RÄTTVISEMÄRKT - För dig som vill göra skillnad
-
Upload
sandra-backlund -
Category
Documents
-
view
218 -
download
0
description
Transcript of RÄTTVISEMÄRKT - För dig som vill göra skillnad
INSPIRATION För dig som vill göra skillnad!
2
INNEHÅLL
Rättvisemärkt är unikt ............................................3
1. Rättvis handel blomstrar ..............................4
2. En skål kan göra skillnad .............................6
3. Kaffestund har guld i mun ............................8
4. Sopa framför egen dörr .............................10
5. Med fokus på Fairtrade..............................12
6. Företaget på rätt spår ................................14
7. Omsorgsfullt urval .....................................16
Om Rättvisemärkt ................................................. 18
Omslagsbild: Belaynesh Mamo, Sidama, Etiopien
3
Rättvisemärkt är unikt. Allt fler känner till att det blågröna
certifieringsmärket med den vinkande figuren är en obe-
roende märkning på produkter som bidrar till att förbättra
arbets- och levnadsvillkoren för odlare och anställda i ut-
vecklingsländer. Men historien bakom, om alla de som är
inblandade för att produkten ska hamna i vår butikshylla,
på cafébordet eller i restaurangmenyn vill vi gärna berätta mer om. För det går inte
att ta miste på att Rättvisemärkt är unikt. På de kommande sidorna möter du rosodlare i Kenya, svens-
ka kommuntjänstemän, medlemmar i ideella organisationer och stora som små företag som alla har oli-
ka historier att berätta. Men de har en sak gemensamt – de vill göra skillnad och engagerar sig på olika
sätt för få fler att välja Rättvisemärkt. Både för producenterna i utvecklingsländernas skull, men också
för att stärka sin egen verksamhet och sitt engagemang för mänskliga rättigheter och fattigdomsbe-
kämpning. I hållbarhetssammanhang pratar man ofta om vinn-vinn situationer. Här är det snarare en
vinn-vinn-vinn-situation. I ena änden konsumenter som vill veta att deras produkter odlats och tillverkats
på ett schysst sätt. I andra änden har vi producenterna i utvecklingsländer som får arbeta hårt för att
stärka sina villkor i den internationella handeln. Och mitt emellan har vi företag, organisationer, offentliga
aktörer som genom sitt engagemang kan bidra till att deras intressen möts, och dessutom själva vinna
på det. Det är unikt. Låt dig inspireras i hur du i din verksamhet kan få fler att välja Rättvisemärkt!
Helena Markstedt,
Generalsekreterare Föreningen för Rättvisemärkt
Rättvisemärktär unikt
4
Grace Mwangi, rosodlare på Ravine Roses, Kenya
Alla hjärtans dag är en tradition hämtad från USA, där högtiden kallas Valentines Day. Dagen började uppmärksammas i Sverige på 50-talet men det var först på 90-talet som svenskarna började fira dagen på allvar. En viktig del av traditionen har blivit att ge bort blommor till nära och kära och det enda som slår kän-slan av att få en vacker ros på alla hjärtans dag är att få en vacker, Rättvisemärkt ros.
Rättvis handel blomstrar
5
Många av de rosor som vi köper i blomster- och dagligvaruhandeln
idag är producerade i länder i Latinamerika och Östafrika. Vittnesmål
om löner som inte går att leva på, obligatorisk övertid, otrygga
arbetsvillkor och omfattande användning av skadliga kemikalier har
de senaste åren nått oroade konsumenters öron.
Lönerna ökar
På de odlingar som är Fairtrade-certifierade motarbetas dessa miss-
förhållanden aktivt. Simon Peter Ochieng, anställd på rosplantaget
Longonot Horticulture i Kenya, menar att situationen har förbättrats
avsevärt de senaste åren.
– Innan Rättvisemärkt kom in i bilden var det alltid en kamp att
försörja familjen, trots att jag bara hade ett eget barn då. Eftersom
jag är den förstfödde sonen litar hela släkten på att jag ska ta hand
om dem också, säger han.
Nu ökar lönerna
stadigt varje år
och vi har trygga
anställningar. Jag
har möjlighet att sätta
barnen i skola och
även att hjälpa släkten.
Det är inte bara den
omgivande miljön som förbättrats, Simon upplever också att han ut-
vecklats personligen genom deltagande i olika kurser och seminarier.
Kärlekskranka svenskar
Myterna och legenderna om rosens ursprung är nästan lika många
och varierade som de olika rosarterna och dess oändliga palett av
vackra färger. Det som förenar de flesta är dock kärlekstemat, rosen
symboliserar fortfarande i våra dagar hjärteglädje och gemenskap,
något som inte minst manifesteras varje år på alla hjärtans dag.
2007 kunde kärlekskranka svenskar för första gången köpa en
Rättvisemärkt ros till sina älskade. De etiskt producerade rosorna
blev som väntat en stor succé – för visst känns det skönt att visa
sin tillgivenhet med en blomma som producerats med omtanke och
respekt!
Stärker kvinnor
Catherine Njambi Mwangi, Fairtrade Officer på Shalimar Flowers
i Kenya, menar att Rättvisemärkt har gett henne ett nytt perspektiv
på livet och att hon upptäckt att det finns många sätt att förbättra sin
livssituation.
– Jag har blivit mer medveten om möjligheten att gå samman med
kollegor eller andra i sammanslutningar för att skapa förändring inom
olika områden, säger Catherine. På Fairtrade-certifierade odlingar
motarbetas diskriminering av olika grupper. Kvinnor och män har
exempelvis samma möjligheter att avancera till högre positioner och
för personer med funktionshinder är chansen mycket högre att få
jobb än på andra odlingar. Det arbetas också aktivt för att sprida
information om HIV.
– Det bedrivs stora kampanjer för att öka medvetenheten om sjuk-
domen eftersom många inte vet om att de eller någon i familjen är
smittad, säger Catherine.
Kampanjerna hjälper människor att göra bra val, till exempel att gå
och testa sig. De flesta tror inte att de är smittade förrän de får test-
resultatet i sin hand.
Minskad miljöpåverkan
Simon Peter Ochieng på Longonot Horticulture menar att stora steg
också tagits för att minska odlingarnas negativa miljöpåverkan.
– Jag arbetar med besprutningsmedel och har själv sett förändring-
arna, säger han.
Vi försöker minska användningen av skadliga kemikalier och använ-
der i stället biologiskt nedbrytbara medel. Det har också utvecklats
helt nya system för plantering av rosor på plastunderlag. På så vis
riskerar inte grundvattnet att förorenas av de skadliga ämnena.
Simon talar kärleksfullt om sin familj som numera består av hans fru,
en åttaårig flicka och en fyraårig son. De bor i en lägenhet med bara
ett rum, men där tänker de inte stanna i all evighet.
– Jag har som mål att köpa en bostad och jag sparar pengar varje
månad för att uppnå det, säger han.
Inte heller vill jag vara anställd resten av livet. I framtiden kommer jag
nog att driva min egen verksamhet.
Tuffa tider
I finanskrisens spår har blomsterindustrin, som så många andra in-
dustrier, drabbats hårt. Enligt Rob Cameron, vd på Fairtrade Labelling
Organizations International, den internationella paraplyorganisationen
för Fairtrade, blir det i tider av nedgång extra tydligt varför Fairtrade-
certifieringen är viktig. Den innebär nämligen tryggare anställningar
och stabilare lönenivåer, dessutom skapar premien från försäljningen
möjlighet till viktiga investeringar i lokalsamhället som annars hade fått
stå tillbaka i väntan på bättre tider. Glädjande nog har försäljning-
en av Fairtrade-certifierade produkter ökat kraftigt i flera länder de
senaste åren, trots att den allmänna konjunkturen vänt nedåt. Det är
väldigt upplyftande att konsumenternas engagemang för Fairtrade
förblir starkt även i dessa tuffa tider, säger Rob Cameron. Vi har gräs-
rotsrörelsen att tacka för att den med gemensamma krafter byggt
upp ett starkt stöd för Fairtrade.
Varför behövs Rättvisemärkt?
1,4 miljarder människor lever i extrem fattigdom. Detta är män,
kvinnor och barn som försöker leva på mindre än 1,25 dollar
om dagen. Fattigdomen i världen minskar, men förbättringarna
är ojämnt fördelade. I Kina och Indien har många människor
lyfts ur fattigdom samtidigt som andelen människor i Latin-
amerika som lever under 1,25 dollar om dagen varit konstant
sedan 1990. I Afrika söder om Sahara och de centralasiatiska
staterna har antalet människor som lever under fattigdoms-
gränsen till och med ökat. Källa: Världsbanken och UNDP, 2008
”Innan Rättvisemärkt kom in i bilden vardet alltid en kamp att försörja familjen”
”I framtiden kommer jag nog att drivamin egen verksamhet”
6
– Spektrat är väldigt stort inom näringen, det handlar om allt från
små, mer kvalitetsinriktade odlingar som kanske säljer vin för hundra-
tals kronor flaskan till enorma odlingar som exporterar stora mängder
vin för bara några kronor per liter. Ger man sig ut på en av de här
volyminriktade odlingarna så tar det fem minuter, sen är bilden av
vinkännare i kostym långt borta, säger Pelle Odebrant, sommelier
och produktansvarig på Sharabu, ett företag som importerar
Rättvisemärkt vin från Sydafrika.
– Det är på de stora odlingarna problemen finns och det är också
där Rättvisemärkt gör störst nytta.
Företag i framkant Björn Wittmark på Giertz vinimport menar att man lätt glömmer
bort att det faktiskt är någon som plockar druvorna, att detta arbete
är hårt och ofta ger dåligt betalt. Förutom att den gemytliga bilden
riskerar ge konsumenterna en ensidig uppfattning av villkoren på en
vinodling har den tidigare även gjort vissa producenter oroliga för att
certifiera sig i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier. De har
varit rädda att förlora sin glamorösa image genom att erkänna att det
kan finnas problem på odlingarna. Björn menar dock att denna oro
minskat i takt med att producenterna ser att Rättvisemärkt-produkter
säljer bra och att efterfrågan ökar för varje år.
– Nu är det fler och fler företag som certifierar sig.
Visuella fördelar
För företaget och varumärket Giertz är vinsterna med att sälja
Rättvisemärkt vin stora.
– Bilden av Rättvisemärkt hos allmänheten är väldigt positiv.
Eftersom verksamheten ägs och styrs av folkrörelser så har den hög
trovärdighet, säger Björn.
– Genom att sälja de här produkterna blir vi också en aktör som
man gärna lyssnar på och tar hänsyn till. Vi blir ett företag som anses
ligga i framkant. Enligt Björn finns det även visuella fördelar med
märkningen.
– Certifieringsmärket är attraktivt och har aptitliga färger som pas-
sar bra för mat och vin.
Falcon Crest har format många svenskars bild av vardagen på en vinodling. Vackra människor i dyra kläder som minglar runt med ett glas vin i handen hela dagarna. För att inte tala om de sorglösa vinexperterna på tv som avspänt spatserar runt mellan vinrankorna med ettbländande leende på läpparna. Det verkar liksom inte särskilt jobbigt att vara i vinbranschen.
En skål kan göra skillnad
Fotograf: Terje Borud
7
Lokalsamhället utvecklas
År 2000 startade Pelle Odebrant och hans bror vinimportföretaget
Sharabu. De kommer från en vinintresserad familj och hade till en
början tänkt importera några buteljer för egen konsumtion, mest
för nöjes skull, men hobbyn övergick snart till heltidssysselsättning.
Inledningsvis var det inget medvetet val att importera Rättvisemärkt
vin. En av producenterna de jobbade med råkade bli bland de första
certifierade inom vinbranschen. Sharabu importerade deras produkt-
er utan att reflektera i någon högre utsträckning kring märkningen.
Men med samarbetet väcktes snart ett engagemang inom företaget.
– Att med egna ögon se hur
positivt Rättvise-
märkt påverkar
lokalsamhället har
med tiden resulterat i
ett brinnande intresse
för frågorna, säger
Pelle.
Idag arbetar Sharabu
främst med en syd-
afrikansk producent som heter Stellar Organics. På den odlingen
har pengarna från försäljningen av det certifierade vinet bland annat
resulterat i ett datacenter, som används av barnen på dagtid och av
de vuxna på kvällarna. De anställda får gratis boende, el och vatten.
Skola och förskola erbjuds till subventionerade priser. I anslutning till
skolan har dessutom en liten vingård anlagts där eleverna erbjuds
teknisk utbildning med inriktning på vinproduktion.
– Utbildningsmöjligheterna på den sydafrikanska landsbygden är
i stort sett obefintliga, att ge sig in i vinnäringen är ibland deras enda
möjlighet till försörjning. Då är det bra om barnen får lära sig yrket
grundligt i skolan för att kunna vidareutbilda sig.
Prisvärda viner
La Riojana, som är en av de producenter Giertz arbetar med, är ett
stort kooperativ i Argentina som bildades 1940. Det består av över
500 familjer och producerar årligen 60 miljoner liter vin.
– Vi har verkligen försökt hitta Rättvisemärkt-viner i en prisklass
som många kan köpa, säger Björn, och detta kräver även produ-
center som kan leverera stora volymer.
Förutom storskaliga producenter krävs återförsäljare som förstår
fördelarna med att erbjuda sina kunder etiskt producerade viner. Sy-
stembolaget har, enligt Björn, hela tiden varit positiva till att utöka sitt
sortiment av Rättvisemärkt. Vissa viner finns i deras ordinarie sorti-
ment, vilket betyder att de finns att köpa i Systembolagets butiker
medan andra finns i det så kallade beställningssortimentet. Om
efterfrågan ökar är möjligheten större att produkterna överförs till det
ordinarie sortimentet.
Snabb utveckling
Både Pelle Odebrant och Björn Wittmark upplever att restaurang-
branschen inte riktigt hängt med i utvecklingen mot etiskt produ-
cerade viner. Pelle gissar att det beror på otydliga krav från konsum-
enterna, medan Björn förklarar det med en konservativ syn där fran-
ska och italienska viner länge ansetts vara de finaste. Båda ser dock
att en förändring är på väg och tror att utvecklingen de närmaste
åren kommer att gå fort. Redan nu kräver vissa företag Rättvisemärkt
vin när de bokar in grupper på konferensanläggningar.
– Inom en snar framtid kommer konsumenter kräva detsamma när
de går på restaurang, gissar Pelle.
”Genom att sälja de här produkterna blir vi också en aktör som man gärna lyssnar på och tar hänsyn till. Vi blir ett företag som anses ligga i framkant.”
”Att med egna ögon se hur positivtRättvisemärkt påverkar lokalsamhället har med tiden resulterat i ett brinnande intresse för frågorna”
Nationella märkningsinitiativ
Producentorganisationer
Producentorganisationer och märkningsinitiativ
Det finns ca 750 Fairtrade-certifierade producentorganisationer i drygt 50 länder och 19 märkningsinitiativ i 23 länder. Mer än 5 miljoner ordlare och anställda, inklusive deras familjer drar nytta av försäljningen av Rättvisemärkt.
Rättvisemärkt i världen
8
Efter ett långvarigt internt opinionsarbete antogs motionen om med-
lemskap i Föreningen för Rättvisemärkt på PRO:s förbundskongress
år 2008. Maj-Britt Björlund, som var
den som skrev motionen, menar att
beslutet aldrig hade blivit verklighet
utan det flertal enskilda medlemmar
som runtom i landet arbetade för att
övertyga PRO om fördelarna med ett
medlemskap.
– Pensionärsgruppen är ett ge-
nomsnitt av alla människor i Sverige,
det finns några snåla och några
generösa, säger Maj-Britt med ett
finurligt leende.
Schyssta bananer
Mary-Ann Ekström
arbetar som ombudsman på PRO Östergötland, det distrikt som
Mjölby ingår i och ett av de distrikt som varit mest drivande i frågan
om medlemskapet. Tillsammans med andra eldsjälar har hon lobbat
internt för Rättvisemärkt i mer än tre år, genom att sprida information
och genom att vid träffar erbjuda medlemmarna att spela på Rättvise-
hjulet, en slags tombola med rättvisefrågor som tema.
– Jag brukar säga att det är schyssta bananer, säger Mary-Ann.
– Att det handlar om mänskliga rättigheter, rätt till facklig organise-
ring, skaplig lön för arbetet och att barnen slipper jobba.
Små marginaler
PRO är kända för att vara en prismedveten organisation. Varje år får
de stor uppmärksamhet i media när de skickar ut ett gäng pensionä-
rer till livsmedelsbutiker över hela landet för att hålla koll på matvaror-
nas prisutveckling. Vid den senaste undersökningen konstaterades
att matpriserna ökat med sju procent på ett år, något som enligt
PRO:s ordförande Lars Wettergren slår hårt mot pensionärerna som
lever med små marginaler. Det kan därför tyckas märkligt att en
sådan organisation fastnat för Rättvisemärkt, en märkning som ibland
betyder att konsumenten betalar lite mer för varan än vanligt.
Peanuts för PRO
Men enligt Maj-Britt Björlund är det inte konstigt. PRO består
nämligen av många engagerade individer och internationellt sett har
svenska pensionärer det ändå relativt bra, menar hon.
–Ta mig till exempel, en ordinär pensionär som alltid varit intres-
serad av internationella frågor.
Du som tror att pensionärer bara gnäller om att det var bättre förr, nöter parkbänk och för noggrann statistik över vädrets skiftningar har inte riktigt hängt med i utvecklingen. 00-talets pensionärer dansar, spelar boule och reser. PRO, Pensionärernas Riksorganisation, arbetar dessutom aktivt för rimliga levnadsvillkor i den snabbt accelererande globali-seringen och nu har de blivit medlemsorganisation i Föreningen för Rättvisemärkt.
Kaffestund har guld i mun
”Jag brukar säga attdet är schyssta bananer.”
9
– Jag har skickat pengar i 20 år till Läkarmissionen och den där
hundralappen märks inte, den kan jag både ha och mista, säger
Maj-Britt.
– Och medlemsavgiften på 10 000 kronor per år är egentligen
peanuts för en organisation med 403 000 medlemmar, fortsätter hon
och poängterar vilken tyngd alla dessa pensionärer ger åt de frågor
som Rättvisemärkt arbetar för.
Maktfaktor
Forskning visar att PRO faktiskt är en maktfaktor att räkna med
i svensk politik, bland annat eftersom de har tillgång till anställd
expertis för att kunna bereda sina krav, att de representerar en viktig
väljargrupp för de politiska partierna och att de får uppmärksamhet
för sina krav i massmedia. PRO brukar överlägga med regeringen i
regeringens pensionärskommitté, de uppvaktar riksdagens utskott,
deltar i statliga utredningar, är remissinstans samt deltar i kommuner-
nas, landstingens och regionernas pensionärsråd. De är helt enkelt
en grupp som är svåra att nonchalera och nu har de valt att använda
sin makt för att sprida fördelarna med Rättvisemärkt.
Coolt kaffe
Modellen för internationell verksamhet är, enligt Maj-Britt, att hjälpa
folk att hjälpa sig själva ur fattigdomen.
– Vi kan genom Rättvisemärkt se till att de får drägliga arbetsförhål-
landen, skaplig lön och att de får vara med och bestämma, något
som vi har varit bortskämda med här i Sverige. Medbestämmande-
lagen fick ju vi redan på 70-talet här, säger hon.
– För mig är det här det absolut bästa vi kan göra från ett land som
Sverige.
Målet är, enligt Mary-Ann Ekström, att organisationen ska få ett eget
kaffe som är Rättvisemärkt, precis som kyrkan har sitt kyrkkaffe.
– PRO-kaffe, säger hon drömmande.
– Det vore coolt!
”Vi kan genom Rättvisemärkt se till att de får drägliga arbetsförhållanden, skaplig lön och att de får vara med och bestämma, något som vi har varit bortskämda med här i Sverige.”
0
16
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
32
48
64
80
%
Konsumenter som känner till Rättvisemärkt.
Källa: ECI
38% 39%
47%49%
64%70%
78%
10
– Jag brukar tala om makt. Många
har någon slags diffus uppfattning om
att det är politiker som har makten,
säger Karin Wallin, Fairtrade City-
koordinator i Malmö. Hon menar att
politikerna i Malmö faktiskt tagit sitt
ansvar i och med att de beslutat göra
staden till en Fairtrade City och genom
att säga att etiska produkter ska vara
förstahandsvalet vid alla inköp inom
kommunen.
– Makten ligger då hos de upphandlingsansvariga som ska se till
att det finns etiskt certifierade produkter i avtalen. När de gjort det har
ansvaret förflyttats till den som är ansvarig för matinköp på förskolan
eller äldreboendet och som kan besluta att antingen välja den ena
eller den andra sortens choklad eller bananer, säger Karin.
Göra rätt för sig
En stor del av Karins arbete går ut på att hålla kontakt med medi-
erna. Redan första dagen på jobbet väntade ett tv-team på henne
för att göra en intervju. Det stora intresset har hållit i sig trots att det
idag gått över ett år sedan hon anställdes. Sedan dess har hon lagt
mycket krut på att arbeta inåt i Malmö stad, mot de ca 20 000 som
har kommunen som arbetsgivare.
– Jag tycker man ska sopa framför egen dörr innan man går ut
och kräver av Malmöborna att de ska fatta vad det här handlar om,
säger Karin.
Vem har egentligen förmågan att förändra världen? De folkvalda församlingarna? Företagen? Medborgarna? Frågan har inget enkelt svar men sannolikheten för att en förändring ska ske ökar förstås om de tre nivåerna verkar mot samma mål. Genom diplomeringen Fairtrade City har Malmö lyckats skapa en plattform där kommunen, näringslivet och det civila samhället tillsammans arbetar för en hållbar stad.
Sopa framför egen dörr
”Jag gillar tanken att det inte är bistånd utan att det faktiskt är handel, att man betalar det som produkterna är värda”
11
Malmö var den första kommunen i Sverige som kunde tituleras
Fairtrade City och är numera den enda stad som har en heltidsan-
ställd som arbetar med frågorna. Karin var tidigare engagerad i en
biståndsorganisation och det var på den vägen hon kom i kontakt
med Rättvisemärkt. När jobbet som koordinator utannonserades blev
hon eld och lågor och snart var jobbet hennes.
– Jag gillar tanken att det inte är bistånd utan att det faktiskt är
handel, att man betalar det som produkterna är värda. De produ -
center jag träffat har sagt att ”vi vill inte ha bistånd utan vi vill att ni
ska betala för vårt arbete.”
– Man gör rätt för sig. Svårare än så är det inte, menar Karin.
Inte bara ord
Fairtrade City-diplomeringen är viktig för Malmö av många anled-
ningar.
– Dels tycker jag det är något som man kan vara stolt över som
Malmöbo, att kommunen valt att satsa på frågorna men också att
det civila samhället och näringslivet gjort det, säger Karin.
– Sedan tror jag också att det är bra för Malmös profilering. Att
man faktiskt jobbar jättemycket med att omvandla staden till en håll-
bar stad har verkligen lyft Malmö i mina egna ögon och det tror jag
det kan göra för andra också. Det är inte bara vackra ord, att man
hänger upp ett diplom så är man klar.
Stora framsteg
Arbetet med Fairtrade City har gett goda resultat – de kommunala in-
köpen av Rättvisemärkt har ökat stort och försäljningen i butik likaså.
– För några år sedan fick man leta med förstoringsglas för att hitta
Rättvisemärkt i handeln men nu finns ett stort utbud i vanliga affärer
plus att vi har ett antal specialaffärer med inriktning på Rättvisemärkt
och ekologiskt, säger Karin.
– Det är först när man köper produkterna som det gör skillnad för
producenterna så det krävs mycket jobb med implementeringen, att
få folk att förstå att produkterna finns och att man ska köpa dem.
Internationell rörelse
Karin berättar att ordföranden i styrgruppen för Fairtrade City Malmö,
som också är kommunalråd, brukar säga att arbetet gett honom
väldigt mycket som politiker, eftersom det är en fantastisk kanal för
att samarbeta med medborgare i en fråga de brinner för. Andra en-
gagerade beskriver att de gillar att känna sig delaktiga i något större,
en internationell rörelse som man kan komma samman kring.
I nuläget finns det drygt 650 Fairtrade Cities i världen och antalet
växer lavinartat.
– Förhoppningsvis kommer det om några år vara mer anmärk-
ningsvärt att inte vara Fairtrade City än att vara det, säger Karin
Någon som ser
Karin stöter sällan på negativa attityder gentemot Rättvisemärkt och
när hon gör det är de oftast lätta att bemöta, menar hon. Det kan
till exempel handla om att någon missförstått hur kontrollsystemet
funkar och därför inte litar på det. Karin framhåller då att det finns ett
förbättringssystem inbyggt och att upptäckta brister alltid följs upp
med en konkret handlingsplan.
– Det är inte helt enkelt att uppfylla alla krav som Rättvisemärkt
ställer, ibland får producenterna anmärkningar vid inspektioner, säger
Karin.
– Skillnaden är att om man köper något som är Rättvisemärkt och
det kommer från ett ställe där allt inte funkar så finns det någon som
ser det och någon som åtgärdar det. På konventionella plantager kan
det få pågå i all oändlighet.
”Förhoppningsvis kommer det om några år vara mer anmärkningsvärt att inte varaFairtrade City än att vara det”
2006
Malmö handlade etiska varor för totalt 2,4 miljoner kronor under 2008, en ökning med 57% sedan 2007.I grannkommunen Lund, som Fairtrade City-diplomerades 2007, ser vi en liknande utveckling.
Andel etiskt kaffe i Lunds kommunKälla: Lunds kommun
2007 2008
0,77 %
12 %
49 %
0
2,5
2006
Ton
2007 2008
5
7,5
10
12,5
15
Norrköping diplomerades till Fairtrade City 2007.
Konsumtion av etiskt kaffe i Norrköpings kommunKälla: Norrköpings kommun
78 kg
4,7 ton
14,7 ton
12
Ingvild Ketilsson Baustad, som tidigare pluggat statsvetenskap
i Norge och Frankrike och praktiserat på norska ambassaden i
Sverige, går masterutbildningen i Theory and History of International
Relations på LSE. LSE är en välrenommerad skola med flera nobel-
prisvinnare på meritlistan. Det är svårt att
bli antagen och känslan av konkurrens
dröjer sig kvar genom hela utbildningen.
Studenterna är ambitiösa, hårt arbetan-
de och engagerar sig gärna i politiska
frågor, något som blir extra tydligt kring
veckorna för Fairtrade Fortnight.
– Motivationen hos de flesta här är
att bli någon som gör skillnad, oavsett
om det handlar om att bli diplomat
som mäklar fred i Mellanöstern eller
ekonom på SIDA, säger Ingvild.
– Då är det naturligt att man är
engagerad på flera olika områden
och tar ställning i viktiga frågor, som
exempelvis den om rättvis handel.
Go Bananas
Fairtrade Fortnight är en stor och populär kampanj som förenar
studenter, dagligvarukedjor, leverantörer, ambassadörer, medlems-
organisationer, Fairtrade City-styrgrupper, politiker och konsumenter
i arbetet att lyfta fram Fairtrade och de fördelar som kommer med
certifieringen. 2009 genomfördes Fairtrade Fortnight under paroll-
en ”Go Bananas!” och bjöd på galna events så som banandans,
världsrekord i bananätning och eftermiddagste med banantema.
Deltagandet var enormt, det arrangerades sammanlagt över 11000
events i skolor, på arbetsplatser, i butiker och på barer. Britterna fick
lära sig att bananer är världens mest populära frukt och att de inne-
håller substanser som gör människan lycklig men också att många
av bananplockarna tjänar mindre än en dollar om dagen och därmed
har svårt att försörja sig och sina familjer på inkomsten.
Heta frågor
På LSE är det främst studentkåren som driver aktiviteterna i sam-
band med Fairtrade Fortnight. De ser detta som en möjlighet att
göra kårens verksamhet relevant för sina allmänbildade - och ganska
krävande - medlemmar.
– Man kan betrakta studentkårens verksamhet som en termometer
som visar vilka frågor som just nu är de hetaste bland studenterna,
säger Ingvild.
På campus går det att handla Fairtrade i alla caféer, restauranger och
butiker. Skoltröjan trycks på plagg av Fairtrade-certifierad bomull.
Öppna föreläsningar anordnas på temat och affischer med certifie-
ringsmärket hänger synliga överallt. Det går inte att studera på LSE
utan att komma i kontakt med frågan, något som Ingvild gissar kom-
mer att tvinga även framtida arbetsgivare att ta ställning.
– Om de här människorna hela tiden har tillgång till Fairtrade-
certifierade produkter kommer de givetvis vänta sig detsamma när
de kommer ut på arbetsmarknaden, säger Ingvild övertygat.
– Och det här kommer att vara en kräsen skara arbetstagare i
framtiden. De kommer att kunna välja arbetsplats utifrån både plån-
bok och hjärta.
Fairtrade Fokus
Ingvild tycker sig uppleva att Storbritannien kommit längre än både
Sverige och Norge när det gäller engagemanget för etisk produktion
och handel. Det finns fler varor att välja mellan i brittiska butiker och
försäljningsmässigt har Storbritannien länge slagit svenskarna på
fingrarna, något som dock ser ut att förändras. Sverige är på gång,
och det med besked. Den svenska motsvarigheten till Fairtrade
Fortnight heter Fairtrade Fokus och genomförs i oktober varje år.
Fairtrade Fokus har inte lika många år på nacken som sin brittiska
systerkampanj, men intresset växer för varje år, precis som genom-
slagskraften. Under de två kampanjveckorna samlas näringslivet,
organisationsvärlden, politiker och inte minst konsumenter till festlig-
heterna som erbjuder hundratals evenemang för att lyfta Rättvise-
märkt - provsmakningar, kaffebjudningar, filmvisningar, fester och
opinionsbildande events.
Bäst i världen
Även när det gäller engagemanget inom studentvärlden har Sverige
möjlighet att knappa in på Storbritannien. Under Fairtrade Fokus
pågår nämligen Universitetsutmaningen, en utmaning där svenska
lärosäten deltar för att sprida information om Rättvisemärkt och
arbeta för att öka både utbud och tillgänglighet av certifierade varor
på campus. Engagemanget ger resultat. 2007 och 2008 bidrog
Fairtrade Fokus starkt till att Sverige hade den högsta försäljnings-
ökningen i hela världen. Ett gott betyg och en klar indikation på att
Sverige är på väg i helt rätt riktning.
”Man kan betrakta studentkårens verksamhet som en termometer som visar vilka frågor som just nu är de hetaste bland studenterna.”
Det är ett surrande folkliv på LSE, the London School of Economics and Political Science. Ingvild Ketilsson Baustad manövrerar sig ledigt mellan horderna av ropande studenter, slagordsfyllda plakat och flyers i viftande händer. Det är studentkårens valperiod och Fairtrade Fortnight-aktiviteter på skolan samtidigt – och det engagemang som vanligt-vis är högt bland studenterna når nu sin kulmen.
Med fokus på Fairtrade
”Motivationen hos de flesta här är att bli någon som gör skillnad.”
13
Flying off the shelves - Under 2008 spenderade de brittiska konsumenterna mer än en halv miljard (över 700 miljoner) pund på Fairtrade-certifierade produkter.
Fair cup - Varje dag dricker de brittiska konsumenterna mer än 8 miljoner koppar Fairtrade-certifierat kaffe, te eller varm chok-lad, och den siffran ökar ständigt. Sainsbury, en av de största dagligvarukedjorna, har redan bytt ut alla sina varma drycker och Starbucks byter under 2009 ut allt sitt kaffe till Fairtrade.
Go bananas – Mer än var fjärde banan som säljs i Storbritannien är Fairtrade. Under 2008 uppgick försäljningssiffrorna för bananer till 180 miljoner pund.
Pick & choose - De tre första Fairtrade-produkterna dök upp på Storbritanniens butikshyllor 1994. Idag finns det över 3000 produkter att välja bland.
Cotton on - Försäljningen av Fairtrade-certifierad bomull är på gång. I Storbritannien ökade försäljningssiffrorna med 660 procent under 2007 och fördubblades 2008.
14
På tågen erbjuds i dagsläget Rättvisemärkt espresso, te, choklad
och sedan en tid även ett Rättvisemärkt vin.
– Jag hade gått ut i offertförfrågan och sagt; jag kommer ha ögon-
en på Rättvisemärkt vin men hittar jag inget som är tillräckligt bra
eller i rätt prisklass så tar jag inte in det,
säger Anna Fast, sortimentsansvarig
på SJ AB.
– Då hittade vi Fairhills, och det säljer
jättebra. Folk gillar det!
Anna samarbetar med Jens Dolk, vin-
skribent på SvD, i jakten på de bästa
och mest prisvärda vinerna.
– Jag sitter med mina kalkylark,
Jens står för provsmakandet. Han
kan säga vilka som är bäst i den här
prisklassen och sedan matchar jag
dem med kalkylen. Hittar vi då ett
Rättvisemärkt vin som passar in så
får det helt klart en framträdande
position.
Roligt arbete
För att kunna erbjuda resenärerna mat och dryck på SJ:s tåg krävs
en omfattande och komplex logistik. Varje tåg fungerar som en rörlig
restaurang som dagligen trafikerar sträckor från norr till söder, öst till
väst. Maten måste fyllas på inför varje avgång och kylkedjan får aldrig
brytas. Anna har dessutom en budget att förhålla sig till och alla val
som syftar till att minska tågens miljöpåverkan kostar pengar. Anna
skulle kunna göra sitt arbete mycket enklare genom att strunta i den
etiska aspekten, men för henne har det aldrig varit aktuellt.
– Jag har ett väldigt roligt jobb och jag har makten att bestämma
väldigt mycket. Hade jag inte personligen brunnit för Rättvisemärkt
eller ekologiskt hade jag kunnat motivera varför vi inte ska ha de här
varorna. Lite jobbigare blir det, men när man känner att arbetet får
uppmärksamhet blir det också mycket roligare.
SJ håller hög svansföring när det gäller miljöfrågor. Tågen går på förnybar el från vatten- och vindkraftverk. Alla resor uppfyller Naturskyddsföreningens krav för Bra Miljöval och när det är dags för vagnarna att skrotas källsorteras och återvinns 99 procent av materialet. Företaget skulle i den heta miljödebatten kunna luta sig tillbaka och koppla av.I stället höjer de blicken och breddar engagemanget till att omfatta även rättvis handel.
Företaget på rätt spår
”Vi vill gärna utmana kunden genom att er-bjuda produkter som de inte förväntar sig.”
”Vi har anställt många unga tjejer och killar den senaste tiden och de är väldigt uppmärksam-ma på frågorna om socialt ansvarstagande inom näringslivet.”
15
Spegla värderingar
Och hon har rätt, den unga arbetskraften styrs i väldigt hög utsträck-
ning av värderingar i sitt val av arbetsgivare. Enligt Amnesty Business
Survey 2008 ställer medarbetare idag högre krav på företagens arb-
ete för mänskliga rättigheter än vad både kunder och analytiker gör.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers publicerade våren 2009 resultatet
från en internationell undersökning av unga människors förväntningar
på arbete och karriär. Utbildning och personlig utveckling visade sig
där vara tre gånger viktigare än bonusar och hela 88 procent uppgav
att de kommer söka sig till arbetsgivare vars engagemang i CSR-
frågor speglar deras egna värderingar.
– Tåget är ju extremt inne, generellt, säger Anna.
– Flyget hade förr en statusstämpel som fått sig en rejäl törn den
sista tiden. Kunderna som reser med oss uppskattar finesserna med
att åka tåg och då blir vi också mer attraktiva som arbetsgivare. Vi
har anställt många unga tjejer och killar den senaste tiden och de är
väldigt uppmärksamma på frågorna om socialt ansvarstagande inom
näringslivet.
0
100
2004 2005 2006 2007 2008
200
300
400
500
600
700
Uppskattat värde av Rättvisemärkt i handeln.
Miljoner kronor
5080
150
400
700
16
Conrad James, St Lucia Fotograf: ©Simon Rawles
17
2007 exploderade försäljningen av Rättvisemärkt i Sverige. Siffrorna
visade på en 175-procentig ökning från året innan, den största
försäljningsökningen i hela världen. 2008 följde samma, uppåtgående
trend och resulterade i en ökning på 75 procent. Statistiken visar
inte enbart konsumenternas ökade vilja att köpa Rättvisemärkt, för
den har länge varit stark, utan framförallt visar den vilken viktig roll till-
gängligheten spelar i arbetet att förändra konsumtionsmönster. Från
att under några år levt en undanskymd
tillvaro i special-
butiker eller långt
bak på livsmedels-
butikernas hyllor har
nu de Rättvisemärkt-
certifierade varorna
tagit klivet ut i ramp-
ljuset och in i var mans
hem. De svenska
dagligvarukedjorna
har de senaste
åren tagit stora
steg för att möta
konsumenternas
efterfrågan på
etiskt produce-
rade varor och numera är det snarare regel än undantag att erbjuda
kunderna Rättvisemärkt som alternativ.
En fullträff
Goodstore på Södermalm i Stockholm och Hermans Ekohandel i Va-
sastan har båda slagit upp portarna sedan försäljningen av Rättvise-
märkt tagit rejäl fart i dagligvaruhandeln. De erbjuder ungefär samma
sortiment som vanliga matvarubutiker - grönsaker, honung, bröd,
schampo, te. Skillnaden är att alla varor är utvalda för att de är snälla
mot människan och naturen - i Sverige såväl som i resten av världen.
Catharina Ström, som driver Goodstore ihop med sin familj, menar
att det är viktigt att tillhandahålla ett brett sortiment.
– Vi vill själva handla ekologiskt och Rättvisemärkt och erbjuder
därför ett sådant sortiment samlat så att folk inte behöver springa
benen av sig, säger hon.
Det handlar dock inte bara om märkningar utan också om att de
produkter de säljer ska vara representativa, att de ska smaka bra och
se bra ut.
– Då tror jag att man har en fullträff.
Ingen särskild typ
Kunderna på Goodstore går, enligt Catharina, att dela upp i två stora
kategorier - den ena gruppen är eko-medveten, den andra består av
vegetarianer och veganer. De är alla olika typer och finns i alla åldrar
men det som förenar dem är att de är medvetna konsumenter som
vill göra en skillnad.
Håkan Svensson är butikschef på nyöppnade Hermans Ekohandel.
Han säger att den målgrupp de trodde skulle handla mest i affären
var tjejer mellan 25 och 40, något som inte alls visade sig stämma.
– Det är mycket mer spritt än vi trodde - folk i alla åldrar, killar och
tjejer. Vi har inte sett någon tydlighet i vilken typ det är som handlar
här, säger Håkan.
– Men jag tror att när man hamnar i någon förändring, till exem-
pel skaffar barn eller familjesituationen förändras, då är man också
beredd att göra en förändring i sitt leverne.
Löjligt billigt
För människorna bakom Hermans Ekohandel är det naturligt och
självklart att betala det pris som varan verkligen kostar att producera.
Snacket om att maten blivit så dyr ger inte Håkan mycket för.
– Vi köper dyra tv-apparater och bilar men vi har vant oss vid att
bananer ska kosta 15 spänn kilot, det är löjligt. De som producerar
lever i misär och det kan våra samveten leva med, säger han.
Håkan har en 13-årig dotter och hans egen drivkraft är tanken på att
han ska lämna över den här världen till henne.
– Jag skulle skämmas för att säga att jag inte gjorde någonting.
Inte så unik
Catharina Ström menar att den ursprungliga idén på att öppna
Goodstore kom ur familjens egna intressen och behov, men att de
valde en bra tidpunkt.
– Vi öppnade precis när det började efterfrågas etiska produkter.
Man är väl inte så unik i sin konsumtion att ingen annan vill ha det
man själv vill ha, säger hon.
– Men jag hoppas ju verkligen att det här ska hålla i sig och inte
bara blir en trendfaktor som är övergående. Och drömscenariot är
att vi ska slippa ha Rättvisemärkt över huvud taget, att länder börjar
handla rättvist med varandra överallt.
I takt med att de stora kedjorna breddat utbudet av etiskt producerade varor har det vuxit fram ett flertal mer nis-chade alternativ i form av små butiker vars utbud enbart består av ekologiskt, vegetariskt och Rättvisemärkt. De konkurrerar inte främst med prisvariabeln utan med andra värden som kvalité, ansvar och hållbar livsstil.
Omsorgsfullt urval
“Vi vill själva handla ekologiskt och Rättvisemärkt och erbjuder därför ett sådant sortiment samlat så att folk inte behöver springa benen av sig”
Det finns mer än 550 Rättvisemärkt-certifierade produkter
på den svenska marknaden. Du hittar Rättvisemärkt:
I skafferiet –ris, quinoa, socker, kakao, sojabönor, honung, sylt
I kryddhyllan – kryddor och örter
I garderoben – bomull
På vardagsrumsbordet – kaffe, te, rosor, vin, frukt
I badrumsskåpet – shampo, tvål, duschkräm
På fotbollsplanen – Fotbollen
18
Vad är Rättvisemärkt?
Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning och din garanti för
att en produkt uppfyller internationella Fairtrade-kriterier.
Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling
Organizations International (FLO), som utvecklar kriterier och fungerar
som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer.
Hur fungerar Rättvisemärkt?
När du som konsument köper en Rättvisemärkt produkt bidrar du till
att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom kri-
terier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktions-
kostnaden. Detta, tillsammans med långsiktiga handelsavtal, ger
trygghet för alla dem som inte har så stora marginaler att leva på.
Utöver den högre betalningen får odlarna också en extra premie. Den
används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i
en ny skola, nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i jord-
bruket. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av od-
larna. Rättvisemärkt handlar inte bara om att få en bättre ekonomisk
situation. Kriterierna främjar också demokratin,organisationsrätten,
miljöhänsyn i produktionen samt att barnarbete och diskriminering
motverkas.
Kort kan kriterierna sammanfattas så här:
• Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
• Barnarbete och diskriminering motverkas
• Demokratin och organisationsrätten främjas
• Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt
• Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas
Hur går kontrollen till?
Kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifie-
ringsorgan med ISO65-ackreditering. Såväl producentorganisationer
som exportörer/importörer inspekteras och certifieras. För att en
producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad måste mini-
mikriterierna uppfyllas. Efter att den initiala inspektionen är genomförd
och godkänd startar en certifieringscykel som innebär årliga kontroller
av att kriterierna uppfylls samt krav på gradvisa förbättringar enligt
utvecklingskriterierna.
Medlemsorganisationer
Om Rättvisemärkt
Adola Arissa, kaffeodlare i Etiopien.
19
Föreningen för Rättvisemärkt har i dagsläget ca 40 medlemsorg-
anisationer. Det är organisationer som alla tycker att det är viktigt att
arbeta för schyssta arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda
i utvecklingsländer. Och som tror att det är möjligt att göra skillnad
genom Rättvisemärkt. Medlemsorganisationernas arbete med infor-
mationsspridning till sina respektive medlemmar är en viktig resurs för
att sprida kunskap om Rättvisemärkt. För organisationerna är det ett
bra sätt att stärka såväl sin egen verksamhet som sitt engagemang
för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning.
Fairtrade City
Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för
etisk konsumtion. Fairtrade City leds av en styrgrupp vars främsta
uppgift är att sprida information om etisk konsumtion till kommunens
invånare. Det innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör
etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av
etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Fairtrade City-
diplomeringen lanserades 2006 i Sverige och har funnits sedan 2000
i Storbritannien. Idag finns det drygt 650 diplomerade kommuner runt
om i världen.
Rättvisemärkts ambassadörer
Ambassadörer är volontärer för Rättvisemärkt som har deltagit i
en kortare utbildning och därefter har möjlighet att engagera sig i
informationsuppdrag gällande Rättvisemärkt. Det kan till exempel ske
genom events på stan, provsmakningar i butik, informationsbord och
kortare föreläsningar. Sedan 1999 har fler än 2000 personer utbildat
sig till ambassadörer för Rättvisemärkt. Ambassadörerna är våra
viktigaste informationsresurser!
Fairtrade Fokus
2007 gick startskottet för Rättvisemärkt första rikstäckande kampanj,
Fairtrade Fokus. Sedan dess har kampanjen återkommit i oktober
varje år och engagerar dagligvarukedjor och leverantörer, ambassa-
dörer, medlemsorganisationer, Fairtrade City-styrgrupper, politiker,
universitet och konsumenter över hela landet. Under kampanjperio-
den syns Rättvisemärkt i många olika kanaler, genom bl a utomhus-
reklam, annonsering, webbanners, insändare i lokalpress, produkt-
events på stan och i butiksaktiviteter över hela Sverige.
Vill du veta mer om Rättvisemärkt,
besök www.rattvisemarkt.se
Rättvisemärkt, Åsögatan 115, 116 24 StockholmTelefon: 08-1220 89 00 Fax: 08-1220 89 29Mail: [email protected] www.rattvisemarkt.se
Produktion: P
AT
RIK
ST
HL
M Foto: Linus H
allgren och Rättvisem
ärkt Tryck: Wikström
s Tryckeri AB
2009
Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning. När du väljer Rättvisemärkt
bidrar du till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i
utvecklingsländer. Vill du veta mer om hur Rättvisemärkt arbetar och hur certi-
fieringen fungerar, besök vår hemsida www.rattvisemarkt.se eller kontakta oss
på 08-1220 8900