1

Regionala strategier med delfokus på digitalisering Redaktör: Junaid Rabail, Johanna Lindberg Länsstyrelsen 2016

2

Innehåll Regionala strategier med delfokus på digitalisering .............................................................. 1 EUs digitala prioritering och digitala agenda ............................................................................. 2 Datacenterstrategi och digitalisering .......................................................................................... 3 Kompetensutveckling och digitalisering .................................................................................... 4 E-hälsostrategi och digitalisering ............................................................................................... 6 Klimat -och energistrategi och digitalisering ......................................................................... 7 Regionalt serviceprogram Norrbottens län ................................................................................ 9 Regionala innovationsstrategin .................................................................................................. 9

EUs digitala prioritering och digitala agenda

Digitalisering, via en ”digital inre marknad”, är en av Europeiska Kommissionens tio viktigaste mål under femårsperioden (fram till 2020). Digital Single Market eller ”digital inre marknad” handlar om handlar om nyttjande av digitala möjligheter som internet, digitala tjänster, sakernas internet och så vidare för att kunna utveckla affärs- och lönsamhetsmöjligheter inom EU-området.

1. Sysselsättning, tillväxt och investering 2. Sammankopplad digital inre marknad 3. Energiunion 4. En fördjupad inre marknad med stärkt industribas 5. En djupare ekonomisk monotär union 6. Frihandelsavtal med USA 7. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter 8. Ny migrationspolitik 9. Starkare global aktör 10. Demokratisk förändring

3

En digital inre marknad bygger på begreppet om ”den fjärde industriella revolutionen” där skillnader mellan fysiska, digitala och biologiska sfärer suddas ut och ersätts med integration mellan cyberfysiska system, sakernas internet, big data, och så vidare. Sådana ändringar påverkar och förändrar samhället, arbetssätt och konsumenters beteende med mera. Digital inre marknad syftar till interoperatibilitet, fasta internet tillgång tillsammans med investeringen i research genom att riva gränserna mellan länderna och omdana till en gemensam marknad. Målet är beroende av tre grundförutsättningar: förbättrad tillgång till kunder och leverantörer, skapande av plattformer till digitala nätverk samt innovationer att växa och maximera utvecklingspotential till kollaborativ ekonomi och dess marknader.

EU-kommissionens digitaliseringsmål skapar bra förutsättningar för länder som Sverige: med hög kvalitet på sin nätverksinfrastruktur. Att erbjuda hela Europa som en enhetlig marknad för produkter och tjänster gynnar exportberoende ekonomier som Sverige. För närvarande leder begränsningar i nätet till att EU-invånarna inte har tillgång till alla varor och tjänster och i genomsnitt handlar endast 15 % på nätet från ett annat EU-land. En fullt fungerande digital inre marknad har potentialen att bidra till ekonomin med 415 miljarder euro per år och skapa hundratusentals nya jobbtillfällen.

En digital inre marknad är viktigt för Norrbottens län där nuvarande utmaningar, som långa avstånd, en minskande och åldrande befolkning kommer att kunna mötas med nya affärsmetoder och virtuella affärsmodeller och nå en bredare marknad bestående av ungefär 504 miljoner kunder. Aktörer i Norrbottens län kan vara aktivt involverade i framgångsrika metoder och modeller som kollaborativ ekonomi (grunden till Uber, AirBnB med mera). Förutsättningen är att marknad är mogen när sådana ändringar sker på EU och nationell nivå.

Norrbottens digitala agenda knyts ihop med EUs digitala inre marknad och behovet är då att utveckla nätverk, kunnande samt att uppgradera verksamhetsmodeller för att kunna dra nytta av de kommande möjligheter som EU erbjuder. Sverige är ett av de EU länder som har högst internetpenetration men tyvärr en relativt stagnerade utvecklingen jämfört med länder som Nederländerna och Danmark vad gäller utbyggnad av nätverk. Genom att arbeta för en stabil och kontinuerlig utbyggnad av nätverk samt att stöttandes av arbetet i andra parallella strategier, kan agendan hjälpa länets och dess aktörer att bättre nyttja framtida kommande förändringar via EUs digitala inre marknad.

Datacenterstrategi och digitalisering Norrbottens datacenterstrategi infördes år 2014 som en del av den övergripande regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) och den regionala digitala agendan (RDA). Syftet är att frambringa en ny servicenäring, det vill säga, att paketera och exportera en ”service som datacenter”. I helhet syftar strategin till att utveckla Norrbotten som en internationellt välkänd och plats för datasamling i form av stora datacenter. Datacenterstrategin för Norrbottens län bygger på en digital transformation i samhället och i befintlig industri. Den digitala omvandlingen blir grunden till ny marknad där ”datacenter” som en servicenäring kan marknadsföras. Affärsidén är att mer och mer information blir digital i och med det papperslösa samhället, samtidigt som mängden information i samhället ökar. All denna

4

information behöver sparas i datacenter som i sin tur är beroende av stora mängder energi. Norrbotten har med god tillgång till energi, säker eldistribution och med ett kallt klimat redan goda förutsättningar att bli en hubb till datacenter. Utvecklingen i IKT i samband med mjukvaror, hårdvaror och tekniker kommer att framställa goda förutsättningar för etablering av nya men även för skapandet av ny forskning, nya innovationer och nya affärsmöjligheter för existerande bolag samt nya bolag. Datacenterstrategin ligger mer vikt på omvandling till digitalt samhället och ligger ökad IKT användning av IKT för att kunna utveckla datacenter. Ökat IKT användning i samhället betyder att fler och fler aktörer i regional utveckling, som näringsliv, myndigheter, utbildning och forskning, hälsovård med mera använder digitalt teknik som minskar pappersanvändning och kräver dataförvarings platser. Utöver det behöver fokus också läggas på utveckling i nya metoder IKT mjuk – och hårdvaror men även forskning kring smart energianvändning då energi är grund förutsättning till datacenter. Arbete under den regionala digitala agendan är viktigt till utvecklingen i datacenter strategi. IKT relaterande processer och utvecklingen bland industrier och andra näringsliv – och samhällsaktörer kommer att resultera i ett digitalt samhälle som behöver data förvarings center. Digitalutveckling i andra verksamheter, exempelvis hälsovård, klimatarbete, med mera kommer att stötta datacenter behov i framtiden. Samtidigt behövs det också ändringar i konsumentbeteende, exempelvis digital läsandet och tidningar, skicka och ta emot digitalt brev, boka tid online hos läkaren med mera kommer också att påverka näringslivs processer för att utveckla digitala tjänster. Den dramatiska tillväxten av data och datacenter blir grunden till i samhället i form av, bland andra: IKT utvecklingen och lösningar i industrier, forskningen och även arbetsmarknad.

Kompetensutveckling och digitalisering

Utvecklingen i samhället genom digital teknik är grundad på det välkända begreppet ´den fjärde industriella revolutionen´. Ständigt utvecklingen av tekniken gör att industriella processer, bland andra förändringar, involverar mer och mer teknik som kräver färdigheter i att använda digitala verktyg och tjänster i industrier. Som resultat försvinner några yrken/jobb men samtidigt skapas utrymme till flera nya.

5

Figur x En studie om detta är Frey och Osbournes (2013) prediktion över vilka arbeten som kommer att försvinna

eller ersättas till följd av digitaliseringen. Arbetsmiljöverket Digital arbetsmiljö 2105:17

I regeringens rapport ´Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige´ ligger fokus på förändringar i de industriella verksamheterna. Rapporten visar på ett mönster i övergång av industriella processer till länder med lägre arbetsregler via outsourcing och offshore för att öka lönsamheten. Det innebar att marknader som Sverige blir mindre attraktiva för industriella verksamheter och därför behöver satsa på ny teknik att behålla lovande ekonomiska förutsättningar. Målet är att ´Industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna´.

För att kunna bemöta de tekniska utmaningarna lyfter man fram fyra fokusområden, bland annat: Industri 4.0 och Kunskapslyft.

Industri 4.0: Företag i svenskindustri ska vara ledande inom digitala utvecklingen och att utnyttja digitaliserings möjligheter. Det genomförs bland annat via: att stimulera utvecklingen, spridningen och användningen av den digitala teknik som har högst potential att leda industrins omvandling. Kunskapslyft industri: Kompetensförsörjningssystem möter industribehov och främjar långsiktig utveckling. Det nås bland annat via: förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer. Förbättra förutsättningarna för livslångt lärande.

6

För närvarande och under kommande år har svensk industri en brist på yrkeserfaren arbetskraft inom områden som elektronik, datateknik och automation. För att kunna möta behovet måste kompetensförsörjningssystem fungera och ett stort samhälleligt ansvar ligger på både offentlig- såväl som på industriellsektor.

Kompetensutvecklingsarbete i Norrbottens län sker på både myndighets – och forskningsnivå. På myndighetsnivå pågår flera projekt där utbildning och kompetenser matchas med industrins behov. På myndighetsnivå pågår arbete med yrkeshögskolor, distansteknik, (kartläggning?) av framtida kompetensprofiler med mera. Samtidigt finns det olika program riktade till arbetssökande för att underlätta inträde på arbetsmarknaden, exempelvis påbyggnadskurser där arbetssökande som har några årserfarenhet eller innehar motsvarande utbildning, via praktik lär sig tekniken på arbetsplatsen. Kurser och program, som programmering, är införda i samband med industrins behov. Förutom det ökar användningen av onlineverktyg möjligheterna för virtuella träffar mellan arbetssökande och arbetsgivare. På forskningsnivå pågår forskning kring fjärrundervisningsmöjligheter. Luleå Tekniska Universitet, i samarbete med Norrbottens kommuner leder arbete med att starta en centrumbildning Centrum för barns och ungas lärandemiljöer, CBUL. Målet är att skapa en gemensam kontakt mellan LTU och skolhuvudmännen för digital utveckling samt framtidsspaning med fokus på skolnivå.

E-hälsostrategi och digitalisering E-hälsa, eller hälsovård med sikte på hälsotjänster, har sedan flera år varit i regeringsfokus. Den första nationella strategin för e-hälsa beslutades 2006, och uppdaterades 2010, i syfte att nå Sveriges vision för e-hälsa ”att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter fram till 2025”. Syftet är att tillföra en god och jämlik hälsa och välfärd samt att utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Den nationella strategin för e-hälsa bygger på begreppen ”e-hälsa, digitalisering och välfärdsteknologi”. Begreppet digitalisering i samband med e-hälsa vidareutvecklas med begreppen Informationsdigitalisering (övergång av analog information till digitalt) och Samhällelig digitalisering (ändring i större samhällsprocesser med hjälp av IKT för att ändra arbetssätt och verksamhet). Välfärdsteknologi är övergripande begreppet som betyder användning av IKT för att ge tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande samt att använda teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer som har eller löper risk att bli funktions nedsätta.

I Norrbottens län styrs arbetet med e-hälsa av Norrbottens läns lansting (NLL) samt kommunförbundet. NLLs arbete styrs utifrån deras strategiska plan för 2016-2018, det vill säga, en god och tillgänglig vård till alla invånare i länet.

Inom strategiska planen prioriterar NLL fyra områden:

• arbetssätt, lite förklarande text för alla fyra. • kommunikation, • organisation • tjänsteutbud

7

Mål NLL Verksamheten ska aktivt arbeta för att kunna erbjuda kontakt eller vård med hjälp av e-tjänster till alla patienter. Det innefattar att jobba mot bättre kommunikation och tillstånd till invånare via tjänsten 1177.

Mål Kommunförbundet Kommunförbundets arbete med e-hälsa är mer fokuserad på välfärdsteknologi. Genom olika projekt, jobbar kommuner med befintlig teknik för att utveckla virtuella eller distans tjänster som GPS-klocka/ GPS alarm system, medicinutdelning samt bildkommunikation mellan patienter, anhöriga och vård personal och läkare istället för individuella besök.

IKT är grunden till e-hälsoarbete i form av teknik men även med kommunikations- och marknadsförings del. En viktig fråga är den rädsla bland patienter/anhöriga så väl som vård personal som kan uppstå i samband med teknikutveckling inom e-hälsa. Tekniken kommer att ändra arbetssätten vilket troligtvis resulterar i en totalt sett minskad arbetsstyrka samtidig som viss personal kommer att behöva andra kvalifikationer för att hantera de nya verktygen. Samtidigt känner patienter och anhöriga otrygghet kring kommunikation med teknologi istället för traditionell kommunikation ansikte mot ansikte då mindre kontakt med personal är oundviklig. Därför kan digitalisering också bidra med informationsspridning, kunskapsutveckling och marknadsföring av positiva delar med e-hälsa bland patienter/anhöriga och vårdpersonal.

Norrbottens län har sina särskilda geografiska såväl som demografiska utmaningar med långa avstånd i delvis glest befolkade områden. Länet har en låg befolkningsmängd jämfört med många andra län och man ser en förändring i åderstrukturen med en ökad mängd äldre människor. IKT kan bli en lösning till de hälsoutmaningar länet står inför genom att utveckla ny teknik samt att sprida information om nya tjänster till anhöriga och skapa en ökad nyttjandegrad inom målgruppen. Den andra viktigaste delen är en robust och jämnt nätverk. En robust och stabil infrastruktur utgör den grund som underlättar processer och bidrar till uppnående av målet för e-hälsa.

Den regionala digitala agendan kan stödja e-hälsoarbetet i länet genom att främja kommunikation, informationsspridning och kompetensutveckling samt att tillgodose behovet av en stabil infrastruktur.

Klimat -och energistrategi och digitalisering Norrbottens klimat- och energistrategi med sikte på 2050 innehåller ett heltäckande perspektiv i riktning mot det större globala klimatmålet såväl som det regionala målet. Strategin ger en detaljerad nulägesanalys och innefattar en mängd åtgärder för att bidra till en omställning till innovativa energisystem såväl som minskat klimatutsläpp genom en hållbar näringslivsutveckling. Målet är ett koldioxidneutralt Sverige.

Det sker snabba förändringar i tekniken när det gäller innovativa lösningar i transportsystemet samt anpassningar till nya verksamhetsmodeller i olika industribranscher, exempelvis introduktion av elbilar som en steg framme till vårt nuvarande transportsystem. Idag är de

8

norra delarna av landet relativt väl förberedda för elbilar då är användningen av motor- och kupévärmaruttag vanligt i länet. Samtidigt finns behovet att utveckla eller förbättra olika stödsystem som exempelvis distributions- och systemlösningar i form av snabbladdning av elbilar och biogas, nya affärsmodeller och en ökad kunskap om energimarknadens förutsättningar. Att utveckla sådana processer är avgörande för att ha kontinuerlig omställning och skapa förutsättningar för investeringar i ny teknik och nya energisystem samt för att stimulera en ökad efterfrågan på koldioxidreducerande varor och tjänster. Klimat- och energistrategin med siktet på 2050 lyfter fram IKT som en förutsättning för att behålla och öka konkurrenskraft och välfärd i Norrbotten. IKT kan bidra till utveckling av ett avancerat tjänsteutbud som kan bidra till förbättrat koldioxidsläge i länet. Exempelvis, medför långa avstånd mellan stad och landsbygd till att kommunikationer/transporter blir ineffektiva och dyra vilket ökar energiförbrukningen och ger en negativ påverkan på miljön. Idag är transportsystemet primärt beroende av privata bilar och fordon medan nya tekniker och lösningar med hjälp av IKT bland annat kan bidrar till ett väl strukturerat och fungerande transportsystem, det vill säga, Mobility Management.

Mobility management är ett komplement till den traditionell trafikplanering med syftet att främja hållbara transporter och lösningar genom en jämn överföring till en klimatsmarta transportval via förändring av attityder och beteenden. Mobility management är grundad på att användningen av mjuka åtgärder som information och kommunikation samt ändring i arbetssätt med mera för att effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Målet är att minska beroendet av egna bilar genom att strukturera kollektivtrafik samt förbättrade möjligheter att cykla och gå.

För att genomföra lösningar kopplat till mobility management krävs omfattande planering tillsammans med ekonomiska styrmedel i syfte att skapa frivilliga och styrda beteendeförändringar. Här kan IKT bidra mycket med. En viktig del av omställningen är att skapa medvetenhet om det befintliga kollektiva transportsystemet genom att marknadsföring och förenklad hantering som appar och webbsidor. Samåkningssystem som Uber är ett framgångsrikt exempel på ett kollektivt transportsystem där hela modellen är baserad på digital teknik. Sådana affärsmodeller som är baserade på delningsekonomi (en IKT baserad affärsmodell styrs av privata personer) som Uber, Airbnb och Blocket är populära och väl antagna bland konsumenter.

Att utveckla sådana hållbara lösningar med hjälp av IKT kan bidra till:

• Utveckling av nya tjänster som underlättar styrning av kollektivtrafiken, både på offentlig -och privat nivå.

• Marknadsföring av hela resan, exempelvis dörr-till-dörr tjänster. • Införa hållbart resande till nya målgrupper som till exempel äldre och invandrargrupper

Klimat- och energistrategin säger att ”en omställning till ett resurseffektivt och hållbart Norrbotten skapar utrymme för innovationer, nya jobb, tillväxt och välfärd.” och därför är en investering av resurser och tid i digitala tekniker och lösningar värdefull.

9

Regionalt serviceprogram Norrbottens län

Regionalt serviceprogram har följande tre fokus områden: • Drivmedel • Bredband • Grundläggande betaltjänster

Bredband och grundläggande betaltjänster är direkt del av den digitala agendan. En väl fungerande IT-infrastruktur är till stor del en överlevnadsfråga förlänets glesbygd och en viktig tillväxtfaktor för företag i inlandet. Olika typer av e-tjänster via internet kan ge glest bebyggda områden och mindre orter tillgång till tjänster som exempelvis försäkringskassa, arbetsförmedling och bank, vilka försvinner från glesbygden då funktionerna centraliseras till större orter. Riksdagen har beslutat att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga kostnader. Med betaltjänster menas uttag av kontanter, betalningsförmedling och dagskassehantering. På många orter kan digitala lösningar som t.ex. kortbetalningar och betalningar via mobiltelefoner lösa vissa av problemen men för de områden där mobiltäckningen och internetuppkopplingen är bristfällig är dessa digitala lösningar inte ett alternativ. Lösningen är en full mobiltäckning i länet. Under 2016 har Net for mobility och Telia byggt ut för en ökad mobil täckning i länet. För att lösa samordningsfrågor inom servicelösningar kommer det utvecklas e-tjänster för bl.a. logistik, e-handel och digitala servicepunkter. Utveklingen av digitala servicelösningar samverkar även med utvecklingen av e-hälsa i länet. Regionala innovationsstrategin

Vision: Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb och ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet och med tillväxt. Mål: Norrbotten präglas av banbrytande idéer och nya sätt att tänka och göra för att forma framtiden i en global värld. I den regionala innovationsstrategin är under framtagande har regionen prioriterat sex fokus- eller insatsområden:

• Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin • Test- och övningsverksamhet • Energi- och miljöteknik/Cleantech • Digitala tjänstenäringar • Kulturella och kreativa näringar (inklusive besöksnäringen) • Skärningspunkter mellan dessa områden

Inom dessa fokusområden förväntas regionen arbeta med en utvecklingsstrategi karaktäriserad av att:

• Tillvarata den innovativa kraften i både etablerade och nya företag • Arbeta med öppen innovation och distansoberoende innovationssystem • Skapa fler innovativa miljöer och mötesplatser • Verka för ökad samordning av offentliga insatser och ett mer sammanhållet regionalt

ledarskap.

Om digitala tjänstenäringar i innovationsstrategin

10

Digitala tjänster handlar om utveckling och implementering av nya produkter och tillämpningar samt system för breddad IKT-användning i syfte att dels utveckla tillgängligheten till vård, omsorg och utbildning i glest befolkade områden, dels stimulera företagande, innovationsutveckling och samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Satsningar på ny teknik och innovationssystem i kunskapsbaserade segment ger möjligheter till utveckling av kvalificerade tjänster. Det finns exempelvis en stor potential att utveckla e-hälsa, ett område där regionen redan ligger långt framme internationellt sett. Detta ger en grund för en god och likvärdig hälso- och sjukvård samt en grund för företag att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Innovativa lösningar inom detta område kan också ge lösningar för de demografiska utmaningarna. Under det nuvarande uppgraderingsarbetet av innovationsstrategin har Ltu tagit fram fem framtidsscenarios:

1. Basindustriregionen 2. Kunskap, kreativitet och kommunikation som regional drivkraft 3. Förändrat globalt klimat med nya möjligheter 4. Smart specialisering baserad på relaterad variation 5. Diversifieringsstrategin

De fyra första grundar sig på att vi fortfarande har en (1) stark basindustri och digitalisering av basindustrin har innebär ett tapp av ett stort antal arbetstillfällen p.g.a. effektivisering och automatisering. Om vi ökar (2) kunskap, kreativitet och kommunikation som drivkraft kommer vi ha en stor IKT-näring som stödjer den råvarubaserade industrin, men som även exporterar sina idéer till andra länder. Ett (3) förändrat globalt klimat kan kanske ge nya möjligheter i form av ”klimatflyktingar” och gynnsammare klimat för odling, en längre växtsässong. Kopplat till användningen av ny teknik utvecklad vid universitet kan näringen utvecklas till en modern livsmedelsindustri där högautomatiska processer bidrar till en hög och jämn kvalitet. Redan idag ser vi att Facebook valde att etablera sin första europeiska anläggning i Luleå tack vare regionens fördelaktiga klimat, goda kommunikationer, politiska stabilitet och tillgången till billig förnybar och leveranssäker energi för kylning av företagets många servrar. (4) Smart specialisering baserad på synergieffekter med basindustrin kan etablera kluster av stora och små företag verksamma med datalagring, molntjänster och Big Data med draghjälp från Facebooks etablering. Smart specialisering kan öka importen av välutbildad arbetskraft inom för regionen nya områden som media, pedagogiska IKT-produkter och e-hälsa. Det sista scenariot (5) ”diversifieringsstrategin”: den regionala ekonomin har transformerats t.o.m. år 2050 och uppvisar inte längre några särskilt starka specialiseringar jämfört med riket. Överlag har en branschstruktur etablerats som i större utsträckning efterliknar riket. I diversifieringsstrategin nämns inte digitaliseringen.

Möjliggörande IKTVisionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.

Titel Möjliggörande IKT. Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan. Författare: Anna Ståhlbröst, Luleå tekniska universitet Omslagsfoto: Mostphotos, Olga PoltavskayaKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

Titel Möjliggörande IKT. Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan. Författare: Anna Ståhlbröst, Luleå tekniska universitet Omslagsfoto: Mostphotos, Olga PoltavskayaKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

InformationDenna rapport om möjliggörande IKT är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen som ett visionärt kunskapsunderlag till ”Digitala Agendan i Norrbottens Län” som kommer ut under hösten 2016. Syftet med den digitala agendan är att lyfta fram viktiga frågor och fastslå en handlingsplan kopplade till IKT och Norrbotten.

Johanna LindbergBredbandskoordinator

1

MöjliggörandeIKT Möjliggörande IKT är teknologier som gör det möjligt för människor ochmaskinerattgörasakersomintevarmöjligatidigare.Detkanhandlaomattgörasaker snabbare, effektivare,medbättre precision eller roligare än tidigare ochdet kan ävenhandla omatt genomföra aktiviteter och tjänster på ett helt nyttsätt,alltsåattteknikenmöjliggjortnågotsomtidigareintevarmöjligt.Teknikensutveckling gör det idag möjligt för oss att göra både vardagliga likväl somyrkesmässigaaktiviteterpånyasätt.Idettaavsnittkommerdetattpresenterasetturvalavdemöjliggörandeteknologiersomfinnstillgängligaidag,mendettakommer inte att kunna omfatta alla nya informations- ochkommunikationsteknologier(IKT)somfinnsdådetärennästanomöjliguppgiftatttäckaindåutvecklingeninomområdetgårfortochimångaolikariktningarochområden. Dagensteknologierinnehålleroftatekniska,sociala,ekonomiska,ochekologiskadimensionervilket innebärattdetärviktigtatt funderaövervilkaeffekterochkonsekvenser en implementation av ny teknologi får för miljön, samhället,organisationer eller för individer generellt. IKT används idag ofta som enmöjliggörarefördagenssamhällsfunktioner.

Vilka IKT och trender ser vi idag?

Iprocessenatt identifieramöjliggörande IKTochväxande trenderhar jagdelsanväntmigavvetenskaplig litteraturochartiklar inomIKT-området,menävenrapporterfråntexGartnerförattfåstödförkommandetrenderinomområdet.Nedan är en bild av de teknologier Gartner tror kommer att är kommandetrender.

2

FramtidaTeknologierGartner har identifierat tre framtida nyckeltrender som de anser attorganisationermåstehanteraiframtiden:1) Transparentlyimmersiveexperiences, Teknologier kommer att fortsätta vara

människorcentrerade till så grad att den kommer att vara transparantmellanmänniskor,organisationerochsaker.Dennarelationkommerattbli alltmer sammankopplad då utvecklingen av teknologier kommer attvarameradaptiva,kontextuellaochflytandepåarbetsplatsen, ihemmetoch i interaktionmedandramänniskorochaktiviteter.Teknologiersomkanrelaterastilldettaär:4Dprinting,Hjärna-datorgränssnitt,Mänskligaugmentation(”human2.0”somskaförbättramänniskanskognitionochfysiksomendelavkroppen,texprotesermedmänskligkaraktäristika),volymetriska skärmar (visuella representationer av objekt i tredimensioner), affective computing (tekniken känner av människanskänslor och agerar, t ex i online undervisning), uppkopplade hemmet,nanutube electrics, augmented reality, virtual reality och geststyrdaenheter.

2) Theperceptual smartmachineage: smartamaskiner kommer att bli denmestdisruptivateknologinidekommande10årenpga.ökaddatorkraft,enormamängderdataoch framsteg inomneuralanätverk somkommergöradetmöjligtförorganisationeratthanteradataförattkunnaanpassasig tillnyasituationeroch lösaproblemsom ingenharstöttpå tidigare.Inom detta område blir teknologi som tex: smart damm, smartaarbetsplatsen,maskinlärande,självkörandebilar,smartarobotarviktiga.

3) Theplatformrevolution: De nya teknologierna kommer att revolutionerahur plattformar definieras och används. Det kommer att gå från attfokuserapåtekniskainfrastrukturertilleco-systemplattformarochpåsåsätt få människan och teknologin närmare varandra. Inom dessaecosystemmåste organisationer och företag definiera deras strategi föratt skapa plattformsbaserade affärsmodeller. Nyckel teknologier inomdettaområdeärtex:Blockchain,IoTplattformar,Quantumcomputing.

3

Iavsnittetnedankommerdetenpresentationövernågraavdeteknologiersomanvändsidagsommöjliggörareförolikaaktiviteter.Dessateknologieräridagtillvissmånimplementeradeochanvänds.

MöjliggörandeTeknologierIoT/sensorarkitekturer: Internet of Things är ett samlingsbegrepp för denpågående utvecklingen där maskiner, fordon, varor, hushållsapparater, kläderochandrasakersamtmänniskan försesmedsmå inbyggdasensorer.Dettagördetmöjligtattsamladataomsinomvärld,attkommunicerameddenochsedankunna anpassa sitt beteende samt aktivt delta i arbetet att skapa smarta,attraktiva och stödjande miljöer, varor och tjänster. I den pågåendedigitaliseringen som vi har i vårt samhälle och i vår ekonomi så utgör IoT enviktigdelochkankopplasammanolikaenheter.Denkanävenbidratillattlösaflera av de stora samhällsutmaningar som den ökade urbaniseringen medför.Dessa utmaningar kan vara transporter, miljö, energiförbrukning,vattenförsörjningetc.GenomanvändningenavIoTochsensorersåmöjliggörstexettnyttsättattövervakaochkontrollerdenomgivandemiljön.(Gubbietal.,2013) Blockchain technology: Detta är i grunden en distribuerad databas somunderhållerenständigtväxandelistaavdatasomsäkrasfrånmanipulationdärvarjenodautomatisktverifierarändringarochtilläggsomgörspånågonavdeandranoderna.Detbeståravblock somharen tidsstämpelochen länk till etttidigareblock.Varjeanvändareärtillåtenattkoppla insigpånätverket,skickanyatransaktionertilldet,verifieratransaktionersamtskapanyablockvilketgöratt det är ett tillståndslöst system. Ursprunget var den elektroniska valutanbitcoins men användningen har spridit sig och ses som en självklar del avframtidensbetalningssystem(Swan,2015). Cloud computing: Detta är en generell term för leveransen av tjänster överinternetsomärständigttillgängliga,enkla,ochgeron-demandnätverksaaccesstillenpoolavdataresursertillgängligaföranvändning.Dettagördetmöjligtförföretagattkonsumeradataresursersomentjänst–somelektricitet–snarareänatt behöva bygga och underhålla data infrastrukturer inom organisationen.Cloudcomputingerbjudermångaolikafördelarförföretagochanvändareochdetre främsta är: 1) Självbetjäning där användaren kan öka sin data resurserberoende på behov. 2) Elasticitet – användaren kan öka och minska sinadatabehov när deras krav förändras, 3) Pay-per-user: data resurs användningmätspåendetaljeradnivåvilketgördetmöjligtföranvändarenattbarabetalaförderesurserocharbetsbelastningdefaktisktanvänder(Mell&Grance,2011).Augmented reality (förstärkt verklighet): Tänk dig en teknologi som gör detmöjligt fördigattsemeränandrakanse,atthörameränandrakanhöraochkanskeävenkänna, luktaochsmakasakersomandra intekan.Tänkdigattduhar en teknologi som gör det möjligt för oss att uppfatta helt datoriseradeelementochföremålmedvårverklighetsbaseradeupplevelse,helaskapelseroch

4

strukturer som kan hjälpa oss i våra vardagliga aktiviteter samtidigt som viinteragerarnästanomedvetetgenomgesterochtal.Dettaskullegöradetmöjligtför reparatörer att få instruktioner för vad de ska göra sedan även om dereparerar något för dem, okänt, kirurger kan se ultraljudsscanningar av organmedande opererar demetc. AR är en teknologi somgör detmöjligt att skapanästa generations verklighetsbaserade gränssnitt. (Van Krevelen & Poelman,2010).Augmentedrealityanvändsinomområdensomtexstadsplanering,spel,restaurering av historiska artefakter/miljöer, underhåll, shopping, medicin,industriell design, militären för att nämna några. Ett spel som bygger påaugmented reality är t ex Pokemon Go där olika figurer kan tas tillfånga viamobilspelet. Virtualreality:Dennateknologiharfunnitssedan1950-talet,menharpåsenareår fått ett uppsving då det idag kommit nya tekniska lösningar (t ex head-mounteddisplayssomOculusVR,HTCViveellerOnePlusochhaptic feedback)somgördetmöjligtföranvändareattenkeltanvändaVR-lösningar.Användningavdennateknologigördetmöjligtföranvändareattkunnatränaochutbildasiggenomattanvändasimulatorer (texpilotereller sjukvårdspersonal), attkunnaspela spel på ett nytt sätt eller att skapa konst på nya sätt. VR gör det ävenmöjligtattkunnashoppapånyasättgenomattanvändarenenkeltkansehur,texenmöbelfrånIKEA,passariniderashem,ellerattstöttamänniskoribehovav rehabilitering. De möjligheter denna typ av teknologi erbjuder är det barafantasinsomsättergränserför(Earnshaw,2014).Gamification: Under senare år är ett ämne som gamification på stark tillväxt.Dettaområdeharsomsyfteattstöttaanvändarmedverkanochstärkadepositivaupplevelsersomanvändareharnärdeanvänderolika tjänster.Detkanbetydaatt målet kan vara att användarna ska öka sin aktivitet, interagerameramedandraellerattkvalitetochproduktivitetiderasaktiviteterskaöka.Detönskadeutfallet ska vara en positiv, internt motiverande, spelfull upplevelse sommöjliggörsgenomtjänsten.Detsessomnästagenerationavmarknadsföringochkundupplevelse(Hamarietal.,2014).Gamificationanvändsidaginomområdensom hälsobefrämjande åtgärder som viktminskning/fysisk aktivitet,kundlojalitetsprogram, lärande (tex lära sig programmera), ekonomiskplanering, stimulera läsning bland ungdomar, utmaningar ( t ex lösavärldsproblemsomsvält,fattigdom,klimat),osv. 3D printing (bio printing): Direkt digital framställning (3D printning) erbjudernästanobegränsademöjligheterförproduktochprocessinnovationochsesoftasom en revolution av dagens tillverkningsindustri och dess försörjningskedja.Detta kan väl tas med en nypa salt, utvecklingen kommer mer troligt att skestegvis. Idag förekommer 3D pritning inom områden som framställning avmedicin, byggnader (tex bygga hus i krisdrabbade områden), bilbranschen,verktygochreservdelsproduktion,matframställning,kroppsdelartillmänniskoroch djur, nanoprintning av material etc (Lipson & Kurman, 2013). Men 3Dprintninganvändsävenföratttaframprototypevilketkanskefortfarandeärdetstörstaanvändningsområdet.

5

Internet of everything: Detta fenomen uppstår när vi har smarta föremål,informationscentrerade nätverk och insikter baserat på automatiseraderealtidsuppdateringpåhuralltfungerartillsammans.Denförstapelaren,smartaföremålbeståravmiljontalsföremålsomsmartaochuppkopplade,detkanvaraallt från wearables, till mat och medicin förpackningar, till en blandning avföremål i våra hem, på jobbet eller i tillverkningsindustrin. Framtiden ligger iskrivna elektroniska etiketter som använder organisk och ickeorganiskt bläckför att ge intelligens åt vardagsföremål. Den andra pelaren är deinformationscentrerade nätverken som hanterar de begränsningar rörandesäkerhetochbandviddsomfinnsidageninternet.Dettabetyderattvigårbortfrån dagens värdcentrerade eller punkt-till-punkt nätverksarkitektur. Iframtiden ska informations- eller innehållscentrerade nätverksprotokollanvändasvilketkommerattminskaträngselitrafiken,ökasäkerhetensamtgöraskapandet av applikationer enklare. Den sista pelaren är den automatiseraderealtidsuppdateringsinsikter som skapas av den enorma mängd data somgenereras av smarta objekt och distribuerade sensorer. Att genomföraautomatiserade realtidsanalyser på ett integritetssäkert sätt kommer att blicentralt.(Vandebroek,2016). BigDataanddataanalytics:Bigdataärettområdesomväxerstarktochsomharsin grund i all den data vi producerar idag från sensorer, klickströmmar,uppladdatinnehåll,kommentareretcisocialmediaellerviaanvändningavvårabilar för att nämna några områden. När big data i sig beskrivs så brukarmenanvändade3V:na,volume,varietyochvelocity.Volymkopplartillstorlekenpådatat, som2012 ansågs skulle vara över 1 terabyte (motsvarar ca 16miljonerFacebook foton).Menvadsomansesvarabigdatavolymvarieraröver tidochtypenavdata.Variationkopplartilldenstrukturellaheterogenitetensomfinnsiettdataset.Härkanstrukturerad,semistruktureradochheltostruktureraddataanvändas vilket i sig inte är nytt, men det som är nytt är att idag kan nyadatahanteringsteknologierochanalysverktyggöradetmöjligtattförstådatatpåett nytt sätt. Hastigheten är den takt med vilken data genereras samt denhastighet med vilken det kan analyseras och ageras på (Gandomi & Haider,2015). Big data används idag inom områden som shopping, för att optimeraorganisatoriska processer, personlig kvantifiering (genom t ex wearables),hälsofrämjande åtgärder och allmänhälsa, inom elitsport för att förbättraprestationer, forskning och vetenskap, optimera maskiner (t ex bilar), för attstärka säkerhet och upprätthållande av lag, förbättra/optimera städer (textransportochenergi)samtinomfinanssektorn. Advancedmachinelearning:Maskinlärandeärentypavartificiellintelligenssomger datorer möjlighet att lära utan att de har blivit explicit programmerande.Maskinlärande fokuserar på utveckling av program som kan lära sig själva attväxa och förändras baserat på vilket data det exponeras för. Maskinlärandeanvänderdataföratthittamönsteridatatochanpassaprogrammetsaktiviteterirelationtilldatat.EttexempelpåmaskinlärandeärFacebooksnyhetsflödesomindividanpassar varje användares flöde. Om en användare stannar upp för attläsa eller gilla en persons inlägg så kommer nyhetsflödet visa mer av denvännens aktiviteter i tidigare i nyhetsflödet. Det är således en kombination av

6

statistisk analys och förutspående analys för att hittamönster i användardata.(Mohrietal.,2012) Autonomousagentsandthings–texsjälvkörandebilar:Självstyrandeagenterärenmjukvarasomutförvissaaktivitetermednågongradavoberoendeochnärdengördetsåhjälperdenanvändarenattuppnåsinamål.Enintelligentagentärettsystemsomkanlösauppgifterpåettflexibeltsättberoendepåmålet.Denskavara känslig, proaktiv och social vilket innebär att den ska kunna interagerarmed andra artificiella agenter och människor för att kunna lösa deras egnasituation. Exempel på autonoma agenter är t ex Apples Siri, Google Now ochMicrosoftCortana.Dessabliralltmerintelligentaochgeranvändareenförstärktupplevelse.(Emanueletal.,2016) Adaptivasäkerhetsarkitekturer:Viståridaginförmångasäkerhetshotsomställerallt högre krav på dagens system. När organisationer användermolnbaseradelösningar och öppna API:er för att deras kunder och partner ska kunnainterageramedderassystemsåbehövsenökadsäkerhet.Detkrävsdärförmeradaptiva säkerhetsarkitekturer i system så att de kan skydda sig själva.(Covingtonetal.,2002)

Wearables:Wearables kan översättas med kroppnära teknik. Det betyder att det ärdatorbaseradtekniksomärinbyggdiolikaproduktersombärspåkroppen.Detkanvarakläder,armband,smycken,kontaktlinserellerglasögon.Detärmångasomanvändersigavwearablesochdettaskaparstoramöjligheterförnyatyperavtjänsterdåteknikensamlardatasomliggermänniskannära,detkanrörasigom hjärtfrekvens, temperatur, rörelsemönster eller det vi tittar på. Dessateknologierharsomsyfteattgöravårtvardagligalivbådeenklareochroligare.De används inom sport och välmående, hälsa och rehabilitering, mode, förbarnsäkerhetellerförattmätasolensstrålningpåhuden. Smart fashion/clothing –Wearables rör sig nu bortom handleden utan vill idagäveninkluderahelakroppen.FöretagsomUnderarmortexharbörjatutvecklasportbehåar som mäter hjärtfrekvens (MyZone), shorts som mäter löpardatasommäter rytm, studs, kontaktmedmarken, etc (LumoRun),. Hexoskin är enannanpopulärsmarttröjasommäterhjärtfrekvens,andningsfrekvensochävenkan säga hur mycket sömn du fått samt hur intensiv workouten har varit.(Chunyan&Hu,2015).Mendettaområderörintebrakläderförsportetc,utandetkanävenvarakontaktlinsersomgördetmöjligtattfångabilderochprojicerabilderdirekt in ibärarensöga. IdagpågårarbetehosblaGoogle,SamsungochSonyföratttaframdessa.

AutomationochdetsmartahemmetAmbient användarupplevelser (Automatisk organisation): Devicer och sensorerkommeriframtidenvarasåsmartaattdekanorganiseravårtlivutanattviensupptäcker att de gör det. Det handlar om att devicer synkroniserar ochsamarbetar samt använder kontextuell data för att skapa en så enkel ochanpassadupplevelseföranvändaresommöjligt

7

Automation/robotisering:Automatisering och användning av robotar har funnitganska länge inom industrin men nu börjar robotar även finnas för hemmet(domotics).Detfinnsidagrobotdammsugare,robotgräsklippareochhemrobotarsom kan interageramed sin omgivning, en sådan robot är t ex Zenbo. Dennarobot kan ge påminnelser, läsa upp recept, spela musik, dansa, fotografera,berättainteraktivaberättelsersamtlärabarnnyasaker.Detärävenmöjligtattsköta det smarta hemmet via roboten som kan tända lampor, justera värmen,låsa upp dörrar och andra IoT enheter. Det är även möjligt att roboten kanidentifiera enperson somhar ramlat ochdåkan larmaanhöriga.Robotenkanävenfungerasomentelenärvarorobotsomtexkanövervakahemmetnärmanärbortrest.Idagärdetintemöjligtförrobotaratttexsorteraintvättiskåpar,plocka ur diskmaskiner eller att plocka undan från matbordet. Det är alltföravancerat för en robot att prioritera och skilja på olika varor och tallrikar texsamtvardeolika sakernaskavara,ungefär somettbarn.Det somdäremotärmöjligtiframtidenärattolikarobotarkandelaerfarenheterochkunskapermedvarandravärldenöverochpåsåsättkanenrobotsnabbarelärasighurdetskafungera.(Mondadaetal.,2016)

TrenderNedan kommer en kort beskrivning av några trender som kan påverka demöjliggörande teknologier som kommer och vad de kan möjliggöra för ossmänniskor. Mobile-first–ettbeteendesomtransformerarwebben:Helawebbenkommerattbli omformad för en mobile-first and mobile-only värld som är skärm,lokalisering, kontext och målmedveten. Detta kommer radikalt att förändrasyftetmedwebbensåattdenmåsteblimerdynamisk,personligochanvändbarien tids era där vi tvingas att sluta med den traditionellainformationsspridningen, sid/formulärbaserade och nyckelordsbaserade värld.Alltingfrånwebsidortillapparochhandelkommerattkrävaenöversynförattmötadenyabehovenavrealtids-individanpassatengagemang. Live!Streaming!Även om live streaming har funnits ett tag så fortsätter dettaområdeattgeenspeciellmöjlighetattpratapådistansnärsomhelst,detgårattengagerasigitexsport,spel,konserter,händelser,TV,diskussionerpåettnyttsätt där innehåll, dess värd och deltagare har nya möjligheter att bli”weblebrities”.DettasätterpresspåYoutube,Vine,Facebook,Snapshapattbörjatänka över sina filmalgoritmer och samt deras betalnings- ochannonsplattformer. Med streamade tjänster tvingas en åtskillnad fram mellantraditionella prenumerationskanaler och den mer demokratiskainnehållsproduktionen och distributionen där konsumenter omdefinierarprograminnehållsamtomformardefinitionenavvadsomärTV. Devicemesh (denmobilaanställdaochmultideviceanvändaren)–refererar tillanvändningenavmångaolikadevicessomsmartphones,smartaklockor,iPads,datorerocholikawearablessom innehållersensorer (IoT)ochhurdebehöverkopplas samman och kommunicera med varandra för att vi ska uppleva dem

8

som användbara och nyttiga. Detta kommer att ha effekter på bådeorganisationerochindividerdådetkommerattpåverkahurorganisationerkanbedriva sin verksamhet samt förändra hur anställda har tillgång till, samt kanagera på digital information oberoende av tid och plats. Anställdasarbetsupplevelsekommerattblimerkontextualiseradochteknologierbehöverstötta den mobilitet som anställda har med användarvänliga system. Detkommer även att påverka hur individer i sin vardag använder teknologi ochskaparmönsterivårvardagsomkantolkasavandra.Härärpersonaliseringochcustomiseringviktigabegrepp. Tjänstifiering:Detpågåren tjänstifieringavprodukterochvaror idagdärdessainte längresessomenvarasomsäljstillenkundsomsedanfårklarasigsjälv.Idagsäljsmångavarorsomentjänst iställetdärdetärtjänstensomär i fokus.Flygplansmotorersäljstexmeddriftstimmariställetförenmotor.Idettaingårdå service avmotorn, reservdelar etcunder avtalstiden.Detta leder till attdetkanskapasettstörrevärdeförkundernaochleverantörendådefårenlångsiktigrelation sombygger på kommunikation och tilltro till varandra.Det finns idagolika former av tjänstifiering. Det kan vara en produktermed tjänster som en”add-on”, till tjänster med fysiska varor som en ”add-on” och som levererasgenomenkundcentreradstrategi föratterbjudadetutfallsomkundenönskar.(Royetal.,2009) Smartcities/smartregions:EnannantydligtrendsomsnabbtväxerframochsomärberoendeavmöjliggörandeteknologisomtexIoTärsmartcities,densmartastaden eller den smarta regionen.Det ärmånga städer runt om i världen somarbetar för att utveckla kommunikationsinfrastrukturer (både traditionella(transport)ochmoderna(ICT))sombidrartillattskapaenattraktivlivsmiljöförsinainvånare.Ensmartstaddelasoftastinismartstyrning,smartenergi,smartabyggnader, smart mobilitet, smarta infrastrukturer, smart teknologi, smarthälsovård och smarta invånare. Det handlar i grunden om att användaresurserna som staden har på ett effektivt sätt, t ex transportsystem somsamordnas, eller byggnader somanvändspå ett effektivare sätt samtidigt somstadenstödjerenhållbarutvecklingfrånettsocialt,ekonomiskt,ekologisktochkulturelltperspektiv.(Yinetal.,2015)

SelfemploymentCrowdsourcing: En annan pågående trend i samhället är crowdsourcing vilketofta innebär att t ex ett företaghyr in en extern arbetstagare för att utföra enväldefinieradarbetsuppgift,mendetförekommerävenmångaandrainitiativdärte xmänniskor tillsammanshjälps åt i katastrofsituationer somvid tsunamin iJapan. Generellt sett så består crowdsourcing av tre delar, det är en crowd avfrivillig arbetskraft, enmediator sommatchar behov, och en behovsägare sombehöverarbetskraft.Crowdsourcingkanskeinommångaolikaområdensomtexdesign (ex. 99designs), programmering (ex. Topcoder), översättning (ex.freelancer),tester(ex.testbats), finansiering(ex.kickstarter),samskapande(exQuirky),forskning(ex.Zooniverse),avanceradproblemlösning(ex.Innocentive)ellersamhällsengagemang(ex.StandbyTaskForce)förattnämnanågraområden.Detta sätt att koppla samman crowden med sina behov (kan vara att tjänapengar, hjälpa till, tävla eller att samarbetamed andra) och behovsägaremed

9

sinabehov(attfåettproblemlöst,attfåarbetelöstellerattfåtillgångtillnågothen behöver (foton, boende etc) möjliggörs med olika typer av tekniskaplattformarsommatchardessamedvarandra.(Orlikowski&Scott,2015). Delningsekonomi/On demand economy/self-employment: Delningsekonominhandlaristoradragomattmänniskordelarmedsigavsinaresursersåattandrasom har behov kan använda dem. Det vanligaste exemplet här är Airbnb därprivatpersonerhyrutrum,lägenheterellerhustillandraprivatpersoner.Dettaskaparenwin-winsituationdärbådeuthyrareochdensomhyrtjänarpengarpåsituationen.Mendelningsekonomin finns även inomområdendärmänniskor texbytervarorellertjänstermedvarandra(ex.klädbiblioteket),gerbortsaker(ex.bortskänkes.se), delar på saker (ex. sambil) eller bara lånar ut saker (ex.toolpool).(Hamarietal.,2015) Delningsekonominharfunnitsnågraår,ochnubörjarfenomensom”on-demand-economy” växa fram. Med detta menas de tjänster som via digitalamarknadsplatser(oftastmobila)möjliggörföranvändareattfåtillgångtillvarorellertjänsterdirektbehovetuppstår.DetkantexrörasigomattbokarumviaBooking.com,attdubehövertillfälligt lagringsutrymme(ex.Spaceway)ellerattfånågotlevererat(ex.doorman).(Masellietal.,2016)

DilemmanmedmöjliggörandeIKTIKT möjliggör inte bara positiva saker, utan det finns även en baksida medanvändningen av IKT. Nedan kommer några av de baksidor som finns attnämnas,menlistankangörasväldigtlångmedalltfråndendigitalaåtskillnadenmellan unga/gamla, fattiga/rika till barn som har svårt att knyta an till sinaföräldrar för att de är för upptagna av deras IKT användning. Det kan ävenomfattamobbingochkränkningaronline,tillmänniskorsomdörförattdeskulletaenuddaselfiesomdekanladdaupppåinstagramellerannansocialmediaochpå så sätt fåmånga likes (det är faktiskt fler somdörnär de tar en selfie än ihajattacker). Detärviktigtatt tänkaöverdekonsekvenseren IKT-lösningkanmöjliggörabådefrånettpositivtochnegativtperspektivförattpåsåsättkunnautvecklasystemsomhanterardettapåbästasätt. Individers personliga integritet:Med den tekniska utveckling som sker idag såfinnsdetävenhotmotindividerspersonligaintegritetochsäkerhet.Idagsamlasväldigt mycket data (från surfhistorik, keystrokes, telefonanvändning, IoTsensorer, uppladdat innehåll etc) in om människor vilket medför att det ärrelativtlättattfåenganskaheltäckandebildöverenmänniska,varhenjobbar,vad hen gör på dagarna, vilken hens barn är, om hen är sjuk osv. Dessamöjligheter att få så stor inblick i människors privatliv ställer stora krav påsystem som idag måste designas på ett sådant sätt att så lite personligdata/informationsparasosv.Närviäronlineidagsåvetviintehurmycketdatasomsparas, intehellervilkendata somsparas.Det är svårt att få enöverblicköverdespårvilämnarefterossochvilkamöjlighetervårdataskaparförandra,som kanske inte alltid har ärliga avsikter. Detta gör att fenomen som t exidentitetsstölder blir allt vanligare, phishing lurar oss att avslöja lösenord och

10

ökarriskenför intrång ivårabankerellerkey logginggördetmöjligtattspårahurvianvändertangentbordetvilketmöjliggöratt lösenordetckanspårasochanvändasavobehöriga. Thedeepwebochthedarknet:Detfinnskällorsomsägerattdeepwebochdarknetutgörca96%avhela internet.Deepwebäralltdet som inteär synligt försökmotorernavihar.Dessasidorkräverattdu loggar in.Pådeepwebså finnsdarknetsomärettkrypteratnärdärenstormängdgömdasajterfinnsochsombarakannåsmedspeciellaprogramvaror.Förattanvändareska få tillgånghitmåste de vara helt anonyma. Programvaran som möjliggör ”darknet”utvecklades av den amerikanska flottan för att de skulle kunna vara heltanonymanärdearbetade,menanvändsnuförattkunnasurfaheltanonymtpådeep web eller darknet (programvaran heter Tor). Det finns även goda sidormed Tor och det är att t ex Sida har kunna använda den för att hjälpamänniskorättsaktivisteridiktaturländer.Mendådetfinnsenmöjlighetattvaraanonymsåsamlasintebaradengodasidan,utanävendroghandlare,terroristerochpedofiler.Detärmöjligtattfåtillgångtillvapenochdrogerochdetgårävenatt hitta personer som kan avrätta människor. Darknet består av pornografi,svartamarknaderochkriminellanätverk.(Rudesilletal.,2015) Billig arbetskraft: Med hjälp av de tekniska plattformar som möjliggörcrowdsourcing,delningsekonomioch”on-demand”ekonomisåfinnsdetävenenrisk att människor blir utnyttjade som billig arbetskraft. De tekniskaplattformarnagördetmöjligt att inkluderaenglobal arbetsmarknadvilketgöratttexmänniskorfattigaländer,immigranterochflyktingarfårenmöjlighettilleninkomst,ochdetärjubra.Menoftastärdeninkomstdefårärsålitenattdetintefinnsnågonmöjlighetfördemattklarasigpådenävenomdearbetarheltid.Somarbetskraftblirdeävenbetygsatta,sådetblirävenviktigtfördemattgöraettsåbraarbetesommöjligtpåsåkorttidsommöjligtförattdeskafåbrabetygochfånyauppdrag.Dennaarbetsformskaparintenågonlångsiktigtrygghetförarbetskraften då de inte vet hur deras arbetssituation ser ut från dag till dag,vilket i sin tur leder till att de inte kan teckna försäkringar för sjukvård,arbetslöshet, pension etc. Dessa arbetsformer ger fördelar för köparen avtjänstersomsätterettprispåvadhenärvilligattbetalautanatttanågonstörrerisk.Debehöverintehellerriskeraattdebetalarförobelagdarbetstiddådebaraköperarbetstidfördenprecisaarbetsuppgiften.(Durwardetal.,2016) Informationoverload:Viblir idagöversköljdamedinformationfrånmångaolikakanaler,detärMessenger,Facebook,LinkedIn,e-mail,TV,on-linemedia,etc,etc.Listanavkanalersomvimöterdagligenärlångochdenbliralltlängre.Dettagöratt vimänniskor får allt svårare att sovra i den information vimöter. Vad ärviktigt, vad är sant, vad är nytt, vad kan jag lita på och vad behöver jag förinformation egentligen? Termen information overloadmyntades på 1970-taletavAlvinTofflerochdetavsågdensvårighetsompersonermöternärdeska tabeslut baserat på för mycket information. Information overload sker näranvändare misslyckas med att processa mer information på grund av dessstorlekochvolym.Effektervikanseidagpåbasisavdeninformationsexplosionsom skett är: 1) även om vi har stora datamängder tillgängliga så verkarmänniskangenerelltsettvetamindre,2)förmycketinformationledertill”brain

11

freeze” vilket medför att användare undviker information. 3)informationsberoendedärvihelatidensökermerochmerinformation,4)sämrekoncentrationsförmåga,5)Långsiktigt tänkandeslutar förall information finnstillgänglig från många olika källor, 6) Informationen blir förorenad vilket kanledatillfelaktigtbeslutsfattande.(Hoq,2016)Förvårregioninnebärdessamöjliggörandeteknologiermånganyamöjligheterförinvånareilänet.Ommanserdessateknologierurettsocialtperspektivsågerdagensteknikstoramöjligheterförmänniskoratttexkommavarandranärmaregenomattvikaninterageramedvarandrabådemedljudochbildpåettenkeltsätt. Detta gör att människor i större utsträckning kan kommunicera medvarandraoberoende av tid ochplats gällandebåde arbetsliv ochprivatliv, t exsompatient,mormorellernågonattdelaminhobbymed.Setturettekonomisktperspektivsåblirdettexmöjligtattbedrivaaffäreronlinemedhelavärldensompotentiellmarknaddäraktörerkansäljasitthantverk,sina tjänsterellerannatvia olika kanaler somnår en bredmarknad. Det kan även handla om att själverbjudasinaresurserpåenmarknadochpåsättkunnafåextrainkomsterförattnågontexkanbehövahjälpmedöversättningaventext,fotograferingavenvissvy eller lagning av ett klädesplagg. Genom de olika tekniska plattformar somfinns, skapas nya sätt att tjäna pengar på där bara fantasin sätter gränser.Detsamma gäller den automatisering som sker i samhället. Mycket av dennaautomatisering kommer aldrig att nåmer glesbefolkade områden i länet,menvissautomatiseringkommerattgöradet.Ettområdedärrobotarochsensorerkommer att bli viktig är inom hälsovården och då kanske främst inomhemsjukvårdendärdet är viktigt att känna trygghet i hemmet och att det kanövervakas på ett bra sätt utan att det blir intrång i människors personligaintegritet. VårregionmöteridagmångamöjligheterochutmaningardärIKTkanfungerasomenmöjliggörareförförändringochutveckling.

12

ReferenserChunyan,Q. andHu,Y. (2015).TheReviewof SmartClothingDesignResearchBased on the Concept of 3f+ 1i. International Journal of Business and SocialScience,Vol.6,No.1.

Covington, M. J., Fogla, P., Zhan, Z. and Ahamad, M., (2002). A Context-AwareSecurity Architecture for Emerging Applications. In proceedings of ComputerSecurityApplicationsConference,2002.Proceedings.18thAnnual,1327,pp.249-258Durward, D., Blohm, I. and Leimeister, J. M. (2016). Is There Papa in CrowdWork?-aLiteratureReviewonEthicalDimensionsinCrowdsourcing.Vol.,No.

Earnshaw,R.A.(2014).VirtualRealitySystems:Academicpress.Emanuel,L.,Fischer,J., Ju,W.andSavage,S.,(2016).InnovationsinAutonomousSystems: Challenges and Opportunities for Human-Agent Collaboration. Inproceedings of Proceedings of the 19th ACM Conference on ComputerSupported CooperativeWork and Social Computing Companion, 1328, pp.193-196Gandomi, A. and Haider, M. (2015). Beyond the Hype: Big Data Concepts,Methods, and Analytics. International Journal of InformationManagement,Vol.35,No.2,pp.137-144.Gubbi, J., Buyya,R.,Marusic, S. andPalaniswami,M. (2013). Internet ofThings(Iot):AVision,ArchitecturalElements,andFutureDirections.FutureGenerationComputerSystems,Vol.29,No.7,pp.1645-1660.

Hamari, J., Koivisto, J. and Sarsa, H., (2014). Does Gamification Work?--aLiteratureReviewofEmpiricalStudiesonGamification. In proceedings of 201447thHawaiiInternationalConferenceonSystemSciences,1322,pp.3025-3034

Hamari, J., Sjöklint, M. and Ukkonen, A. (2015). The Sharing Economy: WhyPeople Participate in Collaborative Consumption. Journal of theAssociation forInformationScienceandTechnologyVol.Forthcoming,No.

Hoq, K. M. G. (2016). Information Overload: Causes, Consequences andRemedies-aStudy.PhilosophyandProgress,Vol.55,No.1-2,pp.49-68.

Lipson, H. and Kurman, M. (2013). Fabricated: The NewWorld of 3d Printing:JohnWiley&Sons.Maselli, I., Lenaerts, K. andBeblavý,M. (2016). Five ThingsWeNeed toKnowAbouttheon-DemandEconomy.CepsEssayNo.21/8January2016.Vol.,No.Mell,P.andGrance,T.(2011).TheNistDefinitionofCloudComputing.Vol.,No.

Mohri, M., Rostamizadeh, A. and Talwalkar, A. (2012). Foundations ofMachineLearning:MITpress.Mondada, F., Fink, J., Lemaignan, S., Mansolino, D.,Wille, F. and Franinović, K.(2016).Ranger,anExampleofIntegrationofRoboticsintotheHomeEcosystem.InNewTrendsinMedicalandServiceRobots:Springer.

13

Orlikowski, W. J. and Scott, S. V. (2015). The Algorithm and the Crowd:Considering theMaterialityofService Innovation.MISQuarterly,Vol.39,No.1,pp.201-216.

Roy,R.,Shehab,E.,Tiwari,A.,Baines,T.,Lightfoot,H.,Benedettini,O.andKay,J.(2009). The Servitization of Manufacturing: A Review of Literature andReflection on Future Challenges. Journal of Manufacturing TechnologyManagement,Vol.20,No.5,pp.547-567.Rudesill,D.S.,Caverlee,J.andSui,D.(2015).TheDeepWebandtheDarknet:ALook inside the Internet's Massive Black Box.Woodrow Wilson InternationalCenterforScholars,STIP,Vol.3,No.Swan,M.(2015).Blockchain:BlueprintforaNewEconomy:"O'ReillyMedia,Inc.".

Van Krevelen, D. and Poelman, R. (2010). A Survey of Augmented RealityTechnologies, Applications and Limitations. International Journal of VirtualReality,Vol.9,No.2,pp.1.

Vandebroek, S. V., (2016).1.2ThreePillarsEnabling the InternetofEverything:SmartEverydayObjects,Information-CentricNetworks,andAutomatedReal-TimeInsights. In proceedings of 2016 IEEE International Solid-State CircuitsConference(ISSCC),1324,pp.14-20Yin,C.,Xiong,Z.,Chen,H.,Wang,J.,Cooper,D.andDavid,B.(2015).ALiteratureSurveyonSmartCities.ScienceChinaInformationSciences,Vol.58,No.10,pp.1-18.

IT i skolan Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.

Titel IT i skolan. Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.Författare: Peter Parnes, Parnes Labs AB & Agneta Hedenström, Agneta Labs AB Omslagsfoto: Peter ParnesKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

Titel IT i skolan. Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.Författare: Peter Parnes, Parnes Labs AB & Agneta Hedenström, Agneta Labs AB Omslagsfoto: Peter ParnesKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

InformationDenna rapport om IT i skolan är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen som ett visionärt kunskapsunderlag till ”Digitala Agendan i Norrbottens Län” som kommer ut under hösten 2016. Syftet med den digitala agendan är att lyfta fram viktiga frågor och fastslå en handlingsplan kopplade till IKT och Norrbotten.

Johanna LindbergBredbandskoordinator

BakgrundBåde PISA och OECD visar på försämrade resultat för eleverna i den svenska skolan. Media rapporterar om stökiga elever och skolor som inte fungerar. Samtidigt som resultaten i skolan försämrats har också samhället genomgått stora förändringar till att bli allt mer beroende av digital teknik, ett informationsflöde som är enormt och vi ser en globalisering där grän ser mel-lan nationer och människor suddas ut. Vi möter nu i Sverige en lärarbrist av aldrig tidigare mått. Det har rapporterats om att vi kommer att sakna 90 000 lärare om 4 år1, och vi har dessutom väldigt få sökande till lärarutbildningarna. För att möta lärarbristen och ett samhälle där de digitala inslagen är allt vanligare behövs kreativa lösningar. Våra barn och unga från tidig ålder lever och lär i den digitala världen vilket gör att organisationen av skolan och lärarrollen förändras. Satsningar på en egen datorenhet (dator eller platta) till lärare och elever har på senare år blivit allt vanligare i Sverige, men studier (Skolverket 20152) visar att lärare behöver reflektera mer kring hur deras under­visning utformas och organiseras.

Ny teknik har gett oss redskap att ge unga makten över sitt eget lärande. Skolan behöver änd-ras så att en individanpassad och elevcentrerad undervisning blir möjlig och tillgänglig för alla, överallt. Vi behöver bygga en kultur som främjar uppfinningsrikedom, kreativitet och nytänkande.

Skolan har ett uppdrag att organisera skolarbete så att våra barn och unga lär sig att vara goda världsmedborgare i en värld där informationsflödet är stort och de digitala medierna styr mycket av våra liv. Vidare kommer den digitala tekniken att medföra en stor grad av automatisering på arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att få till en undervisning där eleverna är aktiva producenter så att de kan möta en kommande arbetsmarknad där kreativitet och problemlösningsförmåga är viktiga förmågor att besitta. De enkla problemen kommer datorerna att lösa åt oss och vi behöver därför människor som kan lösa mer kom-plexa problem.

Redan på 1980-talet ingick datakunskap i grundskolan, men i samband med att den nya läro-planen 1994 introducerades så försvann denna del. Vi hade till och med stora satsningar på en egen svensk skoldator i COMPIS. Sedan dess har ett antal olika projekt genomförts för att öka användningen av och kunskapen om digital teknik i skolan., Till exempel den nationella sats-ningen på IT i skolan, ITiS som pågick mellan 1999 och 2002, och PIM-satsningen som pågick 2006-2013. Dock handlade både dessa satsningar mycket om att hantera datorer och verktyg mer än att skapa en förståelse för den underliggande tekniken.

I juni 2013 slöt regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en överenskommelse om att genomföra insatser för att främja digitalisering och digital samverkan inom olika sam-hällsområden, ett av dem skolområdet. För skolväsendets del handlade det om att ta fram ett ramverk för stöd i det digitala utvecklingsarbetet och att etablera en samverkansgrupp med viktiga aktörer inom skolområdet. Arbetet med att ta fram ett ramverk resulterade i det web-baserade självskattningsverktyget LIKA som lanserades i augusti 2014.

1. Sverige står inför en stor lärarbrist. Regeringskansliet.2. It-användning och it-kompetens i skolan. Skolverket.

1

Digitaliseringskommissionen, som tillsattes 2012, ägnade sig i sitt andra delbetänkande i mars 2014 åt skolväsendets digitalisering. De gav en rad konkreta förslag för att få digita liseringen att bli en naturlig del av utbildningen från förskola till högskola, bland annat genom revide-rade styrdokument och kompetensutveckling för lärare och rektorer.

Regeringen gav den 24 september 2015 Skolverket i uppdrag att föreslå nationella IT- strategier för skolväsendet (U2015/04666/S3 ). Strategierna ska bidra till ökad mål uppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som IT har tillvaratas i hela skolväsendet. Skolverket har gett förslag till två IT-strategier, dels en som vänder sig till förskolan, förskole-klassen, fritidshemmet samt grundskolan och motsvarande skolformer och dels en som vän-der sig till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna.

Av uppdraget framgår att strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet, en stärkt digital kompe-tens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos förskolechefer och rektorer samt för-utsättningar för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Strategierna ska också innehålla skolformsspecifika insatser som är relevanta för respektive skolform. Skolverket har i IT-strategierna valt att utgå från Digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens4. Båda dessa nationella IT- strategier presenterades under våren 2016.

Enligt Skolverkets uppföljning 2015 hade drygt en fjärdedel av eleverna 2015 tillgång till ett eget digitalt verktyg, så kallad ett till ett. Övriga delade på datorer eller surfplattor med 2,8 elever per enhet i kommunal grundskola och 2,4 elever per enhet i fristående grundskola.

En tydlig trend i grundskolan de senaste åren är en stark ökning av antalet surfplattor. Mellan åren 2012 och 2015 ökade antalet surfplattor sex gånger. I uppföljningen 2015 var fördel-ningen mellan surfplattor och datorer för elever 63 % surfplattor och 37 % datorer. Många huvudmän har satsat på större tillgång till digitala enheter i de högre årskurserna. Samtidigt så köps det in betydligt fler surfplattor än datorer i de lägre årskurserna.5

Norrbotten

Norrbotten står inför flera egna utmaningar kopplade till skolan. Glesbygd och fjärrundervis-ning: Norrbotten har jämfört med stora delar av resten av Sverige stora avstånd inom och mel-lan kommunerna och mycket glesbygd. Det är svårt att få en bra ekonomi med enbart lokala lärare eller ens att tillsätta lärartjänster utanför tätorterna. Här finns stora möjligheter att arbeta med fjärrundervisning där lärare kan undervisa i flera orter tillsammans med lokala lärarassistenter. Här ställer dock Skolverket hårda krav på hur undervisningen ska bedrivas (lärarnärvaro etc.) som skolhuvudmännen måste förhålla sig till.

3. Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Regeringskansliet. 4. Gör Sverige i framtiden ­ digital kompetens. SOU 2015:28.5. Förslag på en nationell IT-strategi för skola och förskola. Skolverket.

2

Lärarbrist: Som nämnts ovan så står Sverige inför en mycket stor lärarbrist och även så Norrbotten. Samtidigt ställs stora krav på hög grad av legitimerade lärare. Utifrån Skolverkets kommunstatistik för 2015 ser man att andelen personal med pedagogisk utbildning i skolan och i förskolan är relativt bra för Norrbottens kommuner. Sämst är läget i inlandskommuner-na Arvidsjaur, Gällivare och Jokkmokk, där andelen ligger lägre än genomsnittet för Sverige, medan Luleå, Piteå, Boden, Övertorneå och Överkalix har en betydligt högre andel än genom-snittet för Sverige. Dock vet vi att medelåldern på lärarkåren är hög och som ett exempel kan nämnas att Luleå inom en 10-års period kommer att sakna 700 lärare6, till stor del beroende på pensionsavgångar.

Fortbildning: Förändringar i läroplanen ställer nya utmaningar på lärarutbildning och lärar-fortbildning. T.ex. införs från höstterminen 2016 fler matematiktimmar (en utökning av den totala studietiden med 3h per vecka i mellanstadiet) och det leder direkt till ett ökat behov av matematiklärare. Nationellt innebär det ett behov av att rekrytera ca 1000 nya matematik-lärare. Vidare förväntas från hösten 2017 införas mer fokus på programmering och utbildning runt nyttjandet av digital teknik i samhället och detta leder till ett mycket stort fortbildnings-behov för att lärare ska kunna undervisa i linje med den nya kommande läroplanens krav.

In- och utflyttning: Norrbotten tappar många invånare som lämnar länet samt statistik visar att det är fler unga kvinnor är unga män som lämnar länet och därmed ökar till genus o balansen i samhället. Det är en utmaning i hur Norrbotten ska kunna arbeta med att behålla unga i länet och även locka unga att flytta hit. I de kommuner som ökat i antal består ökning främst utav flyktinginvandring och det är oklart hur många av dessa invandrare som kommer att stanna kvar långsiktigt i Norrbotten.

Omvärldsspaning

Förslagen till nationella strategier för skolväsendet i en digital tid har förstås många gemen-samma nämnare med andra länders IT-strategier. Flera länder bygger sina IT-strategier på en uttalad pedagogisk teori och så även Sverige. Uppdraget till Skolverket är att strategierna ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet och vila på den syn på kunskap och lärande som kommer till uttryck i läroplanerna. Som bakgrund finns också den rekommendation som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd tog 2006, där digital kompetens beskrivs som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens beskrivs som särskilt viktig för självförverkligande och personlig utveckling, aktivt medborgarskap och anställningsbarhet. Nyckelkompetenserna beskrivs också som mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet. De beskrivs också som nödvändiga i ett kunskaps-samhälle och för större flexibilitet att snabbt kunna anpassa sig till en föränderlig och tätt sammanlänkad värld. Även OECD (2010) förde i sin studie Are the New Millennium Learners Making the Grade? 7 fram digitaliseringens allt större betydelse för skolväsendet. Uppdra-get att förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv ställer höga krav på digital kompetens. Av våra Skandinaviska grannländer så har Norge och Danmark nationella IT-strategier för utbildning, medan Finland än så länge saknar en sådan. Tittar man på Europa så har flera länder IT­strategier för utbildning men generellt så går utvecklingen trögt.

6. Rekryteringsbehov. Luleå kommun.

FinlandOAJ, undervisningssektorns fackorganisation i Finland, gav i början av 2016 sitt svar på hur det går med digitaliseringen i den finska skolan och vad som behöver göras för att få fart på utvecklingen. De konstaterar att utvecklingen går ojämlikt och särskilt trögheten på grund-skolan känns som oroväckande. OAJ pekar på fyra insatser som nödvändiga för att Finland ska få fart på utvecklingen. En av dem är en nationell IT-strategi, men de ser det också som nöd-vändigt att satsa på pedagogisk fortbildning av lärare och skolledare, förbättrad infrastruktur och att tillgången på digitala läromedel av hög kvalitet måste öka. Danmark2011 kom en ny IT-strategi för skolan som omfattade 1,5 miljarder danska kronor. Strategin ingår i en övergripande nationell strategi. Regeringens mål är att danska elever ska vara bland de främsta i världen 2020 och nå PISA topp-tio (plats 19 2012). En ökad digitalisering av un-dervisningen ses som ett nödvändigt och avgörande steg på vägen dit. Man understryker att en bättre och mer vardaglig IT-användning kan göra det möjligt för alla elever att få en pas-sande undervisning och kunskapsutveckling i sin egen takt och efter sina behov. Samtidigt lär sig eleverna kritiska och kommunikativa färdigheter som de behöver för att göra sig gällande i dagens globala och digitala värld. Strategin har fyra delar: att skapa en marknad för digitala läromedel, forskning om IT-baserat lärande, att skapa en väl fungerande digital infrastruktur samt att utveckla nätverk, samarbete och kunskapsdelning bland lärarna.

Norge2006 lanserades Kunskapslyftet med omfattande reformer som skulle göra norska elever mer redo att leva i ett kunskapssamhälle. Ett av de mer uppmärksammade inslagen var att man utöver de tidigare basfärdigheterna att läsa, skriva, räkna och uttrycka sig muntligen också in-förde digital kompetens som en femte basfärdighet som skulle prägla alla skolämnen. Det finns numera en medveten strävan att minska antalet statliga strategier och efter Kunskapslyftet har någon ny nationell IT-strategi för skolan inte lanserats. 2008 kom ett regeringsbeslut om att införa 1:1 i alla gymnasieskolor. Samtidigt sker ett stort nationellt arbete via ideella Lær Kidsa Koding med målet att fler unga ska introduceras till programmering. Även om man ännu inte riktigt nått ända fram så är norska skolor välutrustade, jämfört med många andra länder.

7. Multilingual Summaries.

Övriga EuropaNågra länder som hunnit en bit på väg är Estland, Irland och Storbritannien.8

I Estland finns nationella strategier för IT i skolan. I skolans styrdokument finns mål kopplat till digitalt lärande, bl.a. måste eleverna lära sig att hantera en dator, ord- och siffer-behandlingsprogram, att söka efter information på Internet, och även att använda mobila enheter. I grundskolan och gymnasiet är datorn ett verktyg för alla ämnen. I gymnasieskolan ingår datorkunskap som ett eget ämne inom teknikprogrammet. Enligt skolans styrdokument förväntas både elever och lärare använda IT i alla ämnen både i klassrummet och för komplet-terande aktiviteter. I Estland finns både offentliga och privata initiativ för elever att på fritiden gå IKT-utbildningar.

4

I Irland finns nationella strategier för IKT i skolan. Digitalkunskap och användandet av digital teknik är också tydligt framskrivet i alla ämnen i de centrala styrdokumenten för både primär- och gymnasieutbildning. Enligt skolans styrdokument förväntas lärare på alla nivåer använda IT i alla ämnen. Även i Irland uppmuntras offentliga och privata initiativ för att främja använd-ning av IKT hos unga.

I Storbritannien finns både nationella IT­strategier och gemensamma styrdokument för IKT i utbildning. Digitala verktyg används och programmering lärs ut i alla ämnen. Det finns både offentliga och privata aktörer som genom finansiering av utbildning, hårdvara och mjukvara bidrar till utvecklingen av IKT i skolorna i Storbritannien.

Gemensamt EUI början av december 2015 kom European Schoolnet tillsammans med sekretariatet för Grand Coalition for Digital Jobs inom EU ut med en sammanställning av ett antal framgångsrika pro-jekt som handlar om att stärka ungdomars digitala färdigheter och kompetenser inom formell eller icke-formell utbildning. De sammanställer sina synpunkter under tre rubriker: operatio-nella, strategiska och taktiska rekommendationer.

De operationella rekommendationerna lyder: undvik att program eller initiativ dubbleras, samarbeta med andra aktörer inom samma område för att dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter, publicera öppet alla utfall och resultat av programmet, uppmuntra frivilligt engagemang, inkludera insatser som aktivt främjar en god könsbalans inom IT-området, inte-grera utvärderingsinsatser som en del av programmet.

De taktiska rekommendationerna är att ta med många olika aktörer i programmet (IT- industrin, politiken, utbildningssektorn, ideell sektor etc.), stöd lärares vidareutveckling av sina kunskaper, integrera yrkesvägledning i programmet för att öka närheten till arbets-marknaden.

De strategiska rekommendationerna lyder: försök få brett politiskt stöd för programmet, up-pmuntra och stöd en integration av formellt och icke-formellt lärande, försök uppnå god koor-dination mellan lokala, regionala och nationella initiativ, bidra till att skapa en samsyn mellan de olika aktörerna för att om möjligt skapa en gemensam målbild och fokusera på attitydförändrande kompetenser som kodning och programmering. 8. Survey of schoools: ICT in Educaiton.

JämställdhetIdag har vi ett stort problem i samhället där få kvinnor arbetar inom IT-området. Har vi en bred definition av IT­relaterade yrken så är andelen kvinnor ca 30 % men tittar vi på kärnut-bildningarna på universitetsnivå inom datateknikområdet så är det mindre än 10 % kvinnliga studenter. Att ha en jämställd industri och samhälle är viktigt och det är inte rätt att produkter som utvecklas för alla utvecklas av en majoritet av män.

För att skapa ett intresse för modern teknik och informationsteknik generellt måste unga introduceras till dessa områden på ett attraktivt sätt och det måste ske redan i tidig ålder,

5

förslagsvis redan i förskolan. En väg att introducera detta är genom skaparkulturen där teknik presenteras ur både ett nyttoperspektiv och på ett lekfullt sätt med eller utan digital teknik. Genom att presentera tekniken och programmering som enbart ett av flera verktyg skräms inte de intresserade tjejerna iväg.

Det är väldigt viktigt med förebilder och att tjejer som skapar lyfts fram och visas upp på ett positivt sätt så att andra tjejer har någon att förhålla sig till. Det är viktigt att lyfta fram de som är aktiva i ett positivt sammanhang.

Idéer till långsiktig förändring

Här presenteras ett antal förslag för gemensamt arbete för att stärka skolan generellt i regionen och specifikt gällande nyttjandet av digitala verktyg i skolan. Övergripande bör ett större samarbete ske över kommungränserna.

Fjärrundervisning: Med en stor lärarbrist i sikte, till ytan stora kommuner och de behörighets-krav som finns för betygsättning och andra krav från Skolverket så är det nödvändigt att få till en bra fjärrundervisning. Det är viktigt att titta på hur tekniken och undervisningen kan utvecklas tillsammans för att nå en bättre integration mellan elev och lärare och att fler elever får tillgång till behöriga lärare. Här pågår t.ex. ett arbete hos Lapplands Gymnasium tillsam-mans med LTU och Norrbottens Kommuner. Resultat från detta arbete bör spridas i hela länet.

Gemensam upphandling och förvaltning: Idag gör de flesta kommuner egna upphandlingar, utvärde-ringar av nya verktyg och tar fram egna mer eller mindre långsiktiga planer. Här finns en stor potential för att dels dela kunskap och dels spara pengar på att göra större gemensamma pro-jekt och gemensamma upphandlingar som alla kommuner kan avropa.

Det finns ett stort behov av att arbeta med kravställningarna i upphandlingar då flera kommuner vittnar om upphandlingar där resultaten inte är till fördel för skolverksamheten. Som exempel kan nämnas upphandlade datorer och infrastruktur som blir väldigt dyr då den inte från början anpassas till skolans verksamhet utan snarare styrs utav kraven från IT­avdelningarna. Ett annat exempel är “outsourcing” av verifiering och paketering av mjuk-varor som ska användas i klassrummet där det blir omöjligt för lärare att själva välja peda-gogiskt digitalt material och det blir väldigt dyrt då varje paketering kostar flera tusen kronor även om en lärare bara vill prova ett verktyg.

Vidare gör flera kommuner egna utvärderingar av t.ex. onlineverktyg för dokumenthantering, epost etc. och här finns stora möjligheter till samordning då kommunerna har exakt samma legala krav för användning av denna typ av verktyg.

Relationen till IT-avdelningarna i kommunerna: Idag drivs många skolrelaterade utvecklingsfrågor utav IT-avdelningarna i respektive kommun. Här har de senaste åren skett en snedvridning från att lärare är de som aktivt väljer pedagogiska verktyg till att de väljs av IT-tekniker bara för att verktygen blir digitala. Motiveringen är säkerhet, kostnad och samordning. Detta är inte förenligt med Skollagen (kap 3, par 3) då varje elev ska få en individanpassad utbildnings-situation och här måste varje lärare i samråd med sin rektor kunna välja de verktyg som de anser vara mest lämpliga i varje situation. Rekommendationen är att varje lärare får de man-dat de behöver för att kunna utföra sitt arbete.

6

Samarbete med Luleå tekniska universitet: För att stärka regionen och pga. skollagens krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund bör samarbetet med Luleå tekniska universitet, LTU, nyttjas bättre inom både undervisning och nyttjandet av digital teknik. Några kommuner i länet har idag pågående samarbeten med LTU runt både fortbildning och utvecklingsprojekt inom detta område och detta samarbete bör kunna nyttjas bredare.

Som exempel på forskningsprojekt kopplade till nyttjandet av digital teknik i skolan kan följande tre projekt nämnas: Skaepiedidh – Framtidens skapande i skolan; Skogsstaden ­ ett skoläventyr i Minecraft; och iDAG ­ Innovativ testmiljö för framtidens distansöver-bryggande arbetssätt i Sveriges största gymnasieskola.

Samarbete kan leda till nya insikter om hur undervisningen bör bedrivas för att mer effektivt nå till färdighetsmål som kommunikation, problemlösning, kritiskt tän-kande och samarbete samt stärka de kreativa processerna i skolan.

Vid LTU i samarbete med Norrbottens Kommuner pågår under 2016 ett arbete med att starta en centrumbildning Centrum för barns och ungas lärandemiljöer, CBUL med mål att skapa en gemensam kontaktyta mellan LTU och skolhuvudmännen för bland annat digital skolutveckling med spetskompetens och framtidsspaning som fokus. Nationell förankring: Det är viktigt att inte Norrbotten bara följer efter vad som be-stäms längre söderut utan blir en aktiv del i det nationella skolutvecklings arbetet. Professor Peter Parnes och rektor Agneta Hedenström har under de senaste åren arbetat nationellt med att fånga upp och även sprida tankar från Norrbotten gäl-lande skolutveckling. Peter har även under 2015/2016 arbetat som expert åt Skol-verket med att ta fram de nya IT-strategierna och de nya läro planerna samt arbetat specifikt med hur utbildning om digital teknik inklusive programmering ska kom-ma in i skolan i både den obligatoriska grundskolan och en senare gymnasieskolan med tillhörande utbildningsformer. Norrbotten bör ta ett officiellt och aktivt ställ-ningstagande och arbeta för att Norrbottens specifika utbildningsrelaterade frågor lyfts i framtida planeringsarbete.

Inspiration och framtidsspaning: Tempot är högt gällande utveckling av digitala verktyg och hur de ska nyttjas i skolan och det kan vara svårt att hänga med i all utveckling. Här bör ett gemensamt kontinuerligt arbete ske med att dels fånga upp vad som händer i omvärlden samt förmedla detta på ett aktiv sätt till lärare, rektorer och andra involverade i skolutveckling.

Jämställdhet: Det är viktigt att vi får en balans mellan könen i samhället och idag är intresset bland tjejer och kvinnor mycket lägre än bland pojkar och män gällande nyttjandet av digital teknik. För att nå närmare en balans så bör ett aktivt arbete ske för att väcka unga tjejers intresse för teknik generellt och IT specifikt. Det handlar om aktiviteter både med unga tjejer (intresset måste väckas tidigt) samt med lärare och andra vuxna i och utanför skolan.

7

Det digitala rådet: Ett digitalt råd bestående av kommun- och universitetsrepre-sentanter bör skapas för att säkerställa att Norrbotten fortsätter den digitala ut-vecklingen i rätt riktning. Rådet bör arbeta med omvärldsbevakning ur ett regio-nalt perspektiv där de frågor som är viktiga för regionen lyfts upp. Det är viktigt att detta råd också är operativt för att få en bred effekt i regionen där rådets medlem-mar har faktisk tid att arbeta med dessa frågor samt kan arbeta för en bred för-ankring hos respektive skolhuvudman.

Sammanfattning

I detta dokument presenteras en bakgrund till utvecklingsarbetet med nyttjandet av digital teknik i skolan, en omvärldsbevakning samt en rad förslag på aktiviteter kopp-lade till skolan i Norrbotten. Det är viktigt att beakta att det inte är tekniken i sig som är målet utan snarare hur kunskap om tekniken kan förmedlas på bästa sättet i skolan. I slutändan handlar det om hur skolan bäst ska uppnå färdighetsmål som kom-munikation, problemlösning, kritiskt tänkande och samarbete samt stärka de krea-tiva processerna i skolan. De olika skolaktörerna i Norrbotten har mycket att vinna på att samarbeta i en rad olika frågor.

8

Living citiesVisionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.

Titel Living cities. Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan. Författare: Kåre Synnes, Marita Holst och Anna Stålbröst, Luleå tekniska universitet Omslagsfoto: Mostphotos, MiskolinKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

Titel Living cities. Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan. Författare: Kåre Synnes, Marita Holst och Anna Stålbröst, Luleå tekniska universitet Omslagsfoto: Mostphotos, MiskolinKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

InformationDenna rapport om hållbara samhällsfunktioner genom samverkan i grupp är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen som ett visionärt kunskapsunderlag till ”Digitala Agendan i Norrbottens Län” som kommer ut under hösten 2016. Syftet med den digitala agendan är att lyfta fram viktiga frågor och fastslå en handlingsplan kopplade till IKT och Norrbotten.

Johanna LindbergBredbandskoordinator

Norrbottens Digitala Agenda

Living Cities 2016-08-25

1

Living Cities

Hållbara samhällsfunktioner genom samverkan i grupp

Professor Kåre Synnes Dr Marita Holst Professor Anna Stålbröst Distribuerade Datasystem CDT Informationssystem

Luleå Tekniska Universitet

Digital förändring Den digitala tekniken förändrar just nu vårt samhälle i grunden, men den samhälls-utveckling som till exempel Internet har bidragit till är bara en början. De möjligheter som nu finns kommer att ytterligare öka takten på den samhällsutveckling vi sett hittills. En viktig faktor till samhällsförändringen är den ökning i både kvalitet och kvantitet gällande kommunikation mellan medborgare. Mobiltelefoni, email, Skype, Facebook, Linked-In, med flera, är exempel på dessa teknologier. Globalt talas det om en fjärde industriell revolution, där Sverige tillsammans med Singapore, Finland, Norge och USA är de mest ”nätverkade” länderna.1 Inom EU strävas det mot en ”Single Digital Market” – med fri rörlighet av varor och tjänster. Utöver detta digitaliseras vår ekonomi allt mer och nya möjligheter till betalningar skapar nya typer av affärer, till och med mellan individer. Succén för Swish2 där mer än 50% av befolkningen idag nyttjar direkta betalningar i mobilen3 leder naturligtvis till att kontanter allt mindre används. Samtidigt kommer nya tekniker som delvis kan ersätta traditionella valutor, där BitCoin4 kanske är det idag mest kända exemplet och där så kallade ”distribuerade liggare” kan erbjuda ett alternativ till valutor genom att digitala avtal kan slutas baserat på annat än monetära resurser, till exempel tid. Vad betyder detta för Norrbotten med sina långa avstånd och lågt befolkade områden? Kan samhällsfunktioner göras hållbara genom samverkan i grupp? Vilka tekniska och sociala möjligheter finns i länet för att stödja levande städer och en levande landsbygd?

1 “Seven Countries Emerging as Frontrunners in the Fourth Industrial Revolution”, World Economic Forum, 2016-07-06 [link] 2 Swish – en enkel och trygg mobil tjänst för betalningar. [link] 3 “Sverige betalar 2015”, Internetstatistik.se, 2015-09-29. [link] 4 Bitcoin – ett innovativt betalningsnätverk och en ny typ av valuta. [link]

Norrbottens Digitala Agenda

Living Cities 2016-08-25

2

Distribuerade liggare Teknik för distribuerade liggare (Distributed Ledger Technology5 - DLT) är idag mest känd för digitala valutor som till exempel det ovan nämnda fenomenet BitCoin. Dessa bygger på en teknik kallad BlockChains, vilket är ett sätt att sluta digitala avtal på ett helt distribuerat sätt. DLT anses ha potential att förändra vårt samhälle i grunden, på ett liknande sätt som den snart ubikvära tillgången till mobilt Internet gjort. Området karaktäriseras av snabb innovation, både gällande teknik och användning, vilket kommer att leda till en bred samhällsnytta. Möjligheterna med tekniken är många och är fram för allt inte bundna till virtuella valutor som just BitCoin. Ett möjligt område är decentralisering av hur vårt samhälle styrs – där varje innevånare kan påverka beslut. Ett andra är hur medborgare kan samarbeta för att implementera samhällstjänster, tex stöd av äldre, genom utbyte av arbete. Ett tredje är hur känslig information kan delas säkert mellan individer, företag och andra organisationer (samhällstjänster). Inom EU har möjligheterna fått uppmärksamhet främst av DG Connect genom öppna workshops6 och kommande utlysningar för utvecklingsprojekt. Distribuerade liggare är en fullt distribuerad (ingen centraliserad lagring) och krypterad lösning för att 1) lagra data och 2) utföra automatiserade aktiviteter baserat på det lagrade datat. Man skulle kunna kalla tillämpningarna för smarta kontrakt eller ömsesidiga digitala avtal, där programkod används för att verifiera ofta komplexa villkor.

Ömsesidiga digitala avtal Den idag främsta tillämpningen av distribuerade liggare finns kanske inom finansvärlden (NASDAQ, Bank of America, Deutsche Bank, m.fl.). De kan därmed stödja uppkomsten av helt decentraliserade organisationer där medborgare deltar, där ”Crowd-sourced” innebär att vem som helst kan delta bara de uppfyller de villkor som satts upp. Kända exempel på sådana löst formade organisationer är Über och AirBNB. Värdet skapas genom samarbetet inom ramen för ett ömsesidigt digitalt avtal. Värdet kan sen distribueras (jämnt) efter till exempel bidrag, tid spenderat, rum uthyrda eller mil körda. Det som dock kanske är mest intressant i detta sammanhang är att distribuerade liggare kan fungerade som ett alternativ till valutor. Detta nyttjas redan idag för byteshandel av lokalt producerade varor, där någon som odlat något kan byta delar av detta mot något annat. System för detta är idag relativt små och lokalt begränsade, men det finns initiativ för att systemen skall kunna samverka, som till exempel EU CAPS7. CAPS har som mål att utforma och pröva digitala plattformar för att skapa medvetenhet kring hållbarhetsaspekter och erbjuda kollaborativa lösningar baserat på nätverk (av medborgare, av idéer, av sensorer), vilket möjliggör nya former av social innovation. Teknik för ömsesidiga digitala avtal kan därför ses som en katalysator för att få denna sociala innovation att fungera i större skala. En utmaning är dock att utveckla nationella och Europeiska lagar och regelverk, då tex både Über och AirBNB bryter mot sådana idag.

5 ”Distributed Ledger Technology: beyond block chain”, UK Government Office for Science. [link] [video] 6 ”Blockchains for Social Good”, EU DG CONNECT, 2016-06-21. [link] [report] 7 EU CAPS - Collective Awareness Platforms for Sustainability and Social Innovation. [link]

Norrbottens Digitala Agenda

Living Cities 2016-08-25

3

Spelifiering Distribuerade liggare är en viktig teknisk pusselbit, men för att bygga nya tjänster med samverkan i fokus behövs också social motivering. Lägger man till aspekter kring ’spelifiering’ (från engelska ’gamification’) får man en kraftfull metodik för motiverande belöningar av olika slag. Bilden nedan visar förhållandet mellan Maslow’s behovstrappa, Pink’s inneboende motivatorer och olika spelmekaniker [Källa: Josef Hallberg, LTU].

Spelifiering - Motivationsfaktorer

Samverkan i grupp Den nya tekniken för kommunikation tillsammans med sätt att skapa gemensamt värde, till exempel genom spelifiering, är därför idag kanske det bästa för att åstadkomma social innovation, där medborgare kan samverka i grupp för ett gemensamt syfte. Till exempel:

Idrottsklubben är en ideell förening där föräldrarna insatser möjliggör för deras barn att utöka sin idrott. Föräldrarna samverkar genom att dela information digitalt och utföra aktiviteter som städning, skjutsning, bakning, mm. I föreningens stadgar finns noterat att varje förälder skall bidra med 3000 klubbpoäng per säsong och man kan välja själv hur man bidrar. Klubbpoängen är i stort en egen valuta där olika aktiviteter motsvarar en viss poäng, som exempel den årliga storstädningen och bakning till julens Bazar. Årsavgiften till föreningen är kopplad till klubbpoängen och föräldrar kan välja att betala med klubbpoäng. Årets mesta klubbpoängssamlare hedras vid säsongsavslutningen och troféer delas även ut till hedervärda insatser i föreningen. Föreningen nyttjar verktyg för sociala media och appar för klubbpoängen i syfte att därigenom motivera föreningsaktiviteter.

Självförverkligande

Uppskattning

Gemenskap

Trygghet

Fysiska behov

Social sammanhållning och de flesta gemenskaps dynamikerna

Poäng, status, prestationer, ranking, rykte, etc.

Moral,kreativitet,

problemlösning

Självkänsla,självförtroende,

respekt för sig själv och andra

Vänskap, familj, fysisk närhet

Undvika hot mot ens kropp, arbete, familj, hälsa, ekonomi och

egendom

Andning, mat, vatten, sömn, övriga kroppsliga funktioner

Självstyre

Skicklighet

Syfte

Valfrihet av tidsåtgång, teknik, vilket team, uppgift, handling Avancemang, progression, nivåer Uppdrag, strävan, upptäckt, excellens, storslagenhet, etc.

Abraham Maslow’s behovstrappa

Dan Pink’s inneboende motivatorer

Spelmekanik & Speldynamik

Norrbottens Digitala Agenda

Living Cities 2016-08-25

4

Exemplet visar hur en grupp kan samverka för ett gemensamt syfte där digitala verktyg för kommunikation och en virtuell valuta samverkar till att skapa nytta.

Social Nätverk Sociala nätverk har alltid varit mycket viktiga och en naturlig del i den digitala förändring som nu sker mycket snabbt är nyttjandet av digitala social nätverk genom flertalet verktyg som Facebook, LinkedIn, Twitter, med flera. Dessa genomsyrar de flesta aktiviteter inom länet, men deras användande är inte alltid utan problem speciellt med tanke på hur media (tex bilder) kan publiceras utan samförstånd.

Moreno’s Sociogram [Källa Wikipedia - Social Network8]

De sociala nätverken kan till exempel illustreras med Moreno’s sociogram8, som visar förhållandet (relationen) mellan personer. Dessa sociogram utvecklades på 1930-talet av främst psykologer och antroprologer inom ramen för studier av interpersonella relationer i gruppsituationer. I bilden ovan visar storleken av ringen en persons betydelse för gruppen och pilen indikerar om valet av relationen är enkelriktad eller ömsesidig.

Viktad social graf9

8 Wikipedia ”Social network” [länk] 9 “On weighted egocentric graphs and social group communication”, Juwel Rana, avhandling vid LTU, 2013 [länk]

0.2 0.5

0.17

0.03

0.1

Norrbottens Digitala Agenda

Living Cities 2016-08-25

5

Tack vare modern kommunikationsteknik kan vi nu studera relationen mellan personer på ett mer effektivt och automatiskt sätt. Bilden ovan visar en viktad social graf9 utifrån en viss persons kommunikationsmönster, där vikterna visar på relationernas betydelse. I detta fall värderas antal email, SMS, MMS, telefonsamtal, Skype-samtal, Facebook-inlägg, mm där en rikare och tätare kommunikation mellan individer ger en högre social vikt. Detta kan idag även kompletteras med fysiska möten med hjälp av tekniker som GPS, Bluetooth, WiFi, mfl och saker som mobiltelefoner samt sk klädbar teknik som tex Narrative Clip10 i kombination med bildigenkänning. Vad ger då detta i sammanhanget? Jo, genom att studera digitala kommunikationsmönster kan grupper identifieras och engageras på ett relativt enkelt sätt! Det bör dock noteras att individen själv har rätt att besluta om informationen får användas till detta ändamål och då på vilka villkor. Aspekter kring privathet och personlig integritet är avgörande för detta.

Öppen och stor data Den data som finns tillgänglig om oss som individer, oavsett om vi samlar in den själv till exempel med hjälp av en mobiltelefon eller om den finns i offentliga register, har ett stort värde. Den personliga integriteten är som ovan enormt viktig, så hanteringen av data och de säkerhetsaspekter som finns kommer fortsatt att vara klart avgörande för hur de tillämpningar som bygger på personlig eller offentlig information kommer att accepteras. Distribuerade liggare och ömsesidiga digitala avtal är ett sätt att sätta upp villkor för användning av data och för hur nytta kan belönas på en individuell nivå. Till exempel kan data avidentifieras och sedan analyseras för att identifiera mönster och göra prognoser. Den nytta detta kan ge för samhället är idag svår att bedöma, men det är klart att den som bidrar med data kan belönas på olika sätt och då inte bara monetärt. Klart är att tillgång till öppen och stor data mycket sannolikt kommer ge upphov till nya tjänster och nya typer av tjänster, då denna typ av information inte tidigare varit enkelt åtkomlig eller enkelt begränsningsbar. Med individen i centrum står mycket att vinna om information om många kan bidra till individens livskvalitet, till exempel inom frisk-, sjuk-, och äldrevård. Det är mycket viktigt att undvika avhumanisering genom ett individfokus!

Pervasive Computing Öppen och stor data möjliggör dessutom nya kraftfulla verktyg för dataanalys, som till exempel maskinlärande (eller mer populärt artificiell intelligens), vilka kan nyttjas för att skapa nya typer av smarta tjänster. Dessa smarta tjänster kan sedan byggas in i applikationer för att till exempel göra dessa enklare för oss att hantera, dels genom att kunna dölja teknik och dels genom att då kunna göra den mer tillgänglig för fler. Vi talar generellt om smarta städer, smarta regioner, mm, vars smarthet baserar sig på tillgång till data och verktyg för dataanalys. Pervasive computing innebär just att dölja komplexiteten i de allt smartare system vi nyttjar och därigenom göra tekniken tillgänglig för fler.

10 Narrative Clip 2 – The World’s Most Wearable Camera [länk]

Norrbottens Digitala Agenda

Living Cities 2016-08-25

6

Botnia Living Lab Samhällstjänster bör utformas tillsammans med medborgarna och i Norrbotten finns Botnia Living Lab – en miljö för digital innovation med användare i deras verkliga kontext. Den metodik, FormIT, som används bygger därför på principer för deltagande design (Participatory Design11). Metodiken är uppbyggd efter tre cykler: konceptuell design, prototypdesign och innovationsdesign. Varje cykel är indelad i fyra faser: utforskande, skapande, implementering och utvärdering (se bild nedan). Botnia Living Lab kan därför sam-skapa digitala innovationer tillsammans med medborgare där deras behov står i centrum. Våra medborgare går därigenom från att vara faktorer till att vara aktörer!

FormIT: Utforska, Skapa, Implementera och Utvärdera Detta arbetssätt är av stor vikt för framtagandet av nya innovationer, där medborgarna är centrala i arbetet med att inte bara identifiera behov och krav utan även för att delta i både implementation och test! Förhoppningen är att detta inte bara skall leda till nya tjänster utan även till nya typer av tjänster och till nya företag i regionen. Botnia Living Lab är en viktig katalysator för medborgar-centrerad innovation där många aktörer och problemägare kan samverka för att hitta nya lösningar på centrala problem, till exempel i våra städer och vår landsbygd (region). Det multidisciplinära arbetssättet är viktigt för att gå från idé till realisering med stöd av en bred kompetensbas och lång erfarenhet. Avhumanisering undviks här genom att medborgare bjuds in tidigt i processen.

11 Wikipedia ”Participatory Design” [länk]

Norrbottens Digitala Agenda

Living Cities 2016-08-25

7

Tinkerspace Tinkerspace12 har en stark relation till Botnia Living Lab, då det är en miljö där medborgare (användare) kan sam-skapa mobila tjänster på ett enkelt sätt, genom att dra och släppa komponenter och kopplingar dem emellan i ett grafiskt gränssnitt (se bild nedan).

Tinkerspace – en miljö för att visuellt skapa mobila tjänster

Detta gör att en idé enkelt kan förädlas till något som snabbt kan vara användbart för många och som kan utvecklas vidare till kommersiella tjänster. Notera att öppen data, liksom information med ursprung ur stora datamängder samt lättviktiga data från det så kallade sakernas Internet (Internet of Things, IoT), med fördel kan byggas in via komponenter i Tinkerspace. Detta gör att tjänster som inte funnits tidigare nu kan göras tillgängliga på ett enkelt sätt och få en stor spridning.

Virtual Communities Detta kapitel har introducerat en bred palett av verktyg för att bana väg för digital innovation i regionen – med medborgaren i centrum. Den största vinsten finns förmodligen i att nyttja dessa verktyg tillsammans samt genom att hitta synergier mellan samhällets och den individuella medborgarens behov. Förmågan att växla upp och förädla nya tjänster som identifierats i samverkan är av enorm vikt för regionens framtida innovations- och konkurrenskraft samt för den livskvalité regionens medborgare kan erbjudas. Att kunna identifiera grupper och därefter samverka med dessa kan skapa större virtuella grupper av medborgare, så kallade Virtual Communities, som bygger på gemensamma mål och aktiviteter. För Norrbottens Digitala Agenda innebär detta en möjlighet till att skapa en god medborgarsamverkan för många av de utmaningar vi står inför – där teknikens nya möjligheter och samhällets behov möts av digital samverkan mellan individer. Botnia Living Lab och Tinkerspace är tydliga möjliggörare för denna öppna och medborgarcentrerade samverkan. Det ekosystem för innovation som därigenom skapas är en möjlighet för regionen att växa och utvecklas – där konkret och påtaglig innovation främjas samt där denna innovation kan förädlas för en bredare samhällsnytta.

12 Tinkerspace [länk]

Norrbottens Digitala Agenda

Living Cities 2016-08-25

8

Hållbara samhällstjänster Samhällstjänster som idag inte är hållbara eller inte idag är möjliga ekonomiskt, skulle kunna möjliggöras genom samverkan i grupp där individerna motiveras av annat än pengar.

”Den privata sektorn investerar nästan enbart i projekt med hög återbetalningsgrad (Return of Investment), medan samhällets behov är att investera i projekt som ökar vår livskvalitet.” – Primavera De Filippi, CNRS

Föreningsverksamhet exemplifieras ovan, men traditionella kommunala tjänster skulle kunna berikas på liknande sätt. Inom åldringsvården behövs personer som aktiverar de äldre, då inte kommunens möjligheter räcker till. Att hjälpa äldre skulle då exempelvis kunna ge samhällspoäng som man sedan kan använda själv när man behöver det som äldre. Detta innebär också att livskvalitetshöjande projekt kan genomföras utan att den monetära ersättningen är allena drivande, vilket kan driva på social innovation – speciellt om dessa system samverkar.

Living Cities Det finns tydliga tendenser i regionen vilka, liksom på nationell och internationell nivå, innebär klara utmaningar. Inflyttning till städer är en tendens, förskjutning av åldersfördelningen av medborgare är en annan och en ökande digital klyfta i samhället är ytterligare en annan. Målet är naturligtvis att inte bara behålla utan även öka den livskvalité vi har i våra städer och på vår landsbygd – dessa utmaningar till trots. Levande städer (Living Cities) är ett begrepp som innebär att möta en allt glesare alternativt tätare befolkningsgrad, en situation med allt fler äldre med allt högre krav på livskvalité, och ett samhälle där alla kan vara delaktiga i den digitala förändringen. Termen ’levande’ syftar även på möjligheten till ett bredare engagemang av medborgare, vilket exemplifieras ovan för hållbara samhällstjänster. Det vill säga – samhällets förmåga att engagera oss alla för att möta de stora utmaningar vi står inför! Att effektivt nyttja den digitala förändringen för att möta samhällsutmaningarna är viktigt, där effekten förmodligen blir större om de digitala möjligheterna nyttjas tillsammans. Digital kommunikation, sociala nätverk, spelifiering, ömsesidiga digitala avtal, öppen och stor data, maskinlärande och pervasive computing tillsammans med deltagande design där Botnia Living Lab och Tinkerspace kan stödja innovation för och av medborgare. Detta kan åstadkommas genom samverkan i grupp och större virtuella grupper (Virtual Communies), där hållbara samhällstjänster är i fokus för att skapa ett levande samhälle. Slutsatsen är att om vi vill stödja utvecklingen mot levande städer, och en levande landsbygd, bör Norrbottens Digitala Agenda därför beakta de möjligheter som finns att engagera samhällsgrupper med hjälp av digitala verktyg. När teknikens möjligheter sammanfaller med politisk vilja och befolkningens engagemang finns mycken social innovation att nyttja för morgondagens levande samhälle!

Mobile Broadband Accessin NorrbottenIngår i ”Digitala agendan för Norrbottens län”.

Titel Mobile Broadband Access in Norrbotten. Ingår i ”Digitala agendan för Norrbottens län”. Författare: Jaap van de Beek, Luleå University of Technology Omslagsfoto: Mostphotos, Timur ArbaevKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

Titel Mobile Broadband Access in Norrbotten. Ingår i ”Digitala agendan för Norrbottens län”. Författare: Jaap van de Beek, Luleå University of Technology Omslagsfoto: Mostphotos, Timur ArbaevKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

InformationDenna rapport om tillgången till mobilt bredand i Norrbotten är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen som ett visionärt kunskapsunderlag till ”Digitala Agendan i Norrbottens Län” som kommer ut under hösten 2016. Syftet med den digitala agendan är att lyfta fram viktiga frågor och fastslå en handlingsplan kopplade till IKT och Norrbotten.

Johanna LindbergBredbandskoordinator

1

A background chapter in preparation of Norrbotten's Regional Digital Agenda 2016

Mobile Broadband Access in Norrbotten

Jaap van de Beek – Luleå University of Technology

August 2016

1 INTRODUCTION In a revision of the digital agenda for Norrbotten1 the topic of broadband Internet access and in particular the mobile broadband access must find a prominent place. Like water, electricity and sewage systems, (mobile) broadband Internet access, too, is rapidly become a basic human need and comes with associated structural transformations for society and policy makers. The region must be well-prepared for such changes. This chapter sketches the state of the Internet access along with forecasts of its development in the coming decade. How does the development in Norrbotten relate to the national and global development? What can we expect and how could we act upon this forecast, steering the development towards what is best for the region? Mobile broadband access can and should not be addressed independent and separated from fixed broadband access questions: both are different aspects of the same idea. Norrbotten's citizens need to be able to access the Internet, in their homes, at their work, and also in other places, while commuting, travelling, in their leisure time, or when otherwise on the move. This report therefore starts with an outline of the targets that are currently being pursued by the national government and the European Commission and which to some extend relate to fixed Internet access. Based on an analysis of these targets the report argues that there is no time for complacency and that important pro-active actions are needed to be taken by regional stakeholders in Norrbotten. It makes suggestions for such actions.

2 POLITICAL TARGETS FOR INTERNET CONNECTIVITY

The European Commission establishes2 that "the future economy will be a network-based knowledge economy with the internet at its centre. Europe needs widely available and competitively-priced fast and ultra-fast Internet access. The Europe 2020 Strategy has underlined the importance of broadband deployment to promote social inclusion and competitiveness in the EU." In light of this the EU has formulated the objective to seek to ensure that, by 2020, (i) all Europeans have access to internet speeds of above 30 Mbps and (ii) 50% or more of European households subscribe to internet connections above 100 Mbps. Meanwhile the national government in Sweden in its "Broadband Strategy for Sweden" states the goal that3 90% of the households and companies have access to internet speeds of above 100 Mbps. Table 1 summarizes these targets and goals. The European goals are not specific as to where the citizens should have access but it is generally interpreted as the access to the internet in at least homes and at work. In this respect, the Swedish government is more clear: the target relates to homes and workplaces – for mobile access in other places there are no specific targets. 1 Referensgrupp, (2014) "Digital Agenda Norrbotten". 2 European Commission (2010) "A Digital Agenda for Europe", COM(2010)245 final 3 Regeringskansliet (2009), Bredbandsstrategi för Sverige, N2009/8317/ITP.

2

Table 1: Political targets for access to broadband internet connection by 2020

Sweden: 100 Mbit/s for 90% of the households and companies EU: 30 Mbit/s for 100% of the citizens

100 Mbit/s for 50% of the citizens It is immediately apparent that the present Swedish target excludes 10% of the population and hence no special efforts to include this fraction could be expected. It is reasonable to assume that the people constituting these 10% will be those living in the rural and remote regions of the country. Fortunately, European targets are more inclusive: due to these targets Swedish rurality can count on being covered by (national?) efforts to get access to 30 Mbit/s. It appears that Sweden, with its distinctive characteristics of its population density distribution (compared to many other European countries) has particular difficulties to reach the European goals. The EU's 100% population target strikes particularly hard to EU countries as Sweden and Finland with large remote and rural areas. In 2014, 16% of the people in Swedish rural regions had access to 30 Mbit/s (compared to 85% in the urban regions). The Swedish regulator PTS has projected that by 2020, 96–99% of the households and companies (measured over the whole country) will have access to 30 Mbit/s.4 In another document, PTS projects that by 2020 roughly 500 000 Swedish households will not have access to 30 Mbit/s through wireline technologies (xDSL, cable, fiber). Therefore, various forms of wireless technologies will be needed in regions where wireline technologies are absent.5 Such technologies include satellite, fixed wireless access, or mobile cellular access.

3 STATE OF THE BROADBAND CONNECTIVITY IN NORRBOTTEN

The targets in the previous section are being measured over the entire EU population, alternatively over the Swedish population nationwide. How do the targets relate to Norrbotten?

3.1 Broadband connectivity in residences and workplaces Every year PTS measures and compiles the access to broadband in residences and at workplaces in Sweden. The latest measurements were carried out in October 2015, published in March 2016, and can be accessed through bredbandskartan.pts.se. Table 2 shows the measurements for the access to 30 Mbit/s (the EU target) for all 14 municipalities in Norrbotten along with the aggregate numbers for Norrbotten. Apparently, by October 2015, 21% of the households and companies do not yet live up to the European target. It is clear and necessary to note here, that the marginal effort to connect people and companies increases significant when the penetration increase. In other words, the 21% left to connect are in principle the most difficult 21% to connect and the cost and effort per household will increase. Note also that in the remote parts of the municipalities (rightmost column in Table 2) only 26% of the households and companies had a 30 Mbit/s connection with 74% yet to be connected in the years 2016-2020. Even in the largest municipality, Luleå, 69% of the people outside the urban heart of the municipality has no access to 30 Mbit/s. 4 Post- och telestyrelsen (2015), Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2015, PTS-ER- 2015:16. 5 Post- och telestyrelsen (2014), PTS åtgärder för ökad mobiltäckning, Promemoria.

3

Table 2: 30 Mbit/s connectivity in Norrbotten's municipalities (from bredbandskartan.pts.se)

30Mbit/s households

working places

area (km2)

access

within 'tätort/småort'

outside 'tätort/småort'

Arjeplog 1 585 718 13 700 42% 57% 8% Arvidsjaur 3 388 1 103 6 030 67% 76% 24% Boden 14 653 3 213 4 220 87% 96% 27% Gällivare 9 416 2 134 16 700 83% 88% 23% Haparanda 5 106 1 072 902 64% 78% 4% Jokkmokk 2 600 1018 19 600 69% 78% 32% Kalix 8 399 2 313 1 830 71% 79% 22% Kiruna 11 665 2 631 20 500 87% 91% 24% Luleå 38 944 8 187 2 030 88% 93% 31% Pajala 3 396 1 249 8 150 58% 80% 19% Piteå 20 215 4 980 3 250 85% 92% 45% Älvsbyn 4 126 1 207 1 750 48% 57% 21% Överkalix 1 878 727 3 000 33% 47% 3% Övertorneå 2 522 956 2 550 60% 69% 35% Norrbotten 127 893 31 508 104 250 79% 88% 26% Measurements associated with a 100 Mbit/s connection are shown in Table 3 in the Appendix. Since there are no 100%-poplation targets associated with this speed national efforts can not be expected based on these numbers. In the context of the above Internet access measurements another trend is relevant. During the years 2009-2015 Telia has been pursuing a project related to the withdrawal of copper wires and a replacement of these by wireless technologies, in areas where pursued maintenance of lines based on telephone poles were considered too expensive. The project (´teknikskiftesprojektet`) has now finished. A second phase in this development has started, a phase where remote central stations that serve end-users with both voice and DSL services, are being decommissioned. Users in these regions will now be solely depending on the reliable availability of mobile networks. This cost- and change-driven development clearly illustrates the motivation and structure that govern today's market-dominated fixed-network deployment decisions. PTS informs the public about these changes on its website (http://www.pts.se/sv/Privat/Telefoni/Fast-telefoni/Forandringar-i-tele--och-bredbandsnaten). 3.2 Mobile broadband connectivity

The coverage of the 4th generation mobile cellular networks (LTE) has been improved rapidly during the recent years since its roll-out. Areal coverage in Norrbotten has now reached, and slightly exceeding that of the 3G networks. Figure 1 shows the coverage of Telia's 3G/4G network as indicated by the operator itself on its website (see https://www.telia.se/privat/support/tackningskartor). The grey spots in the figure shows the regions where Telia claims to provide services with more than 2 Mbit/s and where their customers most likely can call and surf the web both indoors and outdoors. The network covers a large percentage of the households and companies in Norrbotten, the exact number not being disclosed. Coverage maps for LTE data rates of 30 Mbit/s are not shown on the map. The map also illustrates the weakness of the cellular radio networks in the rural regions (the

4

large white areas on the map). A recent survey6 by the Swedish regulator PTS reveals huge differences in today's perceived service quality. For mobile telephony the statement "I can call without technical interruptions" was subscribed by 76% of the urban citizens while just 60% of rural inhabitants answered confirming. For mobile broadband, the statement "I can surf the web", was confirmed by 78% of urban and just 55% of rural citizens. In another survey by PTS 7 these figures are confirmed: The Stockholm region has a 99% 4G-residential coverage with a signal strength allowing both indoors and outdoors. For the Norrbotten-region residential coverage are 89% (outdoor reception) and 82% (indoor reception). These numbers are a clear indication how much weaker rural networks are being designed compared to urban networks. The associated figures for areal 4G-coverage are for the Stockholm-region 99% (outdoor coverage) and 88% (in-car coverage) and for the Norrbotten-region 15% (outdoor coverage) and 7% (in-car coverage).

Figure 1: Telias coverage map of 3G and 4G services, more than 2 Mbit/s. Places with "very good reception" (where you most likely can call and surf the web both indoors and outdoors) are marked grey.

4 STRATEGIES IN SWEDEN

4.1 The 5G community Improvement of mobile areal coverage is not in the first place a question of technology – it is a question of market mechanisms and business cases. Although stakeholders will give the impression that the upcoming 5G technology will provide drastical improvements this is far from obvious. The authorative 5G white paper by NGMN published in 20158 sketches many scenarios and use cases for the urban citizens of the coming decades. However, for Sweden's

6 Post- och Telestyrelsen, "Svenskarnas användning av telefoni och internet - PTS individundersökning 2015", rapportnr PTS-ER-2015:29, December 2015. Available from: http://www.pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Telefoni/2015/Svenskarnas-anvandning-av-telefoni-och-internet-PTS-individundersokning-2015---PTS-ER-201529-/ 7 Post- och Telestyrelsen, "Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät", rapportnr PTS-ER-2015:7, Tables in Appendix 2, May 2015, Available from: http://www.pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Radio/2015/Rapport-av-uppdrag-att-samla-in-statistik-om-tillgangen-till-mobila-kommunikationsnat---PTS-ER-20157/ 8 NGMN Alliance, “5G White Paper”, Editors: Rachid El Hattachi, Javan Erfanian, 17 February 2015. Available from: http://www.ngmn.org

5

population in rural regions 5G has seemingly little to offer. Rural connectivity is limited to 400-person villages (and to low ARPU regions in developing rural parts of the world), with focus on the residential patterns, and ignores nuances in regional mobility. The cost of networks in rural regions is stressed. Operators want low-cost 5G network equipment and the document presents a list of technologies and services that could be stripped off in order to reduce costs. But most worrying is that the "Coverage Everywhere" regime in the document is restricted to a "service area", those places where operators will choose to roll out their networks. Target data rates are "indicative, depending upon the 5G technology evolution to support these figures economically". In other words, operators reserve the right NOT to deploy a mobile network in (rural) regions where a network would not be profitable. In an answer to the operators' white paper, the recently closed European FP7 flagship project METIS9 where larger vendors and operators join forces, shows the same lack of interest in rural coverage. Here, rural 5G coverage is found under Test Case 7 ("Blind Spots"), in a scenario with 100 users/vehicles per square kilometer. Disappointedly associated with a disclaimer again: "high data rate coverage is expected at every location of the service area even in remote rural areas". In other words, there will be coverage but only where the operators choose to have there service regions. This development should be of concern to Norrbotten. While in the early years of cellular networks, PTS associated the spectrum licenses with tight coverage requirements (in order to ensure that services would reach the areas that possibly would not have been covered in a fully commercial regime) this approach has been abandoned. In fact, PTS writes on their website that for instance for the 2100 MHz band (3G) coverage requirements were in place until 2011. After that year there was no need to maintain the requirements to cover 8 860 000 persons as the operators satified this requirement with good margin. Interestingly, with a poplation of over 9 800 000 this leaves a million Swedes without coverage requirements. 4.2 The Swedish regulator

Recently covereage requirements have returned on the agenda of the regulator. In February 2014, the government decided to release the 700 MHz band (previously used for broadcast television) for other uses from 2017, and asked PTS to examine the future use of this band. The analysis of PTS then showed that the use of mobile broadband for commercial services would give the most added value for the society. In the autumn 2016, the auction of the 700 MHz spectrum will take place, and notably one of the spectrum blocks in the auction has been associated with a long and detailed list of areal coverage requirements. This is a remarkable return of this kind of requirements and shows the seriousness of the concerns with the development of mobile broadband in rural Sweden. Furthermore, PTS has announced a workshop in October, inviting actors to contribute with innovative solutions based on a representative pilot case for Vilhelmina where today 47% of the residences do not have access to 30Mbit/s. PTS aims to identify "whether there exist cost-effective technologies that can be provided to residential users by the market". The apparent need for this call is a remarkable confirmation how serious the issue is. (see

9 METIS, "Requirement analysis and design approaches for 5G air interface", Deliverable D1.1, Doc nr ICT-317669-METIS/D2.1, 29 April 2013, available from: https://www.metis2020.com/documents/

6

http://www.pts.se/sv/Bransch/Radio/Arrangemang-och-forum/Information-och-workshop-om-losningar-for-att-uppna-30-Mbits-malet/)

5 LONG-TERM IDEAS FOR CHANGE This section lists long term ideas that can help to develop Internet connectivity in Norrbotten. In general, there is a need for pro-active, self-initiated ideas by stakeholders and actors in Norrbotten, in order to influence the broadband access trends to the benefit of the region.

5.1 New regional local operator initiatives to break the reigning market structures Historically and similar to other countries the Swedish societal structure for cellular networks is dominantly relying on market forces, on a nation-wide view and hence on large network enterprises. One solution dimension is therefore found in finding new regimes for network operation that are suitable for regions where the market forces do not reach. Efforts could be made (nationally or regionally) to establish a regional, cooperative rural mobile operator that provides superior areal broadband coverage and holding a structural potential to scale. 5.2 New infrastruture for quick and cheap roll-out of large-cell networks

In contrast to the recent efforts in the 5G community (a lot of research efforts on very small cells for urban high-capacity scenarios) there is a need for cellular network topologies with very large cells. Reuse of existing (public) infrastructure such as the TV broadcasting infrastructure operated by Teracom could be one component to get such a network into operation. 5.3 New energy and radio technologies to reduce cost

In order to change the underlying business cases that reign today's market structure there needs to be a technical break-through that enables a radically more cost-efficient infrastructure that is capable of delivering mobile broadband to large coverage areas. A dominant cost driver is the need for electricity to power the network equipment. In rural regions where the electricity grid does not naturally reach all locations this cost driver is more pronounced than in other regions. Solutions can be thought of where radio nodes are powered by renewable power sources such as solar or wind. Initial studies show that the availability of solar power in Norrbotten is similar to that at much more southern latitudes. There are a number of new radio technologies that hold a promise for large-coverage cells, affordable and consuming little energy. Notably one of these technologies is based on new antennas that, in contrast to existing solutions, contain a large number of separate antenna elements. This technology is currently and globally being developed by many comapnies and is expected to reach the market within just a year or two. While this technology is mainly being developed for use in high capacity urban scenarios, it is relatively straightforward to extend its applicability to the rural wide-area coverage regimes.

6 SUMMARY AND SUGGESTED DIRECTIONS FOR NORRBOTTENS RDA In summary, Swedish rural regions in general and Norrbotten in particular, are at the risk of being ignored in the development of Internet access connectivity, in several ways. First, Swedish targets exclude these regions from efforts towards the 100 Mbit/s goal. Second, operators focus on regions where margins are large and the return on investment allows deployment. And third, vendors do not develop the necessary technology and innovations that could allow for a more cost-effective network deployment, because there is no demand for such products and innovations.

7

Therefore, Norrbotten's regional agenda should channel and catalyse any regional activities that address this ignorance. In particular, some of which have been phrased in the recent interim report of the parliamentary commission for the rural regions10, actions

1. directed towards formulation of an inclusive new national target, typically for the year 2025, that includes all residences and workplaces (100%),10

2. directed towards a rooted vision that information and communication technology constitutes a fifth means of transport, next to roads, railways, maritime and air traffic. By viewing information and communication technologies as an integrated part of the transport system, in future infrastructure planning (on local, regional or national level) proper trade-offs can be made with respect to the complementary nature of these means.10

3. directed towards formulation of an inclusive new national mobile broadband target by area (rather than by population as in today's targets), typically for the year 2025.

4. directed to increasing public awareness about the limitations that today's mobile operators experience when their perceived societal targets (omnipresent broadband access) are in conflict with their business targets (profitable enterprise).

5. directed towards establishing a new mobile operator regime that is appropriate in those geographical regions where the market mechanisms do not reach.

7 APPENDIX Table 3: 100 Mbit/s connectivity in Norrbotten's municipalities (from bredbandskartan.pts.se)

100Mbit/s households

working site

area (km2)

access

within 'tätort/småort'

outside 'tätort/småort'

Arjeplog 1 585 718 13 700 30% 41% 8% Arvidsjaur 3 388 1 103 6 030 59% 67% 24% Boden 14 653 3 213 4 220 75% 84% 14% Gällivare 9 416 2 134 16 700 48% 50% 21% Haparanda 5 106 1 072 902 39% 48% 0% Jokkmokk 2 600 1018 19 600 64% 72% 32% Kalix 8 399 2 313 1 830 28% 32% 1% Kiruna 11 665 2 631 20 500 59% 62% 14% Luleå 38 944 8 187 2 030 77% 82% 24% Pajala 3 396 1 249 8 150 56% 78% 18% Piteå 20 215 4 980 3 250 70% 75% 32% Älvsbyn 4 126 1 207 1 750 36% 41% 19% Överkalix 1 878 727 3 000 20% 29% 0% Övertorneå 2 522 956 2 550 51% 56% 35% Norrbotten 127 893 31 508 104 250 62% 69% 19%

10 Parlamentariska landsbygdkommittén (2016), "På väg mot en ny politik för Sveriges landsbygder – landsbygdernas utveckling, möjligheter och utmaningar" (SOU 2016:26).

Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan.

Digitalisering för företag inom tillverknings- och processindustrin

Titel Digitalisering för företag inom tillverknings- och processindustrin. Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan. Författare: John Lindström, Luleå tekniska universitet Omslagsfoto: Mostphotos, WavebreakmediaKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

Titel Digitalisering för företag inom tillverknings- och processindustrin. Visionärt kunskapsunderlag till den regionala digitala agendan. Författare: John Lindström, Luleå tekniska universitet Omslagsfoto: Mostphotos, WavebreakmediaKontaktperson: Johanna Lindberg Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se

ISSN: 0283-9636

InformationDenna rapport om vad digitaliseringen innebär för företag inom tillverknings- och processindustrin samt deras underleverantörer är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen som ett visionärt kunskapsunderlag till ”Digitala Agendan i Norrbottens Län” som kommer ut under hösten 2016. Syftet med den digitala agendan är att lyfta fram viktiga frågor och fastslå en handlingsplan kopplade till IKT och Norrbotten.

Johanna LindbergBredbandskoordinator

Norrbottens Digitala Agenda Företagande/industriella processer/IoT 2016-09-11

1

Vad innebär digitaliseringen för företag inom tillverknings- och processindustrin samt deras

underleverantörer?

John Lindström CEO, ProcessIT Innovations R&D Centre

Luleå tekniska universitet

Digitalisering – vad innebär det i sammanhanget? Att göra analog information digital, vars engelska benämning är ”digitizing”, genom att

t ex scanna in papper till PDF-filer och lägga in dem i ett ärendehanteringssystem eller fakturasystem är inte vad som menas med digitalisering, vars engelska benämning är ”digitalisation”. Digitaliseringen spänner över att koppla ihop ett företag från botten till toppen för att kunna utifrån de data som blir tillgänglig både styra och ta beslut utifrån fakta. Digitaliseringen hänger ihop med det som också benämns re-industrialiseringen eller den fjärde industriella revolutionen med det industriella internet1. Det industriella internet kan ses som en kombination av analys av ”Big Data” och ”Internet-of-Things” i syfte att förbättra verksamheter och skapa nya affärer2. De tidigare tre revolutionerna byggde på ånga, löpande bandet och robotiseringen.

Det finns ett antal olika initiativ inom smart industri/produktion och uppkopplad industri etc. som från olika perspektiv belyser utmaningen med digitalisering, vilken även numera finns på den svenska statliga agendan3,4 också. Det troligen mest kända exemplet är Industri 4.05, som ger ett bidrag på hur Tyskland ser på en framtida stark, konkurrenskraftig och hållbar industri.

1 http://www.dn.se/ekonomi/den-fjarde-industriella-revolutionen-slar-till/ 2 http://www.ge.com/digital/sites/default/files/industrial-internet-insights-report.pdf 3 http://computersweden.idg.se/2.2683/1.649883/mikael-damberg-digitalisering 4 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/regeringen-lanserar-fem-offensiva-samverkansprogram/ 5 http://www.hightech-strategie.de/de/The-new-High-Tech-Strategy-390.php

Digitalisering

Re-industrialiseringIndustriellt internet

Analys av Big DataInternet-of-Things

Norrbottens Digitala Agenda Företagande/industriella processer/IoT 2016-09-11

2

Denna strategi har påverkan på många av EUs övriga länder. Vidare har EFFRA 6 liksom ProcessIT.EU7 gjort strategiska ”road maps” för utvecklingsbehoven inom tillverknings- och processindustrier, där EFFRA är mer generell och ProcessIT.EU mer inriktad mot IT- och automationsfrågor samt det industriella internet. Slutligen finns SPIRE8, med inriktning mot teknologier och metoder för processindustri, liksom ARTEMIS 9, med fokus mot inbyggda system, och IOT Forum10 vars intresseområde är Internet-of-Things. Det finns givetvis en mängd fler initiativ som är intressanta beroende på vilken bredd eller djup inom digitaliseringen som eftersöks.

Inom Sverige finns det olika initiativ som har fokus på ovan, och några exempel är de olika specialiseringsinriktningar som finns i regionerna och VINNOVAs strategiska innovationsprogram såsom t ex: Produktion, PiiA, STRIM och IoT.

Tidigare har mycket av fokus i debatten, varefter termerna numera börjar förstås bättre, handlat om teknik och vilka möjligheter denna ger. På senare tid har även frågor om hur affärerna skall se, dvs om vilka affärsmodeller som behövs och hur de befintliga affärsmodellerna kan vidareutvecklas tillsammans med erbjudandena till kunderna, samt om vilka kompetenser och färdigheter som behövs för att klara av detta – vilket inte är helt enkelt.

Egentligen så har tillverknings- och processindustrin länge hållit på med digitalisering i olika former, även långt innan själv termen myntades, och drivits av globaliseringen och internationella kunder, höga arbetskraftskostnader i jämförelse med låglöneländer (vilket driver automationsbehov för att upprätthålla konkurrenskraft), och ett ökat behov av hållbarhetsåtgärder även för miljö och det sociala. På senare tid har digitaliseringen uppmärksammats mer och mer i media, och behovet av det accentuerats för att framtidssäkra arbetstillfällen och en konkurrenskraftig tillverknings- och processindustri.

Vilka behov finns det i tillverknings- och processindustrin samt deras underleverantörer?

På högsta nivån i behovshierarkin ses behov såsom att uppnå en hållbar och konkurrenskraftig produktion, utveckla existerande och tillföra nya behövda kompetenser, samt upprätthålla en hög nivå av förtroende, säkerhet och IT/informationssäkerhet. Bryts dessa högsta nivåns behov ned, så framträder följande behov som kan härledas till det industriella internet:

• Distribuerad produktion – att kunna använda produktionsresurser på flertal platser och även externa sådana vid behov - utan alltför stora igångsättningsproblem. För att klara detta behövs standardiserade gränssnitt för produktionsstyrning, god informationssäkerhet, och möjlighet att snabbt kunna göra affär mellan parterna.

• Hållbar produktion – planera och optimera produktionsprocesser, mäta och optimera åtgång av energi, vatten och råvaror för att ge så litet miljömässigt avtryck som möjligt med samtidigt långsiktig god vinst och tillväxt. För att lyckas med detta behövs insamlat data från flertal nivåer i en produktionsprocess att utgå ifrån.

• Kvalitet – för att minska spill och felaktigt producerade produkter så kan t ex kontinuerlig mätning i produktionsprocesser som sätter stopp efter två felaktiga - istället för att som vanligt är göra kvalitetsgranskning efteråt när kanske flera hundra produkter fått samma fel och behöver kasseras. En höjning av kvaliteten är för övrigt nära förknippat med hållbar produktion.

6 http://www.effra.eu/index.php?option=com_content&view=category&layout=blog&id=85&Itemid=133 7 http://www.processit.eu/roadmap 8 https://www.spire2030.eu/intro 9 https://artemis-ia.eu/ 10 http://iot-forum.eu/

Norrbottens Digitala Agenda Företagande/industriella processer/IoT 2016-09-11

3

• Produktivitet och effektivitet – att öka produktivitet och effektivitet är en ständig uppgift och kan göras på flertal vis. För att få bort antaganden och spekulationer så bör insamlad data från olika delar i produktionsprocessen användas till bl a flödessimuleringar, framtagande av produktionsparametrar genom simulering inför omstart av processen (t ex efter planerade stopp) för att minska tid för intrimning från veckor till dagar. Vidare kan moment som är farliga eller kräver tidsödande personaltransporter automatiseras eller i högre utsträckning fjärrstyras.

• Tillgänglighet – då tillgänglighet kan ses som en funktion av tillförlitlighet och underhållbarhet, så behöver tillgängligheten för produktionsprocesser och den utrustning som finns däri modelleras för att sen kunna simuleras och optimeras med hjälp av historiska data gärna kombinerat med realtidsdata. En högre nivå på tillgänglighet, med lite oplanerade stopp, ger som regel god effekt på sista raden i resultaträkningen (dvs vinsten). En eller ett par procents skillnad i tillgänglighet ger bara det ofta god effekt, och en god tillgänglighet (som företaget kan lita på) gör även att ett företag kan ta order som annars normalt skulle anses för utmanande och avböjas. En nyckel till detta är nästa punkten övervakning och underhåll.

• Övervakning och underhåll – att med hjälp av inbyggda sensorer och mätutrustningar, kombinerat med extra dylika av olika slag som sätts på produktionsutrustning och på olika platser i en produktionsprocess, övervaka tillståndet hos produktionsutrustningen och att produktionsprocessen håller sig inom önskade parametrar är av högsta vikt. De möjligheter som fås av detta är att kunna gå från planerat och reaktivt underhåll (dvs när det redan är för sent och något gått sönder) till att tidigt kunna se tecken på fel genom analys av data. Att tidigt kunna se tecken på problem kallas prediktivt underhåll, dvs att med hjälp av att modellera en produktionsutrustning och sen använda data insamlat från sensorer med mera så kan tidiga tecken på problem ses och utifrån detta kan underhåll sättas in proaktivt innan något går sönder. Vidare kan underhållet i form av personalbehov, reservdelsbehov och var dessa behöver finnas tillgängliga optimeras ifall produktionen sker på flertal olika platser. Slutligen så ger detta möjlighet att även mer och mer övergå till behovsdrivet underhåll istället för att göra det med regelbundna intervaller, vilket gör att produktionsprocessens tillgänglighet optimeras ytterligare. En ytterligare möjlighet med övervakning och mätning inuti produktionsutrustning är möjligheten att validera utrustningens funktion då och då, vilket innebär att en kontroll görs så att utrustningen fungerar tillfredställande och kan producera den kvalitet som efterfrågas.

• Big Data och analys – för att kunna hitta problem i produktionsprocesser (och även nya idéer till förbättringar) finns det stora möjligheter via att använda kombinationer av kvantitativa och kvalitativa metoder i analyser för att hitta problem, roten till problemen och inte bara symptomen. Data som analyseras kan vara antingen historiska data (som sparas ned), realtidsdata som passerar förbi i dataströmmar (och således inte sparas ned utom väl valda datapunkter till historik), metadata (dvs beskrivande information om data), deriverat data (data som utvinns från annan data), kompletterande data från leverantörer rörande gränsvärden och förväntad prestanda för produktionsutrustning etc. Denna punkt utgör en grundpelare till ovan hållbar produktion, kvalitet, produktivitet med mera, tillgänglighet samt övervakning och underhåll.

• Simulering och virtuell fabrik – för att undvika problem vid förändringar i produktionsprocesser och införande av ny utrustning så är det lämpligt att göra simuleringar innan för att se om det borde gå bra eller vilka typer av problem som kan förväntas uppstå. Här kan kopplade simuleringar, dvs när olika typer av problem provas på olika sätt och sedan så sätts resultaten ihop, ge gott stöd för beslut. För att komma

Norrbottens Digitala Agenda Företagande/industriella processer/IoT 2016-09-11

4

riktigt långt så behöver en modell göras för hela produktionsprocessen och det runt om, och på så vi skapa vad som kan liknas vid en virtuell fabrik eller produktionsprocess.

• Säkerhet – genom att öka automationsgraden i produktionsprocesser, speciellt i farliga zoner såsom t ex gruvor där det sprängs regelbundet och kan falla ned stenar, där det finns höga temperaturer eller tunga fordon som far omkring bland personal, kan olyckor minskas och säkerhetsnivån ökas. I övrigt så kan tekniken med hjälp av sensorer hjälpa till att hålla reda på var personal finns i produktionsmiljöer samt även hjälpa till att varna/stoppa farliga situationer där sensorerna känner av om t ex personal kommer framför ett fordon i rörelse eller är för nära något som kommer bli väldigt varmt.

• Informationssäkerhet – behovet ökar hela tiden att skydda hemlig/känslig information i företag, följa aktuell dataskyddslagstiftning, samt hindra hackers och utpressare från att göra attacker mot eller förstöra produktionsutrustning. Vidare behöver det säkerställas att en hög tillgänglighet råder för tekniken inom sammankopplade produktionsprocesser, IT-arkitekturer och informationssystem. Ett annat ord för att säkerställa en hög tillgänglighet för ett företags verksamhet, med ett brett informationssäkerhetsperspektiv, är kontinuitetsplanering (på engelska ”business continuity planning”). Att få till en god informationssäkerhet inom Internet-of-Things (t ex ihopkopplade sensorer från en mängd olika leverantörer) är en utmaning på grund av avsaknad av tydliga standarder och genomtänkt informationssäkerhet.

• Nya affärer och erbjudanden – företagen inom tillverknings- och processindustrin har behov som, om de inte kan uppfyllas inom den egna verksamheten, behöver tillgodoses från mindre och större leverantörer. Utvecklingen drivs ofta framåt av de mindre och snabba leverantörsföretagen kombinerat med forskning på universitet/institut. De större leverantörerna driver självklart olika delar framåt de också tillsammans med sagda universitet/institut, och brukar när en ny teknik eller erbjudande mognar till - anamma dessa och relativt snabbt få in dem i sitt erbjudande till kunderna. Hur som helst finns ett behov av de snabbrörliga och innovativa mindre leverantörsföretagen för att trycka på och få till nödvändig utveckling och förändring hos kunderna inom tillverknings- och processindustrin,

För att sammanfatta ovan så har företagen i tillverknings- och processindustrin ett antal behov

och utmaningar framför sig. För deras underleverantörer innebär detta att nya möjligheter öppnar sig, och små leverantörer är ofta snabbare än stora på att innovera och ta fram ny teknik. Små leverantörer har dock svårare än stora att få göra affärer med de ofta större kunderna på grund av sin storlek och omsättning (dvs behöver långsiktig trovärdighet och ekonomisk stabilitet). De mindre leverantörerna kan då, om de inte lyckas sälja själva, behöva se över vilket sätt de skall göra affär genom att antingen sälja genom större leverantörer eller gå ihop i ett konsortium och bilda gemensamma starka erbjudanden.

Teknik Tekniken som det industriella internet omspänner är rejält omfattande och både företag

inom tillverknings- och processindustrin samt leverantörsföretag behöver göra en strategi för vad, när och hur de tänker föra sig under sin resa mot sin ”digitaliserade vision”. Att skaffa sig tillräcklig kunskap om: Big Data och analysmetoder samt hur dessa kan appliceras för att skapa värde, vilka sensorer som ger det som önskas och var, modellering/simulering/optimering, säkerhet och informationssäkerhet mer mera kommer att bli tufft för företagen inom tillverknings- och processindustrin men även för deras leverantörer. En sak som är säker är att företagen inom tillverknings- och processindustrierna kommer behöva utveckla sina verksamheter och därmed införa mer eller mindre av den nya tekniken som skall komplettera den befintliga i produktionsprocesserna.

Norrbottens Digitala Agenda Företagande/industriella processer/IoT 2016-09-11

5

Leverantörssidan - affärsutveckling och nya affärsmodeller utifrån ny teknik För att utvecklas behöver leverantörsföretag ta nya affärer och kunder samt utveckla sina

existerande erbjudanden både vad gäller teknik och affärsmodell. Här ges möjligheter att med hjälp av digitaliseringens möjligheter lägga till tjänster till produkterbjudanden, paketera ihop lösningar eller system, sälja produkter som integrerats med tjänster, eller kanske rent av funktioner. Funktionsförsäljning, som börjar bli vanligare, baseras ofta på en utlovad ökning av produktivitet, nivå på resultat, eller specificerad tillgänglighetnivå. Övervakning och prediktivt underhåll är en uppenbar värdehöjande åtgärd om ett leverantörsföretag vill utveckla sitt produkterbjudande, men som dock är enklare i tanken än i praktiken att få till. Andra möjligheter finns inom analys av (stora mängder) data för att hitta förbättringar och optimeringar under design och utveckling av produktionsprocesser liksom senare under deras drift hos kunder. Att flytta fram leverantörsföretaget i både teknik, erbjudanden och affärsmodeller kräver med stor sannolikhet nya kompetenser och färdigheter på operativ, taktisk och strategisk nivå – vilket således kräver en hel del för att lyckas. Dock är frågan vad som händer i framtiden om ett leverantörsföretag inte ger sig in på en sådan resa.

Behov av mer utbildad arbetskraft och nya kompetenser Den bild som målats upp i detta avsnitt, baserad på digitaliseringen, för både företag inom

tillverknings- och processindustrin samt deras små och större underleverantörer är utmanande och kommer bli än mer utmanande såvida inte nya generationer ungdomar tidigt får ett intresse för teknik och i framtiden vill arbeta inom sfärerna för tillverknings- och processindustrierna. Det kommer att behövas personal med produktions- och underhållskunnande samt de som väljer att arbeta med forskning/utveckling, logistik, inköp och andra stödfunktioner. Med stor sannolikhet kommer behoven ute i produktionsprocesserna göra att det behövs mer kvalificerad personal som har analytiskt kunnande, kan felsöka, har kunskap om mekatronik och inbyggda system, samt kan optimera produktionsprocesser. Idag är sådan produktionspersonal relativt sällsynt även om den finns. Många ingenjörs/naturvetardiscipliner med specialiteter inom automation, inbyggda system, utveckling av mjukvara och hårdvara, produktion/processteknik, dataanalys, modellering/simulering/optimering, mekatronik och mekanik kommer att behövas. Därför behöver nya generationer göras rejält intresserade av lockande arbetsuppgifter så att de inte söker sig till andra arbetstillfällen utanför sfären av tillverknings- och processindustrin.

För att komma åt spetskompetens som inte behövs hela tiden kan lämpligen konsulter eller forskare på universitet/institut anlitas. Framsynta företag med ett stort utvecklings- och förändringsbehov kan med fördel fundera på hur längre och djupare relationer kan skapas med forskningsresurser.

Norrbottens Digitala Agenda Företagande/industriella processer/IoT 2016-09-11

6

Sammanfattning Digitaliseringen kommer kräva en ledning och styrelse i företagen som har förmågan att

se framåt, förstå vad deras kunder vill ha, samt lyckas skaffa den kompetens som krävs för att införa förändringar i form av ny teknik och affärsmodeller. Dessutom kan det behövas göras väsentliga investeringar, så om inte företagen klarar av det inom ramen för sin nuvarande ekonomiska ram - så kan nya lån eller kapitaltillskott från ägarsidan krävas. Detta gäller företag inom tillverknings- och processindustrin och deras underleverantörer.

Utöver allt detta ovan, så kräver normalt ett införande av ny teknik i kombination med mer avancerade affärsmodeller att företaget behöver förändra sitt ”organisatoriska DNA”. Med detta menas att om ett företag länge har enbart erbjudit kunderna produkter eller tjänster så kan en övergång till att erbjuda integrerade produkter och tjänster, lösningar, systemåtaganden eller funktioner, innebära behov av ett (åtminstone delvis) nytt sätt att organisera sig och göra affärer. Då uppstår ett behov av ledningsförmåga att kunna se framåt och sätta upp en vision samt strategi för att ta sig dit – samt sedan faktiskt även ta sig mot målet.