Resultat Enkätundersökning 2014 Karlskronaungdomars vanor kring

tobak, alkohol, droger och spel

2

Innehåll

Bakgrund ............................................................................................... 6

Inledning ............................................................................................... 6

Målsättning ........................................................................................... 6

METOD .................................................................................................. 6

Validitet ........................................................................................................................ 7

Reliabilitet .................................................................................................................... 7

Tillförlitlighet ................................................................................................................ 7

Bortfall .......................................................................................................................... 7

RESULTAT .............................................................................................. 9

TOBAKSVANOR ...................................................................................... 9

Andelen som röker ............................................................................................. 9

Andelen elever som bara röker då och då ....................................................... 10

Andelen elever där minst en av föräldrarna röker eller snusar ....................... 10

Andelen elever som snusar .............................................................................. 11

Andelen elever som brukar tobak .................................................................... 11

Andelen elever som får röka och eller snusa för sina föräldrar 2009-

2014 ....................................................................................................... 12

Andelen elever som ogillar att folk röker ........................................................ 12

ALKOHOL ............................................................................................. 13

Andelen elever som druckit sig berusade mer än en gång .............................. 13

Berusningsdebutålder ...................................................................................... 14

Andelen elever som konsumerar alkohol ........................................................ 14

Andelen elever som konsumerar alkohol två gånger i månaden eller

oftare och berusar sig varje eller nästan varje gång ............................. 15

3

Andelen elever som dricker minst två burkar folköl, en gång i

månaden eller oftare ............................................................................. 16

Andelen elever som dricker minst två burkar starköl, en gång i

månaden eller oftare ............................................................................. 16

Andelen elever som dricker minst två flaskor alkoläsk eller starkcider,

en gång i månaden eller oftare .............................................................. 17

Andelen elever som dricker minst två glas (20 cl) vin, en gång i

månaden eller oftare ............................................................................. 17

Andelen elever som dricker minst två stora snapsar (12 cl) sprit, en

gång i månaden eller oftare .................................................................. 18

Andelen elever som konsumerar smuggel-/utlandsalkohol ............................ 18

Andelen elever som konsumerar hembränd sprit ........................................... 19

Andelen elever som ogillar att folk blir berusade ............................................ 19

Andelen elever som har angett olika sätt att få tag på alkohol ....................... 20

Andelen elever som har angett olika platser på vilka man dricker

alkohol ................................................................................................... 20

Andelen elever som har angett olika personer man dricker alkohol

tillsammans med.................................................................................... 21

Andelen elever som har angett olika orsaker till varför man dricker

alkohol ................................................................................................... 21

Andelen elever som har angett olika alkoholrelaterade

problembeteenden ................................................................................ 22

Andelen elever där föräldrarna tillåter att de dricker alkohol......................... 23

Andelen elever där kamraterna dricker så att de blir berusade ...................... 23

Andelen elever där minst en av föräldrarna dricker så att han/hon blir

berusad .................................................................................................. 24

NARKOTIKA, SNIFFNING, DOPNING OCH LÄKEMEDEL ......................... 24

Andelen elever som vet någon person de skulle kunna få eller köpa

narkotika av ........................................................................................... 25

Andelen elever som har haft lust att prova narkotika ..................................... 25

Andelen elever som någon gång har använt narkotika ................................... 26

4

Andelen elever som har använt hasch, marijuana eller någon annan

form av narkotika fem eller fler gånger ................................................. 26

Andelen elever som någon gång använt dopingmedel ................................... 27

Andelen elever som har sniffat ........................................................................ 27

Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utskrivna

av läkare ................................................................................................. 28

Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utan att

läkare skrivit ut åt dem .......................................................................... 28

Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i veckan

eller oftare ............................................................................................. 29

Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i

månaden eller oftare tillsammans med alkohol i

berusningssyfte ...................................................................................... 29

Andelen elever som ogillar att folk röker marijuana eller hasch ..................... 30

Andelen elever som ogillar att folk provar amfetamin, heroin eller

liknande ................................................................................................. 30

Andelen elever som ogillar att folk sniffar ....................................................... 31

DATASPEL OCH SOCIALA MEDIER ........................................................ 31

Andelen elever som spelar dataspel 6-7 dagar i veckan .................................. 32

Andelen elever som har ett behov av att spela oftare och/eller längre

än tidigare .............................................................................................. 32

Andelen elever som tänker alldeles för ofta på spel eller att spela ................ 33

Andelen elever som anser att spelandet påverkat hälsan negativt ................ 33

Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt spelande ................ 34

Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt

spelande................................................................................................. 34

Andelen elever som använder sociala medier 6-7 dagar i veckan ................... 35

Andelen elever som har ett behov av att använda sociala medier

oftare och/eller längre än tidigare ........................................................ 35

Andelen elever som tänker alldeles för ofta på sociala medier ...................... 36

Andelen elever som anser att användandet av sociala medier

påverkat hälsan negativt ....................................................................... 36

5

Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt användande

av social medier ..................................................................................... 37

Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt

användande av social medier ................................................................ 37

SAMBANDSANALYSER ......................................................................... 38

Regler i familjen i relation till ANDTS-vanor ............................................................... 38

6

BAKGRUND

Under 1998 tog Länssamrådsgruppen för alkohol och andra droger i Blekinge ett initiativ och lämnade ekonomiskt stöd till en skolundersökning rörande droger. Skolundersökningens målgrupp var samtliga elever i grundskolans skolår nio och gymnasieskolans skolår två. Undersökningens mål var att ge kunskap om alkohol- och drogbrukets omfattning samt en bild av Blekingeungdomarnas erfarenheter på områden som berör alkohol, narkotika och tobak (ANT). Under våren 2002 ställde sig samtliga kommuner i länet bakom en uppföljande undersökning. Emellertid fallerade genomförandet bland annat i Karlskrona, framförallt på grund av för lågt deltagande i den digitalt internetbaserade undersökningen. Därför beslutade Karlskrona kommun att år 2003 genomföra ytterligare en undersökning, denna gång med traditionella pappersformulär. Under våren 2005, 2007, 2009 och 2011 samt hösten 2014 genomfördes ytterligare uppföljningar av alkohol-, narkotika- och tobaksvanor (ANT) bland ungdomar i Karlskrona. I årets undersökning omarbetades formuläret något för att även mäta dataspelande och användandet av sociala medier, i linje med ANDTS, alkohol, narkotika, doping, tobak och spel.

INLEDNING

Det finns ett stort antal undersökningar om ungdomars vanor, alltifrån små lokala datainsamlingar på skol- eller kommunnivå till stora multicenterstudier där man har undersökt tusentals elever från många länder. I Sverige genomförs årligen en undersökning av ett urval av niondeklassare som beskriver ANT-utvecklingen på nationell nivå. Problemet med denna studie är att det inte går att säga hur förhållandena ter sig på lokal nivå pga. det låga antalet elever i varje kommun/län. Lokala uppgifter kan dock vara av stort intresse för lokala beslutsfattare, organisationer och andra som har sina verksamhetsområden på ungdomsarenan. Mot bakgrund av detta kan det vara av vikt att genom ungdomsstudier försöka skaffa sig en lokal bild av de uppväxandes levnadsvanor. Att genomföra enkätundersökningar i skolan har visat sig vara en bra form där man lätt når de flesta ungdomarna via en befintlig struktur. I och med att man använder sig av samma frågor vid fler undersökningstillfällen får man en jämförbarhet över tid. Man kan på så sett se förändringar i ungdomarnas ANDTS-vanor och till viss del även använda resultaten som en vägledning när det gäller utvärderingar av effekten hos genomförda förebyggande insatser.

MÅLSÄTTNING

• Att ge en aktuell bild av Karlskronaungdomarnas vanor inom ANDTS-området, samt att i en jämförande studie med tidigare undersökningar ge en bild av förändringarna inom ovanstående område.

METOD

Skolundersökningen i Blekinge gjordes bland samtliga elever i grundskolans år nio samt i andra året i gymnasiet. Vid undersökningen 1998 delades

7

frågeformulären ut i skolan och besvarades anonymt under lektionstid. De besvarade frågeformulären lades i separata kuvert som förseglades av respektive elev. Åren 2003, 2005, 2007, 2009 och 2011 genomfördes undersökningen på liknande sätt men formuläret innehöll bara de frågor från 1998 som har anknytning till ANT-området. År 2014 omarbetades formuläret något för att även mäta dataspelande och användandet av sociala medier, i linje med ANDTS. Samtliga rapporter har sedan 1998 tagits fram av prof. Kent W Nilsson i Västerås (www.ltv.se/salve).

Validitet Validitet har att göra med hur väl data beskriver verkligheten, d.v.s. hur väl man mäter det man avser att mäta. Då undersökningen studerar hela populationer, eleverna i skolår sju och nio i grundskolan samt år två på gymnasiet finns inga urvalsfel. Vi vet att vuxna underrapporterar socialt oönskade beteenden som tobaks- alkohol- och narkotikabruk, användande av våld m.m. Vissa forskare anser att barn och ungdomar gör detsamma. Andra hävdar att ungdomar gärna anger t.ex. en överdriven alkoholkonsumtion för att ”imponera” på kamrater. Men man skall inte överskatta denna överrapportering. Det är troligare att även ungdomar, liksom vuxna underrapporterar socialt stigmatiserande beteenden. Under senare år har t.ex. alkohol och narkotikafrågor i formulär validerats med olika tester och resultaten visar att självrapporteringar är relativt tillförlitliga om anonymiteten garanteras. Vidare visar dessa undersökningar, gjorda på bland annat västmanländska ungdomar, att ungdomar överlag gör som vuxna, om de avviker från sanningen så är det åt underrapporteringshållet.

Reliabilitet Reliabiliteten i en studie anger hur mycket mätinstrumentet har skillnader i mätresultat från en observation till en annan, eller hur väl resultaten stämmer överens med resultat från andra studier gjorda under andra omständigheter exempelvis tid eller plats. Frågorna i enkäten har vid andra studier visat sig ha en hög reliabilitet. Ibland uttalas kommentarer om att t.ex. den mediala uppmärksamheten för bland annat alkohol m.m. skulle påverka svarsmönstren i undersökningar som denna. Det finns fog för att ha en sådan misstanke, men det finns inget som tyder på att de frågor som undersökningen omfattar skulle ha haft mindre medial uppmärksamhet under slutet av 1990-talet då undersökningarna inleddes.

Tillförlitlighet Inom socialvetenskaperna uppstår nästan alltid diskussion om mätningarna och mätinstrumenten. I denna studie och i de flesta fall sker mätningarna indirekt, i efterhand och man kan aldrig vara helt säker på att de mäter vad de avser att mäta. Men det finns alltså med tanke på validitet och reliabilitet ingen anledning att anta att ungdomarna systematiskt skulle uppge felaktiga svar.

Bortfall Ett visst bortfall av data finns då ett antal elever inte var i skolan den lektionstimme undersökningen genomfördes. Svarsfrekvensen var i 2014 års undersökning hög, över 90 procent i både skolår 9 och i gymnasiet årskurs 2, vilket är mycket högre än vad som är brukligt i gymnasiet. Detta gör att svarsfrekvensen ligger på förväntade eller över förväntade nivåer.

8

Det interna bortfallet, d.v.s. de elever som besvarat enkäten men inte besvarat vissa frågor är relativt litet, mindre än 3 procent, förutom när det gäller frågan om kön. I årets undersökning valde man att i gå ifrån den gängse kryssfrågan; är du tjej eller kille, och även sätta in även svarsalternativet ”annat”. Frågan om man är tjej eller kille kommer först i formuläret och den brukar ha ett bortfall på en till två procent i undersökningar som liknar denna. Men i 2014 års Karlskrona-undersökning hade man drygt 21 % i bortfall på frågan, och dessutom 1,7 procent (26 elever) som svarade ”annat”. Könsfördelningen baserat på svenskfödda barn borde vara ca 48,5 % flickor, och 51,5 % pojkar. Men i årets undersökning var det 45,5 % flickor, 52,3 % pojkar och 2,2 % ”annat”, bland de som svarat på frågan. Detta gör att man kan anta att införandet av svarsalternativet ”annat” gjort att en avsevärt mycket större andel elever än i föregående undersökningar inte tagit frågan om de är tjejer eller killar på allvar, samt att det är en liten övervikt av flickor som valt att inte svara på frågan sedan införandet av ”annat” som ett av svarsalternativen.

Svarsfrekvensen på drygt 90 procent överlag, och det låga interna bortfallet på övriga relevanta frågor (förutom kön), samt att svarsfrekvensen bland de som ändå svarat på om de var flickor eller pojkar inte var alltför skev, gör ändå att resultaten kan ses som representativa för ungdomarna i skolår 9 och år två på gymnasiet i Karlskrona.

9

RESULTAT

Genomgående i rapporten används ordet gymnasiet synonymt med skolår två i gymnasieskolan. Vid läsandet av figurerna i rapporten måste man vara medveten om att procentandelen, den vertikala skalan varierar avsevärt mellan de olika figurerna. Att det som är ett högt värde i ena figuren representerar låt oss säga 10 procent och ett ”lika” högt värde i nästa figur kanske representerar 70 procent, beror på att författaren valt att låta figurerna få ett så enhetligt utseende som möjligt.

TOBAKSVANOR

Andelen rökande ungdomar ökade 1998-2003. Men sedan 2003-2005 har denna trend brutits och vi ser att rökningen minskat överlag. Andelen snusare har i en långsiktig trend gått ner bland flickorna, och sedan 2011 även bland pojkarna. Andelen ungdomar som brukar tobak visar nu en klart vikande trend i samtliga grupper. Man finner vidare att andelen med negativ attityd mot rökning följer ungefär samma mönster som rökvanorna, fler med negativ attityd har relation till en lägre andel rökare. Dessutom visar undersökningen att det är en mindre andel som får röka för sina föräldrar.

Andelen som röker

Figur 1

I figur 1 redovisas andelen rökare, dvs. dagligrökare och de som röker då och då. Andelen rökare har varit högre bland flickor än bland pojkar. Man ser även en genomgående ökning av andelen rökare mellan 1998 och 2003. Mellan 2003 och 2007 sjönk andelen rökande ungdomar något överlag, men minskningen berodde mest på de äldre pojkarna och de yngre flickorna. År 2009 såg vi att andelen rökare bland pojkarna ökade ganska kraftigt, något som fortsatt 2011 bland gymnasiepojkarna. Men i den senaste undersökningen visas en minskning i samtliga grupper och att könsskillnaderna är små.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

10

Andelen elever som bara röker då och då

Figur 2.

De som bara röker då och då ingår i föregående figur. Vi ser att andelen som inte röker dagligen uppvisar en uppåtgående trend sedan 1998, men att denna trend nu verkar bruten och andelen då och då rökare är vikande.

Andelen elever där minst en av föräldrarna röker eller snusar

Figur 3.

I figur 3 redovisas hur ungdomarna har rapporterat att deras föräldrar röker eller snusar. Här borde det inte vara några skillnader mellan grupperna och vi ser att ungefär hälften av ungdomarna bor i familjer där minst en av föräldrarna röker eller snusar samt att andelen rökande/snusande föräldrar blir mindre, vilket tyder på att fler ungdomar växer upp i rökfria miljöer. Dock ser vi en svag ökning bland pojkarna i 2014 års undersökning.

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

30%

35%

40%

45%

50%

55%

60%

65%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

11

Andelen elever som snusar

Figur 4.

Figur 4 visar andelen snusande ungdomar. År 2003 förutspådde vi en svag ökning av andelen snusare bland flickorna. Den ökning vi ser mellan åren -03 och -05 är dock exceptionell. Därefter minskade andelen snusare mellan 2007 och 2009 och minskningen fortsätter trots en temporär uppgång bland pojkarna 2011.

Andelen elever som brukar tobak

Figur 5.

Lägger man ihop rökning och snusning för att studera tobaksbruket så ser vi i figur 5 en ökning mellan 1998 och 2003 och därefter en minskning i samtliga grupper fram till 2007. Därefter har flickornas minskning fortsatt medan pojkarna påvisar en tydlig ökning fram till 2011, för att sedan minska i samtliga grupper i årets undersökning. Figuren visar även att andelen tobaksbrukare är den lägsta sedan undersökningarna inleddes 1998.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

12

Andelen elever som får röka och eller snusa för sina föräldrar 2009-2014

Figur 6.

Andelen som får röka eller snusa för sina föräldrar visas i figur 6. Vi ser att de äldre pojkarna är de som har störst andel föräldrar som tycker att barnen får röka eller snusa, men vi ser att det har skett en kraftig minskning av andelen pojkar och flickor som får röka eller snusa för sina föräldrar.

Andelen elever som ogillar att folk röker

Figur 7.

Figur 7 visar att ungefär tre till fyra av tio ungdomar ogillar att folk röker. Mest liberala i sina attityder i förhållande till rökning är de äldre pojkarna och flickorna. Detta är inte förvånande med tanke på att de är den grupp som har störst andel rökare. Dessutom ser vi att trenden som pekat på en mindre andel rökningsnegativa ungdomar verkar vara bruten och att allt fler ogillar att andra röker.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

55%

60%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

13

I tidigare undersökningar har vi inte ställt frågor om attityder till e-ciggaretter och snusning, därför redovisas dessa frågor nedan i tabellform.

Tabell 1

Ogillar e-ciggaretter ÅK 9 Gymn. År 2

Flickor 27,3 21,2

Pojkar 23,4 20,3

Ogillar snus

Flickor 49,1 32,3

Pojkar 28,2 18,7

I tabell 1 ser vi att pojkar är minde negativa till både e-cigaretter och snusning jämfört med flickor. Som förväntat hade flickor i årskurs 9 störst andel negativa medan andelen negativa var minst bland pojkar i gymnasiet.

ALKOHOL

I följande avsnitt om alkohol finner man att andelen högkonsumenter av alkohol, de som dricker minst två gånger i månaden och berusar sig varje eller nästan varje gång, i linje med övriga Sverige, både bland ungdomar och vuxna hade en toppnotering 2003, vilken främst tillskrivs ändrade införselregler från andra EU-länder. Därefter sjönk andelen högkonsumenter i Karlskrona avsevärt mellan år 2003 och 2007, för att sedan återigen öka 2009 och 2011. Men glädjande nog har andelen högkonsumenter minskat kraftigt sedan 2011. Dessutom har även andelen som dricker alkohol minskat liksom andelen som druckit sig berusad mer än en gång minskat mycket kraftigt i samtliga grupper. Den övergripande trenden är en fortsatt minskning av alkoholkonsumtionen.

Andelen elever som druckit sig berusade mer än en gång

Figur 8.

I figur 8 redovisas andelen elever som druckit sig berusade mer än en gång. Vi såg tidigare en genomgående ökning av andelen som har berusat sig (1998-

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

14

2003). Överlag så har andelen ungdomar som druckit sig berusade minskat sedan 2005/2007 och är nu den lägsta sedan undersökningarna inleddes.

Berusningsdebutålder

Figur 9.

Figur 9 beskriver medelåldern för de som berusningsdebuterat. Här måste man vara medveten om att när man mäter medelåldern för en händelse i olika grupper så kommer de äldre grupperna att få en högre medelålder. Det beror på att det finns några i de äldre grupperna som nyligen debuterat och därigenom drar upp medelåldern. I figuren ser vi en långsiktig trend mot ökande berusningsdebutålder i samtliga grupper, förutom bland de yngsta flickorna och pojkarna. Men dippen bland de yngre kan bero på att undersökningen genomfördes ca sex månader tidigare än brukligt i respektive årskurs.

Andelen elever som konsumerar alkohol

Figur 10.

I figur 10 redovisas andelen ungdomar som rapporterar att de konsumerar någon form av alkohol minst en gång om året. I figuren ser vi att andelen ökade i samtliga grupper mellan 1998 och 2003 för att sedan minska något. Andelen

13,0

13,5

14,0

14,5

15,0

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

15

alkoholkonsumenter har dock sedan 2011 minskat kraftigt och ligger nu på sina lägsta nivåer i samtliga grupper.

Andelen elever som konsumerar alkohol två gånger i månaden eller oftare och

berusar sig varje eller nästan varje gång

Figur 11.

För att få en mer nyanserad bild av utbredningen av alkoholkonsumtionen korsanalyserades frågorna; hur ofta man uppger att man dricker alkohol och hur ofta man berusade sig. De som dricker någon form av alkohol minst två gånger i månaden och berusar sig varje eller nästan varje gång kallas arbiträrt högkonsumenter. Vi ser i figur 11 att andelen ”högkonsumenter” ökade dramatiskt i samtliga grupper mellan 1998 och 2003. Men, om det var en dramatisk ökning i slutet på 90-talet och början av 2000-talet så ser vi att andelen högkonsumenter av alkohol minskat mellan 2003-2007. Men trenden verkade sedan vända och andelen högkonsumenter ökade något 2009 för att nu 2014 minska kraftigt och ligga på unikt låga nivåer.

Nedan redovisas konsumtionen av olika alkoholtyper, folköl, starköl, alkoläsk, starkcider, vin, sprit samt smuggelsprit/hembränt. I formuläret består dessa frågor av två frågor per alkoholtyp. Den ena frågan mäter hur ofta man konsumerar alkoholtypen i fråga, den andra frågan mäter hur mycket man dricker av alkoholtypen vid varje konsumtionstillfälle. En presentation av dessa frågor var för sig skulle ge ett otal figurer vilka inte gav någon bild av hur mycket som konsumeras. Därför har dessa frågor samanalyserats så att antalet tillfällen har ställts i relation till mängden. I de följande figurerna visas andelen elever som dricker en angiven mängd alkohol eller mer, en gång i månaden eller oftare.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

16

Andelen elever som dricker minst två burkar folköl, en gång i månaden eller oftare

Figur 12.

Figur 12 visar att folkölskonsumtion traditionellt är vanligare bland pojkar än bland flickor men även andelen folkölskonsumenter ligger på ungefär samma nivåer sedan 2007. Dock skall påpekas att en viss ökning skett sedan 2009 framförallt bland äldre flickor, som traditionellt legat på låga nivåer.

Andelen elever som dricker minst två burkar starköl, en gång i månaden eller oftare

Figur 13.

Starköl konsumeras främst av pojkar i gymnasiet vid samtliga undersökningstillfällen. Pojkarna i undersökningen uppvisar en ökning av starkölskonsumtionen mellan 1998 och 2003 (figur 13). Men den trendökningen har vänts till en minskning sedan 2003 i samtliga grupper framförallt bland pojkar i gymnasiet.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

17

Andelen elever som dricker minst två flaskor alkoläsk eller starkcider, en gång i

månaden eller oftare

Figur 14.

När formuläret i 2014 års undersökning utarbetades valde man att slå samman frågorna om konsumtion och frekvens av alkoläsk och starkcider. Fyra frågor blev två och därigenom bröts tidserien. Både alkoläsk och starkcider är drycker som tidigare främst visat sig locka gymnasieflickorna, med en andel av 47 respektive 51 procent alkoläsk och starkciderkonsumenter 2011. Men eftersom det till viss del var samma flickor som drack båda dryckerna, men även till viss del de som föredrog en viss sort blir det i det närmaste omöjligt att sia om det ökar eller minskar.

Andelen elever som dricker minst två glas (20 cl) vin, en gång i månaden eller oftare

Figur 15.

Vinkonsumtionen är olika fördelad mellan könen (figur 15). Andelen vinkonsumenter ökade i samtliga grupper mellan 1998 och 2003. Samtliga grupper uppvisade därefter en minskning av vinkonsumtionen mellan -03 och -

58%

41% 40%

26%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

18

07/09. De äldre flickorna uppvisar nu en ganska kraftig ökning av andelen vinkonsumenter dessutom ser vi även en svag ökning i de övriga grupperna.

Andelen elever som dricker minst två stora snapsar (12 cl) sprit, en gång i månaden

eller oftare

Figur 16.

Andelen spritkonsumenter visas i figur 16. I figuren ser vi en ökning 2009-2011 av andelen spritkonsumenter i samtliga grupper men sedan dess har andelen återigen minskat i samtliga grupper.

Andelen elever som konsumerar smuggel-/utlandsalkohol

Figur 17.

Andelen smuggel-/utlandsalkoholkonsumenter visas i figur 17. Denna fråga gjordes om till undersökningen år 2009. Orsaken till att frågorna ändrades var att man ville separera hembränd sprit och utlandsinköpt alkohol. Vi ser att en majoritet av ungdomarna i gymnasiet konsumerar alkohol inköpt i utlandet. Vidare ser vi sedan 2009 en ganska kraftig minskning av andelen ungdomar som dricker utlandsinköpt alkohol.

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

19

Andelen elever som konsumerar hembränd sprit

Figur 18.

Andelen konsumenter av hembränd sprit visas i figur 18. Andelen som dricker hembränd sprit är klart störst bland gymnasiepojkarna, och vi ser även här en minskning i samtliga grupper.

Andelen elever som ogillar att folk blir berusade

Figur 19.

Negativa attityder mot berusade människor redovisas i figur 19. Andelen som ogillar att folk blir berusade minskade d.v.s. att toleransen för berusade ökade markant i samtliga grupper mellan 1998 och 2003. Andelen som ogillar att folk blir berusade har ökat något mellan 2003 och 2009/2011, men sedan dess har andelen med negativa attityder minskat något.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

20

Andelen elever som har angett olika sätt att få tag på alkohol

Figur 20.

Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är från kompisar, deras syskon eller pojk/flickvän (Figur 20). Därefter kommer egna föräldrar och andra vuxna som köper ut, eller bjuder. Att köpa på Internet är tämligen ovanligt, men ungefär var tionde av gymnasiepojkarna som dricker alkohol köper på Internet.

Andelen elever som har angett olika platser på vilka man dricker alkohol

Figur 21.

I figur 21 ser vi att ungdomarna oftast dricker alkohol hemma hos någon annan, följt utav hemma och utomhus. Dessa mönster är stabila sedan tidigare undersökningar (ej redovisat i figuren). Det är även ganska vanligt att man dricker på bar/pub eller på disco om man är gymnasist.

39%

48%

9%

27%

47%

19%

61%

14%

39%

12%

Annan

Köpt på internet

Handla själv utomlands

Resturang/pub

Tillverka själv

Annan vuxen köper

Annan vuxen bjuder

Kompisars föräldrar

Egna föräldrar utan lov

Egna föräldrar med lov

Kompisar eller deras syskon,…

Syskon

Köper själv

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

18%

2%

9%

5%

29%

89%

27%

35%

3%

11%

2%

29%

62%

32%

Annan plats

Restaurang

Disco

Bar/Pub

Utomhus

Hemma hos annan

Hemma

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

21

Andelen elever som har angett olika personer man dricker alkohol tillsammans med

Figur 22.

Vi ser i figur 22 att vanligast var det att dricka med kamrater, ungefär 9 av 10 dricker med sina kamrater. Ungefär 15 till 20 procent anger att de dricker med föräldrarna och åtta till drygt 12 procent dricker med syskon. Alkoholkonsumtion bland ungdomar är en social företeelse, men vi ser ändå att det finns en liten andel som dricker ensamma.

Andelen elever som har angett olika orsaker till varför man dricker alkohol

Figur 23.

I figur 23 ser vi olika orsaker till varför man dricker alkohol. Den vanligaste rapporterade orsaken är för att det smakar bra följt av för att bli trevlig, för att bli full, för att våga mera, samt för att må bra.

1%

4%

1%

96%

12%

14%

86%

Ensam

Annan vuxen

Kamraters föräldr.

Kamrater

Syskon

Föräldrar

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

26%

11%

37%

34%

55%

4%

24%

18%

9%

25%

52%

31%

4%

18%

Våga mera

Bli lugn

Bli full

Smakar bra

Bli trevlig

Slippa ansvar

Må bra

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

22

Andelen elever som har angett olika alkoholrelaterade problembeteenden

Figur 24.

I figur 24 ser vi olika problembeteenden som ungdomarna uppgivit att de haft erfarenhet av efter att de druckit alkohol. Överlag rapporterar flickorna fler alkoholrelaterade problem. De vanligaste problembeteendena i samband med alkoholkonsumtion var att gräla, förstöra kläder eller saker, tappa bort pengar eller värdesaker samt att ha oskyddat sex. Det är inte heller ovanligt att man råkar i bråk, eller råkar ut för olyckor och skadar sig. Dessa problembeteenden har inte nödvändigtvis samband med mängden alkohol man dricker. En del ungdomar kan dricka ganska stora mängder alkohol utan att ställa till det för sig. Men vissa ungdomar hamnar nästan oundvikligen i problematiska situationer vid alkoholkonsumtion, även i små mängder.

Det finns en tydlig relation mellan dessa alkoholrelaterade problembeteenden. De ungdomar som har något av dessa problembeteenden i samband med alkoholkonsumtion tenderar även att uppvisa flera av dessa beteenden. Bland de alkoholrelaterade problembeteendena kan man även via faktoranalys urskilja tydliga undergrupper. Den första undergruppen är; att tappa pengar eller andra värdesaker, förstöra saker eller kläder, problem med förhållandet till föräldrar, problem med förhållandet till vänner samt försämrade prestationer i skolan. Denna undergrupp tycks bestå av ungdomar som får försämrade sociala relationer och blir allmänt slarviga när de dricker alkohol. Den andra undergruppen av problembeteenden orsakade av alkoholkonsumtion är; tagit pengar eller värdeföremål, problem med förhållandet till andra vuxna, att köra moped, motorcykel eller bil när man druckit alkohol, blivit bestulen eller rånad samt att ha hamnat i bråk med polisen. Denna andra undergrupp verkar ha mer

21%

10%

14%

39%

16%

16%

34%

29%

2%

60%

40%

31%

19%

66%

30%

15%

41%

39%

23%

15%

35%

21%

9%

42%

35%

38%

44%

56%

Bråk med polis

Bestulen/rånad

Motorfordon berusad

Oskyddat sex

Oönskat sex

Försämrade skolprestationer

Problem med vänner

Problem med föräldrar

Tagit pengar/värdesaker

Förstört kläder/saker

Tappat pengar/värdesaker

Olyckor/skador

Bråkat/slagits

Grälat

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

23

antisociala eller kriminella drag vilka får utlopp i samband med alkoholkonsumtion. Den tredje undergruppen består i att; Gräla, bråka eller slåss, ha oönskat samt oskyddat sex i samband med alkoholkonsumtion. Dessa ungdomars eskapader i samband med alkoholkonsumtion visar impulsiva drag med kopplingar till aggressivitet och sexuellt risktagande.

Andelen elever där föräldrarna tillåter att de dricker alkohol

Figur 25.

Frågan som ligger till grund för resultatet i figur 25 har togs med i undersökningen 2007. Figur 26 visar andelen ungdomar som får dricka alkohol för sina föräldrar. Vi ser att andelen tillåtande föräldrar minskat något mellan 2007 och 2009 och bara små förändringar mellan 2009 och 2011, men sedan 2011 har andelen som får dricka alkohol för sina föräldrar minskat kraftigt, speciellt bland gymnasisterna.

Andelen elever där kamraterna dricker så att de blir berusade

Figur 26.

Frågan som ligger till grund för figur 26 fanns inte med i 1998 års undersökning. Figur 27 visar att 2003 ansåg de flesta ungdomarna att

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

24

merparten av deras kamrater drack så att de blev berusade. Sett över hela undersökningsperioden har andelen minskat och vi ser en tämligen kraftig minskning sedan 2011 i samtliga grupper.

Andelen elever där minst en av föräldrarna dricker så att han/hon blir berusad

Figur 27.

Frågan som ligger till grund för figur 27 fanns inte med i 1998 års undersökning. Vi ser i figuren att ungefär hälften av ungdomarna anger att deras föräldrar dricker sig berusade. Övergripande ser vi en minskning av föräldrarnas berusningsdrickande sedan 2007 och att andelen minskat markant sedan 2011. Tidigare studier visar att ungdomars alkoholkonsumtion har relation till föräldrarnas alkoholkonsumtion.

NARKOTIKA, SNIFFNING, DOPNING OCH LÄKEMEDEL

Andelen ungdomar som tror sig veta, eller vet vart de skulle kunna få tag på narkotika är tämligen konstant bland gymnasisterna men har ökat bland de yngre ungdomarna. 2009 års resultat visade på en anmärkningsvärd ökning av andelen som haft lust att prova narkotika, andelen som någon gång använt narkotika och andelen som använt någon form av narkotika 5 gånger eller mer. Dessutom ökar användandet av läkarförskrivna sömn och lugnande medel. Mot bakgrund av den ökande andelen narkotikakonsumenter var det inte förvånande att samtliga grupper påvisade en minskande andel med negativa attityder mot hasch, amfetamin och att sniffa. Nu 2014 ser vi dessbättre en överlag en minskning av narkotika, dopingmedel och andra substanser, samt mer negativa attityder mot narkotika som amfetamin och heroin.

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

55%

60%

2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

25

Andelen elever som vet någon person de skulle kunna få eller köpa narkotika av

Figur 28.

Vi ser i figur 28 att andelen som vet eller tror sig veta någon de skulle kunna få eller köpa narkotika av var 2011 den lägsta sedan undersökningarna inleddes. Men sedan dess har andelen ungdomarnas kunskap om vart man kan få tag på narkotika ökat markant i samtliga grupper.

Andelen elever som har haft lust att prova narkotika

Figur 29.

Figur 29 visar andelen ungdomar som haft lust att prova narkotika. Vi ser en skakig trend med både uppgångar och nedgångar, dock är nu andelen av andelen ungdomar som har haft lust att prova narkotika större än 1998 då undersökningarna inleddes.

10%

20%

30%

40%

50%

60%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

5%

10%

15%

20%

25%

30%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

26

Andelen elever som någon gång har använt narkotika

Figur 30.

I figur 30 ser vi andelen som någon gång använt narkotika. Figuren visar överlag en klar minskning sedan 2009 av andelen ungdomar som någon gång använt narkotika. Men vi ser även en liten uppgång sedan 2011 bland både de yngre och de äldre flickorna.

Andelen elever som har använt hasch, marijuana eller någon annan form av

narkotika fem eller fler gånger

Figur 31.

I figur 31 ser vi andelen som använt narkotika fem gånger eller mer. Från att ha varit en vikande trend 2003-2007 i de flesta grupper ser vi en ökning 2009 i samtliga grupper. Den ökningen har fortsatte hos gymnasiepojkarna 2011, men har därefter minskat. De yngre pojkarna och flickorna ligger ganska stabilt medan gymnasieflickorna ökar ganska kraftigt, medan gymnasiepojkarna minskar i ungefär samma utsträckning.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

6,3%

8,6%

1,5%

3,0%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

27

Andelen elever som någon gång använt dopingmedel

Figur 32.

Användande av dopningspreparat är tämligen ovanligt och något som förekommer främst bland pojkar. Trenden har varit både upp och ner över tid. Men sedan den senaste undersökningen ser vi i figur 32 sedan 2009 en minskad andel som använder dopningsmedel i samtliga grupper.

Andelen elever som har sniffat

Figur 33.

Figur 33 visar att sniffning genomgående har varit vanligast förekommande bland pojkar i skolår 9, men deras nedåtgående trend har nu passerat de äldre pojkarna. Vidare ser vi andelen som rapporterar att de sniffat en eller flera gånger ligger tämligen stabilt 2005-2009. Dessutom skall man kanske notera andelsminskningen sedan 2011 bland samtliga grupper förutom gymnasiepojkarna.

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

28

Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utskrivna av läkare

Figur 34.

Sömn- eller lugnande medel utskrivet av läkare, tas av ungefär fem till tolv procent av ungdomarna. I figur 34 ser vi att det var en markant ökning mellan 1998 och 2003. Likaså ser vi en ökning 2007. Sedan 2009 har andelen minskat i samtliga grupper förutom gymnasieflickorna.

Andelen elever som använder sömn- eller lugnande medel utan att läkare skrivit ut

åt dem

Figur 35.

Figur 35 visar andelen ungdomar som använt sömn- eller lugnande medel utan att läkare har skrivit ut preparaten. Sett över hela undersökningsperioden har användandet av icke läkarförskrivna sömn- och lugnande medel en ökande trend i samtliga grupper fram till 2009. Men vi ser nu en klar minskning av icke läkarförskrivna medel i samtliga grupper.

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

29

Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i veckan eller oftare

Figur 36.

Användandet av smärtstillande preparat visas i figur 36. Vi ser att det framförallt är flickor som använder smärtstillande medel regelbundet. Över tiden ser vi sammantaget en svag ökning av användandet av smärtstillande medel fram till 2007. Sedan 2009 har andelen som regelbundet använder smärtstillande medel minskat, framförallt bland de yngre flickorna, men vi ser även en svag ökning sedan 2011 i övriga grupper.

Andelen elever som använder smärtstillande medel en gång i månaden eller oftare

tillsammans med alkohol i berusningssyfte

Figur 37.

Användandet av smärtstillande läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte visas i figur 37. Vi ser att andelen ungdomar som tar smärtstillande tillsammans med alkohol en gång i månad en eller oftare minskat avsevärt fram till 2005 och därefter åter en ökande trend fram till 2009-2011. Den senaste undersökningen visar en minskning bland alla förutom

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

30

de yngre pojkarna. Men andelen är mycket låg, under två procent i samtliga grupper vilket gör att man inte skall övertolka förändringarna.

Andelen elever som ogillar att folk röker marijuana eller hasch

Figur 38.

Attityder till cannabis återfinns i figur 38. Vi ser att en övervägande majoritet av ungdomarna ogillar att folk röker hasch eller marijuana. Trenden med negativa attityder är vikande, något som även styrks av ungdomarnas rapporter av en ökande andel som haft lust att prova narkotika.

Andelen elever som ogillar att folk provar amfetamin, heroin eller liknande

Figur 39.

Figur 39 visar attityderna till användande av amfetamin. Ungefär sju till nio av tio bland ungdomarna ogillar eller ogillar starkt att folk provar amfetamin, heroin eller liknande. Figur 39 visar också att flickor är mer negativa än pojkar samt att andelen negativa till amfetamin, heroin eller liknande ökar i samtliga grupper. Figur 39 med negativa attityder till amfetamin blir extra intressant mot bakgrund av att de negativa attityderna till hasch eller marijuana minskar.

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

95%

100%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

70%

75%

80%

85%

90%

95%

100%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

31

Andelen elever som ogillar att folk sniffar

Figur 40.

Attityder till folk som sniffar visas i figur 40. Ungefär sju till nio av tio ungdomar ogillar att folk sniffar. Vi ser samma könsskillnader som återfinns i figur 38 och 39, det vill säga att flickor är mer negativa än pojkar.

DATASPEL OCH SOCIALA MEDIER

Vi vet att många av oss ägnar allt mer tid framför en dator och att även dataspelandet har ökat både vad gäller omfattning i tid och utbud. Många har de senaste åren uttryckt sin oro över ungdomarnas dataspelande, men även att ständigt vara uppkopplad till olika social medier. Därför togs ett antal frågor som mäter dataspelande och användande av sociala medier med i 2014 års undersökning. Tidiga tecken på ett beroende är bland annat; behov av att öka konsumtionen, d.v.s. oftare och längre än tidigare, att tankarna i allt större utsträckning upptas av företeelsen, att det påverkar hälsan negativt, och att man själv oroas av det man håller på med. När det gäller dataspelande och användandet av sociala medier kan man sammanfattningsvis säga att dataspelande och dess negativa konsekvenser är främst ett problem som upplevs av pojkar, och mer bland de äldre, medan det omvända observerades när det gäller negativa konsekvenser av användandet av sociala medier, här var det flickorna som använde och tillskrev sig flest negativa konsekvenser.

70%

75%

80%

85%

90%

95%

100%

1998 2003 2005 2007 2009 2011 2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

32

Andelen elever som spelar dataspel 6-7 dagar i veckan

Figur 41.

I figur 41 ser vi att dataspelande 6-7 dagar i veckan framförallt är förknippat med att vara pojke, och att yngre spelar mer än äldre pojkar samt att ungefär fyra av tio pojkar spelat så gott som dagligen. Motsvarande andel bland flickorna är mindre än en av tio.

Andelen elever som har ett behov av att spela oftare och/eller längre än tidigare

Figur 42.

I figur 42 ser vi att det är fler pojkar än flickor som upplever ett ökat behov av att spela dataspel och att de yngre har än högre procentandel än de äldre.

8%

37%

8%

41%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

4%

15%

6%

17%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

33

Andelen elever som tänker alldeles för ofta på spel eller att spela

Figur 43.

I figur 43 ser vi andelen som anser sig tänka alldeles för ofta på spel och att spela. Här ser vi att högsta andelen som tillskriver spelandet vissa negativa konsekvenser är gymnasiepojkarna. Ungefär var femte gymnasiepojke anser sig tänka för mycket på spel och spelande.

Andelen elever som anser att spelandet påverkat hälsan negativt

Figur 44.

Likaså är det bland gymnasiepojkarna störst andel som anser att deras dataspelande påverkar hälsan negativt. Figur 44 visar även att det går ungefär 5 pojkar på varje flicka som har negativa hälsokonsekvenser av sitt dataspelande.

4%

19%

4%

15%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

2%

10%

1%

8%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

34

Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt spelande

Figur 45.

Figur 45 visare att det är ganska få som är bekymrade eller oroliga över sitt dataspelande. Men även här återfinns störst andel bland gymnasiepojkarna.

Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt spelande

Figur 46.

Figur 46 visar en sammanslagning av de fyra föregående figurerna. Sammantaget är det knappt fyra procent av pojkarna, och en procent av gymnasieflickorna, medan i princip ingen av de yngre flickorna upplever tre eller flera negativa effekter av sitt spelande.

1%

4%

1%

3%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

1%

4%

0%

4%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

35

Andelen elever som använder sociala medier 6-7 dagar i veckan

Figur 47.

Om man jämför med dataspelande där pojkarna var överrepresenterade finner man det omvända när det gäller användandet av sociala medier. Men man skall vara medveten om att frekvent användande av sociala medier är betydligt mer utbrett än dataspelande. I figur 47 ser vi att drygt åtta av tio flickor använder sociala medier så gott som dagligen.

Andelen elever som har ett behov av att använda sociala medier oftare och/eller

längre än tidigare

Figur 48.

I figur 48 ser vi att mer än hälften av flickorna och var tredje till var fjärde pojke tycker att de har ett ökat behov av att använda sociala medier.

88%

69%

83%

59%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

65%

31%

56%

24%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

36

Andelen elever som tänker alldeles för ofta på sociala medier

Figur 49.

Även i figur 49 ser vi att flickor är de som tycker att de tänker alldeles för ofta på sociala medier, och att andelen är högst bland gymnasieflickorna.

Andelen elever som anser att användandet av sociala medier påverkat hälsan

negativt

Figur 50.

Figur 50 redovisar negativa hälsokonsekvenser av användandet av sociala medier. Här ser vi en kraftig överrepresentation hos gymnasieflickorna. Ungefär en av fem bland dessa flickor upplever att det påverkar deras hälsa negativt.

53%

21%

48%

12%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

17%

4%

8%

5%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

37

Andelen elever som är bekymrade eller oroliga över sitt användande av social

medier

Figur 51.

Ungefär var tionde flicka oroas av sitt användande av sociala medier, medan andelen bland gymnasiepojkarna är ungefär hälften av flickornas, och ännu lägre bland pojkarna i skolår nio (Figur 51).

Andelen elever som uppger tre eller fler negativa effekter av sitt användande av

social medier

Figur 52.

I figur 52 ser vi tydliga skillnader mellan de yngre och de äldre flickorna, samt att det är ungefär en pojke på tre till fyra flickor som upplever tre eller flera negativa effekter av sitt användande av sociala medier.

9%

5%

8%

2%

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

9%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

14%

4%

6%

2%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

2014

Flickor gymn

Pojkar gymn

Flickor 9:an

Pojkar 9:an

38

SAMBANDSANALYSER

För att få en uppfattning om exempelvis familjens regler har någon relation till ungdomarnas ANDTS-vanor gjordes ett antal sambandsanalyser som presenteras i tabellform. Exempelvis röker drygt 36 % av ungdomarna i familjer med svaga regler, medan endast 11% röker i familjer med starka regler. Genomgående kan man säga att andelen som uppvisar de undersökta ANDTS-beteendena är 2-3 gånger större, eller mer i familjer med svaga regler i jämförelse med i familjer med starka regler (tabell 2).

Regler i familjen i relation till ANDTS-vanor

Tabell 2.

Starka regler i familjen

Svaga regler i familjen

Samband ”gamma”

Statistisk säkerhet p-värde

Rökare 11,2% 36,5% -,402 <0,001 Snusare 7,1% 18,9% -,285 <0,001 Tobakskonsument 15,2% 40,9% -,363 <0,001 Har druckit sig berusad 29,6% 55,8% -,307 <0,001 Högkonsument av alkohol 13,4% 29,4% -,292 <0,001 Alkoholproblembeteenden 11,4% 37,5% -,294 <0,001 Använt hasch >=5ggr. 2,1% 10,7% -,442 <0,001 Använt spice >=5ggr. 0,3% 4,5% -,544 0,002 Använt doping 0,3% 5,3% -,701 0,001 Sniffat 2,1% 10,6% -,509 <0,001 Använder smärtstillande minst 1ggr/v 5,6% 11,5% -,188 0,017 Riskspelare dataspel 1,2% 4.9% -,419 <0.001 Riskanvändare social medier 5,0% 10,1% -,206 0.047

I tabell 2 ser vi att det genomgående finns en relation mellan familjeregler och olika ANDTS-beteenden. Man brukar säga att sambanden går från minus ett till plus ett, (+/-1 är perfekta samband) och att 0 är inget samband alls. Ett positivt samband betyder att ett högt värde på den ena variabeln ger ett högt värde på den andra, medan ett negativt samband består i att ett högt värde, starka regler i familjen ger ett lågt värde på utfallet, eller tvärt om. Det är signifikanta relationer mellan familjeregler och samtliga testade ANDTS utfall. Starkast relationer finner man mellan familjeregler och; doping, att ha använt spice, sniffat, använt hasch, vara datariskspelare och att vara rökare. Föga förvånande var den svagaste relationen mellan familjeregler och användandet av smärtstillande läkemedel samt riskanvändande av sociala medier, eftersom dessa två utfall kanske ligget längst ifrån det psykosocialt relaterade missbruket.