Institutionen för samhällsvetenskap Sociologi Kandidatuppsats Höstterminen 2007 2008-02-04

Är prostitution ett uttryck för brist på jämställdhet? – En studie av den unika sexköpslagen

Författare: Sofie Johansson

Petra Ljungdahl

Handledare: Ellinor Platzer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. DEN UNIKA SEXKÖPSLAGEN.………………………………….......2 1.1. Disposition……………………………………….…………………………....…4

2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT………………………………………….….4

3. SEXKÖPSLAGEN 1998:408………………………………………..…6 3.1. Regleringen av prostitution internationellt………………………………..…6

4. PROSTITUTIONENS FORMER OCH OMFATTNING…...................8 4.1. Olika arenor och former av prostitution………………….………………...…9

4.2. Prostitutionens omfattning i Sverige ……………………………....................11

4.3. Prostitutionens omfattning internationellt …………………………………..13

4.4. Summering……………………………………………………………………...14

5. PROCESSEN FRAM TILL SEXKÖPSLAGEN……………..……….15 5.1. Prostitutionsutredningen 1977…..………………….…………………………15

5.2. Kvinnofrid och Könshandel 1993………………………………..…………....16

5.3. Sexköpslagen 1999…..……………………………………………….…….…..18

6. PROSTITUTION SOM JÄMSTÄLLDHETSFRÅGA………………..20 6.1. Kvinnorörelsens betydelse ……………………………………………............20

6.2. Jämställdhetsideologin…………………………………..…………..………...22

7. KONKLUSION…………………………………………….……….....23 7.1. Sexköpslagen som symbolisk lag……………………………….………….…23

7.2. Från sexuell frihet till kriminalisering…………….………….………..…......24

7.3. Fortsatta studier………………………………………………………………..25

REFERENSER………………………………………………..……… …26

1

1. DEN UNIKA SEXKÖPSLAGEN Vi har intresserat oss för den svenska sexköpslagen eftersom den är unik i sitt sätt att

reglera prostitution. Lagen som infördes den 1 januari år 1999 har fått stor

uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Sverige är inte det enda land som

förbjuder prostitution, dock är den svenska lagen ensam i sitt slag då den innebär en

kriminalisering av enbart köparen och inte kriminaliserar den som säljer den sexuella

tjänsten (Olsson 2007:12). De som säljer sexuella tjänster är till stor del kvinnor.

Sexköpslagens införande i Sverige innebar en banbrytande utveckling då den nya

lagstiftningen visade att det inte är acceptabelt att mot betalning utnyttja kvinnans kropp,

”…inte ens om hon själv accepterar detta mot betalning” (Olsson 2000:145). Prostitution

kan därmed betraktas som en form av kvinnoförtryck vilket förstärker kvinnans

underordnade roll i relation till mannen. Prostitution i Sverige kom att bli en fråga om

jämställdhet. En kriminalisering diskuterades redan under 1970-talet, men det kom att

dröja nästan trettio år innan en lagstiftning trädde i kraft (Socialstyrelsen 2003).

Tidigare forskning inom ämnet har fokuserat på hur prostitutionen ser ut, bakomliggande

orsaker till prostitution, vem som köper samt vem som säljer sexuella tjänster. Dessutom

har prostitutionens koppling till missbruk samt trafficking studerats, och ytterligare

områden som forskats kring är vart prostitutionen äger rum samt hur

kontaktmöjligheterna underlättats av Internet (t.ex. Månsson & Söderlind 2004, Järvinen

1990, Laanemets 2007, Olsson 2007). Prostitutionsfrågan är komplicerad och

svårhanterlig och det finns förespråkare som menar att kriminaliseringen är positiv,

likaväl finns det förespråkare som anser att en kriminalisering enbart medför ytterligare

stigmatisering och försämrade villkor för de prostituerade (Olsson 2000).

Vårt syfte med uppsatsen är att finna förklaringar till uppkomsten av den nuvarande

sexköpslagen. Vi kommer därför att fördjupa oss i de statliga utredningarna som ledde

fram till sexköpslagen. Frågeställningar som vi kommer att behandla när vi analyserar

den nuvarande sexköpslagen är: Vem eller vilka har initierat de flertal utredningar som

förekommit sedan 1970-talet? Hur har dessa utredningar arbetat och vad har de kommit

fram till? För att sätta in dessa utredningar i ett politiskt sammanhang tittar vi närmare på

2

organisationer som har haft ett särkskilt intresse av prostitutionsfrågan. För att visa att

lagen är unik i sin utformning gör vi vissa jämförelser med andra länders regleringar av

prostitution. Vi beskriver även olika former för prostitution och dess omfattning.

Vårt antagande är att den så kallade jämställdhetsideologin i Sverige kan vara en del av

förklaringen till uppkomsten av sexköpslagen. Sverige betraktas ur ett internationellt

perspektiv som ett jämställt land och jämställdhet har varit i fokus på den politiska

dagordningen sedan 1970-talet (Dahlerup 2004:237). Jämställdhet innebär i Sverige att

samma möjligheter, rättigheter samt skyldigheter ska gälla inom alla sociala sammanhang

för både kvinnor och män. Områden där jämställdhet ska råda är exempelvis inom makt

och inflytande, ekonomiskt oberoende, arbetsliv och utbildning, hushållsarbete samt

frihet från könsrelaterat våld. Även om Sverige i ett internationellt perspektiv är ett

jämställt samhälle råder det ännu inte jämställdhet inom alla områden (JämO, 2007). Det

finns tendenser till att kvinnor värderas lägre än män. Claes Borgström,

jämställdhetsombudsman mellan år 2000-2007, menar att i det svenska samhället

betraktas vanligtvis mannen som normen och kvinnan därmed som avvikande. Denna

könsmaktsordning är motsägande i relation till jämställdhet då kvinnan inte likställs med

mannen. Borgström anser att i jämställda samhällen skall inte kvinnan ses som en vara,

som kan köpas och säljas för sexuella tjänster (Borgström 2006). I ett jämställt samhälle

ska det inte förekomma prostitution eller handel med kvinnor, då dessa verksamheter är

ett hinder för jämställdheten, menar Regeringskansliet i utredningen Regeringens arbete

för ökad jämställdhet (2006:30).

Vårt antagande är att den så kallade jämställdhetsideologin har haft en väsentlig del av

uppkomsten av lagen. Kort uttryckt kommer vi att undersöka vilka faktorer som har lett

fram till införandet av sexköpslagen. Hur har resonemangen förts i den långa process som

föregick lagstiftningen och har jämställdhetsideologin haft någon påverkan? Vi har av

den orsaken formulerat vår problemformulering följande: Varför infördes ett förbud mot

att köpa sexuella tjänster just i Sverige?

3

1. 1. Disposition

Uppsatsen består av sju kapitel som är disponerade på följande sätt: I kapitel 1

introducerar vi vårt syfte, antagande och problemformulering samt förklarar vad

jämställdhet innebär i Sverige. Vidare i kapitel 1 presenteras uppsatsens disposition. I det

andra kapitlet beskriver vi vårt tillvägagångssätt och bearbetningen av vårt material. I det

tredje kapitlet redogör vi kort för innehållet i sexköpslagen samt prostitutionens

regleringar i andra europeiska länder. Det fjärde kapitlet beskrivs prostitutionens former

och det är i detta kapitel som de olika arenor där prostitution förekommer framställs, följt

av omfattningen i såväl Sverige som internationellt. Det femte kapitlet skildras processen

fram till sexköpslagen vilket följer vårt syfte med uppsatsen som presenterades i det

inledande kapitlet. I kapitel 6 kommer vårt teoretiska resonemang där vi redogör för

kvinnorörelsens betydelse och den så kallade jämställdhetsideologin i Sverige. Kapitel 7

består av en konklusion som dels tar upp frågan om sexköpslagen som en symbolisk lag

samt övriga reflektioner över uppsatsen.

2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Syftet med vår studie är att undersöka uppkomsten av en lag varav vår metod är att

analysera material bestående av offentliga utredningar och lagtexter. Vi har gjort en

faktaundersökning för att få djupare kunskap om sexköpslagen och för att få en bild av

prostitutionens omfattning och former i Sverige. Vår primära empiri består av förarbeten

till lagen, lagtexter och utredningsmaterial. För att komplettera materialet försökte vi

komma i kontakt med personer som är insatta i frågan om lagen och om prostitution. Vi

tog kontakt med den Svenska Kvinnojourens Riksförbund (SKR) och fick möjlighet att

medverka vid ett seminarium som behandlade prostitution och trafficking, arrangerat i

Malmö av SKR. Inbjudna föreläsare var Mats Paulsson, polis vid traffickingenheten i

Göteborg, Anna Lena Nilemar, kammaråklagare på internationella åklagarkammaren i

Stockholm samt David Lagerlöf, representant för Ecpat1. Seminariet gav oss en djupare

inblick i ämnet och utökade våra förkunskaper. Vi upptäckte bland annat att prostitution

förekommer i betydligt större omfattning i samhället än vad vi var medvetna om. Vi fick

1 Ecpat är en förkortning av End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficing of Children

4

även möjlighet att ställa frågor som vi hade kring sexköpslagens effekt, det vill säga hur

lagen har påverkat prostitutionens verksamhet. Frågorna vi ställde har vi nu i efterhand

konstaterat att vi kunde ha formulerat annorlunda på grund av att vi ändrat fokus från

sexköpslagens effekt till uppkomsten av denna lag i Sverige. Vår ändring av studiens

fokus gjorde vi efter seminariet då vi fann det mer intressant att studera uppkomsten av

lagen. Seminariet gav oss en bredare inblick i ämnet och vi har fått tillgång till

information som kompletterat vår litteraturundersökning. Vi hade även i förväg kontaktat

Prostitutionsgruppen i Malmö för att genomföra en intervju med dem. Tyvärr fick vi

svaret att tid inte fanns för en intervju och att Prostitutionsgruppen inte hade så mycket

att tillföra kring sexköpslagen då deras arbete inte fokuserar på sexköpslagen. Vi har

kontaktat Sven-Axel Månsson, professor och sociolog samt Hanna Olsson som båda var

med i 1977 års prostitutionsutredning (SOU 1995:60:3) vilken utgjorde en grund till

sexköpslagen. Månsson hänvisade till litteratur som han ansåg kunde vara relevant för

vår studie. Hanna Olsson har varit svårtillgänglig och vi har inte fått kontakt med henne.

Olssons studie av prostitutionslagstiftningen har dock varit en central del av vår

sekundära empiri på grund av att studien behandlar den svenska

prostitutionslagstiftningen och kartlägger samverkan mellan aktivister, parlamentariker

och media. Övrigt sekundärt material vi använt är vetenskapligt inriktade och är bland

annat skrivna av Sven-Axel Månsson, Per Ole Träskman samt Yvonne Svanström. Vi har

även tagit kontakt med myndigheten JämO, varpå deras informationschef hänvisade oss

till andra institutioner. En intervju med de ovan nämnda hade eventuellt kunnat stärka vår

sekundära empiri, men trots att vi inte fick tillgång till intervjuer känner vi att det inte var

en avgörande faktor för att uppnå studiens syfte.

5

3. SEXKÖPSLAGEN 1998:408 Vi kommer här i ett tidigt skede att presentera vad den svenska sexköpslagen innebär.

Detta gör vi för att det är lämpligt att innan vi redogör för dess utveckling, är det relevant

att veta vad sexköpslagen innebär. Prostitution i Sverige definieras utifrån politiska

perspektiv som ett socialt problem och år 1998 antog riksdagen en proposition från

regeringen att kriminalisera köp av sexuella tjänster. Sexköpslagen syftar till att reglera

och styra ett socialt samhällsproblem. Sedan den 1 januari år 1999 är det förbjudet att

köpa eller att försöka köpa sexuella tjänster. Sexköpslagen 1998:408 kriminaliserar den

som mot ersättning skaffar eller försöker skaffa sig en tillfällig sexuell förbindelse och

lyder följande:

Den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse, döms - om inte

gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken - för köp av sexuella tjänster till

böter eller i fängelse i högst sex månader (Sveriges Riksdag 1998:408).

3.1. Regleringen av prostitution internationellt

För att kunna studera den unika sexköpslagen, som inte finns i något annat land, kommer

vi att i vissa avseenden göra internationella jämförelser med andra länder för att sätta

sexköpslagen i relation till andra länders regleringar av prostitution. De europiska

länderna har ingen gemensam prostitutionslagstiftning vilket resulterar i stora skillnader

länderna emellan. I Danmark ändrades lagstiftningen år 1999, då blev det kriminellt att

vara kund hos en prostituerad under 18 år. Den tidigare lagstiftningen i Danmark innebar

att det inte var straffbart att vara kund hos en prostituerad över 15 år. Med andra ord

höjdes åldersgränsen för vad som var acceptabelt att besöka en prostituerad från 15 år till

18 år. Samtidigt avkriminaliserades försäljningen vilket innebar att det blev lagligt att

sälja sexuella tjänster (Rasmussen 2007:19ff). Dock är det i Danmark inte tal om en

legalisering av prostitution som yrke, då lagtexten klargör att avkriminaliseringen inte ska

innebära att prostitution i övrigt anses som ett lagligt yrke, påpekar sociologen Claus

Lautrup (2002:10f). I Danmark är de prostituerade skyldiga att betala skatt och ska vara

momsregistrerade som självständiga företagare. Trots det ges inga förmåner som

exempelvis försäkring, sjukförsäkring eller pensionsrättigheter (Ibid:10f). Danmarks

6

lagstiftning har dock fått kritik för dess formulering samt de höga krav på bevisning av

att köpet av det sexuella umgänget ägt rum, krav som resulterat i att ingen hittills har

blivit anklagad för överträdelse av paragrafen (Ibid:4ff). I Tyskland är prostitution lagligt

och erkänt som yrke. Susanne Dodillet, idéhistoriker vid Göteborgs universitet, framför

att sedan den tyska regeringen år 2001 införde en ny lag kan prostituerade delta i

arbetslöshets-, hälsovårds-, och pensionssystem (Dodillet 2006a). I Nederländerna där

prostitution sker öppet i samhället har prostitution varit tillåtet sedan år 1815. Landets

lagstiftning är inte inriktad på förbud, istället satsar de på styrning och övervakning då

det bedöms som ogenomförbart att förhindra prostitution genom reglering. Det är

dessutom sedan år 2000 tillåtet att bedriva licensierad bordellverksamhet. Legaliseringens

syfte är att öka kontrollen över de 2000 bordeller och sexklubbar som finns i landet och

genom kontrollen bland annat motverka påtvingad prostitution och utnyttjandet av

illegala kvinnor i landet (Utrikesdepartementet 2006:9ff). Ytterligare exempel på länder

där prostitution är lagligt är Österrike och Grekland, även om bordellerna i Grekland till

viss del är reglerade (Brink m.fl. 2006). I de flesta europeiska länder är prostitution en

laglig verksamhet. Det som skiljer länderna åt är regleringen mot koppleri. Exempelvis är

det i Frankrike och Belgien en förbjuden verksamhet, medan det är tillåtet i Spanien.

Länder som går mot samma riktning som Sverige är Norge som i dagsläget diskuterar ett

införande av den svenska sexköpslagen. Även i Finland har förslag framförts om att

efterlikna Sveriges sexköpslag, men tills vidare är prostitution tillåtet i Finland (SvD

2007).

7

4. PROSTITUTIONENS FORMER OCH OMFATTNING Vi beskriver i detta avsnitt prostitutionens arenor då de skiljer sig åt i förhållande till hur

kund och säljare möts. Vi vill med denna anledning visa att prostitution sker på olika sätt

och därmed är svår att reglera. Vi kommer även i detta avsnitt skildra prostitutionens

komplexitet genom att beskriva förhållandet mellan prostitution och missbruk. Den

statliga utredningen SOU 1995:15, som den dåvarande borgerliga regeringen tillsatte år

1993, kom fram till att anledningen till varför och inom vilka arenor individer säljer

sexuella tjänster är åtskilliga och beror på skilda faktorer. Det finns ofta en gemensam

nämnare, nämligen i ersättning i materiella ting eller pengar. De som säljer sexuella

tjänster är inte en homogen grupp och innefattar både kvinnor och män, även om

majoriteten består av kvinnor (SOU 1995:15:111). En form av prostitution som

förekommer allt mer är trafficking, en lukrativ form där försäljningen av den sexuella

tjänsten går via en mellanhand som tjänar pengar på den säljande parten. Prostitutionens

omfattning ökar och en förklaring till ökningen kan vara trafficking (Nilemar 2007-11-

23).

Gunilla Ekberg, anställd under år 2002-2006 som regeringens sakkunnige inom frågor

som rör människohandel och prostitution, nämner ett antal förtryckande faktorer som

ökar sannolikheten för att individer internationellt dras in i prostitution av hallickar och

traffickingaktörer. Bland faktorerna nämns fattigdom, hemlöshet och drogberoende samt

könsojämlikhet, köns- och rasdiskriminering så väl som sexuellt, fysiskt och psykiskt

våld av manliga släktingar, pojkvänner, män och hallickar (2002:4). Det finns regionala

och nationella skillnader på hur prostitution gestaltar sig och hur pass omfattande utbudet

är. Socialstyrelsen nämner att en faktor som anses påverka prostitutionen i Sverige sedan

1990-talet är Europeiska Unionens utvidgning. Majoriteten av de utländska kvinnor som

säljer sexuella tjänster i Sverige uppges komma från Estland, Ryssland och Polen

(2007:42).

I prostitutionssammanhang är det vanligt med föreställningar om att det enbart är kvinnor

som säljer sexuella tjänster. Det innebär dock inte att det går att utesluta manlig

prostitution. Den manliga formen av prostitution har inte blivit lika uppmärksammad som

8

den kvinnliga och på grund av att Sveriges prostitutionsenheter fokuserar på kvinnorna

har den manliga prostitutionen förblivit dold och kunskaperna är få (Socialstyrelsen

2007:37). Mats Paulsson, polis vid traffickingenheten i Göteborg presenterade på

seminariet Seminarium om Prostitution och trafficking (2007-11-23), att antalet

prostituerade ökar och uppskattar att det idag finns omkring 5000 prostituerade i Sverige

(Paulsson 2007-11-23).

4.1. Olika arenor och former av prostitution

Det finns olika arenor där de prostituerade bedriver sin verksamhet. En arena där

prostitution sker öppet och inom begränsade områden är gatuprostitution. Det är i denna

form av prostitution som köpare och säljare har direkt kontakt med varandra utan att först

bestämma vart, när och hur tjänsten den sexuella tjänsten ska äga rum. Det är främst i

storstäder och i städernas centrala delar som gatuprostitution förekommer.

Gatuprostitutionen uppskattas utgöra hälften av prostitutionsverksamheten i Sverige. Den

prostitution som hamnar under begreppet inomhusprostitution utgör den övriga delen.

Under detta begrepp hamnar prostitution som äger rum via annonser, restaurang och

hotellprostitution, eskortservice, nattklubbar och sexklubbar, ateljéer och massageinstitut

(SOU 1995:15:85ff). Internet som är den nyaste formen att sälja och köpa sexuella

tjänster, är ytterliggare en form av inomhusprostitution. Genom Internet har det, enligt

Niclas Olsson på Prostitutionsgruppen i Malmö, blivit lättare att förbli anonym och att

behålla sin integritet. Majoriteten av prostitutionen idag har sin grund via Internet

(Olsson 2007). Kontakter sker inte alltid direkt mellan kund och prostituerad utan via

mellanhänder, så kallade hallickar. Kontakter som sker via mellanhänder kallas

trafficking och är ett relativt nytt fenomen i Sverige, enligt Anna Lena Nilemar,

kammaråklagare på internationella åklagarkammaren Stockholm (2007-11-23). Förenta

Nationernas definition av trafficking är:

Människohandel är rekrytering, transport, försäljning, härbärgering eller

mottagande av personer genom tvång eller hot om våld. Det kan också innebära

bortförande, svindel eller bedrägeri, maktmissbruk i syfte att offret utnyttjas

sexuellt, sätts i tvångsarbete, slaveri eller att man tar bort organ (Svenska FN-

förbundet 2002).

9

Trafficking finns överallt i vårt samhälle, med en stark koncentration till storstäderna,

enligt Nilemar, som också menar att ”det var framförallt efter att östmuren föll som

människohandel etablerade sig i de västeuropeiska länderna” (2007-11-23). Trafficking

är en lukrativ marknad där det ständigt finns en tillgång och efterfrågan.

Uppskattningsvis leder traffickingströmmarna till att omkring 500 000 individer varje år

transporteras från framförallt Östeuropa till Västeuropa. Uppskattningar beräknar att det

över hela världen finns cirka fyra miljoner människor som blir utsatta för trafficking

(SOU 2001:14:426). David Lagerlöf, representant för Ecpat, framför det faktum att

trafficking är ett dolt fenomen och därför saknas tillförlitlig statistik. Trafficking är inte

enbart en marknad för sexhandel. Den innefattar även att barn och vuxna illegalt

transporteras världen över med avsikt för billig arbetskraft (Lagerlöf 2007-11-23). Offer

för traffickinghandeln i andra avsikter än för prostitution, så som svart arbetskraft inom

hushållsarbete, blir ofta sexuellt exploaterade och i vissa fall hamnar de till slut i

prostitution som verksamhet. Kraven från köparna förändras ständigt och dessa konstanta

krav på nya individer är vad som bestämmer den internationella människohandeln.

Ekberg menar att om män inte tog för givet att de skulle ha rätt till att köpa och sexuellt

exploatera kvinnor och flickor, skulle handeln med kvinnor inte existera. Ekberg menar

att det är grundläggande att se prostitution och trafficking som mäns våld mot kvinnor

(2002:7f).

Förhållandet mellan prostitution och narkotika är relativt dåligt kartlagt i Sverige, menar

Jörgen Svidén på Mobilisering mot Narkotika, liksom hur pass omfattande missbruket är

bland de prostituerade (2003). Leili Laanemets, forskare i socialt arbete, menar att det

inte finns något svar angående om det är prostitution som leder till missbruk eller om

missbruk leder till prostitution. Forskning inom området antyder att både prostitution och

missbruk är komplexa fenomen och att ett klart samband mellan dessa inte går att

fastställa. Laanemets hävdar att orsakerna mellan prostitution och droger är flera och

komplicerade: försäljning av sexuella tjänster bedrivs som en konsekvens av missbruket

och då i syfte att få pengar till missbruket, och att missbruket används som en bedövning

för de skador prostitutionen orsakar (2007:15f). Svidén framhäver att inte alla

10

prostituerade missbrukar, liksom att alla som missbrukar inte säljer sexuella tjänster

(2003).

4.2. Prostitutionens omfattning i Sverige

I Sverige betraktas införandet av sexköpslagen som en brytningspunkt för handeln med

sexuella tjänster då det går att se utveckling och tendenser till prostitutionen innan och

efter lagens introducerande (BRÅ 2000:22f). När lagen infördes år 1999 rapporterades en

minskning av mängden gatuprostituerade i Stockholm, Göteborg och i Malmö vilket

tabell Nr: 1 nedan visar. Prostitutionsgruppen i Malmö uppskattar att år 2000 var en

tredjedel av de kvinnor som före lagen var verksamma inom gatuprostitutionen

fortfarande kvar inom denna form av prostitution. Kvinnorna som tidigare var

verksamma inom gatuprostitution har börjat tillämpa andra former av kontaktvägar och

prostitutionen har blivit alltmer dold. Den dolda prostitutionen beräknades innan lagen

trädde i kraft uppgå till cirka två tredjedelar av all form av prostitution. År 2000, efter

sexköpslagens införande, uppskattades den dolda prostitutionen ha ökat. I Stockholm

beräknas antalet gatuprostituerade ha halverats år 1999 enligt Prostitutionsgruppen i

Stockholm (Ibid). Göteborg rapporterades att ha den största minskningen av antalet

prostituerade inom gatuprostitution (Svanström 2006:74ff).

Tabell. Nr: 1. Uppskattade antalet gatuprostituerade i Sveriges tre största städer. Stad 1998 1999 2003 Stockholm Göteborg Malmö

280 286 160

170 90 80

200 100 135

Totalt 726 340 435 Tabell Nr: 1 Tabellen ovan är tagen ur Yvonne Svanströms bidrag i International approaches to prostitution – Law and

policy in Europe and Asia (2006:76).

Siffrorna visar dock enbart synliga effekter inom gatuprostitutionen. Det finns med andra

ord ingen statistik över antalet prostituerade via Internet eller inom eskortservices

(Svanström 2006:74ff). Trots att gatuprostitutionen minskade efter sexköpslagens

införande har den nu åter börjat öka igen. Med stöd av Socialstyrelsen rapport från 2007

11

kan vi utläsa det faktum att drygt 70 procent av denna form av prostitution åter är i

verksamhet (2007:32).

Svanström framför att sexköpslagen har kritiserats då den har fört med sig andra effekter

än att minska prostitutionens omfattning. Kundminskningen och sjunkande priser på

sexuella tjänster har lett till en ökad konkurrens mellan de säljande parterna inom

prostitutionen. Detta i sin tur har lett till att en majoritet av de sexuella tjänsterna utförs

utan skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar i utbyte mot en högre summa pengar,

varpå spridningen av könssjukdomar ökar. Priset för sexuella tjänster har minskat med 50

procent vilket betyder att de prostituerade nu behöver ta emot fler kunder för att tjäna

ihop den tidigare inkomsten. Ur denna synvinkel har lagen försämrat situationen för de

prostituerade, vilket framgår i Svanströms artikel (2006:73). Svanström redogör vidare

för sexköpslagens effekt angående antalet rapporterade brott. Som tabellen nedan visar är

det ingen som hittills dömts till fängelse för köp av sexuella tjänster.

Tabell. Nr: 2. Lagförda och anmälda lagöverträdelser.

År Rapporterade brott

Strafförelägganden2 Åtalsunderlåtelse3 Bötfällda

1999 94 5 0 5 2000 92 7 0 22 2001 86 18 0 20 2002 110 21 2 14 2003 300 49 0 23 Totalt 682 100 2 84 Tabell Nr: 2.

Tabellen ovan är tagen ur Yvonne Svanströms bidrag i International approaches to prostitution – Law and

policy in Europe and Asia (2006:76).

I Tabell Nr: 2 ovan kan vi utläsa att från det att sexköpslagen trädde i kraft den 1 januari

år 1999 har det skett en stor ökning av antalet anmälda brott från år 1999 till år 2003.

2 Ett strafföreläggande antecknas i belastningsregistret. Åklagaren inte väcker åtal och det blir inte någon rättegång. Den misstänkte kan erkänna brottet och acceptera straffet, eller välja att låta åklagaren väcka åtal och målet prövas då av domstol. Strafföreläggande är möjligt för brott där påföljden är begränsat till böter och/eller villkorlig dom (Åklagarmyndigheten 2007). 3 Åtalsunderlåtelse innebär att det varken leder till åtal, rättegång eller påföljd. Däremot antecknas brottet i belastningsregistret vilket kan få konsekvenser om man begår nya brott (Ibid).

12

Med undantag från det första året, har antalet dömda brottshandlingar mer eller mindre

legat på en konstant nivå (2006:74ff).

4.3. Prostitutionens omfattning internationellt

För att få en överblick av prostitutionens utveckling i Sverige, beskriver vi kortfattat

omfattningen av prostitution i andra europeiska länder. Detta gör vi för att på så sätt

placera in Sveriges omfattning i relation till andra europeiska länder. I likhet med Sverige

har även den danska prostitutionen ökat i omfattning de senaste åren och de olika

formerna av prostitution gestaltar sig på liknande sätt. Enligt Nell Rasmussen, forskare

inom kvinnorättigheter, har även prostitutionen i Danmark blivit mer dold (2007:12).

Danmarks olika arenor för prostitution där kontakter knyts är gatuprostitution,

massagekliniker, eskortverksamhet, barer samt Internet. Annalise Kongstad,

huvudansvarig vid PRO-Centret4, menar att antalet prostituerade i Danmark ökat sedan år

1989 och att det övervägande är kvinnor inom branschen. Enligt Kongstad är det omöjligt

att ge ett exakt antal på hur många prostituerade det finns i landet eftersom prostitution

inte är ett lagligt yrke (PRO-Centret 2002:11f). Den största omfattningen finns i större

städer såsom Köpenhamn. Även om gatuprostitution endast utgör en mindre del av

Danmarks prostitution hävdar Kongstad att det idag finns mer än dubbelt så många

gatuprostituerade än vad det fanns år 1989 (Ibid.). PRO-centret uppskattar att det i landet

finns mellan 5500 och 7800 prostituerade och att siffran har ökat de senare åren (PRO-

Centret 2003:8). Det norska ProSentret beräknar att det i Norge finns omkring 2500

prostituerade, vilket i relation till invånareantalet tyder på att Sverige och Norge har lika

stor andel prostituerade (2006:20). I Nederländerna där prostitution accepteras som vilket

yrke som helst är den mest kända prostitutionsformen fönsterprostitution som uppgår till

20 procent av den totala omfattningen (SOU 1995:15:175). I Nederländerna uppskattas

antalet prostituerade uppgå till 35 000, varav cirka tio procent uppskattas vara offer för

människohandeln, främst från Central- och Östeuropa (Utrikesdepartementet 2006:10).

Ekberg uppger att över en halv miljon personer är involverade i prostitution i Tyskland

(2002:9).

4 PRO-Centret är ett rådgivnings, kunskaps- och förmedlingscenter om prostitution

13

4.4. Summering

En föreställning som är starkt förknippad med prostitution är att det enbart är kvinnor

som säljer sexuella tjänster, men undersökningar visar att även män säljer sexuella

tjänster. I Sverige är de vanligaste arenorna för verksamheten gatuprostitution och

inomhusprostitution. Majoriteten av de prostituerade förmedlar sina tjänster via Internet.

Ett förhållandevis nytt fenomen i Sverige är trafficking som är en internationell

människohandel. Köparnas krav på nya individer samt det faktum att många

mellanhänder vill ta del av den lukrativa marknaden anses leda till att fler individer blir

offer för den internationella traffickingverksamheten. Även om förhållandet mellan

prostitution och droger inte är tillräckligt utredd antas relationen mellan prostitution och

droger vara många och komplicerade. Det förekommer regionala och nationella

skillnader av prostitutionens omfattning och form, gemensamt för samtliga städer är dock

att efter sexköpslagen trädde i kraft minskade gatuprostitutionen i landet. Nya siffror

visar dock att denna form av prostitution åter ökat. Omfattningen internationellt skiljer

sig åt markant länder emellan, både i omfattning och form, vilket kan relateras till

ländernas respektive lagstiftningar.

14

5. PROCESSEN FRAM TILL SEXKÖPSLAGEN

5.1. Prostitutionsutredningen 1977

Vi redogör i detta kapitel för de statliga utredningar5 som har varit en del av processen

fram till sexköpslagens införande. Hanna Olsson redogör för att det under 1970-talet var

tillåtet i Sverige att visa pornografiska föreställningar på så kallade sexklubbar. Samhället

genomgick en väsentlig förändring under denna period. En del i denna förändring var att

prostitutionen ökade i sin omfattning, bland annat genom att pornografin var

lättillgänglig. Allt fler unga individer drogs in i prostitution och annonseringar i

dagspress upplyste om tjänsterna. År 1977, samma år som en prostitutionsutredning kom

att tillsättas, vilken vi nedan redogör för, bedrevs över 500 bordeller maskerade som

sexklubbar, massageinstitut eller vad som kallades poseringsateljéer. Uppskattningsvis

beräknades att det fanns omkring 3000 prostituerade i Sverige vid slutet av 1970-talet. I

och med att prostitutionen ökade kom en diskussion under slutet av 1970-talet om

huruvida en kriminalisering av båda parter skulle införas (2006:55).

År 1977 tillsatte den då borgerliga regeringen en prostitutionsutredning med syftet att

bland annat kartlägga prostitutionen i landet. Ordförande i utredningen var Inger

Lindqvist, moderat riksdagsledamot, och som sakkunniga att bistå med kunskaper fanns

både politiskt aktiva, poliser samt forskare för att täcka upp alla områden6 (SOU

1995:60:3). Utredningen presenterades i SOU 1981:71 ”Prostitutionen i Sverige –

bakgrund och åtgärder”. I utredningen framgick det argument till en kriminalisering av

prostitution. En kriminalisering skulle enligt utredningen fungera som en stark restriktiv

faktor för majoriteten av köparna och kriminaliseringen skulle även verka i ett

avskräckande syfte för de prostituerades verksamhet. 1977 års prostitutionsutredning

menade dock att straffbeläggandet av köp av sexuella tjänster skulle kunna få allvarliga

5 Den första statliga utredningen om prostitution tillsattes 1903 då Reglementeringskommittéen fick i uppdrag att föreslå åtgärder mot spridningen av könssjukdomar, enligt Hallberg 2007 i Från kvinnokontroll till könsmakt. Den kommer dock inte beskrivas här. 6 Socialdirektören Arne Borge, polisintendenten Folke Elwein, försäkringsrättsrådet Lars Grönwall, docenten Rita Liljeström, sociologen Sven-Axel Månsson, polisintendenten Anders Nelin, departementssekreteraren Tage Sjöberg samt kriminologen Leif G.W. Person samt som huvudsekreterare Hanna Olsson.

15

följder. Det skulle bli svårare att komma i kontakt med de prostituerade och att stödja

dem med sociala insatser. Ett annat problem till följd av en kriminalisering var att

riskerna för övergrepp mot de prostituerade skulle öka eftersom prostitutionen skulle bli

mer dold. Ytterligare en negativ faktor var att det skulle kunna bli en så kallad

”klasslagstiftning” där enbart den synliga prostitutionen blir uppmärksammad medan

lyxprostitutionen skulle förbli dold på grund av brist på bevis och övervakningsproblem.

Baserat på det faktum att risken att bli upptäckt vid köp och försäljning av sexuella

tjänster är liten ansåg prostitutionsutredningen att en kriminalisering inte skulle vara

effektiv (SOU 1981:71:146). Sven-Axel Månsson hävdar att sekreterarnas och de

sakkunnigas arbete i prostitutionsutredningen år 1977 präglades av en helhetssyn på

prostitutionsfrågan och att denna syn kom att återspeglas i gruppens förslag till åtgärder.

Vidare menar Månsson att resonemanget att prostitution alltid funnits och alltid kommer

att finnas inte håller som ursäkt för att slippa vidta åtgärder. Arbetsgruppen ansåg att

prostitutionen inte är ”naturlig” och därmed kan förändringar uppnås (1981:124f). Ett

citat av Månsson beskriver arbetsgruppens syn på prostitutionsverksamheten:

Dels löser inte prostitution de problem som den är ett uttryck för, dels får den

oftast negativa konsekvenser för de inblandade parterna, i synnerhet för kvinnorna.

Kvinnan är den mest utnyttjade partnern i prostitutionen. Denna grundsyn leder,

enligt arbetsgruppen, till att staten inte bör acceptera könshandeln (1981:125).

Det konstaterades att argumenten för en kriminalisering övervägde, men på grund av de

ovan nämnda skälen beslutade prostitutionsutredningen enbart att föreslå ett förbud mot

de sexklubbar som visade offentliga pornografiska föreställningar. Detta förbud trädde i

kraft 1982 (BRÅ 2000:13f).

5.2. Kvinnofrid och Könshandeln 1993

Det kom att dröja tolv år innan en ny prostitutionsutredning tillsattes. År 1993 tillsatte

den dåvarande borgerliga regeringen två olika utredningar som dels skulle utreda

prostitutionen i Sverige samt dels utreda våldet mot kvinnor. Till den ena utredningen

utsågs dåvarande chefen för Socialdepartementet, Bengt Westerberg, att bilda en

kommission vilken ur ett kvinnoperspektiv skulle klargöra samt utarbeta förslag och

16

åtgärder för att motverka kvinnorelaterat våld. En kommission med namnet

Kvinnovåldskommissionen7 bildades. Kvinnovåldskommissionen kom med utredningen

Kvinnofrid att ta upp frågor gällande ändring av lagstiftning angående våld och andra

övergrepp som män utövar på kvinnor, bland annat prostitution. Kriminalisering av

prostitution togs åter upp i betänkandet i samband med Kvinnofrid.

Kvinnovåldskommissionens utredning föreslog olika åtgärder för att öka jämställdheten i

samhället mellan kvinnor och män samt att förhindra våld mot kvinnor (SOU 1995:60,

Del A:3). Inga lagändringar angående prostitutionen genomfördes, däremot ledde

Kvinnofrid till att fler satsningar på förebyggande åtgärder och förbättringar av skyddet

för kvinnor som utsatts eller riskerar att utsättas för våld: bland annat blev det en stark

framväxt av kvinnojourer i landet (SOU 1995:60, Del B:8f).

Den andra utredningen kom att kallas 1993 års prostitutionsutredning8. Denna utredning

kom till sedan ett antal motioner lagts fram som förespråkade en kriminalisering av både

säljare och köpare av sexuella tjänster. Det fanns nu starkare och fler övervägande

argument för än emot ett förbud av prostitution (BRÅ 2000:13f). Utredningen ansåg att

en kriminalisering av både köpare och säljare av prostitution vore den lämpligaste

åtgärden. Prostitutionsutredningens argument var att prostitution inte är en acceptabel

företeelse i samhället och att kriminaliseringen borde involvera båda parter. Utredningen

menade att om enbart den ena parten skulle begå lagbrott skulle den avskräckande

effekten inte uppnås om enbart köparna riskerade att bli bötfällda.

Prostitutionsutredningen presenterades i SOU 1995:15 Könshandeln. Utredningen bestod

av en sammanställning av olika argument för respektive mot en kriminalisering av

prostitution. Utredningens förslag om att kriminalisera köpare och säljare av sexuella

tjänster skickades till 64 remissinstanser9, som på olika sätt argumenterade åsikterna till

förslaget. Utav de 64 remissinstanserna var det enbart två instanser, Stiftelsen

Kvinnoforum och Polismyndigheten i Stockholm, som helt stödde utredningens förslag. 7 I kvinnovåldskommission 1993 satt bland annat följande: ordförande och ledamot i kommission Britta Bjelle, professor i rättsmedicin Anders Eriksson och socionom Maj Fant. Som sakkunniga förordades professor i straffrätt Madelen Leijonhufvud, avdelningsdirektören Monika Olsson och rådmannen Margaretha Wadstein. 8 I prostitutionsutredningen 1993 satt bland annat följande: Inga-Britt Törnell särskild utredare, som sakkunniga och experter var bland annat: Professor Sven-Axel Månsson.

17

24 instanser avslog kriminaliseringen av båda parter och 14 instanser ansåg att enbart

köparen skulle kriminaliseras. Övriga remissinstanser hade inte yttrat sig gällande

utredningen (BRÅ 2000:15f).

5.3. Sexköpslagen 1999

I rapporten Kvinnofrid var det första gången det officiellt framgick att prostituerade

kvinnor skulle jämställas med andra kvinnor. Detta innebar att jämställdhetsdebatten

utvidgades och kom nu att innefatta även kvinnor inom prostitution (Olsson 2000:145).

När utredningarna från 1993 kom med sina respektive betänkanden hade ett

regeringsskifte ägt rum. 1994 hade socialdemokraterna kommit till makten och det

socialdemokratiska kvinnoförbundet, som 1993 hade föreslagit att könsköp skulle

kriminaliseras, hade nu blivit starkare och drev kravet på en kriminalisering av köparen

av sexuella tjänster. Det socialdemokratiska kvinnoförbundet lämnade 1997 in en motion

om att kriminalisera männens köp av tjänster av prostituerade (Olsson 2006:67ff). Den

dåvarande socialdemokratiska regeringen ansåg i proposition 1997/98:55 att det inte var

acceptabelt att män kunde köpa tillfälliga sexuella förbindelser av kvinnor i ett jämställt

samhälle. Regeringen ansåg att det lämpligaste var att enbart kriminalisera köparen av

sexuella tjänster då det inte är passande att kriminalisera den part som anses vara den

svagare och som utnyttjas av andra som vill tillfredställa sin egen sexuella drift (BRÅ

2000:15f). Motståndare till en kriminalisering var från början den socialdemokratiska

partiledningen, inklusive justitieministern Laila Freivalds, men det socialdemokratiska

kvinnoförbundet drev igenom förslaget vid partikongressen. Andra partier som var för en

kriminalisering var vänsterpartiet - som ansåg att lagstiftningen skulle få en normerande

effekt samt miljöpartiet och centerpartiet. Dessa partier menade att prostitution är ett

uttryck för obalansen i maktrelationen mellan könen (Dahlerup 2004:251). Moderaterna

och folkpartiet tyckte att nackdelarna övervägde på grund av att prostitutionen därigenom

skulle bli mer dold, var för de ansåg att lagen inte skulle få positiva effekter.

Kristdemokraterna var för förslaget men ville införa en kriminalisering av både parter

eftersom det skulle minska både utbudet och efterfrågan (Olsson 2006:67, Dodillet

2006b:76). Ett av motiven bakom sexköpslagen var att efterfrågan skulle minska och att

nyrekryteringen av individer till prostitution då borde upphöra (Svanström 2004:216).

18

Lagrådet hade inga invändningar mot den lagtekniska konstruktionen av lagen om förbud

mot köp av sexuella tjänster, varav justitieutskottet rekommenderade regeringens förslag

som därefter godkändes av riksdagen (BRÅ2000:15f). Sexköpslagen 1998:408 var nu ett

faktum.

Sammanfattningsvis var processen fram till sexköpslagen lång och utdragen. Samtliga

utredningar hade som mål att på något sätt utreda prostitutionens verkan och

biverkningar. Förslagen till en kriminalisering av prostitution i de olika utredningarna

skiljde sig dock åt i viss utsträckning. Själva startskottet för diskussioner kring en

kriminalisering av prostitution börjades på 1970-talet då en kartläggning av prostitutionen

i Sverige genomfördes. En kriminalisering blev aldrig lagstiftad utan enbart argument för

och emot diskuterades. Ytterliggare utredningar tillsattes under 1990-talet då frågan åter

aktualiserades. 1990-talets utredningar kom att innefatta två olika utredningar där den ena

var fokuserad på prostitution och den andra utredningen på våld mot kvinnor. Prostitution

kom nu att betraktas som en brist på jämställdhet. Det socialdemokratiska

kvinnoförbundet var de som tydligast drev på att enbart köparen skulle kriminaliseras.

Sexköpslagen infördes den 1 januari 1999.

19

6. PROSTITUTION SOM JÄMSTÄLLDHETSFRÅGA

6.1. Kvinnorörelsens betydelse

För att komma fram till varför sexköpslagen infördes just i Sverige redogör vi nu för

kvinnorörelsens framväxt under 1960-samt 1970-talet. Den svenska kvinnorörelsen kan

delas in i tre olika vågor. Vårt fokus ligger på den andra vågens kvinnorörelse eftersom

den kan ligga bakom den ökade jämställdheten i samhället och på sikt leda fram till

sexköpslagens instiftande.

Gunnel Karlsson, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, skildrar

uppdelningen till den första vågen kvinnorörelsen till åren 1880-1920, den andra vågen

till åren 1960-70-talen och den tredje vågens kvinnorörelse vilken utvecklades under

1990-talets slut (2002:11). Enligt Eva Schmitz, sociolog med inriktning på

kvinnorörelser, kännetecknades den andra vågens kvinnorörelse i grunden på samma sätt

som den första vågens, det vill säga en mångskiftande politisk rörelse som strävade efter

kvinnors rösträtt i samhället och rätt till arbete (2007:58). Vid slutet av 1960-talet och

framför allt i början av 1970-talet breddades den offentliga sektorn av utbildade kvinnor

från medelklassen. Den svenska kvinnorörelsen uppstod ur denna kategori av kvinnor

(Ibid:113). Under 1970-talets dominerades kvinnorörelsen av vikten av lika rättigheter

för kvinnor och män. Detta likhets- eller jämlikhetstänkandet har också varit styrande i

svensk jämställdhetspolitik sedan 1970-talet där idealet har varit att alla medborgare

oavsett kön ska ha möjlighet till lika rättigheter och skyldigheter. Denna tanke

genomsyrar jämställdhetslagstiftningen, men ideal och verklighet stämmer inte alltid

överens. Kvinnorörelsens mål har genom åren varit detsamma, nämligen att skapa ett

jämställt samhälle utan förtryck på grund av kön (Karlsson 2002:12f).

Emma Isaksson, idéhistoriker vid Stockholms Universitet, framför att tre begrepp var i

central betydelse inom den andra vågens kvinnorörelse: kvinnoförtryck, kvinnokamp och

kvinnofrigörelse (2007:309). Isaksson tar hjälp av Dahlerups definition av en social

rörelse för att framhålla den nya kvinnorörelsen som en social rörelse. Dahlerup

definierar en kvinnorörelse som medvetna kollektiva aktiviteter samt handlingar som har

20

en gemensam utgångspunkt i en feministisk ideologi. Dahlerups definition av en social

rörelse lyder:

medvetna kollektiva handlingar som utifrån en gemensam ideologisk hållning och

inom ramen för någon typ av organisering syftar till omfattande samhällelig

förändring. En social rörelse är en utmaning och protest mot det etablerade

samhället; mot dess normer, värderingar och maktstrukturer (Isaksson 2007:12f).

Dessa protester ledde till ambitionen att skapa jämställdhet mellan könen kom att bli en

politisk fråga i början på 1970-talet (Ibid:38). Det är också år 1970 som den nya

kvinnorörelsen på allvar kom att göra entré i Sverige (Ibid:44). En viktig bakgrund till

den andra vågens kvinnorörelse är könsrollsdebatten under 1960-talet samt den nya

vänsterns uppkomst. Enligt Schmitz, var den andra vågens kvinnorörelse en stark politisk

organisation som var emot alla former av förtryck mot kvinnan.

Kvinnorörelsen blev genom sin kritik mot de sociala krafterna en inflytelserik

organisation mot de sociala orättvisorna och förtrycket mot kvinnan (2007:237).

Kvinnorörelsen framförde stark kritik mot de villkor under vilka kvinnor levde under i

Sverige på denna tid. Rörelsen hävdade att kvinnor var förtryckta och deras kamp gällde

frigörelse från detta förtryck. (Ibid:65ff). Intresset för pornografi hade ökat sedan 1960-

talets sexualdebatt, där pornografin framstått som könsneutral. Kvinnorörelsen ansåg att

pornografin som i första hand skildrade kvinnor och riktade sig till män var ett tydligt

uttryck för förtrycket av kvinnor. En viktig händelse i kvinnornas kamp för frigörelse var

bildandet av Grupp 8 som ville ta upp kampen både mot klassamhället och mot

manssamhället. Denna grupp menade att kvinnors kroppar i det patriarkala och

kapitalistiska samhället hade förvandlats till handelsvaror (Ibid:87). Kvinnorörelsens

kritik mot kvinnors situation var inte begränsad till den offentliga sfären utan sträckte sig

även in i det privata. Deras krav gällde även att kvinnor skulle få bestämma över sina

kroppar och sin sexualitet (Ibid:97f).

Kortfattat innebar den andra vågens kvinnorörelse en stark politisk organisation som var

emot alla former av förtryck mot kvinnan. I början på 1970-talet kämpade kvinnorörelsen

i Sverige bland annat för kvinnor och mäns lika rättigheter. I fokus stod kvinnoförtryck,

21

kvinnokamp och kvinnofrigörelse. Kvinnorörelsens främsta syfte var att skapa en

medvetenhet om kvinnoförtrycket i samhället och bidra till att kvinnor själva skulle

organisera sig för att motverka det patriarkala manssamhället. Vi kommer nedan att

beskriva kopplingen mellan jämställdhetssträvandet och förhållningssättet till

prostitution.

6.2. Jämställdhetsideologin

Enligt statsvetaren Drude Dahlerup är jämställdhet både i Sverige och i Danmark en

målsättning och en officiell regeringspolitik. Trots att det är en gemensam målsättning

skiljer länder sig åt gällande hur jämställdheten praktiseras i verkligheten. Medan den

svenska jämställdhetsdebatten handlar om könsmaktssystem, diskriminering och

kvinnoförtryck, är dessa företeelser inte något som nämns i den danska

jämställdhetsdebatten. Trots att det finns tydliga likheter mellan Sveriges och Danmarks

kvinno- och jämställdhetspolitik finns en klar skillnad länderna emellan. Medan de

politiska partierna i Sverige mer än gärna kallar sig för feminister är detta inte något som

de danska partierna förknippar sig med (2004:234f). Jämställdhet som begrepp

etablerades inte förrän på 1960- och 1970-talen i både Sverige och Danmark. Det uppstod

en könsrollsdebatt och detta var en bidragande orsak till den nya framväxande

kvinnorörelsen i de båda länderna (Ibid:237). Den offentliga debatten om kvinno- och

jämställdhetsfrågor i både Sverige och Danmark har haft sin grund i kvinnorörelserna och

beroende på hur stark rörelserna har varit har utvecklingen av jämställdhetsdebatten

varierat och tagit sig olika uttryck. Under 1990-talet började kvinnorörelserna i Danmark

att avta och nedläggning av de danska partiernas kvinnoorganisationer kom att bli en av

de avgörande faktorerna till att jämställdhetsdebatten började svalna i Danmark

(Ibid:254). Dahlerup menar att kvinnorörelsernas framgång skiftat i förhållande till olika

tidsperioder då de har varit mer eller mindre kraftfulla. Samtidigt som den danska

kvinnorörelsen avstannade institutionaliserades den svenska kvinnorörelsen genom bland

annat de politiska partiernas politiska kvinnoförbund och blev en del av den politiska

makten (Ibid:255).

22

7. KONKLUSION 7.1. Sexköpslagen som symbolisk lag?

Syftet med sexköpslagen är att förhindra prostitution samt att skapa en normbildande

effekt. Huruvida sexköpslagen har haft en normbildande effekt har diskuterats.

Förespråkare för sexköpslagen hävdar, enligt Per Ole Träskman, professor inom

straffrätt, att lagen är en viktig faktor för att skapa ett jämställt samhälle (2005:75f).

Kriminaliseringen av köp av sexuella tjänster har motiverats med att kriminaliseringen

anses medföra en normbildande verkan som i sin tur minskar efterfrågan och utbudet.

Lagstiftningen mot köp av sexuella tjänster anses förstärka kvinnans position i samhället

och därmed öka jämställdheten mellan könen (Träskman 2005:77). Vidare påpekar

Träskman att:

Den svenska lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster är inte någon ”stor,

central strafflag”, och det brott som kriminaliseras i lagen kan inte heller bedömas

vara något allvarligt brott. Den svenska kriminaliseringen av sexköp är

betydelsefull närmast på grund av de ideologiska överväganden som den ger

anledning till. Genom kriminaliseringen har man försökt uppfylla vissa syften som

fått ett tämligen starkt stöd i Sverige. Om strafflagen om sexköp har haft någon

positiv effekt utgörs denna av ett ökat fördömande av prostitution. Som

symbollagstiftning har sexköpslagen i kombination med hållningskampanjer

troligen haft en viss effekt (2005:89).

Det Träskman framhåller om att lagen inte är en stor, central strafflag får även stöd av

tabellen på sida 12 (Tabell. Nr: 2. Lagförda och anmälda lagöverträdelser), där det

framgår att ingen hittills blivit dömd till fängelse för köp av sexuella tjänster. Trots det att

ingen blivit dömd till fängelse menar Månsson att sexköpets handlingar har en

betydelsefull mening inom olika nivåer. Sexköp är en handling som ger mening på både

den samhälleliga och den individuella nivån och för att förstå prostitution krävs det en

förståelse av båda dessa nivåer. På den individuella nivån är det mannen som är i fokus

och hans sexuella begär efter något nytt och spännande i kombination med kvinnans brist

på självkänsla. På samhällelig nivå menar Månsson att sexköpet är ett resultat av

samhälleliga normer. Månsson anser att lagstiftningen har både fått positiva såväl som

negativa konsekvenser. Förespråkare för prostitution menar att lagstiftningen är obefogad

23

och att prostitution skall ses som ett yrke. De som däremot anser att prostitution är ett

uttryck för kvinnors underordnade roll menar att lagen är en framgång och att den för

Sverige mot ett mer jämställt samhälle (Månsson 2004).

7.2. Från sexuell frihet till kriminalisering

Frågan om att kriminalisera prostitution har haft en bred partipolitisk förankring i

Sverige. Vid två tillfällen, år 1977 och år 1993, var det en borgerlig regering som förde

upp frågan på dagordningen genom att tillsätta utredningar för att undersöka

prostitutionens omfattning och former. Genom rapporten Kvinnofrid som publicerades

1995 var det första gången som det offentligt drogs paralleller mellan prostitution och

jämställdhet. Den utredningen bidrog därmed till ett nytt sätt att betrakta och att hantera

prostitutionsfrågan. Det som nu kom att hamna i fokus var efterfrågan av sexuella

tjänster, varav prostitution blev en fråga om mäns våld mot kvinnor. Diskussionerna om

en kriminalisering har haft en bred partipolitisk förankring, det som delade de olika

partiernas åsikter åt var frågan om vem som ska kriminaliseras. Det var det

socialdemokratiska partiet som till slut drev igenom förslaget att kriminalisera enbart

köparen i sexköpshandeln. En stark pådrivande kraft bakom sexköpslagen var det

socialdemokratiska kvinnoförbundet som i en motion till riksdagen 1997 uttryckte just

detta. Sverige är det enda land i världen som förbjuder och kriminaliserar enbart köparen

i den så kallade könshandeln.

Vi hade som antagande i vår studie att jämställdhetsideologin har varit betydelsefull för

uppkomsten av sexköpslagen. Genom att beskriva den svenska kvinnorörelsens

framgångar och institutionalisering samt hur den förde jämställdhetsdebatten till en ny

politisk nivå har vi kunnat besvara vår frågeställning: Varför infördes ett förbud mot att

köpa sexuella tjänster just i Sverige? Antagandet kan bekräftas eftersom den starka

kvinnorörelsen och dess uppkomst i Sverige har varit betydande för införandet av lagen.

Kvinnorörelsen lyckades uppmärksamma det kvinnoförtryck som rådde i samhället. När

sedan kvinnorörelsen blev en del av den politiska makten kom en del av

”kvinnofrågorna” upp på den politiska dagordningen. Utredningar tillsattes för att

klarlägga våld mot kvinnor och prostitution uppfattades som en våldshandling mot

24

kvinnan. En kriminalisering av köp av sexuella tjänster ansågs vara i enlighet med ett

jämställt samhälle. Den svenska sexköpslagen är en avspegling av de maktförhållandena

som råder i det svenska samhället. Prostitution är en verksamhet som samhället vill

begränsa och avveckla då könshandeln strider mot samhällets normer och allas lika

värde. Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster är ett resultat av att prostitution

betraktas som ett uttryck för brist på jämställdhet.

7.3 Fortsatta studier

Som vi i studien redogjort för är prostitution svårhanterlig både på en individuell, politisk

och en samhällelig nivå. Prostitution är på många sätt ett aktuellt ämne och Sveriges

sexköpslag och dess effekter diskuteras fortlöpande både i Sverige som såväl i andra

länder. En gemensam lagstiftning för regleringar av prostitution existerar inte inom de

Europeiska länderna, dock har det under den tid som vi genomfört vår studie lagts fram

en motion till riksdagen om en gemensam Europeisk sexköpslag (motion:

2007/08:Ju391). Fortsatta studier inom detta område behövs för att undersöka om det är

möjligt och genomförbart att införa en gemensam lagstiftning mot prostitution. Ett förbud

mot köp av sexuella tjänster hade troligtvis ökat jämställdheten inom de Europeiska

länderna. Vidare forskning skulle fokusera på synen på prostitution i övriga länder och

hur kvinnan eventuellt inte jämställs med mannen eftersom merparten av dem som säljer

sexuella tjänster är kvinnor.

25

REFERENSER Offentligt tryck: Motion till riskdagen (2006) 2006/07:U262. Författad av: Josefin Brink m.fl Motion till riskdagen (2007) 2007/08:Ju391. Författad av: Birgitta Ohlsson m.fl PRO-Centret (2002) Årsberetning 2001. København: Pro-Centret PRO-Centret (2003) PRO-Centrets Årsberetning 2002. København: Pro-Centret ProSentret (2006) Årsrapport 2006. Oslo Kommune: ProSentret Rasmussen, Nell (2007) Prostitution i Danmark. København: Servicestyrelsen Regeringskansliet (2006) Regeringens arbete för ökad jämställdhet, Stockholm: Näringsdepartementet Socialstyrelsen (2003) Kännedom om prostitution 2003. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2007) Kännedom om prostitution 2007. Stockholm: Socialstyrelsen SOU 1981:71 Prostitutionen i Sverige – bakgrund och åtgärder: Stockholm:, Fritzes SOU 1995:15 Könshandel: Stockholm:, Fritzes SOU 1995:60 Kvinnofrid: Stockholm:, Fritzes Sveriges Riksdag (1998) Svensk författningssamling (SFS). Internet: www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:408 ( 2007-12-13) Uppdaterad: 2007-02-16 Litteratur Dahlerup, Drude (2004) ”Feministisk partipolitik? – Om skillnad i dansk och svensk jämställdhetsdebatt” i Framtiden i samtiden – Könsrelationer i förändring i Sverige och omvärlden, Christina Florin & Christina Bergqvist (red), Stockholm: Institutet för Framtidsstudier Hallberg, Hanna (2007) Från kvinnokontroll till könsmakt. Lunds Universitet: Juridiska Fakulteten (examensarbete i rättshistoria, 20p) Isaksson, Emma (2007) Kvinnokamp – synen på underordning och motstånd i den nya kvinnorörelsen. Stockholm: Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholm Universitet

26

Järvinen, Margaretha (1990) Prostitution i Helsingfors – en studie i kvinnokontroll. Åbo: Åbo Akademins Förlag Karlsson, Gunnel (2002) ”Från rösträttskamp till fittstimsdebatt” i Kärlek, makt & systerskap – 30 år av kvinnokamp, Lena Olsson (red), Göteborg: Göteborgs stadsmuseum Månsson, Sven-Axel (1981) Könshandelns främjare och profitörer – om förhållandet mellan hallick och prostituerad. Karlshamn: Doxa Månsson, Sven-Axel (2004) ”Mäns könsköp – en meningsbärande handling på flera nivåer” i Hälsans sociala villkor, Ingela Kolfjord & Lena Widding Hedin (red), Lund: Bokbox Månsson, Sven Axel & Söderlind, Peder (2004) Sexindustrin på nätet – aktörer, innehåll, relationer och ekonomiska flöden. Stockholm: Égalité Olsson, Hanna (2000) ”Männen, lagen och prostitutionen” i Strategier och kontrakt för ekonomi och kärlek, Gudrun Nordborg, Karin Ågren och Eva Nilsson (red), Uppsala: Iustus Förlag. Svanström, Yvonne (2004) ”En självklar efterfrågan? Om torskar och sexköpare under hundra år” i Än män då?, Yvonne Svanström & Kjell Östeberg (red), Stockholm: Atlas Svanström, Yvonne (2006) ”Prostitution in Sweden: debates and policies 1980-2004” i International approaches to prostitution – law and policy in Europe and Asia, Geetanjali Gangoli & Nicole Westmarland (red), Bristol: The Policy Press Vetenskaplig tidskrift Dodillet, Susanne (2006a) ”Den stora bordellkalabaliken” i Arena 3/06 (webbartikel) Dodillet, Susanne (2006b) ”Från manlig rättighet till lagbrott: prostitutionsfrågan i Sverige under 30 år” i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2006 nr 4 Olsson, Hanna (2006) ”Från manlig rättighet till lagbrott: prostitutionsfrågan i Sverige under 30 år” i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2006 nr 4 Träskman, Per Ole (2005) ”Den som betalar för sex är en brottsling – om den svenska kriminaliseringen av sexköp som ett medel för att motverka prostitution” i Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab, 2005-92. årgang Nr 1 Dagspress Borgström, Claes (2006) ”Ett samhälle med prostitution når aldrig jämställda löner” i Dagens Nyheter, 2006-10-08. SvD (2007) ”Sverige ensamt om att förbjuda prostitution” i Svenska Dagbladet, 2007-09-25

27

Rapporter och skrivelser Brottsförebyggande rådet (2000:4) Förbud mot köp av sexuella tjänster – tillämpning av lagen under första året. Stockholm:, Fritzes. Ekberg, Gunilla (2003) “The International Debate about Prostitution and Trafficking in Women: Refuting the Arguments” i Seminar on the effects of legalization of prostitution activities – a critical analysis, Integrations- och jämställdhetsdepartementet: Stockholm (N3006) Laanemets, Leili (2007) Navet: Om kvinnor, prostitution, metadon – och subtexbehandling. Stockholm: Mobilisering mot Narkotika Lautrup, Claus (2002) Unge i prostitution og lovgivning- Evaluering af Straffelovems §223 a. København: PRO- Centret Olsson, Niclas (2007) När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet. Malmö stad: Prostitutionsenheten Elektroniska källor JämO (2007) Jämställdhet. Internet: www.jamombud.se/omjamstalldhet/default.asp (2007-11-29) uppdaterad: 2007-08-16 Regeringskansliet (2007) Vad betyder orden? Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/2509/a/15278#R (2008-01-14) uppdaterad: ingen uppgift Svenska FN-förbundet (2002) Frågor och svar. Internet: www.fn.se/faq_show.asp?nodeid=108&iLev=1&iHasChild=0&newsid=131&faqid=131 (2007-12-05) uppdaterad: 2002-04-24 Svidén, Jörgen (2003) Internet: www.kvinnofrid.se/temp/kronika_MOB.html (2007-12-11) uppdaterad: 2003-12-09 Utrikesdepartementet (2006) Mänskliga rättigheter i Nederländerna 2006. Internet: www.manskligarattigheter.gov.se/extra/document/?instance=1&action_show_document.447.=1 (2007-12-17) uppdaterad: uppgift saknas Åklagarmyndigheten (2007) Strafföreläggande. Internet: www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Atalsbeslutet/Strafforelaggande (2007-12-17) uppdaterad: uppgift saknas Övriga källor – Seminarie, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) 2007-11-23 Lagerföf, David (2007-11-23) Representant för Ecpat: Barnprostitution (föredrag) Nilemar, Anna Lena (2007-11-23) Kammaråklagare på internationella åklagarkammaren Stockholm: Vad säger lagen om trafficking (föredrag)

28

Paulsson, Mats (2007-11-23) Polis vid traffickingenheten i Göteborg: Polisen talar om förövaren, vem är det? (föredrag)

29