Reflektion M A G A S I N O M L E D A R S K A P , S T R A T E G I O C H T E K N I K F R Å N S A S I N S T I T U T E

❝ Infrastrukturer kommer att bli allt

viktigare, ungefär som elektroniska nervsystem.

Informationssystem kommer att användas för att systematiskt organisera kunskap

och för att öka styrningen. ❞

Dr Kjell A. Nordström:

EXPRESSEN STYR UPPLAGORNA MED NOGGRANN EFTERFRÅGEANALYS Matchningar av utbud och efterfrågan samt satsning på tilläggsprodukter ger framgång åt Expressen.

AFA FÖRSÄKRING FÖREBYGGER SKADOR PÅ ARBETETFörsäkringsbolag hittar och förstår samband mellan skador och arbetslivsfaktorer med textanalys.

6

4

2

Kjell A. Nordström är en svensk akademiker med ett uppdrag: att hjälpa affärslivet att skapa något meningsfullt utifrån hur männis-kor tänker, lever och arbetar.

– Missuppfattningar har redan orsakat alltför mycket misär i världen, säger han.

Kjells senaste bok Funky Business Forever beskriver den nya verkligheten i en värld som styrs av marknader och människor. Ny teknik möjliggör en transparent och global värld, där alla bra affärsidéer kan och säkerligen kommer att kopieras och upprepas. Därför borde före-tag byggas för att ”blast” (explodera) snarare än ”last” (bestå).

Enligt Nordström måste affärsledare komma ihåg att det bara finns ett sätt att tjäna pengar i en marknadsekonomi. Det är genom att skapa och försvara ett temporärt monopol, en tidsperiod när företaget uppfattas som annorlunda.

– De flesta företag fokuserar på att exploatera och förbättra sådana nischer. Men att vara bra på att exploatera möjligheter räcker inte längre. Överflöd, avreglering och liberalisering av handeln har frigjort marknadskrafter hos så gott som all mänsklig aktivitet. Teknik har över-fört makten från säljarna till köparna. Dagarna av ”business as usual” är förbi, säger Kjell A. Nordström.

Att förstå mArknAdsmAskineriet

Det är extremt viktigt att förstå hur mark-nadsmaskineriet fungerar. Kjell A. Nordström menar att marknadskapitalismen är väldigt stark: den skiljer enkelt effektiva verksamheter från ineffektiva. Dessutom belönar den förstå-else av de krafter som påverkar maskineriet. Helhetsbilden är klimat- och marknadsföränd-ringar som drivs av information och teknik.

funky future för smarta företag

Enligt dr kjell A. nordström, professor på Stockholms Handelshögskola, tillhör framtiden ”funky businesses”, som behärskar konsten att skapa och förföra. Sådan affärsverksamhet är antingen sexig eller mycket anpassningsbar och har förmågan att ständigt förnyas.

– Infrastrukturer kommer att bli allt viktigare, ungefär som elektroniska nervsystem. Genom att länka sig virtuellt mot andra stjärnpresterare, kan företagen byta ut sina lager mot information. Lösningar som SAS Institutes erbjuder en genuin möjlighet att förbättra resultatet i verklig mening, säger Kjell A. Nordström.

3

funky future för smarta företag

Vi har iakttagit andra fenomen såsom det faktum att runt 50 procent av hushållen i västerländska städer består av personer som lever ensamma. Om vi tar bort familjen, den äldsta institutionen i vårt samhälle, får vi en helt annan plats. Dessutom är det en massiv koncentration av mänskligheten i självvalda stadsområden.

– Denna självvalda mekanism är orsaken till att Amerika alltid kommer att bestå som innovationens centrum. Av de tio främsta universiteten är det bara ett som inte är amerikanskt. Amerika är en idé, ett projekt, en ”meritokrati”. Vem som helst kan ansluta sig. Tänk på Silicon Valley: 80 procent av dess invånare är födda eller uppväxta i Ryss-land, Indien eller Korea. För att attrahera och behålla talanger, måste företag på samma sätt bli en leverantör av mening och identitet snarare än en konsument av kompetens, säger Kjell.

Att kommA ut från kArAokebAren

– Vi är på väg att bli Marxister. Arbetare kon-trollerar nu produktionsmedlet: den mänsk-liga hjärnan. Och det är upp till aktieägarna att hålla ägarna av det intellektuella kapitalet lyckliga. Kunskap är det nya slagfältet och affärsframgångar är resultatet av att valla hjordar av hjärnor. I den globalt länkade eko-nomin sprider sig kunskap direkt och affärs-praxis rör sig snabbare än någonsin förut. Outsourcing, rightsizing, kvalitetsstyrning, lean produktion och CRM har alla blivit smör och bröd, säger Kjell.

Kjell A. Nordström varnar för det största problemet i vår tid – förenklad kopiering eller karaoke-kapitalism. Vägen till framgång är att introducera element av känsla och sensation: kunder och medarbetare behöver produkter, tjänster, strategier och organisationer som berör dem. Framgång kommer från att vara annorlunda, så lämna karaokebaren!

förnyelse och infrAstruktur

I grund och botten behöver företagen bli anpassningsbara eller sexiga. En anpass-ningsbar verksamhet förändras snabbt och förändrar även spelreglerna. Exempel är Ikea, Dell, Nike och Starbucks. De kan förnyas genom att återuppfinna strategi, fart och smarthet. BMW däremot är sexig, varje aspekt av produkten är menad att skapa en emotio-nell anknytning. För båda typerna av företag är ständig förnyelse nyckeln till framgång. Detta kräver en non-stop sinnestämning som kan tillämpas på alla på företaget, allting och över-allt: förändras och sedan förändras igen.

Hur är då informationshantering relaterat till detta?

– Infrastrukturer kommer att bli allt viktigare, ungefär som elektroniska nervsystem. Genom att länka sig virtuellt mot andra stjärnpres-terare, kan företagen byta ut sina lager mot information. Informationssystem kommer att användas för att systematiskt organisera kun-skap och för att öka styrningen genom att mäta fler saker, på fler nivåer och i en ökande hastighet. Lösningar som SAS Institutes erbju-der en genuin möjlighet att förbättra resultatet i verklig mening. Dessa verktyg är som Viagra för företagen.

www.funkybusinessforever.comwww.thinkers50.com

nordströms tips för funky ledArskAp:

1. Åtnjut mängder av böcker, kultur, konst och poesi, allt som har att göra med hur människor uttrycker sig själva.

2. Använd kognitiv psykologi för att förbättra din förståelse för dig själv och andra. Många saker kan fixas på mindre än en vecka.

3. Nätverka och håll dig uppkopplad. Livet är ett socialt spel.

4. Avsätt mycket tid åt att kommunicera en tydlig och konsekvent vision. Sanna ledare är ”CSO”s – Chief Storytelling Officers, som bidrar med fokus, inspiration och mening.

fAktA

Dr Kjell A. Nordström är en världs- berömd forskare och konsult inom företagsstrategi, innovation och ledar-skap. Han är rankad nummer nio bland världens management-tänkare och nummer ett i Europa. Tillsammans med dr Jonas Ridderstråle skrev han de internationella bästsäljarna Funky Business: Talent Makes Capital Dance och Karaoke Capitalism: Mana-gement for Mankind. Funky Business Forever är deras tredje bok.

❝ SAS Institutes verktyg är som Viagra för företagen ❞

Foto

graf

: Cla

ire H

inne

n

4

Expressen verkar på en utsatt marknad med stor konkurrens både från papperstidningar och webbmedier. Men trots sjunkande uppla-gor har Expressen ökat lönsamheten de senas-te åren, bland annat tack vare en satsning på fler bilagor och tilläggsprodukter. Samtidigt har man blivit bättre på att styra upplagorna med hjälp av noggrann efterfrågeanalys.

– För Expressen är det en daglig utmaning att få ut en så riktig upplaga som möjligt till våra 11.000 återförsäljare, säger Mats Löthén, som är chef för Marknads- och Försäljningsavdel-ningen på Expressen.

Inom denna avdelning ligger också Analysav-delningen, som under drygt ett år har använt SAS Institutes system för efterfrågeanalys och prognoser för att anpassa upplagan till den skiftande efterfrågan. Expressen tolererar en viss mängd slut och en viss mängd returer, men varje insparad procentenhet är oerhört värdefull.

Ett stort antal faktorer påverkar efterfrågan på Expressen; till exempel årstid och veckodag, löpsedelnyhet och lokala arrangemang.

– När stockholmarna har sportlov ökar till exempel försäljningen den första sportlovsda-gen på de mackar som ligger på höger sida ut från Stockholm. På sportlovets sista dag är det tvärtom: då säljer de mackar som ligger på höger sida mot Stockholm bäst, berättar Mats.

Dessutom påverkar återförsäljarnas egna marknadsaktiviteter samt vilken bilaga och eller tilläggsprodukt som säljs just denna dag. Förutom huvudprodukten består Expressen av GT och Kvällsposten, nästan en bilaga per dag samt ett stort antal tilläggsprodukter i form av filmer, böcker och musik.

– Det har blivit otroligt mycket mer komplext de senaste åren och utvecklingen har gått oerhört snabbt. Det är omöjligt att hålla reda på alla parametrar utan ett bra system som följer försäljningen och känner igen mönster i folks köpvanor, säger Mats.

Han framhåller dock att det inte räcker med bra system. Ibland måste man våga lita på sin maggropskänsla och kunna gå emot ”förnuf-tiga” skeptiker.

– Ingen trodde att vi skulle kunna tjäna pengar på försäljningen av ”Morden i Midsomer”, som går gratis på TV. Men både deckarserien och James Bond-filmerna har gjort succé. Vi är antagligen de som distribuerar mest film i svensk handel just nu.

– Extraprodukterna är alltså inte bara ett sätt att öka upplagan utan också lönsamt för Expressen. En annan satsning som har varit överraskande framgångsrik var försäljningen av 30 klassiska böcker. Bokhandeln säljer kanske 1 000 exemplar av varje klassiker, medan vi sålde 35 000 exemplar i genomsnitt, berättar Mats.

Expressens framgångsfaktorer är enligt Mats Löthén hängivna medarbetare, en vilja att tänka nytt, att hela tiden få fram och testa nya idéer, samt en förmåga att genomföra dem. Även om han ser ett behov av att ständigt utveckla nya produkter och kanaler, så tror han på framtiden för papperstidningen.

– Det finns en speciell magi med att se sig själv eller någon man känner i en papperstidning – det är oerhört starkt – det är inte alls samma sak med bloggar och webbsidor.

– Expressens försäljning av James Bond-filmer har gjort succé. Vi är antagligen de som distribuerar mest film i svensk handel just nu, säger Mats Löthén, försäljningschef på Expressen.

Fotograf: Cornelia Nordström/Expressen

Expressen förutser efterfrågan i varje butikFör drygt tio år sedan var expressen en produkt. I dag är det 12 olika produkter varje vecka. Framgången hänger på att utbudet av varje produkt varje dag matchar efterfrågan hos varje enskilt försäljningsställe.

5

– Jag har jobbat hårt med organisationen för att medarbetarna ska få de bästa förutsätt- ningarna att göra ett så bra arbete som möjligt för våra kunder. Att vi återigen har blivit utsedda till Sveriges bästa arbetsplats ser jag som en bekräftelse på att arbetet har lyckats, säger Liselotte Jansson, VD på SAS Institute i Sverige.

Great Place to Work utser varje år landets bästa arbetsplatser, baserat på medarbetarnas relation till ledningen, sitt arbete, organisationen och varandra.

Liselotte Jansson kom in som VD på SAS Insti-tute 2006 och har sedan dess genomfört en omfattande transformation av organisationen i syfte att skärpa sälj- och kundfokus för att tyd-liggöra SAS Institutes kompetens på sofistike-rad affärsanalys för Bank & Finans, Tillverkande Industri, Detaljhandel och andra branscher.

– Förändringarna har gett resultat. Medarbe-tarna har blivit bättre på att identifiera kun-dernas behov av avancerade beslutstöd och affärsanalys och på att kommunicera affärs-nyttan till kunderna i stället för att prata teknik, säger Liselotte.

SAS Institutes lösningar ger från befintliga datamängder svar på frågor om såväl nutid som framtid. Därigenom kan kundföretagen öka sina framgångar genom bland annat minskade kapitalförluster, minskad risk för bedrägerier, ökad kundlojalitet, minskade lager-kostnader samt en ökad försäljning och vinst.

– Vi vill att våra kunder ska se på oss som partners och rådgivare. Därför behöver vi en organisation som ger medarbetarna möjlighet att löpande tillgodogöra sig ny kunskap, erfa-renhet och kompetens, säger Liselotte.

Liksom 2007 har SAS Institute även 2008 erhållit Great Place to Works delutmärkelse ”Respekt” för bästa balans mellan arbete och fritid.

Bakom denna ligger en uttalad strategi att behandla medarbetarna med respekt och att se dem som hela människor. Några exempel på detta är att SAS Institute

erbjuder 35 timmars arbetsvecka, flexibel arbetstid med frihet under ansvar, stöd för att arbeta hemifrån, regelbunden friskvård, egen kock/restaurang, olika hälsoprogram, fri sjukvård etcetera.

– Denna helhetssyn i kombination med en intellektuellt stimulerande arbetsmiljö och det ökade affärsfokuset gör det möjligt för oss att lyckas som ett team, säger Liselotte Jansson.

SAS Institute Sveriges bästa arbetsplats 2008

skarpare affärsfokus ökar trivselnSAS Institute utsågs för andra året i rad till sveriges bästa arbetsplats bland organisationer med upp till 250 medarbetare

av Great Place to Work. Genom ett ökat affärsfokus med tydliga ansvarsområden och befogenheter och rätt man på rätt plats

har SAS Institute skapat en arbetsplats där medarbetarna trivs och kunderna blir nöjda.

❝ Vi vill att våra kunder ska se på oss som partners och rådgivare ❞

– Att vi har blivit utsedda till Sveriges bästa arbetsplats igen är

en bekräftelse på att jag har lyckats med att ge medarbetarna de bästa förutsättningarna att göra ett så bra arbete som möjligt för våra

kunder, säger Liselotte Jansson, VD på SAS Institute i Sverige.

Fotograf: Georg Kristiansen

6

Alla som anmäler en skada till sitt försäkrings-bolag får skriva ihop en text som beskriver orsaken till skadan, händelseförloppet och vilka konsekvenser den har gett.

På AFA Försäkring arbetar området Försäkring med att analysera orsakerna till skador och sjukdomsfall samt dess konsekvenser och omfattning. Denna analys används för ska-deförebyggande arbete som drivs av arbets-marknadens parter.

– Det är viktigt att analysen blir så korrekt och så nära verkligheten som möjligt. På så sätt kan man sätta in förebyggande insatser som kan minska allvarliga och kostsamma skador, säger Michel Normark som är chef för Analys och Försäkringsvillkor på AFA Försäkring.

Med hjälp av så kallad TextMining från SAS Institute kan AFA Försäkrings statistiker analysera hela den text som den skadeutsatta har skrivit ned och komma närmare den skadeutsattas version av händelsen.

– Vi har redan hittat en del samband mellan olika arbetslivsfaktorer och skador som vi inte skulle ha hittat annars, säger Michel.

AFA Försäkring administrerar försäkringar som är grundade på kollektivavtal åt arbets-marknadens parter. AFA Försäkring har varit kund till SAS Institute ända sedan 1998. Då började aktuarierna, försäkringstjänste-män med statistiska arbetsuppgifter, använda SAS-systemet för att komma åt och hantera data. Ett par år senare började avdelningen Prevention – nu Analys och Försäkringsvillkor – använda det för att få en bättre bild av vilka typer av skador som drabbade de försäkrade, vad som orsakade skadorna och vilka effekter skadorna gav.

Vid den tiden analyserades enbart strukturerad information, det vill säga AFA Försäkring skrev in koder baserade på text-beskrivningarna av händelseförloppen. Nyckelord togs ut från de skadeutsattas beskrivningar och kodades, vil-ket krävde en betydande arbetsinsats. Dess-

utom fanns en risk för subjektiva bedömningar och slarvfel. 2004 digitaliserades systemet, så nu finns all information inskriven i en databas.

– Eftersom stora delar av den information som vi vill analysera är textbeskrivningar ville vi kunna analysera fritext. Det är bakgrunden till att vi började arbeta med TextMining, berättar Michel Normark.

Kerem Tezic, statistiker på AFA Försäkring, började sommaren 2008 använda TextMining för att analysera skadedatamaterial, till att börja med för ett omfattande projekt om hot och våld på arbetsplatser. I projektet analy-seras detaljerad information om vilka typer av situationer som leder till hot och våld för olika yrkesgrupper och vilka allvarlighetsgrader och sjukskrivningslängder det har lett till.

– TextMining använder sofistikerade matema-tiska/statistiska modeller för att analysera löp-text. Med hjälp av dessa modeller kan vi hitta samband mellan de 10 000-tals dokument och termer som finns i databasen och presen-tera dessa i meningsfulla kluster. Till exempel upptäcker vi olika händelseförlopp som är typiska för olika yrkesgrupper, säger Kerem.

AfA försäkring förebygger skador på arbetet med hjälp av textanalysAfA försäkring tar hjälp av textanalys i sitt arbete med förebyggande åtgärder och stöd till forskning för ökad hälsa i arbetslivet. Med ett nytt TextMining-system ökar försäkringsbolaget kvaliteten i beslutsun-derlagen samtidigt som de effektiviserar administrationen.

❝ Vi har redan hittat en del samband mellan olika arbetslivsfaktorer och skador

som vi inte skulle ha hittat annars ❞

Michel Normark, chef för Analys och Försäkringsvillkor, och Kerem Tezic, statistiker på AFA Försäkring, har med hjälp av TextMining hittat samband mellan olika arbetslivsfaktorer och skador som de inte skulle ha hittat med vanlig strukturerad analys.

Fotograf: Georg Kristiansen

7

försäkringsbolAgen är positivA till solvens iiEn ny studie visar att skandinaviska försäk-ringsbolag är positiva till det nya Solvens II-regelverket.

Ann-Charlotte Kjellberg, ansvarig för Risk-lösningar på SAS Institute menar att de också borde komma igång med anpass-ningarna för det nya regelverket omgående.

– Annars kommer de inte att bli klara i tid, baserat på våra erfarenheter av bankernas anpassningsarbeten inför deras motsva-rande regelverk, Basel II. 2012 kan tyckas långt bort men generellt underskattas data-arbetet, säger hon.

Solvens II är en uppsättning EU-regler för riskhantering i försäkringsbranschen. Majoriteten av de tillfrågade i Gallup-under-sökningen anser att regelverket kommer att förbättra riskhanteringen, den interna kompetensen, de interna processerna och att de minskade kapitalkraven kommer att gynna försäkringsbranschen.

– De svenska försäkringsbolagen verkar vara mer förberedda för Solvens II än de fin-ska och norska. Det är mest svenska bolag som har gjort analyser för att bedöma hur väl dagens organisation passar de nya kraven. 85 procent av dem har dessutom tillsatt en specifik tjänst som ansvarar för regelverks-efterlevnad, jämfört med 50 procent i Norge och Finland, säger Ann-Charlotte Kjellberg.

Den enda tydliga negativa aspekten av regelverket som försäkringsbolagen ser är kostnaden för att genomföra förändringen. De största utmaningarna är IT-infrastruktur, datahantering, riskmodellering och upp-byggnad av intern kompetens.

– Nu har försäkringsbolagen ett val: Antin-gen kan de göra så lite som möjligt för att ”bara” bli godkända eller så ser de regel-verket som en katalysator för att genomföra andra förändringar som kan ge konkurrens-fördelar. Den pågående finanskrisen visar på vikten av integrerad och företagsövergri-pande riskhantering, säger Ann-Charlotte.

Endast en tredjedel av de tillfrågade har ambitionen att använda Solvens II för att vinna marknadsandelar och förbättra sin konkurrenssituation. Ann-Charlotte tror dock att fler kommer att upptäcka förde-larna när de börjar med anpassningen.

fAktA Undersökningen genomfördes av TNS Gallup mellan 4 september och 17 oktober 2008 och omfattade 31 telefonintervjuer i Sverige, Norge och Finland. Målgrupp var Försäkringsbolag och inter-vjupersonerna är ansvariga för, eller involverade i, Solvens II-frågan på sina respektive företag. Urvalet tillhandahölls av SAS Institute.

De preventiva studierna ligger till grund för AFA Försäkrings arbete med att förebygga skador på arbetsplatser.

En yrkesgrupp som undersökts är poliser. Med hjälp av TextMining upptäckte Kerem att polismän ofta skadas när de tar med sig gripna gärningsmän i baksätet på bilen. Gärningsmannen blir ofta aggressiv mot den konstapel som sitter bredvid i baksätet och det är inte tillåtet att använda handbojor i bilen. Han upptäckte också att det var en opro-portionerligt stor andel kvinnliga poliser som attackerades. Nära hälften av de poliser som skadats i baksäten var kvinnor. Det ska sättas i relation till att endast mindre än 20 procent av den totala poliskåren är kvinnor.

– Vi har också upptäckt 600 fall av hotsitua-tioner i databasen med hjälp av TextMining, som inte hade upptäckts genom strukturerad analys, berättar Kerem.

Genom att slopa det extra steg som kodning-en innebar har analyserna kommit närmare ursprungskällan och ger helt enkelt en mer korrekt bild.

– Syftet med att börja använda TextMining var framför allt att höja kvaliteten på våra analyser och de beslutsunderlag som vi ger till våra uppdragsgivare; LO, Svenskt Näringsliv och PTK. Samtidigt var det en väg att effek-tivisera och sänka administrationskostna-derna genom slopade arbetsmoment, säger Michel Normark.

Eftersom AFA Försäkring har dragit ned på personalen finns ett behov av en effektivisering av verksamheten och med det nya TextMining-systemet kan de uppskattningsvis tjäna in 1,3 årsmedarbetares kostnad per år.

– Men de kvalitativa vinsterna överstiger de kvantifierbara effektivitetsvinsterna, framhåller Michel.

– Med strukturerad information förlorar man stora delar av informationen och orsaks-samband riskerar att missas eftersom man ignorerar många detaljer. Med strukturerad information finns också problem med synony-mer och ord som betyder flera saker. I nästa steg kan det leda till att vi riskerar att dra fel-aktiga slutsatser och ge felaktig information till arbetsmarknadsparterna om vad de bör göra för att förbättra arbetsmiljön och vilka åtgärder som bör prioriteras, säger Kerem.

Kerem är väldigt nöjd med det nya TextMining-systemet och har svårt att slita sig från sitt analysarbete.

– En stor fördel med det nya systemet är att det är så roligt att arbeta med TextMining. Man upptäcker hela tiden nya saker, som man inte kan göra annars, framhåller han.

TextMining kräver dock att de som jobbar med analyserna har en viss kompetens inom statis-tisk analys för att kunna tolka resultatet.

Hittills har Kerem och hans två statistikkolleger använt TextMining-systemet för deskriptiva (beskrivande) studier. Nästa steg är att använ-da prediktiv (förutseende) TextMining.

– Vi kommer då att prognostisera risker och allvarlighetsgrader för olika yrkesgrupper och inom olika demografiska variabler. På så sätt kan vi hitta de områden där förebyggande åtgärder ger mest effekt och i nästa steg initie-ra skadeförebyggande arbete som utbildning och informationsspridning på arbetsplatser, säger Kerem.

❝ Vi har också upptäckt 600 fall av hotsituationer i databasen med hjälp av TextMining, som inte hade upptäckts

genom strukturerad analys ❞

fAktA om AfA försäkring

AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter – LO, Svenskt Näringsliv och PTK – och försäkrar anställda inom den privata sektorn samt kommuner och landsting. Över tre miljoner människor omfattas av minst en försäkring hos AFA Försäkring. Förutom att administrera kollektivavtalade försäkringar arbetar AFA Försäkring med förebyggande åtgärder och stöd till forskning för ökad hälsa i arbetslivet samt med förvaltning av kun-skap och kapital från försäkringsverksamheten. Bolaget har cirka 550 medarbetare och omsätter drygt 10 miljarder kronor.

8

5 miljarder om 5 år

Matas bildades 1949 som en frivillig kedja av ett antal butiker som ville dra nytta av till exem-pel mängdrabatter som en större aktör kan få. Butiksägare har sedan dess kunnat välja att gå med i Matas-kedjan och fortfarande äga sin butik. Förra året var cirka 150 butiksägare medlemmar i Matas-kedjan. Alla ägarna måste vara överens för att kunna fatta interna beslut, till exempel om ett nytt IT-system.

”En fet katt jagar inte möss.” Så beskriver Terje List, VD på Matas A/S, motiven till övergången från Matas speciella modell av en frivillig kedja till en gemensamt ägd kedja. Butikerna fick valfriheten att köpas upp av en kapitalfond, vilket de flesta nappade på. Terje framhåller samtidigt sin fulla respekt för Matas-butiker-nas framgångssaga med fortlöpande tillväxt i många decennier.

Förändringen under 2007 var en omfattande process där 130 skilda kulturer hos de enskil-da butiksägare som valt att bli uppköpta kom-binerades i en målstyrd organisation. Matas uttalade mål är att uppnå en omsättning på fem miljarder danska kronor på fem år, och det krävs en grundläggande vilja att utnyttja den fulla potentialen. Denna vilja är personifierad i Terje List, som har lett Matas sedan 2000.

– En återförsäljare kan nå en mognadsnivå där den bara kan gå vidare med en ny ägare. Matas har varit en kapabel och välskött kedja, men de sista 15 procenten av potentialen är omöjliga att uppnå i en politisk och konsen-susstyrd kultur. Jag anser därför att samlandet av ägandet är bra och nödvändigt för Matas, säger Terje List.

Även om Matas har genomfört ett stort ägar-skifte, visar det senaste årsresultatet på ked-jans konkurrenskraft med tillväxt i både intäk-ter och vinster. Av kedjans 299 butiker, är 53 fortfarande personligt ägda och har inte köpts av kapitalfonden CVC Capital Partners. Nu fungerar dessa personligt ägda butiker som jämförelse, och Terje List kan se att kedjans egna butiker enkelt kan följa med, även om många kloka huvuden förutspådde en nedgång i de Matas-butiker där ägarna drog sig ur.

it frigör personAl

Nu kan Matas mer effektivt utnyttja ny teknik, och kedjan satsar på en kraftfull back-office med hög dataintegration och förbättrad Supply Chain Management. Samtidigt har Matas pre-cis öppnat webbshoppen www.matas.dk och förväntar sig att den kommer att nå samma omsättning som kedjans största fysiska butik. – Många verktyg som kan användas, tas inte i bruk i en frivillig kedja, om inte alla ägare kan enas. Supply Chain Management med cen-trala IT-lösningar för hela kedjan har mycket större möjligheter om det finns en gemen-sam ägare som kan optimera hela processen genom värdekedjan, säger Terje List.

Matas första erfarenhet av automatiserad varubeställning – som bygger på intelligenta prognoser – är nu i full gång. Matas hop-pas snart kunna ha den nya IT-lösning som levereras av SAS Institute igång på 200 butiker. Förutom att minska butikspersonalens tidsförbrukning på varubeställning vill Matas sänka lagerbindningen och undvika ”out of stock”-situationer. Terje List nämner också elektroniska hylletiketter och RFID-teknik som kommande relevant teknik, som dock inte är ekonomiskt mogen ännu.

– Vi måste satsa stenhårt på de områden där våra konkurrenter inte kan kopiera oss. IT-lösningarna frigör tid i butiken, så att per-

sonalen kan leverera kundservice och rådgiv-ning, och det är väsentligt för Matas-koncep-tets framgång. Den särskilda Matas-servicen och våra nära kundrelationer är mycket svåra att imitera. Vi måste vara ”bäst i klassen” så att systemen kan utföra smör & bröd-funk-tionerna och våra medarbetare kan ta hand om de intelligenta arbetsuppgifterna. Vi vill inte, om några år, hamna i den situationen att andra har bättre verktyg än vi, säger Terje List, som också nämner ledarskap, rekrytering och utbildning som avgörande konkurrensfaktorer för Matas.

En tidning utnämnde i en intervju nyligen Terje List till ”klipparen från Matas”. Han berättade där att trädgårdsarbete inte är hans starka sida, men att han trivs med att klippa gräset och se synliga resultat. Terjes otålig-het och vilja att nå resultat matchar den nya ledningens uppgift:

– Hastigheten i beslutsfattandet har ökat – det är den största förändringen. Nu har vi flera av Nikes ”Just do it” i vår vardag. Vi kämpar för att skörda de sista 15 procenten av potentia-len, och spela oss ur första divisionen och upp till superligan. Tidigare gick mycket tid åt till politik och förankring i kulisserna. Problemet med de frivilliga banden är att man tenderar att fatta det beslut som samlar en majoritet – och som inte nödvändigtvis är det bästa beslutet. Jag trivs med att ansvaret är mitt. Det är ”no bullshit”. Både ansvar och erkännande kom-mer med paketet, säger Terje List.

Som VD för Matas är Terjes ledningsrum betydligt utvidgat, och ansvaret växer. Terje List har, tillsammans med den övriga ledningen,

Gemensam IT-lösning ska göra Matas bäst i klassen

Den danska kosmetikkedjan Matas lever och frodas, trots att den

2007 genomgick en stor förändring från att ha varit en så kallad frivillig

butikskedja till att de flesta butikerna har köpts upp av en kapitalfond.

❝ IT-lösningarna frigör tid i butiken, så att personalen kan leverera kundservice

och rådgivning, och det är väsentligt för Matas-konceptets framgång ❞

9

FAKTA OM TERJE LIST

Född 1 mars 1965 i Sønderborg. Kand. Merc. i strategisk planering från CBS 1990. Verkställande direktör Matas A/S från 2000 (från 1. Mars 2007 MHolding A/S). VD för Suma Holding A/S 1996–2000. Detaljhandelsdirektör i Dagrofa A/S 1994–1996. Marknadschef i Enigheten Produktion A/S 1989–1994. Ordförande, Matas A/S och Matas Sverige AB.

Styrelseledamot i Toms A/S, L’easy A/S, Danska Ehrverv, och Materialistföreningen.

Ledamot av VL 12 och Young Presidents Organisation.

– Jag trivs med att ansvaret är mitt. Det är ”no bullshit”. Både ansvar och erkännande kommer med paketet, säger VD Terje List från Matas.

MATAS I SIFFRORDen danska Matas-kedjan grundades 1949 som en frivillig kedja. Matas har 299 butiker, varav fyra i Sverige. De flesta butikerna uppgick 2007 i en koncern där CVC Capital Partners har aktiemajoritet. De personligt ägda butikerna fortsätter att samarbeta med Matas A/S kring leverans av varor och gemensamma kampanjer, etc. Det finns 2 300 medarbetare i Matas-kedjan, vars verksamhet leds av huvudkontoret i Allerød. Matas-kedjan omsatte under räkenskapsåret 2007/08 drygt 3,8 miljarder danska kronor.

själv investerat i Matas, och tar en ekonomisk risk tillsammans med ägarna, som omfattar brittiska CVC Capital Partners och tidigare Matas-ägare. Nu kommer ledningens resultat att i betydligt högre grad följas upp från ägar-nas sida.

kApitAlfondens kompetens

Kapitalfonden köpte större delen av Matas butiker och huvudkontor för ett värde av 5,2 miljarder danska kronor. CVC Capital Partners har genom sitt ägande av varuhus-kedjan Debenhamns i England, DT Group (med bland annat Silvan) och biltillbehörsked-jan Halfords i England, djup erfarenhet inom detaljhandeln.

– Just nu har många i Danmark en mycket onyanserad bild av kapitalfonder. De är lika olika som alla andra företag, och jag upp-

lever ett bra och konstruktivt samspel med både kunskap och intresse. Ägarna innehar en kompetens och erfarenhet som jag drar nytta av. Jag gläder mig över att Matas inte är börsnoterat. Då slipper vi slösa irrationell tid på att positionera oss ensamma för att gynna aktiekursen, säger Terje List.

Matas-direktören anser att detaljhandeln är mycket lokal, och därför är det svårt att expor-tera butikskoncept över landsgränserna, och Danmark är ett starkt detaljhandelsland. Flera internationella kedjor har försökt sig på den

danska marknaden utan framgång, eftersom det är viktigt att ha kunnig personal med en stark kultur – och den kompetensen kan man inte bara köpa sig till.

– Arbetskraft är och förblir den avgörande flaskhalsen för den danska detaljhandeln. Både integrationspolitiken och skattesyste-met är ett hinder för tillväxt i vår bransch. Det är ett problem att vi inte kan få tillräckligt med personal, eftersom vi kan se att inköpens sociala funktion ute i butikerna kommer att bli allt viktigare. Vi levererar upplevelser.

Klipparen från Matas uttrycker sig gärna i mycket tydliga ordalag:

– Jag mår fysiskt dåligt om jag möter våra duktigaste säljare i butikernas kontors- och lagerdelar. De måste komma ut och träffa kunder – allt annat är en katastrof!

❝ Jag mår fysiskt dåligt om jag möter våra duktigaste säljare i

butikernas kontors- och lagerdelar. De måste komma ut och träffa kunder

– allt annat är en katastrof! ❞

10

Införandet av vårdval ställer nya krav på infor-mation. För att kunna välja måste det finnas möjlighet att jämföra vårdens kvalitet. Stock-holms läns landsting, SLL, var först i Sverige med att presentera jämförelser mellan olika vårdenheter på nätet som patienterna kan ha som grund för sitt vårdval.

Uppgifterna ligger i en databas där bestäl-lare, vårdleverantörer och andra användare kan komma åt olika delar av informatio-nen via webben beroende på behörighet. Beslutstödssystemet tog två – tre månader att utveckla och det används skarpt inom bestäl-larorganisationen sedan i januari 2007.

– Vi sluter vårdavtal för cirka 40 miljarder varje år med de olika vårdinrättningarna i länet. Den största delen av arbetet ligger i att utveckla relevanta nyckeltal som mäter det de avser att mäta, säger Anne-Maj Berggren, analytiker på Stockholms läns landsting.

– SLL valde SAS Institute tack vare vår kom-petens. Vi kunde erbjuda ett verktyg som ska-par nya analys- och uppföljningsmöjligheter. Dessutom hade vi sedan länge en god relation som kund och leverantör, säger Heléne Spjuth, expert på vårdanalys, SAS Institute.

Som ett första steg skapades en leveran-törsuppföljningsmodell med fem uppföljnings-perspektiv. Denna ger en helhetsbild där alla aspekter är med så att leverantören inte kan hänvisa orsaken till sina reslutat till förhållan-den som inte mäts.

– Om vi pekar på att en vårdcentral ligger illa till när det gäller kvaliteten i vården och vård-centralen säger att det beror på att behoven hos deras patienter är större än hos andra kan vi titta på hur det ser ut där också, säger Anne-Maj Berggren.

En annan del av arbetet har varit att dela upp vårdens verksamhet så att de går att jämföra, exempelvis kan en vårdcentral ha både huslä-kare och mödravårdscentral, medan en annan bara har husläkare. Vårdcentralerna jämförs då inte i sin helhet utan varje verksamhet för sig.

Stockholm har kommit väldigt långt i det här arbetet inte bara i Sverige utan i hela världen. Men det handlar inte bara om en ökad öppen-het utåt utan också om att vårdleverantörerna för första gången kan mäta och lära av var-andra.

– De har aldrig tidigare kunnat jämföra sina resultat med alla andra enheter i landstinget. Nu använder många vårdcentraler systemet till att följa upp sin verksamhet, se var det behöver förbättras. Dessutom kan man ju se vilka vårdcentraler som är bättre än den egna och kontakta dem för att se hur de jobbar, konstaterar Anne-Maj Berggren.

Databas ger enklare vårdval för StockholmarnaSedan våren 2008 kan stockholmarna se på webben vilken vårdinrättning som har bäst telefon-

tillgänglighet eller var de blir bäst bemötta. Tack vare Stockholms läns landstings databas från

SAS Institute kan de både spara pengar och utnyttja vårdresurserna bättre.

Anne-Maj Berggren, analytiker på Stockholms läns landsting, och Heléne Spjuth, expert på vårdanalys på SAS Institute, har samarbetat om SLLs leve-rantörsuppföljningsdatabas.

Fotograf: Sara Arnald

11

Svensk sjukvård behöver en haverikommissionFyra förlista Estonia-fartyg, sex störtade jum-bojetplan eller över sjuhundra störtade militär-helikoptrar – motsvarande antal personer dör varje år på grund av felaktig vård i Sverige. Var-för reagerar ingen på dessa ”katastrofsiffror” och frågar sig hur detta kan hända i dagens moderna sjukvård? Sjukvården behöver en haverikommission som kan samla information om vårdskador, analysera varför de hänt och förhindra att liknande skador uppstår och att tusentals människor dör i onödan!

Enligt Socialstyrelsen uppstår varje år upp-skattningsvis 105 000 skador till följd av miss-tag i vården, såsom felaktig läkemedelshan-tering, bristande hygien eller för sent ställda eller felaktiga diagnoser. Tre procent av dessa leder till att patienten avlider. I reella tal dör över 3 000 personer varje år till följd av brister i vården. Alltså skadas 300 personer dagligen i vården och 10 personer dör varje dag till följd av sin vårdskada. Dessa personer är någons mamma eller pappa, syster eller bror, far- eller morförälder, barn eller barnbarn.

Händelser som Estonia-katastofen känns i våra maggropar och vi glömmer dem inte. Det finns dessutom en särskild utsedd haveri-kommission som direkt kopplas in och utreder händelsen för att säkerställa att detta inte sker igen. Hur många ska behöva dö innan reger-ingen, landstingsledningar och vårdbeställare börjar ställa krav på sjukvården?

Även om det länge diskuterats att avvikelse-hanteringssystem ska utvecklas för att kunna mäta hur ofta och var skador uppstår är mätmetoderna fortfarande bristfälliga och ana-lyserna knapphändiga. Trots att den så kal-lade Lex Maria-lagstiftningen ställer krav på att vårdpersonal ska rapportera skada eller allvarlig sjukdom som uppkommit på grund av sjukvården till Socialstyrelsen, så gjordes endast 1 050 sådana anmälningar 2005, det vill säga endast 1 procent av de uppskattade vårdskadorna.

I USA bedriver Institute for Healthcare Impro-vement, IHI, kampanjen ”Protecting 5 million lives” utifrån mottot ”några är inte ett antal och snart är inte en tid”. De har insett att det krävs en uttalad viljeinriktning, som för dem är att under två år rädda fem miljoner liv från vård-

skador. Ett exempel är Maine Medical Center i Portland, som har inkorporerat vårdskadeana-lysen i sina balanserade styrkort.

Var finns sjukvårdens haverikommission? Vil-ken är Sveriges viljeinriktning? Vi måste kunna ställa krav på att först och främst få till stånd en rapportering av det totala antalet vård-skador, men även på att redan från början analysera processerna för att lära och ändra beteenden. Dagens teknik ger alla möjligheter att både mäta och enkelt analysera och finna samband i underlagen. Att investera i rappor-tering och analys skulle i längden kunna inte bara spara miljarder i onödiga vårdkostnader utan även rädda tusentals liv varje år.

Heléne Spjuth Expert på vårdanalys, SAS Institute

❝ Att investera i rapportering och analys skulle i längden kunna inte bara spara miljarder i onödiga vårdkostnader utan

även rädda tusentals liv varje år ❞

❝ Var finns sjukvårdens haverikommission? ❞

Det undrar Heléne Spjuth, expert på vårdanalys på SAS Institute.

Med sina 43 år är Rickard Gustafson, Trygg-Hansa/Codans koncernchef, en av de absolut yngsta toppcheferna i danskt näringsliv. Han har gjort en kometkarriär både i och utanför Danmark och har haft ledande befattningar i såväl konsult- som finansbranschen. Detta har på många sätt gjort Trygg-Hansa/Codans nya chef till en symbol för en ny era i försäk-ringsbranschen. Från chefskontoret högst upp i Trygg-Hansa/Codan-huset i Köpenhamn är Rickard Gustafson en innovatör som kommer med nya idéer om försäkringar, arbetsrutiner och kundförståelse.

– Mitt mål är att göra Trygg-Hansa/Codan till ett av Skandinaviens mest innovativa och effektiva försäkringsbolag, säger Rickard Gustafson. Hans energi och vilja att förändra går inte att ta miste på.

Trygg-Hansa/Codan verkar på en mycket konkurrensutsatt marknad, där enda sättet att skapa tillväxt och lönsamhet är att ta rätt kun-der från konkurrenterna och samtidigt behålla

de egna lönsamma kunderna. Detta har lett till att den annars så konservativa försäkrings-branschen har lanserat nya produkter i ett rasande tempo under de senaste åren. I sam-band med detta förväntar sig Trygg-Hansa/Codan-chefen att försäkringsbolagen – utöver att fokusera på kundrisken – lägger större vikt vid kundernas behov och beteende.

helhetsbild Av kunden

– Hos Trygg-Hansa/Codan vill vi gärna gå ett steg längre än att bara dela upp kunderna i riskgrupper. Vi analyserar kundernas behov för att få en bättre bild av kundvärdet i våra produkter. Det kommer att göra att vi får bättre beslutsunderlag och större fokus på lönsam-het, säger Rickard Gustafson. Han berättar vidare att fördelen framöver kommer att vara att kunderna får fler och enklare varianter av samma produkt att välja mellan.

– Enterprise Intelligence, i vid mening, är mycket viktigt i försäkringsbranschen. Med de

strategiska åtgärder som Trygg-Hansa/Codan har genomfört har behovet ökat ytterligare. Vi måste förbättra dataunderlaget och ha den kompetens som krävs i organisationen för att kunna vara innovativa och utveckla produkter som kunderna vill ha och sedan välja rätt för-säljningskanaler. Inom koncernen har vi möjlig-het att överföra kunskap från land till land och på det sättet lära av varandra.

Trygg-Hansa/Codans nya produkter och kam-panjer har tagits fram efter att man analyserat efterfrågan och sedan anpassats till de enskil-da målgrupperna.

Trygg-Hansa/CodanTjek är ett exempel. Undersökningar i Danmark har visat att fyra av fem danskar inte har en försäkring som upp-fyller deras behov. Resultaten från analyserna har lett fram till ett lojalitetsprogram som ser till att Trygg-Hansa/Codans kunder är rätt försäk-rade i olika stadier av livet – från det att man köper den första bostaden och får det första jobbet till att barnen flyttar hemifrån och man

Med Rickard Gustafson i VD-stolen har försäkringsjätten Trygg-Hansa/Codan gett sig ut på en resa med många

förändringar under vägen. Snabbhet och moderna försäkringslösningar är viktiga delar av den strategi som nya

Trygg-Hansa/Codan-chefen har skapat.

Trygg-Hansa/Codans nytänkande

koncernchef

12

13

når pensionsåldern. Med sloganen ”Ingen vet vad som händer i framtiden” har Trygg-Han-sa/Codan med stor framgång marknadsfört Trygg-Hansa/CodanTjek och positionerat sig väl på marknaden.

– IT-utvecklingen bidrar till att driva denna vär-deskapande process. Ju bättre företaget är på att få ut vettig information ur dataunderlaget och snabbt ta fram rätt produkter och vidta rätt åtgärder, desto bättre kommer det att gå för företaget. Enterprise Intelligence är ett strategiskt verktyg för oss. I mina ögon är det avgörande för om vi ska kunna fokusera på kunder, effektivitet och lönsamhet.

först med online-försäkringAr

Trygg-Hansa/Codan lanserar snart som första företag i Danmark en online-fösäkring. ATAVA är namnet på det nya försäkringskonceptet som riktar sig till personer mellan 20 och 40 år som bor i storstaden som singlar eller sambos men utan barn. I Sverige har vi sedan juli 2007 kunnat köpa försäkringar online (ATAVA) och det har blivit mycket populärt.

Trygg-Hansa/Codan räknar med att försäljnin-gen av försäkringar online kommer att öka kraf-tigt i Skandinavien under de kommande åren.

– Försäkringsbranschen är i samma situation som bankerna var för 4–5 år sedan. Idag skö-ter de allra flesta svenskar sina bankärenden via Internet, men endast några få procent hanterar sina försäkringar via nätet. I England köps, betalas och levereras 75 procent av bilförsäkringarna via Internet och jag tror att även vi i Skandinavien vill kunna köpa våra försäkringar via Internet. Vi börjar med att lansera ATAVA och därefter kan vi analysera resultatet, så att vi kan anpassa produkter och försäljningskanaler för olika kundsegment, säger Rickard Gustafson.

– Livet är inte svart eller vitt och det gäller även för försäkringar och olika målgrupper. Kunden kommer att använda olika kontaktka-naler – Internet, telefon, personliga kontakter – beroende på vilket behov han/hon har och

vår uppgift är att erbjuda rätt mix av produkter och kontaktmöjligheter vid rätt tidpunkt.

fokus på kunskApsdelning

När vi lovar exakta och snabba leveranser ställer det krav på alla Trygg-Hansa/Codans processer. Därför har Rickard Gustafson gran-skat inarbetade rutiner som vuxit fram under många år. Trygg-Hansa/Codans nytänkande chef bekämpar organisatoriskt silotänkande och arbetar för ett processorienterat arbets-sätt gentemot kunden.

Det gäller både i Norden och internationellt. I ett nordiskt perspektiv är det en stor fördel att Trygg-Hansa/Codan finns på båda sidor om Öresund. Information om marknaden och kundbeteende utväxlas löpande och det gör

att företaget kan ta fram produkter snabbare. När lagen om reseförsäkring i utlandet började gälla var Trygg-Hansa/Codan t.ex. det för-sta försäkringsbolaget i Danmark som kunde lansera en reseförsäkring som en integrerad del av hemförsäkringen. En sådan produkt har funnits flera år i Sverige och det var inga större problem att skapa en likadan produkt i Danmark.

leder utvecklingen inom compliAnce (regelefterlevnAd)

Trygg-Hansa/Codan ingår i en internationell koncern med verksamhet över hela världen. Under 2007 blev Trygg-Hansa/Codan en del av brittiska Royal & Sun Alliance (RSA) i samband med att företaget avnoterades från Köpenhamnsbörsen. Det har gjort att bolaget har kommit närmare Europas försäkrings-centrum i London där moderföretagets huvud-kontor ligger. Att Trygg-Hansa/Codan tillhör en internationell koncern gör att de kan dra

nytta av kunskap och ”best practice” tvärs över landsgränserna och det ger bättre för-utsättningar för att uppfylla EU:s lagstiftning, till exempel arbetet med Solvency, som är försäkringsbranschens motsvarighet till bank-sektorns Basel II.

– Försäkringsbranschen kommer att ställas inför hårdare krav på compliance i framtiden. Som företag måste vi ha dessa krav i åtanke och vara redo att anpassa våra verksamhets-rutiner. Vi har givetvis nytta av att vi är en inter-nationell organisation med mycket kunskap inom detta område, säger Rickard Gustafson, som påpekar att detta även påverkar proces-serna och precisionen.

– Vi ska arbeta smart och tvärs över orga-nisationen och dela med oss av kunskap. Kunskap är det centrala i vår verksamhet, oavsett om det handlar om kunder, produkter, lönsamhet eller compliance. Ju mer vi vet, desto lättare är det att agera på rätt sätt.

❝Vi ska arbeta smart och tvärs över organisationen och dela

med oss av kunskap❞

❝ IT-utvecklingen bidrar till att driva denna värdeskapande process. Ju bättre företaget är på att få ut vettig information från dataunderlaget och snabbt ta fram rätt produkter och vidta rätt åtgärder desto bättre kommer det att gå för företaget. Enterprise Intelligence är ett strategiskt verktyg för oss. I mina ögon är det avgörande för om vi ska kunna fokusera på kunder, effektivitet och lönsamhet.

14

Två projekt som utgår från patienters och läkares behov av att kunna förutsäga effek-ten av olika behandlingar och livsstilsfaktorer använder sofistikerade analysfunktioner som finns i SAS Institutes beslutstödslösning.

– Reumatiker får alla möjliga råd om vad som kan förbättra deras hälsa. Som pri-vatperson är det svårt att ta ställning till dessa råd. Med Patientens Vetenskapliga Verktygslåda kan patienten själv vetenskap-ligt testa vad som fungerar, säger Staffan Lindblad, föreståndare på Hälsoinformatikcen-trum (HIC), som drivs av Karolinska Institutet (KI) och Stockholms Läns Landsting (SLL).

Patienterna får välja vad de helst vill förbättra – till exempel värk – och upp till fyra obero-ende livsstilsfaktorer, såsom motion, kost och sovvanor, som kan tänkas minska värken. Det webbaserade programmet genererar en försöksplan, som patienten skriver ut som en dagbok över vad patienten ska testa varje dag. I slutet av perioden räknar programmet ut vilken kombination av faktorer som ger bäst effekt på livskvaliteten.

– Vi valde SAS Institute tack vare möjlighe-terna till de sofistikerade beräkningar som behövs för att göra en vetenskaplig faktorana-

lys. Programmen kan dessutom lätt integre-ras med webbgränssnitt, är användarvänliga och kan visualisera resultatet på ett bra sätt. Många landsting, sjukhus och även Social-styrelsen använder system från SAS, säger Staffan Lindblad.

1995 initierade Staffan ett register för uppfölj-ning av läkarbesök och effekter av behand-lingar av patienter med reumatoid artrit, RA-

registret. Alla Sveriges 54 reumatologmottag-ningar deltar idag i registret och 10 av dem har tryckkänsliga skärmar som patienten använ-der vid läkarbesöket. Sedan 2003 används en SAS-databas för analys av den insamlade informationen.

– Nästa steg är att patienterna får fylla i upp-gifterna hemifrån via Vårdguiden. Den inter-netmiljön planerar vi också att använda för Patientens Vetenskapliga Verktygslåda, säger Staffan Lindblad.

144 000 besök av 26 500 patienter finns registrerade i RA-registret. KI har nu byggt en Prediktiv Modell som förstärker dessa beprö-vade erfarenheter med en vetenskaplig analys. Modellen använder patientens registrerade data som underlag för att förutsäga resultat av olika läkemedel.

– Traditionellt följer läkarna riktlinjer från Soci-alstyrelsen när de ska välja behandling. Dessa utgår från kliniska prövningar med ”normal-patienter” och passar inte alltid den enskilda patienten. Genom att identifiera vilka läkeme-del som ger effekt på en viss typ av patient kan patienterna få den medicin som passar bäst just för dem, säger Staffan.

Under hösten ska analyslösningarna testas ute på klinikerna och hemma hos patienterna. I nästa steg kan informationen användas för att förbättra patienthälsan i hela landet.

– Vi vill ge sjukvården möjlighet att utnyttja styrkan i sofistikerad analys. Vårt mål är att alla sjukhus och landsting får det besluts-underlag som krävs för att förbättra den svenska vården, säger SAS Institutes VD Liselotte Jansson.

Reumatiker får hjälp till självhjälpFör första gången kan patienter själva använda avancerad analysteknik för att förbättra sin livskvalitet: reumatiker kan själva undersöka vilka faktorer som påverkar deras hälsa och reumatologerna kan välja den bästa behandlingen för varje patient.

Med hjälp av SAS Institutes sofistikerade analysfunktioner kan läkare och patienter få hjälp med att förutsäga effekten av olika behandlingar och livsstilsfaktorer, berättar Staffan Lindblad, professor på Karolinska Institutet och Liselotte Jansson, VD på SAS Institute.

❝Vi vill ge sjukvården möjlighet att utnyttja styrkan i sofistikerad analys❞

Fotograf: Georg Kristiansen

15

Det finns områden där resultatet inte mäts bara i pengar. Ett sådant är kulturlivet. Kung-liga Dramatiska teaterns uppdrag att främja konstnärlig utveckling och mångfald – vid sidan av ekonomiska mål – ställer dubbla krav på ledarskapet.

Staffan Valdemar Holm, som har varit chef för Dramaten i sex år, framhåller att kreativiteten flödar på teatern, men den måste ledas. Om det finns tydliga begränsningar kan kreativite-ten sprudla och skapa de upplevelser som är teaterns produkter.

– Många tror att teaterfolk är lite halvflum-miga, men det är tvärtom – vi är allergiska mot flummighet. Struktur och organisation är avgörande för att teatern ska fungera. Vi sluter mellan 1 500 och 2 000 överenskommelser för varje teateruppsättning. Det är ett jättestort bygge, som alla måste kunna förlita sig på när ett teaterstycke framförs.

Teater är en samarbetskonst och det finns en stor kunskap på teatern kring gruppdynamik – något som andra går kurser inom. Staffan gick nyligen själv en kurs tillsammans med andra chefer från näringsliv och offentlig sektor.

– Jag märkte hur folk halvt om halvt började bryta ihop efter alla intensiva övningar. För mig

var det mindre dramatiskt än en dag på job-bet på Dramaten. Teatermänniskor är bra på att arbeta i grupp, hantera kriser och konflikter och kan se dynamiken i detta. Vi behöver inte ha konsensus om allt. Det borde alla svenskar lära sig – att arbeta ihop utan att vara överens. Men det kräver öppenhet, tillit och disciplin.

Staffan berättar att hans ledarskap har sett olika ut beroende på situationen. När han blev chef på Malmö Stadsteater gick han in med uppdraget att förändra. Det krävde ett fast ledarskap och en mer hierarkisk styrning. På Dramaten kom han in efter en period av förändring och omorganisation. Hans upp-gift blev då att bygga upp samtalet internt och att säkra de konstnärliga processerna. Då handlade det snarare om att platta ut hierarkierna.

Det har Staffan gjort genom att skapa olika forum för diskussion; formella möten, ett konstnärligt råd och nya former för kompe-tensutveckling.

– Men informella forum är minst lika viktiga – många frågor kan lösas i korridorsamtal. Som teaterchef måste jag vara ständigt närvarande och möta varje medarbetare öga mot öga. Jag försöker följa alla uppsättningar och se varje individ, säger han.

Det kan vara lättare sagt än gjort. Dramaten hade 330 medarbetare förra året, förutom extrapersonal. Alla är starka individualister samtidigt som de deltar i olika samarbets-projekt.

– Det är både spännande och stimulerande att vara teaterchef. Folk säger vad de tycker och känner och det gillar jag. Jag skulle bli vettskrämd om allt var tyst och harmoniskt, avslutar Staffan Valdemar Holm.

Reflektion och resultat från kulturlivet

Disciplin och hierarki nödvändigt på Dramaten

kungligA drAmAtiskA teAtern

Dramaten är Sveriges nationalscen med ansvar för att framföra den klas-siska dramatiken, nyskriven svensk och utländsk dramatik samt dramatik för barn och ungdom. Dramaten drivs som ett statligt aktiebolag som leds av en styrelse utsedd av regeringen. 2007 hade teatern 330 årsanställda varav 90 skådespelare. Inräknat extra-personal är cirka 800 personer verk-samma på Dramaten varje år.

– Många tror att teaterfolk är lite halvflummiga, men det

är snarare tvärtom – vi är allergiska mot flummighet,

säger Dramatenchefen Staffan Valdemar Holm.

fAktA om stAffAn vAldemAr holm

Född: 1958 i Tomelilla på Österlen Bor: BrommaUtbildning: utbildad som regissör vid Statens Teaterskole i KöpenhamnChefsposter: chef för Malmö Stadsteater 1992 – 1998, chef för Dramaten sedan 2002 Familj: Fru Bente, scenograf, sönerna Johan, 21, och Karl, 17

Fotograf: Sören Vilks

LEDARE

SAS Institute är ledande på lösningar för beslutstöd där avancerad analys är en integrerad del. SAS Institute, även världens största privatägda mjukvaruföre-tag, omsätter årligen runt 10 miljarder kronor i 105 länder och har sedan 1976 erfarenhet av att utveckla verktyg och metoder som låter stora organisationer lära av sin historia, mäta och kommunicera pågående aktiviteter och inte minst att skapa insikt om framtiden. Världen runt har SAS Institute totalt gjort 45 000 kundinstallationer, bland annat i 91 procent av Fortune 500-företagen.

OM SAS INSTITUTE

SAS Institute AB, Stora Frösunda, Box 609, SE-169 26 SOLNA, SWEDEN Telefon: 08-5221 70 00 www.sas.com/se

Ansvarig Utgivare och Redaktör: Susanne Wahlström Jonsson, SAS Institute i SverigeProjektledare: Christina Bonnevier, Visible PRHuvudskribent: Eva Gustin, Visible PRLayout: Trine Koch-Nielsen ochGiovanni Chimera, ProGrafica asTryck och repro: ProGrafica as

REFLEKTION & RESULTAT

Det går inte längre att konkurrera genom att ha en produkt eller tjänst som särskiljer dig. Det måste betraktas som ett temporärt mono-pol, menar dr Kjell A. Nordström. Istället handlar det om att konkurrera med sin egen effektivitet och till stor del stavas lösningen information. Kjell beskriver SAS Institutes lösningar som ett ”Corporate Viagra”.

Lägger du just nu pannan i djupa veck för att parera finanskrisen? Funderar du över vilka risker du exponerar ditt företag för? Eller sliter du ditt hår för att förstå varför dina lager har vuxit sig för stora? Du vet att det beror på fel i inköpsprocessen, men var exakt i kedjan gick något fel?

Hjälpen finns, precis som dr Nordström så rik-tigt påpekar. Men många tycker det är så främ-mande med matematik och analys att de hellre låter magkänsla och intuition bli följeslagaren i beslutsprocessen.

Andra går till jobbet med full kontroll på effekten av sina beslut. De har en helhetsbild av hela företagets nuläge och hur alla delar kan bidra till att nå målet. De vet med stor sannolikhet vad resultatet blir om ett år.

Tänk dig för en stund in i att vara marknadschef på det stora företag som vi arbetar med vars analyschef kan ta fram en så exakt rangordning av olika kunders potentiella köpkraft, att du

kan bestämma vilken svarsfrekvens du vill ha. Analyschefen kan med exakt precision skära ut perfekta segment eller målgrupper att bearbeta, och även hjälpa dig optimera resultatet genom att välja rätt marknadsinsatser. På samma sätt

kan en annan kund rekrytera rätt kunder base-rat på det resultat som de förväntas generera och hur mycket kapital som måste bindas för att exakt matcha den riskexponering kundport-följen har.

Tänk dig in i situationen att inte bara ställas inför faktum, utan att ge dig själv och dina medarbe-tare tid till reflektion varje dag. Tid som skapas av att veta i förväg hur din verksamhet kommer att utvecklas. Det faktum att världens mest lön-samma bolag inte fattar beslut på magkänsla är egentligen inte så konstigt, det konstiga är att så få har insett var konkurrensfördelen finns.

Vi har sedan 30 år arbetat med att stödja våra kunder så att de har möjlighet att reflektera över sin verksamhet på ett enkelt och rättvisande sätt. I den här tidningen kan du möta några av våra kunder som berättar om sina utmaningar och hur de har löst dem. Du får också möta Kjell A. Nordström i en intervju. Ta dig tid att läsa och reflektera. Vi vill inspirera dig att lösa affärsproblem och skapa resultat.

Susanne Wahlström JonssonMarknadschef SAS Institute Sverige

Har du koll på effekten av dina beslut?

❝ Tänk dig in i situationen att inte bara ställas inför faktum,

utan att ge dig själv och dina medarbetare tid till reflektion varje dag.❞