Qualis Granskningsrapport - SPSM · 2015. 11. 9. · sedan 2012 och vid denna första granskning...

KVAL I TETSSÄKR ING

Qualis Granskningsrapport

Granskning genomförd i maj 2015 av Leif Jarlén & Nils-Åke Andersson

KVAL I TETSSÄKR ING

Hällsboskolan Umeå

1 Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov

Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se

Sammanfattning

Hällsboskolan är en tioårig specialskola med förskoleklass som tar emot elever med grav

språkstörning från hela landet. Skolan är statlig och ingår i SPSM, Specialpedagogiska

skolmyndigheten. Innevarande läsår har skolan 33 elever. Förra läsåret uppnådde samtliga

avgångselever behörighet till minst ett gymnasieprogram. Hällsboskolan har arbetat med Qualis

sedan 2012 och vid denna första granskning når skolan 74 poäng och minst steg 3 inom alla

områden och blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem.

Skolan är en liten enhet med hög personaltäthet. Personalen är välutbildad, kunnig och

engagerad och eleverna är motiverade. Skolan erbjuder en god lärmiljö i nyrenoverade och

välutrustade lokaler som tillsammans med de goda relationerna mellan elever och personal

skapar trygghet och trivsel.

Vid granskningen når Hällsboskolan likvärdiga resultat inom huvud- och stödprocesserna.

Skolan bedriver ett genomtänkt värdegrundsarbete och har en väl fungerande organisation med

tydliga uppdrag. Det finns också en fungerande intern och extern kommunikation.

Det skolan behöver prioritera i sitt förbättringsarbete är att säkra att det finns ämneskunniga

vikarier på högstadiet, då ordinarie lärare är frånvarande. Detta är särskilt viktigt då flera lärare

genomgår eller kommer att genomgå kompetensutveckling för att bli speciallärare. Därmed

kommer problemet att återkomma framöver om det inte löses. Såväl elever som föräldrar och

personal känner sig delaktiga i verksamheten men skolan behöver utveckla och utvärdera

metoder för att mäta detta. Vidare är det viktigt att säkra upp så att eleverna får daglig fysisk

aktivitet.

En kort presentation – Hällsboskolan

Hällsboskolan är en tioårig statlig specialskola inom Specialpedagogiska skolmyndigheten,

SPSM, lokaliserad till Umeå kommun. Skolan tillhör Norra regionen inom myndigheten och har

inriktning grav språkstörning. Vid granskningstillfället finns 32 elever från F-klass till årskurs

10. Eleverna är organiserade stadievis och detta gäller även arbetslagen. Utöver de stadievisa

arbetslagen finns arbetslag för elevhemmet, fritidshemmet och elevhälsan. Många ingår i flera

arbetslag, då man har sina tjänster uppdelade på olika grupper som skola och fritidshem.

Fritidshemmet är öppet mellan 6.30 och 16.30 och här går för närvarande 15 elever. Skolan

ligger i ombyggda lokaler inom det område som tidigare var Umedalens sjukhus. Dessa är helt

nyrenoverade och nyinredda och håller hög standard och utgör en god lärmiljö. Utemiljön

erbjuder lekplatser och grönytor samt spännande konstverk i den skulpturpark som finns inom

området. Verksamheten flyttade in i de nya lokalerna i februari 2015 Eleverna kommer i

huvudsak från Umeå och angränsande kommuner i Västerbotten men två elever, från Boden

respektive Örnsköldsvik, bor i veckorna på skolans elevhem som är beläget i ett småhusområde

cirka tio minuters gångväg från skolan. Rektor för Hällsboskolan är Birgitta Lindshammar.

http://www.q-steps.se/http://www.q-steps.se/



Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning

Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis

kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur

arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan

använder sig av. För skola med boende tillkommer ett tolfte kvalitetsområde: Elevernas fritid och

hälsa. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet.

Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och

Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till

elever, föräldrar och personal. Av skolans 33 elever har 21 svarat (64 procent). Alla elevers

föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av

17 föräldrar av totalt 33 vilket innebär 52 procent svarsfrekvens. Av skolans 21 personal har 15

svarat (71 procent). Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket.

Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i

skolan. Vi har besökt lektioner i samtliga klasser och intervjuat åtta grupper av ledning, personal,

elever och föräldrar. I samband med besök i elevboendet fördes samtal med en elev och personal.

En kompletterande telefonintervju har också gjorts med personal i boendet.

Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i

tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort.




Tabell 1: Självvärdering och extern värdering

Kvalitetsområde Arbetslag

lågstadiet

Arbetslag

mellanstadiet

Arbetslag

högstadiet

Fritids-

hemmet

Elevhem Självvärd-

ering

rektor

Extern

värdering

granskare

A. Kunskaper och färdigheter

5 4 7 7 7

4

B.1. Trygghet och

trivsel

6 7 7 6 4 7 6

C. Elevernas ansvar

för eget lärande

6 4 6 5 6 4

D. Arbetssätt och

lärarroll

6 6 4 5 4 5 3

E. Delaktighet 6 4 6 5 6 6 3

F. Organisation 7 6 6 6 7 7 6

G. Styrning och

ledarskap

5 4 4 5 3 6 4

H. Kommunikation 5 5 5 5 5 7 5

I. Kompetens 6 6 3 6 7 7 3

J. Resursutnyttjande 6 3 4 7 7 7 5

K. Image 6 4 7 4 7 7 3

B.2. Elevernas fritid

och hälsa

7 6 6

Verksamhetens kvalitet inom elva områden

A. Kunskaper och färdigheter

Varje elev har en individuell utvecklingsplan och i denna redovisas kontinuerligt elevens

kunskapsresultat i förhållande till uppsatta mål genom att läraren använder ett system med olika

färger (steg 1). Skolan har ett väl utarbetat system för kartläggning och dokumentation av

eleverna utifrån såväl ett pedagogiskt och psykologiskt som språkligt och socialt perspektiv.

Tillsammans med hälsosamtal, utvecklingssamtal samt mitterminskonferenser fångas behov av

stöd snabbt upp och åtgärder sätts in (steg 1). Skolan har också tydliga rutiner för upprättande,

genomförande av samt för uppföljning av åtgärdsprogram (steg 1).

Genom projektet “Följa eleven” har skolan utvecklat dokumentationen av att varierade metoder

används för att följa upp, mäta och dokumentera kunskaper och färdigheter. Detta arbete sker i

intim samverkan mellan undervisande lärare och elevhälsan (steg 2). Elevhälsan arbetar

förebyggande genom regelbundna hälso- och elevsamtal, klassrumsobservationer samt så kallade

kill- och tjejsamtal (steg 2). Elevhälsan arbetar också med handledning av lärarna. I




elevhälsoteamet ingår även en specialpedagog och logoped. Samtliga lärare har genomgått eller

genomgår speciallärar- eller specialpedagogutbildning enligt myndighetens beslut (steg 2).

Lärarna samlar in och följer upp elevernas resultat. Dessa diskuteras och analyseras sedan i

arbetslagen. Elevhälsoteamet sammanställer dokumentationen från mitterminskonferenserna med

syfte att se mönster, analysera och ta fram framgångsfaktorer och förbättringsområden (steg 3).

För elever i behov av särskilt stöd är strävan att i första hand erbjuda en tillgänglig lärmiljö.

Skolan arbetar medvetet med anpassningar inom ramen av den ordinarie undervisningen. Det

handlar om att arbeta med att utveckla undervisningsmetoder som kompenserar för elevernas

språkliga sårbarhet. Visar det sig att behovet är större utarbetas ett åtgärdsprogram och

studiegången anpassas (steg 3).

Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig

bedömning av kunskaper och färdigheter genom att arbeta tillsammans med de andra

specialskolorna och diskutera bedömningen ämnes- och stadievis (steg 4).

Tabell 2a: Måluppfyllelse, meritvärde och behörighet till gymnasieskolan läsåret 2013/2014

Kvalitetsområde

Kunskaper och färdigheter

Hällsboskolan

år 2014

Genomsnitt i riket år

2014 enligt Skolverket

Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 3 25 *

Andel elever godkända på nationellt prov, sv som andraspråk åk 3 *

Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 3 25 *

Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 6 40 95,5

Andel elever godkända på nationellt prov, sv som andraspråk åk 6 ? 76,3

Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 6 0 90,9

Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 6 0 94,3

Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 9 100 96,4

Andel elever godkända på nationellt prov, sv som andraspråk åk 9 ? 78,5

Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 9 100 87,5

Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 9 100 96,8

Andel elever som nått målen i samtliga ämnen, åk 9 77,4

Modellberäknat värde enligt SALSA (1) --------------------

Meritvärde åk 9 (2) 214,8/222,1

Andel behöriga till minst ett nationellt gymnasieprogram 100 86,9

(1) Resultatet räknas fram genom att den faktiska måluppfyllelsen sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. (2) Genomsnittliga meritvärden baserade på 16 respektive 17 ämnen.

* Observera att inga sammantagna värden finns på riksnivå för samtliga delprov. Däremot för varje delprov.




Tabell 2b: Provresultat nationella ämnesprov årskurs 3 vårterminen 2014

Delprov Sv Sv 2 Ma

A 99,4 97,1 96,1

B 96,0 85,5 90,0

C 93,4 78,6 96,3

D 96,0 88,2 95,4

E 99,1 96,3 73,3

F 91,9 85,4 84,0

G 91,4 81,8 93,2

H 87,8 70,7 -

Som framgår av tabell 2a når skolan goda kunskapsresultat, främst när det gäller högstadiet.

Eleverna är också nöjda med sina uppnådda resultat, vilket framgår av enkätsvaren. Alla

eleverna i gruppen F-2 svarar positivt på påståendet att lärarna är bra och att man lär sig mycket i

skolan. Bland de äldre eleverna i årskurs 4-9 tycker 89 procent att de når bra resultat och 74

procent instämmer positivt i påståendet att “Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla

ämnen“ (steg 4). Pedagoger och övrig personal arbetar medvetet förbyggande för att eleverna ska

nå lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 10 genom att anpassa lärmiljön

till varje elev utifrån dennes behov. Som beskrivs tidigare i detta avsnitt sker detta genom

anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning eller genom att upprätta åtgärdsprogram vid

behov. I såväl enkäten som vid våra samtal med elever och föräldrar bekräftas att denna bild är

riktig. Samtliga föräldrar svarar positivt på enkätfrågan om att skolan ger deras barn goda

kunskaper och färdigheter (steg 4).

För att nå steg 5 ska skolan uppfylla tre kriterier. Skolan når ett av dessa, nämligen att man har

metoder för att ge ledning och stimulans åt elever som lätt når kunskapskraven. Vid samtal med

såväl elever som lärare från högstadiet bekräftas att elever som önskar gå vidare i sin

kunskapsutveckling och har lätt för detta får särskild handledning och stöd. Däremot ser vi inte

belägg på att de övriga två kriterierna är uppnådda. Dessa områden handlar om att lärare och

skolledning kontinuerligt följer upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter och

förtrogenhet i sitt lärande samt att olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans

verksamhet och undervisning. Här har skolan ett område att utveckla och förbättra.

I självvärderingarna placerar ett arbetslag skolan på steg 4, ett väljer steg 5 medan övriga två

arbetslag som svarat bedömer att skolan når steg 7. Fritidshemmet har inte lämnat någon

självvärdering. Även rektor placerar skolan på steg 7. Detta steg innebär att metoder för att

säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utvärderas och utvecklas

kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Som framgår av vårt

resonemang runt steg 5 ovan väljer vi att placera skolan på steg 4. För att komma vidare behöver

Hällsboskolan hitta metoder för att kontinuerligt kunna följa upp att eleverna inhämtar fakta,

förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande samt arbeta för att olika perspektiv på




hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning.

B.1. Trygghet och trivsel

Hällsboskolan är nyrenoverad och vi möter en ljus, varm och välkomnande lärmiljö. Såväl

personal som elever utstrålar trivsel och värme. De verksamheter av olika slag vi tar del av

startar på utsatt tid (steg 1). Skolan följer omedelbart upp närvaron och elever som inte kommit

till en lektion och inte frånvaroanmälts följs upp genom att hemmet kontaktas (steg 1). Skolan

har utarbetade och väl förankrade rutiner för mottagande av nya elever enligt de gemensamma

riktlinjer som gäller för alla SPSM:s skolor (steg 1).

Vi upplever att skolan präglas av arbetsro och att de elever som behöver särskild arbetsro kan få

detta, då det finns gott om smårum av olika slag. Samtliga yngre elever instämmer i att det råder

arbetsro enligt enkäten medan motsvarande siffra för de äldre eleverna är 65 procent och bland

föräldrarna 76 procent. Bland personalen instämmer 69 procent helt eller till stor del i enkätens

påstående om att det råder arbetsro medan 31 procent instämmer till viss del (steg 2). Skolan

arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har

genom att arbeta med planen mot diskriminering och kränkande behandling i samtliga klasser.

Vidare arbetar kurator med så kallade kill- och tjejsamtal. I klasserna genomförs olika

värderingsövningar. Att de vuxna reagerar på regelbrott bekräftas till 100 procent av personalens

enkätsvar på detta påstående och motsvarande siffra i föräldraenkäten är 87 procent (steg 2). Att

skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och

kränkande behandling framgår av årsplanen och bekräftas vid våra intervjuer. Att eleverna får

hjälp om de blir mobbade eller på annat sätt utsätta för kränkning är enligt enkäten 89 procent av

de yngre och 85 procent av de äldre eleverna helt medvetna om. Detta ger också vår elevintervju

belägg för (steg 2).

Vi möter en skola och lärmiljö där såväl elever som personal trivs. Detta framgår vid våra

intervjuer samt i enkätsvaren. Även föräldrarna ger samma bild vid vår intervju och i

föräldraenkäten styrks detta av att 88 procent instämmer positivt i påståendet att deras barn trivs i

skolan (steg 3). Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel genom enkäter,

utvecklingssamtal mitterminskonferenser samt i hälso- och elevsamtal (steg 3). Att förhållandet

mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt märker vi tydligt

under vårt besök och detta bekräftas av enkäten där samtliga i personalen instämmer i påståendet

om detta. Vid elevintervjun förstärks denna bild ytterligare (steg 3).

Renoveringen av skolan är nyss slutförd och all utrustning är ännu inte på plats, men det är

moderna och ändamålsenliga lokaler som är mycket välutrustade. Varje klassrum har en

smartboard och en datakanon. Lokalena är målade i ljusa färger och ger ett ombonat intryck som

skapar trivsel (steg 4). Vid vårt besök i elevhemmet möts vi av en trivsam miljö som helt och

fullt utstrålar värme, vilket också bekräftas i elevsamtal. Skolan präglas av en social miljö som

ger trygghet och god gemenskap genom att alla känner alla och hjälper varandra vid behov. Det

finns alltid vuxna ute i lokalerna och på rasterna utomhus (steg 4). Skolan arbetar för att påverka

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar




genom ett aktivt arbete i främst inom so-ämnen men även genom temadagar samt i kill- och

tjejsamtalen (steg 4).

Skolan har förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel genom att arbeta medvetet vid

elevsamtal kring värdegrundsfrågor som grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet,

saklighet och allsidighet, en likvärdig utbildning samt rättigheter och skyldigheter. För att

hantera konflikter finns särskilt utarbetade riktlinjer (steg 5). Skolans metoder för att hantera

konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt

genom enkäter, klassråd och elevråd. Under alla personalmöten har en person rollen som

“barnrättsaktivist”, vilket innebär att barnperspektivet alltid sätts i fokus (steg 5).

Skolan har en gemensam värdegrund som är under kontinuerlig diskussion och utveckling. Den

finns också synliggjord i form av ett träd som målats på en av skolans väggar inomhus.

Värdegrunden handlar om att alla ska vara med, vara delaktiga och att allas lika värde ska

synliggöras i det dagliga arbetet. Vid intervjun med lärargruppen farmhåller dessa att innehållet i

värdegrunden ytterligare behöver konkretiseras för eleverna. Lärarna upplever ett gott stöd från

elevhälsopersonalen i detta arbete

(steg 6).

Skolan bedriver ett förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbetet men vi bedömer inte att

det är systematiskt och heller inte har en tydlig utgångspunkt i forskningsrön och beprövad

erfarenhet, vilket krävs för att steg 7 ska uppnås.

När vi studerar självvärderingarna finner vi att ett lag placerar skolan på steg 4 medan två

arbetslag bedömer att skolan når steg 6. Övriga två arbetslag och rektor anser däremot att skolan

når steg 7. Vår bedömning är att skolan når steg 6 och med en utvecklad systematik och en

tydligare forskningsanknytning när det gäller förbättringsarbetet inom värdegrundsfrågor kan

man nå steg 7.

B.2. Elevernas fritid och hälsa

Hällsboskolans elevboende finns i ett eget hus i ett villaområde på promenadavstånd från skolan

och har öppet måndag till fredag. Vid granskningsbesöket bor två elever i hemmet men det finns

möjlighet att ta mot ytterligare två elever. Två personer tjänstgör i hemmet. Då en ny elev

kommer till boendet kartlägger personalen genom samtal vilka intressen eleven har för att på

bästa sätt kunna erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter (steg 1). Dessa kan vara olika

sportarrangemang, kulturella aktiviteter eller att eleven erbjuds kontakt med någon förening.

Föräldrar hålls genom en kontinuerlig dialog informerade om deras barns fritidsaktiviteter och

hälsa och föräldrarna kontaktas också om någon aktivitet skulle innebära eventuella kostnader.

Skolans elevhälsa har veckovisa möten med boendet då någon representant för elevhälsan träffar

boendepersonalen. Om behov finns kopplas adekvat kompetens in genom samordningsgruppen.

Det finns således tillgång till en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot

boendets nationella mål (steg 2). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är väl

dokumenterat. Elevernas fritidsaktiviteter följs kontinuerligt upp i samtal mellan elev och




personal och mera stukturerat i samband med att den individuella boendeplanen, IBP, följs upp

tre gånger per termin. I planen finns en nulägesanalys och mål. En gång per termin följs planen

också upp tillsammans med elevens föräldrar (steg 2).

Genom att personalen för en kontinuerlig dialog med eleverna och genom att de är med vid

planeringen av matsedeln får eleverna insikt i vad en varierad och näringsrik kost kombinerad

med en meningsfull fritid betyder för deras hälsa (steg 3). Ett exempel är då en elev inser att

“aktiva” aktiviteter medför att man blir trött, behöver rätt kost och måste gå och lägga sig i tid på

kvällen. Rektorn bekräftar att hon ser hur eleverna tar ansvar för olika områden i boendet genom

att laga en näringsrik middag, duka, diska etc. Hon upplever också att det förs “kloka” samtal

under måltiderna och att stämningen är trevlig och skojfrisk vid matbordet.

Enkäter och samtal används för att följa upp elevernas hälsa och val av fritidsaktiviteter.

Resultaten används sedan som underlag till förbättringar. Samtidigt säkerställer skolan att

eleverna inhämtar fakta och får förståelse för vikten av god hälsa och meningsfull fritid (steg 4

och 5). Enligt personal fungerar detta smidigt tack vare det nära samarbete och goda förhållande

som finns mellan elever och personal. Ett exempel på detta är att personal från elevhemmet finns

med i skolan som kommunikationsstöd på bland annat idrottslektionerna. Boendepersonalen

kompletterar även vid elevernas utvecklingssamtal.

I samarbete med kuratorn har boendet tagit fram en enkät som är speciellt anpassad för

verksamheten. Tanken är att det inte ska “vara för enkelt” för eleverna att besvara enkäten utan

att den ska var en tankeställare och en del i deras utveckling för att få en förståelse för betydelsen

av god hälsa och en meningsfull fritid. Enkäten genomförs i form av ett samtal med respektive

elev för att ge mera tyngd åt undersökningen. Enligt personal har dessa strukturerade samtal med

eleverna varit givande och upplevts positiva av båda parter. Resultatet från utvärderingen

används sedan till att utveckla verksamheten successivt (steg 6) och synpunkter förs vidare till

rektor för eventuella åtgärder och beslut.

Kontakten och kommunikationen med skolledningen är god och en gång i månaden bjuds

rektorn in till boendemöte som personalen har varje vecka. Husmöten äger rum en gång per

månad med personal och elever. I dessa forum diskuteras resultat från enkäter, föräldrars

synpunkter och andra frågeställningar. Vi ser att skolan är på god väg att klara kriteriet på steg 7

som innebär att det finns metoder för att analysera och säkerställa att eleverna får en hållbar god

hälsa och en meningsfull fritid. Huruvida detta arbete är systematiskt finner vi inga belägg för

och har svårt att bedöma.

Personalen i elevboendet har värderat skolan till steg 7 inom Elevernas fritid och hälsa. Rektorn

väljer steg 6. Vi instämmer i rektorns värdering och placerar skolan på steg 6. Fortsätter skolan

det goda arbete som görs inom kvalitetsområdet och ser till att förankra metoder för att analysera

och säkerställa att eleverna får en hållbar god hälsa och meningsfull fritid, når skolan inom en

inte alltför avlägsen framtid högsta steget i kvalitetstrappan.




C. Elevernas ansvar för eget lärande

Alla elever i årskurs 1-6 har en individuell utvecklingsplan. Dock finns det vissa elever enligt

enkäten i de lägre årskurserna som inte anser sig känna till detta (steg 1). I boendet finns som

tidigare beskrivits en individuell boendeplan för varje elev. Personalen upplever att planen bör

utvecklas mot att eleverna blir mera delaktiga i sina målformuleringar, då dessa idag kan

upplevas som alltför vuxenstyrda. Som tidigare nämnts är boendet trivsamt och ombonat och en

av de elever vi träffar där menar att det är möjligt att kunna påverka boendemiljön (steg 1).

Eleverna tränas medvetet från tidiga år för att bli en undervisningsgrupp där de efter hand ska

kunna arbeta mer och mer tillsammans. Interaktionsträningen är viktig och syftar till att de ska

kunna gå vidare mot själv- och kamratbedömning. Eleverna får också med ökande ålder större

delaktighet i utformandet av den pedagogiska planeringen och blir delaktiga i uppföljning och

utvärdering av denna. I enkäten instämmer 81 procent av personalen positivt i påståendet att

eleverna tränas i att ta större ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad (steg

2).

Eleverna lär sig att känna till och förstå målen i de aktuella ämnena/arbetsområdena genom att

vara delaktiga i den pedagogiska planeringen och genom en formativ utvärdering tillsammans

med läraren (steg 3). Genom att vara delaktiga i kursplaneringen tränas eleverna i att utveckla sin

förmåga att arbeta i demokratiska former. Detta instämmer 89 procent av de yngre eleverna i och

70 procent av de äldre i genom sina svar på enkätens påståenden om detta (steg 3). Eleverna i

boendet känner till och förstår de gemensamma reglerna och rutinerna i boendet. Ett exempel vi

får höra gäller tidpunkten när det ska vara “tyst” på kvällen. Efter önskemål från eleverna

senarelades vid ett tillfälle tiden för detta då de ville se ett populärt tvprogram. Praktiskt innebar

det också att programmet inte sågs på nedervåningen som är brukligt utan en trappa upp (steg 3).

Att kursplanerna tillsammans med den individuella utvecklingsplanen (årskurs 1-6) styr

uppläggningen av elevens lärande bekräftas vid våra intervjuer. Enkätsvaren förstärker denna

bild. I dessa instämmer 83 procent av de äldre eleverna helt eller till stor del i påståendet att den

individuella utvecklingsplanen styr arbetet och bland personalen är instämmanden i påståendet

att utvecklingsplanen och målen styr planeringen av undervisningen 80 procent (steg 4).

Att lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och

utveckla olika sätt att lära är en process som vi upplever att skolan kommit igång med. Ett

exempel vi ser är att en lärare återkopplar till “målhanden” och låter eleven bedöma hur långt

han kommit mot målen. Vid våra samtal med såväl elever som lärare förstår vi att skolan har en

bit kvar för att vi ska anse att steg 5 är uppnått. Däremot är man tveklöst på god väg och torde

ganska snart uppnå målet.

Även steg 6 som innebär att eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är

delaktiga i bedömningen av sitt lärande har skolan delvis kommit igång med i arbetet med lokala

pedagogiska planeringar där eleverna involveras. Även detta är något som behöver utvecklas

vidare.




Ett arbetslag har inte lämnat någon självvärdering medan de övriga placerar skolan något olika.

Ett lag placerar skolan på steg 4, ett annat på steg 5 medan två arbetslag och rektor anser att steg

6 är uppnått. Vår bedömning är att skolan i dagsläget befinner sig på steg 4 men har kommit

långt i sitt arbete både för att nå steg 5 och steg 6. Förbättringsområden blir att arbeta mera för att

eleverna bedömer sina egna resultat, reflekterar över sitt lärande och utvecklar olika sätt att lära

samt att de sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och blir delaktiga i bedömningen av

detsamma.

D. Arbetssätt och lärarroll

Eleverna har mycket god tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor och enligt lärarna får

man alltid inköpa det som man anser sig behöva (steg 1). Vid våra lektionsbesök ser vi många

olika arbetssätt och lärarroller. En lärare i årskurs 2 fångar en något orolig klass genom att

visualisera en saga med figurer och låta eleverna plantera bönor i krukor, då sagan är ”Jack och

bönstjälken”. Ett annat exempel är en lärare i matematik på högstadiet som låter eleverna parvis

inför klassen beskriva en dold geometrisk figur med egna ord (steg 1). I boendet får eleverna

stöd i sina vardagsrutiner genom att de exempelvis under personalens överinseende tvättar sina

egna kläder och planerar veckans matsedel (steg 1). Boendepersonalen är också mentorer för

eleverna och varje elev har således en kontaktperson (steg 1).

Kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande som exempelvis på lågstadiet

där en grupp gemensamt får lista ut hur man skapar figurer på ballonger med hjälp av att klippa

remsor ur en tidningssida (steg 2). Genom att låta eleverna själva ställa frågor och söka svar

tränas deras nyfikenhet. Vi ser exempelvis detta på en lektion i engelska för mellanstadiet. I

samma klass får eleverna träna sitt självförtroende då de redovisar inför klassen genom att göra

en presentation av ett svenskt landskap (steg 2). Lärarna dokumenterar kontinuerligt hur de

arbetar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer vid pedagogmöten en gång per

månad. I dessa möten deltar alla lärare (steg 2). Av enkätsvaren framgår att samtliga av de yngre

eleverna och 90 procent av de äldre eleverna instämmer i påståendet att de får arbeta på många

olika sätt. Boendepersonalen samverkar med eleverna i att skapa en hemliknande miljö genom

att eleverna som tidigare nämnts får medverka i skötseln av sitt boende (steg 2).

Vid planeringen utgår läraren från skolans prioriterade mål att varje elev ska mötas där eleven är

och nå så långt som möjligt i sitt lärande. Tillsammans med eleven konkretiserar läraren

kursplanemålen utifrån elevens behov och förutsättningar. En modell som används är den

tidigare nämnda “målhanden”. I en hand skrivs de olika målen eleven ska arbeta med in i denna

och eleven har tillgång till denna i en pärm eller vid arbetsplatsen. Till denna hand återkopplar

också läraren under arbetet. De elever vi talar med är nöjda med detta (steg 3). Problemlösning

och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet genom att lärarna från tidiga åldrar arbetar

med att klara ut skillnader mellan fakta och värderingar. För eleverna är det viktigt att tidigt

tydliggöra språket (steg 3). Vid de månatliga pedagogmötena dokumenteras och utvärderas

arbetssätt och arbetsformer mellan lärarna vilket också 69 procent bekräftar i personalenkäten. I

klassrummen arbetar lärarna formativt och för en ständig dialog med eleverna för att utvärdera

hur arbetssätt och arbetsformer fungerar (steg 3).




Att arbetsätt och arbetsformer ger utmaningar och skapar helhetsperspektiv i samverkan mellan

ämnen ser vi inga tydliga exempel på vid våra besök. Det redovisas inte heller några bra exempel

på detta vid våra intervjuer. Detta är ett av kriterierna på steg 4 och vår bedömning är att detta

ännu inte är uppnått. Däremot når skolan de båda andra kriterierna på steget. Skolan tillämpar

arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära, vilket bekräftas av att 88

procent av lärarna instämmer i detta i enkäten. Vi ser ett exempel i årskurs 1 där dagens ord

”plattfiskar” illustreras på den interaktiva skrivtavlan med hjälp av bildstöd i form av Symwriter.

Eleverna är uppmärksamma och korrigerar genast läraren då det blir fel i illustrationen i

bildstödet. Skolan uppfyller också kriteriet att man har en medveten strävan att i all undervisning

låta eleverna pröva och utveckla olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans.

Exempel på detta är att eleverna dramatiserar exempelvis “Romeo och Julia” och att man sjunger

och dansar in engelska glosor.

Skolan når också två av tre kriterier på steg 5. Man använder modern teknik som en integrerad

del i undervisning och lärande som är det första kriteriet på steget. Skrivplattor och datorer, både

stationära och bärbara, används för enskilt arbete och vid elevernas redovisningar. Filmer från

Youtube och Googlesökningar på internet konkretiserar det som läraren undervisar om och för

att förstärka bildstödet för eleverna. Det tredje kriteriet på steget som innebär att olika arbetssätt

och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som

har bäst effekt, lever också skolan upp till. De elever som är Hällsboskolans målgrupp är på

grund av sin funktionsnedsättning med grav språkstörning i stort och varierande behov av stöd

för att kunna klara kunskapskraven. Enligt lärarna finns en ständig beredskap att ändra arbetssätt

och arbetsformer för att möta elevernas behov och mera formaliserade utvärderingar görs också.

Däremot behöver skolan erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet som stöd för deras lärande, i

enlighet med det andra kriteriet på steget. Detta görs inte systematiskt idag, vilket våra samtal

bekräftar.

Vid studium av självvärderingarna finner vi att två arbetslag anser att skolan når steg 4, ett

arbetslag bedömer att steg 5 är uppnått medan två arbetslag placerar skolan på steg 6. Rektor

väljer att placera skolan på steg 5. Som vi diskuterar ovan är skolan på god väg i utvecklingen av

detta område, men på såväl steg 4 som steg 5 uppfyller man inte alla kriterier. Den bedömning vi

gör är att skolan befinner sig på steg 3. Det finns däremot goda möjligheter att med ganska små

utvecklingsinsatser nå såväl steg 4 som steg 5 genom att se till att arbetssätt och arbetsformer ger

utmaningar och skapar helhetsperspektiv mellan ämnen samt genom att erbjuda eleverna daglig

fysisk aktivitet som stöd i deras lärande.

E. Delaktighet

Att eleverna och föräldrarna har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor är tydligt vid

våra intervjuer. Av elevenkäterna framgår att samtliga av de yngre eleverna svarar positivt på

påståendet att “Jag får vara med och bestämma hur vi ska ha det i skolan” och 85 procent av de

äldre eleverna bekräftar positivt motsvarande påstående (steg 1). Vi upplever ett öppet klimat på

skolan som inbjuder till delaktighet. Detta bekräftas också under våra intervjuer (steg 1). För

samråd med föräldrarna finns ett föräldraråd. I detta ingår fyra representanter som träffar rektor




sex till sju gånger per läsår. Vid intervjun med föräldrarepresentanterna uttrycker sig dessa

mycket positivt och menar att “ingenting är omöjligt” (steg 1).

För att uppmuntra föräldrarna att engagera sig i skolans verksamhet ordnas föräldradagar,

gemensamma middagar och skolresor. I föräldraenkäten enkäten instämmer 60 procent positivt

och 33 procent till viss del i påståendet att skolan uppmuntrar dem att engagera sig i

verksamheten. Vid intervjun med föräldrarna menar dessa att de föräldrar som vill kan vara med

och påverka (steg 2). När det gäller elevernas inflytande genomförs klassråd varje vecka och

ärenden därifrån tas upp i elevrådet och återkopplas till klassrådet. Det finns också ett

elevskyddsombud som är med i det så kallade arbetsmiljöutskottet (steg 2). Utöver detta deltar

eleverna i kvalitetsarbetet genom att besvara Qualisenkäten varje läsår (steg 2).

Ledning och personal tar systematiskt med eleverna i skolans planeringsprocesser genom ett

aktivt arbete med klassråd och elevråd. Eleverna deltar också i sin egen utbildnings- och

lektionsplanering utifrån förutsättningar och behov. Denna bild stämmer med personalens svar

på enkätens påstående “Eleverna är med i skolans planeringsprocesser”. I detta påstående

instämmer 19 procent helt, 31 procent till stor del och 50 procent till viss del. Dessa svar

uppfattar vi som att eleverna involveras utifrån de förutsättningar de har. Våra intervjuer med

lärarna bekräftar att så är fallet (steg 3). Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet

genom att svara på Qualisenkäten årligen samt vid diskussioner i föräldrarådet (steg 3). Skolan

mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet genom de årliga Qualisenkäterna

samt vid olika konferenser och i föräldrarådet (steg 3).

Steg 4 som innebär att metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och

deras föräldrar delaktiga finner vi inte några belägg för att skolan uppnår. Detta är därför ett

viktigt område för skolan att förbättra och utveckla.

Att elever och föräldrar involveras i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten

följs upp årligen genom Qualisenkäten. Denna analyseras för att få fram framgångsfaktorer och

förbättringsområden. Resultaten ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. Vi finner att steg

5 är uppnått.

Att skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocesserna är

kriteriet för att uppnå steg 6. Eleverna på högstadiet är med och tolkar kursplanerna för att göra

dem elevnära. Ett annat område skolan arbetar med för att öka delaktigheten är

upplevelsebaserad undervisning. Vid våra lektionsbesök ser vi exempel på detta och under våra

intervjuer framgår att området är något skolan arbetar med att utveckla.

Skolans egna självvärderingar visar att ett arbetslag anser att steg 4 är uppnått. Ett lag anser att

steg 5 uppnås medan tre arbetslag och rektor sträcker sig till steg 6. Vi stannar på steg 3 i vår

bedömning, men skolan är på gång mot högre steg. Steg 5 är uppnått men inte steg 4. För att nå

detta steg måste skolan arbeta med att utveckla och utvärdera metoder avseende elevers och

föräldrars delaktighet.




F. Organisation

Tabell 3: Total sjukfrånvaro

Kvalitetsområde

Organisation

Hällsboskolan

år 2014

Genomsnitt i riket

år 2014 enligt

SKL*

Total sjukfrånvaro per år 3,3 % 6,3 %

*Sveriges Kommuner och Landsting

Tabell 4: Antal elever per lärare

Kvalitetsområde

Organisation

Hällsboskolan

år 2014

Genomsnitt i riket

år 2014 enligt

Skolverket

Antal elever/lärare (heltidstjänst) gr 5 12,1

Som framgår av tabell 3 och 4 har skolans personal en låg sjukfrånvaro och skolan har en hög

lärartäthet. Det senare är naturligt då det är en specialskola.

Skolans organisation har en tydlig struktur med en rektor som leder verksamheten samt fyra

arbetslag med ett vardera för skolan, fritidshemmet, elevhälsan och boendet. Varje arbetslag har

en samordnare. Till sin hjälp har rektor organiserat en samordningsgrupp som träffas varje vecka

och denna består av representanter för arbetslagen (steg 1).

Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. Arbetslag 1 består av

förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter och lärare och ansvarar för F-2 samt

fritidshemmet. Arbetslag 2 består av lärare, elevassistenter, fritidshemspersonal,

elevhemspersonal och har ansvar för årskurs 5 -10, fritidshemmets mellanstadieelever samt

elevboendet. På elevboendet arbetar två personer. Elevhälsan utgör ett eget arbetslag och består

av specialpedagog, kurator och logoped på heltid samt psykolog till 70 procent, skolsköterska på

40 procent och skolläkare vid behov. De senare två tjänsterna köps av kommunen (steg 2). För

att följa upp organisationen används arbetsplatsprovaren, som är ett myndighetsverktyg för att

mäta den psykosociala arbetsmiljön. Vidare används Qualisenkäten. Organisationen anpassas

varje terminsstart utifrån elevunderlag och elevernas behov. Att skolan har en väl fungerande

organisation bekräftar 69 procent av personalen i sina enkätsvar (steg 2).

Skolan har ett välfungerande beslutssystem, där rektor samverkar med elevråd och

samordningsgrupp för att ta fram beslutsunderlag. Därefter fattar rektor beslut i övergripande

frågor som gäller verksamheten. De olika arbetslagen har tydliga mandat inom vilka områden de

får fatta beslut. Enkäten bekräftar att personalen är förtrogen med vem som fattar beslut och har

ansvar i alla delar av verksamheten. Här är det 81 procent som bejakar detta påstående (steg 3).

Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer som exempelvis när det gäller

samordningsgruppen, arbetsmiljöutskottet och som processledare för “Följa eleven” (steg 3). Att

skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog bekräftas vid våra intervjuer, men ibland

upplever personalen att det är för många möten och att det är svårt att få tid till dessa. Delvis

förklaras detta av att flera medarbetare studerar på deltid, ingår i flera arbetslag samt att




myndigheten ständigt inrättar nya grupper. Denna oro bekräftas av enkäten, där 19 procent av

personalen instämmer helt i att skolan har en bra mötestruktur, medan 38 procent instämmer till

stor del och 38 procent till viss del (steg 3).

Att skolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledningsgrupp som garanterar en

god daglig verksamhet är en bild som vårt besök bekräftar, både genom våra intervjuer och

genom våra egna observationer (steg 4). Genom att förskoleklassen och fritidshemmet är

integrerat i skolan såväl lokalmässigt som med delvis gemensam personal garanterar ett gott

samarbete, vilket också våra verksamhetsbesök och intervjuer bekräftar (steg 4). Skolan

utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur i samband med arbetslagsmöten, vid

apt och i samordningsgruppen (steg 4).

Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling vid

sina veckomöten. Kontakt med elevhälsan är ett stående inslag varje vecka (steg 5). Arbetslagen

prioriterar och fördelar arbetsuppgifter kontinuerligt i samband med de dagliga morgonmötena

och vid de veckovisa arbetslagsmötena. Enkäten visar också att så är fallet. I påståendena att

arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter samt att arbetslagen fungerar väl instämmer i

båda fallen 88 procent av personalen helt eller till stor del (steg 5).

Att skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag säkras

genom ett medvetet plattformsarbete med hela organisationen samt med elevhälsan. Härigenom

har man förberett för att ha beredskap att göra omställningar då elevunderlaget ändras (steg 6).

Att organisationens alla delar samverkar och därigenom successivt ökar måluppfyllelsen får vi

bekräftelse på vid besöket. Här arbetar skolan med att följa upp verksamhetsplanen och utifrån

den nulägesanalys denna leder till gemensamt arbeta för att utveckla genomförandet av det

nationella uppdraget. Hällsboskolan når därmed det första kriteriet på steg 7. Det andra kriteriet

på steget innebär att skolan systematiskt utvärderar att den egna organisationen stödjer

genomförandet av det nationella uppdraget. Vi bedömer inte att detta är helt uppnått, då vi saknar

en tydlig systematik. Organisation är ett av skolans starka områden och här finns goda

förutsättningar att ganska omgående nå steg 7 om systematiken utvecklas.

När det gäller självvärderingarna bedömer tre arbetslag att skolan befinner sig på steg 6 medan

två arbetslag och rektor menar att det är steg 7 som gäller. Som framgår ovan bedömer vi

granskare att skolan idag finns på steg 6. För att nå steg 7 fullt ut krävs att skolan systematiskt

utvärderar att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget.




G. Styrning och ledarskap

Skolan har gemensamma prioriterade mål som fokuserar på att alla elever ska ges likvärdiga

möjligheter att nå sina mål. Språk och kommunikation är ett annat prioriterat mål där skolan satt

fokus (steg 1). Vid våra personalintervjuer framgår att verksamhetsmålen är kända och i enkäten

bekräftar 93 procent att så är fallet (steg 1). Skolan har påbörjat ett kvalitetsarbete som är under

fortsatt utveckling och där Qualis används som ett viktigt verktyg (steg 1).

Att eleverna känner till kursplanemålen och skolans egna prioriterade verksamhetsmål är tydligt

när vi samtalar med dem. Lärarna följer upp måluppfyllelsen med hjälp av “målhanden” efter att

ett moment är avslutat. Enkäterna bekräftar också detta. De yngre eleverna instämmer till 67

procent i att de känner till skolans mål medan 33 procent svarar att de inte vet. Bland de äldre är

det 74 procent som svarar att de känner till målen i de olika kurseran och vet vad de ska kunna

för att nå dessa (steg 2). Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade

verksamhetsmål med hjälp av det myndighetsgemensamma dataprogrammet Stratsys och

resultaten diskuteras i samordningsgruppen och arbetslagen (steg 2). Vi upplever att skolan har

ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. I personalenkäten instämmer 38 procent helt

och 62 procent till stor del i påståendet “Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen” (steg

2).

Skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet genom att rektor

beskriver beslutsprocesser och tydliggör när i processen medarbetarna kan vara delaktiga. Detta

förhållningssätt genomsyrar också alla möten i olika grupper som finns (steg 3). Rektorn ser till

att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen genom att ha en

mötesstruktur som stödjer planering, uppföljning och utveckling. Detta styrks av enkäten där 87

procent av personalen bekräftar att så är fallet och av personalenkäten framgår också att 75

procent anser att skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap (steg 3).

Vi finner inte att det idag finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till

grund för fortsatt utveckling. Detta måste utvecklas mer systematiskt för att det första kriteriet på

steg 4 ska vara uppfyllt. Som ovan beskrivs har skolan en organisation med en tydlig

mötestruktur och klart definierade uppdrag som gör ledarskapet tydligt och strategiskt på alla

nivåer. Lagledarna som ingår i samordningsgruppen bidrar till att beslut och information kan

kommuniceras mellan ledning och medarbetare. Vi ser vid våra lektionsbesök ett entusiastiskt

och professionellt ledarskap för elevernas lärande (steg 4). Rektorn uppmuntrar också lärarna att

analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras. Detta sker genom

samverkan med närliggande grundskolor och på regionnivå inom SPSM (steg 4).

Genom att uppmuntra personalen att pröva olika arbetssätt och arbetsformer och ge återkoppling

på detta stimulerar rektor till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans mål (steg 5).

Vi upplever en skola där det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten.

Enligt rektor har detta skapats genom en medveten rekrytering av medarbetare, inrättandet av en

samordningsgrupp, arbetslagens sammansättning utifrån olika kompetenser och personliga

egenskaper samt nyttjande av resultaten i Qualismätningarna (steg 5). Att personalen är väl insatt

i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet framgår vid våra intervjuer och




bekräftas av enkäten där 87 procent svarar positivt på påståendet att man känner sig delaktig i

skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete (steg 5).

Genom ett systematiskt arbete med Qualis och arbetsplatsprovaren skapar skolan en grund där

mål och utvärdering leder till systematiska förbättringar (steg 6). Däremot behöver skolan

utveckla en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och

påvisade effekter på undervisningen vilket är det andra kriteriet för steg 6.

När det gäller självvärderingarna inom detta område råder en viss spridning i bedömningen. Ett

lag placerar skolan på steg 3, två lag på steg 4 och två på steg 5. Rektor anser däremot att skolan

når steg 6. Vår bedömning är att skolan når två av trekriterierna på steg 4, samtliga kriterier på

steg 5 och ett av två kriterier på steg 6. Vi gör därför en så kallad samlad bedömning och placerar

skolan på steg 4. Skolan har kommit långt inom detta område men en ökad systematik krävs för

att nå de högre stegen. Genom att säkerställa att det finns fungerade mål och utvärderingar på

alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling samt genom att arbeta fram en långsiktig

plan för kvalitetsutveckling når skolan snabbt

steg 6.

H. Kommunikation

Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov enligt riktlinjer och rutiner som är

myndighetsgemensamma (steg 1). Även när det gäller att ta emot och utreda klagomål mot

utbildningen finns myndighetsgemensamma skriftliga rutiner (steg 1).

Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter såväl i muntlig som i

skriftlig form. På intranätet finns gemensamma mappar. Där finns också tillgång till

regiongemensam och myndighetsgemensam information (steg 2). Skolan har utarbetade rutiner

för samverkan med den kommunala värdskolan och med elevens hemkommun. Vidare finns ett

utvecklat samarbete med de gymnasieskolor eleverna söker till. Detta gäller särskilt

Riksgymnasiet i Örebro. När det gäller samarbetet mellan skolan och fritidshemmet är andelen

positiva instämmanden i enkätens påstående om detta 100 procent (steg 2).

Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar genom samtal

med mentor, mejl, lärplattformen Skolnet, Facebook och via skolans hemsida. Detta följs upp via

enkäter, föräldraråd och föräldramöten. Att informationskanalerna fungerar framgår också av

föräldraenkäten, där 87 procent uttrycker sig positivt (steg 3). Att det interna och externa

samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt får vi bekräftat såväl vid våra besök i verksamheten

som vid intervjuerna. I personalenkäten svarar också 100 procent positivt på detta påstående

(steg 3).

Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt genom ett väl

utbyggt och välfungerande intranät. Den externa informationen till föräldrarna äger

huvudsakligen rum via digitala tekniker och i övrigt använder sig skolan av den

myndighetsgemensamma hemsidan. Skolan är inte helt nöjd med denna och har påtalat detta till

ansvariga inom myndigheten (steg 4). Skolan har pedagogisk samverkan i ämnet idrott och hälsa




samt i estetiska ämnen med värdskolan. Med gymnasieskolan samverkar man i samband med

inskolning av elever från Hällsboskolan. Pedagogiskt erfarenhetsutbyte sker också regelbundet

med de två kommunala grundskolor som har inriktning språkstörning (steg 4).

Skolan har en etablerad kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och

närsamhället i övrigt genom de nätverk som arbetats upp mellan skolan och olika kommunala

myndigheter. Elevhälsan är här en viktig aktör. När det gäller arbetslivet sker dessa kontakter via

den SYV-verksamhet skolan köper av kommunen. Att skolan har en öppen kommunikation med

närsamhället och andra intressenter bejakas enligt enkäten av 74 procent av respondenterna och

av 27 procent till viss del (steg 5).

Samtliga fem arbetslag placerar skolan på steg 5 i sina självvärderingar. Rektor placerar skolan

på steg 7. Vi delar den bedömning som arbetslagen gör och placerar skolan på steg 5. För att nå

steg 6 behöver skolan förbättra och utveckla sin omvärldsbevakning samt skapa ett etablerat

samarbete med högskolor/universitet.

I. Kompetens Tabell 5: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

Kvalitetsområde

Kompetens

Hällsboskolan

år 2014

Genomsnitt i riket år

2014 enligt Skolverket

Andel lärare med pedagogisk

högskoleexamen

100 % 86,0 %

Samtliga lärare vid Hällsboskolan har en pedagogisk högskoleexamen (steg 1). Enligt SPSM:s

direktiv ska de lärare som inte ha behörighet för specialskolan genomgå en

speciallärarutbildning. En lärare har i dagsläget full behörighet, fyra lärare studerar och en lärare

påbörjar studier höstterminen 2015 och ytterligare två höstterminen 2016. Myndigheten har en

gemensam plan för introduktion av nyanställda som Hällsboskolan använder (steg 1). Vid en

intervju framgår att en nyanställd person inte anser sig ha fått någon sådan introduktion.

I samband med medarbetarsamtalen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Denna

utgår från skolans verksamhetsplan och är kopplad till såväl verksamhetens som individens

behov. Enkätens påstående om att det finns en plan för varje medarbetares kompetensutveckling

ger en tydlig bild. Här instämmer 80 procent helt eller till stor del och 20 procent till viss del

(steg 2).

Skolans har såväl en verksamhetsplan som individuella kompetensutvecklingsplaner och i

enkäten bekräftas att kompetensutvecklingen utgår från detta. De positiva svaren är 100 procent

(steg 3). Att kompetensutvecklingen har hög prioritet bekräftas vid våra intervjuer med de olika

grupperna. I enkätsvaren är det 93 procent som lämnar positiva svar. Inte minst genom den

genomtänkta satsningen på speciallärarkompetens för alla lärare satsas stora resurser på

kompetensutveckling och vår bedömning är att skolan sammantaget avsätter goda resurser för

såväl gemensam som individuell kompetensutveckling (steg 3).




Uppföljning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs i samband med

medarbetarsamtalen. Däremot finner vi inte belägg för hur dessa nya kunskaper och färdigheter

tillämpas, vilket gör att vi inte anser att detta kriterium på steg 4 är uppnått. Det andra steget på

steg 4 handlar om att skolan har god kontinuitet i bemanningen. Att detta är en strävan och att

endast personer med pedagogisk högskoleexamen anställs borgar för detta. Vid våra samtal med

elever och lärare på högstadiet får vi dock en bild av att eleverna ofta drabbas av vikarier som

saknar ämnesbehörighet. Detta är också skälet till att högstadiets arbetslag i självvärderingen

placerar skolan på steg 3.

Ett arbetslag placerar således skolan på steg 3, medan tre av de övriga anser att skolan befinner

sig på steg 6 och rektor placerar skolan på steg 7. Steg 5 innebär att kompetensutvecklingen är

grundad på utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling samt att skolan

tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt. För att nå steg 6

ska det finnas en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och

arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Vi bedömer att skolan är på god väg i sin

utveckling inom detta område men instämmer med det arbetslag som placerar skolan på steg 3.

Att vi granskare stannar här beror på att vi anser att skolan måste prioritera och säkra

kompetensen när det gäller vikarier på högstadiet.

J. Resursutnyttjande

Tabell 6: Kostnader och nettoresultat

Kvalitetsområde

Resursutnyttjande

Hällsboskolan

år 2014

Genomsnitt i riket

år 2013 enligt

Skolverket

Totalkostnad per elev 390 249 91 900 kr

Kostnad per elev för undervisning 222 487 48 000 kr

Totalkostnad per elev exklusive

lokaler

372 626 74 000 kr

Kostnad per elev för läromedel 1971 --------------------

Nettoresultat vid senaste bokslut 288 100 --------------------

Lokalkostnad per elev 17 623 17 900 kr

Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader via myndighetens

ekonomisystem Info Key och redovisas under apt (steg 1.)

Föreliggande bokslut visar på ett mindre underskott men ekonomin är i balans (steg 2).

Prognoser görs i relation till budget och utfall och 15 februari och 15 oktober justeras budgeten

utifrån antalet mottagna elever (steg 2).

Varje arbetslag har en egen budget för inköp av läromedel samt för utflykter och studieresor.

Detta tillsammans med ekonomiska lägesrapporter i samband med apt skapar delaktighet i




ekonomin. I enkäten svarar 73 procent av personalen att de känner till hur skolan utnyttjar sina

resurser (steg 3). Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och

stöd och ses över inför varje terminsstart utifrån elevernas behov och personalen organiseras

därefter utifrån denna utgångspunkt (steg 3). Rektorn säkerställer att stöd och resurser finns för

det systematiska kvalitetsarbetet och det finns en ansvarig processledare för detta på skolan.

Dessutom kan skolan nyttja regionens verksamhetsstöd i kvalitetsarbetet (steg 3).

Arbetslagen definierar resursbehovet inför kommande budgetår och dessa behov sammanställs

för hela skolan i samordningsgruppen. Rektor äskar sedan medel från regionen. Genom detta

upplägg utvecklas metoder för resurshanteringen på flera nivåer (steg 4). Tid för återkommande

diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt, avsätts i samband

med olika möten som samordningsmöten, pedagogmöten och arbetslagsträffar där sådana

diskussioner är en fast punkt på agendan (steg 4).

Att effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten finner vi belägg för i de

dagliga morgonmöten som löser uppkomna problem vid lärarfrånvaro på grund av sjukdom och

andra oplanerade händelser. För att undervisningsresurserna ska användas så effektivt som

möjligt följs elevernas kunskapsutveckling upp och vid varje terminsstart görs justeringar för att

möta nya och förändrade behov (steg 5).

Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget finner vi

däremot inte belägg för och detta är något som behöver utvecklas genom en mer systematisk

uppföljning. Detta är kriteriet för att nå steg 6 och vi anser inte att skolan i dagsläget når hit.

När vi studerar arbetslagens självvärderingar finner vi att dessa spretar en del. Ett arbetslag

placerar skolan på steg 3, ett på steg 4, ett på steg 6 samt två på steg 7. Även rektor placerar

skolan på detta högsta steg. Som framgår ovan placerar vi granskare skolan på steg 5 och vi vill

understryka vad vi skriver om steg 6 att skolan behöver arbeta systematiskt med att följa upp hur

insatta resurser utnyttjas för att nå en hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget. För att nå

steg 7 behöver dessutom alla medarbetare ha fokus på och tillämpa metoder för god

resurshantering.

K. Image

Skolan gör försök att påverka sin image internt genom att beskriva verksamhetens kvaliteter

utifrån skolans vision, plattformsarbete, klimat och kultur och handla därefter - “Leva våra

värden” i vardagen. Externt använder skolan sig av hemsidan, en egen folder, föreläsningar av

skolans lärare på universitetet samt genom att bjuda in representanter från elevernas

hemkommuner till informationsmöten (steg 1).

Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image genom att skolan utarbetat en gemensam

vision och skapat en gemensam plattform för arbetet där alla medarbetare varit delaktiga. Skolan

tar också emot studiebesök (steg 2). Hur imagen har påverkats av de egna insatserna följs upp i

samband med apt och arbetslagsmöten (steg 2).




För att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig använder skolan sig av digitala

medier som SPSM:s hemsida, Skolnet och Facebook, men även av en tryckt folder har tagits

fram av myndigheten. Vidare bjuder man in representanter för de nuvarande elevernas

hemkommuner och andra närliggande kommuner till informationsmöten samt föreläser för

studenter på Umeå universitet (steg 3). Vi får en bild av att den image skolan ger speglar den

faktiska verksamheten (steg 3).

På skolan råder en oklarhet om vems ansvar det är att marknadsföra och informera om

verksamheten. Vi uppfattar under de samtal vi har att det är oklart om ansvaret ligger på skolan,

på regionen eller den centrala myndigheten. Detta ser vi som en förklaring till att skolan saknar

metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Detta är ett av kriterierna på steg

4 och vi bedömer att skolan inte når detta. Denna oklarhet om ansvaret för imagen gör att skolan

inte heller når något av de andra kriterierna på de högre stegen. Att skolan inte har fungerande

metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet menar också de föräldrar vi

intervjuar och svaren i föräldraenkäten på detta påstående innebär att endast 12 procent

instämmer helt och 13 procent till stor del i detta.

När vi tar del av de påståenden i enkäterna som handlar om hur nöjd man är med skolan ger

svaren en positiv bild. Bland de yngre eleverna är 100 procent nöjda och bland de äldre 63

procent men de övriga 37 är nöjda till viss del. Föräldrarna är nöjda till 100 procent och

personalen till 94 procent. Denna bild stämmer med de svar vi får vid våra intervjuer.

Av självvärderingarna framgår att två arbetslag placerar skolan på steg 4, ett väljer steg 6 som

innebär att de anser att även steg 5 uppnått. Steg 5 innebär att skolan har en god image och är

känd för att ha hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget utifrån sina förutsättningar medan

steg 6 innebär att skolan bibehållit eller förbättrat sin image över tid. De två återstående

arbetslagen och rektor menar att skolan utöver att man uppnår steg 5 och 6 även arbetar

systematiskt med utvecklingen av sin image och placerar skolan på steg 7. Eftersom vi granskare

bedömer att det råder oklarheter om ansvaret för imagen och att metoder för att kontinuerligt

utvärdera och förbättra denna saknas placerar vi i dagsläget skolan på steg 3 och rekommenderar

att man snarast klarar ut ansvarsförhållandena mellan de olika nivåerna inom myndigheten.




Slutomdöme

Hällsboskolan i Umeå inom Specialpedagogiska skolmyndigheten har innevarande läsår flyttat in

i nya lokaler som är ändamålsenliga och skapar en god lärmiljö. Skolan präglas av entusiasm,

trivsel och trygghet. En engagerad rektor omgiven av välmotiverade, engagerade och kompetenta

medarbetare inom alla områden ger en garanti för att eleverna får en god utbildning. Eleverna

trivs på sin skola, är nöjda med den utbildning de får och är välmotiverade. Vi upplever en bra

skola som har stora möjligheter att omgående kunna förbättra och utveckla en redan god

verksamhet.

Detta är skolans första granskning och man uppnår 74 poäng och minst steg 3 inom samtliga

områden. För certifiering enligt Qualis kvalitetssäkringssystem krävs minst 60 poäng och lägst

steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Detta innebär att skolan blir certifierad.

Skolan har kommit ungefär lika långt i sitt kvalitetsarbete när det gäller huvud- och

stödprocesserna. De områden där vi bedömer att skolan kommit längst är följande:

● Trygghet och trivsel: Skolan har byggt upp en trivsam miljö som skapar trygghet och trivsel för såväl elever som personal och bedriver ett genomtänkt värdegrundsarbete som

är väl förankrat i verksamheten. Den goda tryggheten och trivseln skapar också en god

grund för allt annat arbete på skolan.

● Organisation: Skolan har en genomtänkt och väl fungerande organisation med tydliga roller och uppdrag för de olika medarbetarna. Olika arbets- och projektgrupper fungerar

väl och det finns en tydlig mötestruktur i verksamheten.

● Kommunikation: Det finns en väl fungerande kommunikation såväl internt som externt. Det som behöver utvecklas inom detta område är skolans egen omvärldsbevakning.

● Resursutnyttjande: Personalen har god kännedom om budget och resursfördelning och är involverad på olika sätt. Arbetslagen har egna budgetar för sin verksamhet och de

dagliga morgonmötena är ett forum där beslut kan fattas angående omfördelning av

resurser med kort varsel.

Andra områden där skolan kommit igång på ett bra sätt med sitt kvalitetsarbete är Kunskaper och

färdigheter, Elevernas ansvar för eget lärande samt Styrning och ledarskap. Inom samtliga

områden ovan behöver dock skolan genomgående bygga upp en bättre systematik.

De områden vi bedömer att skolan bör prioritera i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete är

följande:

● Arbetssätt och lärarroll: Detta område fungerar delvis bra, men på några punkter är det viktigt att ett förbättringsarbete sätts in. Det handlar om att arbeta med att skapa

helhetsperspektiv genom ämnessamverkan och att erbjuda eleverna daglig fysisk

aktivitet.




● Delaktighet: Såväl elever, personal som föräldrar känner stor delaktighet i verksamheten men här behöver skolan arbeta med att utveckla och utvärdera de metoder man använder

för att mäta hur elever och föräldrar är delaktiga.

● Kompetens: Personalen har mycket god och relevant kompetens och skolan satsar stora resurser på kompetensutveckling. Den brist vi finner i att vikarier inte har

ämneskompetens när det gäller högstadiet måste skolan prioritera i sitt förbättringsarbete.

Problemet upplevs som allvarligt av såväl eleverna som deras lärare.

● Image: Såväl elever, personal som elever är nöjda med sin skola men imagen av densamma är oklar, främst för föräldrarna. Som vi uppfattar frågan handlar det om vem

som har ansvaret för detta område - Är det myndigheten, regionen eller skolan? Detta är

viktigt att klara ut, då vi anser att det om så görs finns goda utsikter att snabbt utveckla

och förbättra detta område.

Skolan har kommit en bra bit på väg i sitt kvalitetsarbete men det som genomgående behöver

förbättras är att utveckla systematiken i detta arbete. Här följer några exempel. Skolan behöver

utveckla en metod för att mäta elevers och föräldrars delaktighet. Vidare behöver skolan hitta en

metod för att kunna sätta in ämnesbehöriga vikarier på högstadiet. En annan viktig

förbättringsåtgärd skolan omgående behöver åtgärda är att eleverna får möjlighet till daglig

fysisk träning.

Avslutningsvis vill vi tacka för det varma mottagande vi fick på skolan. Vårt besök var väl känt

och alla mötte oss med ett öppet och välkommet förhållningssätt. I god tid före vårt besök fick vi

också det underlag vi behövde och hade vi några frågor fick vi omedelbar respons. Vi önskar

skolan lycka till i det fortsatta kvalitetsarbetet.

Stockholm 2015 06 30 Lidköping 2015 06 30

Nils-Åke Andersson Leif Jarlén

Bilaga: Sammanställning av poäng.




Qualisgranskning - poängmatris

Skola Hällsboskolan

Kvalitetsområden Faktor Steg Poäng

1 2 3 4 5 6 7

A Kunskaper och färdigheter 3

x 12

B1 Trygghet och trivsel 2 x 12

C Elevernas ansvar för eget lärande 2 x 8

D Arbetssätt och lärarroll 2 x 6

E Delaktighet 2 x 6

F Organisation 1 x 6

G Styrning och ledarskap 2 x 8

H Kommunikation 1 x 5

I Kompetens 1 x 3

J Resursutnyttjande 1 x 5

K Image 1 x 3

B2 Elevernas fritid och hälsa x Ingår ej i den slutgiltiga poängsammanställningen

Poängsammanställning Villkor

Hällsboskolan 74

Certifiering - lägst 60 Alla kvalitetsområden steg 3 eller högre

Maxpoäng 126

Qualis Granskningsrapport - SPSM · 2015. 11. 9. · sedan 2012 och vid denna första granskning...

Documents

Transcript of Qualis Granskningsrapport - SPSM · 2015. 11. 9. · sedan 2012 och vid denna första granskning...