Året som gick - Vattenfall · 2019-04-23 · Vi har många utmaningar framför oss men vi har...

Året som gickForsmarks årsredovisning 2017

2 forsmark årsredovisning 2017

VD har ordet 4

Elåret i Sverige 6

Driftåret på Forsmark 8

Vår personal 16

Forsmark i stort och smått 18

Miljö och säkerhet 20

Årsredovisning 25

Forsmarks styrelse 48

Anläggningen i siffror 50

Forsmarks ledningsgrupp 51

Innehåll

Redaktör: Ina Bergström, Forsmark Grafisk produktion och layout: Samuel Linde/Don’t Blink

Texter: Kommunikationsavdelningen Ringhals-Forsmark Foto: Annika Örnborg, Malin Arnesson,

Åsa Nordling, Anders Jildén, Andy Kelly, Niklas Veenhuis


Välkommen till Forsmark


Under 2017 kom en tredjedel av all el som förbrukades i Sverige från Vattenfalls kärnkraftverk. Med en produktion på 52 miljarder

kilowattimmar blev 2017 ett av våra bästa produktionsår någonsin – och när vinterkylan slog till levererade Forsmark med bra tillgänglighet.

Vattenfalls första reaktor togs i kommersiell drift i maj 1975 då Ringhals 2 producerade sina första megawatt. Sedan dess har Vattenfalls kärnkraftsflotta försett Sveriges elkonsumenter med nära 1 700 terrawattimmar el. Det är el som hade räckt för att driva hela Sverige i tolv år.

Denna mängd el har producerats med mycket låg klimatpåverkan. Kärnkraften är i princip fossilfri och släpper ut minst koldioxid per kilowattimme av alla kraftslag. När Vattenfall nu ska verka för möjligheten att leva fossilfritt inom en generation har kärnkraften, tillsammans med övriga klimatsmarta kraftslag, en naturlig roll.

Det ansvaret tar vi gärna. Under 2017 har vi tagit viktiga steg som rustar oss för en fossilfri långtidsdrift. Vi har haft en god kostnadskontroll och vår målsättning om en produktionskostnad på 19 öre per kilowattimme står självklart i fokus. Det känns fantastiskt bra att kärnkraften har kunnat bidra till Vattenfalls goda resultat.

Grunden för vinterns stabila produktion lades som vanligt genom väl genomförda revisioner. Det är kanske en klyscha, men jag har under året verkligen haft känslan av att vi alla drar åt samma håll. I Forsmark finns i dag en bra samverkan mellan avdelningarna. De produktionsstörningar vi har ställts inför har hanterats i sann Forsmarksanda: vi hänger med huvudet i en minut, sedan har vi satt igång och genomfört jobbet säkert och rätt, tillsammans, mitt i sommarsemestern om så har behövts. Samtidigt förfinar vi hela

tiden vårt arbete med strategier och planer för optimering av våra anläggningar. Detta är ovärderligt för att i god tid motverka drifthot och brister, vilket kommer att ge långsiktiga, positiva effekter.

Andra viktiga steg har tagits i vår samverkan med Ringhals. Ett exempel är den gemensamma upphandling som gjorts på turbin- och generatorsidan. Här har vi inte bara sparat rejält med pengar och säkrat långsiktiga leveranser utan också fört underhållsgrupperna på de båda verken närmare varandra.

Inget av det ovan nämnda vore möjligt utan engagerad och kompetent personal. Enkelt uttryckt: för att nå tufft satta mål behöver vi medarbetare som trivs och som vill stanna. Under 2017 har Forsmark arbetat för att förstärka ledarskapet och öka vår attraktivitet som arbetsgivare – en av långtidsdriftens verkliga överlevnadsfrågor.

Vi har också arbetat vidare med att ta hand om och genomföra de åtgärdsplaner som togs fram i samband med utvärderingen efter omorganisationen hösten 2015. Många har medverkat och medverkar i det arbetet på ett mycket engagerat sätt. Det är viktigt att genomföra åtgärdsplanerna så att vi har en väl fungerande organisation.

Samtidigt har vi varit en viktig del i Vattenfalls satsning på traineetjänster. Fler än 300 sökte, vilket talar för att kärnkraftsintresset lever hos den yngre generationen! Vattenfall lanserade också en

stor rekryteringskampanj med särskilt fokus på kärnkraften, självklart med medarbetare från olika verksamheter i huvudrollen.

En av de största utmaningarna i Forsmark 2017 har varit arbetet med oberoende härdkylning, OBH. Under hösten tillsatte jag en särskild grupp för att hantera avvikelser från givna kostnads- och tidsramar. Gruppen hade i uppdrag att ta fram förslag för att bryta den negativa kostnadsutvecklingen. Ett antal förslag togs fram och dessa har bearbetats vidare och konkretiserats. Min uppfattning är att vi har fått in OBH-projektet på rätt väg igen.

Vi har många utmaningar framför oss men vi har minst lika många möjligheter. När OBH är på plats så kan vi köra Forsmark ända in på 2040-talet. Till och med 2017 hade Forsmark producerat nästan 780 miljarder kilowattimmar. Med den drifttid vi planerar för nu har vi nästan lika mycket produktion kvar av väderoberoende och fossilfri el. Det är ett enormt värde för samhället, för oss och för våra ägare.

Björn Linde, VD

Vi rustar för fossilfri långtidsdrift


Elåret i Sverige


Ovanligt hög elproduktion och tredje bästa exportåret

1 kWh räcker till:

Kaffebryggare 1 000 W 1 timme Elgitarr med förstärkare 300 W 3 timmar

LCD-TV 42” 128 W 7 timmar 48 min Eltandborste 2 W 500 timmar

Plasma-TV 42” 220 W 4 timmar 30 min Glödlampa 60 W 16,5 timmar

Luftkonditionering (AC) 950 W 1 timme 5 min Lågenergilampa 11 W 91 timmar

Mikrovågsugn 1 400 W 43 minuter Handdukstork 80 W 13 timmar

PC + skärm 100 W 10 timmar Hobbymaskin 500 W 2 timmar

Bastu (med termostat) 5 000 W 20 minuter Hårtork 1 500 W 40 minuter

Dammsugare 1 000 W 1 timme Infravärme 2 000 W 30 minuter

Elpriset på den nordiska elmarknaden Nord Pool var under 2017 i genomsnitt 30 öre/kilowattimme (kWh). Jämfört med 2016 ökade snittpriset med 3 öre/kWh, beroende på lägre nivåer i vattenmagasinen under första halvåret och ökade bränslepriser. Det högsta timpriset var 114 öre/kWh, den 29 november, och som lägst sjönk timpriset till 4 öre/kWh den 7 juni.

Trots högkonjunktur låg elförbrukningen kvar på samma nivå som 2016 med 140,1 TWh. Inom sektorn bostäder och service användes 72 TWh under året, vilket

är drygt hälften av elanvändningen i landet. Industrins elanvändning uppgick till 51 TWh under 2017 och utgjorde 36 procent av den totala elanvändningen.

Den totala elproduktionen i Sverige 2017 uppgick till 159,1 TWh, vilket är en ökning med nästan 8 TWh från 2016. Det är inte rekord, men den näst största produktionen sedan 2012, då 162 TWh producerades, och strax före 2015 års knappa 159 TWh. Kärnkraften stod för 63 TWh, eller cirka 40 procent, av den totala elproduktionen. Vattenkraften stod

för aningen mer, 63,9 TWh, också cirka 40 procent. Vindkraften stod för 11 procent och konventionell värmekraft producerade resterande 9 procent.

För sjunde året i rad fortsatte Sverige exportera el. Exporten uppgick till 19 TWh, motsvarande 12 procent av den totala elproduktionen. Detta är den tredje högsta nettoexporten efter rekordåret 2015 (22,6 TWh) och 2012 (19,6 TWh). Under 2017 exporterade Sverige el alla veckor under året.

Sveriges elproduktion 2017

63 TWhKärnkraft

14,9 TWhÖvrig värmekraft

63,9 TWhVattenkraft

17,3 TWhVindkraft

Källa: Energimyndigheten

totalt 159,1 TWh


Driftåret på Forsmark


Produktion och revision i sammandrag

Forsmark gjorde sitt sjätte bästa produktionsår sedan starten och anläggningen producerade över 24 terrawattimmar, TWh, totalt under året. Det är nästan 18 procent av det totala elbehovet i Sverige och räcker till såväl uppvärmning och hushållsel för nästan en miljon småhus eller omkring 1,7 miljoner lägenheter.

Energitillgängligheten för Forsmark blev totalt 87,9 procent under 2017. Det är nästan 3,5 procent mer än föregående år. Energitillgänglighet är ett mått som beskriver hur mycket energi som kärnkraftverket faktiskt producerar i förhållande till den mängd energi som maximalt hade kunnat produceras.

Forsmark 1:s elproduktion i TWh under 2017 blev 7,62 med en tillgänglighet på 89,5 procent. För Forsmark 2 blev elproduktionen 8,06 TWh med en tillgänglighet på 87,0 procent och på Forsmark 3 blev produktionen 8,84 TWh och tillgängligheten 87,5 procent. Under årets kallaste period, januari till mars, när elen behövdes som mest, hade Forsmark en tillgänglighet på 96,9 procent.

Hög tillgänglighet ger lägre produktionskostnad och det gäller att hitta en bra balans när längden på revisionerna planeras. Revisionen får inte vara för kort, så nödvändiga jobb inte hinns med, något som ökar risken att få fler fel under driftsäsongen. Den får inte heller vara för lång, eftersom vi inte producerar någon el när anläggningen står stilla och inte ger några intäkter.

Forsmarks elproduktion i TWh

0,0

7,0

14,0

21,0

28,0

2014 2015 2016 2017

24,523,921,1

25,3


Forsmark 1


Förlängd revision med många provningar i reaktortanken

Den 26 juni 2017 startade Forsmark 1 årets revisionsavställning enligt plan. Ett av de viktigaste arbetena var att lokalisera den bränsleskada som hade upptäckts i augusti 2016. En bränsleskada innebär att det har gått hål på den metallkapsling som omsluter kärnbränslet i härden. Skadan utvecklades inte negativt under driftsäsongen och kunde åtgärdas vid den ordinarie revisionsavställningen. Sökandet efter den skadade bränslepatronen gick bra och den byttes ut tillsammans med ytterligare 118 patroner i ett normalt bränslebyte.Provningarna i reaktortanken var även i övrigt många. Bland annat gjordes ett djupdyk, med hjälp av mobila utrustningar, ner till moderratortanksstativet som håller moderatortanken på plats längst ner i härdstrukturen. Efter en revisionslängd på 31 dygn, mot planerade 26, fasade Forsmark 1 mot kraftnätet igen den 27 juli.

MW

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

januari

februari

mars

april

maj

juni ju

li

augusti

septem

ber

oktober

november

december

januari

Nettoproduktion MW/MWh

Forsmark 1 elproduktion i TWh

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2013 2014 2015 2016 2017

7,7

8,26,6

8,17,6


Forsmark 2


Förlängd revision med transformatorbyte och åtgärder i

mellanbjälklagstätningen

Söndagen den 3 september inleddes en bränslebytes-revision på Forsmark 2. Revisionen blev förlängd, från ursprungstidplanen på 15 dygn, på grund av kravställda åtgärder från Strålsäkerhetsmyndigheten gällande ett läckage som identifierades i mellanbjälklagstätningen under revisionen 2016. Anläggningens gamla krafttransformatorer har uppnått sin tekniska livslängd och under årets revision byttes två av dem, till turbinsträng 1, ut. Byte vid turbin 2 görs vid 2018 års revision. De nya krafttransformatorerna beräknas sitta på plats resten av anläggningens livslängd.

Många pumparbeten genomfördes också. Tätningar, packningar och kopplingsgummin byttes ut och lager och slitringar kontrollerades. Revisionen genomfördes på totalt 43 dygn. Fasningen genomfördes den 16 oktober.

MW

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

januari

februari

mars

april

maj

juni ju

li

augusti

septem

ber

oktober

november

december

januari



0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2013 2014 2015 2016 2017

8,1

7,48,98,88,7


Forsmark 3


Kortstopp för att åtgärda bränsleskada och prova dieslar

På Forsmark 3 genomfördes ingen vanlig revision under året på grund av att driftsäsongen förlängts. Däremot gjordes ett kortstopp på 20 dygn för att åtgärda en bränsleskada samt en felfunktion i dieselgeneratorerna. Läcksökning med anledning av bränsleskadan inleddes den 23 oktober och avslutades tre dagar senare då en skadad bränslepatron identifierades. Samtidigt blev underhållsåtgärderna och provningarna på samtliga dieselaggregat klara. När interndelarna i reaktortanken, reaktor tanklocket och kupolen, hade monterats fasade Forsmark 3 den 28 oktober.

MW

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

januari

februari

mars

april

maj

juni ju

li

augusti

septem

ber

oktober

november

december

januari



0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2013 2014 2015 2016 2017

8,8

8,5

5,7

8,59,0


Vår personal


Forsmarks personal i siffror

Antal tillsvidareanställda vid Forsmark Kraft AB 1 168 personer

Inhyrd personal 419 personår

Nyanställda under året 107 personer

Avgångar (avslutat anställning, i pension etc) 103 st

Personalomsättning, totalt 7,2%

Personalomsättning, till extern arbetsmarknad 5,6%

Medelålder 44,1 år

Andel kvinnor 24,2%

Andel kvinnliga chefer 18,1%

Sjukfrånvaro 3,0%


Januari2 januari informerar FKA att Forsmark 1 under 2016 satte nytt produktionsrekord med 8,21 TWh.

Februari4 februari utrustas skyddsvaktstyrkan med vapen enligt nya villkor från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Beväpningen kompletterar kärnkraftsanläggningens redan starka skydd.

16 februari invigs Igelgrundet, det nya personalhotellet med 430 rum.

Mars24 mars ställs Forsmark 3 av för att en bränsleskada ska åtgärdas.

April6 april skriver SSM i sin samlade strålsäkerhetsvärdering att Forsmarks strålsäkerhet är acceptabel inom samtliga områden.

25 april besöker koncernledningen för ISS Forsmark. Det är ISS som sköter servicen på Forsmark.

28 april skriver Vattenfall i ett pressmeddelande att Forsmark hade en tillgänglighet på 93,1 procent under vintersäsongen. Under första kvartalet 2017 låg tillgängligheten på 96 procent.

28 april skriver Vattenfall i sin rapport för det första kvartalet 2017 att den starka produktionen och tillgängligheten framför allt vid kärnkraftverken Ringhals och Forsmark bidragit till en stabil ekonomisk utveckling och ett positivt resultat för koncernen.

Maj8 maj inleder det externa granskningsorganet WANO, World Association of Nuclear Operators, en veckolång Technical Support Mission, TSM, i Forsmark.

15 maj får Forsmark besök av astronauten Christer Fuglesang som talar om säkerhetsarbete – både i rymden och på kärnkraftverk.

Juni8 juni besöks Forsmark av Vattenfalls veterandirektion med före detta generaldirektören Carl-Erik Nyquist i spetsen.

12 juni är det talmansbesök tillsammans med uppländska riksdagsledamöter.

20 juni publiceras det första inlägget på Forsmarks nystartade Facebooksida. Vid årets slut har vi 5 930 följare.

JuliDrygt 4 000 besökare kommer till Forsmarks bruk och sommarverksamheten som bedrivs tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB.

18 juli direktsänder Radio Uppland från verksamheten i Forsmarks bruk och intervjuar besökare och guider.

Augusti12 augusti arrangeras Forsmark Meet i Forsmarks bruk för sjunde året i rad. Närmare 500 personer kommer för att ta en titt på omkring 300 utställda amerikanska bilar och motorcyklar.

Stort och småttpå Forsmark


15 augusti observeras något som kan vara en dykare i kylvattenkanalen utanför byggnaden där kylvattnet tas in till Forsmark 1 och 2. Bevakningen vid kraftverket förstärks omedelbart och polis tillkallas. Kort därefter beslutas att kylvattenkanalen ska scannas för att säkerställa att inget främmande – person eller föremål – finns i kanalen. Scanningen, som genomförs i början av september, visar inga avvikelser.

September6–7 september konfererar 100 chefer från Vattenfall Business Area Generation i Forsmark och gör bland annat studiebesök inne i Forsmark 3 och vid SFR.

I mitten av september deltar 59 Forsmarkare i Vattenfallsmästerskapen som hålls i Stockholm. Det blir medalj i boule, löpning, fotboll, brännboll, triathlon och jaktskytte.

15 september startar Vattenfall sin kärnkraftskampanj. I sökandet efter det 20-tal personer som ska antas till det nya traineeprogrammet inom kärnkraftsverksamhet har tre inspirerande filmer tagits fram.

Oktober12 oktober gör mark- och miljödomstolen ett platsbesök i Forsmark som ett led i huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle.

16–19 oktober genomförs övningen iPilot med simulerade cyberattacker mot IT- samt styr- och kontrollsystem liknande de som finns vid svenska kärnkraftverk. Sex personer från Forsmark deltar.

November15 november genomförs årets stora övning inom haveriberedskapen i Forsmark. Årets övning heter Leo efter dagens namnsdagsbarn och ”drabbat” block är Forsmark 2.

15–16 november är Forsmark tillsammans med Ringhals på plats på två arbetsmarknadsmässor i Norrland för nätverket Jobba med kärnkraft. Syftet med nätverket är att locka studenter till kärnkraftsbranschen.

December1 december lanseras Forsmarks och Ringhals egen adventskalender, där flera av

våra verksamheter och deras betydelse för driften av våra kärnkraftverk lyfts fram.

5 december kommer den årliga förtroendemätningen för Forsmark. Den visar på ett stabilt förtroende för kraftverket. 84 procent av de tillfrågade i Uppland samt Gävle/Sandvikenregionen har stort eller mycket stor förtroende för Forsmark, vilket är på samma nivå som 2016.

16–17 december hålls traditionsenlig julmarknad i Forsmarks bruk och den är som vanligt välbesökt och uppskattad.

18 december är sista dagen för omröstningen bland medarbetarna om vilka hjälporganisationer som får dela på årets julgåva. Störst stöd, 47 procent av rösterna, får Läkare utan gränser, som därmed får 117 250 kronor i julklapp. WaterAid får 80 000 kronor (32 procent av rösterna), ActionAid 34 250 kronor (14 procent) och Givewatts 18 500 kronor (7 procent).

9 juni får Forsmark besök av landshövding Göran Enander som tittar närmare på Kommandocentralen, KSU samt reaktorhallen och kontrollrummet på F3.


Under 2017 togs fjärrvärmeanläggningen i bruk och förser nu bland annat personalboendet med varmt vatten. Under året godkändes anläggningen i

uppgraderingen till ISO14001:2015. Olycksfallstrenden var nedåtgående under året.

Forsmark har under 2017 fortsatt arbetet med att minska användningen av cancerogena, mutagena, hormonstörande, giftiga, allergiframkallande och miljöfarliga ämnen. Under året har vi också arbetat för att säkerställa god hantering av kemiska produkter enligt befintliga rutiner och rekommendationer.

Utsläpp av radioaktiva ämnen låg även för 2017 på en mycket låg nivå. Gränsvärdet från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, underskreds med mycket god marginal.

Forsmark har arbetat aktivt för att hitta sätt för att minska mängden radioaktivt avfall som måste slutförvaras i markförvar.

Forsmark har fortsatt sträva efter att ingen ska skadas i sitt arbete. Under 2017 inträffade elva arbetsolyckor med sjukskrivning, de allra flesta av mindre allvarlig karaktär. Olycksfallstrenden är fortsatt låg och stabilt nedåtgående. Rekordet 2017 utan olycksfallsbaserad frånvaro blev 100 dagar i följd.

Forsmark fortsatte arbetet med informations-, utbildnings- och utvecklingsinsatser där var och en har ett eget ansvar att arbeta säkert, använda föreskriven skyddsutrustning och vara rädda om sig själv och andra.

Organisatorisk och social arbetsmiljö är ett område som har varit i fokus både genom utbildning och i ledarskap.

Utveckling av coachande ledarskap har varit ett prioriterat fokusområde när det gäller arbetsmiljö, säkerhetskultur och värderingar.

Under året har många utnyttjat möjlig-heten till trivselaktivitet. Andelen som utnyttjar trivselpengen har ökat jämfört med 2016, vilket har positiv inverkan på trivsel och arbetsmiljö.

Riskfyllda situationer gällande färd till och från arbetet samt det ökade antalet resor mellan Forsmark och Ringhals fick Forsmark att börja utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera olika typer av risker inom dessa områden. Under 2017 har vi investerat i målning av fler gångvägar och övergångsställen inom vårt område.

Forsmarks företagsövergripande forum har fortlöpande prioriterat arbetsmiljöåtgärder utifrån bästa resursfördelning och de medel som finns avsatta. Underhållsledningen har sett en ökad energi och förväntan under 2017 bland den egna personalen, vilket tydligt visar att det lönar sig att driva arbetsmiljöförbättringar. Det går snabbt mellan förslag och åtgärd.

Forsmark har i ett par år prioriterat investeringar gällande installation av permanenta serviceplattformar, arbetsplattformar samt infästningspunkter för fallsele för att eliminera fallrisker. Lyft-säkerheten förbättrades ytterligare under året.

Forsmark har under året träffat Arbetsmiljöverket för att diskutera kraven på årlig läkarundersökning av de 200 personer som arbetar i syrereducerade rum och framfört önskemål om undantag från lagstiftningens krav på andningsapparat. Nu gäller att endast de som arbetar mer än 20

timmar per år ska läkarundersökas årligen för fortsatt tjänstbarhetsintyg. Övriga ska läkarundersökas vart tredje år.

Miljömål 2017För att rikta insatserna rätt tar Forsmark regelbundet ställning till verksamheten och dess miljöpåverkan. Olika miljöaspekter värderas baserat på hur de kan påverka ekosystem ur ett livcykelperspektiv. Varje år formuleras miljömål. Målen baseras på Forsmarks miljöpolicy, miljöaspekter och miljörevisioner.

Miljömålen delas upp i tre fokusområden:• Minska utsläpp till luft, vatten och mark.• Styrning och hantering av avfall• Styrning och hantering av kemikalier

Under 2017 har arbetet fortsatt med att minska radioaktiva utsläppen till luft och vatten i planeringsarbetet samt inför och under revisionsperioderna.

Forsmark har under året arbetat med reducering av radioaktivt avfall genom att delta i olika forum och projekt för att kunna påverka mängden material som förs in på kontrollerad sida samt genom att byta ut utrustning och material som används under revisioner mot återanvändningsbar utrustning/material.

Våra certifikat inom miljö och arbetsmiljöForsmarks kärnkraftverk står för en sjättedel av Sveriges elproduktion. Vi står för trygg energiförsörjning och miljöarbetet är en viktig del av vår verksamhet. På Forsmark arbetar vi ständigt för att minska

Miljö i ständig utveckling


Miljö i ständig utveckling

miljöpåverkan från vår verksamhet. Vi vill bidra till en god närmiljö och leva upp till de krav som omvärlden ställer på oss.

Forsmarks miljöledningssystem är en del av Forsmarks övergripande styrsystem som omfattar hela verksamhetens organisation, planering, ansvar och processer. Forsmark var tidigt med att certifiera sitt miljöledningssystem. Som fjärde kärnkraftverk i världen certifierades Forsmark 1998 enligt standarden för miljöledning ISO14001. 2017 blev Forsmark godkänt i uppgraderingen till ISO14001:2015 av certifierade externa revisorer. För att behålla sitt godkännande måste ett ISO14001-certifierat företag göra ständiga förbättringar, vilket kontrolleras av miljörevisorer och certifieringsorganet.

Inom ramen för företagets miljöledningssystem har verksamhetens miljöpåverkan i olika driftsituationer kartlagts samt olika risker inventerats. Med den genomförda kartläggningen som grund sätts miljömål för verksamheten.

År 2001 fick Forsmark – som första kärnkraftverk i världen – en certifierad miljövarudeklaration, Environmental Product Declaration (EPD), för den el som produceras. EPD är ett produktjämförelsesystem.

Forsmarks arbetsmiljöarbete är sedan 2013 certifierat enligt den internationella standarden OHSAS18001. Standarden stärker utvecklingen inom arbetsmiljöområdet genom att utöver systematiskt arbetsmiljöarbete även ställa

krav på arbetsmiljöpolicyns väsentliga bidrag till mål och handlingsplaner samt på att företagsledningen får förutsättningar att värdera förbättringsarbete och avvikelser.

OmgivningskontrollSveriges Lantbruksuniversitets (SLU) kustlaboratorium gör på uppdrag av Forsmark omfattande kontroller av omgivningen runt anläggningen för att bedöma hur verksamheten påverkar vatten, djur och växtlighet. För den radiologiska kontrollen tas även dubbelprover som analyseras av SSM.

Den radiologiska omgivningskontrollen ger en uppskattning av halten radionuklider i kraftverkets närområde och är avsedd att komplettera den kontinuerliga utsläppsövervakningen. Den uppmätta aktiviteten ligger som tidigare år på en mycket låg nivå. En ny modell (PREDO) för beräkning av eventuell påverkan på miljön har tagits fram.

Bättre villkor för Östersjöns djurliv Forsmarks kärnkraftverk behöver kylas och till det används stora mängder havsvatten. När vattnet passerar kraftverket blir det runt tio grader varmare. Det uppvärmda vattnet kan påverka livet i havet i närheten av kylvattenutsläppen. Sedan närmare 40 år upplåter Forsmark ett område i den närliggande skärgården till forskare. I den så kallade Biotestsjön undersöker forskarna hur värmen påverkar växter och djur. Sjön består av ett vattenområde på omkring

en kvadratkilometer som omgärdas av öar som förenas med kraftiga vallar. Biotestsjön ingår i vår anläggning men det är SLU som ansvarar för undersökningarna.

I syfte att minska risken att ålar fastnar i silar i kraftverkets kylvattenintag fick SLU under hösten 2017 tillstånd att fånga in och flytta ålar till områden längre bort. Under insamlingsperioden i november fångades inga ålar, men projektet fick värdefull kunskap inför framtida försök.

Pågående miljöinsatserFlera omfattande satsningar på Forsmark bidrar till minskad miljöpåverkan. En ny metod för provtagning av hårdbottenfauna har provats. Metodiken syftar till att undersöka förändringar i tid på direkt kylvattenpåverkade lokaler och att dokumentera förekomst och utbredning av främmande invasiva arter som lever på hårda bottnar.

Fjärrvärmeanläggningen som togs i bruk under 2017 tar tillvara en del av det uppvärmda kylvattnet från Forsmark 1 och 2. Ett distributionsnät av varmt vatten är nu i drift för uppvärmning av personalboende, de nya lokalerna som tillhör Kärnkraftssäkerhet och Utbildning (KSU) samt det nya avloppsreningsverket. Det är även förberett för utbyggnad.


Den 1 oktober 2015 genomfördes den största omorganisationen inom Forsmarks Kraftgrupp AB sedan bolaget bildades. Efter cirka ett år inleddes arbetet med att göra en samlad utvärdering av hur väl den nya organisationen satt sig och fungerade. I utvärderingen ingick även att identifiera brister och ta fram åtgärdsplaner för att komma till rätta med dem. Arbetet kallades för OMSORG och involverade många medarbetare från hela företaget.

Arbetet med att genomföra åtgärds-planerna har sedan pågått och under hösten 2017 startade en utvärdering av hur långt det arbetet har kommit. Som ett exempel samlades medarbetare i grupper där de

hade möjlighet att ge sin syn på arbetet med åtgärderna. Har de märkt skillnader jämfört med tidigare eller har de identifierat nya problem?

Utfallet av utvärderingen blev att handlingsplaner reviderades och samarbetet med Forsmarks ledningsgrupp förstärktes. Det visade sig också att kommunikation om OMSORG ute på avdelningarna inte riktigt fungerade. Många medarbetare hade svårt att förstå problembilden som ritades upp i respektive avdelnings handlingsplan och de hade också svårt att se hur aktiviteterna skulle leda till förbättringar. Därför ligger det nu stort fokus på att genomföra aktiviteterna i handlingsplanerna och på att förbättra

kommunikationen.Det kommer att ta tid innan effekterna

av handlingsplanerna blir tydliga. Men på vissa områden har resultaten redan börjat synas, vilket också uppmärksammats i den senaste kvartalsuppföljningen från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.

Driftledningen känner sig nu mer trygg med att säkerhetsfrågor lyfts från övriga delar i organisationen med kärntekniskt ansvar. Där fanns det förut en stor osäkerhet, då den nya organisationen innebar att delar av det kärntekniska ansvaret flyttades ut från driften till andra delar av organisationen.

Omsorg om organisationen och verksamheten

Efter händelserna i Fukushima i samband med tsunamin 2011 kom Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, med nya krav för att ytterligare

förstärka säkerheten vid de svenska kärnkraftverken.

Ett av kraven gällde ett nytt oberoende system för härdkylning, OBH, som skulle vara helt fristående från existerande säkerhetssystem och helt oberoende av yttre kraftförsörjning.

Vid Forsmark startades omgående arbetet med att anlysera och ta fram en kravbild över vilka åtgärder som krävdes för att uppfylla de nya kraven. Slutligt beslut om åtgärdspaketet fattades av Vattenfalls och Forsmarks styrelser under juni 2016. Därefter kunde byggnadsarbetena påbörjas.

Arbetet har pågått sedan dess och innehållit olika utmaningar, bland annat när det gäller att hålla sig inom givna kostnadsramar och att hålla uppsatta

tidsramar. Därför tillsatte FKA:s VD under hösten 2017 en specialgrupp, Task Force, som fick i uppdrag att ta fram förslag som främst syftade till att bryta den negativa kostnadsutvecklingen. I samband med detta gjordes också en översyn av projektets ledning och styrning som bland annat innebar att vice VD gick in som ordförande i styrgruppen.

Task Force redovisade ett antal förslag som bearbetades vidare och kon kret-iserades. Övergripande konstaterades att Formark inom vissa områden låg klart över den kravbild för OBH som satts upp av SSM och av den gemensamma samverkansgrupp som finns för de svenska kärnkraftverken i

olika säkerhetsfrågor (KSKG).Följande områden arbetar FKA nu vidare

med:• Gemensam OBH-byggnad för Forsmark 1

och 2.• Minskade signalöverföringar mellan OBH

och kontrollrum.• Ta bort all icke kravställd objekt-

övervakning och manöverdon.Bedömningen är att allt detta bör gå att

genomföra inom ramen för den kravbild som satts upp. SSM är informerad om arbetet och en dialog med berörda underleverantörer har inletts.

Oberoende härdkylning


Vi sätter alltid säkerheten främst och jobbar med ständiga förbättringar. Vårt agerande ska alltid vara säkerhetsmedvetet och miljöriktigt.

Säkerhetshöjande åtgärderFrån 1995 och framåt har Strålsäkerhets-myndigheten, SSM, skärpt kraven på de svenska reaktorägarna. Det har inneburit att anläggningarna har anpassats till den säkerhetsnivå som råder för nya, moderna kärnkraftverk, och det har krävt ombyggnader och förstärkningar av säkerhets system.

Dessa säkerhetsmoderniseringar gick under namnet övergångsplanerna.

Nu pågår ett intensivt arbete med att formulera en helt ny föreskriftssamling hos SSM. För Forsmark är det viktigt att genom dialog och remissarbete påverka hur dessa nya krav formuleras. Detta har pågått under 2017 och fortsätter de närmaste åren.

Under året har kärntekniklagen upp-daterats. Detta medförde en något förändrad kravbild som Forsmark har hanterat.

Oberoende härdkylningI november 2014 beslutade SSM att de svenska kärnkraftverken senast år 2020 ska ha infört åtgärder som signifikant stärker

härdkylfunktionens oberoende. Detta som en följd av kärnkraftens stresstester efter händelserna i Fukushima 2011.

Under året har arbetet intensifierats och byggnader börjar ta form. En något förändrad teknisk lösning har tagits fram och inarbetats i genomförandeplanen som har redovisats till SSM.

OMSORGEn större arbetsgrupp benämnd OMSORG arbetar vidare med att ytterligare förstärka och finslipa den nya organisationen som implementerades 2015. Sju handlingsplaner har tagits fram av ansvariga avdelningar.

Arbetsgruppen OMSORG analyserar och värderar framdrift av handlingsplaner och uppnådda effekter samt är sammanhållande för den kvartalsvisa rapporteringen av föreläggandet till SSM.

Robust elkraftmatningOmrådet avser åtgärder i syfte att säkerställa erforderlig robusthet för anläggningarna avseende ledningsburna elektriska

störningar så att dessa inte innebär oacceptabel påverkan på reaktorsäkerheten. Behovet av en robusthöjning har bland annat visat sig i ett antal händelser den senaste 10–15 åren.

Ett bra exempel på sådan robusthöjning som har gjorts under 2017 är att F3 nu diversifierat kraftinmatningen på en av säkerhetssubarna. Motsvarande driftläggning är under utredning även för Forsmark 1 och 2.

SäkerhetskulturForsmarks säkerhetskulturarbete har WANO:s ”Egenskaper hos en sund kärnsäkerhetskultur” som målbild. WANO, World Association of Nuclear Operators, är den internationella kärnkraftsbranschens granskningsorganisation. Målbilden betonar betydelsen av varje individs engagemang för säkerheten liksom ledningens ansvarstagande och beslutsfattande samt betydelsen av ett ledningssystem som uppmuntrar ständigt lärande.

Ett axplock från vårt säkerhetsarbete


Styrelsen och verkställande direktören förForsmarks Kraftgrupp AB

Org nr 556174-8525får härmed avge

för räkenskapsåret 2017-01-01–2017-12-31.Årsredovisningen är upprättad i tusentals svenska kronor om inte annat anges.

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse 26

Resultaträkning 28

Balansräkning 30

Kassaflödesanalys 32

Noter 33

Revisionsberättelse 46


Förvaltningsberättelse

VerksamhetenForsmarks Kraftgrupp AB, organisationsnummer 556174-8525 med säte i Östhammars kommun, har till uppgift att för ägarnas räkning äga och driva kärnkraftverket i Forsmark med dess tre reaktorer.

Viktiga förhållandenForsmarks Kraftgrupp AB är ett dotterbolag till Vattenfall AB som äger 66,0 procent av aktierna. Mellansvensk Kraftgrupp AB äger 25,5 procent med Fortum som största ägare och Sydkraft Nuclear Power AB äger 8,5 procent.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

ProduktionForsmarks Kraftgrupp AB noterade 2017 det sjätte bästa produktions året någonsin sedan anläggningen startade 1980, detta trots att det under året skett oplanerade avställningar och förlängda revisioner. Forsmarksverket producerade 24,5 TWh under 2017 att jämföra med genomsnittet 24,5 TWh för de 10 bästa åren sedan driftstart 1980. Energitillgängligheten blev totalt 87,9 procent.

Årets revisionsavställning vid Forsmark 1 var en underhållsrevision som planerades till 29 dygn men förlängdes med tre dygn. Förlängningen berodde på en kombination av många planerade underhållsåtgärder som var tidskritiska för revisionen. Energitillgängligheten för året blev 89,5 procent.

Revisionsavställningen vid Forsmark 2 var en bränslebytesrevision. Revisionen var planerad till 41 dygn men förlängdes med två dygn bland annat på grund av återfyllning samt tillkommande provtryckning av reaktorinneslutningen. Energitillgängligheten för året blev 87,0 procent.

På Forsmark 3 genomfördes ingen revision under 2017 då blocket har en 18 månaders revisionscykel. Nästa revision genomförs våren 2018. Energitillgängligheten för året blev 87,5 procent.

FörtroendeDen årliga förtroendemätningen som Demoskop genomför på uppdrag av Forsmarks Kraftgrupp AB visar ett fortsatt högt och stabilt förtroende både i närområdet (Östhammar, Tierp och Älvkarleby kommuner) samt hela mätområdet som även omfattar Gävle, Heby, Sandviken, Uppsala och Norrtälje kommuner. Mätningen baseras på 650 telefonintervjuer med ett representativt urval av befolkningen i åldern 18 år eller äldre.

84 procent av de tillfrågade säger att de har stort förtroende för kärnkraftverket i Forsmark vilket är samma resultat som förra året.

En slutsats av mätningen är att även om förtroendet för verksamheten i Forsmark fortsätter vara högt, så minskar stödet för att utveckla kärnkraften och det är något fler än tidigare som anser att kärnkraften över tid ska avvecklas. Den fråga som åter får lägst förtroende är hanteringen av det radioaktiva avfallet medan frågan

om företagsledningens och de anställdas kompetens får högst betyg.

En av fyra har under 2017 läst om Forsmarksverket i sociala medier, så det är tydligt att bolagets satsning på Facebook haft ett bra resultat och antalet följare växer stadigt.

Förändrade principer för klassificering av resultat- och balansposter infördes 2014 för harmonisering inom Vattenfallkoncernen och för att få en mer rättvisande bild. Detta har medfört att jämförelsesiffran för Nettoomsättning 2013 och senare har räknats om i enlighet med den nya principen. Tidigare år har ej omräknats.

EkonomiÄgarna till Forsmarks Kraftgrupp AB – Vattenfall AB, Mellansvensk Kraftgrupp AB och Sydkraft Nuclear Power AB – har genom ett konsortialavtal åtagit sig att via kraftavgifter svara för bolagets samtliga kostnader i förhållande till sina ägarandelar i bolaget. Verksamheten bygger på självkostnad och skall i princip inte ge överskott.

Samtliga kärnkraftsföretag betalar kärnkraftsskatt, en punktskatt som baseras på installerad termisk effekt, vilket för 2017 har inneburit en kostnad på 925 MSEK för Forsmarks Kraftgrupp AB. I energi-uppgörelsen från juni 2016 beslutades att kärnkraftsskatten fasas ut i två steg genom sänkningar av skattesatsen den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018. Vid det första tillfället sänktes skattesatsen från 14 770 kronor per MW och månad till 1 500 kronor per MW och månad. Från och med 2018 försvinner skatten helt.

För att säkra finansieringen av framtida kostnader för omhändertagande av använt kärnbränsle och rivning av produktionsanläggningarna betalar reaktorinnehavarna i Sverige en produktionsbaserad avgift, vilken för Forsmarksverket uppgår till 3,9 öre/kWh. En liknande avgift betalas även för annat radioaktivt avfall som har samband med framväxten av det svenska kärnkraftprogrammet. Sammantaget uppgick dessa avgifter 2017 till 1 029 MSEK (1 007 MSEK). Medlen förvaltas av kärnavfallsfonden och återbetalas till reaktorinnehavarna allt eftersom kostnaderna för hantering av avfallet uppstår. Uttaget ur kärnavfallsfonden uppgick 2017 till 412 MSEK (378 MSEK).

För omhändertagande av låg- och medelaktivt avfall har Forsmarks Kraftgrupp AB under 2017 reserverat 24 MSEK (24 MSEK).

Ett mervärdesavtal tecknades år 2009 tillsammans med Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, OKG AB, EON (dåvarande) och Östhammars respektive Oskarshamns kommun. Avtalet innefattar utvecklingsinsatser i Östhammars och Oskarshamns kommuner. Förpliktelsen enligt detta avtal är uppdelad i två etapper. Den första etappen avser åtgärder tiden innan SKB:s ansökan är klar och beslut fattas avseende byggandet av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark och inkapslingsanläggning i

Flerårsöversikt (MSEK)

tkr 2017 2016 2015 2014 2013

Produktion (GWh) 24 492 23 984 21 128 25 325 25 246

Nettoomsättning 6 535 7 258 6 495 6 590 6 588

Rörelseresultat 414 448 92 306 455

Resultat efter finansiella poster -6 1 6 9 8

Balansomslutning 28 184 27 895 26 754 25 297 24 249

Eget kapital 351 357 357 351 344

Årets investeringar 1 248 1 245 2 522 1 216 1 365

Soliditet (%) 25 25 25 24 23

Medeltal anställda 1 161 1 163 1 150 1 156 1 094


Oskarshamn. Den andra etappen omfattar byggandet av de två anläggningarna.

PersonalForsmarks Kraftgrupp AB har under året externrekryterat 107 nya medarbetare som ett led i att bibehålla och förstärka företagets kompetens.

Vid årsskiftet fanns 1 168 personer tillsvidareanställda i Forsmark, jämfört med 1 166 vid motsvarande tidpunkt året innan. I slutet av 2017 var 24 procent kvinnor av totala antalet anställda och andelen kvinnliga chefer var 18 procent.

Under året har 28 nya chefer (två externa) tillsatts varav fem kvinnor.

MiljöForsmarks Kraftgrupp AB bedriver verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken och lagen om kärnteknisk verksamhet. Periodisk revision av miljöledningssystemet ISO 14001, samt det biologiska och radioekologiska kontrollprogrammet har genomförts enligt plan.

Utsläppen av radioaktiva ämnen från Forsmarksverken till omgivningen uppgick 2017 till några tiondels procent av gällande gränsvärde. Som en del i den kontinuerliga miljöförbättringen pågår arbete för att fortsatt reducera utsläppen.

Stråldoser till de personer som arbetade vid kärnkraftverket låg väl under gällande gränsvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Säkerhet Som tillståndshavare är Forsmarks Kraftgrupp AB ansvarig för att de krav avseende reaktorsäkerhet som anges i givna tillstånd, lagar och myndighetsföreskrifter efterlevs.

Forsmarks Kraftgrupp AB sätter alltid säkerheten främst. Det innebär bland annat att lära och dra nytta av egna och andras erfarenheter och att sträva efter ständig förbättring.

Forsmarks Kraftgrupp AB bedömer att anläggningarna uppfyller ställda säkerhetskrav och att de säkerhetsmässigt är i överensstämmelse med licensieringsgrunden i säkerhetsredovisningen SAR.

Inträffade händelser och ställningstaganden har under året behandlats med erforderlig konservatism och säkerhetsfrågor har hanterats med den uppmärksamhet och prioritet som krävts. Under 2017 har ingen händelse klassats över 0 enligt IAEA:s internationella sjugradiga skala INES (International Nuclear Event Scale), vilket betyder att händelserna endast varit mindre avvikelser utan strålsäkerhetsmässig konsekvens. Den händelse som klassades som INES 1 föregående år (2016) var ett läckage i en mellanbjälklagstätning på Forsmark 2 vilken kunde hanteras för att tillåta fortsatt drift till revisionsavställningen 2017. Tätningen åtgärdades slutligt vid 2017 års revisionsavställning.

SSM utför löpande tillsyn av reaktorsäkerhetsarbetet och följer upp efterlevnaden av myndighetens föreskrifter. Under 2017 genomförde SSM flera riktade inspektioner och verksamhetsbevakningar. Områden som varit föremål för myndighetens intresse är exempelvis åldringshantering av anläggningens system, strukturer och komponenter, uppföljning av ny organisation, utförandet av säkerhetgranskning, funktion för säkerhetsledningen, strålskyddsföreståndarens roll samt granskning av krav och hantering av ett utvalt säkerhetssystem. Förbättringsbehov framförda i inspektionsrapporter har hanterats i interna åtgärdsprogram.

Myndigheten har till följd av tillsyn av åldringshantering tidigare utfärdat ett föreläggande om att ta fram och genomföra en handlingsplan för att omhänderta vissa brister mot myndighetens krav. Dessa åtgärder har genomförts, liksom planerade åtgärder till följd av förelägganden om miljötålighet. Nya förelägganden från SSM har under 2017 därutöver beslutats inom områdena hantering av degraderad kraftförsörjning, uppföljning av

åtgärder till följd av organisatoriska brister samt utveckling av haverihanteringsinstruktioner.

Säkerhetsredovisningen har under året utvecklats i enlighet med bolagets handlingsplan. Planen beaktar framställda krav från myndigheten och framsteg i metoder och verktyg som tas fram utifrån forskning och utvecklingsarbete samt erfarenhetsutbyte från branschen.

Händelsen i Fukushima har lett till ett omfattande utrednings-arbete. Resultatet visar att Forsmarks anläggningar har förutsättningar att hantera analyserade händelser, men också att områden finns där tåligheten mot händelser utanför nuvarande design kan ökas. I konstruktionsförutsättningarna för Forsmarks anläggningar har svåra haverier ingått efter det att filtrerad tryckavlastning av reaktorinneslutningen vid ett haveri installerats efter regeringsbeslut 1986. Under 2017 har fortsatt projektering och införande av åtgärder till följd av utredningsarbetet pågått. Införande sker fram till 2020 då en ny funktion för oberoende härdkylning ska vara installerad.

Investeringar, finansiering och finansiell ställningInvesteringar i reaktoranläggningarna uppgick till 1 248 MSEK (1 245 MSEK) och utgjordes främst av åtgärder för att höja säkerheten och förlänga livslängden.

Forsmarks Kraftgrupp AB:s räntebärande skulder förändras i samma takt som anläggningarnas planenliga värde förändras. Ägarna ställer det kapital till förfogande som behövs för att finansiera skillnaden mellan avskrivningar, tillkommande investeringar och reglering av mervärdesskatten, var och en i proportion till sina andelar i bolaget.

Framtida utvecklingUnder 2017 förbättrades läget ytterligare något på energimarknaden men framtida marknadspriser indikerar en prispress under överskådlig tid framöver. Det sker i ljuset av att kolpriset för elproduktionen på kontinenten varit stabilt i kombination med vissa begränsningar i överföringskapaciteten mellan Norge och Sverige.

För att även under tuffa marknadsförutsättningar kunna driva anläggningarna under hela den tekniska livslängden har bolaget bland annat stort fokus på att optimera underhållsplanerna. Detta för att identifiera de mest kostnadseffektiva lösningarna med en balans mellan förebyggande underhåll, avhjälpande underhåll samt om komponenter ska underhållas eller bytas ut. Ett område som utvecklas positivt för närvarande är till exempel nyutveckling och tillverkning av gamla komponenter för att undvika kostsamma systemutbyten.

Kostnadseffektiviseringarna har under året fortsatt. Tillsammans med avvecklingen av effektskatten har detta bidragit till att minska produktionskostnaden som planerat. Stort fokus ligger på att utveckla samverkan inom Vattenfalls kärnkraftsverksamhet för att ytterligare effektivisera funktioner och arbetsprocesser. Effektivisering och fortsatt sänkt produktionskostnad fortsätter vara ett prioriterat område.

Den största tekniska utmaningen är att genomföra åtgärderna inom ramen för det så kallade FOSH-projektet (Forsmarks säkerhetshöjning) som hanterar SSM:s säkerhetskrav, bland annat införande av oberoende härdkylning (OBH). Åtgärderna inom FOSH måste vara genomförda senast 2020 för att få fortsatt drifttillstånd. Projektet har under 2017 fortgått och uppförandet av OBH-byggnaderna har påbörjats.

Ett område som behöver förbättras är energitillgängligheten där förlängda revisioner och oplanerat produktionsbortfall på grund av bränsleskador gjort att tillgängligheten påverkats negativt.

Finansiell riskstyrningForsmarks Kraftgrupp AB har omfattande leverantörsavtal i utländsk valuta. För att eliminera valutarisken köps valutaterminer via Vattenfall Insurance & Treasury enligt Vattenfallkoncernens policy.


Försäkringar Forsmarks Kraftgrupp AB har för 2017 tecknat ansvarsförsäkring i händelse av nukleär olycka för försäkringsbelopp och på villkor i övrigt som föreskrivs i atomansvarighetslagen.

Atomansvarsförsäkringarna är tecknade i ELINI (European Liability Insurance for the Nuclear Industry) och Blue:RE (administreras av ELINI och NNI – Nordiska atomförsäkringspoolen). Elini och Blue:RE är ömsesidigt ägda försäkringsbolag.

Forsmarks Kraftgrupp AB:s anläggningar är försäkrade mot brand samt nukleär och annan skada genom egendomsförsäkringar. Dessa är tecknade hos EMANI (European Mutual Association for Nuclear Insurance) och Vattenfall Insurance. EMANI är ett ömsesidigt ägt försäkringsbolag.

Avbrottsförsäkring tecknas i förekommande fall av Forsmarks Kraftgrupp AB:s ägare.

Väsentliga affärsriskerForsmarks Kraftgrupp AB befinner sig i en period med omfattande investeringsarbeten, även om takten jämfört med tidigare år har avtagit något. Det sker en kontinuerlig översyn av bolagets arbetsrutiner och en prioritering av de investeringar som höjer säkerheten och säkrar tillgängligheten. Den investering som har högst prioritet är FOSH-projektet då dess genomförande är en förutsättning för fortsatt drift.

Under 2017 genomförde WANO (World Association of Nuclear Operators) en TSM (Technical Support Mission) inom området RM (Risk Management). Syftet med granskningen var att dels få en kartläggning över hur riskarbetet bedrivs, dels ge inspel till hur riskarbetet kan utvecklas. Utifrån granskningen har Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB tillsatt ett gemensamt projekt för att fastställa hur riskarbetet ska bedrivas.

Forsmarks Kraftgrupp AB:s största risker är fortsatt risk för elfel, brandrisker och bränsleskaderisker. Risker finns även för nya myndighetskrav vilket kan resultera i ökade kostnader för Forsmark.

Verksamhet inom forskning och utvecklingDen som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet har enligt lag ansvar och skyldighet att på ett säkert sätt hantera

och slutförvara i verksamheten uppkommet kärnavfall. Vidare ansvarar tillståndshavaren för en säker avveckling och rivning av anläggningarna samt att bedriva det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för att kunna fullgöra dessa förpliktelser. Kärnkraftföretagen i Sverige utför ovanstående forsknings- och utvecklingsarbete främst genom det gemensamägda bolaget Svensk Kärnbränslehantering AB.

För att driva utveckling inom områden som reaktorsäkerhet, åldring, material, kemi, provning, underhåll, MTO (Människa, Teknik, Organisation), drift och kärnbränsle deltar Forsmarks Kraftgrupp AB i kraftverksgemensamma forskningsuppdrag både nationellt och internationellt.

Forsmarks Kraftgrupp AB ger också via Svenskt Kärntekniskt Centrum stöd till forskning och utveckling vid Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala Universitet.

BolagsstyrningUtöver vad som framgår av lag regleras rollerna för Forsmarks Kraftgrupp AB:s ledningsorgan av styrelsens arbetsordning, ägarnas konsortialavtal, bolagsordningen samt av de koncerninstruktioner och riktlinjer som gäller för hel- och delägda dotterbolag i Vattenfallkoncernen. Styrelsen har även antagit en uppförandekod. Koden tydliggör det konkurrensrättsliga regelverk som sedan tidigare tillämpats med anledning av samägandet och ger en observatör rätt till insyn av regelefterlevnaden.

Forsmarks Kraftgrupp AB:s styrelse består av elva ordinarie ledamöter och åtta suppleanter. Sex ordinarie ledamöter och två av suppleanterna är nominerade av Vattenfall AB. Två ordinarie ledamöter och tre suppleanter är nominerade av Mellansvensk Kraftgrupp AB. En ordinarie ledamot och en suppleant är nominerade av Sydkraft Nuclear Power AB. Övriga två ledamöter och suppleanter är utsedda enligt lagen om styrelserepresentation för privatanställda. I styrelsen finns även en observatör som utses av Energimarknadsinspektionen och av ägarna.

Styrelsen har fem ordinarie styrelsemöten årligen, men sammankallas också vid behov. Vilka frågor som förutsätter styrelsebeslut regleras i styrelsens arbetsordning.

Resultatdisposition och förändring i Eget kapital

Till årsstämmans förfogande står följande medel i kr:

Balanserat resultat 40 567 423

Årets resultat –5 747 781

Till förfogande 34 819 642

Styrelsen föreslår att medlen disponeras så att:34 819 642 kronor överförs i ny räkning.

Förändring i Eget kapital i tkr

Aktiekapital ReservfondBalanserat

resultatSumma

Eget kapital

Belopp vid årets ingång 300 000 16 678 40 568 357 246

Årets resultat 0 0 –5 748 –5 748

Redovisat värde 300 000 16 678 34 820 351 498

Beträffande bolagets resultat och ställning hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande kassaflödesanalys och noter.


Resultaträkning

tkr Not 2017 2016

Nettoomsättning exkl. punktskatter 3 6 534 842 7 258 447

Kostnad såld kraft 4, 5 –5 989 799 –6 764 521

Bruttoresultat 545 043 493 926

Administrationskostnader –96 207 –47 179

Forsknings- och utvecklingskostnader –14 165 –12 473

Övriga rörelseintäkter 23 228 26 535

Övriga rörelsekostnader –43 834 –13 188

–130 978 –46 305

Rörelseresultat 6, 7, 8, 9, 34 414 065 447 621

Resultat från finansiella poster:

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 10 3 927 4 641

Räntekostnader och liknande resultatposter 11 –423 896 –451 362

–419 969 –446 721

Resultat efter finansiella poster –5 904 900

Bokslutsdispositioner 12 0 0

Resultat före skatt –5 904 900

Skatt på årets resultat 13 156 –298



Balansräkning

TILLGÅNGAR (tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 14 1 068 998 886 064

Maskiner och andra tekniska anläggningar 15 12 487 638 12 346 995

Inventarier, verktyg och installationer 16 75 498 81 321

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

17 1 734 726 1 590 581

15 366 860 14 904 961

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 18 19 297 19 297

Fordringar hos koncernföretag 19 6 387 631 6 001 111

Andra långfristiga värdepappersinnehav 20 12 664 12 664

Andra långfristiga fordringar 21 2 171 615 2 367 143

8 591 207 8 400 215

Summa anläggningstillgångar 23 958 067 23 305 176

Omsättningstillgångar, varulager m.m.

Kärnbränsle 2 626 510 3 200 418

Råvaror och förnödenheter 1 075 070 1 016 215

Förskott till leverantörer 11 959 4 186

3 713 539 4 220 819

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 28 123 7 704

Fordringar hos koncernföretag 167 354 179 152

Fordringar hos moderföretag, koncernkonto 151 801 78 974

Aktuell skattefordran 1 252 125

Övriga fordringar 132 558 83 801

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 31 542 18 807

512 630 368 563

Summa omsättningstillgångar 4 226 169 4 589 382

SUMMA TILLGÅNGAR 28 184 236 27 894 558


EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31

Eget kapital 23

Bundet eget kapital

Aktiekapital (300 000 aktier kvotvärde 1 000 kr) 24 300 000 300 000

Reservfond 16 678 16 678

316 678 316 678

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 40 568 39 966


34 820 40 568

Summa Eget kapital 351 498 357 246

Obeskattade reserver 25 8 559 246 8 368 254

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 695 016 673 983

Uppskjuten skatteskuld 27 2 174 2 330

Övriga avsättningar 28 129 293 147 466

826 482 823 779

Långfristiga skulder 29

Skulder till koncernföretag 11 420 147 10 820 951

Övriga skulder 5 883 137 5 574 460

17 303 284 16 395 411

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 308 198 225 955

Skulder till koncernföretag 140 762 635 789

Övriga skulder 100 940 452 082

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 593 826 636 042

1 143 726 1 949 868

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 28 184 236 27 894 558


Kassaflödesanalys

tkr Not 2017 2016

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 414 065 447 621

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

• Avskrivningar 745 299 699 016

• Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 32 43 831 65 959

1 203 195 1 212 596

Erhållen ränta 3 927 4 641

Erlagd ränta –423 896 –451 362

Betald inkomstskatt –1 128 –142

Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 782 098 765 733

Förändringar i rörelsekapital

Förändring i varulager 507 280 –276 307

Förändring av rörelsefordringar –70 113 –143 035

Förändring av rörelseskulder –806 142 174 475

Kassaflöde från den löpande verksamheten 413 123 520 866

Investeringsverksamheten

Lämnade kapitaltillskott 0 –18 500

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –1 248 357 –1 312 682

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 188 –1

Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 248 169 –1 331 183

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån 907 873 781 657

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 907 873 781 657

Årets kassaflöde 72 827 –28 660

Likvida medel vid årets början 78 974 107 634

Likvida medel vid årets slut 151 801 78 974

Likvida medel redovisas som mellanhavanden på koncernkonto.


Noter

Belopp i tkr om inte annat anges.

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och

Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och

koncernredovisning (K3).

De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som använts

vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan.

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Resultaträkning

IntäktsredovisningNettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, dvs.

produktion av el. Intäkter i form av hyror och offentliga bidrag.

Försäljning av kraft till delägare sker enligt avtal, där det stipuleras att kraften

levereras till delägarna efter ägarandel och till självkostnad. Koncernbidrag

i form av extra kraftavgifter har i resultaträkningen redovisats som

bokslutsdispositioner.

Belopp som erhålls för annans räkning ingår inte i företagets intäkter. I de fall

varor och tjänster byts mot likartade varor och tjänster redovisas ingen intäkt.

Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta,

dvs. med hänsyn till rabatter och efter avdrag för moms och energiskatter, och

redovisas i posten Nettoomsättning.

HyresintäkterHyresintäkter för Forsmarks bruk intäktsredovisas linjärt över leasingperioden.

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal kvarstår i företaget

såsom materiella anläggningstillgångar eftersom rättigheter och skyldigheter

kvarstår hos företaget. Dessa tillgångar värderas på samma sätt som övriga

materiella anläggningstillgångar.

RänteintäkterRänteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Beräkning av ränteintäkter

görs på basis av den underliggande tillgångens avkastning enligt

effektivräntemetoden.

Erhållna utdelningarIntäkter från utdelningar redovisas när utdelningen erhålls.

Offentliga bidragOffentliga bidrag intäktsredovisas när företaget har uppfyllt de villkor som

är förknippade med bidraget och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget

kommer att erhållas. Bidrag som företaget erhållit men där alla villkor ännu inte

är uppfyllda redovisas som skuld.

Bidrag som erhållits för förvärv av en anläggningstillgång reducerar

anläggningstillgångens redovisade anskaffningsvärde. Övriga offentliga bidrag

redovisas i posten Övriga rörelseintäkter.

LeasingSamtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. Leaseavgifter där

företaget är leasetagare kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal kvarstår i företaget

som materiella anläggningstillgångar eftersom rättigheter och skyldigheter

enligt leasingavtalen kvarstår hos företaget. Dessa tillgångar värderas på

samma sätt som övriga materiella anläggningstillgångar.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bonus,

bilersättningar och liknande är ersättningar som förfaller inom 12 månader

från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och

kostnadsförs löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en

anläggningstillgång. Kortfristiga ersättningar värderas till det odiskonterade

beloppet som företaget förväntas betala till följd av den outnyttjade rättigheten.

Avgiftsbestämda pensionsplanerAvgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad

anställning enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat juridisk enhet.

Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter finns

inte i de fall den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala

alla ersättningar till de anställda. Avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner

kostnadsförs under det räkenskapsår de avser.

Förmånsbestämda pensionsplanerFörmånsbestämda pensionsplaner är andra planer än avgiftsbestämda

pensionsplaner.

Företaget har förmånsbestämda planer i egen regi hos Försäkringsbolaget

PRI Pensionsgaranti och värderar denna i enlighet med den erhållna uppgiften.

Förpliktelsen värderas till det belopp som PRI beräknar årligen.

Ersättningar vid uppsägningEn avsättning för avgångsvederlag redovisas endast om företaget är

förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när

ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång.

Avsättning görs för den delen av uppsägningslönen som den anställde får utan

arbetsplikt, med tillägg för sociala avgifter.

LåneutgifterLåneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i

posten Räntekostnader och liknande resultatposter.

Låneutgifter som är direkt hänförliga till större investeringar i

anläggningstillgångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i

anskaffningsvärdet under uppförande perioden om beloppet är väsentligt.

Forskning och utveckling (FOU)Utgifter avseende forskning och utveckling redovisas som en kostnad när de

uppstår.

AvskrivningarMark har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Följande nyttjandeperioder tillämpas:

Markanläggningar, byggnader samt maskiner och annan teknisk anläggning

som hör till grundinvesteringarna 1980 (Forsmark 1) 1981 (Forsmark 2) och

1985 (Forsmark 3) skrivs av linjärt under 60 år. Fram till och med 2005 var

avskrivningstiden för dessa 25 år, därefter 40 år fram till och med år 2007,

därefter 50 år till och med år 2013. Under år 2014 ändrades avskrivningstiden

till 60 år. Tillkommande investeringar genomförda fram till och med 1999

skrivs av med intervallet 20–60 år enligt individuell teknisk bedömning för

anpassning till K3 regelverket. Bolagets materiella anläggningstillgångar

är komponentklassificerade. Grundinvesteringen på Forsmark 3 är klassad

som en komponent, då företaget inte med säkerhet kan klassificera in

grundinvesteringen per komponents anskaffningsvärde eller utrangering.

För tillkommande investeringar genomförda från och med år 2000 tillämpas

objektspecifika avskrivningstider utgående från koncernens regelverk

med intervallet 3–40 års avskrivningstid beroende på investeringens art.

Avskrivningstiden på tillkommande investeringar kan dock aldrig bli längre än

vad som får rum inom den totala livslängden för anläggningen som numera är

60 år. Inventarier, verktyg och installationer skrivs av på 3 eller 5 år.


Nedskrivningar

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

Allmänna principerPer balansdagen bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgångs

värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns

beräknas tillgångens återvinningsvärde. Om återvinningsvärdet understiger

redovisat värde görs en nedskrivning som kostnadsförs.

Nedskrivningsprövningen görs per varje enskild tillgång med ett

oberoende flöde av inbetalningar. Vid behov behöver tillgångarna grupperas

ihop till kassagenererande enheter för att identifiera inbetalningar som i

allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar.

Nedskrivningsprövning görs i dessa fall för hela den kassagenerande enheten.

En nedskrivning redovisas när en tillgång eller en kassagenererande enhets

redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivningen belastar

resultaträkningen.

Nedskrivningar av tillgångar i en kassagenererande enhet fördelas i första

hand på goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga

tillgångar som ingår i enheten.

Beräkning av återvinningsvärdet Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av verkligt värde med avdrag för

försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet

diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor före skatt

som återspeglar aktuella, marknadsmässiga bedömningar av pengars

tidsvärde och den risk som är förknippad med den specifika tillgången

eller den kassagenerande enheten. Beräkningen görs per tillgång eller

kassagenererande enhet.

Återföring av nedskrivningarNedskrivningar av andra immateriella och materiella anläggningstillgångar

än goodwill återförs om skälen som låg till grund för beräkningen av

återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

Allmänna principerPer varje balansdag görs en bedömning av om det finns någon indikation på

att en eller flera finansiella anläggningstillgångar har minskat i värde. Om en

sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde, se ovan.

Återföring av nedskrivningNedskrivning av finansiella anläggningstillgångar återförs om de skäl som låg

till grund för nedskrivningen har förändrats.

KoncernbidragSamtliga lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som

bokslutsdispositioner.

Balansräkning

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om

det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med

tillgången sannolikt kommer att tillfalla företaget och anskaffningsvärdet

kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till

anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande.

AnskaffningsvärdeI anskaffningsvärdet ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara

till inköpet och syftar till att bringa tillgången på plats och i det skick för att

utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med förvärvet. Som direkt

hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och

montering, lagfarter samt konsulttjänster. Låneutgifter som är direkt hänförliga

till investeringar i anläggningstillgångar som tar betydande tid i anspråk

att färdigställa inräknas i anskaffningsvärdet under uppförandeperioden.

Anskaffningsvärdet reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av

anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärdet inkluderar inte, till följd av kopplingen mellan redovisning

och beskattning, beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling och

återställande av mark.

Tillkommande utgifterReparationer och underhåll kostnadsförs löpande. Övriga tillkommande utgifter

aktiveras under förutsättning att det ger ekonomiska fördelar i framtiden.

Finansiella instrument

Allmänna principerFinansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde, i förekommande

fall med tillägg för transaktionskostnader.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när

företaget blir part enligt instrumentets avtalsenliga villkor. Kundfordringar

redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har

utfört sin prestation och företaget därmed har en avtalsenlig skyldighet att

betala även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovisas när

faktura har mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet

realiseras, förfaller eller när företaget förlorar kontrollen över rättigheterna.

Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från

balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella

tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller

erläggande av betalning.

Kundfordringar och liknande fordringarKundfordringar och liknande fordringar är finansiella tillgångar med fasta

betalningar eller betalningar som går att fastställa med belopp. Kundfordringar

och liknande fordringar värderas till nominellt belopp. Kundfordringar

värderas till det värde som beräknas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar.

Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Försäljningskostnader.

Finansiella skulderSkulder värderas till nominellt belopp.

DerivatinstrumentFöretaget använder terminer för att säkra valutarisker. Derivatinstrument

värderas enligt lägsta värdets princip, till det lägsta av anskaffningsvärde och

verkligt värde. Derivatinstrument med negativt värde värderas till det belopp

som förpliktelsen skulle kunna regleras med på balansdagen.

VarulagerLager av förrådsmaterial och reservdelar har tagits upp till genomsnittliga

anskaffningsvärden. Förbrukning av kärnbränsle beräknas som värdet av

minskningen av energiinnehållet i bränslepatronerna och baserar sig på

anskaffningskostnaden för enskild laddning.

Fordringar och skulder i utländsk valutaMonetära fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens

kurs. När en fordran eller skuld har terminssäkrats och denna säkring uppfyller

kraven för säkringsredovisning värderas fordran eller skulden till terminskursen

vid säkringstillfället.

Valutakursvinster och -förluster avseende rörelseposter redovisas i

posterna Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader. Finansiella

valutakursvinster och -förluster redovisas under rubriken Resultat från

finansiella poster.

InkomstskatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt

redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen

redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i

eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna


skattefordringar och skatteskulder kvittas om det finns en legal rätt till

kvittning.

Aktuell skattAktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets

skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt

som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet

enligt de skattesatser och skatteregler som gäller per balansdagen och

nuvärdesberäknas inte.

Uppskjuten skattUppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resultat avseende framtida

räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser.

Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader, dvs.

skillnaden mellan de redovisade värdena för tillgångar och skulder och

deras skattemässiga värden samt skattemässiga underskott, Uppskjuten

skatt redovisas inte på temporära skillnader som härrör från den första

redovisningen av goodwill. Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller

uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om inte förändringen är

hänförlig till en post som redovisas i eget kapital.

Uppskjuten skatteskuld och uppskjuten skattefordran värderas enligt de

skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt

kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga

resultat. Värderingen omprövas per varje balansdag för att återspegla aktuell

bedömning av framtida skattemässiga resultat.

Uppskjuten skatt ingår i obeskattade reserver med 22 procent.

AvsättningarEn avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller

informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt

att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och

en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden

betalningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de

framtida betalningar som krävs för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan

utgörs av den räntesats som före skatt avspeglar aktuell marknadsbedömning

av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med

framtida betalningar till den del riskerna inte beaktas genom att justeringar

gjorts vid bedömningen av de framtida betalningarna.

Avsättningen tas endast i anspråk för de utgifter som avsättningen

ursprungligen var avsedd för.

Avsättningen prövas varje balansdag och eventuell justering av avsättningen

redovisas i resultaträkningen.

Förändringar i avsättningen för återställande, nedmontering och bortforsling

som beror på förändringar av den uppskattade utgiften avseende utflöde av

resurser eller diskonteringsräntan förändrar tillgångens anskaffningsvärde.

Periodisk förändring av nuvärdet redovisas som en räntekostnad.

Övrigt

EventualförpliktelserSom eventualförpliktelse redovisas

• en möjlig förpliktelse till följd av inträffade händelser och vars förekomst

endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra händelser, som

inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller

• en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte

redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett

utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller

förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

KassaflödesanalysKassaflödesanalys upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel utgörs av

disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut. Företagets

tillgodohavanden/skuld på koncernens koncernkonto redovisas som separat

post under kortfristiga fordringar eller kortfristiga skulder.

Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningarUpprättande av årsredovisning enligt K3 kräver att företagsledning och

styrelse gör antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet

i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en

väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder i

framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de

redovisade beloppen i denna årsredovisning.

Uppskattningar och bedömningar baseras på historisk erfarenhet och

andra faktorer som under rådande förhållanden anses vara rimliga. Resultatet

av dessa uppskattningar och bedömningar används sedan för att fastställa

redovisade värden på tillgångar och skulder som inte framgår tydligt från andra

källor.

Uppskattningar och bedömningar ses över årligen och det slutliga

utfallet kan komma att avvika. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i

resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under

framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kommande

räkenskapsår.

Viktiga uppskattningar och bedömningar beskrivs nedan.

Kärnavfallsavgift (KAF-avgift)KAF-avgiften betalas av Forsmarks Kraftgrupp AB i syfte att täcka kostnader

för slutförvaring av restprodukter och kostnader för säker avveckling av

kärnteknisk anläggning. Staten kräver också att de som orsakar kärnavfall

ställer säkerheter till förfogande för staten om avgifterna i framtiden inte räcker

till.

Regeringen fastställer de kärnavfallsavgifter som reaktorinnehavaren ska

betala, enligt lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter

(finansieringslagen) samt tillhörande förordning (2017:1179), avgiften beslutas i

treårsperioder. KAF-avgiften för perioden 2015–2017 har legat på 3,9 öre/kWh,

regeringen tog i december 2017 beslut om en ny avgiftsnivå om 3,3 öre/kWh

för perioden 2018–2020.

Prövning av nedskrivningsbehov för materiella anläggningstillgångarFöretaget har betydande värden redovisade i balansräkningen

avseende materiella anläggningstillgångar. Forsmarks Kraftgrupp AB:s

självkostnadsmodell, som regleras i konsortialavtalet mellan Forsmarks

Kraftgrupp AB och delägarna, innebär att det inte uppkommer något

nedskrivningsbehov för Forsmarks Kraftgrupp AB:s anläggningar. Principen

gäller så länge konsortialavtalet är giltigt. Om Forsmarks delägare väljer

att lägga ner produktionen kan nedskrivningar bli aktuella, men dessa

nedskrivningar kommer tillfullo ersättas av delägarna.

Inkomstskatter och uppskjutna skatterFöretaget redovisar i sin balansräkning uppskjutna skattefordringar och

skulder vilka förväntas bli realiserade i framtida perioder. Vid beräkning av

dessa uppskjutna skatter måste vissa antaganden och uppskattningar göras

avseende framtida skattekonsekvenser som hänför sig till skillnaden mellan i

balansräkningen redovisade tillgångar och skulder och motsvarande värden.

Uppskattningarna inkluderar även att skattelagar och skattesatser kommer

att vara oförändrade samt att gällande regler för utnyttjande av förlustavdrag

inte kommer att ändras.


Not 3 Nettoomsättning

Nettoomsättning per verksamhetsgren

2017 2016

Kraftförsäljning till delägare 6 500 803 7 228 915

Övrigt 34 039 29 532

Nettoomsättning 6 534 842 7 258 447

Not 4 Restprodukthantering

Avgifter till kärnavfallsfonden 2017 2016

Egna högaktiva restprodukter* 955 201 935 383

SVAFO** 73 477 71 953

Avsättning till reserv för framtida hantering av låg- och medelaktivt kärnavfall (Not 28) 24 492 23 984

Restprodukthantering 1 053 170 1 031 320

*) Enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet skall den som har tillstånd att inneha eller

driva en kärnkraftreaktor årligen betala en avgift för att finansiera omhändertagande av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Avgiften betalas till

Kärnavfallsfonden och är baserad på den aktuella kostnadsberäkningen för avveckling och avfallshantering. Fonden betalar tillbaka medlen i takt med att

kärnkraftsföretagen har utbetalningar för hantering och slutförvaring av i reaktorerna använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör från kärnkraftreaktorn

efter det att kärnbränslet eller kärnavfallet förts bort från anläggningarna, avveckling och rivning av reaktoranläggningarna samt den forskning och utveckling som

behövts för att kunna fullgöra detta.

**) Enligt lagen (1988:1597; senast ändrad 1995:1545) om finansieringen av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. skall den som har tillstånd att inneha och

driva en kärnkraftreaktor betala en avgift som ett kostnadsbidrag till verksamhet som har bedrivits vid Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO och som har samband

med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Även denna avgift är baserad på den energi som levereras från kärnkraftsreaktorn samt betalas till och

förvaltas av Kärnavfallsfonden.

Andel av kärnavfallsfonden (marknadsvärde) 2017 2016

Andel 1 januari 18 464 334 16 795 845

Inbetalda avgifter (Q4 2016–Q3 2017) 956 607 883 595

Utbetald ersättning –424 893 –430 080

Värdeförändring 321 262 1 214 974

Andel 31 december 19 317 310 18 464 334

Omhändertagande av låg- och medelaktivt avfall 2017 2016

Ingående reserv 1 januari 120 679 130 175

Årets avsättningar 24 492 23 984

Utnyttjade under året –31 514 –33 480

Andel 31 december 113 657 120 679

Not 5 Kostnad för såld kraft

2017 2016

Drift och underhåll –1 793 458 –1 953 449

Förbrukning kärnbränsle –1 147 821 –1 105 466

Restprodukthandering –1 053 171 –1 031 320

Produktions- och fastighetsskatt –968 836 –1 691 012

El och transitering –237 931 –245 603

Avskrivning enligt plan –743 760 –696 931

Övriga direkta kostnader –44 822 –40 740

Summa –5 989 799 –6 764 521


Not 6 Operationell leasing

Företaget leasar fordon enligt avtal om operationell leasing. Kostnadsförda leasingavgifter under året uppgår till 4 433 tkr (4 540). Framtida minimileaseavgifter

förfaller enligt följande:

2017 2016

Inom 1 år 5 293 6 163

1–5 år 5 941 6 801

Summa 11 234 12 964

Not 7 Ersättning till revisorer

2017 2016

Ernst & Young AB

Revisionsuppdraget 431 523

Övriga tjänster 7 724 2 699

Summa 8 155 3 222

Deloitte AB

Revisionsuppdraget 111 111

Summa 111 111

Totala ersättningar till revisorer 8 266 3 333

Not 8 Löner och ersättningar

Löner och andra ersättningar 2017 2016

Styrelse *(VD se nedan) 1 317 1 313

Övriga anställda 609 335 572 858

Summa löner och andra ersättningar 610 652 574 171

Sociala kostnader

Pensionskostnader 69 788 66 744

Varav för styrelse *(VD se nedan) 538 247

Övriga sociala kostnader 215 979 199 607

Summa sociala kostnader 285 767 266 351

*) VD delar sin tid mellan Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB. Ersättning till Ringhals för VD:s tid ägnat åt Forsmark under period 2017-01-01—2017-12-31 har

uppgått till 1 320 tkr (1 240 tkr). Samma förfarande sker gällande VD:s pensionskostnader som har uppgått till 245 tkr (392 tkr).

I löner och ersättningar till styrelsen ovan ingår tantiem med 81 (84) tkr.

Medelantalet anställda 2017 2016

Kvinnor 277 271

Män 884 892

Totalt 1 161 1 163


Könsfördelning mellan styrelseledamöter och verkställande direktör 2017 2016

Kvinnor 2 2

Män 10 10

Totalt 12 12

Övriga ledande befattningshavare 2017 2016

Kvinnor 2 2

Män 9 8

Totalt 11 10

Not 9 Avskrivningar

Avskrivningarnas fördelning i resultaträkningen 2017 2016

Kostnad såld kraft –743 760 –696 931

Administrationskostnader –1 230 –1 438

Forsknings- och utvecklingskostnader –309 –647

Summa –745 299 –699 016

Not 10 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

2017 2016

Ränteintäkter från koncernföretag 2 253 1 293

Ränteintäkter från övriga företag 0 2 902

Valutakursdifferenser på kortfristiga fordringar och skulder 1 674 446

Summa 3 927 4 641

Not 11 Räntekostnader och liknande resultatposter

2017 2016

Räntekostnader till koncernföretag –260 404 –279 048

Räntekostnader till övriga företag –162 729 –171 929

Aktiverade ränteutgifter 0 614

Valutakursdifferenser på kortfristiga fordringar och skulder –763 –999

Summa –423 896 –451 362

Not 12 Bokslutsdispositioner

2017 2016

Överavskrivningar –190 992 –173 627

Erhållna koncernbidrag 190 992 173 627

Summa 0 0

Extra kraftavgifter har, i likhet med tidigare år, enligt avtal debiterats delägarna och bolagets fordringar avseende detta regleras genom revers som löper utan ränta.

De extra kraftavgifterna motsvarar bolagets obeskattade reserver. Regeringen har medgivit en dispens att såväl extra kraftavgifter som återbetalningen av dem får

behandlas som koncernbidrag i skattehänseende.


Not 13 Skatt på årets resultat

2017 2016

Aktuell skatt 0 –17

Uppskjuten skatt 156 –281

Summa 156 –298

Redovisat resultat före skatt –5 904 900

Skatt enligt gällande skattesats (22 %) 1 299 –198

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –1 088 –739

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter –55 639

Redovisad skattekostnad 156 –298

Not 14 Byggnader och mark

2017 2016

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 3 821 697 3 817 207

Inköp 188 0

Omföring från pågående nyanläggningar 235 000 4 490

Försäljningar/utrangeringar –188 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 056 697 3 821 697

Ingående ackumulerade avskrivningar –2 935 633 –2 891 082

Årets avskrivningar –52 066 –44 551

Utgående ackumulerade avskrivningar –2 987 699 –2 935 633

Redovisat värde 1 068 998 886 064

Not 15 Maskiner och andra tekniska anläggningar

2017 2016


Inköp 76 330 5 775

Omföring från pågående nyanläggningar 746 474 1 662 212

Försäljningar/utrangeringar –354 122 –858 817


Ingående ackumulerade avskrivningar –12 338 883 –12 519 329

Försäljningar/utrangeringar 333 105 802 998


Utgående ackumulerade avskrivningar –12 666 923 –12 338 883

Redovisat värde 12 487 638 12 346 996


Not 16 Inventarier, verktyg och installationer

2017 2016

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 394 420 386 864

Inköp 26 325 25 522

Försäljningar/utrangeringar –15 471 –17 968

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 405 274 394 418

Ingående ackumulerade avskrivningar –313 098 –298 972

Försäljningar/utrangeringar 15 410 17 788


Utgående ackumulerade avskrivningar –329 776 –313 097

Redovisat värde 75 498 81 321

Not 17 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

2017 2016


Under året nedlagda kostnader 1 102 423 1 214 182

Omföring till anläggningar i drift –981 474 –1 666 702

Omklassificeringar –19 895 0

Nytillkomna förskott 105 102 95 371

Nyttjade förskott –62 011 –28 169

Redovisat värde 1 734 726 1 590 581

Not 18 Andelar i koncernföretag

2017 2016

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 19 297 797

Aktieägartillskott 0 18 500



Redovisat värde

Koncernföretag Org nr SäteAndel %

kapital (röster)Antal

andelar 2017 2016

Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag 556175-2014 Stockholm 30 300 30 30

Kärnkraftsäkerhet och Utbildning Aktiebolag 556167-1784 Nyköping 33 1 333 18 634 18 634

SQC Swedish Qualification Centre AB 556527-6424 Täby 33 3 333 333 333

Aktiebolaget SVAFO 556446-3411 Nyköping 30 3 000 300 300

19 297 19 297


Not 19 Fordringar hos koncernföretag

2017 2016


Utlåning 386 520 360 854



Fordran avser långfristiga fordringar på koncernföretag.

Not 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav

2017 2016

Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 12 664 12 664



Redovisat värde

Företag Org nr Antal andelar % 2017 2016

European Liability Insurance for the Nuclear Industry BE 479 186 730 3,4 12 664 12 664

NIRA Ltd B144322 2,5 0 0

12 664 12 664

Not 21 Andra långfristiga fordringar

2017 2016


Amortering –195 528 –187 227



Fordran avser fordringar på delägarna Sydkraft Nuclear Power AB och Mellansvensk Kraftgrupp AB.

Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2017 2016

Upplupna intäkter 0 708

Förutbetalda försäkringar 2 914 2 914

Faktura mottagen ej godsrapporterad 20 216 7 123

Övriga poster 8 412 8 062



Not 23 Resultatdisposition

Till årsstämmans förfogande står följande medel i kronor:

Balanserat resultat 40 567 423


Till förfogande 34 819 642

Styrelsen föreslår att medlen disponeras så att:

34 819 642 kronor överförs i ny räkning.

Not 24 Aktiekapital

Aktiekapitalet i Forsmarks Kraftgrupp AB består enbart av till fullo betalda stamaktier med ett kvotvärde om 1 tkr. Alla aktier har samma rätt till utdelning och

återbetalning av insatt kapital samt motsvarar en röst på Forsmarks Kraftgrupp AB:s bolagsstämma.

Tecknade och betalda aktier (st): 2017 2016

Vid årets början 300 000 300 000

Antal aktier vid årets slut 300 000 300 000

Not 25 Obeskattade reserver

2017 2016

Ackumulerade överavskrivningar 8 559 246 8 368 254


I obeskattade reserver ingår 22 procent uppskjuten skatt.

Not 26 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

FPG/PRI pensioner

Övriga pensioner och liknande förpliktelser Totalt

Ingående redovisat värde 2016 652 665 901 653 566

Tillkommande avsättningar 20 565 0 20 565

Återförda belopp 0 –148 –148

Redovisat värde 2016 673 230 753 673 983

Ingående redovisat värde 2017 673 230 753 673 983


Återförda belopp 0 –147 –147

Redovisat värde 2017 694 410 606 695 016

Pensionsåtaganden är beräknade enligt sedvanliga försäkringstekniska grunder. Pensionerna är tryggade via kreditförsäkring i PRI.

Not 27 Uppskjuten skatteskuld

2017 2016

Temporär skillnad

Uppskjuten fordran

Uppskjuten skuld

Temporär skillnad

Uppskjuten fordran

Uppskjuten skuld

Byggnader och mark 12 226 0 2 690 12 226 0 2 690

Finansiella anläggningstillgångar

–1 734 381 0 –336 74 0

Avsättningar för pensioner –612 135 0 –1 300 286 0

Delsumma 516 2 690 360 2 690

Kvittning –516 –516 –360 –360



Not 28 Övriga avsättningar

LOM* Mervärde** Totalt

Ingående redovisat värde 2016 130 175 27 750 157 925


Ianspråkstagna belopp –33 481 –1 457 –34 938

Redovisat värde 2016 120 678 26 788 147 466

Ingående redovisat värde 2017 120 678 26 788 147 466


Ianspråkstagna belopp –31 513 –11 404 –42 917

Redovisat värde 2017 113 657 15 636 129 293

*) Reserv för hantering av låg-och medelaktivt avfall

**) Reserv för hantering av kostnader avseende samarbetsavtal för mervärdeinsatser

Not 29 Långfristiga skulder

Förfallotidpunkt från balansdagen 2017 2016

Senare än 5 år 17 303 284 16 395 411

Redovisat värde 17 303 284 16 395 411

Not 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2017 2016

Upplupna personalkostnader 141 972 143 117

Upplupna räntekostnader 133 969 140 858

Produktionsrelaterade avgifter 256 644 266 292

Upplupna konsultkostnader 1 673 1 952

Övriga poster 59 568 83 823


Not 31 Eventualförpliktelser

2017 2016

Ansvar till PRI (pensionsförpliktelse) 13 888 13 465

EMANI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 6 * årspremien beräknat på balansdagens valutakurs för EUR 79 080 74 385

ELINI, åtagande för täckande av underskott i försäkringsfond maximerat till 20 * årspremien beräknad på balansdagens valutakurs för EUR 65 888 62 873

AB SVAFO 28 809 28 809


Bolaget har även ett åtagande avseende kostnader för mervärdeinsatser enligt senare del i Samarbetsavtalet hänförliga till det svenska kärnkraftsprogrammet.

Not 32 Övriga poster som inte påverkar kassaflödet

2017 2016

Avsättning till pensioner 21 033 20 417

Övriga avsättningar –18 173 –10 458

Nedskrivn/utrang av immateriella och materiella anl.tillgångar 21 076 56 000

Övrigt 19 895 0

Summa 43 831 65 959


Not 33 Derivatinstrument

2017 2016

Omfattning Verkligt värde Omfattning Verkligt värde

Valutaterminer EUR 12 068 3 015 8 297 756

Valutaterminer USD 2 512 –404 887 806

Valutaterminer CHF 0 0 418 15

Valutaterminer GBP 2 212 –364 0 0

Omfattning är säkrat belopp i respektive valuta. Verkligt värde är motvärdet i SEK på balansdagen. Företaget säkrar inköp i utländsk valuta med valutaterminer.

Finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde.

Not 34 Koncerninterna transaktioner

2017 2016

Försäljning, i % av nettoomsättning 66 66

Inköp, i % av kostnad såld kraft 14 23

Inköp, i % av försäljnings-/administrationskostnader 18 33

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

Not 35 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Inga väsentliga händelser har skett efter räkenskapsårets slut.

Not 36 Koncernuppgifter

Företaget är ett dotterföretag till Vattenfall AB (publ), org. nr. 556036-2138, med säte i Solna. Detta är det moderföretag som upprättar koncernredovisning för

den största och minsta koncern som företaget ingår i som dotterföretag. Forsmarks kraftgrupp AB äger 30 procent av aktierna i Svensk Kärnbränslehantering

Aktiebolag, 33 procent i Kärnkraftsäkerhet och Utbildning Aktiebolag och 33,3 procent i SQC Swedish Qualification Centre AB samt 30 procent i Aktiebolaget

SVAFO. Som koncernföretag betraktas företag för vilka Forsmarks Kraftgrupp AB tillsammans med Vattenfall AB äger mer än 50 procent av röstetalen. Företaget

är ett moderföretag men upprättar ingen koncernredovisning med hänvisning till undantagsregeln i årsredovisningslagen 7 kap. 2 §. Företaget upprättar enligt

7 kap 31 a§ ÅRL inte någon lagstadgad hållbarhetsrapport. Moderföretaget Vattenfall AB, org nr 556036-2138, med säte i Solna, upprättar hållbarhetsrapport för

koncernen där företaget ingår. (Koncernens hållbarhetsrapport finns tillgänglig på Vattenfalls hemsida).


UnderskrifterÖsthammar den 15 maj 2018

Torbjörn WahlborgOrdförande

Risto AndstenLedamot

Jonas ÅkessonLedamot

Johan SvenningssonLedamot

Dag SvenssonLedamot

Mats LadebornLedamot

Sasu ValkamoLedamot

Susanne AnderssonLedamot

Charlotte LoidLedamot

Ingemar ErikssonArbetstagarledamot

Christer GustafssonArbetstagarledamot

Björn LindeVerkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 maj 2018

Ernst & Young AB Deloitte AB

Oskar Wall Daniel De Paula

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

ÅrsredovisningRäkenskapsåret 2017-01-01–2017-12-31

FastställelseintygUndertecknad styrelseledamot intygar härmed att en med denna undertecknade kopia likalydande resultat- och balansräkning blivit fastställd på årsstämman den 2018-05-31. Årsstämman beslöt tillika godkänna styrelsen förslag till vinstdisposition.

Östhammar den 31 maj 2018

Björn Linde


Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Forsmarks Kraftgrupp AB, org.nr 556174-8525

Rapport om årsredovisningen

UttalandenVi har utfört en revision av årsredovisningen för Forsmarks Kraftgrupp AB för räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Forsmarks Kraftgrupp ABs finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassa-flöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Grund för uttalandenVi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Forsmarks Kraftgrupp AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvarVåra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredo-visningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i

årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror

på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till om-ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk-ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisions-berättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i års-redovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

UttalandenUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Forsmarks Kraftgrupp AB för räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalandenVi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Forsmarks Kraftgrupp AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.


Stockholm den 16 maj 2018 Ernst & Young AB Deloitte AB

Oskar Wall Daniel de Paula Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fort-löpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvarVårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelse-ledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse

som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen,

årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att

med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.


Christer Gustafsson,f 1959

Forsmark

Torbjörn Wahlborg,ordförande, f 1962

Vattenfall

Jonas Åkesson,f 1966

Vattenfall

Göran Hult,f 1958Fortum

Inger Berglund,f 1957

Forsmark

Magnus Arbell,f 1963Sydkraft

Magdalena Åkesson,f 1983

Vattenfall

Jari Snellman,f 1965Fortum

Sasu Valkamo,f 1968Fortum

Erika Bohl Kullberg,f 1973

Vattenfall

Anders Järvelä,f 1966

Skellefteå Kraft

Forsmarks styrelse


Mats Ladeborn,f 1961

Vattenfall

Ingemar Eriksson,f 1960

Forsmark

Rolf Ohlsson,f 1961

Forsmark

Saknas på bilden:

Risto Andsten,vice ordförande, f 1961,

Fortum

Susanne Andersson,SKB

Christer Gustafsson,f 1959

Forsmark

Charlotte Loid,f 1957

Vattenfall

Dag Svensson,f 1959

Vattenfall

Johan Svenningsson,vice ordförande, f 1965

Uniper

Erika Bohl Kullberg,f 1973

Vattenfall

Forsmarks styrelse


F1 F2 F3

Nettoeffekt 984 MW 1 120 MW 1 167 MWReaktortyp Kokvattenreaktor Kokvattenreaktor KokvattenreaktorReaktorleverantör Asea-Atom Asea-Atom Asea-AtomÅnggeneratorer Alstom Alstom SiemensLeverantör av lågtrycksturbin Siemens Siemens SiemensLeverantör av högtrycksturbin Alstom Alstom AlstomGeneratorleverantör december 1980 juli 1981 augusti 1985Kommersiell drift januari 1976 maj 1975 september 1981

ReaktorTermisk märkeffekt 2 928 MW 3 253 MW 3 300 MWDrifttryck 7 MPa 7 MPa 7 MPaÅngtemperatur 286 °C 286 °C 286 °CÅngflöde 1 467 kg/s 1 654 kg/s 1 785 kg/sAntal bränsleelement 676 676 700Antal styrstavar 161 161 169

GeneratorGeneratorspänning 20,5 kV 20,5 kV 25 kVNätspänning 400 kV 400 kV 400 kV

TurbinAntal turbiner 2 2 1Varvtal 3 000 rpm 3 000 rpm 1 500 rpmKylvattenflöde (havsvatten) 2x24 m3/s 2x24 m3/s 47 m3/s

Om Forsmark

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges yngsta kärnkraftsanläggning och en av de största elproducenterna i Sverige. Kraftverket ligger cirka 15 mil nordost om Stockholm, vid Upplandskusten i norra Roslagen. Forsmarks Kraftgrupp AB ägs av Vattenfall AB (66,0 procent) och Mellansvensk Kraftgrupp AB (25,5 procent) och Sydkraft Nuclear Power AB (8,5 procent).

På Forsmark finns tre kokvattenreaktorer (Forsmark 1, Forsmark 2 och Forsmark 3) som tillsammans producerar cirka

25 terrawattimmar (TWh) el årligen. 2015 var den installerade effekten 3 270 megawatt (MW). Forsmarks kärnkraftverk står för en sjättedel av Sveriges elproduktion. Det motsvarar elförbrukningen i tre städer av Stockholms storlek under ett år. Forsmark 1 togs i kommersiell drift år 1980, Forsmark 2 år 1981 och Forsmark 3 år 1985. Antalet anställda är cirka 1 160 och 474 årsarbeten köps in från konsult- och entreprenörsföretag.

Utöver kärnkraftsanläggningen äger

och förvaltar Forsmarks Kraftgrupp AB ett av Sveriges bäst bevarade vallonbruk – Forsmarks bruk – där vi driver gymnasiet Forsmarks skola i samarbete med Östhammars kommun.

I närheten av kärnkraftverket ligger Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) där allt låg- och medelaktivt avfall tas omhand. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) driver SFR och planerar nu även att bygga ett förvar för använt kärnbränsle i området vid Forsmarks kärnkraftverk.

Anläggningen i siffror


Forsmarks ledningsgrupp

Namn Position

Björn Linde VD

Lars Berglund Vice VD Forsmark

Niclas Metzén avdelningschef Säkerhet, kvalitet & miljö

Jan Lundvall avdelningschef Produktion

Örjan Eklöf avdelningschef Underhåll

Thomas Heimbrand avdelningschef Teknik

Kerstin Rodell Lundgren avdelningschef Skydd

Jonas Svensson avdelningschef Projekt, planering & revision

Berit Andersson avdelningschef Personal & verksamhetsutveckling

Mattias Hedenryd avdelningschef Affärsstöd

Ulf Bernström avdelningschef Kommunikation

Året som gick - Vattenfall · 2019-04-23 · Vi har många utmaningar framför oss men vi har...

Documents

Transcript of Året som gick - Vattenfall · 2019-04-23 · Vi har många utmaningar framför oss men vi har...