Hedersrelaterat våldi Sverige i världenRapport utgiven av Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Serie: Rapporter 2006 nr 7

Innehållsförteckning

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Vad är hedersrelaterat våld? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Hedersrelaterat våld, ett komplext problem . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Förekomsten av hedersrelaterat våld i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Hedersrelaterat våld i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Samhällets insatser: skydd, samarbete och preventiva åtgärder . . . 16

Internationellt samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Källförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

3

Förord

Hedersrelaterat våld är en utbredd form av våld mot kvinnor som främst före-kommer i patriarkala samhällen där familjen och släkten utgör den primära sam-hällsenheten och där sammanhållningen inom släkten är en förutsättning för grup-pens inflytande gentemot andra grupper. Hederskulturens kvinnosyn utgår frånatt kvinnan är underordnad mannen. Hedersrelaterat våld är ett uttryck för detvåld mot kvinnor som männen anser sig har rätt att genomföra för att upprätt-hålla männens och släktens heder. Samtidigt stödjer kvinnor ofta männenshandlande eftersom släktens heder står högre än den enskildes heder. FN upp-skattar antalet hedersmord som årligen begås till cirka 5 000. Hedersmord är denyttersta och allvarligaste formen av hedersrelaterat våld men antalet hedersbrottså som könsstympning, påtvingade äktenskap, misshandel och social utfrys-ning är idag mycket vanligt men sker ofta i det tysta och anmäls sällan. För attstoppa utbredningen av det hedersrelaterade våldet krävs ökad kunskap om he-derskulturen, och hedersrelaterad brottslighet hos såväl samhällets olika nivåersom medborgarna. Det krävs också ytterligare resurser för att skydda de drab-bade kvinnorna och en gemensam internationell handlingsplan för hedersrela-terad brottslighet.

Detta är den sjunde rapporten i en rapportserie som KristdemokratiskaKvinnoförbundet ger ut sedan januari 2002. De tidigare rapporterna har hand-lat om äldre kvinnor, kvinnor i krig, våld mot kvinnor, kvinnors hälsa, om en-samstående mammor och om kvinnors löner. Syftet med denna rapport är attuppmärksamma frågan om hedersrelaterat våld och att förse den Kristdemokratiskarörelsen med ett faktamaterial som kan användas i det politiska agerandet. Skrif-ten tar upp hedersproblematiken, förekomsten av hedersrelaterat våld i Sverigeoch världen, krav på åtgärder för att förhindra hedersrelaterat våld där interna-tionellt samarbete är en grundförutsättning. Det material som använts utgörsfrämst av statliga utredningar, rapporter och vetenskaplig forskning. Annat un-derlag till rapporten kommer från ett seminarium om hedersrelaterat våld som

5

Vad är hedersrelaterat våld?

Hedersrelaterat våld är ett för svenskar relativt nytt begrepp. Definitionerna ochinnebörden av begreppet hedersrelaterat våld och framför allt begreppet heders-mord, är ämne för förvirring då heder, som i det svenska språket är ett positivtord, i media nu ses tillsammans med det negativa ordet mord. Varför man ändåväljer att skilja på våld och hedersrelaterat våld är för att illustrera heders-problematiken vilken måste förstås från sin hederslogik för att kunna bekäm-pas.1

Personlig hederFörekomsten av hederskod är utmärkande för heder i många icke-västerländs-ka samhällen idag. Det finns regler som specificerar vad som tillför och vad sominte tillför heder. Heder är dessutom något som endast män kan uppnå.Hederskoden har en överordnad betydelse och om man bryter mot denna för-lorar sin heder. Heder kan betraktas som ett ting som man har eller inte har. Av den anledningen är inte ”skam” motsatsen till heder då skam är något somenligt hederskoden kommer gradvis och är kopplat endast till kvinnor. Om kvinnanföljer hederskodens grundvärderingar och normer sägs hon ha skam i kroppen.Att ha skam i kroppen innebär att kvinnan förvaltar sin sexualitet i enlighet medhederskoden.

Kollektiv hederFamiljen anses ha en gemensam heder vilket betyder att den enes vanära drab-bar den andre. Mäns heder och kvinnans beteende är starkt sammankopplade.En kvinnas rykte är därför inte bara hennes privata angelägenhet utan får kon-sekvenser för män i hennes närhet och andra släktingar i hennes närhet. Män-nen däremot kan ha heder eller vara hederslösa men de kan till skillnad från kvin-norna agera i strid med andras förväntningar utan att skada kollektivets heder.

Begreppet hedersmord är idag ett etablerat begrepp i flera länder, även omdet är svårt att ge en entydig bild av begreppet heder, eftersom det har olika innebördi olika samhällen och bland olika samhällsgrupper. Centralt för begreppet he-der när det ska förklaras utifrån dess kulturella sammanhang, är kvinnans kyskhet

Kvinnoförbundet arrangerade hösten 2005 och liksom ett seminarium vid EPP-kvinnornas årsmöte i Wien i oktober 2005. Vi har även använt tidigare fram-taget material av Kristdemokratiska Kvinnoförbundet.

Stockholm januari 2006

Désirée Pethrus Engström Sara LindbergFörbundsordförande i Politisk sekreterareKristdemokratiska Kvinnoförbundet

1 Wikan, Unni, i skriften Nordisk samverksanskonferens mot hedersrelaterat våld, 2004, sid 7

76

där hennes oskuld är vågskålen mellan skam och skamlöshet. Kvinnan är bära-re av männens och hela familjens heder, men kvinnan anses inte vara kapabelatt försvara sin kyskhet. Kvinnans kropp och hennes könsliv är därmed inte en-bart hennes privata angelägenhet utan hela familjens.2 Vid minsta misstanke omatt kvinnan är otuktig eller uppfört sig på ett sådant sätt som av männen anseskunna skada familjens status och anseende, ser familjen det som sin plikt att medvåld straffa kvinnan och i värsta fall mörda henne för att återfå hedern. Medandet är männen och ofta sönerna som utför våldet på döttrarna så är kvinnornainom släkten ofta pådrivande när det gäller att återupprätta hedern.3

Hedersrelaterat våld förekommer i patriarkala samhällen där fadern och hansfamilj står högst upp i hierarkin. Under fadern och hans släkt kommer modernoch hennes släkt och under dem i hierarkin står sönerna. Flickorna befinner siglängst ner på samhällsstegen. I alla typer av relationer manifesteras mannens över-ordnade position kvinnan. Viktigt att poängtera är att ingen föds till förtryck-are däremot får sönerna tidigt vetskap om att de har ett högre värde än flickor-na och att deras roll är att övervaka sina systrar. På så sätt blir pojkarna tidigtbärare av förtrycket mot flickorna vilket på ett effektivt sätt hindrar pojkarna attutveckla en jämställdhetssyn som är en förutsättning i ett demokratiskt samhälle.Även pojkar kan ses som offer i hederskulturen. Det handlar då om tvångs-äktenskap, där sönerna inte själva har rätten att välja vem de ska gifta sig med.4

Hederskulturen och krocken med det västerländska samhället

Det finns teorier om att hederskulturen har tjänat ett ekonomiskt syfte.Hederskulturen som fortfarande brukas i många länder, växte fram långt tidi-gare än välfärdssystemen, i avsaknaden av ett gemensamt välfärdssystem blev där-för släktens inflytande och makt viktig för att trygga släktens framtid. I länderdär hederskulturen har en lång tradition är det inte ovanligt att hederskulturensregler och normer anses vara viktigare än den för landet inrättade lagstiftning-en. Den ekonomiska och sociala trygghet som välfärdsstaten ger oss i västvärl-den kan därför jämföras med den ekonomiska och sociala trygghet som famil-

jen bildar i länder med hederskultur. 5 För att säkra skyddet och tryggheten somhederskulturen erbjuder måste alla uppträda lojalt och den som inte följer denpatriarkala strukturen förskjuts. Att förskjutas från familjen kan för flickan rentekonomiskt vara förödande eftersom hon oftast saknar andra sociala nätverk ochutbildning för att snabbt kunna bli självförsörjande. Flickans roll och funktionsom bärare av männens heder är främst att uppföra sig på det sätt som enligtnormen anses värdigt, vilket innebär att uppträda fint, vara välklädd och göradet som hennes föräldrar ber henne göra. Att utbilda sig anses därför inte vik-tigt utan ses snarare som ett hot mot den patriarkala strukturen då hennes åsik-ter och vilja ska vara underordnad mannens. Moderns roll och uppgift är att fost-ra flickan i denna patriarkala anda. Om kvinnan misstänks ha brutit mot ovannämnda normer eller riskerat familjens heder har familjen följaktligen rätt attutmäta ett straff vilket i många fall innebär att man dödar flickan. 6

När familjer med hederskultur flyttar till Sverige eller andra länder därhederskulturen inte utövas, hotas den patriarkala strukturen. Vanligt är att detsker en maktförskjutning där mannen i familjen tappar sin uppsatta position.Ofta är det sönerna som övertar mannens roll samtidigt som flickornas hand-lingsutrymme också ökar eftersom den obligatoriska skolgången inte tillåterfamiljen att hålla flickorna kvar i hemmet. Skolan ger flickorna en fristad där dehar möjlighet att uttrycka sina åsikter, få kunskaper, klä sig som de vill och träf-fa andra flickor och pojkar men då med risken att bli upptäckt av syskon ellerandra släktingar vilkas uppgift är att övervaka flickan. 7 Tilläggas bör denuppenbara risken att den invandrade familjen hamnar i mycket segregeradebostadsområden där kontakten med det svenska samhället är liten. I många fallisolerar sig familjen och den slutna sociala gruppen stärks återigen.8 I Sverige harindividen en stark ställning. En flicka som av familjen utsätts för våld eller hot,kan därför oftast vända sig till andra i släkten eller vänskapskretsen. För en flickasom lever i en familj med hedersnormer finns knappast den möjligheten, då helasläkten ofta sluter upp och väljer att frysa ut den utsatta flickan. Då flickan be-finner sig i ett nytt land, kan det vara svårt att hitta stöd i omgivningen.

2 Björktomta, Siv-Britt, Unga kvinnor, frihet och heder, 2005, sid 153 Wikan, Unni, En fråga om heder, 2004, sid 65-684 Mjörnell, Rigmor, Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn, 2005, sid 37

5 Forum Syd et al, Våld i hederns namn, 2002, sid 12-136 Arkåsen, Johanna, Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn, 2005, sid 87 Björktomta, Siv-Britt, anteckningar från föreläsning, 2005 8 Forum Syd et al. Våld i hederns namn, 2002, sid 13

98

Förtryckets former

Som nämnts tidigare är det svårt att fastställa hur många som utsätts förhedersrelaterat våld i Sverige. Det beror dels på att brotten sällan uppdagas elleranmäls och att polisen och andra myndigheter tidigare har haft dålig kännedomom den här typen av brottslighet. I svensk media har intresset för hedersrelate-rad brottslighet mestadels cirkulerat kring dödshot och hedersmord. Vad sommånga gånger saknas i media och i den öppna debatten är en helhetsbild ochen bakgrund till det hedersrelaterade våldet samt en beskrivning av den situa-tion som flickan befinner sig i, en vardag där flickans frihet är mycket begrän-sad. Inskränkningen av hennes frihet och det fysiska och psykiska våld man ut-sätter henne för kan exempelvis vara kontroll, misshandel, hot, könsstympningoch social utfrysning och tvångsäktenskap. Den här typen av kränkningar motflickan kan lätt mörkas för polisen och andra myndigheter och kan därför be-faras vara mycket vanlig.

SamverkanFör att synliggöra och kunna hjälpa de utsatta flickorna krävs därför ett brettsamarbete mellan myndigheter och skola där man har god kunskap och är upp-märksam på signaler från flickorna och tar deras berättelse på allvar. Att skiljapå hedersrelaterat våld och annat våld mot kvinnor hjälper oss att se grundpro-blemet, det vill säga att hedersrelaterat våld bygger på en hederslogik där mänsöverordnade roll kvinnornas är en socialt accepterad ordning. I ett senare avsnittåterkommer vi till skolans möjligheter att hjälpa flickorna.

Arrangerade äktenskapArrangerade äktenskap är mycket vanliga inom hederskulturen. Det handlar delsom ett stort antal flickor som skickas tillbaka till sitt hemland för att där bli bort-gifta, men arrangerade äktenskap sker också i Sverige. Eftersom flickan sällan harett eget kontaktnät blir hon isolerad och relationen kan i många avseenden ansesvara skadlig. Flickan tvingas vanligtvis stanna hemma, får inte klä sig som honvill och har ingen frihet att röra sig eller umgås med de hon önskar. Arrange-rade äktenskap som sker i Sverige kan därför innebära en större inskränkningav kvinnans fri- och rättigheter då männen känner ett större hot från samhälleti Sverige där grundprincipen är att män och kvinnor ska ha samma rättigheter.Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill att riksdagen fattar beslut om ettgenerellt förbud mot arrangerade äktenskap, för att markera att personer under18 år är barn.

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning är utbrett och är ett uttryck för den patriarkala makt-strukturen söker kontrollera kvinnors kroppar. Begreppet kvinnlig könsstymp-ning rymmer flera olika typer av ingrepp. I vissa fall skärs klitoris bort, i andrafall skär man bort eller syr ihop flickans yttre och inre blygdläppar. Att genom-föra kvinnlig könsstympning innebär en stor risk för flickornas hälsa. Infektioner,svår smärta och psykiska men är något som flickorna och kvinnorna plågas avlångt efter ingreppet. Dessutom blir kvinnans sexualliv smärtsamt och svårt.9

Kvinnlig omskärelse förbjöds i Sverige 1982. Den nuvarande lagen med för-bud mot kvinnlig könsstympning infördes den 1 juli 1998 och ersatte då lagenmed förbud mot omskärelse av kvinnor. Den nya lagen innebär en skärpningav straffet. Den som bryter mot förbudet kan numera dömas till fängelse i högstfyra år. Trots att kvinnlig könsstympning är förbjudet i Sverige och i de flestaandra europeiska länder, visar undersökningar gjorda av WHO att över 500 000kvinnor i Europa har genomgått kvinnlig könsstympning vilket sker illegalt blandde invandrargrupper vars kultur förespråkar detta.10 Amnesty International be-räknar antalet kvinnor i världen som genomgått kvinnlig könsstympning till 130miljoner. Ingreppet leder till livslånga men och smärtor för kvinnan och mångadör i samband med ingreppet då det ofta utförs i hemmen.

Könsstympningen syftar framförallt till att kontrollera kvinnans sexualitet.Att som kvinna vara könsstympad kan göra det lättare för henne att bli gift dåmannen känner sig trygg att kvinnan är oskuld.11 Eftersom kvinnorna i de kul-turer som brukar könsstympning har högre status som gifta och dessutom är eko-nomiskt beroende av en man, väljer många kvinnor att säga ja till en könsstymp-ning för att på så sätt trygga sin framtid. Men i de flesta fall genomförs könsstymp-ningen vid tidig ålder då flickan inte har något val. Kvinnlig könsstympning ärett avsiktlig vållande till smärta och lidande, trots detta görs lite för att få stopppå denna sedvänja. Problemet ligger dels i, som sagts tidigare, att kvinnorna ärekonomiskt beroende av männen och därför inte ser sig ha något val. Ett annatproblem är att internationella undersökningar som görs koncentrerar sig kringkvinnornas syn på kvinnlig könsstympning.

9 http://www.unicef.se/fakta/om_barn/kvinnlig_konsstympning/10 Waris, Dirie, Desert Children, 2005, sid 1011 www2.amnesty.se/krg.nsf/kvinnligkonsstympning

1110

Undersökningar där män svarar på hur de ställer sig till att medvetet handi-kappa och kränka kvinnor görs sällan.12 Istället förblir könsstympning som såmånga andra seder och bruk inom hederskulturen, en nedärvd vana som är svåratt bryta. En tredje viktig orsak till varför förnedrandet av kvinnorna fortsätterär att många av de länder där hedersnormen brukas, har en lång tradition av auk-toritärt styre som kännetecknas av korruption och interna konflikter. I dessa län-der är inte lagstiftning tillräcklig för att stoppa bruket av kvinnlig könsstymp-ning då anmälningar sällan leder fram till en rättvis rättegång.

Sedan 1999 kan personer dömas i Sverige även om brottet begåtts utomlandsdär det inte är straffbart. Den som bor i Sverige och som medverkar till attkönsstympning genomförs kan alltså dömas i Sverige även om ingreppet är lag-ligt i det land det utförts.13

Hedersrelaterat våld, ett komplext problem

I ett försök att förstå det hedersrelaterade våldet och på vilket sätt utövare av he-derskulturen kan försvara sitt sätt att kontrollera, hota, misshandla och mördasina familjemedlemmar för att upprätthålla familjens heder, kommer här en pre-sentation av problemets dynamik och vilka bakomliggande faktorer som driverfram våldet. Presentationen stödjer sig på en studie gjord av Siv-Britt Björktomta,verksam på Ersta Sköndals högskola. Studien är en vidareutveckling avKommunförbundets tidigare verksamhetsöversikt om arbetet med patriarkalafamiljer.

Det finns ingen enkel eller allmängiltig förklaring till förekomsten avhedersrelaterat våld. Det finns dock en mängd olika uppfattningar om vad somligger bakom det. Kombinationen av migrationsprocessen och integrationspro-blem, tillsammans med en värde- och normkonflikt, en generationskonfliktinom familjen, och ett könsmässigt förtryck förklarar den situation som flickanbefinner sig i.14

Migrationsprocessen och integrationsproblem

Att flytta till ett nytt land med annan kultur och ett annat språk innebär att familjenoch de enskilda individerna frivilligt eller ofrivilligt till viss utsträckning måsteanpassa sig till det svenska samhället och följa vår lagstiftning. På samma sättsom vi svenskar under längre utlandsvistelser söker och gärna tyr oss till det viär vana från vår svenska kultur, så söker många invandrare under en tid sin trygg-het i sin familj.15 Att flytta till Sverige betyder för de familjer som kommer frånen traditionellt patriarkal familjestruktur, ett helt nytt synsätt på familjen ochden enskildes frihet och ansvar. Vad som händer i Sverige är att unga kvinnorsvilja att anpassa sig till det svenska samhället, av föräldrarna kan upplevas somom de håller på att ”tappa greppet” om sin dotter. För barnen går integrations-processen vanligtvis mycket snabbare än för föräldrarna eftersom skolan ger bar-nen möjligheten att snabbt lära sig språket och att träffa andra svenskar. Forsk-ning och studier har visat att flickor har särskilt lätt för att anpassa sig i det nyasamhället och lär sig snabbt det nya språket. Föräldrarna förlorar ofta sina gamla

14 Björktomta, Siv-Britt, Unga kvinnor frihet och heder, 2005, sid 1715 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Rapport om hedersmord, 2002, sid 7

12 Waris, Dirie, Desert Children, 2005, sid 21-2613 Lag (1982:316), Kvinnlig könsstympning

1312

roller och funktioner, vilket ger en känsla av utanförskap och marginalisering somäven kan förstärkas med arbetslöshet mm. Familjens strävan om att fortsätta levasom man gjort i sitt hemland och mötet med det svenska samhället där indivi-dens rättigheter och frihet är utgångspunkten, resulterar i en dragkamp mellandessa två.16

Manlig överordning och kontrollen över kvinnorna

Inom hederskulturen finns förhållningsregler och normer över vad som anses varagott uppförande och vad som är acceptabelt för att vidmakthålla familjens heder.En central skillnad mellan män och kvinnor i detta normsystem är att kvinnornaständigt riskerar att få dåligt rykte. Ett rykte är tillräckligt för att familjen skaanse sig ha rätt att ytterligare kontrollera kvinnan eller ännu värre straffa henneför att på så sätt vinna tillbaka familjens heder. Huruvida ryktet grundar sig i enfaktisk sanning är en senare fråga.17

Värde och normkonflikt

De värderingar och normer som familjer med hederskultur bär med sig från sitthemland krockar i många avseenden med svenska normer och lagar. Det gällerinte minst synen på kvinnan och hennes fri- och rättigheter. Problemet förkvinnan blir således valet mellan dessa två. Lojaliteten mot familjen är i mångafall viktigare än att följa den svenska lagstiftningen. Några av de grundläggan-de kraven som hederskulturen ställer är att kvinnan ska vara oskuld när hon gif-ter sig. Det är inte heller hennes rättighet att välja vem hon vill gifta sig med,det bestäms istället av fadern. Om flickan inte självmant uppfyller de krav ochförväntningar som släkten har på henne är det därför som nämnts tidigare, faderns rättighet och skyldighet att straffa henne.

Generationskonflikt

Förhållandet mellan den yngre och äldre generationen ser också annorlunda ut hos många familjer som kommer till Sverige från länder med hederskultur.Studier har visat att uppfostringsmönstret är ett annat och mera auktoritärt för-

hållningssätt än det som brukas i Sverige. Den mer fria uppfostran som brukasi Sverige kan bland invandrarfamiljer upplevas som hotande och därför ser mandet som sin plikt att bibehålla kontrollen över barnen och då framförallt flick-orna för att skydda dem från den svenska kulturens dåliga inflytande.18

De olika aspekter som presenteras här, tillsammans med utrymme för detspecifika fallet och den enskilda individen, ger en bild över det hedersrelateradevåldets komplexitet och på vilka håll man lämpligen bör agera för att skydda ochförbättra förhållandena för utsatta flickor och kvinnor.

16 Björktomta, Siv-Britt, Unga kvinnor frihet och heder, 2005, sid 1917 ibid, 2005, sid 20 18 ibid, 2005, sid 23

1514

Förekomsten av hedersrelaterat våld i Sverige

I Sverige var det först efter mordet på Fadime Sahindal den 21 januari 2002, sompolitiker, opinionsbildare och massmedia började intressera sig för invand-rarkvinnornas situation i det svenska samhället. I syfte att undersöka omfattningenav hedersrelaterat våld i Sverige, fick Socialstyrelsen år 2001 i uppdrag från re-geringen att i samråd med länsstyrelserna ta fram en lägesrapport över dethedersrelaterade våldets utbredning och vilket behov av samhälleliga insatser somfinns. Kartläggningen genomfördes i Stockholms län, i Västra Götaland och iSkåne. Över 200 kvinnor i respektive län hade kontaktat myndigheter ellerideella organisationer för att söka hjälp och skydd. Fram till 2004 avsatte regeringenendast 2 miljoner kronor för skydd och hjälp till de utsatta kvinnorna. År 2004ökade man insatserna för skyddat boende och rådgivande stöd och för perioden2004-2007 har man avsatt 180 miljoner kronor.19 Självklart inger ökningen avstödet ett förhoppning om bättre kunna tillgodose kvinnornas behov. Samtidigtkrävs både mer resurser och framför allt större kunskaper hos såväl myndighe-ter, skolor, polis och i näringslivet om problemet ska kunna få en långsiktigt håll-bar lösning.

Förutom de i media uppmärksammade hedersmorden på Fadime och Pela,har polisen kännedom om nio andra fall av hedersmord som begåtts i Sverigede senaste åren. Omkring tjugo misstankar om hedersmord rapporteras tillpolisen årligen. På grund av bristande bevisning har fallen lagts ner. Värt att noteraär att många hedersmord inte anmäls i Sverige, istället väljer förövaren atterkänna brotten i sitt hemland där brotten inte går under samma stränga lagstift-ning som i Sverige. Utöver det antal hedersmord som begås årligen i Sverige, fällerpolisen årligen ca trettio fall av misshandel och omkring åtta hot. Till detta antal sker inrapporteringar om hot och fall av misshandel varje vecka, men i deflesta fall är bevisningen för knapp för att kunna ledas till åtal.

Åldern på kvinnorna som utsätts för hedersrelaterat våld i Sverige är från 13år och upp till 70 år och kommer företrädelsevis från: Afghanistan, Bangladesh,Bolivia, Ecuador, Egypten, Finland, Frankrike, Ghana, Grekland, Indien, Israel, Jordanien, f.d. Jugoslavien, Kongo, Kuba, Kurdistan, Libanon, Marocko,Pakistan, Somalia, f.d. Sovjetunionen, Sri Lanka, Syrien och Tunisien.20

Hedersrelaterat våld i världen

Hedersrelaterat våld och hedersrelaterat förtryck är ett omfattande globalt pro-blem. FN uppskattar att ca 5 000 hedersmord begås varje år. Hur stort mörkertaletär, är svårt att säga men det man kan konstatera är att långt ifrån alla mord sombegås blir uppdagade och få fälls i domstol för brotten. En uppskattning somKvinnoforum gjort är att mellan 4-5 miljoner personer idag lever under skad-liga hedersnormer, ett normsystem som bygger på männens överordnade rollkvinnornas.21 Hedersmorden är således endast toppen på det isberg av heders-relaterat våld som begås.

De senaste åren har FN uppmärksammat det hedersrelaterade våldet och förtupp det på FN: s agenda. Enligt FN finns det rapporter om hedersmord i Bang-ladesh, Brasilien, Ecuador, Egypten, Indien, Iran, Israel, Jordanien, Libanon, Ma-rocko, Pakistan, Palestina, Syrien, Turkiet, Uganda, Yemen. Hedersmord sker ävenbland minoritetsgrupper i västliga länder som Storbritannien, Sverige, Tysklandsamt Frankrike och andra Medelhavsländer.

Fram till 2001 fanns inom FN inga skrifter om hedersrelaterat våld, underkvinnokonferensen i Peking 1995 påbörjades en diskussion om gällande krav iKvinnokonventionen som först år 2001 antogs av FN:s Generalförsamling.Resolutionen beslutade om avskaffandet av brott mot kvinnor i hederns namn.Resolutionen slår fast att det är statens ansvar att förhindra och utreda dessa brott,att inte skydda offren är således ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Mänsk-liga rättigheter är också kvinnors rättigheter, rättigheter som de allra flesta av FN:smedlemsstater har skrivit under på att följa. Kampanjen mot hedersrelaterat våldsom FN nu för, har lett till något förbättrade förutsättningar för kvinnorna. Ländersom tidigare förnekat den hedersrelaterade brottsligheten, exempelvis Turkiet harnu erkänt att det existerar.22

Den statistik som finns över hedersmord och annan hedersrelaterad brotts-lighet visar att mer än 300 hedersmord begås årligen i Pakistan. Minst vart fjär-de mord i Jordanien är hedersrelaterat. Sedan 1991 har fler än 4 000 kvinnor iIrak blivit hedersmördade. Enligt palestinska journalister är så mycket som 70procent av alla mord som begås i Palestina hedersrelaterade.23

19 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld,2004, sid 1-4

20 Kvinnoforum, A ResourceBook for Working Against HRV, 2003, sid 24-26

21 Palmgren, Cecilia, Seminarium om hedersrelaterat våld och förebyggande arbete, oktober 200522 Schlytter, Astrid, I Nordisk samverkanskonferens mot hedersrelaterat våld, 2004, sid 923 U.N., Declaration on the Elimination of Violence against Women, 1993, sid 218-219

1716

Samhällets insatser:skydd, samarbete och preventiva åtgärder

I Sverige har sedan några år tillbaka ett samarbete mellan myndigheter, ideellaorganisationer, skolor och polis växt fram. Länsstyrelsen har fått i uppdrag attkartlägga omfattningen av våldet i det svenska samhället. Det här är ett steg irätt riktning för att upptäcka de drabbade flickorna och kvinnorna. I följandeavsnitt presenteras vidtagna åtgärder i Sverige mot det hedersrelaterade våldet.Vidare presenteras även förslag på kortsiktiga och långsiktiga åtgärder som idagsaknas för att skydda kvinnorna och förbättra deras situation på lång sikt.

År 2003 påbörjade EU-kommissionen ett projekt i samarbete med svenskastiftelsen Kvinnoforum som syftar till att förbättra situationen för de som ut-sätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Projektet är ett samarbe-te mellan Sverige, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Bulgarien Tysklandoch Cypern där respektive lands organisationer, myndigheter och polis som ar-betar förebyggande mot hedersrelaterat våld presenterar sitt arbete. Vidare harman inom projektet kartlagt och arbetat fram handlingsplaner för respektive land.Resultaten från projektet utgör en del av diskussionen nedan.

Utifrån den kartläggning över hedersrelaterat våld i Sverige som länsstyrel-serna gjort tillsammans med forskning, undersökningar och konferenser mm kanman peka ut segregationen som en stor orsak till förekomsten av hedersrelate-rat våld i Sverige. EU-kommissionens undersökning visar också att såväl polis,rättsväsendet, skola som Socialstyrelsen har bristande förståelse och dålig socialkunskap om hederskulturen och de invandrade flickornas utsatthet. EU-projektetvisar också att viljan att förbättra samarbetet mellan organisationer, skola ochmyndigheter finns men att det i dagsläget saknas tillräckliga resurser.24

Skydd till utsatta

Fastslaget av FN:s generalförsamling och grundläggande för allt arbete mothedersrelaterat våld är statens skyldighet att skydda sina offer och potentiella offer.25 Som nämnts tidigare har regeringen ökat det ekonomiska stödet för

skyddat boende där Socialstyrelsen har fått uppdraget att inrätta de skyddandeboendena.26 Viktigt att poängtera är behovet av en ökad flexibilitet för det skyd-dande boendet. Flickorna som söker skyddat boende kommer vanligtvis från stora familjer där man levt isolerat från det svenska samhället. Många kvinnorväljer av den anledningen att återvända till sin familj trots att de blivit erbjud-na skyddat boende eftersom de inte klarar av omställningen som en flytt till enegen lägenhet kräver. En fosterfamilj som har kunskaper om hederskulturen ochhedersrelaterat våld skulle för dessa kvinnor vara ett bättre alternativ.

Lagstiftning

I Sverige har vi idag en lagstiftning som förbjuder barnäktenskap. Svensk lag accepterar inte heller barnäktenskap eller tvångsäktenskap som ingåtts i andraländer.27 I maj 2004 gjordes en skärpning i äktenskapslagstiftningen för att för-hindra barnäktenskap. Skärpningen består av en strängare hindersprövning ochen hårdare kontroll från Länsstyrelsen, som beslutar om äktenskap mellan par-terna får ingås. Barnäktenskap ska med lagen förhindras genom att en 18-års-gräns gäller för alla som vill vigas i Sverige. Men i det avseendet är svensk lagstift-ning inte konsekvent. Även om lagförändringen som gjordes 2004 gör det svå-rare att få dispens för äktenskap med minderårig så finns fortfarande möjlighe-ten att få dispens om parterna kan påvisa att det finns särskilda kulturella skäl.28

Genom att behålla denna undantagsklausul i utlänningslagen menar vi att tyd-ligheten i lagstiftningen försvagas. Framförallt vad det gäller den grundläggan-de principen om likhet inför lagen men också att barnkonventionen inte följs.

Resultaten från EU-kommissionens projekt mot hedersrelaterat våld visar attkunskaperna om lagstiftning som rör hedersrelaterad brottslighet i många fallär mycket dålig och att lagstiftningen på många lagområden saknar ett gender-perspektiv.29

24 Kvinnoforum, A ResourceBook for Working Against HRV, 2003, sid 5125 U.N., Declaration on the Elimination of Violence against Women, 1993, sid 218-219

26 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld,2004, sid 1

27 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld,2004, sid 2

28 Ljunglöf, Linn-Väisänen, Laila, Referat av Hearing om hedersrelaterat våld, 2005, sid 229 Kvinnoforum, A ResourceBook for Working Against HRV, 2003, sid 38-47

1918

Skola och utbildning

Skolan är ett viktigt forum för att förebygga hedersrelaterat våld. Skolan har möj-ligheten att informera föräldrar och elever om vilka lagar och bestämmelser somfinns inom skolan och i det svenska samhället. Det är också i skolan man kanupptäcka om flickorna har problem hemma. Dessutom har lärarna möjlighetenatt möta och prata med både flickor och pojkar eftersom det kan ske på neutralmark där också flickorna har samma rätt som pojkarna att uttrycka sin åsikt.

Myndigheten för skolutveckling har givit ut stödmaterial till skolorna, ett ma-terial om hur skolan kan stötta flickor och familjer. Regeringen har också givitsocialstyrelsen i uppdrag att distribuera informationsmaterial för att förbättra lä-rares kunskaper om ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld.Vilken kunskap om hederskulturen som lärare och skolledning har idag är svårtatt säga, men den punkten saknas i regeringens åtgärdsprogram liksom insatsermot hedersrelaterat våld.30

Kunskapsföretaget Kvinnoforum arbetar idag med skolprojekt där man er-bjuder lärare och elever kunskaper om hederskulturen och hedersrelaterat våld.Erfarenheten från projekten är att även de ungdomar som lever i familjer medhederskultur saknar förståelse för den kultur och de normer de lever under ochhar sällan eller aldrig pratat om sin nedärvda roll och syn på flickor. Resultatenfrån samtalen har varit mycket positiva och Kvinnoforum anser att skolan harstor möjlighet att bidra till förändring av attityder och ge kunskap om jämställdhetoch andra kulturer.31

Polisens arbete

Efter mordet på Fadime Sahindal den 21 januari 2002, tog Rikskriminalpoli-sen initiativet till att arbeta med att sprida kunskap om hedersmord och he-dersrelaterad brottslighet, d.v.s. olaga hot, misshandel och människorov. I fallmed människorov rör det sig om kvinnor som förts till sitt hemland mot sin vilja på grund av att hedern varit befläckad. En polis med lång erfarenhet av ar-bete med misshandlade invandrarkvinnor och hedersmord arbetar nu särskilt meddenna arbetsuppgift. År 2003 gjordes även en skärpning i lagen om besöksför-bud. Det finns nu möjlighet att besluta om besöksförbud när parterna har

gemensam bostad om det finns en påtaglig risk att den som förbudet avserkommer att begå brott mot en sammanboendes liv, hälsa eller frihet.32 Polisenskunskaper om hedersrelaterad brottslighet har förbättrats de senaste åren menundersökningar visar att kvinnornas berättelser inte alltid respekteras eller tas påfullt allvar. För flickan kan beslutet att kontakta polisen innebära en stor risk förhenne då beslutet att kontakta polisen visar att hon ifrågasätter familjen. Det ärdärför viktigt att polisen kan ge flickan rätt skydd utifrån omständigheterna ochatt hennes uppgifter tas på allvar. Om polisen anser att hotbilden är allvarlig börpolisen kunna erbjuda flickan skydd direkt. Ett sådant direkt skydd förutsätterett gott samarbete mellan polisen och socialtjänsten. En resurs som inte bör un-derskattas av polisen eller andra myndigheter är kompetensen som finns hos fri-villig- och civila samhällsorganisationer som arbetar med hedersproblematikenoch kvinnors utsatthet.

Stödprogram för brottsoffren

I de fall av hedersrelaterad brottslighet som uppdagas, utreds och leder till rättegång tillkommer ytterligare komplikationer. Brottsoffren är oftast ungakvinnor i brytningen mellan att vara barn och att vara vuxen. De kämpar för attfinna sig själva och sin identitet. Till detta skall läggas att identitetssökandet of-ta också handlar om att ta ställning till och försöka finna en lämplig avvägningmellan den nya svenska identiteten och en identitet som har sina rötter i famil-jens ursprungsland. För de utsatta flickorna finns idag inte något heltäckandestödprogram vare sig på kommunal- eller på riksnivå som tar vid där rättegångenslutar.33

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet verkar för:

• att aktivt ta avstånd från och inte acceptera förekomsten av kulturers skad-liga påverkan

• att grundläggande etiska och moraliska värderingar om allas lika rättigheterefterlevs och att attityder och värderingar som kränker kvinnor och deraskroppar undanröjs

30 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringens insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld,2004, sid 2

31 Palmgren, Cecilia, Seminarium om hedersrelaterat våld och förebyggande arbete, oktober 2005

32 Justitiedepartementet, Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerar hedersrelaterat våld,2004, sid 2

33 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Rapport om hedersmord, 2002, sid 8-9

2120

• att utbildning rörande andra kulturer och hedersproblematik prioriteras föratt förbättra kunskapen hos medborgare, myndighetspersoner och politikerom hedersrelaterat våld

• att ta förtrycket på allvar i ett tidigt stadium för att förhindra hedersvåld ochhedersmord

• att männen tar ett större ansvar för mäns våld mot kvinnor• att förstärka Rikskriminalpolisens resurser och att det inrättas en särskild

arbetsgrupp av erfarna kriminalpoliser med uppgift att sprida informationoch kunskap om hedersrelaterad brottslighet inom landets polismyndig-heter

• att Rikskriminalpolisen via denna arbetsgrupp också ska bistå med utred-ningshjälp i de fall då lokala polismyndigheter misstänker att ett brott kanha kopplingar till hederskulturen

• att Brottsoffermyndigheten skall tillföras de personella och andra resursersom krävs för att ta på sig huvudmannaskapet för arbetet med att hjälpa ochstödja de unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterade brott

• att Brottsoffermyndigheten även ska vara ansvariga för upprättandet avindividuella utvecklingsplaner för de utsatta kvinnorna. En sådan plan ska,förutom skyddat boende och andra typer av fysiska skyddsanordningar,även innefatta en utbildning i självskydd/personskydd för kvinnor samtmöjligheter till samtal med en erfaren kurator under minst ett års tid.34

Internationellt samarbete

Det internationella samarbetet är oerhört viktigt för att på lång sikt kunna un-danröja det hedersrelaterade våldet. Kvinnor som lever i länder där männen ärstarkt överordnade kvinnorna behöver allt stöd från andra länder för kunna häv-da sina rättigheter. I många fall känner inte kvinnorna till sina rättigheter, de del-tar inte heller i det politiska livet och lever ofta ett isolerat liv vilket gör det nästin-till omöjligt att förändra eller bryta den traditionellt underordnade rollen. Detinternationella samarbetet som finns idag består dels av ett stort antal frivillig-organisationer och FN. Den ökade internationaliseringen stärker staters handels-och säkerhetsberoende till varandra vilket ger möjligheter för handelspolitiskaorganisationer så som EU att ställa krav på enskilda stater.

Samarbetet inom FN mot det hedersrelaterade våldet stödjer sig bl a på FN:sdeklaration om de mänskliga rättigheterna och deklarationen om våld motkvinnor. Den sistnämnda deklarationen antogs av FN:s generalförsamling 1993och omfattar fysiskt och psykiskt våld som förekommer i familjen och i sam-hället samt det våld som utövas eller tolereras av staten. Deklarationen omfat-tar även våld inom äktenskapet så som kvinnlig könsstympning, sexuella tra-kasserier, handel med kvinnor och prostitution. I FN:s resolution om avskaffandeav all slags diskriminering av kvinnor som Sverige ratificerade 1980, fastslås ex-empelvis att staterna ska vidta åtgärder för att ändra mäns och kvinnors socialaoch kulturella beteendemönster för att avskaffa fördomar seder och bruk somgrundar sig på uppfattningen om kvinnors underlägsenhet.

I FN: s Kvinnokonvention (CEDAW) förbinder sig medlemsstaterna att av-skaffa alla former av diskriminering av kvinnor. Kvinnokonventionen antogs avFN: s Generalförsamling 1979 och 180 av FN:s 191 medlemsstater har under-tecknat konventionen.

Ett annat viktigt dokument är Barnkonventionen som antogs 1989 av FN:sgeneralförsamling. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbar ävenflickor som är under 18 år, i konventionen står bland annat vilka normer somska gälla för barns rätt till hälsa, utbildning, social trygghet, rimlig levnadsstan-dard och rätt till lek och fritid.35

34 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Rapport om hedersmord, 2002, sid 8 35 www.fn.se, Deklarationer och konventioner, 2005

2322

Sverige har fortfarande ett högt internationellt anseende gällande sitt arbeteför mänskliga rättigheter. Det är nu viktigt att den svenska regeringen utnyttjarsin goodwill och möjlighet att driva frågan om hedersrelaterad brottslighetvidare inom EU och FN. Sverige som i en internationell jämförelse anses ha lyckats med jämställdheten vilket öppnar möjligheterna att lösa hedersprob-lematiken, har en viktig roll i att fylla dels som förebild för andra mindre jäm-ställda länder men också att medverka till att en internationell handlingsplan förhedersrelaterat våld kommer till stånd.

Ett exempel på Sveriges ”good practice” mot hedersrelaterad brottslighet varnär man beslutade att rättsligt behandla och döma de två män, som i Norra Irakdödade sin svenska brorsdotter Pela för att bevara familjens heder. Genom denrättsliga hanteringen i Sverige visade vårt land att vi inte accepterar hedersmordunder vilken kulturell skepnad de än utförs.36

Avslutning

Förutom presentationen över det hedersrelaterade våldets utbredning i världen,visar den här rapporten på svårigheterna med att få ett stopp på våldet. Den vi-sar också att förutsättningarna för att hjälpa flickorna som drabbas av heders-relaterat våld i Europa och i Sverige är andra än de är för de flickor som lever iodemokratiska samhällen där hederskulturen fortfarande brukas. Hedersrelate-rat våld är inte endast en fråga om kultur, det är också en fråga om maktstruk-turer. Vad vi kan se idag är att ett antal länder trots FN:s suveränitet över de enskildastaterna gällande mänskliga rättigheter och våld mot kvinnor, kan fortsätta attfrångå dessa internationella bestämmelser. För att de mänskliga rättigheterna skaefterlevas och våldet mot kvinnor ska kunna upphöra krävs dels en gemensamhandlingsplan mot hedersrelaterat våld men även en förändring av maktstruk-turen. Denna uppgift kräver politisk och ekonomisk påtryckning från ett starktinternationellt samarbete.

Vad kan vi göra…

Eu-nivå:• Lyfta frågan på FN-agendan. EU kan vara en positiv påtryckningsaktör • Verka för att ett gemensamt regelverk mot hedersrelaterad brottslighet

Riksdagsnivå:• Vi anser att Sverige – ensamt och inom ramen för EU och FN – bör använ-

da villkorat bistånd som ett förhandlingsmedel för att bryta hederskulturenskvinnoförtryck

• Verka för en bättre fungerande integrationspolitik som effektivt motverkarsegregationen i samhället

• Skapa ett nationellt handlingsprogram i syfte att skydda och skapa lika be-handling över hela landet för de som utsätts för hedersrelaterat våld

• Verka för att svenska myndigheter beaktar kvinnors situation och faran förhedersmord vid behandlingen av asylärenden

• Stärka lagstiftningen i syfte att motverka hedersrelaterat våld 36 Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Rapport om hedersmord, 2002, sid 7

2524

• Ge ökat stöd till kvinnojourer och Rikskvinnocentrum som idag erbjuderhotade kvinnor skyddat boende och hjälp med myndighetskontakter

• Verka för att stärka och förbättra samverkan mellan socialtjänst, länsstyrel-se, landsting, polis, skola, migrationsverket och ideella organisationer för attförebygga och lagföra brott i hederns namn

Landstingsnivå: • Förbättra samverkan mellan landsting och kommuner för att kunna be-

möta flickornas olika behov och erbjuda dem nödvändigt skydd• Öka kunskapsnivån om hedersrelaterat våld för vårdpersonal exempelvis på

mödravårdscentraler, akutmottagningar och ungdomsmottagningar för attupptäcka och hjälpa den utsatte

• Enligt fransk modell bör föräldrar som reser till sina hemländer därkönsstympning är vanlig erbjudas ett ”hälsointyg”. Syftet är att ”hälsointy-get” ska skydda flickor från att utsättas för kvinnlig könsstympning underderas vistelse i föräldrarnas hemland. ”Hälsointyget” ska tydligt visa attkvinnlig könsstympning är förbjudet enligt svensk lag. Det visar också attföräldrarna är ansvariga för flickan och såldes kan dömas enligt svensk lag.Detta trots att brottet sker i annat land än Sverige. Upp till sex års ålder skabarnavårdscentralen kunna skriva ut ”hälsointyg”, därefter ska man kunnavända sig till skolhälsovården

Kommunal nivå: • I flyktingmottagandet uppmärksamma och informera om svensk lagstift-

ning och synen på kvinnors rättigheter• Kommunerna ska erbjuda skyddat boende till hotade kvinnor och hjälp

med myndighetskontakter. Det är viktigt att kommunen kan erbjuda stödpå kvinnornas egna språk samt att det finns personer som förstår deras kul-turella bakgrund

• Verka för att ökad kompetens hos lärare rörande hederskulturen• Utbilda socialtjänstens personal• Erbjuda ”hälsointyg”, se landstingsnivå

Källförteckning

Arkåsen, Johanna: Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hedernsnamn, Stockholm 2005

Björktomta, Siv-Britt: Unga kvinnor, frihet och heder, Stockholm 2005

Björktomta, Siv-Britt: anteckningar från föreläsning, Stockholm 2005

Forum Syd- FUF-Kvinnoforum- Frivilligorganisationernas fond för mänskligarättigheter-Svenska UNIFEM-kommitéen-RFSU-Rädda Barnen: Våld i hedernsnamn, Stockholm 2002

Justitiedepartementet: Faktablad: Regeringen insatser för ungdomar som riskerarhedersrelaterat våld, Stockholm 2004

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet: Rapport om hedersmord, Stockholm 2002

Kvinnoforum: A ResourceBook for Working Against HRV, Stockholm 2003

Lag (1982:316), Kvinnlig könsstympning

Ljunglöf, Linn-Väisänen, Laila: Referat av Hearing om hedersrelaterat våld, Stock-holm 2005

Mjörnell, Rigmor: Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hedernsnamn, Stockholm 2005

Palmgren, Cecilia: Seminarium om hedersrelaterat våld och förebyggande arbete,Stockholm, oktober 2005

Schlytter, Astrid: Nordisk samverkanskonferens mot hedersrelaterat våld, Stockholm2004

U.N.: Declaration on the Elimination of Violence against Women, New York 1993

Waris, Dirie: Desert Children, London 2005

Wikan, Unni: En fråga om heder, Stockholm 2004

Wikan, Unni: Nordisk samverksanskonferens mot hedersrelaterat våld, Stockholm2004

26

Internet:

www.fn.se Deklarationer och konventioner, 2005

www.unicef.se Kvinnlig könsstympning, 2005

www.amnesty.se Om kvinnlig könsstympning, 2005

Om

slag

sfot

o:R

ober

t M

atto

n A

B

Lay

out:

Lenn

art

Mol

in

Try

ck:

Bom

astr

yck

kvinnoförbundet

Box 2373, 103 18 Stockholm Tel 08-723 25 60 Fax 08-723 25 10

www.kvinnor.kristdemokrat.se