Regeringskansliets årsbok 2017...Regeringskansliets årsbok 2017 7 Regeringskansliets uppgifter...

Regeringskansliets årsbok 2017

2Regeringskansliets årsbok 2017

Innehåll

Förord ..................................................................................................................5

Fakta om Regeringskansliet.............................................................................6

Statsrådsberedningen ......................................................................................9

Departementens verksamhet .......................................................................14Arbetsmarknadsdepartementet ..............................................................................14Finansdepartementet ..................................................................................................16Försvarsdepartementet..............................................................................................19Justitiedepartementet .................................................................................................21Kulturdepartementet ...................................................................................................24Miljö- och energidepartementet ............................................................................. 26Näringsdepartementet .............................................................................................. 29Socialdepartementet .................................................................................................. 32Utbildningsdepartementet ....................................................................................... 35Utrikesdepartementet................................................................................................ 38

Regeringskansliets interna utvecklingsarbete ...........................................41

Sveriges regering 2017 ....................................................................................42

Appendix: Regeringskansliet i siffror .......................................................... 44Innehåll ........................................................................................................................... 45Inledning ......................................................................................................................... 461. Lagstiftningsprocessen .......................................................................................... 47

Tjänstgörande i kommittéer ................................................................................. 48Kommitté- och tilläggsdirektiv ............................................................................. 49Förteckning över kommittédirektiv och tilläggsdirektiv ................................ 50Statens offentliga utredningar och departementsserien............................. 54Antal SOU ................................................................................................................... 54Antal Ds ...................................................................................................................... 54Förteckning över SOU och Ds .............................................................................. 55Propositioner och skrivelser ..................................................................................61Antal propositioner och skrivelser .......................................................................61Förteckning över propositioner och skrivelser................................................ 62Lagar och förordningar .......................................................................................... 68Antal utfärdade lagar och förordningar per departement........................... 68

2. Budgetprocessen och myndighetsstyrning .................................................... 69Statsbudgeten i sammandrag i miljarder kronor ............................................ 71Inkomster i miljarder kronor ................................................................................. 71Utgifter i miljarder kronor...................................................................................... 72Myndighetsstyrning ................................................................................................ 73


Antal myndigheter under regeringen................................................................. 73Regleringsbrev och ändringsbeslut .....................................................................74Antal regleringsbrev och ändringsbeslut ..........................................................74Antal regleringsbrev och ändringsbeslut per departement ....................... 75Utnämningar ............................................................................................................. 75

3. Regeringsärenden m. m. ....................................................................................... 77Totalt antal beslutade regeringsärenden ......................................................... 77Registrerade ärenden i ärendediariet ............................................................... 78Utrikespolitiska handlingar utanför ärendediariet ......................................... 78Ansökningar, dispenser och överklaganden .................................................... 78Ansökningar om bidrag och stöd ........................................................................ 79Dispenser och överklaganden ............................................................................. 79

4. EU-arbete och internationellt arbete ................................................................ 80Utlandsmyndigheter .....................................................................................................80Viseringar och pass ................................................................................................. 81Utlandsstationerade ............................................................................................... 82Resdagar utomlands ............................................................................................... 83Arbetsdagar i internationella organ .................................................................... 84Arbetsdagar i Europeiska kommissionens kommittéer och expertgrupper .......................................................................... 84Arbetsdagar i EU:s rådsarbetsgrupper ............................................................. 85Arbetsdagar i internationella organisationer utanför EU ............................. 86Faktapromemorior om nya EU-förslag .............................................................. 87

5. Extern kommunikation .......................................................................................... 88Regeringskansliets digitala kanaler ..................................................................... 88Interpellationssvar till riksdagen .......................................................................... 89Frågesvar till riksdagen........................................................................................... 90Brevsvar ..................................................................................................................... 91Resdagar i Sverige ................................................................................................... 92

6. Särskilda projekt och program ............................................................................ 93

7. Internt stöd och utvecklingsarbete ..................................................................... 96Tjänstgörande per departement ....................................................................... 96Tjänstgörande per personalgrupp .................................................................... 97Andel kvinnor/män per personalgrupp ............................................................ 98Medelålder och genomsnittlig anställningstid ............................................... 99Personalomsättning ............................................................................................100Sjukfrånvaro ........................................................................................................... 101Sjukfrånvaro per åldersgrupp ............................................................................ 101Föräldraledighet och vård av barn ................................................................... 102Föräldrapenning .................................................................................................... 102


Tillfällig föräldrapenning....................................................................................... 102Jämställda löner ..................................................................................................... 102Integrering av klimat och miljö i Regeringskansliets beredningsprocesser ........................................................................................... 102Direkt miljöpåverkande verksamhet (den interna verksamheten) .......... 103Regeringskansliets utgifter ................................................................................ 103Utgifter per departement i miljoner kronor ................................................... 103Utgifter per kostnadsslag i miljoner kronor ...................................................104

Kontakt med regeringen och Regeringskansliet ..................................... 105Besöksadresser .....................................................................................................108


FörordRegeringskansliets uppdrag är att stödja regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik. Tjänstemännen stödjer regeringen genom att utreda olika frågor, utforma lagstiftning, ge underlag för styrning av myndigheter, utveckla relationer med andra länder och förbereda olika beslut och ställningstaganden i förhandlingar till exempel inom EU.

Regeringskansliets årsbok ger exempel på verksamhet som har bedrivits inom myndigheten under föregående år. I årsboken redovisas också Regeringskansliets verksamhet genom ett antal statistiska mått.

Jag hoppas att årsboken 2017 ger dig en ökad inblick i Regeringskansliets verksamhet. För mer information besök gärna vår webbplats www.regeringen.se.

Mikael Granholm Förvaltningschef i Regeringskansliet

http://www.regeringen.se


Fakta om RegeringskanslietRegeringskansliets organisationMyndigheten Regeringskansliet bestod under 2017 av Statsrådsbered-ningen, tio departement och Förvaltningsavdelningen. Myndigheten leds av statsministern, vilket innebär att statsministern är såväl regeringschef som chef för myndigheten Regeringskansliet. I varje departements ledning finns ett eller flera statsråd (ministrar), varav ett är departementschef. Varje statsråd har stöd av statssekreterare, politiskt sakkunniga, pressekreterare och tjänstemän i departementet. Förvaltningsavdelningen leds av Regeringskansliets förvaltningschef.

Utlandsmyndigheterna, det vill säga ambassader, representationer, karriärkonsulat och delegationer vid internationella organisationer som EU, FN och OECD, är egna myndigheter direkt underställda Regeringskansliet.

Regeringen tillsätter kommittéer med utredningsuppdrag. Kommittéerna är egna myndigheter som lyder under regeringen.

Regeringen

Regeringskansliet

Statsrådsberedningen – SB

Arbetsmarknadsdepartem

entet – A

Finansdepartementet – Fi

Försvarsdepartementet – Fö

Justitiedepartementet – Ju

Kulturdepartementet – Ku

Miljö- och energidepartem

entet – M

Näringsdepartem

entet – N

Socialdepartementet – S

Utbildningsdepartem

entet – U

Utrikesdepartem

entet – UD

Förvaltningsavdelningen – FA


Regeringskansliets uppgifter ”Regeringskansliet har till uppgift att bereda regeringsärenden och

att i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet.” (1 § förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet)

Tjänstemännens arbeteAv Regeringskansliets cirka 4 800 tjänstgörande är ungefär 200 politiskt tillsatta. De av Regeringskansliets medarbetare som inte är politiskt tillsatta har kvar sina anställningar oavsett vilka som sitter i regeringen. Tjänstemännens uppgift är att bistå regeringen med att ta fram underlag och förslag till olika regeringsbeslut och utreda frågor av både nationell och internationell karaktär. De arbetar också med frågor kring styrning av de statliga myndigheterna genom att ta fram underlag till de årliga regleringsbreven och följa upp myndigheternas verksamhet. Internationella förhandlingar, inom till exempel EU-området, ingår också i arbetet.

Regeringskansliets verksamhetI appendixdelen av årsboken beskrivs Regeringskansliets verksamhet i ett antal statistiska mått som på olika sätt speglar myndighetens uppgifter. Uppgifterna kan delas in i sju huvudverksamheter som kortfattat går att beskriva så här:

1. LagstiftningsprocessenDet är tjänstemännens uppgift att på regeringens uppdrag bearbeta politiska initiativ, utforma utredningsdirektiv och beslutsunderlag. De ska även remissbehandla betänkanden, bereda lagrådsremisser, utarbeta propositioner samt bereda utfärdande av de lagar som riksdagen beslutat om.

2. Budgetprocessen och myndighetsstyrningRegeringskansliets tjänstemän bereder och följer upp budgetförslag, tar fram underlag till de instruktioner och regleringsbrev som styr myndigheterna, medverkar i tillsättning av styrelser och myndighets-chefer samt håller löpande kontakt med myndigheterna.


3. RegeringsärendenRegeringskansliets tjänstemän bereder regeringsärenden. Det handlar bland annat om propositioner, skrivelser, uppdrag till myndigheter, anslags- och bidragsärenden samt vissa dispensärenden och över- klaganden.

4. EU-arbete och internationellt arbeteDet är Regeringskansliets uppgift att bereda svenska ståndpunkter och driva förhandlingsarbete i EU samt ta fram förslag till hur EU-direktiv ska införlivas i svensk rätt. Regeringskansliets tjänstemän företräder även Sverige i andra internationella förhandlingar, bland annat inom FN-systemet.

5. Extern kommunikationRegeringskansliet bistår regeringen när det gäller kommunikation med omvärlden. Tjänstemännen skriver till exempel underlag till svar på frågor och interpellationer från riksdagen samt brev och e-post från allmänheten.

6. Särskilda projekt och programSärskilda projekt och program är verksamhet av förvaltningskaraktär som bedrivs i Regeringskansliet. Det är verksamhet som pågår under begränsad tid.

7. Internt stöd och utvecklingsarbeteInom Regeringskansliet hanteras bland annat intern verksamhets-planering, ekonomiadministration, personaladministration, it-stöd, bevakning och säkerhet, arkivering, diarieföring och lokalförsörjning.


StatsrådsberedningenStatsrådsberedningen har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet. I Statsråds-beredningen finns statsministerns kansli och sam-ordnings- och energiministerns kansli. Därutöver finns samordningskansliet, förvaltningschefens kansli, rättschefens kansli, granskningskansliet, kansliet för samordning av EU-frågor, utrikes- och EU-enheten samt internrevisionen. I statsministerns kansli ingår även Innovationsrådets kansli. I Statsrådsberedningen tjänstgjorde under året 187 personer.

Under 2017 genomfördes bland annat följande vid Statsrådsberedningen:

InitiativToppmöte för rättvisa jobb och tillväxtI november stod statsminister Stefan Löfven tillsammans med Euro-peiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker värd för ett toppmöte för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg. Stats- eller regerings-chefer, arbetsmarknadens parter och andra nyckelaktörer möttes för att diskutera hur man kan främja rättvisa jobb och tillväxt. Diskussionerna fördes i ett öppet och interaktivt format som kunde följas i realtid av människor i hela EU. På toppmötet undertecknades ett gemensamt uttalande om den europeiska pelaren för sociala rättigheter av Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. En rapport från värdarna summerade toppmötets diskussioner och gav förslag på hur den sociala dimensionen kan utvecklas vidare.

En delegation mot segregation inrättasRegeringen beslutade att inrätta en ny myndighet, Delegationen mot segregation (Delmos), från den 1 januari 2018. Myndigheten ska arbeta för att förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar och motverka strukturella orsaker till segregation. Delmos ska bidra till att regeringens långsiktiga reformprogram för minskad segregation 2017–2025 genomförs i samverkan med flera aktörer som till exempel kommuner, myndigheter och det civila samhället.


ToppmötenMöten i Europeiska rådetEuropeiska rådet beslutar om EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Statsministern representerar Sverige i detta arbete. Under året deltog han i flera möten där bland annat energifrågor, brexit, migration, det digitala Europa, säkerhet och försvar stod i fokus.

Energitoppmöte i ParisI november var samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan ordförande för det internationella ministermötet inom Internationella energibyrån (IEA) som hölls i Paris. Under mötet lyftes Sveriges priori-teringar om ett ökat samarbete med tillväxtländer för att påskynda energi omställningen globalt. Ministrar från IEA:s 29 medlemsländer, partner länder såsom Brasilien, Indien, Indonesien, Kina, Marocko och Mexiko samt företrädare från världens största energiföretag deltog i mötet.

Officiella resor Möte med Frankrikes president och premiärministerI juli besökte statsministern president Emmanuel Macron och premiär-minister Édouard Philippe i Paris. På dagordningen stod det svensk- franska samarbetet, EU:s framtid, migration och säkerhet samt frågor om jobb och tillväxt.

Grön innovation och hållbarhet i fokus vid KinabesökStatsministern besökte Kina tillsammans med flera statsråd och en näringslivsdelegation. I Kina finns en stor efterfrågan på grön innova-tion för att ställa om samhället i en mer hållbar riktning. Sverige är världsledande på området och statsministern ledde därför en delegation inom regeringens Team Sweden-satsning som bestod av företag och myndigheter med kompetens som efterfrågas i Kina. Statsministern hade överläggningar med premiärminister Li Keqiang och talade på World Economic Forum.

60-årsfirande av RomfördragenDen 25 mars 2017 var det 60 år sedan regeringsföreträdare för Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland samlades i Rom för att skriva under Romfördragen. På årsdagen möttes stats-ministern och EU:s övriga ledare i Rom i samband med ett informellt EU-toppmöte där samtalen fokuserade på EU:s framtida utmaningar.


Inrikes resorStatsministern reste runt i Sverige för att samtala med människor och besöka företag. Han reste framför allt till mindre orter som vanligtvis inte hamnar i politikens eller mediernas fokus. Totalt besöktes cirka 60 orter. Några resor hade särskilda teman, såsom Trygghet i fokus i juli samt Trygghet och brottsbekämpning i fokus i november. Vid två tillfällen hölls regeringssammanträden utanför Stockholm, Falun i februari och Gävle i september. Innovationsrådet, som leds av statsministern, höll ett regionalt möte i Trollhättan i oktober.

Internationella besök i SverigeFrihandelsavtal och exportfrågor på agendan vid JapanbesökI juli besökte Japans premiärminister Shinzo Abe Sverige på inbjudan av statsministern. Överläggningarna rörde bland annat ett fördjupat ekonomiskt samarbete inklusive innovation, ländernas medlemskap i FN:s säkerhetsråd samt att Sverige och Japan 2018 firar 150 år av diplomatiska förbindelser. Samtalen berörde särskilt det nya frihandels-avtalet som har slutits mellan EU och Japan samt möjligheterna att utveckla handeln med Japan som är Sveriges näst viktigaste export-marknad i Asien.

Finlands president på besök Finlands president Sauli Niinistö besökte statsministern i Stockholm i mars. Deras samtal handlade främst om bilateralt samarbete samt försvars- och säkerhetsfrågor. Presidenten närvarade vid Svenska Finlandsfrivilligas minnesstund för de svenskar som deltog på den finska sidan i Vinterkriget 1939–1940.

Innovation och asylsamarbete i fokus vid Merkels besökInnovation, digitalisering och asylsamarbete var centrala frågor när Tysklands förbundskansler Angela Merkel mötte statsministern i januari. Ett tysk-svenskt partnerskap om innovation presenterades. Både statsministern och förbundskanslern betonade vikten av gemen-samma principer för asylmottagningen inom EU.


Övrig medverkanBesök i FNStatsministern deltog i öppnandet av FN:s generalförsamling i New York och träffade generalsekreterare António Guterres. Stats-ministern talade i Säkerhetsrådet och deltog vid ett möte om freds-bevarande insatser. Han deltog även i ett klimattoppmöte och talade om arbetet för inkluderande tillväxt och initiativet Global Deal vid World Economic Forums 2030-toppmöte.

Deltagande i försvarsövningen AuroraTillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist besökte stats-ministern den nationella försvarsövningen Aurora 17 i september. Syftet med besöket var att ta del av övningens slutskede och samtala med soldater och personal som deltagit i övningen.

Ordförande i ny ILO-kommission om framtidens arbeteStatsministern fick i uppdrag att leda en ny global FN-kommission om framtidens arbete tillsammans med Mauritius president Ameenah Gurib-Fakim. Kommissionen samlar ett 20-tal experter från olika delar av världen och ska analysera effekterna av de omvälvande och långsiktiga förändringar som exempelvis digitalisering, klimat-förändringar och demografi innebär.

Besök i förintelselägret AuschwitzI samband med att statsministern besökte Polen i juni för överlägg-ningar med premiärminister Beata Szydło, gjorde han ett besök i förintelse lägret Auschwitz tillsammans med Livia Fränkel, syster till Hédi Fried. Båda systrarna kom till Auschwitz den 17 maj 1944.

Finland firade 100-årsjubileumDen 6 december 2017 firade Finland 100 år som en självständig nation. Redan i augusti uppmärksammades detta när Finlands stats-minister Juha Sipilä besökte Stockholm. Båda statsministrarna högtidlighöll firandet genom att besöka ett jubileumsarrangemang i Kungsträdgården.


Tal för studenter om EU:s framtidI oktober var statsministern inbjuden av Utrikespolitiska Föreningen vid Uppsala universitet för att tala om EU. Under rubriken ”Vårt Europa – vårt gemensamma ansvar” höll statsministern ett linjetal om EU där han beskrev sina tankar och visioner om framtidens Europa. Efter talet gavs studenterna möjlighet att ställa frågor till statsministern.


Departementens verksamhet

Arbetsmarknadsdepartementet Under 2017 ansvarade Arbetsmarknadsdeparte- mentet bland annat för frågor om arbetsmarknads- politiken och samordning för etablering av nyanlända. I departementet (inklusive kommittéer) tjänstgjorde under året 158 personer.

Under 2017 genomfördes bland annat följande vid departementet:

Ökade krav på nyanlända samt uppdrag om utrikes födda kvinnorSamma krav ska gälla för nyanlända som för övriga arbetssökande på arbetsmarknaden. En utbildningsplikt infördes för alla nyanlända i etableringsprogrammet. Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att öka utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad och Statskontoret fick i uppdrag att ta reda på varför utomeuropeiskt födda kvinnor i högre utsträckning står utanför arbetskraften. Nya utstationeringsregler – Lex Laval revs uppNya utstationeringsregler trädde i kraft i juni. Ändringarna stärker kollektivavtalens ställning, så att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera bättre när det gäller skydd av utstationerade arbetstagare. Lex Laval revs upp genom att den så kallade bevisregeln togs bort. Svenska fackförbund kan nu alltid kräva ett svenskt kollektivavtal, ytterst med stöd av stridsåtgärder.

Introduktionsjobb – ett enklare och mer träffsäkert stödFör att fler som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete, föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) att anställningsstöden görs färre, enklare och mer kraftfulla. Fem olika stöd blir ett – introduktionsjobb som stärker den enskilda individen och möter kompetensbehov hos arbetsgivare.


Ändringar i arbetslöshetsförsäkringenI maj ändrades regelverket i arbetslöshetsförsäkringen, så att det ska vara möjligt att vara arbetslös på deltid och få ersättning under maximalt 60 veckor. Regeringen föreslog också att antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas från sju till sex dagar, nya regler om samordning av pension och arbetslöshetsersättning samt rätt till ersättning vid förtroendeuppdrag.

Utstationeringsdirektivet och den sociala pelarenSverige har drivit på för en ändring av utstationeringsdirektivet, så att det ska bli möjligt att kräva lika lön för utländska och svenska arbets-tagare som gör samma jobb. Regeringen verkade för att de sociala frågorna ska få en större roll i EU-samarbetet och vid det sociala toppmötet i Göteborg i november, tillkännagavs en europeisk pelare för sociala rättigheter.


FinansdepartementetUnder 2017 ansvarade Finansdepartementet bland annat för frågor om ekonomisk politik, skatter, statlig förvaltning, finansmarknad och konsumentpolitik. I departementet (inklusive kommittéer) tjänstgjorde under året 551 personer.


Nya regler om marknader för finansiella instrumentRegeringen lämnade ett förslag (prop. 2016/17:162) till ökat kundskydd på värdepappersmarknadsområdet och bättre förutsättningar för Finansinspektionen att utöva en effektiv tillsyn. Bland förslagen fanns skärpta regler för rådgivning om investeringar i syfte att minska risken för intressekonflikter.

Ytterligare verktyg för makrotillsyn och amorteringskravI en proposition (prop. 2017/18:22) föreslog regeringen att Finans-inspektionen ges förstärkt lagstöd att vidta åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden, till exempel avseende hushållens skuldsättning. Regeringen gav också medgivande till Finans inspektionens föreskrifter om ett förstärkt amorteringskrav i enlighet med tidigare gällande lagstiftning.

Hållbar finansmarknad Regeringen har arbetat vidare med det nya målet om att finans-marknaden ska bidra till en hållbar utveckling. Bland annat beslutades en proposition (prop. 2017/18:5) om bättre förutsättningar för fond sparande och hållbara val. De föreslagna reglerna syftar till att underlätta för investerare att bedöma vilka hållbarhetsaspekter som beaktas vid fondförvaltningen.

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Regeringen lämnade ett förslag (prop. 2016/17:173) till ny lag om åtgär-der mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Bestämmelserna i den nya lagen innebär i huvudsak skyldigheter för fysiska och juridiska personer som utövar finansiell och annan verksamhet att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet.


Åtgärder för minskade koldioxidutsläpp Regeringen föreslog två åtgärder för att minska utsläppen från bilar. Den ena är ett bonus-malussystem som medför en bonus för nya lätta fordon med låga koldioxidutsläpp, men en högre skatt under de tre första åren för fordon med höga utsläpp av koldioxid. Den andra är bränslebyte som innebär att mer biobränsle successivt ska blandas in i den bensin och diesel som säljs.

Skatt på flygresor I en lagrådsremiss föreslog regeringen att en punktskatt på flygresor införs. Skatten syftar till minskade utsläpp, mindre klimatpåverkan och att flyget i högre utsträckning kan bära sina egna klimatkostnader. Skatten avser kommersiella flygresor med passagerarplan som är godkända för fler än tio passagerare och som lyfter från en flygplats i Sverige.

Nya skatteregler för företagssektorn I juni lämnade Finansdepartementet en promemoria med förslag om att bland annat införa en generell begränsning av ränteavdrag i bolags-sektorn. Förslagen förbättrar neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital samt motverkar skatteplanering med ränteavdrag och att vinster därigenom förs ut från Sverige.

Begränsning av vinster i välfärdenUnder 2017 arbetade departementet med att utforma förslag om krav på tillstånd för att ta emot offentlig finansiering. Kraven avser juridiska personer som bedriver verksamhet enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och skollagen. Förslaget innebär bland annat en begränsning av hur stora rörelseresultat privata välfärdsaktörer får uppnå.

Omlokalisering av myndigheterHela eller delar av verksamheten vid tio myndigheter omlokaliserades från Stockholm till andra orter i Sverige. Berörda myndigheter är Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för kulturanalys, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Polarforskningssekretariatet, Statistiska centralbyrån, Statens service-center, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket samt Universitets- och högskolerådet.


Ny lagstiftning om upphandlingRegeringen föreslog att upphandlande myndigheter och enheter ska kunna föra in krav på villkor avseende lön, semester och arbetstid i upphandlingar. Förslagen innebär bland annat ökade möjligheter att förhandla om anbuden i en upphandling eller använda sig av konkurrens präglad dialog.

Digitalisering av offentlig sektorRegeringen beslutade om att inrätta en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn. Myndigheten placeras i Sundsvall och ska bland annat bistå regeringen med underlag för utveckling av politiken för digitalisering och it samt utveckla, samordna och stödja digitalise-ringen av myndigheter, kommuner och landsting.

Statens budgetI april presenterade regeringen den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2016/17:100) med inriktning för den ekonomiska politiken inför budgetpropositionen för 2018. Regeringens prioriteringar jobb, skola och klimat låg fast. Samtidigt presenterades en vårändrings budget (prop. 2016/17:99) med åtgärder för ökad trygghet och säkerhet. I sep-tember presenterades budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1).


FörsvarsdepartementetUnder 2017 ansvarade Försvarsdepartementet för frågor om landets försvar, totalförsvaret, interna-tionellt försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, försvarsunderrättelseverksamhet, internationella insatser samt folkrätt vid väpnad konflikt. I departe-mentet (inklusive kommittéer) tjänstgjorde under året 151 personer.


Försvarsuppgörelse stärker totalförsvaret med 2,7 miljarder per årRegeringen kom överens med Moderaterna och Centerpartiet om ytterligare åtgärder för att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Den militära förmågan och förmågan inom totalförsvaret förstärks med ytterligare 2,7 miljarder kronor per år under perioden 2018–2020. Inklusive tidigare satsningar uppgår förstärkningarna av totalförsvaret för perioden 2015–2020 till cirka 26 miljarder kronor.

Försvarsberedningen överlämnade rapport om totalförsvaretI början av året fick Försvarsberedningen ett nytt uppdrag av regeringen att förbereda nästa försvarsbeslut som omfattar perioden 2021–2025. I december överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Motstånds-kraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.

Värnplikten återinförsRegeringen beslutade att återinföra skyldigheten att genomgå mönstring och fullgöra grundutbildning med värnplikt. Totalförsvarets rekryte-ringsmyndighet (TRM) fick därför i uppdrag att kalla in totalförsvars-pliktiga till mönstring under hösten för inskrivning till grundutbildning med värnplikt under 2018.


Övningen Aurora 17 genomfördesFörsvarsmaktsövningen Aurora 17 genomfördes i syfte att öka för-mågan att möta ett angrepp mot Sverige. Det här var den största, nationella försvarsmaktsövningen i Sverige på mer än tjugo år och den genomfördes på flera platser i landet. Totalt deltog cirka 19 000 personer, ett 40-tal andra svenska myndigheter och förband från andra länder.

Veterandagen blir allmän flaggdagRegeringen beslutade att veterandagen den 29 maj görs till allmän flagg dag från och med 2018. Beslutet innebär att de svenska vetera-nerna återkommande uppmärksammas och synliggörs för en bredare allmänhet.


JustitiedepartementetUnder 2017 ansvarade Justitiedepartementet bland annat för rättsväsendet, migrations- och asylfrågor, krisberedskap, grundlagar och civilrätt. I departementet (inklusive kommittéer) tjänstgjorde under året 435 personer.


Översyn av den straffrättsliga terrorismlagstiftningenEn särskild utredare fick i uppdrag (dir. 2017:14) att genomföra en översyn av den straffrättsliga terrorismlagstiftningen. Syftet är att lagstiftningen ska bli lätt att tillämpa och att det straffbara området ska vara förutsägbart och tydligt. Regleringen ska också vara förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter.

Skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrottI en proposition (prop. 2016/17:108) föreslog regeringen höjda minimi-straff för vissa allvarliga våldsbrott. Förslaget resulterade i att straffen för bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån höjdes. Vidare skärptes straffskalorna för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor.

Datalagring – brottsbekämpning och integritetEn särskild utredare fick i uppdrag (dir. 2017:16) att se över de svenska datalagringsreglernas förenlighet med EU-rätten. Syftet är att säker-ställa bland annat polisens tillgång till operatörers uppgifter för att bekämpa allvarlig brottslighet samtidigt som den personliga integriteten skyddas. Utredningen redovisade sitt uppdrag i oktober (SOU 2017:75).

En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet En lagrådsremiss lämnades till Lagrådet med förslag på en ny sexual-brottslagstiftning som bygger på samtycke. Förslaget innebär att det inte längre ska krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för till exempel våldtäkt.


Polismyndighetens arbete stärks och utvecklasRegeringen genomförde en stor satsning på Polismyndigheten och satsar under perioden 2018–2020 sammantaget 7,1 miljarder kronor på polisens verksamhet. Anslaget ska ge förutsättningar för ökad trygghet och fler uppklarade brott. Polismyndigheten fick även i uppdrag att hitta sätt för att förbättra arbetsmiljön och skapa fler karriärvägar för polisanställda.

En ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommandeRegeringen aviserade att en begränsad grupp ensamkommande unga, som kom senast den 24 november 2015 och som drabbats av långa handläggningstider hos Migrationsverket, ska få en ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå.

Åtgärder för stärkt säkerhetsskydd och informationssäkerhetRegeringen presenterade en nationell strategi för utvecklingen av informations- och cybersäkerheten i Sverige (skr. 2016/17:213) och lämnade ett förslag till Lagrådet om en ny säkerhetsskyddslag. Under hösten remitterades ett förslag om att statliga myndigheter i vissa fall ska samråda med Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten inför utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet.

Ändrade mediegrundlagar Regeringen föreslog ändringar (prop. 2017/18:49) i tryckfrihetsförord-ningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I syfte att underlätta förståelsen och tillämpningen av dessa gjordes en språklig och redaktionell revide-ring. Förslaget begränsar ansvariga utgivares ansvar för äldre innehåll på nätet och möjliggör ett förbud mot databaser som sammanställer och sprider uppgifter om till exempel vilka som förekommer i fällande domar i brottmål.

Utökade möjligheter till arbetsplatsinspektionerI en promemoria föreslogs att Polismyndigheten får rätt att göra stick-provsinspektioner på arbetsplatser inom riskbranscher. Syftet är att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. För att ytterligare motverka utnyttjandet av sådan arbetskraft föreslogs att straffavgiften dubbleras för arbetsgivare.


Ny dataskyddslagRegeringen föreslog i en lagrådsremiss att personuppgiftslagen upp-hävs och att en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning införs. EU:s nya dataskyddsförordning börjar tillämpas den 25 maj 2018 och skapar ett enhetligt regelverk inom EU för behandling av personuppgifter. Detta medför ändringar och kompletteringar i flera svenska författningar.


KulturdepartementetUnder 2017 ansvarade Kulturdepartementet bland annat för frågor om kultur, medier, demokrati, mänskliga rättigheter nationellt och trossamfund. I departementet (inklusive kommittéer) tjänstgjorde under året 149 personer.


En samlad kulturarvspolitik Regeringens övergripande kulturarvspolitiska prioriteringar presen-terades i en proposition (prop. 2016/17:116) som överlämnades till riksdagen. Bland annat föreslogs en särskild museilag med syfte att skapa ett långsiktigt ramverk för museerna som självständiga kunskaps institutioner.

Handlingsplan till det fria ordets försvar Allt för många journalister, förtroendevalda och konstnärer utsätts för hot och hat. Regeringen beslutade därför i juli om handlingsplanen Till det fria ordets försvar, som innehåller åtgärder som lägger grunden för mer kunskap, erbjuder stöd till utsatta och stärker rättsväsendets möjligheter att arbeta på området.

En stärkt minoritetspolitikEn utredning redovisade i två betänkanden (SOU 2017:60 och SOU 2017:88) en översyn av minoritetspolitiken och lämnade ett antal förslag för en stärkt politik inom området. Bland annat föreslogs att det införs en skyldighet för kommuner och landsting att anta doku-menterade mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Läsfrämjande insatserRegeringen genomför flera insatser och aktiviteter för att främja barns läsning i och utanför skolan. Ett exempel är läslovet (höstlovet) där regeringen satsar 5 miljoner kronor årligen 2017–2020. Bokstart är ett annat exempel som syftar till att stärka små barns språk- och läs-utveckling. Kulturrådet fick i uppdrag att utvidga satsningen Bokstart och koppla satsningen till förskolan.


Ändringar i lagen om åldersgränser för film I en proposition (prop. 2016/17:35) föreslogs ändringar i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Änd-ringarna innebar att avgiften för att fastställa åldersgränser för film tas bort och att ledsagarregeln utvidgas till femton år. Detta innebär att barn som fyllt elva men inte femton år, ska få se film på bio tillåten från femton år om barnet är i sällskap med en person som har fyllt arton år.


Miljö- och energidepartementetUnder 2017 ansvarade Miljö- och energidepartementet bland annat för miljö-, energi- och klimat-politik. I departementet (inklusive kommittéer) tjänstgjorde under året 202 personer.


Ett klimatpolitiskt ramverkRegeringen överlämnade en proposition (prop. 2016/17:146) med ett nytt klimatpolitiskt ramverk som består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Det sistnämnda har till uppgift att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen.

Mer pengar till KlimatklivetRegeringen föreslog i vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99) att Klimatklivet stärks med ytterligare 500 miljoner kronor för att öka takten i omställningen till ett fossilfritt land. Genom ytterligare till-skott till Klimatklivet i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) möjliggör regeringen klimatinvesteringar i Sverige för 8–10 miljarder kronor under perioden 2015–2020.

Levande och hållbara städerRådet för hållbara städer tillsattes med syfte att driva och samordna arbetet för hållbar stadsutveckling. Ett stöd för grönare städer inrättades också. Sammanlagt ska 1,15 miljarder kronor fördelas under perioden 2018–2020. Regeringen beslutade även om en ny premie för el cyklar, elmopeder och elmotorcyklar. Investeringar i cykelinfrastruktur blev en stödberättigad åtgärd via de så kallade stadsmiljöavtalen.

Elektrifiering och fossilfria transporter för minskade utsläppEtt stöd för att installera laddpunkter för elfordon vid hemmet beslutades. Likaså att miljöanpassade bilar ska få en bonus på upp till 60 000 kronor och att nya bilar med höga koldioxidutsläpp ska få högre skatt de första åren. Genom ändrade skatteregler och krav på inbland-ning av biodrivmedel i fossila bränslen ska utsläppen av växthusgaser minska ytterligare.


Minskad nedskräpning av plast i havenI budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) föreslog regeringen satsningar om drygt 100 miljoner kronor för att minska plasten i haven. Bland annat fick Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska plastens miljöpåverkan vid nedskräpning. En utredning (M2017:06) tillsattes för att se över hur plastens miljöeffekter kan minskas.

Flera åtgärder mot vattenbristFlera aktörer arbetar för att säkra grundvattenbehovet. I budgetpro-positionen för 2018 (prop. 2017/18:1) föreslog regeringen en satsning på 200 miljoner kronor för att förebygga torka genom att anlägga våt marker. Dessutom avsattes medel för att fördjupa kartläggningen av grundvattenresurser. Även vattenkatastrofgruppen VAKA fick ökade medel.

Mer cirkulär ekonomi och mindre avfall En utredning (SOU 2017:22) gav flera förslag på åtgärder för en mer cirkulär ekonomi där livslängden på material och produkter förlängs genom att bland annat återanvända, reparera och återvinna. Bland annat föreslogs att en delegation för cirkulär ekonomi inrättas, att en skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster införs samt att bilpooler ska främjas.

Satsningen Industriklivet lanseras Industriklivet innebär bland annat att regeringen satsar 300 miljoner kronor årligen 2018–2040 för att svensk industri ska kunna ställa om mot noll-utsläpp av växthusgaser. Energimyndigheten administrerar stödet och fortsätter sitt uppdrag med att genomföra och samordna insatser för minskade processutsläpp inom svensk industri under perioden 2016–2019.

Energiöverenskommelsen fortsätter att genomföras Elcertifikatssystemet förlängs till 2045 och utökas med ytterligare 18 terawattimmar ny förnybar el till 2030. Regeringen överlämnade en proposition (prop. 2016/17:142) för ändrad beskattning som bland annat innebär att skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasas ut och att fastighetsskatten på vattenkraftverk stegvis sänks till 0,5 procent av taxeringsvärdet.


Skärpta regler för elnätsavgifterEnergimarknadsinspektionen presenterade förslag på hur regelverken kring elnätsavgifterna kan skärpas. Bland annat föreslogs att metoden för att beräkna elnätsföretagens avkastning ska regleras och att nya avskrivningstider ska gälla för elnätsanläggningar.

Ökat stöd till solcellerI budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) föreslog regeringen en höjning och en förlängning av budgeten för solcellsstöd. Drygt 900 miljoner kronor per år avsätts under perioden 2018–2020. Stöd-nivån för privatpersoner höjs från 20 procent till 30 procent. Stödets utformning och ansökningsförfarande ses över i syfte att förenklas.


NäringsdepartementetUnder 2017 ansvarade Näringsdepartementet för frågor som rör bostäder och byggande, företag med statligt ägande, digitaliseringspolitik, näringsliv, innovation, landsbygd och areella näringar, livsmedel, regional tillväxt, post samt transporter och infra-struktur. I departementet (inklusive kommittéer) tjänst gjorde under året 502 personer.


En livsmedelsstrategi för Sverige – jobb och tillväxt i hela landetI januari lämnade regeringen över den första svenska livsmedels strategin som omfattar hela livsmedelskedjan och ska bidra till en ökad hållbar svensk livsmedelsproduktion till riksdagen. I ljuset av livsmedelsstrate-gin lanserade regeringen en handlingsplan för strategins genomförande. Sammanlagt satsas 1 miljard kronor under perioden 2017–2019.

En mer sammanhållen besöksnäringEtt betänkande om en samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95) överlämnades i december. I uppdraget ingick att lämna förslag på en politik som skapar förutsättningar för tillväxt, företagande och sysselsättning och som bidrar till en gemen-sam kraftsamling inom besöksnäringen.

Modernare postlagstiftningDen ökade digitaliseringen har inneburit ändrade kommunikations-mönster. Postmarknaden har förändrats, antalet brev har minskat. Regeringen beslutade därför om en lagrådsremiss och en förordnings-ändring som ska leda till en mer moderniserad och fungerande posttjänst, bland annat genom bättre uppföljning och bevakning av dem som erbjuder posttjänster.

Fortsatta insatser för ökat bostadsbyggandeRegeringen aviserade 2016 ett så kallat 22-punktsprogram för ökat bostadsbyggande. 2017 vidtogs åtgärder för att uppfylla samtliga punkter i programmet. Regeringen fortsatte arbetet med att genomföra det bostadspolitiska paketet som innehåller ett antal långsiktiga stöd för att underlätta byggandet av nya bostäder och renoveringar av befintliga bostäder.


Hela Sverige ska levaI budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) gjordes förstärk-ningar på flera områden som är viktiga för landsbygden och de gröna näringarna, satsningar för totalt 1 245 miljoner kronor för fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Den parlamentariska landsbygds-kommitténs slutbetänkande (SOU 2016:26) med 75 förslag på åtgärder för lands bygdens framtid överlämnades.

Satsningar på innovationDepartementet tog över ansvaret för den utlandsbaserade verksam-heten hos myndigheten Tillväxtanalys. Sverige och Tyskland ingick innovationspartnerskap om samarbete för att främja innovativa samhällslösningar, nya exportprodukter och starkare konkurrenskraft. Sverige och Frankrike undertecknade ett strategiskt partnerskap för innovation, digital omvandling och gröna lösningar.

Bättre trafiksäkerhet på vägarRegeringen beslutade om en ändring i trafikförordningen som handlar om hur mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning får användas av förare under färd på väg. Trafikverket presenterade förslag till en nationell plan med åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Trafikanalys fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av sänkt bashastighet i tätort.

En ny nationell infrastrukturplanEn fungerande infrastruktur är en viktig förutsättning för ett modernt samhälle. I augusti överlämnade Trafikverket ett förslag till en nationell övergripande plan för transportsystemet 2018–2029. Cirka 700 miljar-der kronor kommer att investeras i en infrastruktur som gör Sverige starkare och bidrar till en större arbetsmarknad och effektivare gods-transporter.

Förenkla för företagMånga företag upplever att lagar och myndighetsregler är hinder för tillväxt. Regeringen vidtog därför åtgärder för att underlätta för företag att förhålla sig till regler och ha smidiga myndighetskontakter. Tillväxt-verket och Statskontoret fick i uppdrag att komma med förslag som ska ge företag mer tid att fokusera på att utveckla sin verksamhet, växa och skapa jobb.


Satsning på smarta städerSmarta städer är ett av regeringens fem samverkansprogram som ska bidra till att möta flera av kommande samhällsutmaningar. Inom Smarta städer har flera satsningar kopplade till digitaliseringen av regeringens arbete med samhällsbyggandet gjorts och finansierats via Verket för innovationssystem. Digitaliserad planprocess och öppna data är två prioriterade områden.

Regelförenkling inom sjöfartenRegeringen vill utveckla den svenska sjöfarten. Utvecklingen avser arbetstillfällen, transporteffektivitet och klimatet. I en proposition (prop. 2016/17:205) föreslogs därför regelförenklingar som ytterligare ett steg i regeringens arbete för att främja sjöfartsnäringen.

Regeringens digitaliseringsarbete intensifierasEn strategi togs fram för att ange inriktningen för regeringens fortsatta digitaliseringspolitik. Ett digitaliseringsråd bildades i syfte att bidra till hur regeringens arbete med digitaliseringspolitiken ska genomföras. Som stöd till Digitaliseringsrådet inrättades även ett kansli på Post- och telestyrelsen (PTS).

En nationell flygstrategi för goda villkor och sund konkurrensFlyget har stor betydelse för jobben och tillgängligheten i hela Sverige och för att tillgodose behovet av långväga resor. Regeringen beslutade om en nationell flygstrategi som togs fram i dialog med myndigheter, flygbranschen och andra aktörer för att säkra goda villkor och sund konkurrens. Strategin ska bidra till att göra Sverige till ett mer hållbart samhälle socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

En nationell cykelstrategi för att främja cyklingCyklisterna är en viktig utgångspunkt i den nationella cykelstrategin som regeringen antog. Strategin har som övergripande syfte att främja ökad och säker cykling vilket kan bidra till att minska resandets miljö-påverkan och trängseln i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa. Totalt satsades 100 miljoner kronor på en extra cykelsatsning under perioden 2016–2017.


SocialdepartementetUnder 2017 ansvarade Socialdepartementet för frågor om barnets rättigheter, social omsorg, hälso- och sjukvård, folkhälsa och idrott, socialförsäkringar, jämställdhet och spelpolitik. I departementet (inklusive kommittéer) tjänstgjorde under året 295 personer.


En ny jämställdhetsmyndighet Arbetet med att inrätta en ny jämställdhetsmyndighet i Angered pågick under 2017. Genom uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd ska myndigheten främja ett effektivt genomförande av jämställd-hetspolitiken. Myndigheten fick även tidsbegränsade uppdrag som bland annat innebär att sprida metoder för våldsförebyggande arbete.

Karensavdrag för ökad rättvisa vid sjukfrånvaroFör att uppnå en mer rättvis självrisk vid sjukfrånvaro för arbetstagare med koncentrerad arbetstid, skickade regeringen en lagrådsremiss med förslag på ett karensavdrag. Förslaget innebär att ett karensavdrag i sjukförsäkringen och i lagen om sjuklön ersätter den nuvarande karensdagen.

En mer jämställd föräldraförsäkring En utredning (SOU 2017:101) föreslog förändringar inom föräldra-försäkringen. Exempelvis ska föräldrapenningen koncentreras till de första åren i barnets liv. 390 av totalt 460 dagar med föräldrapenning ska användas före barnets treårsdag. Sedan kan tio dagar per barn och år kunna tas ut till dess att barnet har fyllt tio år. 151 dagar föreslås reserveras för vardera föräldern.

En pensionsöverenskommelse för framtidenPartierna som står bakom pensionssystemet kom överens om en fortsatt renovering av pensionssystemet för att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. Bakom den nya överenskommelsen står regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Krist demokraterna.


Åtgärder mot sexuellt våld och trakasserierEfter #metoo-uppropen initierade regeringen möten om sexuellt våld och trakasserier med bland andra myndighets- och näringslivschefer och initiativtagare till uppropen. En tioårig nationell strategi infördes för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människo-handel för sexuella ändamål.

Barnkonventionen blir svensk lagRegeringen beslutade om en lagrådsremiss med förslag om att göra FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) till svensk lag. Barnombudsmannen (BO) fick i uppdrag att stödja myndigheter, kommuner och landsting i arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i respektive verksamheter under perioden 2017–2020.

Ny funktionshinderspolitikI en proposition (prop. 2016/17:188) redovisades åtgärder som syftar till att bidra till det nationella målet för funktionshinderspolitiken. En särskild utredare ska se över styrningen inom funktionshinders-politiken utifrån det nya nationella målet och den nya inriktningen för funktionshinderspolitiken.

En nationell kvalitetsplan för äldrepolitiken En utredning (SOU 2017:21) föreslog en kvalitetsplan för äldreomsor-gen med åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen och ge god rehabilitering. I en promemoria föreslås kommuner få möjlighet att införa ett förenklat beslutsfattande och att inrätta särskilda boende-former för äldre.

Omstrukturering av hälso- och sjukvårdenI budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) föreslog regeringen att stärka vårdgarantin genom att tillföra en miljard kronor årligen 2018–2021. Pengarna ska stödja införandet av ett patientkontrakt för en mer sammanhållen plan över vårdinsatser. Flera av regeringens satsningar ska bidra till en omstrukturering av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården.


Kortare väntetider och mer jämlik cancervård Regeringen fortsatte sin satsning på en mer jämlik och tillgänglig cancervård. Genom att tillföra 500 miljoner kronor årligen 2015–2018 har regeringen kommit överens med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att bland annat införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Målet är att korta väntetider och minska regionala skillnader i cancervården.


UtbildningsdepartementetUnder 2017 ansvarade Utbildningsdepartementet bland annat för utbildnings-, folkbildnings-, forsknings- och ungdomspolitik. I departementet (inklusive kom-mittéer) tjänstgjorde under året 245 personer.


Skolstart vid sex års ålderSom en åtgärd för att skapa en mer likvärdig skola och öka andelen barn som klarar skolan, föreslog regeringen att skolplikten för barn bosatta i Sverige ska inträda vid sex års ålder (prop. 2017/18:9). Det innebär att förskoleklass blir en obligatorisk skolform och att skol-plikten i Sverige förlängs från nio till tio år.

Stadieindelad timplan för ökad jämlikhet i skolan Regeringen föreslog (prop. 2016/17:143) att timplanen i grundskolan ska vara stadieindelad. Det innebär att den minsta garanterade undervisnings tiden fördelas mellan låg-, mellan- och högstadiet. Syftet med en stadieindelad timplan är bland annat att säkerställa att alla elever får den undervisningstid de har rätt till och därmed bidrar till en mer jämlik skola.

En nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet I oktober beslutade regeringen om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet med målet att den svenska skolan ska vara ledande i att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen av samhället medför. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens, och kunskaps-utvecklingen samt likvärdigheten ska stärkas.

En nationell strategi för kunskap och likvärdighetSkolkommissionen lämnade ett betänkande (SOU 2017:35) med förslag om en samlad strategi för ett skolsystem med utvecklingskraft och stärkt likvärdighet. Betänkandet innehåller bland annat förslag om minskad skolsegregation, ökat nationellt ansvar för skolans finansie-ring, stärkt huvudmannaskap genom statligt stöd och samverkan samt kompetensförsörjning till skolväsendet.


Större möjlighet att fullfölja en gymnasieutbildning För att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, föreslog Gymnasieutredningen i sitt betänkande (SOU 2016:77) förbättringar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Förslagen inne bär bland annat mer stöd och en mentor till alla elever, ett tydligare ansvar hos rektorn att utreda frånvaro samt garanterad undervisnings-tid för elever på introduktionsprogram.

Fler folkhögskoleplatser inom ramen för regeringens kunskapslyftRegeringen satsar på ett nytt kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Därför tillförde regeringen medel till folkhög-skolorna för allmän och särskild kurs motsvarande 5 000 platser. En satsning på 671 miljoner kronor årligen innebär bland annat en utökad möjlighet för personer som saknar grundskole- eller gymnasiekompe-tens att komplettera sin utbildning.

Ökad trygghet och bättre studiestöd för studerande För att öka tryggheten, anställningsbarheten och rekryteringen till studier, genomfördes åtgärder för studerande. Regeringen införde ett studiestartsstöd för personer med kort utbildning, höjda studiestöds-belopp och möjlighet till deltidssjukskrivning vid särskilda skäl. En utredare (dir. 2017:80) tillsattes för att bland annat ta fram åtgärder för ökad trygghet för studerande.

Dataskyddsreformen Med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning har flera utredningar, som berört många departement, lämnat förslag på anpassningar av det svenska dataskyddsregelverket till den nya dataskyddsförordningen. På Utbildningsdepartementet bereddes de förslag som lämnades av Forskningsdatautredningen och Utbildningsdatautredningen.

Enklare system för tillträde till högskoleutbildningTillträdesutredningen lämnade förslag (SOU 2017:20) på ett enklare och öppnare system för tillträde för nybörjare till högskoleutbildning på grundnivå. Förslagen innebär bland annat att den grundläggande behörigheten uttrycks i kompetenser och att ett nationellt behörighets-prov införs.


Samlat ansvar för kvalitetssäkring av högskolans verksamhet För att bättre följa upp och utvärdera offentligt finansierad forskning, beslutade regeringen att ge Universitetskanslersämbetet ett samlat ansvar för kvalitetssäkring av hela högskolans verksamhet. Ämbetet ska bland annat lämna förslag på samordning av olika myndigheteters uppföljningar och utvärderingar samt utveckla uppföljningen av unga forskares anställningsvillkor.


UtrikesdepartementetUnder 2017 ansvarade Utrikesdepartementet för Sveriges utrikes-, bistånds- och handelspolitik. Till Utrikesdepartementet hör drygt 100 ambassader och konsulat i utlandet. I departementet (inklusive kommittéer) tjänstgjorde under året 1 307 personer, varav 540 var placerade på utlandsmyndigheterna. Därutöver var cirka 1 400 personer lokalt anställda vid utlandsmyndigheterna.


Sverige i FN:s säkerhetsråd Som ordförande i FN:s säkerhetsråd lade Sverige grunden för priorite-rade frågor såsom kvinnligt deltagande, förebyggande av konflikter, fred och säkerhet, samt transparens. Tillsammans med Egypten och Japan ledde Sverige de humanitära förhandlingarna om Syrien. Sverige var ledande för ett ökat engagemang i Myanmar och pådrivande för att ett större antal representanter från civilsamhället framträdde i säkerhetsrådet.

Den feministiska utrikespolitiken Arbetet med mänskliga rättigheter för kvinnor och flickor på flykt och i migration stärktes. Sverige bidrog till att 17 nya medlemmar anslöt sig till det globala initiativet Call to Action. Sverige är medgrundare till den globala kampanjen She Decides och ökade stödet till arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter med 200 miljoner kronor.

Nytt sätt att rapportera om mänskliga rättigheter För första gången sedan 2010 publicerades samtidigt rapporter för länder i alla världens regioner, totalt 135 rapporter, som vid sidan om mänskliga rättigheter även tydligt belyste situationen vad gäller demokrati och rättsstatens principer. Sverige ökade ansträngningarna för att motverka den globala trenden av ett krympande demokratiskt utrymme.


Ett tryggt närområde Inom organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) verkade Sverige för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen och påpeka de brott mot existerande åtaganden och principer som Rysslands aggression mot Ukraina utgör. Den politiska dialogen med Nato fördjupades. Det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med Finland intensifierades och samarbetet med USA, Storbritannien, Tyskland och Polen fördjupades. Sverige övertog ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd respektive i Barentsrådet.

Engagemang i hela konfliktcykelnRegeringen beslutade om en ny strategi för hållbar fred 2017–2022. Stödfunktionen för politisk dialog och fredsprocesser utvecklades, särskilt genom det kvinnliga medlingsnätverket. Regeringen över-lämnade en skrivelse (skr. 2016/17:196) om Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering till riksdagen liksom propositioner om Sveriges militära insatser i Irak, Afghanistan och Mali. Sverige deltog aktivt i FN:s globala ramverk för flyktingar och migranter.

Fortsatt utveckling av EU-samarbetetRegeringen var pådrivande i EU-kommissionens arbete med att upp-rätthålla respekten för EU:s gemensamma värderingar. Sverige deltog aktivt i EU:s permanenta strukturerade samarbete (PESCO) och verkade för upprättandet av EU:s civila utbildnings- och stabiliserings-insats i Irak (EUAM). Sverige drev på EU:s digitala agenda genom en digital inremarknadsstrategi och initiativet Digital 9 (D9).

En långsiktig klimat-, miljö- och havssatsning Sveriges och Fijis regeringar stod värdar för FN:s första havskonferens i New York. Konferensen genererade ett slutdokument och över 1 400 frivilliga åtaganden från regeringar och andra internationella aktörer. Sverige spelade en fortsatt ledande roll avseende klimatfinan-siering till utvecklingsländer genom ökat stöd och aktivt arbete i klimatfondernas styrelser.


Sverige som humanitär aktörSverige verkade för att åtagandena – Grand Bargain – från det huma-nitära världstoppmötet i Istanbul 2016 skulle efterlevas. Arbetet med att stärka synergier mellan humanitära aktörer och utvecklingsaktörer intensifierades. Som medlem i FN:s säkerhetsråd drev Sverige frågan om efterlevnad av den internationella humanitära rätten och de humanitära principerna.

Ökad delaktighet i EU-frågor Över 40 så kallade EU-handslag genomfördes med bland annat regioner, kommuner och ungdomsorganisationer för att stärka delaktig heten i och kunskapen om EU-arbetet i Sverige. Regeringen fattade beslut om regeringsuppdrag som på olika sätt analyserar vilka konsekvenser brexit kan få för Sverige. Seminarier genomfördes med närings livet i syfte att förbereda för brexit.

För en ökad frihandel Regeringen verkade för frihandel, mot protektionism och för en stark EU-röst i det multilaterala handelssystemet i World Trade Organization (WTO). WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires nådde inte någon överenskommelse, men en reformdiskussion kunde påbörjas. EU:s frihandelsavtal med Kanada, CETA, började tillämpas provisoriskt.

Exportstrategi främjar tillväxt och jobb Arbetet med att genomföra regeringens exportstrategi fortsatte. Flera Team Sweden-resor gjordes för att främja svensk export och investe-ringar. Tematiska Team Sweden-grupper bildades för att förbättra samarbetet mellan olika aktörer och stärka exporten. Satsningen på regionala exportcentra utvidgades till samtliga län. Medel tillfördes för att stärka närvaron på tillväxtmarknader.


Regeringskansliets interna utvecklingsarbeteVerksamheten i Regeringskansliet kräver att arbets-formerna kontinuerligt vidareutvecklas, att med -arbetarnas kompetens möter verksamhetens behov och att det finns ett effektivt internt administrativt stöd. Utvecklingen av Regeringskansliets arbetsformer med digitaliserat processtöd är ett prioriterat område.

Under året har utvecklingen av en digital hantering av regeringsären-den inletts. Målet är ökad kvalitet och effektivitet i Regeringskansliets berednings- och beslutsprocesser. Elektronisk arkivering av handlingar införs stegvis i verksamheten och under året har elektronisk arkivering av brevsvar införts. Utvecklingen av elektroniskt kungörande av för-fattningar har fortsatt. Inom personalområdet har utbildningsinsatser inom jämställdhetsintegrering genomförts. Regeringskansliet har under året tagit emot cirka 100 praktikanter och anställda inom moderna beredskapsarbeten.

Inom kommunikationsområdet har den interna webbplatsen utvecklats och ett arbete för ökad tillgång till information på www.regeringen.se fortsatt. Inom stöd och service har utvecklingen av en digitaliserad process för personalbeslut fortsatt. Målet för utvecklingen är ökad enhetlighet, kvalitet och effektivitet för personalbesluten. Under året anslöts Regeringskansliet till Statens servicecenters lönetjänst i syfte att effektivisera löneadministrationen.



Sveriges regering 2017Var fjärde år väljer svenska folket sina representanter till riksdagen. Riksdagen utser en statsminister som får i uppdrag att bilda regering.

Sedan den 3 oktober 2014 styrs Sverige av en regering bestående av Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP).

Statsrådsberedningen Stefan Löfven (S), statsministerIbrahim Baylan (S), samordnings- och energiminister

Arbetsmarknadsdepartementet Ylva Johansson (S), arbetsmarknads- och etableringsminister

Finansdepartementet Magdalena Andersson (S), finansministerPer Bolund (MP), finansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansministerArdalan Shekarabi (S), civilminister

Försvarsdepartementet Peter Hultqvist (S), försvarsminister

Justitiedepartementet Morgan Johansson (S), justitie- och migrationsministerHeléne Fritzon (S), migrationsminister, biträdande justitieminister

Kulturdepartementet Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister

Miljö- och energidepartementet Karolina Skog (MP), miljöminister

Näringsdepartementet Mikael Damberg (S), närings- och innovationsministerTomas Eneroth (S), infrastrukturministerPeter Eriksson (MP), bostads- och digitaliseringsministerSven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister

Socialdepartementet Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsministerÅsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister

Utbildningsdepartementet Gustav Fridolin (MP), utbildningsministerAnna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsministerHelene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning

Utrikesdepartementet Margot Wallström (S), utrikesministerAnn Linde (S), EU- och handelsministerIsabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklings- samarbete och klimat samt vice statsminister


Avgångna statsråd under 2017Anders Ygeman (S), inrikesminister, Ju, 2014–2017.Anna Johansson (S), infrastrukturminister, N, 2014–2017.Gabriel Wikström (S), folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, S, 2014–2017.


Appendix: Regeringskansliet i siffror


Innehåll1. Lagstiftningsprocessen2. Budgetprocessen och myndighetsstyrning3. Regeringsärenden m. m.4. EU-arbete och internationellt arbete5. Extern kommunikation6. Särskilda projekt och program7. Internt stöd och utvecklingsarbete

Förkortningar och förklaringarSB StatsrådsberedningenA Arbetsmarknadsdepartementet Fi Finansdepartementet Fö FörsvarsdepartementetJu JustitiedepartementetKu KulturdepartementetL LandsbygdsdepartementetM Miljö- och energidepartementetN NäringsdepartementetS SocialdepartementetU UtbildningsdepartementetUD UtrikesdepartementetFA Förvaltningsavdelningen

Streck (–) innebär att departementet inte har någon aktivitet inom det området eller att resultatet är noll inom det aktuella området.

Om raden är tom existerade inte departementet det redovisade året.


InledningFörändringar i omvärlden har inneburit en allt högre komplex- itet och krav på snabbare hantering. En löpande omprövning av Regeringskansliets uppgifter har samtidigt lett till att vissa beslut och förvaltningsärenden lagts ut på andra myndigheter. Jämförelser över tid och mellan departement måste göras med försiktighet. Detta då sakfrågor ibland flyttas mellan departementen och departement ombildas, framför allt i samband med regeringsombildningar.

Ett exempel är den regeringsombildning som ägde rum i juli 2017. Då entledigades tre statsråd, två nya statsråd utsågs och två statsråd fick förändrade ansvarsområden.


1. LagstiftningsprocessenSveriges riksdag fattar beslut om nya lagar eller lagändringar. Majoriteten av lagförslagen initieras av regeringen.

Innan regeringen lägger fram ett lagförslag tillsätts ofta en utredning eller en kommitté som får i uppdrag att utreda en viss fråga genom att ta fram fakta, analysera dem och lägga fram förslag. Utredningen eller kommittén får sina instruktioner genom kommittédirektiv. Under utred-ningstiden kan det visa sig nödvändigt att uppdraget utvidgas eller ändras. Regeringen kan i så fall besluta om tilläggsdirektiv. Detta är en komplettering av de ursprungliga direktiven och innebär vanligtvis också förlängd utredningstid. En utredning eller en kommitté med kommittédirektiv tillsätts för en begränsad tid.

En kommitté består av en ordförande och en eller flera ledamöter. Kommittén kan biträdas bland annat av sakkunniga och experter. En kommitté med ledamöter som representerar riksdagspartierna kallas för en parlamentarisk kommitté. Utredningsuppdrag kan även lämnas till en enda person som då kallas särskild utredare. Även en särskild utredare kan biträdas av bland annat sakkunniga och experter.

När kommittén eller utredningen har avslutat sitt arbete redovisar den sitt förslag till regeringen i ett betänkande. Betänkanden publiceras fortlöpande i Statens offentliga utredningar, SOU. Det förekommer även att lagförslag utreds och arbetas fram inom Regeringskansliet. Sådana förslag redovisas i departementspromemorior som löpande publiceras i Departementsserien, Ds.

Innan regeringen tar ställning till förslagen i betänkandet eller depar- tementspromemorian inhämtas yttranden från berörda myndigheter. Även kommuner, intressegrupper och enskilda ges tillfälle att yttra sig. Efter detta remissförfarande skrivs en proposition där regeringen lämnar ett lagförslag. En proposition innehåller, utöver lagförslaget, motivering och kommentar till förslaget samt redovisning av remissinstansernas synpunkter. Ofta hörs Lagrådet genom en så kallad lagrådsremiss innan propositionen överlämnas till riksdagen.

En proposition med lagförslag resulterar efter behandling i riksdagen i ett riksdagsbeslut. Om riksdagen antar lagen, utfärdar och publicerar regeringen därefter den nya lagen. Författningar kungörs i Svensk författningssamling, SFS.


Det förekommer att regeringen redovisar sin inställning i vissa frågor för riksdagen utan att samtidigt lämna några lagförslag. Sådana redo-visningar kallas skrivelser. Propositioner och skrivelser trycks alltefter-som de beslutas.

Läs mer om lagstiftningsprocessen på www.regeringen.se.

Tjänstgörande i kommittéer

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen – – – – –

Arbetsmarknadsdepartementet 14 17 11 18 25

Finansdepartementet 46 52 53 58 74

Försvarsdepartementet 8 7 2 8 6

Justitiedepartementet 57 72 47 59 57

Kulturdepartementet 7 10 35 21 29

Landsbygdsdepartementet 4 7

Miljö- och energidepartementet 20 18 17 24 18

Näringsdepartementet 46 56 52 25 33

Socialdepartementet 70 76 47 47 66

Utbildningsdepartementet 42 42 40 48 47

Utrikesdepartementet 7 11 10 11 8

Regeringskansliet 321 368 315 318 363

Andel kvinnor/män 59/41 62/38 62/38 64/36 61/39



Kommitté- och tilläggsdirektiv

Departement 2013 2014 2015 2016 2017















Förteckning över kommittédirektiv och tilläggsdirektivAv förteckningen framgår årets kommitté- och tilläggsdirektiv. Numreringen hör ihop med den löpande årsserien. Inom parentes anges kommitténs beteckning i de fall sådan tilldelats vid den tidpunkt förteckningen sammanställdes.

Arbetsmarknadsdepartementet

2017:20 Tilläggsdirektiv till Delegationen för unga till arbete (A 2014:06) 2017:41 Flexiblare insatser (exempelvis flexjobb) för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete (A 2017:01) 2017:48 Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02) 2017:56 Trygghet och utveckling i anställningen vad gäller arbetstid och ledighet (A 2017:02) 2017:70 Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden (A 2017:03) 2017:71 Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03)2017:94 Inrättande av Myndigheten för arbetsmiljökunskap (A 2017:04)2017:101 Tilläggsdirektiv till Mottagandeutredningen (A 2015:02)

Finansdepartementet

2017:3 En tydligare budgetprocess (Fi 2017:01) 2017:8 Tilläggsdirektiv till Agenda 2030-delegationen (Fi 2016:01) 2017:13 Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen (Fi 2017:02) 2017:38 Informationsskyldighet för skatterådgivare (Fi 2017:03) 2017:40 Tilläggsdirektiv till Utredningen om utvärdering av bidragsbrottslagen (Fi 2016:08) 2017:49 Tilläggsdirektiv till Utredning om ekonomiska styrmedel för el- och värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning (Fi 2016:02) 2017:57 Tilläggsdirektiv till Riksbankskommittén (Fi 2016:15) 2017:62 En expertgrupp för digitala investeringar (Fi 2017:04) 2017:69 Flexiblare och enklare regler för upphandlingar under EU:s tröskelvärden samt vissa överprövningsfrågor (Fi 2017:05) 2017:72 Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) 2017:79 Utredning om regeringens analys- och utvärderingsresurser (Fi 2017:06) 2017:95 En organisation för lokal statlig service (Fi 2017:07) 2017:100 Tilläggsdirektiv till Riksbankskommittén (Fi 2016:15) 2017:108 Översyn av F-skattesystemet 2017:112 Tilläggsdirektiv till Utredningen om gräsrotsfinansiering (Fi 2016:10) 2017:117 Inrättande av en myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn (Fi 2017:09) 2017:118 Tilläggsdirektiv till Expertgruppen för digitala investeringar (Fi 2017:04) 2017:119 Tilläggsdirektiv till Tillitsdelegationen (Fi 2016:03) 2017:123 Ett eventuellt svenskt deltagande i Europeiska bankunionen (Fi 2017:10) 2017:134 Ett förändrat reseavdragssystem (Fi 2017:11)

Försvarsdepartementet

2017:30 En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland (Fö 2017:01)2017:31 Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet (Fö 2017:02)2017:42 Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (Fö 2017:039)


Justitiedepartementet

2017:2 Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism ( Ju 2014:26)

2017:4 Straffskalorna för vissa allvarliga immaterialrättsintrång ( Ju 2017:01)2017:5 Tilläggsdirektiv till delegation för migrationsstudier ( Ju 2013:17)2017:9 Åtgärder mot handel med hyreskontrakt ( Ju 2017:02)2017:10 Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för hyresgäster ( Ju 2015:09)2017:14 En översyn av den straffrättsliga terrorismlagstiftningen ( Ju 2017:03) 2017:15 En effektivare kommunal räddningstjänst ( Ju 2017:05)2017:16 Datalagring och EU-rätten ( Ju 2017:04)2017:18 Tilläggsdirektiv till Frigivningsutredningen ( Ju 2016:09)2017:23 Tilläggsdirektiv till 112-utredningen ( Ju 2016:03)2017:25 Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv ( Ju 2017:06)2017:28 Modernare regler om faderskap och föräldraskap ( Ju 2017:07)2017:32 Utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet, sanktioner och tillsyn – tre frågor om säkerhetsskydd ( Ju 2017:08)2017:45 Åtgärder för ett effektivare återvändande och motverkande av missbruk av resehandlingar ( Ju 2017:09)2017:47 Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism ( Ju 2014:26)2017:50 Tilläggsdirektiv till Beslagsutredningen ( Ju 2016:08)2017:55 Stärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen ( Ju 2017:10)2017:75 Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism ( Ju 2017:11)2017:78 Tilläggsdirektiv till Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv ( Ju 2017:06)2017:83 Tilläggsdirektiv till Utredningen om uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder ( Ju 2016:21)2017:84 Tilläggsdirektiv till 112-utredningen ( Ju 2016:03)2017:90 Åtgärder för att minska bedrägeribrottsligheten – skärpta krav och rutiner för svenska identitetshandlingar ( Ju 2017:12)2017:102 Tilläggsdirektiv till Utredningen om hemlig dataavläsning ( Ju 2016:12)2017:105 Aggressionsbrottet i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen ( Ju 2017:13)2017:109 Tilläggsdirektiv till Utredningen om processrätt och stora brottmål ( Ju 2016:10)2017:121 Tilläggsdirektiv till Utredningen om en modern reglering av godstransporter till sjöss ( Ju 2016:24)2017:122 Skärpta regler för lagöverträdare 18–20 år ( Ju 2017:15)2017:124 Möjligheterna till kameraövervakning ska förenklas ( Ju 2017:14)2017:131 Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen ( Ju 2016:23)

Kulturdepartementet

2017:33 Inrättande av en delegation mot segregation (Ku 2017:01)2017:53 Tilläggsdirektiv till Kommittén om inrättande av en delegation mot segregation (Ku 2017:01)2017:63 Tilläggsdirektiv till Utredningen om Översyn av statens stöd till trossamfund (Ku 2016:01)2017:64 Tilläggsdirektiv till Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (Ku 2016:02)2017:73 Tilläggsdirektiv till kommittén om radio och tv i allmänhetens tjänst (Ku 2016:06)2017:106 Översyn av arkivområdet (Ku 2017:02)

Miljö- och energidepartementet

2017:54 Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp (M 2017:02)2017:58 Översyn av miljöövervakningen (M 2017:03)


2017:59 Betryggande säkerheter för gruvnäringen och staten (M 2017:01)2017:60 Minskade negativa miljöeffekter från plast (M 2017:06)2017:76 Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet (M 2017:05)2017:77 Utredning om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer (M 2017:04)2017:96 Översyn av vattenförvaltningens organisation (M 2017:07)2017:107 Tilläggsdirektiv till Utredningen om hållbara plastmaterial (M 2017:06)2017:114 Tilläggsdirektiv till Utredningen om hållbara plastmaterial (M 2017:06)2017:129 Tilläggsdirektiv till Utredningen om hållbara vattentjänster (M 2017:02)

Näringsdepartementet

2017:1 Förbättrade finansieringsförutsättningar för ny- och ombyggnad av bostäder (N 2017:01)2017:6 En utvecklad översiktsplanering (N 2017:02)2017:7 Bostadsbyggande på statens fastigheter (N 2017:03)2017:12 Kommunal planering för bostäder (N 2017:04)2017:22 Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. (N 2017:05)2017:34 Tilläggsdirektiv till Utredningen om rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen (N 2015:08)2017:65 Tilläggsdirektiv till Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering (N 2017:01)2017:66 Tilläggsdirektiv till Utredningen om bostadsbyggande på statens fastigheter (N 2017:03)2017:74 Kommunernas möjligheter att säkerställa att befintliga byggrätter tas i anspråk (N 2017:06)2017:85 Tilläggsdirektiv till Utredningen om kommunal planering för bostäder (N 2017:04)2017:89 Tilläggsdirektiv till Utredningen om energisparlån (N 2016:02)2017:99 Radiospektrumanvändning i framtiden (N 2017:07)2017:110 Tilläggsdirektiv till Utredningen om självkörande fordon på väg (N 2015:07)2017:113 Tilläggsdirektiv till utredningen om samordning av särskilda persontransporter (N 2016:03)2017:115 Tilläggsdirektiv till Byggrättsutredningen (N 2017:06)2017:126 Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande 2017:132 Tilläggsdirektiv till Översiktsplaneutredningen (N 2017:02)

Socialdepartementet

2017:11 Tilläggsdirektiv till Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården (S 2015:07)2017:17 Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02)2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården (S 2017:01)2017:26 Återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld (S 2017:02)2017:36 Tilläggsdirektiv till Utredningen för inrättande av en jämställdhetsmyndighet (S 2016:10)2017:39 Översyn av socialtjänstlagen (S 2017:03)2017:43 Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården (S 2017:05)2017:44 Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring (S 2017:04)2017:51 Tilläggsdirektiv till Nya apoteksmarknadsutredningen (S 2015:06)2017:67 Tilläggsdirektiv till Socialdataskyddsutredningen (S 2016:05)2017:68 En översyn av regelverket för Allmänna arvsfonden (S 2017:06)2017:91 Tilläggsdirektiv till Nya apoteksmarknadsutredningen (S 2015:06)2017:92 Tilläggsdirektiv till LSS-utredningen (S 2016:03)2017:97 Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01)2017:98 Tilläggsdirektiv till Utredningen om en modern föräldraförsäkring (S 2016:02)2017:103 Reglering av yrket undersköterska (S 2017:07)


2017:120 Tilläggsdirektiv till LSS-utredningen (S 2016:03)2017:128 Ordning och reda i vården (S 2017:08)2017:133 Översyn av styrningen inom funktionshinderspolitiken (S 2017:09)

Utbildningsdepartementet

2017:19 Ökad internationalisering av universitet och högskolor (U 2017:02)2017:21 En väl anpassad vuxenutbildning (U 2017:01)2017:27 Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet (U 2017:03)2017:29 Tilläggsdirektiv till Forskningsdatautredningen (U 2016:04)2017:35 Tilläggsdirektiv till Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser (U 2016:05)2017:37 Organisationsöversyn av de statliga myndigheterna inom skolväsendet (U 2017:04)2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (U 2017:05)2017:52 Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av etikprövningen (U 2016:02)2017:61 Tilläggsdirektiv till Forskningsdatautredningen (U 2016:04)2017:80 Åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier (U 2017:06)2017:81 Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06)2017:82 Tilläggsdirektiv till Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan (PiS) (U 2017:03)2017:86 Specialistsjuksköterskeutbildning och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar för framtidens hälso- och sjukvård (U 2017:08)2017:87 Tilläggsdirektiv till Forskningsdatautredningen (U 2016:04)2017:88 Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås (U 2017:07)2017:93 Tilläggsdirektiv till Utredningen förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk (U 2016:07)2017:104 Effektiva och ändamålsenliga tolktjänster (U 2017:09)2017:111 Tilläggsdirektiv till utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (U 2016:06)2017:116 En utvecklad studie- och yrkesvägledning (U 2017:10)2017:125 Tilläggsdirektiv till Komvuxutredningen (U 2017:01)2017:127 Inrättande av Etikprövningsmyndigheten (U 2017:11)

Utrikesdepartementet

2017:130 Kommitté för Sveriges deltagande i världsutställningen Expo 2020 i Dubai (UD 2017:01)2017:135 Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av vissa sanktionsrättsliga åtaganden mot terrorism och finansiering av terrorism (UD 2015:04)

Direktiven finns att läsa i Regeringskansliets rättsdatabaser som nås via www.regeringen.se.



Statens offentliga utredningar och departementsserienI tabellerna nedan anges antal publikationer i Statens offentliga utredningar (SOU) respektive Departementsserien (Ds) respektive år.

Antal SOU

Departement 2013 2014 2015 2016 2017












Utrikesdepartementet – 1 2 2 2


Antal Ds

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen 5 1 – – –



Försvarsdepartementet 2 1 1 – 2







Utbildningsdepartementet 7 – 2 3 –

Utrikesdepartementet 2 – – 1 1



Förteckning över SOU och DsFörteckningen visar utredningar som publicerats i SOU respektive Ds. Numreringen inom parentes hör ihop med den löpande årsserien.

SOU


Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan för unga arbetslösa. [19]Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? [24]Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. [28]Vägledning för framtidens arbetsmarknad. [82]

Finansdepartementet

Karens för statsråd och statssekreterare. [3]Vägskatt. Volym 1 och 2. [11]Finansiering av infrastruktur med privat kapital? [13]digitalforvaltning.nu. [23]Delningsekonomi. På användarnas villkor. [26]Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. [27]En omreglerad spelmarknad. Del 1 och 2. [30]Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning. [38]Jakten på den perfekta ersättningsmodellen. Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? [56]En generell rätt till kommunal avtalssamverkan. [77]En sammanhållen budgetprocess. [78]Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas? [83]Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna. [94]Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel. [102]Servicekontor i ny regim. [109]reboot – omstart för den digitala förvaltningen. [114]Att främja gröna obligationer. [115]


Totalförsvarsdatalag – Rekryteringsmyndighetens personuppgiftsbehandling. [97]


Se barnet! [6]Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag i brottmål – en bättre hantering av stora mål. [7]Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. [12]Migrationsärenden vid utlandsmyndigheterna. [14]Om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Genomförande av EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. [17]Brottsdatalag. [29]Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden. [31]Stärkt ställning för hyresgäster. [33]Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. [36]Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra. [37]Ny dataskyddslag. Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. [39]Meddelarskyddslagen – fler verksamheter med stärkt meddelarskydd. [41]


Ny lag om företagshemligheter. [45]Stärkt ordning och säkerhet i domstol. [46]Så stärker vi den personliga integriteten. [52]En ny kamerabevakningslag. [55]Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen. [57]Amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige – så kan avtalen genomföras. [58]Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott. [61]Hyran vid nyproduktion – en utvärdering och utveckling av modellen med presumtionshyra. [65]Barnets rättigheter i ett straffrättsligt förfarande m. m. Genomförande av EU:s barnrättsdirektiv och två andra straffprocessuella frågor. [68]Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. [70]Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. [72]Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning. [74]Datalagring – brottsbekämpning och integritet. [75]Stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet. [80]Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription. [84]Rekrytering av framtidens domare. [85]Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning. [86]Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet. [89]Makars, registrerade partners och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer. [90]Klarlagd identitet. Om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar. [93]Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskap. [96]Tidiga förhör – nya bevisregler i brottmål. [98]Beslag och husrannsakan – ett regelverk för dagens behov. [100]Lagliga vägar för att söka asyl i EU. [103]

Kulturdepartementet

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik. [60]Våldsbejakande extremism. En forskarantologi. [67]Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende. [79]Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik. [88]Transpersoner i Sverige. Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. [92]Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Hinder och möjligheter. [110]


Kraftsamling för framtidens energi. [2]Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. [8]Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi. [22]Substitution i Centrum – stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta lösningar. [32]Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses. [34]Vem har ansvaret? [42]Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2016. [62]Miljötillsyn och sanktioner – en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet. [63]



För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. [1]Detaljplanekravet. [64]Bostäder på statens mark – en möjlighet? [71]En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet. [73]Rättslig översyn av skogsvårdslagstiftningen. [81]Ett land att besöka. En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. [95]Effektivare energianvändning. [99]Kapacitetstilldelningen på höghastighetsjärnvägen. [105]Nystart för byggstandardiseringen genom stärkt samverkan. [106]Slutrapport från Sverigeförhandlingen. Infrastruktur och bostäder – ett gemensamt samhällsbygge. [107]Lån och garantier för fler bostäder. [108]

Socialdepartementet

För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. [4]Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. [5]Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden. [15]Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Del 1 och 2. [21]Samlad kunskap – stärkt handläggning. [25]För dig och för alla. [40]På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen. [43]Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. [47]Kunskapsbaserad och jämlik vård. Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. [48]God och nära vård. En gemensam färdplan och målbild. [53]Reglering av alkoglass m. fl. produkter. [59]Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [66]Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. [76]Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel – en balansakt. [87]Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen. [101]För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn i psykiatrisk tvångsvård. [111]Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende. [112]Alkoholreklam i sociala medier m. m. [113]


Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar. [9]Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. [10]En nationell strategi för validering. [18]Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till hög skoleutbildning. [20]Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. [35]Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning. [44]EU:s dataskyddsförordning och utbildningsområdet. [49]Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål. [50]Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola. [51]Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. [54]Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering. [91]Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård. [104]



Sverige i Afghanistan 2002–2014. [16]Marknadskontrollmyndigheter – befogenheter och sanktionsmöjligheter. [69]

Ds


ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. [10]Utstationering och vägtransporter. [22]Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. [30]Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. [33]Körkortslån. [35]En karensdag mindre i arbetslöshetsförsäkringen. [55]Lönegaranti och utbetalande myndighet. [67]

Finansdepartementet

Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. [13]En ny lag om försäkringsdistribution. [17]Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. [20]Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. [21]Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. [23]Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. [31]Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform. [40]Statistik på upphandlingsområdet. [48]Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet. [60]Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar. [61]


Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. [50]Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. [66]


Elektronisk övervakning av kontaktförbud. [1]Genomförande av ICT-direktivet. [3]Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. [7]Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. [16]Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. [19]Skjutvapen och explosiva varor – Skärpta straff för de grova brotten. [24]Nya ungdomspåföljder. [25]En anpassning till dataskyddsförordningen – kreditupplysningslagen och några andra författningar. [26]Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. [27]En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. [36]


Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. [37]Livstidsstraff för mord. [38]En omarbetad domstolsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [41]Följdändringar till ny förvaltningslag. [42]En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [45]Kriminalvårdens datalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [46]Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. [52]Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv. [53]Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. [57]EU:s dataskyddsreform – anpassningar av vissa författningar om allmän ordning och säkerhet. [58]Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. [62]Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd. [64]

Kulturdepartementet

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. [8]Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. [34]Konsultation i frågor som rör det samiska folket. [43]Reglering av ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget. [63]Säkerhetshöjande åtgärder vid Sametingets sammanträden. [65]


Biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation 2016. [32]Elmarknadslag. [44]Sweden’s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. [51]En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. [54]


Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m. m. [5]En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. [28]

Socialdepartementet

Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. [2]Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. [4]Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. [6]Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. [9]Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. [11]Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. [12]Vissa ändringar i läkemedelslagen. [14]Karensavdrag – en mer rättvis självrisk. [18]Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. [29]Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. [39]Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. [47]Omedelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. [49]Bastjänstgöring för läkare. [56]


Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik. [59]Förutsättningar för vissa särskilda boendeformer för äldre. [68]


Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. [15]

Samtliga SOU och Ds finns att läsa på www.regeringen.se.



Propositioner och skrivelserTabellen anger antal propositioner och skrivelser som lämnats till riksdagen respektive år.

Antal propositioner och skrivelser

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen 5 3 3 3 3



Försvarsdepartementet * 4 6 5 5 2








Utrikesdepartementet * 15 17 14 13 15


* År 2015 och 2016 är UD och Fö båda ansvariga för två propositioner. I tabellen har de redovisats under UD.


Förteckning över propositioner och skrivelserFörteckningen visar regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen, vilka ingår i en gemensam löpnummerserie.

Statsrådsberedningen

Skr. 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016Skr. 2016/17:103 Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2016Skr. 2016/17:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2016


Prop. 2016/17:93 2014 års protokoll och rekommendation till ILO:s konvention om tvångsarbeteProp. 2016/17:107 Nya utstationeringsreglerProp. 2016/17:120 Genomförande av sjöfolksdirektivetProp. 2016/17:175 Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivetProp. 2017/18:53 Nya regler i arbetslöshetsförsäkringen om bland annat förtroendeuppdrag och pensionProp. 2017/18:56 Genomförande av direktivet om förbättrade villkor för intjänande och bevarande av tjänstepensionSkr. 2016/17:82 Riksrevisionens rapport om statliga insatser inom arbetsmiljöområdetSkr. 2016/17:87 Riksrevisionens rapport om Förberedande och orienterande utbildning – Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning

Finansdepartementet

Prop. 2016/17:76 Ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemetProp. 2016/17:78 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkterProp. 2016/17:89 SkattebrottsdatalagProp. 2016/17:91 TullbrottsdatalagProp. 2016/17:99 Vårändringsbudget för 2017Prop. 2016/17:100 2017 års ekonomiska vårpropositionProp. 2016/17:129 Tillgång till betalkonto med grundläggande funktionerProp. 2016/17:141 Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar elProp. 2016/17:142 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsenProp. 2016/17:162 Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR)Prop. 2016/17:163 Arbetsrättsliga villkor vid upphandlingProp. 2016/17:169 Explosiva varor – Tullverkets befogenheter vid inre gränsProp. 2016/17:171 En ny kommunallagProp. 2016/17:173 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorismProp. 2016/17:192 Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelserProp. 2016/17:198 Utökat sekretesskydd i verksamhet för teknisk bearbetning och lagringProp. 2016/17:219 Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknadernaProp. 2017/18:1 Budgetpropositionen för 2018Prop. 2017/18:2 Höständringsbudget för 2017Prop. 2017/18:3 Förlängd övergångsperiod för understödsföreningarProp. 2017/18:4 Avgifter för prövning av ärenden enligt EU:s förordning om referensvärden


Prop. 2017/18:5 Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara valProp. 2017/18:8 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionenProp. 2017/18:11 Påminnelse vid utebliven betalning av årlig avgift enligt fastighetsmäklarlagenProp. 2017/18:16 Mervärdesskatt vid omsättning som avser fartyg samt deklarationstidpunkt i vissa fallProp. 2017/18:20 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och KinaProp. 2017/18:22 Ytterligare verktyg för makrotillsynProp. 2017/18:28 Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkringProp. 2017/18:39 Extra ändringsbudget för 2017 – Kapitaltillskott till PostNord ABProp. 2017/18:51 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustningProp. 2017/18:74 Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastrukturSkr. 2016/17:65 Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnaderSkr. 2016/17:77 Riksrevisionens rapport om Statens servicecenterSkr. 2016/17:81 Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystemSkr. 2016/17:98 Redovisning av skatteutgifter 2017Skr. 2016/17:101 Årsredovisning för staten 2016Skr. 2016/17:102 Utvecklingen inom den kommunala sektornSkr. 2016/17:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 Skr. 2016/17:138 Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017Skr. 2016/17:168 Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexitomröstningenSkr. 2016/17:189 Riksrevisionens rapport om internrevisionen vid de statliga myndigheternaSkr. 2017/18:27 Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisningSkr. 2017/18:37 Riksrevisionens rapport om regeringens medelfristiga makroprognoserSkr. 2017/18:46 Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata


Prop. 2016/17:144 Tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaretSkr. 2017/18:70 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet


Prop. 2016/17:86 En handräckningsbestämmelse i lagen om mottagande av asylsökande m. fl.Prop. 2016/17:92 Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varorProp. 2016/17:95 Vissa åtgärder för en effektivare och mer ändamålsenlig mark- och miljöprocessProp. 2016/17:105 Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar Prop. 2016/17:108 Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrottProp. 2016/17:113 Viktiga meddelanden till allmänheten via telefonProp. 2016/17:117 Ombud vid stämma i kollektiva förvaltningsorganisationerProp. 2016/17:119 Ny lag om medling i vissa upphovsrättstvister och förenklingar i upphovsrättslagenProp. 2016/17:121 Åldersbedömning tidigare i asylprocessenProp. 2016/17:123 Nya regler för europeiska småmålProp. 2016/17:125 Kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordningProp. 2016/17:131 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrottProp. 2016/17:133 Kompletteringar av den tillfälliga lagen för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivåProp. 2016/17:139 Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra staterProp. 2016/17:149 Bokföringsbrott i filialerProp. 2016/17:150 Ytterligare anpassning av svensk rätt till DublinförordningenProp. 2016/17:159 Avlägsnande – en ny form av särskild handräckningProp. 2016/17:165 Kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder i brottmålsprocessen


Prop. 2016/17:172 Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillståndProp. 2016/17:174 Utökad samverkan mellan domstolarProp. 2016/17:178 Skärpt ansvar för fartygsvrakProp. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslagProp. 2016/17:182 Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönareProp. 2016/17:185 En tidsbegränsad vapenamnesti 2018Prop. 2016/17:186 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagenProp. 2016/17:191 Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning verkställsProp. 2016/17:203 KriminalvårdssekretessProp. 2016/17:208 Några frågor om offentlighet och sekretessProp. 2016/17:209 En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokaterProp. 2016/17:212 Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister Prop. 2016/17:214 Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfteProp. 2016/17:218 Nya regler om bevisinhämtning inom EUProp. 2016/17:221 Lagändringar till följd av en samlad förordning om EU-varumärkenProp. 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integritetenProp. 2016/17:224 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdetProp. 2017/18:7 Skadestånd och EuropakonventionenProp. 2017/18:26 Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brottenProp. 2017/18:34 Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning – genomförande av ICT-direktivetProp. 2017/18:35 Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingarProp. 2017/18:36 Ett mer effektivt informationsutbyte vid Nationellt centrum för terrorhotbedömningProp. 2017/18:38 Snabbare omvalProp. 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagarProp. 2017/18:55 Ökad insyn i partiers finansiering – ett utbyggt regelverkProp. 2017/18:58 Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivetProp. 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersonerProp. 2017/18:62 Ny järnvägstrafiklagProp. 2017/18:67 Tillgänglighetsdelgivning – försök med ett nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmålProp. 2017/18:73 En utvidgning av kapningsbrottetSkr. 2016/17:118 Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gränsSkr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande programSkr. 2016/17:176 Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandringSkr. 2016/17:206 Riksrevisionens rapport om lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 – beredskap och hanteringSkr. 2016/17:213 Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhetSkr. 2016/17:223 Riksrevisionens rapport om tingsrätters effektivitet och produktivitetSkr. 2017/18:33 Riksrevisionens rapport om kommunersättningar för migration och integrationSkr. 2017/18:50 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisationSkr. 2017/18:57 2017 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontrollSkr. 2017/18:69 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2016

Kulturdepartementet

Prop. 2016/17:35 En avgiftsfri filmgranskning och utvidgad ledsagarregelProp. 2016/17:109 Förstärkt skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt och under ockupationProp. 2016/17:116 Kulturarvspolitik


Prop. 2016/17:136 Vissa frågor om kommersiell radioProp. 2016/17:220 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet

Miljödepartementet

Prop. 2016/17:96 Utvidgning av Tivedens nationalparkProp. 2016/17:97 Utvidgning av Björnlandets nationalparkProp. 2016/17:124 Fortsatt gränsöverskridande handel med ursprungsgarantier för elProp. 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för SverigeProp. 2016/17:157 Proposition om ökad kärnsäkerhetProp. 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017Prop. 2016/17:187 Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknadProp. 2016/17:193 Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmålProp. 2016/17:199 Reglerna om finansiering av kärnavfallshanteringenProp. 2016/17:200 MiljöbedömningarProp. 2016/17:201 ElberedskapsavgiftProp. 2016/17:202 Biogas i naturgasnätet Prop. 2016/17:217 Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet – ILUCSkr. 2016/17:111 Skrivelse med bedömning av Riksrevisionens rapport om statens förorenade områdenSkr. 2016/17:148 Skrivelse med bedömning om Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföringSkr. 2017/18:66 Riksrevisionens rapport om Strålsäkerhetsmyndighetens kärnkraftstillsyn


Prop. 2016/17:80 Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörerProp. 2016/17:83 Några körkortsfrågorProp. 2016/17:84 Kompetenskrav vid vissa fordonskontrollerProp. 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige − fler jobb och hållbar tillväxt i hela landetProp. 2016/17:112 GodstrafikfrågorProp. 2016/17:134 Komplettering av barlastvattenlagenProp. 2016/17:135 Ett förändrat tillsynssystem för nationella fartygProp. 2016/17:137 Tidsbegränsade bygglov för bostäderProp. 2016/17:151 Fler steg för en effektivare plan- och bygglagProp. 2016/17:155 Ändring i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedelProp. 2016/17:181 Statligt ägda bolag i omvandlingProp. 2016/17:183 Ändringar i fiskelagenProp. 2016/17:195 Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökandeProp. 2016/17:205 Regelförenkling för sjöfartenProp. 2016/17:207 Tillsyn över vissa installationer för alternativa drivmedelProp. 2017/18:15 Ändringar i konkurrenslagenProp. 2017/18:25 Genomförande av ändringar i dricksvattendirektivetProp. 2017/18:41 Ändringar i postlagenProp. 2017/18:42 Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om linbaneanläggningarProp. 2017/18:43 Viss sekretess i mål enligt konkurrensskadelagenProp. 2017/18:63 Några frågor om alkolåsSkr. 2016/17:74 Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten


Skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagandeSkr. 2016/17:140 2017 års redogörelse för företag med statligt ägandeSkr. 2016/17:164 Riksrevisionens rapport om statliga investeringar i allmänna farlederSkr. 2016/17:184 Riksrevisionens rapport om statens bolagsinnehavSkr. 2017/18:13 Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägarSkr. 2017/18:54 Riksrevisionens rapport om regeringens insatser för att uppfylla det bredbandspolitiska måletSkr. 2018/18:47 Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – en skrivelse om politikens inriktning

Socialdepartementet

Prop. 2016/17:85 Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbrukProp. 2016/17:88 Ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och cellerProp. 2016/17:94 Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vårdProp. 2016/17:106 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvårdProp. 2016/17:122 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvårdenProp. 2016/17:132 Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretterProp. 2016/17:145 Vissa frågor om läkemedelsregistretProp. 2016/17:152 Vissa socialförsäkringsfrågorProp. 2016/17:153 Det statliga tandvårdsstödet – förbättrad information, kontroll och uppföljningProp. 2016/17:154 Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn Prop. 2016/17:166 Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvårdProp. 2016/17:167 Driftsformer för universitetssjukhusProp. 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitikenProp. 2016/17:197 Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicinteknik – del 1Prop. 2016/17:216 Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar Prop. 2017/18:6 Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis Prop. 2017/18:10 Vissa socialförsäkringsfrågor Prop. 2017/18:19 Barnombudsmannens anmälningsskyldighetProp. 2017/18:29 Lag om bistånd till enskilda efter evakueringar till SverigeProp. 2017/18:40 En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Prop. 2017/18:64 Statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fallSkr. 2016/17:110 Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården Skr. 2016/17:170 Riksrevisionens rapport om sjukskrivningSkr. 2016/17:194 Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdetSkr. 2016/17:211 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2016Skr. 2017/18:21 Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisningSkr. 2017/18:30 Riksrevisionens rapport om bostadsbidragSkr. 2017/18:65 Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling


Prop. 2016/17:143 En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågorProp. 2016/17:156 En skyldighet att erbjuda lovskola


Prop. 2016/17:158 Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestödProp. 2016/17:161 En försöksverksamhet med branschskolorProp. 2016/17:190 Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommunProp. 2016/17:204 Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsaProp. 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålderProp. 2017/18:14 Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitalaProp. 2017/18:17 Politisk information i skolanProp. 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetslivProp. 2017/18:45 En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människorSkr. 2017/18:68 Riksrevisionens rapport om samisk utbildning


Prop. 2016/17:127 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i IrakProp. 2016/17:177 Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation (Atalanta)Prop. 2016/17:210 Ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och de avtalsslutande SADC-staterna, å andra sidanProp. 2016/17:215 Sveriges sjöterritorium och maritima zonerProp. 2017/18:23 Skärpt exportkontroll av krigsmaterielProp. 2017/18:31 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i IrakProp. 2017/18:32 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i AfghanistanProp. 2017/18:44 Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionenProp. 2017/18:48 Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmarProp. 2017/18:60 Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och KanadaSkr. 2016/17:53 Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskapSkr. 2016/17:90 Regeringens skrivelse om nordiskt samarbete 2016Skr. 2016/17:114 Strategisk exportkontroll 2016 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområdenSkr. 2016/17:160 Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmaterielSkr. 2016/17:196 Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering

Samtliga propositioner och skrivelser finns att läsa på www.regeringen.se.



Lagar och förordningarEn proposition med lagförslag resulterar efter behandling i riksdagen i ett riksdagsbeslut. Om riksdagen antar lagen, utfärdar och kungör regeringen därefter den nya lagen.

Förordningar är rättsregler som regeringen enligt grundlagen får besluta om. I förordningar regleras till exempel myndigheternas verksamhet. Lagar och förordningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS), se www.lagrummet.se.

Tabellen nedan visar antal utfärdade lagar och förordningar per år i SFS.

Antal utfärdade lagar och förordningar per departement

Departement 2013 2014 2015 2016 2017













Regeringskansliet 1 177 1 583 1 069 1 369 1 343

Exklusive författningar som utfärdats av annan myndighet.

www.lagrummet.se


2. Budgetprocessen och myndighetsstyrning Arbetet med statens budget börjar mer än ett år innan det aktuella budgetåret startar. I december redovisar Finansdepartementet prognoser för samhällsekonomins och de offentliga finansernas utveckling för regeringen. Under januari fortsätter Finansdeparte- mentet arbetet med att se över och uppdatera prognoserna över budgetens inkomster och utgifter på statens budget, statens låne- behov med mera. Samtidigt reviderar de övriga departementen prognoserna för sina respektive utgiftsområden och anslag.

I nästa steg lämnar departementen konsekvensberäkningar till Finansdepartementet för de fyra kommande åren. I slutet av februari inkommer myndigheterna med sina årsredovisningar för föregående år respektive budgetunderlag för de kommande tre åren. Detta material analyseras av departementen.

I mars hålls överläggningar om inriktningen för statens budget. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och statens budget för de kommande åren slås fast i den ekonomiska vårpropositionen som lämnas till riksdagen i april. Samtidigt lämnar regeringen en årsredo-visning för staten för föregående år och en vårändringsbudget med bland annat förslag till ändrade anslag för det innevarande året.

Den ekonomiska vårpropositionen fokuserar på riktlinjerna och utmaningarna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken de kommande åren. Detaljerade förslag om nya reformer redovisas i höstens budgetproposition. Under våren genomförs möten med myndigheterna (myndighetsdialoger) där den politiska ledningen och myndighetens ledning går igenom myndighetens verksamhet från ett både bakåtblickande och framåtblickande perspektiv. Departementen arbetar även med de resultatredovisningar som ska lämnas till riks-dagen per utgiftsområde i budgetpropositionen. Under våren och sommaren arbetar departementen med att bereda hur mycket medel som ska fördelas på enskilda anslag.

Regeringen lämnar budgetpropositionen till riksdagen senast den 20 september, utom under valår då den ska lämnas senast två veckor


efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av ett regeringsskifte inte är möjligt ska budgetpropositionen lämnas inom tre veckor efter det att en ny regering tillträtt.

Budgetpropositionen innehåller förslag till utgiftstak för statens utgifter. Utgiftstaket för ett budgetår beslutas tre år i förväg varför förslaget avser det tredje tillkommande året. Budgetpropositionen innehåller förslag till inkomstberäkning för alla budgetens inkomster, förslag till utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och förslag till fördelning av utgifterna på anslag inom respektive utgiftsområde. Vidare lämnas förslag om preliminära utgiftsramar och inkomst-beräkningar för det andra och tredje tillkommande budgetåret. Dessutom redovisas resultatet av föregående års verksamhet inom respektive utgiftsområde som underlag för budgetförslaget.

Medan riksdagen behandlar budgetpropositionen inleder departe-menten arbetet med att ta fram regleringsbrev för sina respektive myndigheter. Regleringsbreven innehåller de finansiella befogenheter myndigheterna behöver för sin verksamhet samt de mål, återrapporte-ringskrav och uppdrag som ska gälla för året. Riksdagen fattar beslut om budgetens inkomster och ramarna för samtliga utgiftsområden i november och därefter om belopp och ändamål för varje anslag i mitten av december. Därefter beslutar regeringen om reglerings breven före årsskiftet.


Statsbudgeten i sammandrag i miljarder kronorI budgetprocessen hanterades knappt 940 miljarder kronor år 2017. I tabellerna nedan redovisas utfallet av statsbudgetens utgifter respektive inkomster under de senaste åren i löpande priser. Utgifterna anges i 2017 års struktur.

Siffrorna för 2017 är delvis prognos. Tidigare års prognossiffror är korrigerade.

2013 2014 2015 2016 2017

Inkomster 790,5 790,2 859,5 1 002,7 1 001,4

Utgifter m. m. 921,4 862,4 892,2 917,4 939,6

Statsbudgetens saldo −130,9 −72,2 −32,7 85,3 61,8

Inkomster i miljarder kronor

2013 2014 2015 2016 2017

Direkta skatter på arbete 523,0 530,3 558,3 607,1 635,6

Indirekta skatter på arbete 449,4 463,4 491,5 530,3 558,8

Skatt på kapital 172,7 200,2 245,0 246,0 254,3

Skatt på konsumtion och insatsvaror 455,8 469,5 501,6 532,9 554,9

Skatt på import 5,2 5,8 6,3 6,1 6,3

Restförda och övriga skatter 11,6 7,1 6,8 16,4 12,2

Avgående poster, skatter till EU −5,2 −5,8 −6,3 −6,1 −6,3

Avgående poster, skatter till andra sektorer −804,9 −831,9 −875,8 −919,6 −961,9

Periodiseringar −21,2 −23,5 −33,4 30,9 −4,0

Inkomster av statens verksamhet 48,1 41,7 39,0 31,3 27,4

Inkomster av försåld egendom 20,8 0,2 0,1 0,2 0,0

Återbetalning av lån 1,1 0,9 0,9 0,8 0,8

Kalkylmässiga inkomster 9,9 9,9 9,7 10,8 11,4

Bidrag m.m. från EU 10,3 11,9 9,7 11,0 10,5

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −78,7 −81,6 −85,8 −95,4 −98,6

Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot −7,6 −8,0 −8,2 0,0 0,0

Totala inkomster 790,5 790,2 859,5 1 002,7 1 001,4


Utgifter i miljarder kronor

Utgiftsområde 2013 2014 2015 2016 2017

1 Rikets styrelse 11,8 12,9 12,3 12,7 13,3

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16,1 14,1 14,4 15,0 15,3

3 Skatt, tull och exekution 10,4 10,4 10,8 10,8 11,0

4 Rättsväsendet 39,3 40,2 40,4 42,3 44,1

5 Internationell samverkan 1,8 1,7 1,9 2,1 2,0

6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,4 48,0 48,3 49,4 50,4

7 Internationellt bistånd 30,8 31,0 32,2 32,0 36,7

8 Migration 9,9 12,6 18,7 41,3 40,0

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 59,0 61,6 65,0 63,4 67,4

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 96,4 99,0 102,6 105,6 101,9

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40,0 39,3 38,1 35,9 34,7

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 78,5 80,8 82,9 86,1 88,7

13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 8,8 12,2 15,4 19,2 23,9

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69,7 66,9 65,0 72,5 71,6

15 Studiestöd 20,6 20,0 19,2 19,5 19,7

16 Utbildning och universitetsforskning 56,3 59,3 62,8 66,0 71,1

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,9 13,0 13,4 14,1 14,5

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1,0 1,1 1,1 3,1 3,8

19 Regional tillväxt 3,3 2,9 2,2 2,6 2,8

20 Allmän miljö- och naturvård 4,8 5,1 5,9 7,3 7,8

21 Energi 2,6 2,9 2,3 2,7 3,0

22 Kommunikationer 43,7 46,0 47,2 50,1 53,3

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,0 16,2 13,4 15,9 17,2

24 Näringsliv 5,2 5,4 5,5 5,9 6,4

25 Allmänna bidrag till kommuner 88,9 93,6 102,0 93,3 105,6

26 Statsskuldsräntor m. m. 16,8 3,3 21,9 1,7 10,6

27 Avgiften till Europeiska unionen 37,4 41,6 44,2 30,3 24,2

Summa utgiftsområden 827,4 840,9 889,3 900,8 940,7

Kassamässig korrigering −2,2 −0,5 −7,3 1,8 1,8

Riksgäldskontorets nettoutlåning m. m. 96,2 22,0 10,1 14,8 -2,9

Totala utgifter 921,4 862,4 892,2 917,4 939,6


MyndighetsstyrningDe statliga myndigheter som lyder under regeringen är regeringens främsta verktyg för förverkligandet av den politik som riksdagen och regeringen har bestämt. Inriktningen för regeringens styrning är att den ska vara strategisk, långsiktig, verksamhetsanpassad och utgå från ett helhetsperspektiv och medborgarnas behov. Styrningen ska också balansera behovet av kontroll med tillit och förtroende för medarbetarnas verksamhetsnära kunskap och erfarenhet.

Den svenska förvaltningsmodellen innebär långtgående befogenheter för myndigheterna att själva bestämma hur de genomför sina uppgifter. Enligt myndighetsförordningen (2007:514) ansvarar myndighetens ledning inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU. I förordningen anges en myndighetslednings ansvar, uppgifter och besluts-förhet samt särskilda bestämmelser för de olika ledningsformerna.

Myndigheternas instruktioner är det huvudsakliga styrdokumentet för regeringens långsiktiga och strategiska styrning. I myndighetens instruktion regleras myndighetens uppgifter, ledningsform och andra förhållanden som är specifika för myndigheten. För vissa myndigheter är även den lagstiftning som finns inom ett verksamhetsområde av stor betydelse för hur myndig-heten utformar och bedriver sin verksamhet. Om regeringen bedömer att det finns behov av att ytterligare styra myndigheten i dess arbete under en kortare period sker detta oftast i myndigheternas årliga regleringsbrev eller i form av särskilda regeringsbeslut.

Ett annat viktigt styrverktyg för regeringen är beslut om anställning av myndighetschefer och överdirektörer samt beslut om förordnanden av ledamöter i myndighetsstyrelser, nämnder och insynsråd.

En viktig del av myndighetsstyrningen är uppföljningen av myndigheternas verksamhet. Detta sker bland annat genom en årlig myndighetsdialog mellan företrädare för regeringen och myndighetens ledning.

Antal myndigheter under regeringenTabellen nedan visar antalet myndigheter som den 31 december respektive år lydde under regeringen och styrdes av en instruktion. Utlandsmyndig- heter och kommittéer ingår inte i uppgifterna.


Departement 2013 2014 2015 2016 2017





Justitiedepartementet* 123 123 19 19 19









* Minskningen av antalet myndigheter under Justitiedepartementet 2015 förklaras av att de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna, Rättshjälpsmyndigheten och Hyres- och arrendenämnderna från och med 2015 redovisas under Domstolsverket. Antalet har också minskat på grund av en ny polisorganisation från den 1 januari 2015.

Regleringsbrev och ändringsbeslutDen första tabellen nedan visar antal regleringsbrev och ändringsbeslut respektive år och hur många som avsett myndigheter respektive anslag. Den andra tabellen visar det totala antalet regleringsbrev och ändrings- beslut per departement och år.

Antal regleringsbrev och ändringsbeslut

2013 2014 2015 2016 2017

Regleringsbrev

till anslag 110 109 115 102 103

till myndighet 229 227 228 224 221

Ändringsbeslut

till anslag 76 94 107 105 84

till myndighet 216 217 243 236 205

Totalt 631 647 693 667 613


Antal regleringsbrev och ändringsbeslut per departement

Departement 2013 2014 2015 2016 2017














De senaste årens regleringsbrev och ändringsbeslut publiceras i Statsliggaren som kan läsas på www.esv.se.

UtnämningarRegeringskansliet stödjer regeringen i dess arbete med att utnämna chefer för myndigheter och vissa andra högre befattningshavare i den offentliga sektorn. I förteckningen nedan redovisas vilka som under år 2017 utnämnts till chefer för myndigheter som lyder direkt under regeringen. Under 2017 nyutnämndes 45 myndighetschefer.

Dep. Namn Titel Myndighet

Fi Clas Olsson GD Ekonomistyrningsverket

Fi Camilla Rosenberg GD Lotteriinspektionen

Fi Sten Nordin Landshövding Länsstyrelsen i Blekinge län

Fi Helena Jonsson * Landshövding Länsstyrelsen i Jönköpings län

Fi Thomas Carlzon Landshövding Länsstyrelsen i Kalmar län

Fi Ingrid Burman Landshövding Länsstyrelsen i Kronobergs län

Fi Sven-Erik Österberg * Landshövding Länsstyrelsen i Stockholms län

Fi Anders Danielsson Landshövding Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Fi Katrin Westling Palm GD Skatteverket

Fi Joakim Stymne GD Statistiska centralbyrån

www.esv.se


Ju Monica Rodrigo * GD Ekobrottsmyndigheten

Ju Mikael Ribbenvik GD Migrationsverket

Ku Inger Ashing* Direktör Delegationen mot segregation

Ku Martin Sundin GD Institutet för språk och folkminnen

Ku Anna Söderbäck Direktör Konstnärsnämnden

Ku Malin Grundberg ÖverintendentLivrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet

Ku Charlotte Ingvar Nilsson GD Myndigheten för press, radio och tv

Ku Åke Göransson Direktör Myndigheten för stöd till trossamfund

Ku Joakim Malmström Överintendent Naturhistoriska riksmuseet

Ku Kieran Long Överintendent Statens centrum för arkitektur och design

Ku Magnus Hagberg Överintendent Statens försvarshistoriska museer

N Annika Stenberg GD Bolagsverket

N Anders Sjelvgren GD Boverket

N Rikard Jermsten GD Konkurrensverket

N Susanne Ås Sivborg * GD Lantmäteriet

N Ann Persson Grivas GD Luftfartsverket

N Peter Strömbäck * GD Patent- och registreringsverket

N Katarina Norén GD Sjöfartsverket

N Thomas Svensson GD Statens väg- och transportforskningsinstitut

N Jonas Bjelfvenstam GD Transportstyrelsen

S Janna Valik GD eHälsomyndigheten

S Lena Ag* GD Jämställdhetsmyndigheten

S Malin Ekman Aldén GD Myndigheten för delaktighet

U Eva Wiberg Rektor Göteborgs universitet

U Ylva Fältholm Rektor Högskolan i Gävle

U Stephen Hwang Rektor Högskolan i Halmstad

U Johan Sterte Rektor Karlstads universitet

U Ole Petter Ottersen Rektor Karolinska institutet

U Peter Aronsson Rektor Linnéuniversitetet

U Birgitta Bergvall Kåreborn Rektor Luleå tekniska universitet

U Katarina Gårdfeldt * Föreståndare Polarforskningssekretariatet

U Fredrik Malmberg GD Specialpedagogiska skolmyndigheten

U Peter Fredriksson GD Statens skolverk

U Anders Söderholm GD Universitetskanslersämbetet

UD Carin Jämtin GD Sida

* Tillträde under 2018. Vikarierande myndighetschefer som utnämnts samt omförordnanden av myndighetschefer under 2017 finns inte med i denna lista.


3. Regeringsärenden m. m. Regeringskansliet är en myndighet som bland annat har till uppgift att bereda regeringsärenden. Det rör sig bland annat om propositio-ner, skrivelser, uppdrag till myndigheter, anslags- och bidragsärenden samt i viss mån även dispensärenden och andra partsärenden och överklaganden.

Tabellen nedan anger det totala antalet regeringsärenden, både för-valtningsärenden och ärenden inom övriga huvudverksamheter som till exempel propositioner och skrivelser.

Totalt antal beslutade regeringsärenden

Departement 2013 2014 2015 2016 2017





Justitiedepartementet 1 328 1 130 987 989 892









Uppgifterna avser antalet nummer på ärendeförteckningarna vid regerings-sammanträdena. Under ett nummer på förteckningarna kan det finnas flera ärenden som avgjorts (det vill säga flera diarienummer).


Registrerade ärenden i ärendediariet Ett ärende omfattar i regel flera handlingar. Med ärende avses här även så kallade årsärenden för enskilda handlingar i ett visst ämne. Antalet registrerade ärenden varierar med övrig verksamhet över tid.

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen 10 953 8 589 6 589 3 046 1 723

Arbetsmarknadsdepartementet 4 950 4 521 3 352 2 513 2 467

Finansdepartementet 4 671 4 616 5 749 4 669 4 786

Försvarsdepartementet 2 351 2 142 1 700 1 686 1 759

Justitiedepartementet 13 267 10 151 11 393 9 315 10 002

Kulturdepartementet 2 571 2 159 3 089 2 891 2 716

Landsbygdsdepartementet 3 458 3 141

Miljö- och energidepartementet 3 247 3 036 2 654 3 056 3 326

Näringsdepartementet 6 050 5 458 9 162 7 823 7 512

Socialdepartementet 9 263 9 139 8 399 7 985 7 516

Utbildningsdepartementet 7 939 7 665 6 116 5 747 5 193

Utrikesdepartementet 25 875 27 474 23 921 22 510 21 097

Förvaltningsavdelningen 1 746 1 699 1 759 1 624 1 610


Utrikespolitiska handlingar utanför ärendediarietUtöver de registrerade ärenden som finns i ärendediariet registreras även handlingar som rör Sveriges medlemskap i EU i ett separat diarium.

2013 2014 2015 2016 2017


Ansökningar, dispenser och överklagandenRegeringen avgör vissa dispens- och överklagandefrågor samt vissa ansökningar om bidrag och stöd. I det senare fallet är det främst fråga om ansökningar från intresseorganisationer som söker bidrag. Regeringen arbetar kontinuerligt med att ändra lagstiftningen för att föra ärenden från regeringen till myndigheter och domstolar.


Ansökningar om bidrag och stöd

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen – 6 – – 1


Finansdepartementet – – 2 2 –

Försvarsdepartementet – – – – 1









Förvaltningsavdelningen – 2 – 1 –


Dispenser och överklaganden

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen – – – 1 –

Arbetsmarknadsdepartementet 14 9 – 1 –


Försvarsdepartementet 1 1 – – 1


Kulturdepartementet – 1 – 1 1




Socialdepartementet 43 36 2 – 1


Utrikesdepartementet – 1 – – –

Förvaltningsavdelningen 4 1 – 2 –



4. EU-arbete och internationellt arbete Utlandsmyndigheterna – Sveriges ambassader och generalkonsulat – ärregeringens och Regeringskansliets förlängda arm i världen. Utlands-myndigheterna stärker genomslaget för regeringens politik och tillvaratar svenska intressen i utlandet. I takt med globaliseringen och Sveriges medlemskap i EU har Regeringskansliets internationella och EU-relaterade arbete ökat och är i dag relativt omfattande. Samtliga departement deltar i EU-arbetet, vilket bland annat omfattar att bereda svenska ståndpunkter, driva förhandlingsarbete och införliva EU-direktiv i svensk rätt samt att bevaka överträdelseärenden och mål i EU-domstolen. Andra exempel på departementens internationella arbete är att företräda Sverige i internatio-nella förhandlingar, bland annat inom FN-systemet. Departementen deltar även i bilaterala möten med andra EU-medlemsländer, genomför stöd-insatser för EU:s kandidatländer, anordnar internationella konferenser samt informerar riksdagen om EU-arbetet och övrigt internationellt samarbete.

Utlandsmyndigheter

Beskickningar

Abu Dhabi Buenos Aires Kairo Moskva Santiago de Chile

Abuja Bukarest Khartoum Nairobi Sarajevo

Addis Abeba Canberra Kiev New Delhi Seoul

Alger Chisinau Kigali Nicosia Singapore

Amman Damaskus Kinshasa Oslo Skopje

Ankara Dar es-Salaam Kuala Lumpur Ottawa Tallinn

Astana Dhaka Köpenhamn Ouagadougou Tbilisi

Aten Doha La Paz Paris Teheran

Bagdad Guatemala Lima Peking Tel Aviv

Baku Haag Lissabon Phnom Penh Tirana

Bamako Hanoi London Prag Tokyo

Bangkok Harare Luanda Pretoria Tunis

Beirut Havanna Lusaka Pristina Vilnius

Belgrad Helsingfors Madrid Pyongyang Warszawa

Berlin Islamabad Manila Rabat Washington

Bern Jakarta Maputo Reykjavik Wien

Bogotá D. C. Jerevan Mexico City Riga Zagreb

Brasilia Kabul Minsk Riyadh

Budapest Kampala Monrovia Rom


Konsulat

Hongkong Jerusalem Mumbai S:t Petersburg

Istanbul Mariehamn New York Shanghai

Representation och delegationer

Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unionen (EU) i Bryssel

Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York

Sveriges ständiga representation vid de internationella organisationerna i Genève

Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) i Paris

Sveriges ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg

Sveriges ständiga delegation vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien

Sveriges delegation vid Nato i Bryssel

Viseringar och passEn uppgift för utlandsmyndigheterna är att utfärda viseringar till utländskamedborgare som vill besöka eller arbeta i Sverige samt att ta emot och utreda ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd. En annan uppgift är att hantera ansökningar om pass och nationella id-kort.

2013 2014 2015 2016 2017

Ansökning om viseringar 200 554 191 013 198 088 227 013 249 349

Utfärdade och beslutade pass och nationella id-kort 29 729 26 521 26 656 27 834 29 458

Ansökning om uppehållstillstånd 63 476 69 366 73 205 83 689 70 996


UtlandsstationeradeUtlandsmyndigheterna bemannas av Regeringskansliet samt av cirka 1 400 lokalanställda. Tabellen nedan visar antalet utlandsstationerade tjänstemän från Regeringskansliet per departement under respektive år.

Departement 2013 2014 2015 2016 2017













Förvaltningsavdelningen – – – – –




Resdagar utomlandsÄven tjänstgörande på andra departement än UD arbetar i varierande grad utomlands. Ett mått på detta är antalet resdagar bland tjänstgörande som inte är utlandsstationerade.

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen 878 859 1 465 1 648 1 271

Arbetsmarknadsdepartementet 1 053 1 028 761 1 010 806

Finansdepartementet 2 545 2 979 2 911 2 811 2 907

Försvarsdepartementet 1 497 1 314 1 154 1 316 1 398



Landsbygdsdepartementet 1 706 1 639

Miljö- och energidepartementet 2 010 2 200 2 351 2 421 2 157

Näringsdepartementet 3 103 2 934 4 002 3 075 3 416




Förvaltningsavdelningen 1 366 927 1 142 990 555



Arbetsdagar i internationella organRegeringskansliet representeras i över 1 000 olika arbetsgrupper i internationella organisationer. I tabellerna nedan redovisas ungefärligt antal arbetsdagar som Regeringskansliets personal deltagit i möten. Förberedelser inför möten och efterarbete redovisas inte.

Arbetsdagar i Europeiska kommissionens kommittéer och expertgrupper

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen – – – – 1













I Europeiska kommissionens expertgrupper samlas forskare, akademiker, representanter för industrin, organisationer eller medlemsstaterna för att ge kunskap och råd i olika detaljfrågor. Kommissionen är inte bunden av de råd som expertgrupperna ger. Kommissionens genomförandekommittéer bistår och kontrollerar kommissionen när den antar regler för tillämpningen av ministerrådets och Europaparlamentets lagar. I dessa kommittéer sitter endast företrädare för medlemsländerna. Kommissionen måste i skiftande grad ta hänsyn till kommittéyttranden.


Arbetsdagar i EU:s rådsarbetsgrupper

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen – – 23 101 104












Förvaltningsavdelningen – – 1 1 –


I rådsarbetsgrupperna bereder tjänstemän från medlemsländerna förslag från kommissionen. Därefter behandlas förslagen av Coreper, där Sverige företräds av representationen i Bryssel, innan förslagen tas upp vid möte i ministerrådet.


Arbetsdagar i internationella organisationer utanför EU

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen – – – 4 43











Utrikesdepartementet 1 428 1 187 933 1 700 1 960

Förvaltningsavdelningen – 7 5 10 15


Internationella organisationer utanför EU är till exempel UNESCO, WHO och IMF.


Faktapromemorior om nya EU-förslagFaktapromemorior innehåller en sammanfattning av nya förslag från Europeiska kommissionen och ger regeringens syn på kommissionens förslag. Faktapromemorior lämnas till riksdagens kammarkansli och behand-las i riksdagens utskott. Tabellen nedan visar antalet faktapromemorior som lämnades till kammarkansliet respektive år. Statistiken varierar beroende på antalet förslag som kommissionen presenterar.

Departement 2013 2014 2015 2016 2017




Försvarsdepartementet 4 1 – 1 2






Socialdepartementet 8 2 – 3 1

Utbildningsdepartementet 6 3 – 6 5



Faktapromemoriorna finns att läsa under rubriken Dokument och lagar på www.riksdagen.se.

www.riksdagen.se


5. Extern kommunikationEn viktig del av Regeringskansliets verksamhet är kommunikation. Det handlar exempelvis om att:

• kommunicera regeringens politik och statsrådens arbete, • ta fram underlag till svar på frågor och interpellationer från riksdagen, • skriva underlag inför framträdanden och tal, • besvara brev från allmänheten och frågor från medier,• arrangera och delta i seminarier och andra evenemang, • samråda och ha dialog med näringsliv, intresseorganisationer

och allmänhet.

Regeringskansliets digitala kanalerRegeringskansliet strävar efter att i första hand kommunicera digitalt. Navet för att kommunicera regeringens och Regeringskansliets arbete är webbplatsen www.regeringen.se. Här går det bland annat att ta del av aktuell information, prenumerera på nyheter och se webbsända presskonferenser. Det går också att ta del av propositioner, skrivelser och statens offentliga utredningar.

Regeringskansliet använder sociala medier, bland annat för att nå mål-grupper som normalt inte besöker www.regeringen.se eller för att föra en dialog direkt med målgrupperna.

På www.regeringen.se finns information om regeringens och Regeringskansliets närvaro i sociala medier: www.regeringen.se/press/regeringen-och-regeringskansliet-i- sociala-medier/




http://www.regeringen.se/press/regeringen-och-regeringskansliet-i-sociala-medier/

http://www.regeringen.se/press/regeringen-och-regeringskansliet-i-sociala-medier/


Interpellationssvar till riksdagenI tabellen redovisas antalet interpellationssvar, det vill säga ett muntligt svar från ett statsråd på en skriftlig fråga från en riksdagsledamot. Uppgifterna i tabellen tar inte hänsyn till så kallade § 5-förordnanden *, utan interpella-tionssvaren räknas vid det departement där svarande statsråd var placerad vid tidpunkten för svaret.

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen 9 – 2 1 –













* § 5-förordnanden: Vid ett regeringssammanträde är departementschefen föredragande i de ärenden som hör till det departementet. Statsministern kan dock förordna att ett ärende eller en grupp av ärenden, som hör till ett visst departement, ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen (se 7 kap. 5 § regeringsformen).

Interpellationer och svar finns att läsa på www.riksdagen.se.

www.riksdagen.se


Frågesvar till riksdagenI tabellen redovisas antalet frågesvar, det vill säga skriftliga svar på skriftliga frågor som riksdagsledamöter ställer till statsråd. Uppgifterna i tabellen tar inte hänsyn till så kallade § 5-förordnanden, utan frågesvaren räknas vid det departement där svarande statsråd var placerad vid tidpunkten för svaret.

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen 3 4 5 – 2












Regeringskansliet 765 696 1 091 1 563 1 829

Frågor och frågesvar finns att läsa på www.riksdagen.se.

www.riksdagen.se


BrevsvarRegeringskansliet får varje år ett stort antal brev från enskilda personer, både i pappersform och via e-post. Även via sociala medier kommer frågor och synpunkter från enskilda. Brev från enskilda som innehåller exempelvis frågor eller förslag till regeringen besvaras vanligen genom brevsvar. I tabellen anges antalet brevsvar som sänts från respektive departement under de senaste åren och som registrerats i Regeringskansliets ärendediarium. Antalet brevsvar varierar över tid och hänger samman med antalet frågor från allmänheten som kommer in till Regeringskansliet.

Departement 2013 2014 2015 2016 2017

Statsrådsberedningen 1 849 1 595 1 878 841 268

Arbetsmarknadsdepartementet 2 615 2 303 1 828 864 921

Finansdepartementet 1 676 1 567 1 738 1 089 857



Kulturdepartementet 1 139 824 796 641 653


Miljö- och energidepartementet 1 094 1 029 1 779 612 828

Näringsdepartementet 2 208 1 884 1 398 949 840




Förvaltningsavdelningen – – – – –



Resdagar i Sverige Politiker och tjänstemän vid Regeringskansliet har dagligen kontakt med övriga delar av samhället. Ett sätt att mäta en del av denna aktivitet är att räkna antalet resdagar i Sverige, vilket redovisas i tabellen nedan.

Departement 2013 2014 2015 2016 2017





Justitiedepartementet 678 1 074 612 757 760




Näringsdepartementet 991 1 062 1 838 1 200 1 315

Socialdepartementet 1 120 1 244 720 749 974


Utrikesdepartementet 969 1 002 1 051 722 995

Förvaltningsavdelningen 345 424 460 351 475



6. Särskilda projekt och programMed särskilda projekt och program menas verksamhet av förvaltnings-karaktär som bedrivs i Regeringskansliet. De bekostas med medel från Regeringskansliets förvaltningsanslag eller från något annat anslag till regeringens eller Regeringskansliets disposition. Det kan till exempel vara när:

• regeringen fördelar projektmedel,• verksamheten utgör en plattform för debatt och opinionsbildning,• verksamheten bygger på samverkan med andra delar av

statsförvaltningen eller med andra intressenter i samhället,• projekten är avsedda att pågå under en begränsad tid.

Särskilda projekt och program bedrivs endast när särskilda behov eller förutsättningar föreligger. Det kan till exempel vara att verksamheten inte faller naturligt inom någon annan myndighets ansvarsområde. Det kan också vara så att verksamheten griper över flera samhälls-sektorer och kräver återkommande ställningstaganden från regeringen eller ett enskilt statsråd och som är svåra att göra i ett uppdrag till myndigheter. Ofta är programmen och projekten ett viktigt komple-ment till annan verksamhet hos regeringen.

Förteckningen nedan visar ett urval av projekt och program som var verksamma under 2017.


Projekt/program Start Slut Beskrivning

A Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua)

2014 2019 Delegationen främjar statlig och kommunal samverkan och utvecklandet av nya samver-kansformer. Syftet är att effektivisera ungas och nyanländas etablering i arbetslivet.

Fi Arbetet för att motverka skattefusk och skatteflykt – 12-punktsprogrammet

Regeringen arbetar kontinuerligt med åtgärder mot skatteflykt, skatteundandra-gande och penningtvätt. I programmet prioriteras tolv åtgärder.

Fi Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Strategin tar sikte på vad staten kan göra tillsammans med andra samhällsaktörer för att underlätta för konsumenter att agera hållbart.

Ju Delegationen för migrationsstudier ( Ju 2013:17)

2013 2020 Delegationen har det övergripande uppdraget att tillhandahålla underlag för hur den framtida migrationspolitiken kan utformas.

Ju Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program

2017 Det nationella programmet (skr. 2016/17:126) handlar om att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete i hela samhället.

Ju Regeringens strategiska arbete för immateriella tillgångar

2017 Inom ramen för det strategiska arbetet klargör regeringen hur man vill arbeta för att skapa goda förutsättningar för svenskt skapande där immateriella tillgångar skyddas, respekteras och tillvaratas.

M Fossilfritt Sverige 2016 2018 Initiativet samlar aktörer som vill bidra till att lösa klimatfrågan. Utgångspunkten är regeringens målsättning att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

M Forum för smarta elnät 2016 2019 Forumets huvuduppgifter är att bidra till att samordna, främja och följa upp utvecklingen mot smarta elnät i Sverige, samt att främja svenska företags export av produkter och tjänster på området.


Projekt/program Start Slut Beskrivning

N Regeringens strategiska samverkansprogram

2016 2018 De fem samverkansprogrammen har målsättningen att kraftsamla kring innova-tionsinsatser och stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft.

N Smart industri 2016 2018 Strategin ska bidra till att stärka industrins konkurrenskraft och göra investeringar i svensk industri mer attraktiva.

S Samling för friska arbetsplatser 2017 2021 Samlingen innebär regelbundna träffar med arbetsmarknadens parter. I fokus står åtgärder för att skapa friska arbetsplatser och minska sjukfrånvaron.

S Regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården

2014 2017 Den nationella samordnarens uppgift var att driva på utvecklingen till en social barn- och ungdomsvård av god kvalitet. En slutrapport lämnades i december 2017.

S Regeringens arbete mot heders-relaterat våld och förtryck

2016 2020 En samlad, flerårig satsning som innefattar ett långsiktigt reformprogram, en nationell strategi, stärkt skydd mot tvångsäkten-skap och förbättrad statistik kring köns-stympning.

U Nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar

2015 2018 Den nationella samordnaren ska arbeta för att nationell, regional och lokal samverkan kring unga som varken arbetar eller studerar förbättras, och utveckla former för samordnat stöd.


7. Internt stöd och utvecklingsarbeteTjänstgörande per departement Tabellen nedan visar antal tjänstgörande per departement. Kolumnen till höger visar andelen kvinnor respektive män i genomsnitt vid varje departement 2017. I samband med regeringsombildningar och andra omorganisationer flyttas verksamheter mellan departementen, varför jämförelser mellan åren måste göras med försiktighet.

Departement 2013 2014 2015 2016 2017Andel

kvinnor/män

Statsrådsberedningen 192 181 170 178 187 61/39

Arbetsmarknadsdepartementet 159 162 127 141 158 70/30

Finansdepartementet 493 501 501 513 551 58/42

Försvarsdepartementet 171 170 137 141 151 47/53

Justitiedepartementet 403 406 393 423 435 64/36

Kulturdepartementet 92 94 141 138 149 68/32


Miljö- och energidepartementet 172 172 211 210 202 64/36

Näringsdepartementet 338 343 494 479 502 61/39

Socialdepartementet 334 334 263 270 295 70/30

Utbildningsdepartementet 230 237 225 238 245 66/34

Utrikesdepartementet 1 291 1 291 1 263 1 265 1 307 60/40

Förvaltningsavdelningen 600 597 609 594 585 53/47

Regeringskansliet 4 631 4 637 4 534 4 590 4 767 61/39


Med tjänstgörande avses medelantalet anställda inklusive kommittéanställda och utlandsstationerade, som varit i tjänst hela eller delar av en månad respektive år. Tjänstledigheter och sjukfrånvaro på heltid har avräknats. Semester avräknas inte.


Tjänstgörande per personalgrupp Tabellen nedan visar medelantal tjänstgörande per personalgrupp för respektive år.

2013 2014 2015 2016 2017

Chefer 448 482 490 498 513

Handläggare 2 673 2 681 2 678 2 727 2 824

Specialister 643 637 555 567 617

Politiskt anställda 199 188 181 189 204

Baspersonal 668 649 629 609 610


Räknat som årsarbetskrafter 4 486 4 515 4 414 4 460 4 630

Med tjänstgörande avses medelantalet anställda inklusive kommittéanställda och utlandsstationerade, som varit i tjänst hel eller del av en månad respektive år. Tjänstledigheter och sjukfrånvaro på heltid har avräknats. Semester avräknas inte.

Eftersom siffrorna är medelantal och varje delsumma är aggregerad, kan det innebära att summan av delarna inte stämmer överens med den aggregerade totalsumman.

Med chefer avses Regeringskansliets opolitiska chefstjänstemän och tjänstemän som har personalansvar i organisationen.

Med handläggare avses tjänstemän utan personalansvar. Här ingår bland annat tjänstebenämningar som departementssekreterare, kansliråd och ämnesråd.

Till specialister räknas de som omfattas av Regeringskansliets specialistavtal. Detta är främst tidsbegränsade kommittéanställda, rätts- och ämnessakkunniga.

I redovisningen politiskt anställda ingår statsråd, statssekreterare samt politiskt sakkunniga inklusive pressekreterare.

Med baspersonal avses bland annat kanslisekreterare, assistenter och servicepersonal.

Räknat som årsarbetskrafter innebär att hänsyn har tagits till arbetets omfattning, exempelvis räknas två tjänstgörande på halvtid som en årsarbetskraft.


Andel kvinnor/män per personalgrupp Diagrammet nedan visar andelen kvinnor och män per personalgrupp.

Chefer

Handläggare

Specialister/Sakkunniga

Politiskt anställda

Baspersonal

Totalt RK

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2013

2014

2015

2016

2017

2013

2014

2015

2016

2017

2013

2014

2015

2016

2017

2013

2014

2015

2016

2017

2013

2014

2015

2016

2017

2013

2014

2015

2016

2017

Kvinnor

Män


Medelålder och genomsnittlig anställningstid Diagrammen nedan visar medelålder respektive den genomsnittliga anställningstiden per personalgrupp bland tjänstgörande under 2017.

Medelålder per personalgrupp

Medelåldern för anställda i Regeringskansliet har under senare år varit 46 år.

Medelålder per personalgrupp

KvinnorMänTotalt RK

Handläggare

Specialister/

S

akkunniga


Baspersonal

Totalt RK

Chefer0

10

20

30

40

50

60


Genomsnittlig anställningstid per personalgrupp

Den genomsnittliga anställningstiden varierar kraftigt mellan personal- grupperna. Totalt inom Regeringskansliet är den 11 år. Den korta anställ-ningstiden bland specialister beror på att dessa har tidsbegränsade anställningar, ofta i kommittéer.

Personalomsättning Som framgår av uppgifterna om genomsnittlig anställningstid per personalgrupp har många av de tillsvidareanställda arbetat länge inom Regeringskansliet. Detta beror bland annat på att möjligheterna att byta arbetsuppgifter inom Regeringskansliet är goda.

En del av Regeringskansliets arbetsuppgifter kräver dock aktuella yrkes-erfarenheter från andra delar av samhället. Detta gäller framför allt anställda på Regeringskansliets specialistavtal, det vill säga tidsbegränsade anställning-ar i departement och kommittéer. Den externa personalrörligheten bland departementsanställda (exklusive kommittéanställda) var 14 procent under 2017, och den interna rörligheten, mellan departementen, var 4 procent. Utöver detta byter tjänstemännen arbete inom respektive departement.

Genomsnittlig anställningstid per personalgrupp

KvinnorMänTotalt RK

Handläggare

Specialister/

S

akkunniga


Baspersonal

Totalt RK

Chefer0

5

10

15

20

25

30


Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom Regeringskansliet var 2,6 procent 2017. För kvinnor var sjukfrånvaron 3,3 procent och för männen 1,4 procent 2017. Vid produk-tionen av Regeringskansliets årsbok för 2017 var denna statistik för den statliga sektorn som helhet 2017 inte fastställd men för 2016 var den som jämförelse 4,1 procent.

Kvinnor Män Totalt

Sjukfrånvaro per åldersgruppAv diagrammet nedan framgår att den långa sjukfrånvaron inom Regerings-kansliet, liksom i övriga samhället, ökar med åldern.

Totalt 5 procent av de tjänstgörande i Regeringskansliet är 29 år eller yngre, 60 procent är mellan 30 och 49 år och 35 procent är 50 år eller äldre.

Sjukfrånvaro per åldersgrupp

LångtidsfrånvaroKorttidsfrånvaro <60 dagarStaten totalt 2016

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

RK 2015

RK 2016RK 2017

Staten 2016RK 2013

RK 2014RK 2015

RK 2016RK 2017

Staten 2016RK 2013

RK 2014RK 2015

RK 2016RK 2017

Staten 2016RK 2013

RK 2014

Sjukfrånvaro per åldersgrupp

LångtidsfrånvaroKorttidsfrånvaro <60 dagarTotalt RKStaten totalt 20160

1

2

3

4

5

50–

Totalt RK<30

30–49Staten


Föräldraledighet och vård av barn Av den totala arbetstiden för kvinnor inom Regeringskansliet 2017 utgjordes 4,6 procent av föräldrapenning och 0,4 procent av tillfällig föräldrapenning. Motsvarande siffror för män var 3,1 respektive 0,4 procent.

Föräldrapenning

2013 2014 2015 2016 2017

Alla anställningar 3,6 % 3,6 % 4,0 % 3,9 % 4,0 %

Kvinnor 4,3 % 4,0 % 4,6 % 4,5 % 4,6 %

Män 2,4 % 2,9 % 3,2 % 3,1 % 3,1 %

Tillfällig föräldrapenning

2013 2014 2015 2016 2017

Alla anställningar 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,4 %

Kvinnor 0,4 % 0,4 % 0,4 % 0,4 % 0,4 %

Män 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,5 % 0,4 %

Jämställda löner Regeringskansliet genomför från och med 2017 årliga lönekartläggningar.

Lönekartläggningen bedrivs i samverkan med arbetstagarorganisationerna i Regeringskansliet, i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillna-der i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män i myndigheten.

I samband med lönerevisionen 2017 har arbetsgivare och arbetstagar-organisationer analyserat lönebilden i syfte att säkra att lönebildningen i Regeringskansliet är könsneutral. Inga skillnader i lön kan konstateras som härrör till kön.

Integrering av klimat och miljö i Regeringskansliets beredningsprocesserKlimat- och miljöintegrering i Regeringskansliets beredningsprocesser är ett viktigt verktyg för att klara de nationella miljömålen som riksdagen har antagit. Under 2017 antogs en ny miljöpolicy för Regeringskansliets arbete med att integrera klimat och miljö i beredningsprocesserna. Policyn ska säkerställa att hänsyn tas till klimat- och miljöpåverkan på ett konsekvent sätt i regeringens beslut där så är relevant. Detta förutsätter att relevanta besluts-underlag, till exempel när nya förslag, ny politik eller nya utredningar tas fram, innehåller en bedömning av beslutets klimat- och miljöpåverkan. Arbetet med att integrera klimat och miljö ska kontinuerligt följas upp och utvecklas.


Direkt miljöpåverkande verksamhet (den interna verksamheten)Regeringskansliet har ett miljöledningsarbete för verksamhetens direkta miljöpåverkan. Regeringskansliet arbetar systematiskt för att minska den direkta miljöpåverkan och verkar därmed för att de nationella miljömålen ska uppnås. I arbetet ingår att fastställa miljöpolicy, övergripande miljömål och delmål samt årliga handlingsplaner. Som grund för arbetet görs miljö-utredningar och miljöaspektanalyser. Målen omfattar it, upphandling, resursförbrukning, resor, möten och transporter. Exempel på resultat från 2017 är minskad elförbrukning i datorhallar och minskat antal skrivare efter genomförda it-projekt.

Regeringskansliets utgifter Regeringskansliets verksamhet, exklusive transfereringar, finansieras ihuvudsak via förvaltningsanslaget. Därtill finansieras särskilda verksam-heter och tjänster via sakanslag. I tabellerna nedan redovisas kostnaderna på förvaltningsanslaget. Huvudparten av kostnaderna utgörs av personal och lokalkostnader.

Regeringskansliets ekonomi framgår mer i detalj i Årsredovisning för Regeringskansliet 2017, se www.regeringen.se.

Utgifter per departement i miljoner kronor

Departement 2013 2014 2015 2016 2017













Förvaltningsavdelningen 630 654 664 658 691

Gemensamt* 886 1 034 787 880 862


* Under Gemensamt redovisas Regeringskansliets hyreskostnader och vissa andra gemensamma kostnader.



Tabellen nedan visar fördelningen av utgifterna per kostnadsslag respektive år.

Utgifter per kostnadsslag i miljoner kronor

2013 2014 2015 2016 2017

Kostnader för personal 4 510 4 842 4 696 4 972 5 280

Kostnader för lokaler 1 361 1 381 1 411 1 431 1 463

Övriga driftkostnader 867 892 936 924 957

Finansiella kostnader 51 21 48 31 46

Transfereringar – – – – –

Amortering 258 263 256 261 251

Intäkter −475 −479 −513 −528 −515

Utfall 6 573 6 920 6 834 7 091 7 482


Kontakt med regeringen och Regeringskansliet

TelefonRegeringskansliets växel: 08-405 10 00Allmänna frågor om regeringen och Regeringskansliet besvaras av Regeringskansliets kommunikationsenhet. Ämnesspecifika frågor besvaras av respektive departement.

BrevSamtliga departement (förutom Utrikesdepartementet):103 33 Stockholm

Utrikesdepartementet:103 39 Stockholm

E-poststatsradsberedningen.registrator@regeringskansliet.searbetsmarknadsdepartementet.registrator@regeringskansliet.sefinansdepartementet.registrator@regeringskansliet.seforsvarsdepartementet.registrator@regeringskansliet.sejustitiedepartementet.registrator@regeringskansliet.sekulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.sem.registrator@regeringskansliet.senaringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.sesocialdepartementet.registrator@regeringskansliet.seutbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.seutrikesdepartementet.registrator@regeringskansliet.seforvaltningsavdelningen.registrator@regeringskansliet.se

Se även www.regeringen.se.

BesökSe www.regeringen.se och s. 108.

mailto:statsradsberedningen.registrator%40regeringskansliet.se%20?subject=

mailto:arbetsmarknadsdepartementet.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:finansdepartementet.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:forsvarsdepartementet.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:justitiedepartementet.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:kulturdepartementet.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:m.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:naringsdepartementet.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:socialdepartementet.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:utbildningsdepartementet.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:utrikesdepartementet.registrator%40regeringskansliet.se?subject=

mailto:forvaltningsavdelningen.registrator%40regeringskansliet.se?subject=




Mer information

Regeringens och Regeringskansliets webbplatserPå webbplatsen www.regeringen.se finns information om regeringens och Regeringskansliets arbete. Här finns också information för media, kalendarium, ärendeförteckningar, kontaktinformation och lediga jobb. På webbplatsen går det också att ta del av publikationer som till exempel propositioner, skrivelser, statens offentliga utredningar och informationsmaterial. Det går även att prenumerera på nyheter och se webbutsända presskonferenser.

Det finns även en engelskspråkig webbplats www.government.se.

LagrummetWebbplatsen www.lagrummet.se är den offentliga förvaltningens gemensamma webbplats för svensk rättsinformation. Den innehåller länkar till de rättskällor som finns tillgängliga på internet. Lagrummet länkar till rättsinformation hos regering, riksdag, domstolar och statliga myndigheter.

Regeringskansliets centralarkiv och forskarsal Här kan intresserade söka i Regeringskansliets diarium och ta del av de allmänna handlingar som finns i Regeringskansliet. Handlingar som kan omfattas av sekretess prövas alltid före utlämnande.

Telefontid: måndag–fredag kl. 9–11Forskarsalen öppen: måndag–fredag kl. 9–11Besöksadress: Fredsgatan 8, StockholmTfn: 08-405 24 88E-post: [email protected]


http://www.government.se

http://www.lagrummet.se

mailto:RK.Arkiv%40regeringskansliet.se?subject=


Beställning av tryckt material

Propositioner och skrivelserPropositioner och skrivelser kan köpas från riksdagens tryckeriexpedition.

Tfn: 08-786 58 10E-post: [email protected]: www.riksdagen.se/sv/bestall-och-ladda-ned/

Statens offentliga utredningar (SOU), Departementsserien (Ds) och kommittédirektivSOU, Ds och kommittédirektiv kan köpas från Wolters Kluwers kundservice.

Tfn: 08-598 191 90E-post: [email protected]: www.wolterskluwer.se/offentligapublikationer

Svensk författningssamling (SFS)SFS kan köpas från Wolters Kluwers kundservice.

Tfn: 08-598 191 90E-post: [email protected]: www.wolterskluwer.se/sfs

mailto:ordermottagningen%40riksdagen.se?subject=

http://www.riksdagen.se/sv/bestall-och-ladda-ned/

mailto:kundservice%40wolterskluwer.se?subject=

http://www.wolterskluwer.se/offentligapublikationer

mailto:kundservice%40wolterskluwer.se?subject=

http://www.wolterskluwer.se/offentligapublikationer


BesöksadresserStatsrådsberedningen Rosenbad 4 Tegelbacken 2

Arbetsmarknadsdepartementet Fredsgatan 8

Finansdepartementet Jakobsgatan 24

Försvarsdepartementet Jakobsgatan 9

Justitiedepartementet Rosenbad 4 Fredsgatan 8 Jakobsgatan 24

Kulturdepartementet Drottninggatan 16

Miljö- och energidepartementet Malmtorgsgatan 3

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70

Socialdepartementet Fredsgatan 8

Utbildningsdepartementet Tegelbacken 2 Drottninggatan 16

Utrikesdepartementet Gustav Adolfs torg 1 Fredsgatan 4–6, UD:s pressrum Tegelbacken 2 Malmtorgsgatan 3

Förvaltningsavdelningen Rosenbad 4 Drottninggatan 5 Gustav Adolfs torg 1 Jakobsgatan 9 Fredsgatan 8 Tegelbacken 2 Jakobsgatan 24 Malmtorgsgatan 3 Drottninggatan 16 Beridarbansgatan 1 Mäster Samuelsgatan 70 Karlavägen 100 (Garnisonen)

VATTUGATAN

KLARABERGSGATAN

MÄSTER SAMUELSGATAN

KLARA

NO

RRA KYRKO

GA

TA

SERGELSTORG

BRYGGARGATAN

GUSTAVADOLFS

TORG

DRO

TTNIN

GG

ATA

N

Klara kyrka

1

6

5

7

11

8

10

Operan3

13

VASA

GA

TAN

VASA

GA

TAN

HERKULESGATAN

KARDUANSMAKARGATAN

JAKOBSGATAN

TEGEL-BACKEN

RÖD

BO

DG

ATA

N

VASA

BRO

N

RIKSBRO

N

NO

RRBRO

MA

LMTO

RGSG

ATA

N

REGERIN

GSG

ATAN

4

BERID

ARB

AN

SGA

TAN

12

23

Kulturhuset

FREDSGATAN

9

7

9

5

1

7

9

11

7

13

10

9

8

10

11

12

13

1

2

33

5

4

8

1

8

11

3

6

8

10

7

RegeringskanslietVäxel: 08-405 10 00103 33 Stockholm

Regeringskansliets årsbok 2017...Regeringskansliets årsbok 2017 7 Regeringskansliets uppgifter...

Documents

Transcript of Regeringskansliets årsbok 2017...Regeringskansliets årsbok 2017 7 Regeringskansliets uppgifter...