Årets forskningsstipendium till Ulf Stenestrands minne till Ole … · 2015. 4. 27. · Fredag 9...

1XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014Fredag 9 maj 2014

Nr 3 Fredag 9 maj

Urval dagens föreläsningar

Kardiovaskulärt Vårmöte Malmö 7 - 9 maj, 2014

• Asexadviceaday,keepsthehealthcareaway

• Densmale/aochdenfete/ahjärt-sviktspatienten

• Hurtarvihandompantientsombe-handlasförcancer-sjukdom...

• Randomiseraderegisterbaseradestudier

• Genesutredninghjärtsvikt-vad,förvilkaochtillvilkennytta?

• Jämlikochrättvisvård

• Fettväv,ateroskle-rosochkardiovas-kulärahändelser...

• Hjärtstoppisam-hället...

Förkortad förskrivningsinformation för ANGIOX® (bivalirudin) 250 mg pulver till koncentrat till injektions-/infusionsvätska, lösning:Se fullständig produktresumé eller FASS.se vid förskrivning av Angiox®.Läkemedelsklassificering: Antitrombosläkemedel (ATC-kod: B01AE06) Utformning: En injektionsflaska innehåller 250 mg bivalirudin, mannitol och natriumhydroxid. Indikationer: Antikoagulans till vuxna patienter som genomgår perkutan koronar intervention (PCI), inklusive patienter med ST-höjningsinfarkt (STEMI) som genomgår primär PCI. Angiox är även indicerat för behandling av vuxna patienter med instabil angina/icke-ST- höjningsinfarkt (UA/NSTEMI) som ska genomgå brådskande eller tidig intervention. Angiox skall administreras tillsammans med aspirin och klopidogrel. Dosering och administreringssätt: För intravenös (iv) administrering. Produkten ska administreras av en läkare med erfarenhet av antingen akut ischemisk hjärtsjukvård eller koronar interventionsbehandling. Vuxna/äldre: Försiktighet bör iakttas till äldre p.g.a. nedsatt njurfunktion. PCI/primär PCI: Inledande iv-bolus på 0,75 mg/kg kroppsvikt omedelbart följt av iv-infusion på 1,75 mg/kg kroppsvikt/timme under minst hela ingreppets längd eller upp till 4 timmar efter ingreppet när det är kliniskt befogat. När infusionen på 1,75 mg/kg/timme avslutats kan man fortsätta ge en reducerad infusionsdos på 0,25 mg/kg/timme under 4–12 timmar om det är kliniskt befogat. Akuta koronara syndrom (ACS): Startdos är en intravenös bolusdos på 0,1 mg/kg följt av en infusion på 0,25 mg/kg/timme. Patienter som får läkemedelsbehandling kan fortsätta med infusionen på 0,25 mg/kg/timme i upp till 72 timmar. Om PCI ska genomföras bör ytterligare en bolusdos på 0,5 mg/kg administreras och infusionen ökas till 1,75 mg/kg/timme under hela PCI-ingreppets längd. Efter PCI kan infusionsdosen på 0,25 mg/kg/timme återupptas under 4 till 12 timmar om det är kliniskt nödvändigt. Se fullständig förskrivningsinformation för patienter som ska genomgå CABG. Säkerheten och effekten av enbart en bolusdos av Angiox har inte utvärderats och rekommenderas inte även om ett kortvarigt PCI-ingrepp planeras. Se fullständig förskrivningsinformation för anvisningar om kontroll av ACT. Nedsatt leverfunktion: Ingen dosjustering krävs. Njurinsufficiens: Se den fullständiga förskrivningsinformationen och se kontraindikationer om GFR < 30 ml/min. Övervakning av koagulation (ACT) och dosjusteringar rekommenderas i denna grupp. Barn och ungdomar: Ingen indikation. Kontraindikationer: Hos patienter med: känd överkänslighet mot bivalirudin, mot hjälpämnena eller mot hirudiner; aktiv blödning eller ökad blödningsrisk på grund av hemostasrubbningar och/eller irreversibla koagulationsrubbningar; svår okontrollerad hypertoni; subakut bakteriell endokardit; kraftigt nedsatt njurfunktion (GFR < 30 ml/min) och dialysberoende patienter. Varningar och försiktighetsmått: Blödning: Observera patienter med avseende på blödning och avbryt behandlingen om blödning observeras eller misstänks. Överväg kontroll av INR hos patienter som tar warfarin. Överkänslighet: Anafylaxi, inklusive anafylaktisk chock med dödlig utgång har rapporterats i mycket sällsynta fall vid användning efter godkännandet för försäljning. Försiktighet bör iakttas hos patienter som utvecklat antikroppar mot lepirudin. Trombosbildning under ingreppet har observerats vid användning av gamma-brachyterapi, iakttag försiktighet vid beta-brachyterapi. Akut stenttrombos har observerats hos patienter med STEMI som genomgår primär PCI och har behandlats med revaskularisering av målkärl. Patienter ska vårdas i minst 24 timmar på en avdelning där man kan behandla ischemiska komplikationer och de ska kontrolleras noga efter primär PCI avseende tecken och symtom på myokardischemi. Interaktioner: Sätt in Angiox 30 minuter efter utsättning av ofraktionerat heparin, eller 8 timmar efter subkutan injektion av lågmolekylärt heparin. Kliniska och biologiska parametrar för hemostas ska alltid kontrolleras regelbundet vid kombination av antikoagulantia. Graviditet och amning: Använd under graviditet endast då det är absolut nödvändigt, och administrera med försiktighet till ammande mödrar. Biverkningar (inklusive rapporter om dödlig utgång): Större och mindre blödning oavsett ställe, trombos (inklusive trombos i kransartär, stent och kateter), hemoglobinsänkning, punktionsblödning, hematom och ekkymos vid kärlets punktionsställe är de vanligaste biverkningarna. Även följande biverkningar har rapporterats i sällsynta eller mindre vanliga fall; ökad INR, trombocytopeni, anemi, hjärtinfarkt, hjärttamponad, perikardiell blödning, öronblödning, intraokulär blödning, gastrointestinal blödning (inklusive hematemes, malaena, esofageal och anal blödning), peritoneal blödning, retroperitoneal blödning, gingival blödning, överkänslighet – inklusive anafylaktisk reaktion och chock, reperfusionsskada, blåmärke, huvudvärk, intrakraniell blödning, bradykardi, hematom, hypotension, arteriovenös fistel, vaskulärt pseudoaneurysm, hematuri, näsblod, hemoptys, svalgblödning, illamående, kräkning, nässelfeber, hudutslag, bröstsmärta, ryggsmärta, ljumsksmärta, smärta/reaktioner vid injektionsstället, angina pectoris, ventrikulär takykardi, lungblödning och dyspné. Kompartmentsyndrom har rapporterats efter marknadsintroduktion. Överdosering: Avbryt behandlingen omedelbart och övervaka patienten avseende tecken på blödning. Det finns ingen antidot mot bivalirudin, men det kan avlägsnas med hemodialys. Blödning har observerats i vissa rapporter om överdoseringar. Förpackningsstorlek: 10 injektionsflaskor. Kostnad: 39779 SEK för en förpackning om 10. EF. Hållbarhet/Förvaring: 4 år, förvaras vid högst 25 oC. Läkemedelsklassificering: Receptbelagt Nummer på godkännande för försäljning : EU/1/04/289/001. Innehavare av godkännande för försäljning: The Medicines Company UK Ltd. 115L Milton Park, Abingdon, Oxfordshire, OX14 4SA, Storbritannien. Innehavare av produktlicens: The Medicines Company UK Ltd. Datum för senaste revision av kortfattad förskrivningsinformation: Februari 2012. Ytterligare upplysningar inklusive fullständig förskrivningsinformation tillhandahålles av: The Medicines Company UK Ltd. 115L Milton Park, Abingdon, Oxfordshire, OX14 4SA, Storbritannien. +44 (0) 1235 448500.

The Medicines Company, Global Health Science Centre, Talstrasse 59, CH-8001, Zurich, SwitzerlandTel: 020100527 eller 0859366368. E-post: [email protected]

AX/SE/042014/04. April 2014.

Årets forskningsstipendium till Ulf Stenestrands minne till Ole Fröbert Örebro Universitetssjukhus. Ole Fröbert var huvudprövare i TASTE-studien och genom att använda registerdata från SCAAR-registret, minimerades bl.a. kostnaden till < 1 % jämfört med att använda vanliga randomiserade kliniska studier. TASTE publicerades i New England Journal of Medicine 2013. Stipendiet är på 100 000 kronor och delas ut gemensamt av Svenska Hjärtförbundet , UCR och SWEDEHEART. Marcus Carlsson ordförande i Svenska Hjärtförbundet delar här ut priset.

2 Fredag 9 maj 2014XVI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2014

Implementering av sexråd-givning: vad är innehållet och vilka är effekterna?

Bengt Fridlund, professorEndast 10 randomiserade kontrol-lerade interventionsstudier (RCTs) om sexrådgivning till patienter med en hjärthändelse påträffades vid en databasgenomgång förde-lat relativt jämnt under perioden 1976-2012.

Sexrådgivningen som antingen var av primärt eller sekundärt intresse till patienters (och deras partners) hjärtrehabilitering hade skiftande komplexitet beroende på hur tyd-ligt fokus som förelåg på sexuell rådgivning med påföljande utfall. Omfattning (innehåll och tid) och struktur (pedagogisk- och organi-satorisk strategi) innefattade allt från att ge en kortfattad informa-tion om återgång till sex, till kog-nitiv beteendeterapi ur både ett kort- och långsiktigt perspektiv, antingen av en vårdpersonal eller ett vårdteam. Implementeringen - vanligtvis riktat till enbart patien-ten - mättes med ett batteri av ut-fallsvariabler där de vanligaste var sexuell aktivitet , sexuell kunskap , sexuell funktion , sexuell tillfreds-ställelse och livskvalitet.

Sexrådgivningen tenderade att – utan att vara entydig - påvisa ett mer positivt utfall ju mer specifik implementeringen var och inbe-grep både patient och partner. Ur

A sex advice a day, keeps the healthcare awayModeratorer:MonaSchlyter,MalmöochTinyJaarmsa,Linköping0900 - 1000 Sal A

Bengt Fridlund

ett människosyns- och kunskaps-perspektiv blev utfallet också posi-tivt om implementeringen inbegrep att se, förstå och stödja patienten inte bara som ”en del” (t ex kort-fattad information) utan som ”en helhet” (t ex såväl fysisk aktivitet som psykosocialt stöd). Det senare perspektivet inkluderade ”ett aktivt deltagarskap” från både patient och partner. Specifikt konkluderades att implementeringen styrdes av både kulturella och religiösa kon-texter, m a o hur öppet såväl patient som vårdpersonal vågade tala om sex och intima relationer. Vård-personals myter och fördomar om behovet av sexrådgivning var ytter-ligare en faktor. Generellt förelig-ger ett stort behov av riktlinjer som påtalar vikten av implementering av sexrådgivning vid en hjärthän-delse. Det understryker också be-hovet av att vårdpersonal utbildas för att kunna stödja såväl patient som partner. Dessutom behövs fle-ra RCTs som ger bättre underlag till en evidensbaserad vård vad gäl-ler sex och samlevnad vid en hjärt-händelse.

Att föra en dialog med patien-ter och närstående om sexuell hälsa: Hur gör vi?

Mats Sundbeck, SimrishamnEtt stort antal sjukdomar, opera-tioner och läkemedel påverkar pa-tienternas sexualitet negativt. Inte minst gäller detta hjärt-kärl sjukdo-mar. Grundorsaker som ålder, rök-ning, diabetes, övervikt-fetma, höga blodfetter och hypertoni kan alla i sig, ge en negativ sexuell funktion. Med en avancerande kärlsjukdom förvärras tillståndet både för kvin-nor och män. När det gäller t.ex. hypertoni kan dessutom både sjuk-domen men också medicinering ge upphov till sexuella problem.

Problemet i sammanhanget är att få sjuksköterskor och få läkare tar upp sexuella dysfunktioner, orsa-kade av sjukdom eller medicine-ring, med patienterna eller deras närstående. Inte heller verkar det vanligt att följa upp medicinska interventioner ur ett sexuellt per-spektiv. Följaktningsvis kan inte heller patienterna få den hjälp de både har rätt till och som i många fall är möjlig att ge. Paradoxalt nog verkar man i båda yrkesgrupperna mycket medvetna om att patien-terna borde erbjudas mycket mer kunskaper och stöd kring sin sexu-alitet.

Undersökningar i olika patient-grupper visar att patienter i all-

Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB måste anges.Tryckeri: Markbladet Tryckeri i Kinna

Ansvarig utgivare:Svensk Medicin AB, Niclas LindqvistTel: 070-311 24 41, e-post [email protected]

Mats Sundbeck

”” Sexrådgivningen tenderade att – utan att vara entydig - på-visa ett mer positivt utfall ju mer specifik implementeringen var och inbegrep både pa-tient och partner.

mänhet vill ha konkret information kring sin sexuella hälsa. Min upp-fattning är att de flesta sjuksköter-skor och läkare, eventuellt kom-pletterat med kuratorsstöd, kan ge en fullt tillfredställande informa-tion till de vanligaste patientgrup-perna. I många fall räcker det med att öppna upp för patientens frågor och oro.

En förbättrat samtalsteknik och elementära kunskaper om lämpliga insatser borde tillgodose det stora flertalet i gruppen av hjärt-kärl sjuka patienter. En mycket liten del av de kvarvarande patienterna kommer att behöva extra hjälp av specialister som urologer, gyneko-loger eller sexologer.


DESIGNING THE FUTURE OF TAVIEdwards SAPIEN 3 Transcatheter Heart Valve

The SAPIEN 3 valve was designed to meet the most critical needs in TAVI, with an outer skirt to minimize paravalvular leak and an ultra-low delivery profile that reduces vascular and bleeding complications. Together, we’re designing the future of TAVI.

For professional use. See instructions for use for full prescribing information, including indications, contraindications, warnings, precautions, and adverse events.

Edwards Lifesciences devices placed on the European market meeting the essential requirements referred to in Article 3 of the Medical Device Directive 93/42/EEC bear the CE marking of conformity.

Material for distribution only in countries with applicable health authority product registrations. Material not intended for distribution in USA or Japan. Indications, contraindications, warnings, and instructions for use can be found in the product labeling supplied with each device.

Edwards, Edwards Lifesciences, the stylized E logo, Edwards SAPIEN, Edwards SAPIEN 3, SAPIEN, and SAPIEN 3 are trademarks of Edwards Lifesciences Corporation. © 2014 Edwards Lifesciences Corporation. All rights reserved. E4002/08-13/THV

Edwards Lifesciences I edwards.com USA I Switzerland I Japan I China I Brazil I Australia I India

LEARN mORE AT SAPIEN3.cOm

lakarjouren.seVi bemannar hela Sveriges och Norges sjukvård!

Kardiologer är som bäst,där de behövs som mest.

ATT JOBBA INOM VÅRDEN ÄR ATT VARA BEHÖVD. Ju mer du är behövd, desto viktigare blir du. Inte bara för patienterna, utan även för vården som helhet. Och där du behövs som mest, är chansen också stor att du trivs som bäst.

MED MER ÄN 20 ÅRS ERFARENHET är vi ett av Sveriges mest erfarna bemannings företag inom vården. Det ger oss en kunskap och ett nätverk som kan hjälpa dig att bli – och må – så bra som möjligt i ditt jobb.

Välkommen till vår monter på Kardiologiska vårmötet i Malmö, 7–9 maj

Malmö, där både sinnet och karriären kan trivas.

Fullt hus på mötet!


ww

w.s

weh

eart

.se

SHFl

ogom

edw

ebba

dres

s.in

dd

113

-04-

04

11.3

3.56

Vad vet vi om hälsosam mat vid hjärtkärlsjukdom och hur ska vi tolka SBU-rapporten ”Mat vid fetma”?

Ingrid LarssonMaten är en del av den medicin-ska behandlingen för flera av de stora folksjukdomarna. Det finns ett tydligt samband mellan fetma och hjärtkärlsjukdom som visar att man genom viktminskning vid fetma kan, i en majoritet av fal-len, erhålla en gynnsam påverkan på centrala riskfaktorer för kar-diovaskulärsjukdom såsom blod-lipidrubbningar och hypertension. Det motsatta förhållandet är också bekräftat, att viktökning till nivåer av fetma försämrar kardiovasku-lära riskfaktorer, men inte hos alla.

Det har aldrig tidigare funnits så mycket samlad aktuell evidensba-serad kunskap om mat, hälsa och sjukdom som det finns nu. De Nordiska Näringsrekommenda-tionerna publicerades 2013 i sin 5:e utgåva, SBU publicerade 2010 ”Mat vid diabetes” och ”Mat vid fetma” 2013. Dessa tre rapporter baserade på omfattande systema-

Mat för hälsa eller mat för bantning?Moderatorer:MargrétLeósdóttir,MalmöochLarsSvennberg,Gävle1045 - 1145 Sal C

tiska genomgångar av litteraturen om mat, nutrition, sjukdom och hälsa pekar tydligt åt samma håll. Hälsosam mat är grönsaker, balj-växter, frukt och bär, fullkorns-produkter, fisk och skaldjur, nötter och matolja. Särskilt tydliga blir sambanden mellan dessa livsmedel och hälsa, förbättring av riskfak-torer och lägre vikt när de formas till ett matmönster: medelhavsmat eller den nordiska motsvarigheten.

SBU-rapporten ”Mat vid fetma” har identifierat måttlig och strikt lågkolhydratkost som kostmönster som är associerade med statistiskt säkerställd viktminskning på 6 må-naders sikt jämfört med kontroll- Ingrid Larsson

kost. Dessa samt ytterligare fyra kostmönster, där ibland lågfettkost och kost med lågt glykemiskt in-dex ger en kliniskt värdefull vikt-minskning på 12-24 månaders sikt. Rapporten visar att det finns flera koster som kan vara aktuella vid viktminskningsbehandling av patienter med fetma.Under de senaste åren har flera en-skilda systematiska översiktsstu-dier inom området mat, hälsa och sjukdom publicerats. Dessa stärker bilden att hälsosam mat för hjärta, kärl, vid diabetes och fetma i stora drag är densamma för att behålla hälsa för en frisk befolkning.

Varför är det farligt att trans-fundera erytrocyter?

Ulf Schött, LundÄven om en transfusion till skill-nad från en transplantation endast är en temporär terapeutisk åtgärd, innebär den ett stort ingrepp i in-dividens immunsystem. Allt tap-pat blod och därigenom de olika blodkomponenterna är serologiskt virustestade, men är inte 100-pro-centigt säkra. Det diskuteras om DNA-testning för virus ska infö-ras för att ytterligare minska ris-ken för virusöverföring. Även med DNA-testning finns en fönsterpe-riod som missar virussmitta. Nya smittämnen blir hela tiden aktuella i Sverige, genom den ökande inter-nationaliseringen och genom vek-toröverförda sjukdomar.

Även transfusionsöverförda parasi-ter och fästingöverförda zoonoser kan överföras. Akut hemolytisk transfusionsreaktion är sällsynt och orsakas vanligen av att ABO-oför-enliga erytrocyter transfunderats av misstag. Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion ses vid anti-gen/antikroppar som inte påvisats

Blodtransfusion: friend or foe?Moderatorer:LenaJonasson,LinköpingochClaesHeld,Uppsala

0900 - 1000 Sal C

i den rutinmässiga förenlighets-prövningen utan tillkommit ge-nom en sekundär immunisering. Den vanligaste transfusionskom-plikationen är lindriga allergiska reaktioner orsakad av plasmadelen i olika blodkomponenter, och detta gäller också de mer ovanliga ana-fylaktiska och transfusion related acute lung injury (TRALI) reak-tionerna. Onödiga transfusioner kan volymbelasta (TACO) framför allt äldre patienter med begränsad hjärtfunktion.

Gammabestrålade blodprodukter är aktuella för att minska transfu-sion associated graft versus host disease (TAGVHD) vid diagnoser som innebär nedsatt immunför-svar. Idag så får vi ge erytrocyter som legat i en kyl upp till 42 dagar efter tappningen. Erytrocyterna påverkas av lagringslesioner som ger försämrad elasticitet och syr-gastransporterande förmåga och detta kan påverka mikrocirkulatio-nen och vävnadssyresättningen.

Äldre erytrocyter lagrade > 14 da-gar kan även påverka organfunktion och immunsystemet via transfu-

sionsrelaterad immunomodulering (TRIM) med eventuellt ökad risk för infektioner, acute respiratory distress syndrome (ARDS) och recidiv av cancer. Kunskapsläget är dock oklart. Nya studier har kun-nat påvisa en mikrochimerism med celler och specifika HLA-anti-kroppar som överlevt hos motta-garen under flera decennier. Detta gäller speciellt traumapatienter med massiv transfusion. Fyndet har inte kunnat kopplas till några immunologiska eller övriga sjuk-domar.

Ulf Schött

FreeDigitalPhotos.net

”” Dessa samt yt-terligare fyra kost-mönster, där ibland lågfettkost och kost med lågt glykemiskt index ger en kliniskt värdefull viktminsk-ning på 12-24 måna-ders sikt.


Robin Hofmann

Randomiserade registerbaserade studier: Sveriges nya räddningskoncept för klinisk forskning?Moderatorer:BertilLindahl,UppsalaochKristinaHambraeus,Falun

1045 - 1145 Sal A

RCT vs RRCT möjligheter och begränsningar med det nya svenska konceptet

Stefan JamesFöredraget kommer att handla om hur vi inom ramen för svenska kvalitetsregister kan genomföra prospektiva randomiserade stu-dier. I behöver testa många fler behandlingsalternativ än iv gör idag. Faktum är att endast en liten andel av alla rekommendationer i nationella och internationella rikt-linjer bygger på väl gjorde studier som ger stöd åt en viss behandling. De flesta behandlingar som ges i dag är bara baserade på experters uppfattning och klinisk erfaren-het. Det finns många exempel på behandlingar som givits i många år vid kritisk granskning inte fung-erar. Återlåtning mot blodbrist, digitalis mot hjärtsvikt, anti aryt-miska mot hjärtinfarkt är exempel på behandlingar som varit popu-lära och ansetts självklara tills de testats ordentligt och visats inte ge någon effekt eller till och med varit skadliga. Vi har i Sverige unika stora väl fungerande kliniska register med näst intill alla patienter. Vi samlar in pålitliga data om dessa patienter men använder inte dessa data till-räckligt mycket för forskning och utprövning av metoder.Prospektiva kliniska randomise-rade studier är dyra och svåra att genomföra. De kräver nästan all-tid sponsring av industrin och de engagerar bara vissa specialiserade sjukhus. Genom att lägga in en randomiseringsfunktion i ett na-tionellt register kan vi dra nytta av de bästa delarna av kliniska register som innehåller alla patienter med en viss sjukdom istället för en se-lekterad grupp. Randomiseringen gör att vi kan jämföra behand-lingsalternativ på ett på livligt sätt. I bästa fall samlar vi in de aktu-ella utfallsvariablerna automatiskt i svenska register. Så är fallet när det gäller död. Det finns pålitliga data på alla svenskar avseende död. I vissa fall kan vi identifiera hän-delser i register men måste sedan kontrollera oberoende att händel-serna är rätt klassificerade. Det gäl-ler tex blödning som kan definieras på olika sätt.

Med denna för Sverige unika möj-lighet kan vi testa många viktiga behandlingsformer både strate-gier, tekniker och läkemedel. För att studier med detta upplägg ska

fungera krävs bl.a. ett väl utbyggt register, enighet inom landet om en viss studie, dedikerade läkare och sköterskor som hjälper till att identifiera och tillfråga patienter, tekniska lösningar som klarar ran-domisering och koppling mellan register och studiedata, erfaren-het och kunskap om klinisk pröv-ning. Erfarenhet av detta finns idag inom UCR i Uppsala och inom framförallt Swedeheart som har genomfört och genomför flera sådana stora viktiga studier. Nästa stora steg i utvecklingen av denna studiemodell är att att kunna testa läkemedel med syfte att få ny indi-kation. Vi tror att detta symposium kom-mer att bli intressant och lärorikt för dem som är intresserade av kli-nisk forskning och som har idéer om vad som behöver studeras i framtiden.

DETO2X-AMI: Utvidgning av konceptet till en HIA popu-lation. Möjligheter och utma-ningar

Robin Hofmann, StockholmBehovet av stora, randomiserade studier som belyser viktiga kliniska frågeställningar är stor. Att ge-nomföra en sådan studie är av flera skäl en stor utmaning. Det huvud-sakliga problemet är kostnaden och svårigheten att organisera en stor akademisk studie utan tillgång till den infrastruktur och de ekono-miska resurser som finns inom ra-men för stora industrifinansierade prövningar. Något kommersiellt intresse finns oftast av naturliga skäl inte för en studie av denna ka-raktär. TASTE studien, den första SWE-DEHEART baserade prospektiva, randomiserade, registerbaserade studien (RRCT) har visat att kon-ceptet fungerande väl och fått stor uppmärksamhet. Samma grund-koncept används nu på en bredare infarktpopulation i den pågående baserade DETO2X-AMI (DE-Termination of the role of Oxygen in suspected Acute Myocardial Infarction)-studien. Huvudskillnaden är att TASTE var en SCAAR baserad studie med endast STEMI patienter. In-klusionsbedömningen skedde på angiobordet vid fynd av okkluderat kranskärl och involverade därmed endast personalen på angioenhe-terna. DETO2X inkluderar alla patienter med misstänkt AMI, alltså även patienter med NSTE-MI och akut koronart syndrom. Stefan James

Detta innebär olika utmaningar. För att kunna nå patienterna så ti-digt som möjligt i förloppet måste ambulanssjukvården (ambulans EKG-HIA-PCI vårdkedjan) och akutsjukvården involveras utöver kardiologklinikerna vilket innebär en stor logistisk utmaning. I detta akuta skede är diagnosen AMI inte säker vilket innebär en lägre kvot av typ I hjärtinfarkter (ca 2/3 de-lar enligt DETO2X pilotstudien). Å andra sidan finns det mycket positiva spin-off effekter när sam-arbetet, informationsutbytet och utbildningen mellan de olika enhe-terna blir bättre. Vidare utgör idag STEMI fallen bara 1/3 del av alla registrerade AMI, majoriteten är NSTEMI. Mortaliteten är dock i princip den samma vilket utgör yt-terligare ett bra skäl att undersöka hela infarktpopulationen. Sammantaget är utmaningarna hanterbara och speglar vardagssi-tuationen väl. Möjligheterna med en större, bättre representerad pa-tientpopulation övervägar.


Vårmötet är det viktigaste svenska mötet för alla som arbetar inom kardiologi.

För oss ger det en möjlighet att sprida kunskap om sjukdomen PAH och nya möjligheter till be-handling. Extra passande efter-som vi i dagarna lanserar ett nytt läkemedel för behandling av dessa patienter.

Dessutom fin möjlighet att ta del av presentationer med den senaste forskningen. I år har det presen-terats mycket inom PAH området.

Det är kul att en ovanlig sjukdom som PAH uppmärksammas på vårmötet, säger Catharina Engström och Henrik Thoursie, på företaget Actelion.


1045 - 1145 Sal B

Skall man släktutreda vid di-laterad kardiomyopati, och i så fall hur?

Björn Pilebro, Centum för kardi-ovaskulär genetik. Hjärtcentrum. Norrlands universitetssjukhus. Från genomförda studier av fa-miljescreening vid dilaterad kar-diomyopati vet man att ungefär en tredjedel av fallen är ärftliga.

Screening kommer att leda till ti-digare diagnos av påverkade fami-jemedlemmar. Sannolikt är tidigt insättande av hjärtsviktbehandling av godo. Idag finns inga natio-nella riktlinjer för vilka, om någ-ra, hänsyn som ska tas till denna ärftlighet. ESCs expertgrupper re-kommenderar organiserad famil-jeutredning.

Genetiken vid sjukdomen är kom-plicerad och än så länge bristfälligt kartlagd. Genetisk utredning har

Genesutredning hjärtsvikt - vad, för vilka och till vilken nytta?Moderatorer:MariaSchaufelberger,GöteborgochAnetteSandström,Umeå

ett begränsat värde och bör förbe-hållas familjer med etablerad famil-jär sjukdom, särskilt där plötslig död förekommit eller vid samtidigt AV-block. Den genetiska bakgrunden kan i dessa fall påverka handlägg-ningen också av indexpatienten.

Vi genomför vid NUS i nuläget strukturerad familjescreening av anhöriga till patienter patienter där noggrann etiologiutredning inte visat annan orsak till sjukdomen. Ska släktutredning göras bör de kardiogenetiska centra som finns vid alla Sveriges universitetssjuk-hus vara inkopplade.

Hjärtbiopsi och/eller MR - när kan det komma i fråga?

Bert Andersson, Överläkare, Docent, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, GöteborgKardiomyopatier (hjärtmuskel-sjukdomar), är en grupp sjukdo-mar som per definition i huvudsak drabbar hjärtmuskeln, där andra vanliga orsaker till hjärtsvikt har uteslutits. För att värdera sjuk-domsprocessen i hjärtmuskeln kan patologisk analys av hjärtvävnad genomföras, vilket förutsätter per- Bert Andersson

”” Screening kommer att leda till tidigare diagnos av påverkade famijemedlemmar.

kutan biopsi, alternativt analys av vävnad post mortem. Hjärtmus-kelbiopsi görs idag rutinmässigt på flertalet regionsjukhus och kan ut-föras med god säkerhet. Hur me-toden används i rutinsjukvården varierar dock stort mellan kliniker. Vissa specifika sjukdomar, såsom jättecellsmyokardit, hjärtsarcoidos och amyloidos kan med hjälp av patologisk analys diagnostiseras med stor säkerhet. Vid andra mer sällsynta sjukdomar, såsom glyko-geninlagringssjukdomar, idiopa-tisk fibros och järninlagring ger biopsi också diagnos. Omfattning-en av den histologiska analysen har betydelse för hur långt man kom-mer för specifik diagnostik.Magnetresonans (MR) är en noninvasiv teknik som ger god framställning av anatomiska och funktionella förhållanden i hjärtat. Därtill kan MR framställa sjuk-liga processer i själva hjärtvävna-den. MR är tillgänglig på de flesta sjukhus och förmågan att bedöma hjärtfunktionen har förbättrats. För att få en tillfredsställande framställning av myokardiet krävs kontrasttillförsel. Distributionen av kontrastförändring (s.k. late

enhancement) kan ge vägledning om typen av kardiomyopati, alter-nativt ge hållpunkter för andra or-saker, som exempelvis myokardin-farkt. Om MR kombineras med biopsi förstärks förmågan att er-hålla specifik diagnos. Troligen är både biopsi och MR diagnostiska metoder som är underutnyttjade i dagens kardiologiska sjukvård.

Hur påverkar dopning hjärtat?

Kurt SkårbergEn av bieffekterna som misstänks komma av ett användande av ana-bola androgena steroider (AAS) är påverkan på det kardiovasku-lära systemet. Det som nämns är bland annat plötslig hjärtdöd, arytmier, myokardial infarkt och vänsterkammarhypertrofi. Det är känt att risken för denna proble-matik ökar vid samtidigt missbruk av andra dopningspreparat, till exempel AAS, alkohol eller nar-kotika. Finns dessutom en here-ditet för hjärtproblem ökar risken ytterligare. Örebro läns landsting har sedan 1997 tagit emot patien-ter med ett dopningsmissbruk, många med blandmissbruk som inkluderar andra droger (andra hormonpreparat, narkotika, läke-medel, alkohol eller kosttillskott). Mottagandet har utvecklats under åren och 2012 startade Dopnings-mottagningen (DM) med kom-petenser från somantik, psykiatri

samt socialt arbete. Under denna tid har flera patienter med miss-tänkt hjärtpåverkan genomgått en utredning ledd av kardiolog på mottagningen. Efter inskrivning på mottagningen diskuteras pa-tienterna på en behandlingskonfe-rens/rond där beslut tas om patien-tens problem skall diskuteras med kardiolog. Om så blir fallet kon-taktas kardiologen och i samråd med denne beslutas om patienten ska genomgå utredning på kardio-logmottagningen. Sedan starten av DM 2012 har sex patienter (fyra män och två kvinnor) utretts för misstänk-ta kardio-l o g i s k a besvär.

Starka muskler men svagt hjärtaModeratorer:PerTornvall,StockholmochKristinaÅhlund,Trollhättan

1045 - 1145 Sal D

Är det farligt för hjärtat att styrketräna tungt?

Åsa CiderÄnda sedan den engelske kirur-gen John Hilton, år 1863 skrev det berömda verk ”Rest and Pain” har det inom medicinen förespråkats vila framför fysisk träning . Speci-ellt tung isometrisk styrketräning ansåg särskilt olämpligt. Denna kunskap verifierades ytterligare i en studie där det framkom att blodtrycket steg till 450/230 mm Hg vid mycket tungt styrkelyft. Dock har under de sista 10 åren kommit allt fler studier som tyder på att styrketräning skall ingå i fy-sisk träning för både friska perso-ner och patienter med hjärt-kärl-sjukdom. En god muskelfunktion minskar risken för att i förtid ut-veckla flera av de stora folksjukdo-marna och flera av riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom kan påver-kas i ännu större utsträckning om styrketräning utförs som komple-ment till konditionsträning. Allt

fler studier visar att styrketräning i sig kanske inte har så stor nega-tiv påverkan på hjärtfunktionen som man tidigare trott. Istället kan styrketräning resultera i en ökad ventrkulär väggtjocklek och massa med en god systolisk och diatolisk funktion också under isometriskt arbete. Dessutom verkar det som att isometrisk (statisk) träning kan sänka blodtrycket i ännu större ut-sträckning än vid den mer vanligt förekommande isoinertiala ( dy-namisk) träning som idag rekom-menderas Kurt Skårberg



OPSUMIT® (MACITENTAN) REDUCERAR MORBIDITET-MORTALITET SOM KOMBINERAD ENDPOINT VID PAH1,2

100

80

60

40

20

0

% p

atie

nts e

vent

free

(Kap

lan-

Mei

er)

0 1 year 2 years 3 years

Time from treatment start

VARAKTIG EFFEKT FRÅN BEHANDLINGSSTART■ OPSUMIT 10 mg n=242 ■ Placebo n=250

47%

63%

Tid från behandlingsstart

% p

atie

nter

uta

n hä

ndel

se

Efter tre år med OPSUMIT 10 mg hade 63 % av patienterna inga morbiditets- eller mortalitetshändelser, jämfört med 47 % för placebo. Effekten sågs tidigt i studien och var kvarstående.

Varmt välkommen till monter 3 så berättar vi mer om OPSUMIT.

45%

16%

p<0,0001

riskreduktion

absolut riskreduktion

1 år

100

80

60

40

20

0

2 år 3 år

64% på bakgrunds behandling

NYHET!

Referenser: 1. OPSUMIT Produktresumé, SmPC, januari 2014. 2. Pulido T et al. N Eng J Med 2013;369(9):809–818. Opsumit® (macitentan), endotelinreceptorantagonist (ERA) med affinitet till både ETA och ETB-receptorer. ATC-kod: C02KX04. Rx. Pris inom förmånen ännu ej fastställt. Opsumit, som monoterapi eller i kombination, är indicerat för långtidsbehandling av pulmonell arteriell hypertension (PAH) hos vuxna patienter med WHO funktionsklass II till III. Effekt har påvisats i en PAH-population inkluderande idiopatisk och ärftlig PAH, PAH associerad med bind-vävssjukdomar och PAH associerad med korrigerade enkla kongenitala hjärtfel. Tablett 10 mg, förpackningsstorlek 30 st. SPC: 12-12-20. För fullständig information se fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.Actelion Pharmaceuticals Sverige AB, Svärdvägen 3 A, 182 33 Danderyd. Tlf.: +46 8 544 982 50. Fax: +46 8 544 982 69. opsumit.info. PTA-S-OPS-023-2014-MAR FreeDigitalPhotos.net


För patienter som inte uppnått LDL-C-mål med generisk statin

SIKTA LÅGT Statin + EZETROL® (ezetimib) kan

hjälpa dina patienter nå mål!1

BESÖK OSS I MONTER 14

EZETROL (ezetimib) kolesterolabsorptionshämmare (Rx; (F); SPC sept 2013) tabletter 10 mg. Indikationer: EZETROL givet tillsammans med en statin är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) som inte är adekvat kontrollerade med en statin enbart. EZETROL i monoterapi är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) hos vilka en statin anses olämplig eller inte tolereras. EZETROL givet tillsammans med en statin, är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Annan kompletterande behandling (t ex LDLaferes) kan ges. EZETROL är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär sitosterolemi. Fördelaktig effekt av EZETROL på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena. När EZETROL ges tillsammans med en statin bör produktresumén för det aktuella läkemedlet konsulteras. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat under graviditet och amning. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat hos patienter med aktiv leversjukdom eller med kvarstående transaminasförhöjning utan känd orsak. Vid förskrivning och för aktuell information om villkor i förmånssystemet, förpackningar och priser se www.fass.se. Villkor för subvention: Subventioneras endast för patienter som har provat generisk statin och inte uppnått behandlingsmålet, eller om det konstateras att patienten inte tål statiner.

1. Bays et al. Am J Cardiol. 2013;112(12):1885-95

08-578 135 00

EZETROL är ett registrerat varumärke av MSP Singapore Company, LLC. Copyright © 2012 MSP Singapore Company, LLC.

03-1

6-CA

RD-1

1145

13-0

000

Mar

s 20

14

Kunskap om guidelines ökar - Hur ska de implementeras?Moderatorer:PeterVasko,VäxjoochHelénRönning,Jönköping

1155 - 1255 Sal B

Hur bör interventioner för att förändra ett beteende utfor-mas?

Anne Söderlund, professor i fy-sioterapi, Mälardalens högskola, Västers/EskilstunaForskning har visat att ungefär en tredjedel av patienterna inte får evidensbaserad vård. Även om per-sonalen inom vården är medvetna om kunskapsläget, värdet att im-plementera evidensbaserade meto-der, och vill förändras, är det svårt att förändra invanda beteenden/arbetssätt till något nytt. Barriärer för att implementera nya arbetssätt inom vården förekommer på olika nivåer i hälso- sjukvårdsystemet; individ-, grupp- och organisa-tionsnivåer.

Strategier som kombinerar inter-ventioner på flera nivåer har vi-sat sig vara mest effektiva för att åstadkomma förändring i arbets-sätten. Val av interventionsstrate-gier bör grundas dels på teorier om beteendeförändring och dels på karakteristika hos individ, grupp och organisation som ska arbeta med förändring och självklart även på evidensen för strategiers effek-tivitet.

Teoriförankring av beteendeför-ändringsarbete har stor betydelse för implementering av nya arbets-metoder. Teorierna bör väljas med hänsyn till deras relevans för den nivå förändringsarbetet riktas mot; individ-, arbetsgrupp-, eller orga-nisationsnivå. Karakteristiska hos individ, grupp och organisation handlar bland annat om externa och interna barriärer och facilita-torer för förändring samt föränd-ringsbenägenhet hos verksamhet liksom hos individer i verksam-heterna. Analysering av förutsätt-ningar och konsekvenser av nuva-rande beteende är en viktig del av förändringsarbetet oberoende vil-ken nivå förändringen ska ske. Forskning kring effekten av bete-endeförändringstekniker kommer

framför allt från områden där indi-videns livsstil står i fokus. Det finns mindre forskning som handlar om effekten av beteendeförändrings-tekniker i ändring av arbetssätt inom vården. I tidigare forskning har effektiva strategier för beteen-deförändring på individnivå visats vara:

1. Uttrycka intention för föränd-ring

2. Sätta specifika mål; SMART-mål (specifikt, mätbart, ange-läget, realistiskt, tidsbegränsat)

3. Återkoppling på förändrings-arbete och det nya sättet att ar-beta – belöningar

4. Omprövning av målen under förändringsarbetet

5. Själv-monitorering av det nya beteendet

Av dessa 5 tekniker har själv-mo-nitorering visat ha den största ef-fektstorleken för att bidra till bete-endeförändring. Lägger vi till flera av de andra teknikerna höjs effekt-storleken ytterligare.

Sammanfattningsvis bör interven-tioner för beteendeförändring ha en tydlig teoribasering, kartlägg-ning av förutsättningar och kon-sekvenser i situationen och hos individer, och slutligen val och till-lämpning av evidensbaserade tek-niker för att främja beteendeför-ändring.

Anne Söderlund

Svensk Medicin AB


Kan man verkligen lita på hs-troponin?

Ola HammarstenSeminariet inleds med att Ola Hammarsten (Göteborg) disku-terar hur troponin frisätts och elimineras efter en hjärtinfarkt samt möjliga mekanismer bakom stabilt förhöjda troponiner som hög-känsliga troponinmetoder ofta finner i patienter med hög ålder, njursjukdom och hjärtsvikt. Han kommer även att diskutera 99:e percentil-begreppet, normal och sjuklig troponindynamik samt skillnader mellan troponin T och troponin I i olika problempopula-tioner.

Förhöjt troponin: tacksam övertagning - Hur skal hs-tro-ponin bedömas?

Bertil LindahlBertil Lindahl (Uppsala) fortsät-ter med att ta upp andra orsaker än akut koronärt syndrom till förhöjda

Hs-troponin - Gör det bra doktorer bättre och dåliga doktorer sämre?Moderatorer:KristinaHambraeus,FalunochTomasJernberg,Stockholm1155 - 1255 Sal C

värden av troponin. Införandet av hög-känsliga troponinmetoder ger nya möjligheter att upptäcka kli-niskt viktiga myokardskador men ställer också nya krav på den som ska tolka troponinvärdena. Hur man ska skilja på typ 1 hjärtinfarkt från typ 2 infarkt, respektive typ 2 infarkt från icke-ischemiutlöst my-okardskada kommer att diskuteras. Vidare belyses i vilka situationer och hur, man behöver utreda vidare patienter med mindre troponinste-gring, särskilt ur ett konsultper-spektiv.

Hur skall troponin hjälpa mig/stjälpa mig på akutmottag-ningen?

Kai EggersSom sista föreläsare kommer Kai Eggers (Uppsala) att gå in på an-vändningen av hög-känsliga tro-poninresultat hos patienter med akuta bröstsmärtor. De nya meto-der tillför stort kliniskt mervärde, främst då de förbättrar detektionen

av myokardskada och identifierar fler individer i riskzonen för fram-tida hjärt-kärlhändelser. Samtidigt brottas läkarna med en sämre spe-cificitet för typ 1-infarkter. Rekom-mendationerna från guidelines ger tyvärr enbart begränsat stöd vilket har resulterat i många olika beslut-salgoritmer i litteraturen. Viktigast av allt är dock att inte betrakta hög-känsliga troponinresultat som ett isolerat värde utan istället tolka resultaten mot bakgrunden av varje enskild patients sjukdomsbild. Bertil Lindahl

Kai EggersOla Hammarsten


Hitta flimmer – stoppa strokeVarje dag får 16 personer i Sverige stroke på grund av förmaksflimmer

Ofta är stroke det första symptomet på förmaksflimmer och många strokepatienter får aldrig en förklaring på varför de drabbades. Många av dessa patienter har tyst förmaksflimmer som är odiagnostiserat och saknar därför korrekt behandling. Risken att drabbas av en ny stroke är stor om inte förmaksflimret hittas och behandlas.

En nyligen publicerad studie 1 från Skövde visar att en utredning med Zenicor-EKG i tre veckor hittar tysta förmaksflimmer hos 11,4% av strokepatienterna jämfört med 2,8 % med 48h Holter.

Zenicor-EKG är en välbeprövad metod som idag används på över 200 kliniker i Norden, Tyskland och Storbritannien samt på över 20 strokekliniker i Sverige.

1) Orrsjö et.al. “Screening of Paroxysmal Atrial Fibrillation after Ischemic Stroke: 48-Hour Holter Monitoring versusProlonged Intermittent ECG recording”. ISRN Stroke 2014

För mer information: www.zenicor.se, [email protected], 08-442 68 60

annu fleräannu mer

Om betablockad inte räcker till ...

vid icke-permanent förmaks� immer 1

Referenser: 1. Produktresumé MULTAQ, www.fass.se 2. 2012 focused update of the ESC Guidelines for the management of atrial � brillation.European Heart Journal, doi:10.1093/eurheartj/ehs253. 3. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987–999. 4. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668–678. 5. EMA, www.ema.europa.eu. 6. Lafuente-Lafuente et al. The Cochrane Library 2012, Issue 5. MULTAQ® (dronedaron) ingår i högkostnadskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaks� immer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Indikation: MULTAQ®, CO1BD07, RX, F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaks� immer. Beroende på säkerhetspro� len (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ® endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt. Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Kontraindikationer: Permanent förmaks� immer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sano� AB, www.sano� .se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sano� .com. Datum för senaste översyn av produktresumé: 2013-11-15. SE-DRO-14-02-02 Februari 2014

Enligt ESC:s riktlinjer 2 Riskreducerande tillägg 3, 4 God säkerhetspro� l 3, 5, 6

Klass 1A- rekommendationför bibehållande

av sinusrytm.

Väldokumenterad rytmreglerande effekt. Minskad risk för akut

kardiovaskulär sjukhusvård.

Positiv nyttoriskbalans.

Låg risk för allvarliga biverkningar.

www.sano� .se


AMPLATZER™ Cardiac PlugStructural Heart Therapy

SJMprofessional.com

En Alternativ Behandling för att Minska Risken för Stroke hos Patienter med Förmaksflimmer1

Nuvarande evidens tyder på att perkutan ocklusion av vänster förmaksöra (LAA) är en effektiv metod för att minska risken för tromboemboliska komplikationer i samband med icke-valvulärt förmaksflimmer.1 Amplatzer Cardiac Plug möjliggör en säker placering även i en kort landningszon och förenklar positioneringen genom dess design. Den är utformad för en fullständig stängning av LAA.

1. Percutaneous occlusion of the left atrial appendage in non-valvular atrial fibrillation for the prevention of thromboembolism. National Institute for Health and Clinical Excellence. http://www.nice.org.uk/nicemedia/live/11216/49407/49407.pdf. Published June 2010. Accessed April 2011.

Product referenced is approved for CE Mark. AMPLATZER, ST. JUDE MEDICAL and the nine-squares symbol are trademarks and service marks of St. Jude Medical, Inc. and its related companies. ©2013 St. Jude Medical. All Rights Reserved.

Amplatzer Cardiac Plug Ad Swedish 2013 250x180.indd 1 27/03/13 17:23

Jämlik och rättvis sjukvårdModeratorer:JessicaPersson,KarlskronaochJoakimAlfredsson,Linköping1155 - 1255 Sal A

Är sjukvården i Sverige jämlik och rättvis?

Annica Ravn-FischerGår det verkligen att få en helt jämlik sjukvård inom befintliga resurser? Hur ser det ut med jäm-likheten i den äldre populationen jämfört med de yngre? Hur jäm-lik är egentligen hjärtsjukvården i Sverige?Detta symposium avser att belysa och debattera dessa viktiga frå-gor. Anders Milton, tidigare VD i läkarförbundet och Barbro Wes-terholm, Sveriges Riksdag är två inspirerande och meriterade fö-reläsare som gästar Kardiovasku-lära Vårmötet för att ge sin syn på jämlik vård. Annica Ravn-Fischer är en engagerad kardiolog från Göteborg som har tagit initiativ till detta symposium och bedri-ver forskning inom detta område. Tillsammans med auditoriet hop-pas vi på en intressant diskussion rörande detta viktiga ämne.

Bättre liv för sjuka årsrika människor

Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (FP)Jag har ändrat ordet äldre i pro-grammet till årsrika för att markera att det rör sig om människor som visserligen drabbats av sjukdom men som vill ses som individer och en resurs, inte som en belastning, för familj och samhälle. Årsrik står för att en människa som levt ett långt liv är rik på år, kunskap och livserfarenhet.

Viktigt för alla människor, också årsrika, för att må bra och upp-skatta livet är att de känner sig behövda och har ett meningsfullt socialt innehåll i dagen. Att på äldreboenden få höra sjuka männ-iskor berätta att de i sin aftonbön ber Gud att låta dem slippa vakna nästa morgon och sedan frågar sig vad de gjort för ont när Gud tving-ar dem att leva en dag till, det är tar tag i en. Så ska man inte behöva känna under sin sista levnadstid.

De fick visserligen god fysisk om-vårdnad men dagens innehåll var trist och de kände sig inte behövda längre. De fick inte hjälpa till med det lilla de fortfarande kunde utan upplevde sig vara till besvär.

Ska vi skapa ett bättre liv för sjuka årsrika människor måste de få den sjukvård de har nytta av och inte diskrimineras på grund av sin kro-nologiska ålder. Tyvärr har vi i häl-so- och sjukvården kronologiska åldersgränser som inte tar hänsyn till att åldrandet är individuellt. Läkemedelsbehandlingen måste optimeras. Årsrika människor måste få möjlighet till ett boende och en rehabilitering som gör att de kan klara så mycket som möj-ligt själva. De måste få tillgång till sociala aktiviteter som passar just dem som individer. Djur i vård- och omsorgsboendena har visat sig vara en stor tillgång. Om jag själv kommer att behöva ett sådant bo-ende längre fram vill jag ha en katt med mig som visar att jag behövs för den.

Annica Ravn-Fischer

Barbro Westerholm


Fettväv, ateroskleros och kardiovaskulära händelser - Hur hänger det ihop?Moderator:BrunaGigante,StockholmochMargrétLeósdóttir,Malmö

1155 - 1255 Sal D

Adiponectin, som produceras i fettväv, skyddar mot ateroskleros

Jonas PerssonAssociationen mellan övervikt och hjärtkärlsjukdom är väldokumen-terad men mekanismerna som för-klarar detta samband är okända. Adiponectin är ett anti-inflamma-toriskt protein som bildas i fettcel-ler och cirkulerar i stora mängder i blodet (3,0-30 mg/L). Överviktiga individer har större fettceller som producerar fler inflammatoriska cytokiner och mindre adiponectin än individer med normal vikt. I experimentella studier har man visat att adiponectin verkar anti-inflammatoriskt i kärlväggen och skyddar mot ateroskleros. I epide-miologiska studier har vi och andra visat att låga plasma nivåer av adi-ponectin är associerat med hjärt-infarkt. Huruvida adiponectin har direkta effekter på kärlväggen eller ej hos människa är okänt. Jag pre-senterar data som talar för att adi-ponectin-relaterade mekanismer förklarar delar av sambandet mel-lan övervikt och hjärtkärlsjukdom.

Det är ett helt batteri av in-flammatoriska molekyler som driver ateroskleros hos feta in-divider.

Bruna GiganteFettvävnad är ett endokrint organ som producerar inflammatoris-ka cytokiner som i sin tur bidrar till utvecklingen av ateroscleros i kärlväggen med hjärtinfarkt som följd.

Mekanismer bakom samspelet mellan cytokiner, fetma och risk av hjärtkärlsjukdom är ofullstän-digt kända. Interleukin 6 och in-terleukin 8 är inflammatoriska cytokiner som är förhöjda i feta individer och troligen påverkar risken av hjärtinfarkt. Det visar sig att effekten av IL6 är beroende av två lösliga receptorer som reg-lerar IL6 signal och att interleukin 8 effekt på aterosclerosutveckling växlar under tiden.

Detta innebär att för att förklara mekanismer bakom samspelet mellan fetma och inflammation borde man analysera en mer kom-plicerad bild där man ska analy-sera sambandet mellan flera olika inflammatoriska cytokiner, tid-punkten i sjukdomen och fetma samtidigt.

Jonas Persson

Det är indirekt en av Edwards Lifesciences bäs-ta möjligheter att hjälpa hjärtsjuka människor.

Genom Vårmötet sprids kunskapen och vetskapen om Edwards Lifesciences produkter säger Hans Johan Stjärnfäldt


Patienter med kroniska ocklusioner i kranskärlen - Förslag till gemensam utredningsgång och behandlingModerator:TimTödt,Linköping

1045 - 1145 Sal E

Truls Råmunddal

Vetenskapligt underlag för be-handling av elektiva patienter med kroniska total-ocklusioner

Truls RåmunddalKroniskt ockluderade kranskärl (CTO) är ett vanligt förekom-mande fynd på angiografi. Enligt data från SCAAR hittar vi kro-niska ocklusioner hos 16% av pa-tienterna som har signifikant koro-narsjukdom som inte tidigare har genomgått CABG. Räknar man in patienter med tidigare genom-gången CABG är prevalensen san-nolikt mellan 20-30%.

Trots en hög prevalens görs revas-kularisering av CTO lesioner med PCI i liten omfattning i Sverige. Endast 5-6% av alla PCI som ut-förs i Sverige årligen är CTO PCI

och vi ser ingen större tendens till att frekvensen av CTO PCI ökar under senaste 10 år trots en stor volymsmässig ökning av antalet koronarangiografier och PCI to-talt i Sverige under samma tid-

period. En av anledningarna till att patienter med CTO underbe-handlas med PCI är den tekniska komplexiteten dessa ingrepp med-för och rädsla för komplikationer. En annan anledning är brist på randomiserade studier som visar nytta av CTO PCI.

Att det per idag inte finns rando-miserade studier inom CTO fältet innebär inte att det inte finns evi-dens för att CTO PCI gör nytta.

Ett flertal observationsstudier har visat att framgångsrik CTO PCI minskar angina besvär, förbättrar livskvalitet, förbättrar regional och global hjärtfunktion samt reducerar mortalitet. Det finns också obser-vationsdata som talar för att CTO PCI i vana händer är en säker be-handling med komplikationsrisker som är i nivå med sedvanlig PCI.

Vi har sett en dramatisk utveck-ling av nya tekniker och material på senare år som har lett till en av-sevärd förbättring av möjligheten att framgångsrikt behandla CTO lesioner med PCI på ett säkert sett.

”” En annan anled-ning är brist på ran-domiserade studier som visar nytta av CTO PCI.

Patienter med CTO bör erbjudas revaskularisering på lik linje med icke-CTO patienter med stabil angina.

Förkortad förskrivningsinformation för fullständig SPC se www.fass.seAdport (takrolimus) ATC-kod L04AD02. Förpackningar: Kapsel, hård 0,5mg; 1mg; 5mg om 50 st. (Rx;F) Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos lever-, njur- eller hjärttransplanterade personer. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller mot andra makrolider eller något hjälpämne. Läkemedlet ska endast förskrivas, och förändringar i immunsuppressiv behandling inledas, av läkare med erfarenhet av behandling med immunsuppressiva medel och av vård av patienter som genomgått transplantation. För aktuella priser se www.fass.se. Produktresumé uppdaterad 2013-10-30. Mycophenolate mofetil Sandoz® (mykofenolatmofetil) ATC-kod L04AA06. Förpackningar: Tablett 500 mg, 50 st. Kapsel 250mg 100 st. (Rx;F) Indikationer: Mycophenolate mofetil Sandoz är indice-rat för profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Kontraindikationer: Mycophenolate mofetil Sandoz är kon-traindicerat hos patienter som är överkänsliga mot mykofenolatmofetil eller mykofenolsyra. Mykofe-nolatmofetil är kontraindicerat hos ammande kvinnor. För information angående användning under graviditet och krav på preventivmedel se avsnitt 4.6. För aktuella priser se www.fass.se. Produktresumé uppdaterad 2013-03-19 (tabl.), 2012-11-26 (kapsel).

Sandoz A/S Edvard Thomsens Vej 14 DK-2300 Köpenhamn S Danmark www.sandoz.se NR14

0318

7193

FW

D 14

332

Läge för byte?

Adport® Prograf®

0,5 mg 50 st 569 kr 858,50 kr

1 mg 50 st 871 kr 1 330 kr

5 mg 50 st 4 007,50 kr 6 115,50 kr

Mycophenolate mofetil Sandoz® CellCept®

250 mg 100 st 260 kr 517 kr

500 mg 50 st 358 kr 507 krListpriser i Sverige, TLV april 2014

Med Adport® och Mycophenolate mofetil Sandoz® frigör ni resurser på er klinik för andra behandlingar. Samtidigt kan era patienter fortsätta sin behandling med takrolimus och mykofenolatmofetil på samma sätt som tidigare.Adport® kan minska kostnaderna med cirka 35% jämfört med Prograf®. Mycophenolate mofetil Sandoz® kan minska kostaden med cirka 30% jämfört med CellCept®.


Förskrivningsinformation: Pradaxa® (dabigatranetexilat), antikoagulantium, Rx, F. Indikationer: Prevention av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke valvulärt förmaksfl immer (NVAF), med en eller fl era riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA); ålder ≥ 75 år; hjärtsvikt (NYHA klass ≥ II); diabetes mellitus; hypertension. Styrkor och förpackningar: 60 x 1 samt multiförpackning 3 x 60 x 1, blister. Kapslar 110 mg resp 150 mg. Varningar och Försiktighet: Njurfunktionen bör bedömas innan behandling påbörjas. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Patienter med svår njurfunktionsnedsättning (kreatinin-clearance < 30 ml/min). Pågående kliniskt signifi kant blödning. Organskador med risk för blödning. Spontan eller farmakologisk nedsättning av hemostasen. Nedsatt leverfunktion eller leversjukdom som förväntas påverka överlevnaden. Samtidig systemisk behandling med ketokonazol, ciklosporin, itrakonazol och dronedaron. Mekanisk hjärtklaffprotes. För senaste prisuppgift samt övrig information se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 12/2013.

CV-14-49

Boehringer Ingelheim AB. Box 47608, 117 94 Stockholm. Telefon 08-721 21 00. Telefax 08-710 98 84. www.boehringer-ingelheim.se

”Från studiedata till kliniska data” Docent Jonas Oldgren, Uppsala

”Kliniska situationer med NOAK”Professor Peter Svensson, Malmö

Meet the Expert

Missade du våra rundabordsdiskussioner? Besök oss i montern så berättar vi vad som sades.


Hjärtstartare i samhället. Var gör de mest nytta?

Jacob HollenbergHjärtstopp utanför sjukhus drab-bar 10 000 svenskar varje år och endast 10 % överlever. Tiden till behandling med hjärtstartare i form av elektrisk chock (defibrille-ring) är den viktigaste faktorn för överlevnad. Konventionella resur-ser som ambulans anländer i med-eltal först efter 12 minuter.

Nya data visar dock att i de fall en hjärtstartare används inom de första minuterna från inträffat hjärtstopp kan hela 70 % överleva. Via den snabba utvecklingen av självinstruerande halvautomatiska hjärtstartare (AED) har konceptet public access defibrillation (PAD) utvecklats. Detta koncept berör spridning av hjärtstartare i samhäl-let och omfattar traditionellt icke-medicinsk personal.

Tre nivåer av PAD har definierats:1. Larmade enheter i samhällets

tjänst: ex. polis och räddnings-tjänst

2. Utbildade med " skyldighet att handla", ex. badvakter, säker-hetspersonal

3. Lekmän med eller utan utbild-ning

Min föreläsning diskuterar det ve-tenskapliga stödet för olika nivåer av publik defibrillering. Vidare diskuteras framtida problem och möjligheter:Mycket höga överlevnadssiffror (uppemot 70 %) kan uppnås om hjärtstopp utanför sjukhus de-fibrilleras av publika hjärtstartare. En majoritet (ca 70 %) av hjärt-stoppen utanför sjukhus sker dock i hemmet. Ny kunskap visar också att trots en mycket snabb sprid-ning av hjärtstartare i samhället används dessa endast i 2,5 % av samtliga fall.

Nya studier behövs som definierar risken för hjärtstopp i förhållande till plats och optimerar placering av hjärtstartare i samhället. Hjärtstar-tare i samhället behöver synliggö-ras och bli tillgängliga under större delar av dygnet. Rytmanalys under pågående HLR kan förhoppnings-vis bli standard. Fler hjärtstartare ute i samhället behövs, framför allt inom strukturerade program.

Nya metoder för att mobilisera dessa till platsen för hjärtstoppen behövs. SMS-livräddarprojektet samt kopplingen av Sveriges hjärt-startarregister till larmcentralerna är två möjliga vägar. Sker detta kommer många fler svenskar att räddas till livet.

Hjärtstopp i samhället. Fler kan räddas!Moderatorer:LeifSvensson,StockholmochJohanHerlitz,Borås/Göteborg

1155 - 1255 Sal E

Bröstkompressioner vid HLR-Man or Machine?

David SmekalRedan ca 50 år innan externa bröstkompressioner blev standard vid hjärt-lungräddning utveckla-des den första apparaten som var tänkt att utföra bröstkompressio-ner vid hjärt-lung-räddning.

Under 1960-1980-talet testades ett flertal olika apparater men de ansågs alla vara för komplicerade, tunga eller ineffektiva för att vara intressanta att användas kliniskt. I början av 1990-talet publicerades en anekdotisk rapport om en man som räddat livet på sin far med hjälp av en vaskrensare födde idén om en apparat som både komprimerade samt dekomprimerade bröstkorgen vid hjärt-lungräddning.

The Cardiopump föddes men trots initiala positiva resultat försvann i princip apparaten på grund av stu-dier som visade på kraftigt ökade risker för skador hos patienterna. I början av 2000-talet utveckla-des LUCAS™ och Autopulse™. LUCAS™-apparaten är pistong-driven och skapar kompression och dekompression åter till neutral-läget. Autopulse™ är band-driven och komprimerar bröstkorgen cir-kumferent.

Båda apparaterna har nyligen ut-värderats i stora multicenterstudier (LINC studien samt CIRC stu-dien)och båda har visat sig vara lika effektiva som manuella bröstkom-pressioner vid hjärtstopp utanför sjukhus hos vuxna. Skador hos icke överlevande patienter har visat sig vara likartade efter HLR med LUCAS™-apparaten men är ej lika väl undersökta efter användandet av Autopulse™ där man dock har sett ett annorlunda skademönster jämfört med manuella bröstkom-pressioner. Mekaniska bröstkom-pressioner kan ha vissa fördelar jmf med manuella bröstompressioner tex vid coronarangiografi under pågående HLR samt vid förlängd HLR vid tex hjärtstopp på grund av accidentell hypotermi.

David Smekal

Jacob Hollenberg

”” Nya data visar dock att i de fall en hjärtstartare an-vänds inom de första minuterna från in-träffat hjärtstopp kan hela 70 % över-leva.

”” Under 1960-1980-talet testa-des ett flertal olika apparater men de ansågs alla vara för komplicerade, tunga eller ineffektiva för att vara intressanta att användas kli-niskt.


Vi bjuder in allmänheten på föreläsningar om hjärtsvikt av Karolinska Universitetssjukhusets kardiologer, hjärtsjuksköterskor och patienter. Allmänheten kommer att erbjudas blodtrycksmätning och mätning av blodsocker. Det kommer att finnas läkare, sjuksköterskor, dietister, kuratorer och sjukgymnaster på plats för att besvara frågor.

Aula Medica, Nobels väg 6, Solna Hjärtsvikt – den dolda folksjukdomen

Heart F

ailure A

warenes

s Day

www.karolinska.se/hjartsviktsdagen

10 maj 20149.30-14.00

10.10-10.30 12.25-12.45 Vad är hjärtsvikt?10.30-10.45 12.45-13.00 Vem har nytta av sviktpacemaker och hjärtpump?10.45-11.05 13.00-13.20 Hur är det att leva med sviktpacemaker – möt patienten!11.05-11.25 13.20-13.40 Att leva med ett nytt hjärta – möt patienten!11.25-11.45 13.40-14.00 Att leva med medfött hjärtfel11.45-12.00 14.00-14.15 Stockholms läns landsting satsar på hjärtsvikt! 4D-projektet

10.00-10.10 12.15-12.25 Inledning

Programfm. em. Ämne

Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.

5 års klinisk erfarenhet1

Bilb

o &

Co

♦♦ 5 indikationer1

♦♦ Rekommenderat i internationella riktlinjer2

♦♦ Över 100 000 patienter i globala kliniska studier3

L.SE

.02.

2014

.117

0 Fe

bru

ari 2

014

Referenser:1. Produktresumé Xarelto.2. 2012 focused update of the ESC Guide lines for

the management of artrial fibrillation, A.J Camm et al European Heart Journal 2012.

3. www.clinicaltrials.gov, inkluderar pågående och avslutade studier.

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01). Tabletter 2,5 mg, 10 mg, 15 mg, 20 mg. Indikationer: 2,5 mg: Xarelto, i kombination med enbart acetylsalicylsyra eller med acetylsalicysyra och klopidogrel eller tiklopidin, är avsett för att förebygga ate-rotrombotiska händelser hos vuxna patienter efter ett akut koronarsyndrom (AKS) med förhöjda hjärtmarkörer (EF). 10 mg: Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastik (Ff). 15 mg och 20 mg: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (F). Behandling av djup ventrombos (DVT) och behandling av lungemboli (LE), och förebyggande av åter-kommande DVT och lungemboli (LE) efter en akut DVT hos vuxna (F). Dosering: Xarelto, i kombination med enbart acetylsalicylsyra eller med acetylsalicysyra och klopidogrel eller tiklopidin, är avsett för att förebygga aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter efter ett akut koronarsyndrom (AKS) med förhöjda hjärtmarkörer: rekommenderad dos är 2,5 mg två gånger dagligen. Patienterna ska också ta en daglig dos om 75–100 mg acetylsalicysyra eller en daglig dos om 75–100 mg acetylsalicylsyra i tillägg till antingen en daglig dos om 75 mg klopidogrel eller en vanlig daglig dos av tiklopidin. Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastik: rekommenderad dos är 10 mg som tas oralt en gång dagligen. Den inledande dosen ska tas 6 till 10 timmar efter operationen, förutsatt att hemostas har etablerats. Förebyggande av stroke och systemisk embolism: rekommenderad dos är 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. Behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: rekommenderad dos för initial behandling av akut DVT är 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna, följt av 20 mg en gång dagligen för fortsatt behandling och förebyggande av återkommande DVT och LE. Särskilda patientpopulationer: för patienter med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/min) nedsatt njurfunktion gäller följande doseringsrekommendationer: vid förebyggande av aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter efter ett akut koronarsyndrom (AKS) med förhöjda hjärtmarkörer behövs ingen dosjustering hos patienter med måttlig nedsatt njurfunktion. Vid förebyg-gande av stroke och systemisk embolism hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Vid behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: patienterna ska behandlas med 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna. Därefter är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substan-sen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6. Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyliga ulcerationer i magtarmkanalen, förekomst av maligna tu-mörer med hög blödningsrisk, nyliga hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen genomgången intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxaparin, dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabi-gatranetexilat, apixaban etc.), förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. Samtidig behandling av AKS i kombination med trombocytaggregationshämmande behandling hos patienter med tidigare stroke eller en transitorisk ischemisk attack (TIA). Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Hos flera undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. Förpackningar och förmån: 2,5 mg: 56 tabl. (EF). 100 tabl. (EF). 168 tabl. (EF). 10 mg: 10 tabl. (F), 30 tabl. (F), 100 tabl. (EF). 15 mg: 28 tabl. (F), 42 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). 20 mg: 28 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén november 2013. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00.▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Årets forskningsstipendium till Ulf Stenestrands minne till Ole … · 2015. 4. 27. · Fredag 9...

Documents

Transcript of Årets forskningsstipendium till Ulf Stenestrands minne till Ole … · 2015. 4. 27. · Fredag 9...