Fyris Beach Beachvolleybollhall i Uppsala 2005

Tobias Hahlin

Johan Lidén

Kristian Nilsson

Sammanfattning Under hösten 2004 startades ett projekt för att utreda möjligheterna till att bygga och driva en beachvolleybollhall i Uppsala. Projektarbetet innefattar en förstudie och en projektering av en lämplig lokal. Projektet startades av tre studenter, Tobias Hahlin, Johan Lidén och Kristian Nilsson, på programmet Projektledning för ingenjörer vid Uppsala Universitet. En projektgrupp bestående av 7 klubbmedlemmar engagerades till projektet.

Fyrishov Beach Club har funnits sedan 1992 och är den enda beachvolleybollklubben i Uppsala. Intresset för sporten har hela tiden ökat och nu vill klubben expandera. För att göra detta behöver klubben bedriva träningsverksamhet året om och i förlängningen innebär det en inomhushall.

I förstudien ingår bl.a. en undersökning av kundunderlaget i Sverige och Uppsala samt en undersökning av befintliga beachvolleybollhallar i Sverige och internationellt. Projektgruppen har även tittat på vilka finansieringsmöjligheter och vilken organisation klubben behöver ha för att för att starta och driva hallverksamhet samt vilka tillstånd som krävs. En beskrivning finns av de lokalalternativ i Uppsala som är lämpliga som beachhall och hur hallen bäst kan tänkas locka nya kunder och medlemmar.

Under förstudien framstod ett lokalalternativ som lämpligare framför de andra och ett beslut togs om att göra en projektering av lokalen. Förhandlingar med fastighetsägaren inleddes och denne visade sig ha önskemål om att klubben skulle öppna hallen så fort som möjligt. Hallens storlek medförde att ett kommersiellt koncept för den blivande beachhallen skulle vara möjligt.

Projekteringen innefattar bl.a. vad hallen skall erbjuda, hur hallen skall drivas, en budget samt en byggprojektering. Den senare beskriver planlösningen och hur beachvolleyplanerna och omklädningsrummen skall anläggas, samt hur lokalen ska anpassas för att få ett så effektivt utnyttjande av ytan och ett så tilltalande utseende som möjligt. Investeringarna uppgår till 1,3 Mkr och hallens omsättning uppskattas till 1,7 Mkr. Den tillgängliga ytan var placerad så i fastigheten att passage var tvunget att ske genom Innebandyalliansens lokaler. Ett samarbetsförslag utarbetades kring en gemensam receptions- och caféverksamhet.

När beslutsunderlaget var klart tog Fyrishov Beach Club beslutet att utlysa ett extra årsmöte för att få mandat av medlemmarna att gå vidare med förhandlingarna och så småningom skriva kontrakt med fastighetsägaren. Vid det extra insatta årsmötet invaldes en ny styrelse som sedan gavs efterfrågat mandat. I samband med årsmötet överlämnades ansvaret för det fortsatta projektet från examensarbetarna till de kvarvarande medlemmarna i projektgruppen och styrelsen inom Fyrishov Beach Club.

Invigning

Utredning

Genomförande

Marknadsföring

2004 2005

Hallen klar i september

Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION 1

1.1. BAKGRUND ................................................................................................................................. 1 1.2. SYFTE.......................................................................................................................................... 1 1.3. VISION......................................................................................................................................... 1 1.4. MÅL ............................................................................................................................................ 1 1.5. TIDPLAN...................................................................................................................................... 1

2. FÖRSTUDIE 2 2.1. TEMO-UNDERSÖKNING HÖSTEN -04............................................................................................ 2 2.2. ENKÄTUNDERSÖKNING I UPPSALA ............................................................................................. 2 2.3. BEFINTLIGA BEACHHALLAR........................................................................................................ 2 2.4. PROJEKTETS FÖRDELAR & RISKER.............................................................................................. 4 2.5. EKONOMI .................................................................................................................................... 6 2.6. TILLSTÅND.................................................................................................................................. 8 2.7. VAL AV LOKAL............................................................................................................................ 9

3. PROJEKTERING 11 3.1. INTRESSENTER .......................................................................................................................... 11 3.2. ORGANISATIONSFORM .............................................................................................................. 15 3.3. DRIFT ........................................................................................................................................ 16 3.4. HEMSIDA/BOKNINGSSYSTEM .................................................................................................... 18 3.5. EKONOMI .................................................................................................................................. 19 3.6. BYGGPROJEKTERING................................................................................................................. 27

4. SLUTSATS 32

Förord Detta projekt har utförts på uppdrag av Fyrishov Beach Club, under hösten -04 och våren -05. Projektet har genomförts i samarbete mellan Fyrishov Beach Club och utbildningen Projektledning för ingenjörer, vid Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling, Uppsala universitet.

Vi vill tacka projektgruppen för ett bra arbete och stort engagemang i projektet. Till klubbens styrelse samt våra lärare Esbjörn Hogmark och Mats Karén riktas ett tack för värdefullt stöd. Tack riktas även till våra närstående som fått stå ut med oss under denna tid.

Projektet har genomförts i ett samarbete mellan:

FFyyrriisshhoovv BBeeaacchh CClluubb

1. INTRODUKTION 1

1. Introduktion

1.1. BAKGRUND Behovet av en stor ljus mötesplats där människor kan mötas kvällstid är stort i Uppsala. Beachvolleyboll är en skonsam sport som kan spelas 4-12 personer blandat killar och tjejer, unga och vuxna.

Fyrishov Beach Club (FBC) har under en längre tid sett ett behov av en fungerande verksamhet året om. Genom att starta och driva träningsverksamhet under våren och sommaren 2004 har antalet medlemmar och licensierade spelare ökat och antalet ungdomar i klubben fördubblades. Det finns en vilja i klubben att utöka verksamheten och få in fler ungdomar samt utöka tävlingsverksamheten både ute och inne. Flera spelare spelar redan på SverigeTouren, bl.a. vinnarna av finalen 2004 (Per Köhler och Martin Woxlin). Beachvolley är en sport på frammarsch och i sommarens OS i Aten slog Sveriges stoltheter Björn Berg och Simon Dahl till med en 9:e plats.

Fyrishov Beach Club, har i samarbete med Projektledning för ingenjörer (PLP), vid Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling (CEF, UU), startat ett projekt för att skapa en beachvolleyhall i Uppsala. Med en hall kan det skapas ett uppsving för beachvolleybollen i Uppsala och samtidigt bidra till ökad aktivitet bland unga samt möten över sociala grupper.

1.2. SYFTE Syftet med projektet är att ge Fyrishov Beach Club möjlighet att bedriva sin beachvolleybollverksamhet året om.

1.3. VISION ”Att skapa Fyris Beach, stranden i Uppsala. Fyris Beach skall dels vara namnet på den fysiska inomhusarenan för beachvolleyboll i Uppsala. Men framförallt skall den bli varumärket som kommer att sammanfatta konceptet och livsstilen för en ny generation av fritidsengagerad ungdom som inte gör skillnad på idrott och fest”

1.4. MÅL ”Målet med projektet är att projektera iordningställandet av en fungerande beachvolleybollhall september 2005 i Uppsala som både medlemmar, allmänheten, skolor och företag kan nyttja.”

1.5. TIDPLAN

Invigning

Utredning

Genomförande

Marknadsföring

2004 2005

Hallen klar i september

2. FÖRSTUDIE 2

2. Förstudie Förstudiens övergripande uppgift för projektet var att inventera möjligheterna att skapa en beachhall i Uppsala. Informationen skall svara på frågorna om vilka lämpliga lokaler som finns att tillgå och kostnaden för att bygga och hyra, hur bygget kan finansieras, vilka risker innebär ett bygge. Ytterligare information såsom bakgrundsinformation och enkäter var även önskvärd för att en fullständig beskrivning av möjligheterna för ett hallbygge skulle kunna sammanställas.

2.1. TEMO-UNDERSÖKNING HÖSTEN -04 Beachvolley är trendigt, ungdomligt, modernt och kul, enligt Temos undersökning! Under slutet av 2004 gjorde Temo en enkätundersökning för Svenska Volleybollförbundets räkning. Syftet var att få ett underlag för att förbättra sin organisation. I Sverige har drygt 420 000 personer över 18 år intresse för beachvolleyboll. Av de 2 000000 som har kännedom om beachvolleyboll anser knappt 40 % att beachvolleybollen är trendig och ungdomlig och knappt 30 % att den är kul och modern. Detta innebär att beachvolley anses vara en av de mest moderna sporterna i Sverige, jämfört med drygt 40 idrottsaktiviteter. Vad det gäller intresset av beachvolley som tävlingsidrott i Sverige har detta ökat markant sedan 2002. På ett par år har antalet tävlingslicensierade spelare i beachvolleyboll ökat med 68 %!

2.2. ENKÄTUNDERSÖKNING I UPPSALA En enkät gick ut till Fyrishov Beach Clubs medlemmar i början av 2005 för att ta reda på hur de tycker att klubben fungerar idag och hur de skulle vilja att den fungerar i framtiden. Vidare undersöktes hur intresset var för att ingå i en eventuell ny klubbstyrelse och hur de tycker att verksamheten i en beachhall skall se ut. För att smidigt sprida och sammanställa undersökningen genomfördes den via ett internetbaserat formulär. Responsen var stor, redan efter fem dagar hade 120 svar inkommit. Enkäten framarbetades av Göteborg Beach Club under 1999 men omarbetades av projektgruppen under våren 2005 för att passa FBC och de rådande omständigheterna i Uppsala. Här följer en kort sammanställning av enkäten:

• De som besvarat enkäten är mellan 16 och 54 år.

• En majoritet skulle träna 1-4 tim/vecka om det fanns en hall.

• Fler vill delta i träningsgrupper än i seriespel.

• De faktorer som har störst betydelse för spel i hallen är; tillgång till önskade tider, hyran, sandens kvalitet och temperaturen i hallen.

• Nästan 70 % tycker att 50 kr är lagom att betala per person och halltimme.

2.3. BEFINTLIGA BEACHHALLAR För att få en uppfattning om hur de nuvarande beachvolleybollhallarna i Sverige1 ser ut och hur de drivs gjordes en undersökning informations Nedan följer en översiktstabell på beachhallarna i Sverige, se tabell 2.

I Sverige finns i nuläget endast 4 beachhallar av olika storlek och medlemsantal. Organisationsformen varierar mellan de olika hallarna och de har alla olika förutsättningar för att stimulera klubbarnas utveckling.

1 Bilaga 1, Detaljerad information om Sveriges beachvolleybollhallar och en sammanställning av beachvolleybollhallar internationellt.

2. FÖRSTUDIE 3

Tabell 2. Översikt beachhallar i Sverige

Namn Stad Medlemmar år 2005

Antal planer

Takhöjd Driftsform Tips till ny hall

IKSU sportcenter

Umeå 300

3 5-6m

Takstolar

Företag

Min. 4 banor

Min. 9 m takhöjd

Värmeslingor

Sandkvalitet

Professionalism

Ta betalt!

NJoy Västerås 100 1 11m Företag

Sandkvalitet

Bra ljus

NRJ-hallen Göteborg 800-900 12 8m Klubben med 2,5 avlönad tjänst

Professionalism

Organisation

Bevattningssystem

Bellevuestadion Malmö 160 3 7-8 m

Takstolar vid 5-6m

Företag

Egen drift

Egen personal

Klubben

Slutsatserna som kan dras av nuläget i Sverige (tabell 2) är följande. Beachhallarna drivs av företag utom den hall som är störst till antalet planer och medlemstal. Att Beachhallarna drivs av företag kan vara negativt så sett att marknadsföringen inte sker kontinuerligt. Göteborgshallen drivs av klubben och då krävs att marknadsföringen sköts ordentligt då hallen är den enda inkomsten. Tips för att bygga en hall är ha en takhöjd på minst 8 meter och att sköta hallen på ett professionellt sätt redan från början.

En större beachvolleyhall bör fungera i Uppsala med Mälardalen som upptagningsområde då det inte finns någon anläggning i närheten. Uppsalas beachklubb har funnits i över 10år och har en stor volleybolltradition. FBC som klubb bör eftersträva att starta och driva hallen som klubb av främst två orsaker. Dels för att kunna ge bäst service och kunskap om beachvolleyboll till hallens besökare vilket genererar flest beachvolleybollspelare och klubbmedlemmar. Men även för att via hallverksamheten generera pengar till klubben vilket gör det möjligt att återinvestera i sporten med elitsatsningar, ungdomsverksamhet, anläggande av fler utomhusplaner etc. Detta understöds vid en närmre titt på Göteborg Beachvolley Clubs verksamhet. Uppsala bör anlägga minst 3 planer beachvolleyplaner för att täcka klubbens behov och en minsta takhöjd på 8 m är önskvärd. För att attrahera ytterligare spontanspelare och företag bör hallen ha 4-6 planer. Undersökningar både internationellt och i Sveriges Beachhallar visar att sandkvaliteten är viktigast, helst i kombination med uppvärmning och bevattning för att minimera dammspridningen.

2. FÖRSTUDIE 4

2.4. PROJEKTETS FÖRDELAR & RISKER Följande fördelar talar för ett genomförande av projektet.

• Sveriges fjärde största beachvolleyklubb behöver utöka sin verksamhet.

• Ta viktig mark när det gäller att vara först i Stockholmsområdet med Beachvolleyhall.

• Enligt förstudie och enkätundersökning finns det ett uppdämt behov av en beachvolleybollhall i området.

• Bidra till ett aktivare liv för dem som idag kanske inte rör på sig alls.

• En hall medför fler beachvolleybollspelare. Utomhusverksamheten på sommaren kommer därför att öka och i förlängningen bidra till att göra Uppsala till en attraktivare sommarstad.

• Möten mellan sociala grupper.

• Ge klubben möjlighet till en kraftig ökning av ungdomsverksamheten.

• Ge Uppsalas studenter möjlighet till en sund aktivitet.

• Skapa volleybollrelaterade arbetstillfällen.

Tabell 3. Projektets risker

Risk Sannolikhet Verkan Resultat Åtgärd

Läget på lokalen 4 2 8 Lokal nära Uppsala Centrum

Administration 3 3 9 Samarbete med personal, betalning över Internet. ”Byta jobb mot spel”

Organisation 4 4 16 Ny separat styrelse med egen ekonomi. Anställd personal

Låg beläggning 4 5 20 Marknadsföring, Invigningsevent, samarbete med företag och skolor

Finansiering 3 5 15 Sponsorer, Lån, Samarbete med företag, Bidrag och fonder, Hyrespåslag

2.4.1. Läget på lokalen Projektgruppen söker efter en ledig industrilokal med 8-10 m takhöjd. Med rådande företagsklimat i Uppsala så finns det lediga lokaler, men mest lediga kontorslokaler. Enligt enkätundersökningarna är vår primära kundgrupp vuxna vilka är inte beroende av avståndet, men om FBC vill skapa en stor ungdomsverksamhet spelar hallens placering större roll. Under hösten 2004 finns det ännu ingen beachhall i Stockholm vilket gör att deras mest satsande lag kommer att ta sig till Uppsala för att träna under vinterhalvåret. Till lokalen bör bra med bra förbindelser med centrum finnas och det bör gå att cykla till den på 20 min från de flesta områden i Uppsala. Lokalens placering i förhållande till studentområden måste beaktas också.

2. FÖRSTUDIE 5

2.4.2. Administration Bokningen av halltider i beachhallen kräver en hel del administration. Manuell bemanning under hallens öppettider krävs för att ge service och hantera alla kontanter från banhyrorna. För att kunna sälja så många tider som möjligt är det önskvärt med långa öppettider. Lönen för personalen är en tung post i hallens budget. Om lokalen redan har bemannad personal kan ett samarbete minska personalkostnaden. System med passerkort och betalning över Internet minskar behovet av personal. I en helt egen hall kanske detta räcker vissa tider på dygnet. För att minska lönekostnaderna har Göteborg2 en jobbgrupp som byter ”jobb mot spel”.

2.4.3. Organisation För att klara att driva en mycket större verksamhet vilket en hall medför ställer större krav på klubbens organisation. Bland annat skulle omsättningen öka från ca 50 000 kr/år till 2-3 miljoner kr/år med en hall på 4-6 planer. Organisationen vid projektets start är en paraplyallians, Uppsala Volley (UV), där alla 6 volleybollklubbar i Uppsala ingår. UV har gemensamma styrelsemöten, administration och delvis även gemensam ekonomi. Då drift av en hall också innefattar risktagande med klubbens ekonomi bör FBC:s och de övriga klubbarnas ekonomier vara åtskilda. Halldriften medför också ytterligare administration för den personal som blir anställd. Vilken organisationsform som FBC skall välja får utredas under projektets gång.

2.4.4. Låg beläggning Klubbens medlemmar kommer att hitta till den nya beachhallen, men för att få den att gå runt krävs att kompisgäng spontant spelar beachvolley. Risken finns att allmänheten inte hittar dit förrän år 2-3 år. För att minimera risken måste beachhallen marknadsföra sig mot t.ex. företag, skolor. En stor internationellt invigningen med inbjudna OS-spelare skulle lyfta fram hela sporten i hela Uppland. Via evenemanget väcks intresset för att börja spela beachvolley och i direkt anslutning till händelsen kan allmänheten anmäla sig till träningsgrupper och seriespel i beachvolley. Via evenemanget marknadsförs hallen och många synergieffekter fås. Marknadsföringsbudgeten lyfts ut på evenemanget som kan säljas in separat, men också på samarbeten mellan andra beachklubbar och företag som annars inte vill sponsra hallen.

2.4.5. Finansiering För att inreda en lokal till en fungerande beachhall behöver en del investeringar göras. Kostnaden för investeringarna slås direkt ut på priset kunderna måste betala för att kunna spela beachvolley i hallen. För att minimera finansieringens omfattning kan det säljas sponsorpaket till företag. Från namnsponsor för hallen till huvudsponsorer ända ned till skyltsponsorer och samarbetspartners där utbyte av tjänster mellan företaget och hallen sker. Lån från banker och kommunen eller av privata riskkapitalister möjliggör pengar till investeringarna. Som förening kan FBC också söka bidrag och stipendier. Fastighetsvärdar brukar inreda sina lokaler efter hyresgästernas önskemål och därigenom finns en möjlighet att täcka investeringskostnaderna.

2.4.6. Alternativ lösning Alternativet till att starta en beachhall är att fortsätta driva den befintliga utomhusverksamheten. FBC kan då istället fortsätta förbättra klubbens verksamhet med träning, tävling etc. Tyvärr kan inte samma kontinuitet på verksamheten nås som med en inomhushall och möjligheterna till att utöka ungdomsverksamheten blir avsevärt mindre.

2 Bilaga 1, NRJ beachvolleyhall

2. FÖRSTUDIE 6

2.5. EKONOMI För att få en uppfattning om beachvolleyns presumtiva inkomster görs en jämförelse med en tennishall. Kundunderlaget är i båda fallen klubbmedlemmar och spontanbesökare. Tidsbokningen görs på ungefär samma sätt och det kräver en likvärdig mängd personlig utrustning.

Låt säga att timkostnaden för att spela beachvolley och tennis är densamma och ligger på 45 kr/tim och person. En tennisplan är 20 x 30 meter och används av 2 spelare. Tennisplanen rymmer 3 beachvolleybollplaner då varje beachplan endast är 8 x 16 m. Varje beachplan används av 4 spelare. Detta gör att det totala antalet tennisspelare och beachvolleybollspelare är 2 resp. 12. I förlängningen medför detta att intäkterna för samma yta är 6 gånger större om man anlägger beachvolleybollplaner istället för tennisplaner. En ytterligare fördel med beachvolleyboll är att spontanspelarna oftast är fler än 4 spelare per plan vilket genererar en ännu större vinst. Göteborg Beachvolley Club uppger de har en snittbeläggning på över 4 spelare per plan och uthyrd timme.

För att skjuta på investeringskostnaden kan hallen inredas successivt. Detta medför en lugnare start och att klubben har möjlighet att bygga upp en egen ekonomi som senare kan återinvesteras i verksamheten. Investeringarna prioriteras enligt nedan:

1. Sand av bra kvalitet.

2. Belysningen.

3. Sanduppvärmning.

4. Omklädningsrum med basfunktion.

5. Sittutrymmen nära planerna.

6. Målning av väggar.

7. Förbättra omklädningsrum och sidoutrymmen.

8. Design, mer lyxbetonad lokal med bastu och lounge area.

Att göra en alltför successiv investering i en lokal som är större än 3 planer kan medföra nackdelar. En färdig designad lokal attraherar lättare företag och sponsorer och tilltalar spontanbesökarna mer. Hallen kan också erbjuda ett större utbud av tjänster som har större vinstmarginal.

2.5.1. Affärside Fyrishov Beach Club är en ideell idrottsförening som erbjuder beachvolleyspel till medlemmar, privatpersoner och företag. I en ny beachvolleybollhall kommer klubbens medlemmar att erbjudas ett rabatterat pris. Privatpersoner utanför klubben erbjuds spel till normalpris. De företag som bokar spel vill vanligen ha någon form av kringarrangemang. Till dessa erbjuds olika former av paketlösningar efter önskemål. Detta ger utrymme för högre priser. Riktade kampanjer mot skolor, universitetet och företag i Uppsala vänder sig till två huvudkategorier som är vuxna och ungdomar 19-35 år, samt skolungdomar 14-18 år. Tillströmning av gäster beror både på organiserad tävlings- och träningsverksamhet och på att fria bokningsbara tider för spontanbesök erbjuds.

2. FÖRSTUDIE 7

2.5.2. Kunder Huvudkunden till projektet är Fyrishov Beach Clubs 130 medlemmar, men även allmänheten kan ses som en stor intressent. Beroende på vilken detaljnivå som väljs anses huvudgruppens intressenter vara:

• Beachklubben (idag ca.130 medlemmar): Tränings och tävlingsverksamhet.

• Ungdom/vuxna: Spontana besök, turneringar.

• Skolungdom/gymnasium: Dagtid, spontanbesök, turneringar, ungdomsverksamhet, träning, friluftsdagar.

• Företag: Friskvård och evenemang.

2.5.3. Produkt Med en beachvolleybollhall i Uppsala erbjuds ett nytt tilltalande umgänges- och sportkoncept. Beachvolleyboll uppmuntrar till sundhet, spontanitet och en alternativ livsstil. I beachhallen kommer vi att sträva efter:

• Möten mellan killar/tjejer, unga/gamla över sociala grupper

• Social aktivitet

• Fysisk aktivitet som umgängesform/livsstil

• Uppleva och utöva beachvolleyboll på både elit- och breddnivå

Dessa värden levereras genom följande isolerade produkter:

• Bokningsbara tider för allmänheten

• Drop-in-Beach

• Events - landskamper.

• Tävlingar, t.ex. turneringar, seriespel

• Träningsverksamhet

• Utrustning - bollar, kläder, accessoarer

• Utbildning - tränar- domarutbildning, coachning etc.

Övriga produkter kan vara sponsringserbjudanden i samband med tävlingar och events med beachvolley som profilsport.

2.5.4. Marknad I en färsk marknadsundersökning gjord av Svenska Volleybollförbundet uppges att 3-5 % av Sveriges befolkning är intresserade av Beachvolley som sport. Dessa personer uppges i huvudsak vara 18-35 år. Uppsala kommun har idag 180 000 invånare. Det motsvarande intresset i Uppsala skulle då alltså delas av ca 5-9000 personer. Ett ytterligare intresse kan också komma från hela Mälardalen och omkringliggande städer t.ex. Stockholm, Tierp och Västerås.

Verksamheten kommer att konkurrera med, men även komplettera Uppsalas övriga idrotts- och nöjesutbud. Ingen direkt motsvarande inomhusverksamhet finns dock idag i området Mälardalen. Det är osannolikt att ytterligare hallar skulle öppna i Uppsala då alla beachvolleyspelare i Uppsala

2. FÖRSTUDIE 8

är organiserade inom FBC. Närmaste motsvarande verksamhet i Sverige finns idag endast i Malmö3, Göteborg4 och Umeå5. Dessa hallar bedriver en starkt växande verksamhet med hög efterfrågan och beläggningsgrad. I Stockholm finns långt skridna planer för hallbygge. Finansiering finns, men det finns fortfarande ingen lämplig lokal och verksamheten kan troligtvis inte starta upp förrän hösten 2005 eller våren 2006.

Med det intresse som idag märks för beachvolley som sport, finns goda möjligheter att starta vår verksamhet på en helt ny marknad i denna del av Sverige.

2.5.5. Strategi Marknadsföring kommer att ske via klubbens hemsida, riktad marknadsföring till t.ex. skolor och företag via utskick, e-post, affischer, tidningsannonser, profilkläder. Hallen drivs av en anställd hallchef, vilken tillsammans med styrelsen marknadsför hallen för att få en så hög beläggning som möjligt. Eventuellt samarbete med kommunen och projektet ”varumärket Uppsala” kan bidra till ytterligare marknadsföring. Tider kommer att bokas via internet, telefon och i hallens reception. Utrustning, klubbmedlemskap och övriga produkter säljs i reception.

2.5.6. Affärsmodell Världens största beachvolleyhall, NRJ Beach i Göteborg har 12 planer och drivs av Göteborg Beachvolley Club som en ideell förening, där klubben både tar risken och får eventuell vinst. Redovisningsåret 03/04 omsatte föreningen 4,1 miljoner kronor.

Genom att driva hallen som en ideell förening kan man nyttja de fördelar som föreningsformen medför. Exempelvis kan medlemmar bidra med ideell arbetskraft och det kan finnas möjlighet till kommunala bidrag och garantier.

2.6. TILLSTÅND För att ta reda på vad det krävs för tillstånd för att bygga om en industrilokal till beachvolleybollhall arrangerades ett möte med Uppsala kommuns stadsbyggnadskontor. Under mötet, där Ågerup, projektmedlemmar samt tjänstemännen Brita Gilén och Petra Pertoft vid stadsbyggnadskontoret var närvarande vid, framkom att bygglov, bygganmälan krävs. Senare har framkommit att även planavgift och miljöanmälan är nödvändiga för att få öppna hallen.

Bygglovet behandlar mest hallens omgivningspåverkan t.ex. hur ingångar placeras, parkeringsplatser tillgodoses, sophanteringen handhas, handikappanpassningen osv. Dessutom behöver stadsbyggnadskontoret en verksamhetsberättelse för att kunna godkänna ett bygglov. Bygglovskostnaden för 1600 m2 är 11 000 kr.

Bygganmälan handlar om de rent byggtekniska bitarna. Stadsbyggnadskontoret skall ha in dokumentation om hur ombyggnaden skall ske rent konkret. Dokumenten skall innehålla beräkningar och tekniska beskrivningar om hur lösningarna ser ut. De delar som stadsbyggnadskontoret efterfrågar är konkret byggnation, VVS, ventilation och brandsäkerhet. Dessutom skall det uppvisas vem som är kvalitetsansvarig för ombyggnaden.

Bygganmälan krävs vid ny- eller tillbyggnad, om det blir förändring av bärande delar eller om byggnationen avsevärt påverkar planlösningen. Installation eller stora ändringar av ventilation, brandsäkerhet, eller vatten och avlopp är åtgärder som normalt kräver bygganmälan.

3 www.malmobeachvolley.se 4 www.gbcbeach.com 5 www.iksu.se

2. FÖRSTUDIE 9

Bygganmälan ska vara skriftlig och göras minst tre veckor innan byggnadsarbetena påbörjas. Efter att bygganmälan gjorts skall ett byggsamråd med stadsbyggnadskontoret hållas. Till byggsamrådet ska en kvalitetsansvarig ha utsetts och en kontrollplan upprättats. När byggnadsnämnden beslutat om kontrollplanen kan byggnadsarbetet påbörjas. Kostnaden för bygganmälan för 1600 m2 är 12 000 kr.

Planavgiften är inget egentligt tillstånd utan precis som det låter en avgift som skall betalas till kommunen för att täcka dess arbete med detaljplanen. Summan baseras på en rad faktorer som är framtagna av kommunförbundet och antagna av kommunfullmäktige. Den faktor klubben själv kan påverka är lokalens storlek. Planavgiften för 1600 m2 är ca 45 000 kr.

En anmälan till miljökontoret skall också inlämnas. Detta skall göras då beachhallen kommer att upplåtas till allmänheten och nyttjas av många människor. Till anmälan skall bifogas en beskrivning av verksamheten, en kopia av registreringsbeviset för klubben, ritningar över lokalen i skala 1:100 där det redovisas toaletter omklädningsrum förråd etc. Uppgifter om ventilationens kapacitet skall bifogas liksom skyddsåtgärder för att förebygga olägenheter för miljö och hälsa. Kostnaden för miljöanmälan baseras på tidsåtgången för inspektionen och är knappt 1000 kr per timme.

2.7. VAL AV LOKAL Ågerup fastigheter AB erbjuder en ledig lokal i Allianshallen. Lokalen består av en yta på ca 25 x 40 m med en pelarrad ca 5 m från ena långväggen, två sidoutrymmen på ca 10 x 15 m vardera, alla med en takhöjd på ca 7-8 m. Lokalen innefattar också en ca 10 x 20 m yta som vetter mot en ljusgård. Denna yta har ca 2,5 m i takhöjd och skulle kunna passa för kontor, servering etc. Huvudlokalen som skulle disponeras går att variera för 4-7 planer efter överenskommelse. Lokalen, som fram tills nyligen har inhyst Almqvist & Wiksells bokbinderi är idag anpassad för industri, men skulle gå att konvertera enligt önskemål. Det finns inga omklädningsmöjligheter eller dusch i direkt anslutning till lokalen. Hyran skulle hamna på runt 750 000 kronor per år de första två åren. Tillkommer gör ett schablonmässigt hyrespåslag, på 4,7 % av fastighetens totala el-, värme- och vattenförbrukning. Ågerup fastigheter AB vill att vi tillträder lokalen så snart som möjligt.

Efter årsskiftet insåg projektgruppen och klubbens styrelse tidigt att Allianshallen hade de bästa byggförutsättningarna (se nedan) framförallt med det varma golvet, den höga takhöjden och bra friytor för beachplanerna. Allianshallen var också mest tillgänglig av alla alternativ då hyresvärden ville att vi skulle flytta in så fort som möjligt. Därför beslutades det i början av februari att försöka utreda och projektera det lite större och mer omfattande projektet Allianshallen.

2.7.1. Lokalens byggförutsättningar Ågerups fastighet i Fyrislund är en väldigt stor byggnad. I förhandlingarna har framkommit att de 1179 m2 som är beachvolleyns tilltänkta lokal utgör mindre än 5 % av fastighetens sammanlagda yta.

Lokalen har tidigare använts av tryckeriet Almqvist & Wiksell, som fortfarande hyr en stor andel av fastigheten. Posten har också en stor andel av fastigheten och övriga hyresgäster är IT-gymnasiet och Allianshallen för innebandy.

Takhöjden i huvudlokalen är ca 9 meter med takstolar ungefär var tionde meter som sticker ner ca en meter under taket. Den största fria sammanhängande ytan är 24 x 41 m vilket räcker till fyra beachvolleyplaner. Ytan är avgränsad av väggar på kortsidorna och pelare längs den ena långsidan. Den andra långsidan utgörs i 25 meter av en vägg och därefter en sträcka på 16 meter med en pelare ungefär halvvägs. Utöver detta finns det också några mindre ytor där två ytor, 17,5

2. FÖRSTUDIE 10

x 10 m respektive 16,5 x 10 m, också kan innehålla en femte och sjätte beachvolleyplan. Framtida ombyggnader skulle i framtiden kunna ge en sjunde plan i lokalen.

Lokalens golv är en betongplatta ovanför en källare. Eftersom betongplattan inte ligger på mattan är den uppvärmd underifrån och någon isolering behövs troligtvis mellan sanden och golvet. Källaren har dessutom den egenskapen att den är tilluftskanal till hela fastigheten, vilket gör att golvet innehåller ett antal golvbrunnar med galler. Exempelvis är det 21 golvventiler på den yta som skulle bli de första fyra planerna i lokalen. För att undvika att sanden rinner ner i källaren måste alltså de existerande hålen täckas över, vilket leder till att de måste ersättas av nya ventilationshål på den övriga ytan för att behålla samma luftflöde.

Enligt ventilationsfirman YIT som har hand om fastigheten har ventilationen en otroligt stor överkapacitet. När innebandyn tog över sin lokal ströps ventilationen till en lägre nivå. Överkapaciteten leder till att luften i lokalen har ett ständigt övertryck med resulterande värmeläckage.

Belysningen består av runda armaturer med en ganska koncentrerad punktbelysning som hänger på undersidan av takstolarna. De stora kvicksilverglödlamporna som används i armaturerna sitter oskyddade för bollträffar nerifrån, och det tillsammans med att armaturerna begränsar takhöjden och att allmänbelysningen helt enkelt är ganska ojämn gör att man bör sätta in helt ny belysning ovanför spelytorna. Den befintliga belysningen drar mycket energi.

Den ena kortändan av lokalen leder till en lastkaj och tyvärr är det den enda änden av lokalen som vetter mot en yttervägg vilket gör det svårt att skapa en attraktiv entré till lokalen. Den bästa lösningen på kort sikt är att få till ett samarbete med innebandyalliansen om att använda deras entré. På lång sikt kan man efter vissa ombyggnader skapa en egen entré.

Inpasseringen från innebandyn är tänkt att ske i en sidolokal, belägen bakom den andra kortändan i huvudlokalen. Sidolokalen är 22 x 9 m, med en takhöjd på 2,5 m. I denna lokal kan man tänka sig reception, kontor och omklädningsrum. Sidolokalen vetter mot en innergård, där man exempelvis kan tänka sig en uteservering för caféverksamheten.

3. PROJEKTERING 11

3. Projektering Projekteringens uppgift är att sammanställa en fullständig beskrivning av intressantaste lokalalternativet och klubbens förutsättningar att ta över ett sådant projekt. Specifika förutsättningar för finansiering, administration, organisation, ägande, drift och projektering skulle rapporteras. Vidare skulle en dialog med hyresvärden inledas för att gemensamt komma fram till ett konkret gångbart alternativ. Produkten av detta arbete skulle presenteras för klubben så snart underlaget ansågs täckande nog för att ett formellt beslut skulle kunna fattas. Antingen skulle klubben ta ett beslut för eller emot att slutförhandla och skriva på ett kontrakt mellan klubben och en fastighetsägare.

3.1. INTRESSENTER Nedan beskrivs Beachhallens intressenter, varför de är det och på vilket sätt påverkar de projektet.

3.1.1. Svensk volleyboll De senaste åren har svensk beachvolleyboll växt så det knakat. I takt med Berg och Dahls framgångar på World Tour och OS har antalet klubbar, beachspelare och beachvolleytävlingar ökat konstant. De orter som har inomhushallar för beachvolley har den största och mest kontinuerliga verksamheten. Ett stort behov av fler träningscenter för Beachvolleyboll finns i hela Sverige, framför allt i de större städerna som har högskola och universitet. Hittills finns ingen hall i Stockholm och de satsande lag som bor där kommer att lägga sin träning i hallen i Uppsala. Svenska Volleyboll Förbundet (SVBF) vill ytterligare stimulera till att fler spelar volleyboll och behöver en rekryteringsplats nära Stockholm. Där skulle ett beachvolleygymnasium etableras på sikt och uttagningar till Svenska Olympiska Kommitténs talangprogram för satsande beachvolleyungdomar hållas. Svensk beachvolley och SVBF vill också förlänga den korta utomhussäsongens elittävlingar. En hall i Mälardalen medför också att det finns tillräckligt stora beachhallar rikstäckande för att arrangera en inomhus SverigeTour (Elitserien i Beachvolley).

3.1.2. Fyrishov Beach Club Fyrishov Beach Club (FBC) har funnits sedan 1992 och har ökat sin verksamhet med åren som gått (se svensk volleyboll ovan). I nuläget är FBC Sveriges största beachvolleyboll klubb som inte har tillgång till en egen beachhall. Klubben har endast tillgång till 4 banor på samma ställe i Uppsala vilket gör att banorna är väldigt attraktiva fina sommardagar och kraftigt överbelastade. Detta begränsar också storleken och antalet tävlingarna som arrangeras där. För att utvecklas ytterligare dvs. förbättra förutsättningarna för att spela beachvolley i Uppsala och anpassa sig till den efterfrågan som finns efter att spela beachvolley behöver FBC göra följande:

• Ge förutsättningar att spela beachvolleyboll utomhus såväl som inomhus

• Kraftigt utökad ungdomsverksamhet

• Träningsverksamhet av hög kvalitet

• Elitsatsningar

För att åstadkomma detta behövs i princip två saker, en samlingsplats och pengar. Drift av en egen beachvolleybollanläggning främst inomhus men även utomhus uppfyller båda krav.

3. PROJEKTERING 12

Verksamhetplanen för Fyrishov Beach Club ser ut på följande sätt:

2005 • Beachhall i drift

• Ungdomstävlingar på Fyrishov

• Utökad tävlings och träningsverksamhet.

• Utbildade beachvolleytränare, Steg 1 och Steg 2

2006 • En av Sveriges 3 största beachföreningar

• 6 banor utomhus på samma plats möjliggör arrangemang på SM-nivå och under sommarhalvåret arrangeras Challenger (Dam & Herr-klass) varje lördag och Open varje söndag Open (Dam & Herr-klass)

• Sverige Tour arrangemang i Uppsala Centrum

• Uppsala, en av spelplatserna för SverigeTouren-inomhus dvs. förlängd tävlingssäsong

2007 • Beachvolleycenter utomhus med 8-10 banor på samma plats

• Fördubblad tävlingsverksamhet jmf. 2004

• Tredubblad ungdomsverksamhet jmf. 2004

3.1.3. Skolor I dagsläget förlägger ett flertal skolor i området sina gymnastiklektioner i Allianshallen. En beachhall skulle utöka utbudet och erbjuda dessa lektioner någonting utöver det vanliga i skolmiljön. Även särskilda idrottsdagar skulle kunna locka skolor från ett större område i Mälardalen och medföra en större valmöjlighet för eleverna.

3.1.4. Uppsala kommun Uppsala har i dagsläget begränsad sportimage. En beachhall skulle medföra att blickarna dras till staden då upptagningsområdet för beachvolleyn är väldigt stort. Vid stora evenemang skulle mediebevakning kunna hjälpa till att förbättra Uppsalas sportimage.

En beachhall skulle avsevärt hjälpa Fyrishov Beach Club att utöka sin ungdomsverksamhet. I förlängningen skulle detta innebära att färre ungdomar hänger i city när de inte har någonting att göra. Färre ungdomar i city minskar risken för bråk och skadegörelse.

Enligt den gällande stadsplanen skall Uppsala växa ut mot nuvarande E4:an under de närmaste decennierna och nya bostadsområden kommer att byggas runt Fyrislund. Även en sportanläggning av något slag är det tänkt att området skall inhysa. En beachhall skulle passa bra in i det hänseendet.

3.1.5. Ågerup Då tryckeriet Almqvist & Wicksell beslutade att minska sin verksamhet i Allianshallen behövde Ågerup Fastigheter en ny hyresvärd. Då ytan är omgiven av tryckeriet och innebandyns verksamhet är ytan svårare att hyra ut än om den hade haft egen entré. Ågerups intresse är att ha sina lokaler helt uthyrda till säkra och pålitliga fullt betalade hyresgäster.

3. PROJEKTERING 13

3.1.6. Alliansen Fler personer skulle röra sig i innebandylokalen och på så sätt skapa en mer gemytlig stämning. Ett utökat antal personer i lokalen skulle också medföra en ökad omsättning i caféet som drivs av Alliansen. Som det är i dagsläget förlägger några skolor sina idrottsdagar i Allianshallen där de kan erbjudas innebandy, fotboll och basket. Med en beachhall i anslutning till Allianshallen skulle eleverna få ett ännu större utbud att testa på. Dessutom är möjligheterna att spela beachvolley inte speciellt vanligt förekommande. Ett utökat utbud i fastigheten skulle kunna medföra att fler skolor än i nuläget väljer att förlägga sina idrottsdagar i fastigheten. Allianshallen har under en tid brottats med ekonomiska bekymmer men har åtgärdat dem och tillsatt en ny styrelse. Allianshallen har en stor efterfrågan på fler plantider från sina medlemmar och vill anlägga en 4:e innebandyplan i Allianshallen.

3.1.7. Koncept Vi vill skapa ett fräscht och framåtsträvande koncept som inte har några kopplingar till någon annat varumärke och som inrymmer hela Uppsalas Beachverksamhet som något enhetligt och nytt.

Vi vill skapa ett offensivt marknadsföringskoncept för att rekrytera nya ”beachmänniskor”. Att vara Beach-människa innebär att identifiera sig med beachkonceptet, som innebär ett sunt men avkopplat och coolt alternativ som livsstil och fritidssysselsättning. De som spelar beach i Uppsala ska inte bara vara med i en idrottsförening. Det ska handla om att identifiera sig med att ”vara en beach-kille eller tjej” i en mer omfattande mening. Man är med i ett nytt tänk, i en ny rörelse och igenom att köpa t-shirtar, mössor, shorts etc. samt att vara engagerad medlem ger man uttryck för en tillhörighet som man identifierar sig med.

Genom att skapa ett nytt fräscht varumärke i samband med ett hallbygge, nya planer på Fyrishov, ny styrelse i klubben och en ny hemsida, skapas en konkret symbol för att en nytändning håller på att ske inom beachverksamheten i Uppsala. Inspiration och engagemang kring en ny oskriven identitet kommer att ge nya aktiva känslan av att de skapar något nytt och eget, vilket stärker lusten och engagemanget kring konceptet och sporten i Uppsala.

Figur 3. Skiss av strandhuset i beachhallen. Undervåningen inrymmer omklädningsrum och bastu. På

övervåningen finns en lounge area med strand bar, bord, stolar, soffor, hängmattor och kontor.

3. PROJEKTERING 14

Genom att använda sig av ett ”tropiskt strand” tema som koncept i hallen distanserar vi oss från de befintliga hallarna i Sverige. Uppsalas beachhall sticker ut från de andra hallarna och atmosfären i hallen andas utlandssemester på en tropisk ö.

Detta är vad vi skulle kunna erbjuda i den specifika hallen:

• Glasad dörr på entrén från innebandyn där man tittar ut genom ”bakgården” på strandhuset och ser folk spelar beachvolley. Utmärkt reklampelare mot hallens 10 000 besökare/vecka!

• Extra strandkänsla genom tropiskt tema, strand hus och strand bar.

• Omklädningsrum, bastu och framtida möjlighet till (bubbel)pool.

• Närhet till läktare.

• Upplyst lounge area i närhet till strandbaren, där film och sportsändningar kan visas.

• Bord och stolar för servering av mat (catering).

• Lugnare yta bakom baren med soffor, kuddar och hängmattor att varva ned i efter spel.

• Utrymme att konstruera ett ”självstädande” golv i omklädningsrummen.

• ”Avsandningsplats” med vattenslang och borstar i direkt anslutning till banorna och som inte stjäl utrymme från banorna.

• Möjlighet till olika användningsområden för strandbaren som t.ex. tillfällig reception där personalen har översikt över hela hallen. En DJ kan spela musik därifrån och baren kan användas som tävlingssekretariat vid turneringar. Baren ger extra mervärde till hela hallen bl.a. vid företagsarrangemang. Möjlighet till sponsorintäkter som en annorlunda och attraktiv yta att sponsra.

• Använda två redan befintliga toaletter vilket minskar investeringskostnaden.

Denna lösning ger också en naturlig och fördelaktig logistik för de gäster som spelar beachvolleyboll.

1. Bokar och betalar för sin speltid i kaféet.

2. Går in igenom beachhallsentrén och ställer sina skor vid skogränsen.

3. Går vidare till omklädningsrummet, byter om och spelar beachvolley.

4. Spelaren blir törstig och köper läsk i försäljningsluckan.

5. När man spelat klart borstar och spolar man av sig det mesta av sanden.

6. Duschar och byter om.

7. Tar på sig skorna vid skogränsen.

8. Spelaren är hungrig och köper en macka innan denne åker hem.

3. PROJEKTERING 15

För minska sandspridningen har vi följande lösningar:

• Mattor, vid entrén till beachhallen.

• Skogräns innanför beachhallens entré gör att alla som passerar tar av sig skorna.

• Glasad lucka där sandiga beachspelare kan handla direkt från beachhallen.

• Avsandningsplats med borstar och avspolningsmöjligheter när man kliver upp från stranden.

3.2. ORGANISATIONSFORM En av de större riskerna med projektet är att det ställs betydligt större krav på organisationen om FBC väljer att driva beachhallen. Som nämnts i riskanalysen så behöver FBC en egen styrelse med egna möten och egen ekonomi separerad från Uppsala Volley övriga inomhusvolleybollverksamhet. Detta för att få en så effektiv organisation som möjligt och för att avlasta Uppsala Volleys styrelse som i nuläget driver båda verksamheterna. Vid det extra insatta årsmötet 4:e april 2005 tillsattes en ny separat styrelse för FBC.

Under projektet har vi undersökt fördelarna och nackdelarna med att driva hallen som förening respektive företag (se tabell 5). Slutsatsen är att driva hallen som förening då sporten och dess utövare får ut mest av det hela.

3. PROJEKTERING 16

Tabell 5. För- och nackdelar med förening och företag

Förening Företag

Anställa utan arbetsgivaravgift upp till ½ basbelopp (ca. 18-20000kr/år)

30-50 % av investeringarna täcks av ALMI företagspartner om affärsplanen är tillräckligt bra.

Förening kan söka bidrag Kan låna av bank då det finns personer som borgar och går in med personlig risk.

Medlemslån/insats för att täcka del av investeringskostnaderna.

Kan göra avdrag för moms vilket gör investeringarna billigare.

Ingen, liten personlig risk för klubbens styrelse Vinstdrivande, beachvolleyspelarnas intresse kommer i 2:a hand.

Kan göra sig momspliktig. Vilket gör investeringarna billigare.

Bara anställd personal vilket slår hårt på ekonomin

Återinvesterar ev. vinst till sporten beachvolleyboll. Exempelvis fler utomhusplaner, elitsatsningar, tävlingar, träningsläger för tjejer etc.

Ideell arbetskraft t.ex. ”byta jobb mot spel” grupper som sköter receptionen kvällar och helger.

Ej möjligt att ta banklån utan borgenär.

3.3. DRIFT

3.3.1. Samarbetet med Alliansen Ett antal möten med Allianshallens styrelse har mynnat ut i ett kontraktsförslag. Under vårt arbete har utgångspunkterna till kontraktet för samarbetet mellan Allianshallen och Beachhallen varit följande:

• Samarbetet skall göra så liten inverkan som möjligt på Allianhallens befintliga verksamhet

• Samarbetet skall gynna båda parter

• Ansvarsfördelningen mellan de två parterna skall vara så enkel och lättförstådd som möjligt

Kontraktet beskriver kort hur klubbarna (Allianshallen och FBC) löser gemensam reception, bemanning och nya förlängda öppettider. Nedan sammanfattas kontraktet i korthet:

3. PROJEKTERING 17

Öppettider Nya öppettiderna i caféet och Allianshallen/Beachhallen ska vara:

Måndag - fredag 10 - 23

Lördag 09 - 21

Söndag 09 - 23

Separering av inkomster Caféet ska ha två kassaapparater för registrering av betalningar, en för Allianshallen och en för Beachhallen. Beachhallen bekostar den nya kassaapparaten. Båda kassorna ska vara öppna under caféets hela öppethållande.

• I Allianshallens kassaapparat ska intäkterna från samtliga inköp av kioskvaror registreras.

• I Beachhallens kassaapparat hamnar intäkterna från planhyror i Beachhallen samt från försäljning av beachvolleyutrustning.

Anställd personal Beachhallen anställer personal för att driva caféet på vardagar 10-16. Allianshallens personal ansvarar för att driva caféet på vardagar 16-23. Den anställda personalen sköter båda kassorna samtidigt.

Ideella funktionärer Lördagar och söndagar bemannas caféet av ideella funktionärer, med samtidig bemanning från både Allianshallen och Beachhallen. När caféet är bemannat av ideella ska det finnas funktionärer från båda parterna på plats för att sköta respektive kassa.

Specialarrangemang Vid Beachhallens specialarrangemang äger de rätt att ha catering och kioskverksamhet i sin egen lokal. Vid Allianshallens specialarrangemang äger de rätt att stänga caféet helt för beachhallens besökare.

Beachhallens reception I caféet ska finnas tillgång till följande nya utrustning, som bekostas av Beachhallen:

• Separat telefonlinje för Beachhallen

• Dator med kontinuerlig internetuppkoppling för Beachhallen

• Hylla/monter där Beachhallen ska kunna visa beachvolleyutrustning

3.3.2. Anställd personal För att få god insikt i hur det är att driva en beachhall som förening och hur det är att arbeta som hallchef har kontakt upprättats med Ulf Norman, hallchef för NRJ beachvolleyhall, Göteborg. Ulf bedöms ha stor insikt i beachhallsdrift. Ulf har utvecklat NRJ hallen från att 1998 vara 5 planer till att bli världens största 2004 med 12 planer. Ett antal telefonsamtal, mailväxlingar och ett studiebesökbesök i beachvolleyhallen har hittills gjorts. Slutsatsen är att Göteborg Beach Club har en bra organisation och system för halldrift. FBC bör driva sin hall på liknande sätt och nedan beskrivs den anställd personal som behövs.

3. PROJEKTERING 18

Hallchef Nedan beskrivs kortfattat hallchefens ansvarsområden och arbetsuppgifter.

Ansvarsområden:

• Ansvar för drift och redovisning.

• Ansvar att självständigt planera, utföra och dokumentera inkomna arbetsuppgifter.

• Ansvar att hålla en mycket god kännedom om beachvolley, leverantörer och samarbetspartner.

• Ansvar att bidra till utveckling av kunskap och kompetens bland de deltidsanställda.

• Ansvar att upprätthålla en god arbetsmiljö.

• Ansvar att självständigt driva ålagda projekt och delprojekt.

Huvudarbetsuppgifter:

• Planera och säkerställa hallens öppettider.

• Planera bemanningen för deltidsbefattningar.

• Kontinuerligt utveckla relationen till skolor och företag

• Upprätta och följa budgeten.

• Redovisa intäkter, kostnader och likviditet varje månad. I redovisningen skall rörelsen olika delar framgå. Månadsrapporten ska innehålla ekonomiskt resultat jämfört med budget, beläggning på olika tidssegment, antal besökare i olika segment mm.

Ekonomi Då hallens drift medför att klubbens ekonomi kommer att växa upp mot 100 ggr och att klubben behöver anställa personal. Att anställa revisor på timtid och att en redovisningskonsult upphandlas för att sköta ekonomin rekommenderas.

Receptionist Anställd personal på dagtid som driver receptionen och kioskverksamheten och som ansvarar för bokning av planer och försäljning etc.

Arbetsgrupp Består av klubbmedlemmar som vill jobba för hallen i utbyte mot gratis träningstider. Jobbar kvällar och helger i receptionen och ansvarar för bokning av planer och försäljning etc.

3.4. HEMSIDA/BOKNINGSSYSTEM Fyrishov Beach Club finns på nätet under www.uppsalavolley.com under länken Beach som är en undersida. Detta medför en del nackdelar som t.ex. att man inte hittar klubben via de stora sökmotorerna som exempelvis Google. En annan nackdel är att klubben inte kan marknadsföra en egen webbadress som klubben kan fylla med nytt utseende och image. Den befintliga hemsidan har också begränsad struktur som gör det svårt att navigera och krångligt att hitta information på hemsidan. För att få en levande hemsida krävs det att många i klubben kan hjälpas åt att uppdatera informationen och ladda upp nödvändiga dokument och bilder. Detta sker via ett formulär där

3. PROJEKTERING 19

HTML kunskaper krävs och användaren har begränsade rättigheter. Att ladda upp dokument och bilder måste ske via webbmastern. Nedan sammanfattas vad som behöver förbättras gentemot befintliga hemsidan för att lösa dessa problem.

3.4.1. Ny hemsida För att bygga själva hemsidan finns det ett antal olika lösningar. Antingen använder man olika programkod (t.ex. PHP-lösningar) som är billigare men kräver manuellt arbete i form av programmering eller så köper man en färdig tjänst där det mesta ingår. På grund av att klubben vill ha upp hemsidan så snart som möjligt föredrog klubben enkelhet framför flexibilitet och mer jobb. Under våren 2005 valde klubben att köpa domänen www.fyrisbeach.se.

Den leverantör som bedömdes uppfylla våra systemkrav var Internet Boarder Technologies tjänst Sitevision6, som där bl. a. bokningssystem, forum och webbadministration ingår. Alla de krav som måste finnas i det nya systemet finns med i tjänsten. Fördelen med Sitevision är att klubben snabbt och enkelt kan få upp en fungerande hemsida. Kontraktet möjliggör också ett halvårs prövotid under vilket klubben kan bygga upp siten och utvärdera om systemet är tillräckligt bra. Tyvärr så ingick inte egna mailadresser utan det är en tjänst som de tar betalt för, men klubben ska kolla upp om detta går att lösa ändå. Det som kvarstår för att kunna göra sidan publik är utseendet på den. Utseendet hänger också ihop med vilken hall och hur det kommer att se ut där. Därför avvaktar klubben ett beslut om Allianshallen innan de går vidare med logotyp och hemsidans utseende. Tillsvidare kan bl.a. tester på bokningssystemet göras.

3.5. EKONOMI Investeringarna som krävs för att anpassa hallen för beachvolley kommer fastighetsägaren att bekosta. I sin tur läggs 10 % av investeringen på årshyran. Investeringarna medför ett hyrestillägg och inte ett lån. Det betyder att tillägget kommer att betalas även efter det att totalsumman för investeringarna är uppnådd. Dock medför upplägget att något lån inte behöver tas och det därför inte heller kommer vara någonting som belastar klubben om det skulle vara så att kontraktet en dag sägs upp.

En satsning på sex beachplaner istället för fem skulle medföra att investeringen för omklädningsrummen räknat per plan skulle minska. Den merkostnad det skulle innebära att öka investeringen och årshyran skulle vara försvarbar mot den möjlighet till ökad omsättning som en sjätte beachplan skulle medföra.

3.5.1. Jämförelse med Göteborgshallen Nedan visas Göteborg Beachvolley Clubs (GBC) rörelseresultat efter att de tog över driften av beachhallen -99. År -99 hade GBC 280 medlemmar. 1993 till 1998 drevs hallen av ett privat företag. 1999 fanns det 5 beachplaner och när måtten på planen ändrades antalet planer till 7 stycken år 2000.

6 www.internetborder.se/4.165f5bbc203ad7fff22.html

3. PROJEKTERING 20

0 kr100 000 kr200 000 kr300 000 kr400 000 kr500 000 kr600 000 kr700 000 kr800 000 kr

99-00 00-01 01-02 02-03 03-04

Figur 4. Göteborg Beachvolley Club:s rörelseresultat 99-04.

För tillfället har FBC 130 medlemmar vilket är hälften av vad GBC hade -99. En hall med 5 eller 6 planer skulle placera FCB på ungefär samma nivå. Detta då Stockholm ingår i upptagningsområdet och de ännu inte har någon hall. Vidare kan nämna att hallen i Uppsala skulle ligga mer centralt än vad hallen gör i Göteborg.

3.5.2. Budget Budgeten7 är baserad på år 3 då hyran är reducerad år 1 och år 2 enligt kontraktet. Beläggningsgraden baseras på Göteborgs snittbeläggning och snittintäkter. Ekonomisk livslängd på hallen är 8-10år enligt de andra hallarna i Sverige.

7 Bilaga 2, Budgetkommentarer

3. PROJEKTERING 21

Tabell. 6. Budget för beachhall Negativ Positiv Negativ Positiv Antal planer 5 5 6 6 Öppet per dag Timmar/Dag Timmar/Dag Timmar/Dag Timmar/Dag Dag 8 10 8 10 Kväll 5 5 5 5 Helg 13 12 13 12 Vinter 32 veckor 32 veckor 32 veckor 32 veckor Dag 1280 1600 1280 1600 Kväll 800 800 800 800 Helg 832 768 832 768 Beläggningsgrad Dag 30 % 40 % 25 % 35 % Kväll 75 % 90 % 62 % 80 % Helg 65 % 70 % 54 % 65 % Snitt 57 % 67 % 47 % 60 % Sommar 10 veckor 20 veckor 10 veckor 20 veckor Dag 400 1000 400 1000 Kväll 250 500 250 500 Helg 260 480 260 480 Beläggningsgrad Dag 10 % 10 % 8 % 5 % Kväll 30 % 40 % 25 % 45 % Helg 30 % 40 % 25 % 40 % Snitt 23 % 30 % 19 % 30 % Hyra per timme/plan Dag 120 120 120 120 Kväll 220 220 220 220 Helg 220 220 220 220 Intäkt per år Vinter Dag 230 400 384 000 230 400 403 200 Kväll 660 000 792 000 654 720 844 800 Helg 594 880 591 360 593 050 658 944 Intäkt per år Sommar Dag 24 000 60 000 23 040 36 000 Kväll 82 500 220 000 82 500 297 000 Helg 85 800 211 200 85 800 253 440 INTÄKTER 1 677 580 2 258 560 1 669 510 2 493 384

3. PROJEKTERING 22

INVESTERING Sand 203 040 203 040 243 540 243 540 Frigolit 14 100 14 100 16 913 16 913 Vattenslingor 125 333 125 333 150 333 150 333 Varmvatten beredare m pump 20 000 20 000 20 000 20 000 Duk 22 560 22 560 27 060 27 060 Linjer 3 000 3 000 3 600 3 600 Nät 7 500 7 500 9 000 9 000 Stolpar 5 000 5 000 6 000 6 000 Antenner 3 000 3 000 3 600 3 600 Redskap 4 000 4 000 4 000 4 000 Musikanläggning 15 000 15 000 15 000 15 000 Bord och stolar 15 000 15 000 15 000 15 000 Dator & Telefon 8 000 8 000 8 000 8 000 Bokningssystem 5 000 5 000 5 000 5 000 Omklädningsrum 400 000 400 000 400 000 400 000 Ventilation 150 000 150 000 150 000 150 000 Belysning 143 594 143 594 172 237 172 237 Ombyggnad mot cafét 20 000 20 000 20 000 20 000 Reception 20 000 20 000 20 000 20 000 TOTAL INVESTERING 1 184 128 1 184 128 1 289 283 1 289 283 DRIFTSKOSTNADER Hyra 993 432 993 432 965 448 965 448 El, vatten, värme 93 000 93 000 90 000 90 000 Personal 333 333 400 000 333 333 400 000 Internet & Telefon 5 000 5 000 5 000 5 000 Revisor 10 000 10 000 10 000 10 000 Redovisningskonsult 60 000 60 000 60 000 60 000 Hyrestillägg 10% 118 413 118 413 128 928 128 928 TOTAL DRIFT 1 613 178 1 679 845 1 592 710 1 659 376 RESULTAT 64 402 578 715 76 800 834 008

Följande slutsatser kan dras från tabell 6. För en investeringskostnad på 1,3 miljoner kan en beachhall byggas i Allanshallen. Omsättningen beräknas bli 1,7 miljoner/år. En beläggningsgrad på 50 % krävs för att hallen skall går runt. Även vid låg beläggning är inkomsterna högre än utgifterna under sommarens 10 veckor vilket gör att det är värt att hålla hallen öppen på sommaren. Investeringskonstanden beror till stor del av vilken standard som väljs på omklädningsrummen. Merkostnaden att anlägga 6 istället för 5 planer är i sammanhanget obetydligt, men alternativet 6 planer genererar betydligt större inkomster. Totala ytan blir mindre med 6 planer och beror på att sidoutrymmena kan elimineras.

3.5.3. Finansiering Nackdelarna med att driva hallen som förening är att trots att föreningen är juridisk person vad det gäller moms och skatt etc. så är inte klubben det gentemot bankerna. Detta gör det omöjligt för föreningen att ta lån från en bank utan borgenärer. Följande sätt för att få in pengar till projektet finns enligt nedanstående.

3. PROJEKTERING 23

Lån från investerare Enligt Kristina Carlsson, Handelsbanken, Uppsala bör det stå i föreningens stadgar att styrelsen har rätt att teckna lån. Annars krävs ett årsmöte med enhälligt godkännande för att klubben skall få det godkänt. Att låna från investerare görs lättast genom ett lån direkt till föreningen där räntesatsen får styra hur mycket avkastning riskkapitalisten skall få. Räntesatsen blir en förhandlingsfråga och direkt avgörande om personen i fråga vill låna ut pengar eller inte.

Borgen från kommunen När Göteborg Beachvolley Club tog över driften 98 fick de både ett bidrag på 200 000kr och en kommunalborgen vilket gjorde att de kunde låna från banken. Vi har undersökt med Uppsala kommun om det är möjligt att få borgen men i ett principbeslut från 2003 beslutades att Uppsala kommun aldrig mer skulle borga för lån till föreningar. I stället skall en fond inrättas som föreningar kan söka medel ifrån. Fonden heter Idrottens utvecklingsfond och är ännu inte inrättad. Detta medför att kommunen i nuläget bara kan ge föreningen mindre bidrag (se kapitel bidrag och stipendier nedan) som är verksamhetsanknutna och i princip medför att FBC redan har hallverksamhet.

Sponsring I boken Idrottsföreningar ges tips på hur skall gå tillväga för att få sponsorer. Några av dessa är:

• Välj personer som har olika kontaktytor i PR-gruppen

• Försök hitta någon inköpsansvarig på något större företag som kan köpa reklam. De har bra förhandlingsläge.

• Försök hitta försäljningsargument som företaget har glädje av, tex. att de anställda får fritt inträde till föreningens aktiviteter eller på utställningar eller konserter.

• Anordna sponsorträffar någon gång per år där föreningen presenteras och där representanter för sponsorföretagen bjuds på förtäring och en föreläsning eller något annat intressant.

• Kontakta företagen vid psykologiskt rätta tidpunkter. Det är förmodligen lättare att sälja reklam en fredag förmiddag än en måndag morgon.

3. PROJEKTERING 24

FBC har utsett en person i nya styrelsen för att leda och samordna det arbetet för FBC:s PR-grupp. Hittills har sponsringspaket i grova drag framtagits och det ser ut som följer: Tabell 7. Exempel på företagsprodukter i Beachhallen

Produkt Inkluderande

Namnsponsor Hallnamn, helhetskoncept hall inkl. bar, planutrustning, 2 stora väggytor. Stor exponering hemsida, lag i korpserie, plats i företagsturnering, stående halltid 1 h/vecka, plakett

Huvudsponsor 1 stor väggyta, planutrustning, 1 stor exponering, hemsida, lag i korpserie, plats i företagsturnering, plakett

Barsponsor Helhetskoncept i baren, stor exponering hemsida, plakett

Förköp av plantider Fria tider inkl. instruktör 30 min

Fast tid/mån

Plakett Plakett, länk på sponsorsida

Större skylt i hallen Plakett

Mindre skylt hallen Plakett

Väggyta

stor (7m x 10m) Plakett

liten (5m x 5m) Plakett

bar (5m x 15m) Plakett

Egen plan Plakett

3 plans nätexponering Plakett

6 plans nätexponering Plakett

På det sättet som vi vill designa hallen (se kapitel 3.2 Visionen) är det viktigt att tänka på hur reklamskyltar sitter så att de harmoniserar med den övriga inredningen i hallen. Om möjligt vill vi undvika en ”sporthallskänsla” där skyltarna stjäl allt utrymme i hallen.

3. PROJEKTERING 25

Möjliga samarbetspartners Följande typer av företag kan beachhallen att ingå ett djupare samarbete där beachhallen och företaget kan byta tjänster mellan varandra:

• Bank – Beachhallen kommer få ett utökat behov att betaltjänster och kontanthantering.

• Ljus och inredningsdesign – Att ha en så attraktiv hall som möjligt gör det lättare att locka företag och sälja sponsorpaketet, vilket också hänger ihop med logotypen och grafikern.

• Grafiker – Framställande av logotyp och en hemsida som går i linje med hallens inrednings design och ljussättning gör att konceptet är mer enhetligt och genomtänkt.

• Kläder och sportutrustning.

Medlemsinsats Ett sätt att få in pengar till hallen är att låta medlemmarna betala en medlemsinsats till klubben liknande som golfklubbar gör. I föreningens enkätundersökning vi lade ut frågan om medlemmar var beredda på att köpa aktier á 1000kr för att få tillstånd en beachhall. 30 % av medlemmarna svarade att de kunde köpa en aktie för 1000kr. 11 % av klubbensmedlemmar svarade att de kunde tänka sig köpa fler aktier. Detta motsvarar över 50 000 kr utan att medlemmarna egentligen vet något om förutsättningarna och riskerna med aktieköpet.

En uppskattning med enkätundersökningen och det ökade intresset för beachvolley i Uppsala på våren 2005 ger att FBC nog skulle kunna samla ihop en medlemsinsats (eller räntefritt lån till klubben mot en viss mängd fria tider) på mellan 50 –150 000kr beroende på hur villkoren för den enskilde medlemmen skulle se ut.

Bidrag och stipendier Nedan listas de fonder, stipendier och bidrag som projektgruppen har kollat upp. Då detta arbete upplevts som svårt att komma in i har vi kontaktat SOSAB8 och betalat för deras tjänst som hjälper föreningen att hitta passande fonder. Svaret från SOSAB innehöll ca 70 lämpliga fonder och stipendier.

Pengar går att söka dels för själva projektet, för om- och tillbyggnad av lokalen samt verksamhetspengar då verksamheten är igång.

Medel för uppförande, om- och tillbyggnad samt utrustning sökas från Allmänna arvsfonden och Riksidrottsförbundet (RF). För att vara berättigad till stöd för lokaler/utrustning från Allmänna arvsfonden krävs att organisationen funnits i två år. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Pengarna skall främja verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Ansökningstiden är löpande och utbetalda belopp har varierat mellan 75 000 kronor och 1 000 000 kronor. För att vara berättigad till medel krävs att organisationen äger lokalen eller har långtidskontrakt på denna (minimum tio år). Allmänna arvsfonden beviljar även pengar för projektstöd. För att få projektstöd måste organisationen ha funnits i minst ett år (kunna visa stadgar och verksamhetsberättelse för denna tid). Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år.

RF har en pott pengar avsatta till idrottsföreningars anläggningar. Även här är kravet att klubben måste äga eller ha långtidskontrakt (minimum tio år) på lokalen. Bidrag prioriteras för investeringar som främjar barn- och ungdomsverksamheten, jämställdhetsskapande åtgärder, 8 www.sosab.se, Stöd och Stipendier AB

3. PROJEKTERING 26

handikapptillgänglighet och ökat utnyttjande av anläggningen. Andra krav som skall uppfyllas är att lokalen skall vara öppen för alla oavsett ålder, stimulera till aktivitet och social samvaro och vara öppen för spontan verksamhet. Ansökan senast 31 december, beslut utsändes till sökande i juni månad, året efter ansökningsåret. Maxbeloppet är 100 000 kronor och totaltkostnaden för projektet måste överstiga 25 000 kronor för att vara berättigad till att söka.

Även Handslaget (en satsning från RF med pengar från regeringen) har en summa pengar som är ämnade för anläggningar och skall fördelas under år 2005. Reglerna är desamma som för RF:s ordinarie anläggningsbidrag. I år är det bestämt att dessa pengar skall koncentreras till storstadsregionerna (Stockholm, Malmö och Göteborg). Det är distriktsförbunden i dessa regioner som avgör vilka kommuner som skall prioriteras.

Handslaget har också verksamhetspengar att fördela för att främja barn- och ungdomsverksamheten. Under Handslagets år 2 (2005) har Upplands Idrottsförbund 400 000 kronor kvar att fördela till idrottsföreningar som samverkar med skolan. Sista ansökningsdag är den 30 juni, 2005. Ansökan skrivs tillsammans med representanter från skolan och Upplands Idrottsförbund.

Kommunen har ett flertal bidrag att söka dels vid uppstartandet av en förening dels då verksamheten är igång. Etableringsstödet är ett stöd till nya föreningar för hjälp till uppbyggnad av verksamheten. Stödet kan sökas tidigast en månad innan verksamheten börjar och senast sex månader efter bildandet. Ansökning sker under hela året. Ledarutbildningsstöd är ett stöd som skall stimulera till utbildning av ledare inom föreningen. Ansökan sker hela året och utbetalat belopp varierar mellan 5000 kronor och 40 000 kronor, beroende på föreningens storlek. Inte att förglömma är kommunens verksamhetsstöd som består av två delar, medlemsaktivitetsstöd och grundstöd. Dessa stöd betalas ut i efterhand och storleken på medlen beror på antal medlemmar inskrivna i föreningen och antalet medlemmar som medverkat i föreningens aktiviteter. Sista ansökningsdag är 15 februari respektive 15 augusti för medlemsaktivitetsstöd och 1 maj för grundstödet.

Näringslivets och Uppsala kommuns jubileumsstipendium förvaltas av Uppsala föreningsråd. Stipendiet skall ”i första hand tilldelas föreningar och ungdomsledare som gör berömvärda insatser för barn- och ungdomsverksamhet”. Sista ansökningsdag är 1 maj, 2005.

Bidrag för lokal utveckling kan sökas genom ESF (Europeiska socialfonden) i Uppsala län. Projektet ingår i något som heter Växtkraft Mål 3 vars syfte är att skapa sysselsättning för långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna. Stödet kan uppgå till mellan 10 000 och 200 000 kronor. Kravet är dock att anställningen skall leda till ny kunskap och kompetensutveckling. Ansökningarna behandlas var sjätte vecka. Nästa ansökningstillfälle är 19 april respektive 7 juni.

Andra exempel på stipendier som kan vara värdefulla att kolla upp ytterligare är Landstingets stipendium (senaste ansökningsdag 31 december) och Folksams Idrottsfond (senaste ansökningsdag 1 februari).

Teknikbrostiftelsen och Drivhuset är andra bra organisationer att ta kontakt med. Dessa premierar ungt företagande och projekt.

3. PROJEKTERING 27

3.6. BYGGPROJEKTERING

3.6.1. Planlösningar

Alternativ 1 Huvudlokalen omfattar 1500 m2 där det är möjligt att anlägga beachvolleybollplaner på 1270 m2. I en angränsande lokal med utsikt över en ljusgård byggs en reception och omklädningsrum med bastu. Vid receptionen kan även en liten servering anordnas. Denna angränsande lokal omfattar ca 200 m2, har 2,5 meter i takhöjd och har utsikt ut över en ljusgård. Planlösningsalternativet innebär en maximering av antalet planer som kan vara 6-7 där en av planerna är något mindre än en fullstor beachvolleybollplan. Dock medför den utökade delen för omklädningsrum och servering också en stor hyresökning.

Alternativ 2 Samma yta som ovan används till beachvolleybollplaner men omklädningsrum byggs i källaren som en förlängning av innebandyns omklädningsrum. För att kunna ha en reception läggs denna i innebandyns café. Alternativet är dyrt då det är komplicerat att bygga i källaren. Dessutom blir hallens logistik omständlig då man först skall betala i receptionen och sedan ta sig ned i källaren för att byta om. Det blir lång väg att gå från omklädningsrum till beachplanerna och detta medför en stor risk för sandkontaminering.

Alternativ 3 En avsidesliggande del av huvudlokalen tas i anspråk för att bygga omklädningsrum. Ytan motsvarar 160 m2 och ligger i direkt anslutning till innebandyns café. Takhöjden är ca 8 m vilket gör att en servering kan anläggas ovanpå omklädningsrummen. Receptionen samordnas med innebandyns café. Den dubbelnyttjade ytan gör att hyran per funktion minskar. Dock innebär planlösningsalternativet att en mindre beachplan inte kommer till stånd.

Valt Alternativ Det alternativ som har framstått som bättre än de andra är alternativ 3. Detta alternativ innebär en relativt enkel logistik samt en väl utnyttjad lokalyta. Planlösningsförslag på 5 och 6 planer har tagits fram. Beachhallens omklädningsrum ligger i bredvid Allianshallens café. En sjätte plan kan få plats på den övre lediga ytan, ovanför plan 5 under förutsättning att väggen kan flyttas.

3. PROJEKTERING 28

Figur 5. Planlösning med 6 planer och omklädningsrum.

3.6.2. Beachplanerna En beachvolleybollplan byggs upp genom att ett 0,3 -0,4 m tjockt sandlager läggs ut på golvet. Om sandvärme önskas läggs först ett lager frigolit på golvet. På frigoliten placeras en fiberduk och sedan vattenslingor. Detta täcks med ca 5 cm sand och sedan med ytterliggare en fiberduk. Överst placeras resterande 35 cm sand. Planavgränsningarna består av gummiband som fästs med sandankare i hörnen och på mitten av långsidorna. För att skilja planhalvorna åt sätts ett nät upp. Nätet sitter på stolpar med en platta i ena änden. Denna platta grävs ned i sanden och hålls på plats av sandens egentyngd.

De befintliga ventilationsgallren kommer att övertäckas för att på så sätt åstadkomma ett bjälklag som förhindrar att sand tränger ned i källaren. Detta görs med hjälp av masonitskivor som limmas fast i bjälklaget. De övertäckta ventilationsgallrens yta måste ersättas av nya ventilationshål på den övriga ytan för att behålla samma luftflöde. Detta är tänkt att göras i lokalens kanter utmed väggarna för att utgöra så små hinder för spelet som möjligt.

Alliansens

Café/Reception

w

wBastu

Omkl.

Omkl.

Dusch

Dusch

Förråd

Bastu

Omkl.

Omkl.

Dusch

Dusch

Förråd

WC

WC

WC

3. PROJEKTERING 29

Vattenrör kommer att infästas på bjälklaget och kopplas via en värmeväxlare till fjärrvärmesystemet. En pump kommer sedan att få vattnet att cirkulera och på så sätt värma sanden till ca 23°C. Sanden läggs direkt på bjälklaget med de infästa vattenrören och kommer ha ett djup på 0,4 m vilket motsvarar ett tryck på 600 kg/m2.

För att sanden inte skall damma behöver den fuktas varje dag. Detta löses genom att munstycken installeras på ett sådant sätt att de inte är i vägen för spelarna och samtidigt möjliggör en ommöblering i hallen vid evenemang. Företrädesvis bör munstyckena placeras vid taket. En annan variant som tillämpas i ridhus är att munstyckena placeras på vikbara armar utmed väggarena. När man sedan skall använda bevattningen viker man bara ut armarna och kopplar på vattnet.

Belysningen skall bytas ut till en mer sportanpassad armatur med skyddsgaller för ljuskällan. Värt att tänka på är att ljuskäglorna skall överlappa varandra för att på så sätt få en så heltäckande belysning som möjligt. I och med att spelarna tittar väldigt mycket uppåt och ser undersidan av bollen bör det finnas ljuskäglor som är riktade uppåt. Detta medför att spelarna lättare ser bollen då den lyses upp underifrån. Om evenemang i framtiden skall kunna tv-sändas måste hallen vara bra upplyst för att sporten skall göra sig bra i bild.

Väggarna skall målas i en mer tilltalande färg. Framför allt målas om för att få bort den lite smutsiga känslan som blir då betongen delvis lyser igenom i de målade lekarblocken. Ena långväggen kan målas vit för att sedan eftersom måla sponsorernas namn och logotyper. Kumlins måleri tror att det tar ca 4 dagar att rengöra och sprutmåla väggarna.

En ca 1 m hög sarg skall uppföras för att förhindra att områden som skall vara fria från sand kontamineras. Sargen byggs av plywoodskivor som stadgas upp av reglar.

Vid evenemang kan temporära läktare byggas upp i hallen. Runt 1000 personer skulle kunna få plats. Det beror lite på hur ventilationen och utrymningsvägar är anordnade.

3.6.3. Omklädningsrummen En fristående omklädningsyta kommer att byggas med en trästomme. Detta för att klubbmedlemmarna skall kunna göra så mycket som möjligt själva och på så sätt minska klubbens kostnader. Utseendemässigt kommer det att vara träpanel föra att på så sätt ge ett intryck av strandhus.

Den fristående byggnaden kommer att innehålla ett materialförråd och två omklädningsrum med dusch och bastu. I varje omklädningsrum finns bänkar, förvaringsskåp, duschrum, handikappanpassad toalett. En gemensam bastu kommer att uppföras med ingång från dam- resp. herrduschrummen.

Varje omklädningsrum omfattar 15 m2 med bänkar utmed väggarna. Ca 25 förvaringsskåp för ytterkläder och väska finns i omklädningsrummet. Väggarna kläs med kakel för att få ett så fräscht intryck som möjligt.

Figur 6. Skiss över omklädningsrummen med bastu, toaletter och dusch. Visar även placering av avsandningsyta.

Duschrummet omfattar 7,5 m2 och innehåller 5-6duschar. Utöver duschutrymmet finns 3,75 m2 som räknas som passageområde till och från

3. PROJEKTERING 30

dusch/bastu och omklädningsrum. Handikapptoaletten är 4 m2 och omfattar en handikapptoalett och ett handikappanpassat handfat samt vändyta för rullstol.

n

or.

Golvet i både omklädnings- och duschrummen anläggs på ett sätt som gör att de blir lätta att städa och hålla efter sanden. För att åstadkomma detta kommer ett undergolv att anläggas som lutar ned mot ett antal golvbrunnar. Undergolvet byggs upp av träreglar som läggs i olika nivåer och som sedan täcks av spånskivor. Det kläs med en våtrumsmatta för att få ett vattentätt fuktspärr. Ovanför undergolvet läggs galler horisontellt och ovanpå dem läggs gallermattor för att få en behaglig yta att gå på. Konstruktionen gör att det är enkelt att hålla omklädningsrummet rent från sand genom att mycket av denna skrapas av fötterna med hjälp av gallermattan och hamnar på undergolvet. Spolar man sedan vatten på omklädningsrummets gallergolv åker sanden med hjälp av lutningen med vattnet till golvbrunnarna. Lutningen 1:10 är lämplig då sanden lätt kan transporteras till golvbrunnarna enbart med hjälp av vattnet.

3.6.4. Kringyta En entrédörr till hallen kommer att tas upp i väggen mot caféet. Eventuellt kommer även en entrédörr att tas upp i väggen mot alliansens korridor. De dörrar som sätts in måste vara korrekt brandklassade då väggarna är brandcellsskiljande.

Innanför dörren byggs en handikappanpassad ramp och den bör ha elutning på 1:12.

Kontor En skogräns kommer att finnas strax innanför entrén. Detta för att förhindra att sand dras med från beachhallen till Innebandyns angränsande lokaler.

Utanför omklädningsrummen kommer en trätrall att anläggas längs med strandhuset. Trallen utgör en del av de sandspridningshinder som finns i hallen. Nivån på trallen skall vara ca 0,5 m ovan bjälklaget vilket gör att den hamnar ca 0,1 m ovanför planernas sandnivå. Trallen kommer vara ca 2 m bred och ca 16 m lång.

Som ett hinder för sanden att spridas i lokalen kommer en avsköljningsplats att anläggas i anslutning till planerna. En yta om ca 1,5 m2 i trallen kommer att nedsänkas och muras in med större natursten. På väggen placeras en vattenkastare och på golvet en golvbrunn.

Figur 7. Skiss över övervåningen med Lounge area, bar och kont

En lucka kommer att sättas in i väggen mot caféet. Denna gör att spelare kommer at kunna köpa exempelvis dricka utan att behöva skölja av fötterna och gå in i innebandyns lokaler. Detta är ytterligare ett sätt att hindra sanden från att spridas. Luckan behöver vara korrekt brandklassad då den sitter i en brandcellsskiljande vägg.

3. PROJEKTERING 31

3.6.5. Lounge area Ovanpå omklädningsrummen ryms en yta på 160 m2 och är tänkt att fungera som läktare och mötesplats då det finns begränsat utrymme framför omklädningsrummen. Ytan är tillräckligt stor för att inrymma ett kontor med. Kontoret nyttjas av hallchefen och där finns tillgång till dator med internet uppkoppling och möjlighet till extra förvaring för klubben.

På övervåningen anläggs också en lounge area med tillhörande strand bar. Där kan tävling och träning administreras, film och sportsändningar visas, musik spelas, där tillfällig personal har översikt över hela hallen.

Ytan framför baren, som ligger närmast beachplanerna, är tänkt att fungera som läktare med strandstolar närmast planerna för att koppla av i och titta på beachvolley. Denna yta är mer upplyst än ytan bakom baren. Där finns även bord och stolar för servering av mat (catering) vid tex. företagararrangemang eller större tävlingar. Bakom baren finns soffor, kuddar och hängmattor att varva ned i efter spel. Denna yta har dunklare belysning och besökarna kan med fördel utöva aktiviteter som exempelvis pilkastning och brädspel.

För att kunna ta sig upp till lounge arean krävs en trapp av något slag. I nuläget finns en ganska brant stålgallertrappa som leder upp till ventilationsrummet som är beläget strax intill. Alternativen är att klä in den befintliga trappen eller också bygga en ny trapp i trä enligt figur 7.

3.6.6. Innebandyns lokal Caféets nuvarande försäljningsdisk kommer att behöva utökas. Detta för att vid tillfällen då det är mycket folk i innebandy- och beachlokaler kunna stå två personer bakom disken. Dessutom skall disken rymma två kassaapparater då innebandy och beachklubb har separata kassor. Vidare bör utrymme anordnas för att kunna exponera kringutrustning så som t.ex. bollar, t-shirts och shorts. Vid beachhallens ingång bör en entrématta placeras för att minska sandspridningen ytterliggare.

4. SLUTSATS 32

4. Slutsats Behovet av en inomhushall för beachvolleyboll är idag stort i Mälardalen. För Fyrishov Beach Club finns det nu goda förutsättningar att vara först i regionen med en hall. Projekteringen visar att lokalen är mycket lämplig som beachvolleybollhall, främst för den goda takhöjden och att golvet håller 20ºC. De tillstånd som krävs för inrättandet av beachvolleyhallen går att få, men det tar ca två månader innan de kan träda i kraft. Samarbetet med Innebandyalliansen är inlett och ett förslag på hur en gemensam reception i cafeterian har tagits fram gemensamt. Om klubben skall sköta den dagliga driften av hallen skulle detta kräva minst en heltidstjänst. Finansieringen av nödvändiga investeringskostnader är löst via kontraktets utformning. Ågerup fastigheter AB vill att vi tillträder lokalen så snart som möjligt.

Vid ett extra insatt årsmöte den 4 april 2005 tog Fyrishov Beach Club formellt besluten att: tillsätta en ny styrelse enligt det förslag som projektgruppen tagit fram. Klubben har nu en egen styrelse och egen ekonomi som är separerad från Uppsala Volley vilket krävs för att starta en hallverksamhet. Styrelsen ålades av medlemmarna att slutförhandla ett kontrakt med Ågerup fastigheter för att sedan iordningställa och driva en inomhushall för beachvolleyboll i Allianshallen i Fyrislund, Uppsala

BEACHHALLAR 1/12

Bilaga 1

BEACHHALLAR I SVERIGE Detta avsnitt är sammanställt från förstudien9 som Skånes volleybollförbund sammanställde 2002. Informationen har uppdaterats både via intervjuer och via information från beachhallarnas hemsidor.

IKSU SPORTCENTER, UMEÅ

Beachklubb IKSU beach har ca 300 medlemmar och medlemspriserna är:

Seniorer födda -84 eller tidigare 300 kr

Juniorer födda -85 tom. -91 150 kr

Ungdomar födda -92 eller senare 50 kr

Hallens läge Anläggningen ligger strax utanför Umeå centrum men mitt mellan sjukhuset, universitetsområdet med forskningsparken och ett studentbostadsområde. Läget är ypperligt enligt många

Drivs och ägs av Anläggningen ägs av stiftelsen och drivs av IKSU.

Öppnad Första hallen öppnades 1983. Våren 1998 byggdes en av tennisbanorna om till en beachvolleybollhall.

Öppettider Måndag - Torsdag 06.30 - 23.00

Fredag 06.30 - 21.00

Lördag 09.00 - 18.00

Söndag 09.00 - 23.00

Anläggning Beachvolleybollhallen med sina tre banor ligger i en jättelik anläggning på 15 000 kvm som har byggts till i flera etapper. Förutom beachvolleybollhallen rymmer anläggningen en simhall med 25-metersbassäng och relaxavdelning, en tävlingsarena för bollsport, klättervägg, gympasal, styrketräningssal, fyra squashbanor, en spinningsal och en hälsoprofilanläggning. Allt samman hålls ihop av en stor ljus reception och entré där även ett café finns. Nu projekteras en utbyggnad mot Universitetet. Tanken är att en helt ny beachhall med 4 planer skall ingå i den.

9 Karin Andrén-Sandberg, Sandstrand året runt – En förstudie av förutsättningarna för en Beachvolleyhall i Skåne, Skånes Volleybollförbund, 2002

BEACHHALLAR 2/12

Beläggning Beachvolleybollhallen har en officiell beläggning på 100 %. Banorna bokas via Internet en vecka i förväg och tiderna till den 8:e dagen släpps vid midnatt. Ofta är den 8:e dagen fullbokad tio minuter över midnatt. Hallen har öppet 08.00-23.00. Det är alltså fullbokat från morgon till kväll. Alla medlemmar har ett nummer för att boka och man måste vara fyra stycken (fyra nummer) för att få nyttja banorna. Problemet är att man får avboka upp till en timme innan och det händer varje dag att kunder gör detta. Banorna står alltså tomma någon timme varje dag på grund av sena avbokningar. Beläggningen på banorna får ändå sägas vara näst intill hundraprocentig.

Banan/sand/nätupphängning De tre banorna har måtten 8 x 18 meter med begränsat friutrymme på ungefär 1 m runt banorna. Sanddjupet är cirka 40 cm och sanden är tvättad sjösand men dammar ändå lite för mycket, kanske på grund av slitaget efter många års användande. Näten är uppsatta som på en strand med rep och stora nedgrävda plattor Inget skyddsnät behövs runt planerna då beachhallen är helt avgränsad från andra sporter. Takhöjden i hallen är ca 6 meter. Då sanden ligger direkt på en stor betongplatta som tidigare varit en utomhustennisplan går kylan direkt upp till sanden. Därför kan inte sanden vattnas för att minska dammspridningen. Resultatet blir kall sand och dålig luft, särskilt under kalla vinterdagar.

Ventilation Vanlig ventilationsinstallation (byggd för tennishallen). Skulle behövas bättre installation då luften är för dammig och upplevs som stillastående. På grund av dålig isolering i lokalen är temperaturen runt 18 grader vilket ändå gör att luften känns relativt fräsch. På sommaren kan det dock bli väldigt dammigt och hett i lokalen.

Belysning Tennisarmatur, vanliga lampor (lysrör) som ger bra ljus men ibland bländar spelarna.

Personal Det finns över 30 anställda (hel och deltid) för hela anläggningen. Ingen särskild är avsatt för just beachverksamheten. Det är IKSU beach som ansvarar för skötsel av banorna.

Ekonomi För att få boka tider till beachhallen måste man vara medlem i IKSU, i undantagsfall kan även icke medlemmar få boka tider och då kostar det 55 kr/timme och per plan. Beachhallen är under hård press då tiderna skall räcka till åt alla. Företag och särskilt skolor vill gärna boka tider men det finns inga tider att boka för dem. Beläggningen är nästintill hundraprocentig vilket får anses som mycket bra då öppettiderna är 06.30-23.00 på vardagar.

Tips inför ny beachhall Man bör ha minst 4 banor och helst en läktare. Detta för att kunna samutnyttja hallen med andra sandsporter och för att kunna anordna tävlingar. En icke-dammande sand bör införskaffas och så bör det vara värmeslingor i sanden. Det bör vara 9 meter i takhöjd. Bra redskap bör också införskaffas.

Att lägga ned tid på en marknadsföringsplan och genomförandet av den så att många känner till hallen och dess möjligheter redan från början är av största vikt. Hallen bör skötas professionellt från början där bemötandet av kunden är avgörande. Redan vid start bör man ha ett fungerande bokningssystem av halltider. Även om priserna bör vara konkurrenskraftiga skall man inte vara rädd att ta betalt om man har en bra produkt att sälja.

BEACHHALLAR 3/12

NRJ-HALLEN, GÖTEBORG

Beachklubb Göteborg Beachvolley Club är sponsrad av radiostationen NRJ Energy 105.3 och därav hallnamnet. Klubben har nu cirka 850 medlemmar hösten 2004 och det kostar 300 kr/år för seniorer och 150kr/år för juniorer att vara medlem. I medlemsavgiften ingår tävlingslicens som endast betalas ut om personen tävlar på sommaren. Efter sommaren ges möjlighet att teckna halvårs medlemskap för halva priset. 1999 tog klubben över driften eftersom det privata företaget som drev hallen gick i konkurs.

Hallens läge Anläggningen ligger utanför Västra Frölunda mitt i ett industriområde, cirka en mil från universitetet och ett par kilometer ifrån närmaste bostadsområde. Läget bedöms som mindre bra. Skyltningen till hallen är bristfällig.

Drivs och ägs av Göteborgs Beachvolley Club driver verksamheten och hyr lokalen av privat företag.

Öppnad 1993 i privat regi, 1999 av klubben

Öppettider Hallen stänger för sommaruppehåll den 24/6. Hallen öppnar igen den 15/8.

Måndag - tisdag 10.00 - 23.00

Onsdag 10.00 - 22.00

Torsdag 10.00 - 23.00

Fredag 10.00 - 21.00

Lördag 09.00 - 21.00

Söndag 10.00 - 22.00

Priser

Icke medlemmar Medlemmar

Vardagar före

Kl. 17.00

35 kr tim/pers oavsett antal

Min belopp 1 bana/1 tim: 140 kr

Max belopp 1 bana/1 tim: 420 kr

25 kr tim/pers

oavsett antal

Övrigt tid: 60 kr tim/pers 4 pers

50 kr tim/pers 5-8 pers

45 kr tim/pers 9-12 pers

Min belopp 1 bana/1 tim: 240 kr

Max belopp 1 bana/1 tim: 540 kr

45 kr tim/pers

oavsett antal

GBC erbjuder utöver detta också specialpris för skolelever under skoltid i hallen är 20kr/tim i max 3 timmar. Det är ett väldigt bra koncept och fungerar utmärkt då det i genomsnitt är minst 1 skola

BEACHHALLAR 4/12

i hallen/dag. Deras upptagningsområde är 5-7 mil och det är 600-700 skolor som besöker hallen. Dessa gäster gör också att kaféet går mycket bra på dagtid.

Anläggning Det är en stor ombyggd industrilokal mitt i ett industriområde. Anläggningen är på 2140 kvm och sandytan 1640 kvm vilket rymmer 7 beachvolleybollplaner. Dessa 7 planer hyrs ut till allmänheten. Hösten 2004 byggdes 5 planer till i en annan hall i fastigheten. Denna hall hyrs av klubbens medlemmar. Denna hall utrustades med belysning av bästa kvalitet för sporthallar. Investeringskostnaderna för denna hall var ca. 600 000kr och det tog 1,5-2 månader att bygga den. Förutom sandplanerna finns det förrådsutrymmen, kontorslokaler, omklädningsrum med solarier, café, klubbhörna, låsbara skåp för värdesaker och en reception.

I den stora beachhallen finns en stor balkong byggd så man kan överblicka hela hallen. Här finns även sittplatser med bord för a 50 personer. Nere vid en av planerna finns en bar med kylare och discoljus som används mest vid företagsturneringar. Väggarna i beachhallen är målade med strandmotiv och i lokalen finns två stora palmer samt bord och stolar med parasoll som bidrar till sommarstämningen. I hallen finns även en bra musikanläggning. Eftersom sandbanorna vattnas varje morgon dammar inte hallen, dessutom får hela hallen en hög luftfuktighet då vattnet avdunstar när det blir uppvärmt av varmvattenslingorna i sanden. Hallen upplevs därför som att ha ett tropiskt klimat.

Omklädningsrummen blir lite trånga under dagtid då det oftast är många spelare/plan. Damernas omklädningsrum är ca. 5 x 8 m och innehåller 5 duschar och 2 toaletter. Herrarnas omklädningsrum är ca. 8 x 12 m och har 8 duschar i 2 duschrum och 3 toaletter. 3 toaletter behövs inte. De värmer sin sand med 20 gradigt vatten och den ansluts via fjärrvärmen.

Nuvarande verksamhet Förutom beachvolleyboll har klubben utbildningar i till exempel mental träning, idrottsskador och domarkurser. Klubben driver också olika projekt såsom arrangemang, tävlingar. Klubben arrangerar också företags- och restaurangturneringar. Exempel på företagspaket från GBC:

BEACHHALLAR 5/12

Beachvolley för ditt företag - året runt! Från september 1999 driver Göteborg Beachvolley Club Beachvolleyhallen i Högsbo och vi vill gärna presentera ett antal spännande alternativ för de företag som vill bedriva friskvård, rekreation eller firmafest. Beachvolleyhallen rymmer fem volleybollplaner på nylagd, mjuk sjösand. Du kan slänga dig i sanden hur mycket du vill utan att slå dig det minsta.

"Små" alternativ:

1

Hyra av strötimmar.

Boka en timme eller två och prova på att spela med dina arbetskamrater.

Kostnad:4 personer 60:-/tim. 5-8 personer 50:-/tim. 9-12 personer 45:-/tim.

2

Köp ett kontrakt för en termin.

Boka in en timme beachvolley i veckan på samma tid.

Kostnad: 300 kr/timme.

3

Hyr en instruktör.

Vi har erfarna instruktörer som lär dig och dina jobbarkompisar spelet.

Kostnad: 300 kr/timme.

4

Hyr hallen en kväll.

Ni hyr hela Beachvolleyhallen en kväll och ordnar en turnering. Ni får också tillgång till vårt trevliga café.

Prisexempel: 2400 kr/timme.

Paketerbjudanden:

A

Lilla företagspaketet.

Vi hjälper er att arrangera en turnering. GBC står för domare och organisation. Före eller efter serverar vi fika i vårt café där ni kan koppla av eller kanske rent av konferera ostört.

Prisexempel: 40 personer. Tre timmars turnering, baguette och dricka, kaffe och kaka: 300 kr/person.

B

Stora företagspaketet.

Vi ordnar den kompletta firmafesten!

Ni börjar med att spela en turnering som vi utformar helt efter era önskemål. De som inte spelar kopplar av i den för ändamålet speciellt utformade ute(inne) serveringen. Där finns strandmöbler och parasoller. Förfriskningar köper ni i baren precis vid strandkanten.

Efter duschning är det dukat i cafét med en av våra välsmakande bufféer. Måltidsdryck ingår. Prisutdelning förrättas.

När alla är mätta startar vi diskoteket som vi kan förlägga nere i sanden. Baren håller öppet hela kvällen. Det blir en helkväll ni sent skall glömma.

Prisexempel:90 pers. 550kr/pers.

OBS! Vi är naturligtvis flexibla att diskutera alla tänkbara varianter av dessa koncept.

BEACHHALLAR 6/12

Bokningssystem Bokning görs per telefon till receptionen eller över Internet. Det går att boka via Internet avsett om den är medlem eller icke. Detta sker genom att skicka ett mail till hallen med uppgifterna: namn, telefonnummer, personnummer och ev. medlemsnummer. Då får de ett användarnamn och lösen av hallen i ett mail tillbaka som gör att de kan boka. Man kan max boka 2 veckor framöver, men ej samma dag. Det går endast att boka två veckor i förväg och max 2 timmar. Vill man boka mer måste man lägga in en förfrågan till hallchefen. Avbokningar måste ske 3 dagar innan via Internet eller 1 dag innan över telefon. Om personerna inte följer detta som skippar att avboka och inte använder tiden debiteras de på minimibeloppet 4 x 60 kr. Abonnemang har idag beachklubben som har träning och tävlingsverksamhet samt en del företag.

Beläggning av banorna Beläggningsgraden för beachhallen är 95 % mellan 17.00-21.00 vardagar och dagtid drygt 40 %. Det motsvarar en snittbeläggning på ca 60 % vinter. På sommaren är snittbeläggning 30 %. På helgerna är det mycket hög beläggning hela dagen (lör 9-21, sön 10-22). Timfördelningen visas i figuren nedan.

Timfördelning

Ströbokning allmänt

34%

Ströbokning medlem

15%

Träning klubb10%

Tävling klubb21%

Kontrakt4%

Arrangemang3%

Skola13%

ArrangemangKontraktSkolaStröbokning allmäntStröbokning medlemTräning klubbTävling klubb

Banan/sand/nätupphängning De 12 banorna har måtten 8 x 16 meter vilket är standard. Därtill kommer friytor runt planerna. Sanddjupet är 35 cm vilket är i minsta laget. Sanden är av mjuk tvättad sjösand vilket är av bra kvalité. Sanden är inte avgränsad någonstans utan är lagd ända intill väggarna. För att få bästa underlag består sanden av många lager: golvet i hela lokalen är betong och ovanpå det ligger ett isolerande frigolitlager. Härpå kommer vattenslingor och cirka 5 cm sand där varmvatten cirkulerar för att värma upp sanden. Ovanpå varmvattenslingorna ligger en tjock fiberduk och därpå cirka 30 cm sand.

Näten är uppsatta som på en strand med rep och stora nedgrävda plattor. Det finns även höga domarstolar. När man hyr banorna ingår även boll om kunden inte har egen. Takhöjden är cirka 8 meter i hela hallen.

BEACHHALLAR 7/12

Ventilation I lokalen är det en vanlig ventilationsinstallation som är bra men skulle kunna vara mer effektiv. Låg lufttemperatur i hallen upplevs ändå som varm då det är varmt i sanden samt hög luftfuktighet.

Belysning Vanliga lampor (lysrör) som ger bra ljus men ibland bländar spelarna i gamla hallen. I den nya hallen har sporthallsbelysning för bästa prestanda. Sporthallsbelysningen ger det bästa ljuset (vitt) och är mycket lämplig för tävling.

Personal Det finns två heltidsanställda och några timanställda i receptionen. De spelare som vill kan arbeta minimum sex timmar i receptionen per månad och får då spela gratis den månaden. De använder sig av praktikanter och samhällstjänsten för att städa lokalen. Det krävs upp mot 5-6 timmar/dag då det är stora avstånd mellan beachhallen och omklädningsrummen.

Ekonomi Eftersom avgifterna för klubbens medlemmar är låga skulle beachklubben inte gå ihop ekonomiskt om man bara hade klubbaktiviteter. Uthyrning till icke-medlemmar och till företag är en nödvändighet för att få tillräckliga intäkter. Uthyrning till skolor ger inga stora inkomster men ger bra synergieffekter för klubben. Även uthyrningar till företag brukar generera mer spel på lång sikt då många återkommer med kompisgäng.

Tips inför ny beachhall Hallchefen menar att om man skall lyckas med en ny hall är det enormt viktigt att man innan tänker igenom hur klubben skall drivas organisatoriskt och att man redan från början agerar utåt på ett professionellt sätt för att till exempel kunna attrahera företag och skolor. Detta ska ske inte bara vid utskick utan särskilt vid bemötande av kunden.

Andra tips inför en ny hall är att eftersom sandplanerna måste vattnas varje dag är ett sprinklersystem en bra investering då det underlättar arbetet att vattna banorna.

AKTIVITETSHALL NJOY, VÄSTERÅS

Beachklubb Klubben startades 2000 av nJoy och har ca 100 medlemmar. Tanken med att ha en beachklubb är att nJoy i framtiden vill sponsra 4-6 beachvolleybollpar som spelar för nJoys räkning i Sverige och utomlands

Hallens läge Mitt i Västerås på nionde våningen i ett parkeringshus, därav heller inga parkeringsproblem.

Drivs och ägs av nJoy

Öppnad 1996

Öppettider Vardagar 6-21 el. 9-21

Lördag 9-18

Söndag 9-19

BEACHHALLAR 8/12

Anläggning Beachvolleybollbanan ligger i en multiaktivitetshall som i sin tur är en del av nJoys aktivitetshall. Inom hela komplexet ryms det gym, hall för aerobics- och gympapass, solarier, två stora omklädningsrum samt en behandlingsklinik för massage och sjukgymnastik. Multiaktivitetsdelen rymmer bland annat en beachvolleybollbana, golfputtinggreen, golfrange, boulebanor samt en sommaruteservering. Hela hallen ger intryck av sommar och det är välkrattade grusgångar mellan de olika aktiviteterna. Hallen är cirka 100 x 50 meter och takhöjden är 11 meter.

Beläggning av banorna nJoy har ingen speciell statistik för varje enskild aktivitet men uppskattar att beachvolleybollplanen ofta är uppbokad cirka 5 timmar per dag. Här tillkommer att vissa helger förläggs träningshelger här för beachvolleybollspelare och då är planen helt uppbokad.

Banan/sand/nätupphängning Volleybollplanen har måtten 14 x 24 meter och är omgärdad av slipers. Underst ligger en fibermatta och ovanpå den 30 cm sand. Det är inte tvättad sand vilket gör att den dammar väldigt mycket, vilket är ett stort problem. För att håla nere detta vattnas planen ofta vilket i sin tur gör att de blir rätt hård att spela på. Hela planen är omgärdad av ett flamsäkert nät. Nätet som skiljer planhalvorna åt är fastspänt i hållare som är fastskruvade i betongpelare. För att hålla sanden så mycket som möjligt innanför som man kan finns en liten sarg, men också en särskild avgränsad yta där vattenslang och borste gör att det är lätt att få av sig sanden från fötterna.

Ventilation Det krävs bra ventilation på grund av den dammande sanden men det är inget problem då detta finns i lokalen.

Belysning Lamporna är vända uppåt i lokalen och taket är vitt. Denna kombination gör att det blir en ljus belysning som inte bländar någon.

Personal nJoy har över 70 anställda men ingen är särskilt avdelad för beachhallen. Det är istället de som spelar och beachklubbsmedlemmarna som sköter skottning av sand och underhåll av banan.

Ekonomi Hallen är kommersiell och går med vinst. Då medlemmarna binder sig att betala 12 månader framåt vet nJoy på förhand hur intäkterna kommer att se ut och sliper de svackor och toppar som annars är vanliga och skapar problem för de flesta idrottsanläggningar.

Tips inför ny beachhall Se till att sandkvalitén är bra och att ljuset är bra.

BELLEVUESTADION, MALMÖ Malmö Beachvolley Club (MBC) hyr sina halltider av Bellevuestadion som inrymmer innebandy och tennisplaner. Klubben driver endast sin egen träning i hallen. Hallen sköts helt av en extern part. Då klubben bara hyr tider får den dels inte del av de intäkter hallen drar in, dels så får hyresvärden insikt i vilken bärighet verksamhet hallen har vilket medför risk för hyreshöjningar på sikt. Detta kan liknas vid samma verksamhet som Fyrishov Beach Club skulle få i det fall en hall startades upp på t.ex. Upsala Tennis Klubb.

Banan/sand/nätupphängning Banorna och sanden är av samma konstruktion som Göteborg använder sig av. De har dock 25 gradigt vatten och systemet krånglar så att sanden fläckvis är kall på något ställe.

BEACHHALLAR 9/12

Ventilation Ingen anpassad ventilation finns i hallen. Hallen blir fort dammig och planerna bevattnas ofta och nödutgången används för att vädra ut dammet från lokalen. Under hösten 2005 kommer en anpassad ventilation med fläkt och utsug att installeras.

Belysning Tennisarmatur längs väggarna vilket bländar spelarna framförallt vid serve.

Personal MBC hyr enstaka tider av Bellevuestadion det medför att de inte behöver anställa personal till hallen. Det gör att MBC inte heller har intresse av att fylla planerna på dagtid, MBC styrelse är 5 personer varav det är Karin som lägger ned mest arbete. Hon uppger att det är ca 3-4 timmar per dag för att sköta verksamheten.

Tips inför ny beachhall Då klubben inte har anställd personal har de inte kunna marknadsföra sig och det har tagit 2 år innan de uppnått max beläggning på helg och kvällstid. År 1 hade de 110 medlemmar och år 2, 160 medlemmar. Vänd belysningen uppåt så att den reflekterar i taket för att undvika att bli bländad.

BEACHHALLAR I RESTEN AV VÄRLDEN

4.1.1. HOLLAND

Stad Kommentar Hemsida

Alsmeer Hall med 6 banor i Alsmeer, en hel del bilder (se OVO cup). 10 träningar på 1,5h kostar 75 euro.

www.beach.nl

Groningen Hall med 2 banor i Groningen, varning för att sidan har ljud!

www.strandnoorddijk.nl

BEACHHALLAR 10/12

4.1.2. KANADA

Stad Kommentar Hemsida

London, Ontario

Ganska tung att ladda pga. applets. Deras "virtual tour" rekommenderas.

www.spikes.on.ca

Toronto En hall med 5 planer och snygg väggmålning.

www.northbeachvolleyball.com

Toronto Ytterligare en hall i Toronto, 7 planer inne samt två anläggningar med 7 resp. 9 planer ute.

www.beachblast.ca

Toronto En tredje hall i Toronto, med 5 planer, kallar sig själva för en fotbollshall i första hand.

www.hangarsports.com

Calgary 2 beachplaner och 4 hårda planer inne, 6 beachplaner ute.

www.volleydome.net

4.1.3. NORGE

Stad Kommentar Hemsida

Oslo med flera

Klubbsida med lite info om tre olika hallar runt Oslo: Greverud, Sande och Drammen.

www.sandvolleyball.no

Stavanger Ett litet tidningsurklipp om den nyöppnade hallen i Stavanger.

stavangerguiden.com/SB/Nr4-04/4.pdf

4.1.4. SCHWEIZ

Stad Kommentar Hemsida

Affoltern am Albis

Ett projekt för att bygga en hall, inte klar ännu. Det finns ritningar och byggbudget.

www.sandhuus.ch

Zürich En hall i Zürich, med onlinebokningssystem. www.beachers.ch

Winterthur En multianläggning i Winterthur, tex. gokarts i källaren.

www.block.ch/sport/beach.html

Gstaad En anläggning i Gstaad, härlig färg på sanden

www.barproject.ch/13.0.html

BEACHHALLAR 11/12

4.1.5. TYSKLAND

Stad Kommentar Hemsida

Köln En hall i Köln, enligt dem själva Europas största. Se "bildergalerie -> center -> weitere".

www.beachsport.de

Berlin Mycket bilder www.beachberlin.de

Berlin En till hall www.city-beach-berlin.de

Krausnick, Berlin En tredje hall strax utanför Berlin, en inomhusstrand med 100 m takhöjd!!!

www.my-tropical-islands.com

Alingen, München En hall i München, har onlinebokningssystem

www.beachhalle.com

München En annan hall i München, just nu stängd, bygger ny lokal. Kolla under rubriken "NEUGIERIG?" för bilder på gamla och teckningar på nya hallen.

www.robertobeach.de

Bietigheim-Bissingen

En hall i Bietigheim-Bissingen med avtagbart tak! De har gjort en beskrivning av sitt hallbygge, verkar innehålla lite om hur de sköter sanden.

www.indoorbeachsports.de

Bordesholm En hall i Bordesholm. www.sportpark-sam.de/_Beachvolleyballhtml.htm

Düsseldorf En hall i Düsseldorf www.menschsportwelt.de

Wallau En hall i Wallau, multisportanläggning med gym etc.

www.multisports-rheinmain.de

Mönchengladbach En hall i Mönchengladbach, flera anläggningar.

www.MyReturn.de

Bremen En hall i Bremen, snygg bild på en plan med stora fönster bredvid.

www.u-l-c.de/index.php/sd_main

BEACHHALLAR 12/12

4.1.6. USA

Stad Kommentar Hemsida

New York Enda inomhusbeachplanen på Manhattan. En del andra sporter

www.chelseapiers.com/sc/volleyball.htm

Rochester, New York

Planer för dodgeball och en restaurang som heter The Raging Burrito. Bildgalleri finns.

www.hotshotsvball.com

Chicago Enligt dem själva en "hot nightclub" men med 2 sandplaner inomhus.

www.northbeachclub.com

Broomfield, Denver, Colorado

4 beachplaner och 3 hårda planer.

www.sportsoasis.com

Raleigh, North Carolina

Verkar ha stängt tillfälligt men Hemsidan har en del bilder.

www.sandshotsvball.com

4.1.7. ÖSTERRIKE

Stad Kommentar Hemsida

Salzburg Verkar som de bygger om för närvarande och att hallen är tillfälligt stängd. Någon enstaka bild.

www.indoor-beachvolleyball.at

EKONOMI 1/2

Bilaga 2

BUDGETFÖRKLARING

INVESTERING Sanden köps från Brogård Sand AB i Habo kostar 300 kronor/ton inkl. transport till Uppsala. Enligt Brogård Sand AB är väger varje kubikmeter sand 1,5 ton. Sandlagret bör vara 0,4 meter vilket gör att sandkostnaden är 180 kr/m2.

Frigoliten kostar 12,50 kr per m2 räknat på 10 000 kr/800m2.

Fiberduk kostar 10 kr/m2. Det behövs två lager vilket ger 20 kr/m2.

Vattenslang för sanduppvärmning kostar 111,11 kr per kvadratmeter räknat på en offert med en kostnad på 100 000 kr/900 m2.

Omklädningsrummens kostnad är uppskattad så till vida att vi har fått ett muntligt ungefärligt pris av en snickare. Dock skall tilläggas att snickaren inte kunde säga vad det skulle gå på att anlägga det lutande golvet.

INKOMSTER Timpriset är differentierat mellan medlemmar och icke medlemmar enligt tabell 9 nedan. Snittpriset visar att en majoritet av spelarna kommer bestå av medlemmar. Tabell 9. Tänkt prisbild i Uppsalas beachhall

Tid Pris

Medlemmar Icke medlemmar Snittpris

Dag 25 40 30

Kväll 50 70 55

Helg 50 70 55

Vintertiden visar på den säsong då utomhusspel inte är aktuell och är den tiden då hallen kommer ha högst beläggning. Sommartiden representerar den period som spelarna föredrar utomhusspel. I sammanhanget skall nämnas att den svenska sommaren består av en hel del regniga perioder då inomhusspel är att föredra.

Rapporten visar en negativ och en positiv budget för varje alternativ med 5 eller 6 planer. I den negativa budgeten är hallen stängd under 10 sommarveckor vilket medför att inkomster uteblir, men samtidigt att löner inte betalas ut. I budgeten ser man att de 10 sommarveckorna genererar inkomster på ca 190 000 och medför personalkostnader på ca 80 000. Detta medför att ett öppethållande egentligen är att föredra även under sommarmånaderna.

EKONOMI 2/2

DRIFTSKOSTNADER 5-planersalternativet har en totalarea på 1562m2, men då är det inräknat sidoutrymmen på ca 270 m2 som inte direkt kan användas pga. lokalens planlösning. 6-planersalternativet har en mer effektiv planlösning vilket gör att totalytan kan minskas även om antalet planer blir större. Arean är 1518 m2.

Hyran skulle enligt kontraktsförhandlingarna med Ågerup hamna runt 800 kr/m2 inkl. moms. Då klubben har möjlighet att dra av momsen blir hyran ca 640 kr/m2 exkl. moms. Förhandlingarna har medfört att hyran begränsas till max 50 % av inkomsterna år 1 och 75 % år 2. Detta för att klubben skall klara av en successiv upptakt vad gäller antalet besökare.

El-, vatten- och värmekostnaden läggs på med ett procentuellt påslag av fastighetens totala konsumtion utslaget på den area som klubben disponerar. Ågerup angav att kostnaden för närvarande medförde 75 kr/m2. Ändra ev. i budgeten

Personalkostnaden är baserat på 1,5 heltidstjänst à 25.000 kr/mån plus sociala avgifter på 7500 kr/mån.

Hyrestillägget grundar sig på att Ågerup finansierar investeringarna. Mot att han gör det kräver han ett årligt tillägg med 10 % av investeringarna.