prSBF 500:4€¦ · Anläggarfirma – företag som är certifierat som anläggarfirma...

Remissutgåva (Får ej åberopas)

’

prSBF 500:4

REMISSUTGÅVA Får ej åberopas 2020-01-08

Remissutgåva (Får ej åberopas) prSBF 500:4

© Brandskyddsföreningen 2 (50)

Innehåll Förord ........................................................................................................ 5

0. Inledning .............................................................................................. 6

1. Omfattning ........................................................................................... 7

2. Normativa hänvisningar ....................................................................... 8

3. Termer och definitioner ...................................................................... 10

4. Användning och begränsningar ......................................................... 11

4.1 Allmänt ....................................................................................................................... 11

4.2 Släckmedel ................................................................................................................ 11

4.3 Elektrostatisk urladdning ........................................................................................... 11

4.4 Kompabilitet med andra släckmedel ......................................................................... 11

4.5 Temperaturbegränsningar ......................................................................................... 11

5. Säkerhet ............................................................................................ 11

5.1 Fara för personal ....................................................................................................... 11

5.2 Förebyggande säkerhetsåtgärder ............................................................................. 12

5.3 Utrymmen som kan beträdas .................................................................................... 13

5.4 Elektriska risker ......................................................................................................... 16

5.5 Elektrisk jordning ....................................................................................................... 16

5.6 Elektrostatisk urladdning ........................................................................................... 16

6. Systemutformning .............................................................................. 16

6.1 Allmänt ....................................................................................................................... 16

6.2 Släckmedelsförråd ..................................................................................................... 17

6.3 Rörledningar .............................................................................................................. 17

6.4 Detektering-, aktiverings och kontrollsystem ............................................................. 20

7. Projektering och design ..................................................................... 30

7.1 Allmänt ....................................................................................................................... 30

7.2 Specifikationer, planer och godkännande ................................................................. 30

7.3 Hydrauliska beräkningar ............................................................................................ 30

7.4 Utrymmen .................................................................................................................. 30



7.5 Släckmedelskoncentrationer ..................................................................................... 31

7.6 Släckmedelsmängd ................................................................................................... 31

7.7 Höjdjusteringar .......................................................................................................... 31

7.8 Kvarhållandetid .......................................................................................................... 31

7.9 Systemprestanda....................................................................................................... 31

8. Driftsättning och övertagande ............................................................ 31

8.1 Allmänt ....................................................................................................................... 31

8.2 Avprovningar ............................................................................................................. 33

8.3 Intyg och dokumentation ........................................................................................... 33

8.4 Leveransbesiktning.................................................................................................... 34

9. Kontroll, underhåll, provning och utbildning ....................................... 35

9.1 Allmänt ....................................................................................................................... 35

9.2 Kontroll, underhåll och besiktning ............................................................................. 36

9.3 Skötsel ....................................................................................................................... 37

9.4 Utbildning ................................................................................................................... 37

9.5 Tillfällig avstängning av gassläcksystemet ................................................................ 37

9.6 Reservförråd behållare .............................................................................................. 38

9.7 Demontering och återvinning .................................................................................... 38

10. Ändringar och utökningar av installerade system ........................... 39

10.1 Allmänt ....................................................................................................................... 39

10.2 Omfattning av överenstämmelse ............................................................................... 39

10.3 Utförande av ändring och utökning ........................................................................... 40

10.4 Behörighet och dokumentation av ändring och utökning .......................................... 40

Bilaga A (normativ) Ritningar ................................................................................................ 41

Bilaga B (normativ) Bestämning av släckande koncentrationer av släckmedel med cup-burner metoden .................................................................................................................... 41

Bilaga C (normativ) Brandtester för beräknade och schablonberäknade system ................ 41

Bilaga D (normativ) Metod för att utvärdera inerterande koncentrationer för ett släckmedel41

Bilaga E (normativ) Integritetstest för att avgöra lägsta kvarhållandetid .............................. 41

Bilaga F (informativ) Kontroll av systemets prestanda ......................................................... 42

Bilaga G (informativ) Personsäkerhet och exponering ......................................................... 43



Bilaga H (informativ) Implementeringsmetod för flödesberäkningar och verifiering av flödesberäkningar samt provning och godkännande ............................................................ 43

Bilaga 500-01 (normativ) Anläggarintyg ............................................................................... 44

Bilaga 500-02 (normativ) Besiktningsintyg ........................................................................... 45

Bilaga 500-03 (normativ) Anläggningsskötarutbildning ........................................................ 46

Bilaga 500-04 (Informativ) Utformning skyltar ...................................................................... 48



Förord Regelverk för släcksystem med olika typer av gaser har tidigare utgivits av försäkringsbranschen i Sverige och sedan 2001 har dessa getts ut av Brandskyddsföreningen. CEN har tagit fram en Europastandard som omfattar såväl de gaser som ingått i de svenska reglerna som andra gaser. Denna utgåva av Brandskyddsföreningens regelverk för gassläcksystem är anpassad till standarden SS-EN 15004 och hänvisar i grunden till att standarden ska följas. Regelverket anger kompletterande krav som förstärker standarden. Några delar av standarden anger rekommenderade krav (exempelvis de informativa bilagorna) och i de delar dessa har ansetts nödvändiga att de uppfylls anger regelverket detta. Avsnittet om personskydd är anpassat till nationella föreskrifter och tidigare regelverk. I övrigt omfattar regelverket till största delen anvisningar för hur vissa tjänster skall utföras och redovisas.

Brandskyddsföreningen är en allmännyttig ideell förening som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Brandskyddsföreningen är ett ledande kunskapscentrum som ökar framtidens brandsäkerhet och minskar samhällets skadekostnader. Brandskyddsföreningen ger ut regelverk och normer avseende olika brandskyddsanordningar och av dessa berörda fysiska eller juridiska personer. I dessa anges egenskaper som anses vara av betydelse för funktion och tillförlitlighet. Avsikten med regelverken och normerna är att lägga fast kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig. Denna utgåva till regelverk är framtaget av Brandskyddsföreningen med följande deltagare i arbetsgruppen: besiktning.org, säkerhetsbranschen, certifierade anläggarfirmor och certifieringsorgan. Förslaget har även skickats på remiss och synpunkter och förslag har beaktats. Detta regelverk gäller från 2020-XX-XX. Föregående utgåva dras in 2020-12-31. Ett regelverk avser inte att inkludera alla nödvändiga förbehåll eller bestämmelser som kan förekomma i en överenskommelse eller i ett kontrakt. Exempelvis måste parter även avtala om ansvarsfördelning, åtagande, gränsdragning, entreprenadförhållanden, BAS-P och BAS-U. Överensstämmelse med ett regelverk medför inte i sig själv att krav eller skyldigheter enligt lag, förordning eller offentlig föreskrift automatiskt uppfylls. Stockholm 2020-xx-xx Brandskyddsföreningen



0. Inledning Målsättningen är att detta regelverk tillsammans med SS-EN 15004 och övriga refererande dokument ska bidra till att säkerställa att gassläcksystem utförs med tillfredställande kvalitet, funktion med hög tillförlitlighet och personsäkerhet. Det avser inte att hindra den tekniska utvecklingen.

Ett gassläcksystem ska projekteras, installeras och fungera enligt aktuella lagar och bestämmelser.

Installation av ett gassläcksystem kan i vissa fall vara ett krav från myndighet eller utgöra ett tekniskt byte (avsteg enligt BBR) för annan brandskyddsåtgärd.

Det kan även finnas villkor ställda av försäkringsbolag.

Anläggningsägaren och användare är alltid skyldig att ta reda på vilka förutsättningar som gäller för det installerade gasläcksystemet.

Kravställare bör även beakta och bedöma risker för människors hälsa eller miljön vid val av gassläcksystem i enlighet med miljöbalken (SFS 1998:808)

För fortsatt hög tillförlitlighet över tid krävs att de föreskrivna kontrollerna av gassläcksystem genomförs och dokumenteras i det systematiska brandskyddsarbetet. Detta innebär återkommande kontroller, underhåll och besiktning av gassläcksystemet.

Överensstämmelse med detta regelverk visas genom anläggarintyg från anläggarfirman samt genom leverans- och revisionsbesiktningsintyg från besiktningsfirma. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)



1. Omfattning Detta regelverk anger krav för projektering, installation och underhåll av gassläcksystem och ska tillämpas tillsammans med SS-EN 15004. För de underkapitel (exempelvis 4.2) i SS-EN 15004 där det inte finns någon komplettering står detta angivet i SBF 500 med ”Inga krav utöver SS-EN 15004”.

- Textavsnitt med skrivningen (kompletterar texten i SS-EN 15004) är avsedda att tillämpas tillsammans med texten i SS-EN 15004.

- Textavsnitt med skrivningen (ersätter texten i SS-EN 15004) är avsedda att användas i stället för motsvarande punkt i SS-EN 15004.

- Textavsnitt med skrivningen (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004) är avsedda att tillämpas utöver texten i SS-EN 15004.

Regelverket kan tillämpas både för nyinstallation som utökningar och ändringar av befintliga installationer.

Tillämpning av regelverken gäller inte retroaktivt. För kontroll, underhåll, provning och utbildning ska dock alltid senaste utgåvan av regelverket tillämpas.

Ett gassläcksystem är endast en del av en byggnads brandskydd. Det är väsentligt att brandskyddets helhet beaktas och att även andra åtgärder vidtas gällande byggnadstekniskt brandskydd, tekniska installationer och personalens utbildning.

Det finns även särskilda krav på certifiering för installation, underhåll, läckagekontroll, och reparation av fluorerade växthusgaser i EU-förordningen nr 517/2014 samt Förordningen om fluorerade växthusgaser (SFS 2016:1128).

Det är arbetsgivarens ansvar att bland annat föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) och användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) följs. Regelverket omfattar inte dessa åtgärder.

Regelverket anger miniminikrav. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)



2. Normativa hänvisningar I denna norm finns referenser till följande dokument. Observera att senaste utgåva skall tillämpas (inklusive ändringsföreskrifter och tillägg):

AFS 2008:13 Skyltar och signaler

AFS 2016:1 Tryckbärande anordningar

AFS 2006:8 Provning med över- eller undertryck

AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar

AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker

MSBFS 2011:3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transportabla tryckbärande anordningar

BBR Boverkets byggregler

SBF 110 Regler för automatisk brandlarmanläggning

SBF 115 Regler för koldioxidsläckanläggning

SBF 141 Anvisningar för besiktningsman

SBF 117 Besiktningsintyg gassläcksystem

SBF 171 Anläggarintyg gassläcksystem

SBF 1001 Norm för behörig ingenjör gassläcksystem

SBF 1002 Norm för anläggarfirma gassläcksystem

SBF 1003 Norm för besiktningsfirma brandskyddsanordning

SBF 1008 Norm för anläggarfirma brandlarm

SBF 2005 Norm Brandskyddstekniker F-gas

SBF 2006 Norm Anläggarfirma F-Gas

SFS 2005:104 FAL Försäkringsavtalslagen

517/2014 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser

1497/2007 kommissionens förordning (EG) om kontrollkrav avseende läckage för stationära brandskyddssystem som innehåller vissa fluorerade växthusgaser

1272/2008 CLP-förordningen

SFS 1998:808 Miljöbalk



SFS 2016:1128 Förordningen om fluorerade växthusgaser

SS 436 40 00 Elinstallationer i byggnader – Utförande av elinstallationer för lågspänning

SEK Handbok 413 Skyddsutjämning i byggnader

SEK Handbok 444 Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 med kommentarer

(Kompletterar texten i SS-EN 15004)



3. Termer och definitioner Anläggarfirma – företag som är certifierat som anläggarfirma gassläcksystem enligt SBF 1002 klass Inertgaser, HFC, Fluorketon och/eller Koldioxid

Anläggarfirma brandlarm – företag som är certifierat som anläggarfirma brandlarm enligt SBF 1008

Anläggarintyg – ett intyg där en anläggarfirma specificerar anläggningen och intygar att regelverket är uppfyllt

Behörig ingenjör – enskild person som är certifierad som behörig ingenjör gassläcksystem enligt SBF 1001

Besiktningsfirma – företag som är certifierat som besiktningsfirma enligt SBF 1003

Besiktningsintyg – ett intyg där en besiktningsfirma intygar att regelverket är uppfyllt

Besiktningsman – enskild person som är utsedd av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003

Färdigställandekontroll – samtliga provningar och kontroller, omfattande installation och funktion, som erfordras för att verifiera att en anläggning uppfyller ställda krav

F-gasanläggning – gassläcksystem med släckmedel som omfattas av förordning EU 517/2014

Kravställare – den (eller de) organisation(er) som har krävt eller begärt installationen av gassläcksystemet och/eller ska godkänna utförandet av det, till exempel krav i bygglov, byggherre, fastighetsägare, nyttjanderättshavare, försäkringsbolag, eller myndigheter

Projektör – den enskilde person som ansvarar för projekteringen, d.v.s. utformning och framtagning av ritningar, beräkningar och andra erforderliga uppgifter. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)



4. Användning och begränsningar

4.1 Allmänt Se även kapitel 7.2, 8.1, 8.4 och 9.2 för krav på lämpliga kompetenser. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

4.2 Släckmedel Inga krav utöver SS-EN 15004.

4.3 Elektrostatisk urladdning Rörsystemet i ex-miljö ska potentialutjämnas. Skyddsutjämningsledare ska vara gul/grön och med en lägsta area på 2,5 mm2 förlagd skyddad eller 4 mm2 förlagd oskyddad. Potentialutjämning ska utföras enligt SS 436 40 00. Kommentar: Ytterligare information om utformning finns i SEK Handbok 444 Elinstallations reglerna samt i SEK Handbok 413 om skyddsutjämning i byggnader och/eller SEK Handbok 449 Potentialutjämning i industrianläggningar (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

4.4 Kompatibilitet med andra släckmedel Inga krav utöver SS-EN 15004.

4.5 Temperaturbegränsningar Inga krav utöver SS-EN 15004.

5. Säkerhet

5.1 Fara för personal Inga krav utöver SS-EN 15004.



5.2 Förebyggande säkerhetsåtgärder

5.2.1 Allmänt Användare ska beakta Arbetsmiljöverket föreskrifter AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

5.2.2 För normalt bemannade utrymmen

Maximal inblandnings koncentration

[c]

För-

dröjnings- enhet

Aut/Man Omkopplare

på KFA

Elektrisk blockerings-anordning

Icke elektriska

blockerings anordning

Referens till standard

SS-EN 12094-1 pkt 4.17

eller SS-EN 12094-2

pkt 4.4

SS-EN 12094-1 pkt 4.23 Funktionskrav i SBF 500

SS-EN 12094-6 SS-EN 12094-1

pkt 4.19 samt 4.24

Funktioner Fördröjning innan släckmedlet utlöses

Får inte tända blockerings-

lampa

Ska tända blockeringslampa och

blockera aktiveringsutgång

Ska tända blockeringslampa och

blockera aktiveringsutgång

c ≤ NOAEL Krav Frivillig Krav Frivillig

NOAEL <c ≤ LOAEL Krav Frivillig Krav Frivillig

c> LOAEL Får ej användas.

Se även Not 1

Får ej användas för blockering innan utrymmet beträds

Får ej användas för blockering innan utrymmet

beträds Krav

ANM Syftet med den här tabellen är att undvika onödig exponering för släckmedlet. Faktorer som tid för utrymning och möjlig exponering av branden ska övervägas när fördröjningstiden bestäms. Blockering Gassläcksystemet ska alltid blockeras innan arbete utförs på anläggningen eller innan arbete, som kan innebära risk för personskada eller försvåra utrymning, utförs i det skyddade utrymmet. Metoden av blockering bestämmas i förhållande till skyddsbehovet och maximal inblandningskoncentration. I vissa fall kan det vara lämpligt att begränsa möjligheten till att utlösa gassläcksystemet endast manuellt och i andra fall önskar man blockera hela anläggningen elektriskt. Kravställare ska alltid informeras innan blockering utförs. Gasläcksystemet ska alltid blockeras med icke elektrisk blockeringsanordning innan utrymmet beträds när inblandningskoncentrationen [c] är större än LOAEL. Blockeringslampa



Utanför samtliga utifrån öppningsbara dörrar till utrymme med gassläcksystem ska tydlig optisk gul signal ges när gassläcksystemet är blockerad med elektrisk blockeringsanordning eller icke elektrisk blockeringsanordning. Fördröjning I gassläcksystem med krav på fördröjningsenhet förväntats personer som vistas i utrymmet ha kunskap och fått information om signaler och agerande under fördröjningstiden och lokalen ska normalt vara utrymd innan släckmedlet utlöses. Not 1 Det kan även finnas behov av fördröjningsenhet av andra skäl än personsäkerheten till exempel att nödvändiga styrfunktioner är fullt aktiverade innan släckmedlet utöses. Fördröjningsenheten får inte användas för personsäkerhet i detta fall.

Tabell 2 Säkerhetsåtgärder som ska finnas i anläggningen

Kommentar 1: Även om det inte alltid är krav på icke elektrisk blockeringsanordning enligt SS-EN 12094-6 på grund av inblandningskoncentrationen så kan sådan anordning vara nödvändig vid vissa tillfällen, särskilt i samband med underhållsarbete.

(Ersätter texten i SS-EN 15004 i Tabell 2)

5.2.3 För normalt obemannade utrymmen Säkerhetsåtgärder enligt Tabell 2 ska tillämpas.

VARNING : Alla ändringar i rummets volym eller tillägg eller borttagning av fast innehåll som inte fanns med i ursprungsutformningen påverkar släckmedlets koncentration. I sådana fall ska systemet omberäknas för att se till att den nödvändiga dimensionerande koncentrationen uppnås och den maximala inblandningskoncentrationen stämmer med tabell 2. (Ersätter texten i SS-EN 15004 i Tabell 2)

5.2.4 För obemannade utrymmen Om det finns enstaka områden (exempelvis undergolv, ovan undertak, kabinett eller schakt) i ett skyddat utrymme där c>LOAEL och dessa områden är obemannade kan kravet på icke elektrisk blockeringsanordning utgå. Säkerhetsåtgärder enligt tabell 2 ska dock alltid finnas då släckmedlet är slutgiltigt och homogent inblandat i hela den skyddade volymen.

I övrigt ska säkerhetsåtgärder enligt Tabell 2 ska tillämpas. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

5.3 Utrymmen som kan beträdas b) Säkerhetsåtgärder enligt Tabell 2 ska tillämpas.



(Ersätter texten i SS-EN 15004)

c) Vägledande markering ska anordnas så att utrymningen inte hindras av svårigheter att orientera sig i utrymmet. Dörrar ut från den skyddade utrymmet och vägledande markering förses med nödskyltar enligt AFS 2008:13

Utrymme skyddat med gassläcksystem bör inte utgöra utrymningsväg från annan lokal och får inte utgöra enda utrymningsväg från annan lokal.

Kommentar: Krav på nödskyltars utformning anges i AFS 2008:13 och krav på nödbelysning finns i AFS 2009:2 och BBR


d) Krav på dörrstängare får utgå i det fall där detta inte är tillåtet i myndighetsföreskrifter till exempel elsäkerhetsföreskrifter.

Kommentar: Exempel där är driftutrymmen enligt SS 437 01 02 som anger att ”Utrymningsdörrar från driftutrymmen bör inte vara försedda med dörrstängare” (komplettera texten i SS-EN 15004)



e) Utanför samtliga utifrån öppningsbara dörrar till lokal med gassläcksystem ska tydlig optisk röd signal ges när gas utlösts. Signalen får inte avställas förrän utströmmad gas säkert ventilerats bort och utrymmet är säkert att beträda. (Ersätter texten i SS-EN 15004)

f) För samtliga varningsskyltar gäller att den aktuella gasen tydligt ska anges, alternativt kan den aktuella gasen anges på en varningsskylt som placeras på eller invid utsidan av samtliga dörrar till det skyddade utrymmet.

Kommentar: Allmänt kända benämningar bör användas i första hand.

På eller invid utsidan av dörr till det skyddade utrymmet ska finnas tydlig varningsskylt och rektangulär upplysningsskylt med följande text: ” Varning! Lokalen skyddas av ett gassläcksystem med xxxxx. Beträd ej lokalen när varningssignal ljuder, röd utlöstlampa lyser eller gas utströmmar. Gassläcksystemet ska blockeras innan arbete utförs på anläggningen eller innan arbete, som kan innebära risk för personskada eller försvåra utrymning, utförs i det skyddade utrymmet”. Symbol för fara enligt AFS 2008:3 ska användas. Se även Bilaga SBF 500-04

På eller invid insidan av dörr till skyddad utrymmet ska finnas tydlig varningsskylt och rektangulär upplysningsskylt med följande text: ” Varning! Lokalen är skyddad av ett gassläcksystem med xxxxx. Lämna omedelbart lokalen när varningssignal ljuder eller gas utströmmar.” Symbol för fara enligt AFS 2008:3 ska användas. Se även Bilaga SBF 500-04

Informationsskylt ska finnas vid larmdon, vilken anger signalkaraktär och vad larmet eller signalen ifråga avser och vad som ska göras.

Se även Bilaga SBF 500-04 (komplettera texten i SS-EN 15004)



g) Under fördröjningstiden ska intermittent akustisk signal avges och vid utlöst gassläcksystem ska fast akustisk signal avges.

Fördröjningstiden bör vara så kort som möjligt men ska minst vara den tid som åtgår till utrymning. Om utrymningstiden överstiger 30 sekunder ska kravställare godkänna detta. (Komplettera texten i SS-EN 15004)

5.4 Elektriska risker Inga krav utöver SS-EN 15004.

5.5 Elektrisk jordning Rörsystemet ska potentialutjämnas. Skyddsutjämningsledare ska vara gul/grön och med en lägsta area på 2,5 mm2 förlagd skyddad eller 4 mm2 förlagd oskyddad. Potentialutjämning ska utföras enligt SS 436 40 00.

Kommentar: Ytterligare information om utformning finns i SEK Handbok 444 Elinstallations reglerna samt i SEK Handbok 413 om skyddsutjämning i byggnader och/eller SEK Handbok 449 Potentialutjämning i industrianläggningar


5.6 Elektrostatisk urladdning Rörsystemet ska funktionsutjämnas. Funktionsutjämningsledare får inte vara gul/grön. Utformningen av funktionsutjämning ska utföras enligt SS 436 40 00

Kommentar: Ytterligare information om utformning finns i SEK Handbok 444 Elinstallations reglerna samt i SEK Handbok 413 om skyddsutjämning i byggnader och/eller SEK Handbok 449 Potentialutjämning i industrianläggningar


6. Systemutformning

6.1 Allmänt Inga krav utöver SS-EN 15004.



6.2 Släckmedelsförråd 6.2.3.3 Behållarna får även placeras i det skyddade utrymmet efter godkännande av kravställare. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.2.3.4 Placering av behållare ska uppfylla kraven i AFS 2017:3. Gasflaskor som är trycksatta ska förvaras i väl ventilerade utrymmen så att riskerna vid eventuellt utläckande gas minimeras. Varningsskylt ska finnas uppsatt på eller invid dörren till den lokal, område eller inhägnad där behållarna förvaras. Varningsskylten ska förutom faropiktogrammet för gas under tryck enligt förordning (EG) nr 1272/2008 även ha tilläggstexten ”Gasflaskor för släckanläggning”. Exempel på utformning se bilaga SBF 500-04 (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.2.4.1 Behållare ska uppfylla kraven i föreskrifter om transportabla tryckbärande anordningar MSBFS 2011:3. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.2.4.2 För F-gaser ska behållare förses med läckagevarningssystem enligt kraven i EU nr 517/2014 Artikel 5. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.2.4.3 För F-gaser ska behållare märkas i enlighet med kraven i EU nr 517/2014 Artikel 12. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.3 Rörledningar

6.3.1.1 Rörledningar ska vara skyddade mot korrosion på ett lämpligt sätt i förhållande till miljön för installationen.

Rörsystem behöver inte förses med döda ändar (dirt traps). (Ersätter texten i SS-EN 15004)

6.3.2.1 Rörsystemet ska vara utfört enligt kraven i AFS 2016:1 och väsentliga säkerhetskrav ska vara uppfyllda. Vid materialval av rörsystemet ska såväl högsta som lägsta drifttemperatur vid aktivering beaktas.

Kommentar: Rörsystem för gassläckanläggningar hamnar normalt i 8§ alternativt Kategori I Modul A som medför ”Bedömning om överstämmelse” med krav på CE-märkning av rörsystemet.


6.3.3.1 Rördelar ska vara utförda enligt kraven i AFS 2016:1 och väsentliga säkerhetskrav ska vara uppfyllda. Vid materialval ska såväl högsta som lägsta drifttemperatur vid aktivering beaktas. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)



6.3.4 Tillräckliga fästen ska anordnas för reaktionskrafter i samband med utlösning av släckmedel. Maximalt avstånd efter en riktningsförändring till närmaste fäste ska vara enligt följande:

a) 100 mm för rör med Ø ≤ DN25

b) 250 mm för rör med Ø > DN25 (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.3.6.1 Kalla varma gångar Vid utrymmen med slutna kalla och varma gångar ska kompletterande munstycken placeras i gångar och korridorer så att erforderlig homogena koncentration uppnås inom avsedd tid.

Om det finns fast installerat klimataggregat för kylning av hela utrymmet inklusive IT, el- eller elektronikutrustning anses luften vara cirkulerande och kompletterande munstycke behövs inte.

Om det finns fast installerad rad-kylning av IT, el- eller elektronikutrustning krävs inte kompletterande munstycke

Kravställare ska alltid informeras och medges möjlighet att bedöma behovet.

Cirkulerande luft hela utrymmet Rad-kyla Ej cirkulerade luft

Exempel munstyckesplacering vid kalla varma gångar med och utan cirkulerande luft eller rad-kyla. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



d) IT-utrustning med mekaniska rörliga delar, hårddiskar, kan påverkas negativt av ljudtryck och/eller frekvenser när släckmedlet strömmar ut via munstycken. Påverkan kan minimeras via något eller en kombination av följande alternativ:

- Montera ljuddämpare på munstycken

- Installera flera munstycken

- Omplacera munstycken

- Reglering av tryck på flaskventil (konstanttryck)

- Installera IT-utrustning i egna kabinett

- Val av IT-utrustning (till exempel SSD)

- Val av släckmedel

- Utformning av lokalen med ljudabsorbenter

Kommentar: Kravställaren ska alltid informeras om riskerna och ta ställning till behovet av alternativa åtgärder.




6.4 Detekterings-, aktiverings och kontrollsystem 6.4.1 Aktivering av gassläcksystem

Ett automatiskt gassläcksystem ska aktiveras av en automatisk brandlarmanläggning med detekteringssystem som uppfyller kraven i SBF 110. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.4.1.1 Utformningen av kontroll- och aktiveringssystemet för gassläcksystem kan delas in i olika typer:

Typ 1: Automatisk aktivering från en centralutrustning enligt SBF 110 via separat kontrollenhet och fördröjningsanordning (KFA) enligt SBF 500

Typ 2: Automatisk aktivering från en centralutrustning enligt SBF 110 med integrerad kontrollenhet och fördröjningsanordning (KFA) enligt SBF 500

Typ 3: Enbart manuell aktivering från en separat kontrollenhet och fördröjningsanordning (KFA) enligt SBF 500

Typ 1 Typ 2 Typ 3

Automatisk anläggning CU sänder aktiveringssignal till separat KFA. CU sänder signal för utlöst och fel tillbaka till CU

CU och KFA integrerade i samma enhet.

Manuell anläggning. KFA sänder signal för utlöst och fel tillbaka till CU eller annan bemannad plats.

Tabell typer av aktivering av släcksystem

Signalvägar mellan brandlarmanläggning enligt SBF110 och gassläcksystem enligt SBF 500 se även 6.4.1.2 till 6.4.1.4. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



6.4.1.2 Principschema Typ 1 Signalvägar Typ 1 (Separat CU och KFA)

Automatisk anläggning)

Block Benämningar

1 Brandlarmcentral

2 Elektrisk kontroll och fördröjningsanordning

3 Släckanläggning

A Detektorer

D Brandlarmknapp

J Larmsändare för felsignal

E Larmsändare för brandlarm/utlöstsignal

L Strömförsörjning enligt EN54-4

a1 Aktiveringssignal från CU

a2 Manuell aktiveringsanordning

b Aktivering av släckanläggning

c Akustiskt larmdon

e Överföring av felsignal

f Överföring av signal för utlöst släckanläggning

h Övervakning av utlöst anläggning (flöde av släckmedel)

i Övervakning av komponenter (t.ex lågt tryck, pressostater, ventiler)

k Övervakning av mekanisk blockeringsventil

o Signaler till utrustning inom släcksystemet (t.ex optiskt signal utlöst/blockerad, blixtljus)

q Styrningar till extern utrustning (t.ex styrningar fläktstopp, dörrstängning, spjällstängning, maskinstopp etc)

z Elektrisk blockeringsanordning

För ytterligare information se även EN54-1 samt SS-EN 12094-1

(tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



6.4.1.3 Principschema Typ 2 Signalvägar Typ 2 (Integrerad CU och KFA)

Automatisk anläggning

Block Benämningar

1+2 Integrerad Brandlarmcentral och elektrisk kontroll och fördröjningsanordning

3 Släckanläggning

A Detektorer

D Brandlarmknapp Kan utgå då det integrerade systemet endast betjänar släckanläggningen.


E Larmsändare för brandlarm/utlöstsignal

L Strömförsörjning EN54-4



c Akustiskt larmdon











6.4.1.4 Principschema Typ 3 Signalvägar Typ 3 (Separat KFA)

Manuell anläggning

Block Benämningar

1 Brandlarmcentral

2 Elektrisk kontroll och fördröjningsanordning

3 Släckanläggning


E Larmsändare för brand/utlöstsignal

L Strömförsörjning



c Akustiskt larmdon

e Överföring av felsignal

f Överföring av signal för utlöst släckanläggning











6.4.2 Detekteringssystemet ska utformas enligt SBF 110 och komponenter uppfylla kraven i SS-EN 54 eller SS-EN12094. (ersätter texten i SS-EN 15004)

6.4.3.1 Brandlarm och detekteringssystemet ska utformas enligt SBF 110. (kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.4.3.2 Manuell aktiveringsanordning (a2)

Manuell aktiveringsanordning (utlösningsknapp) bör placeras 1,0–1,2 meter över golv men får inte placeras högre än 1,6 meter eller lägre än 0,8 meter över golv invid utsidan eller insida av de dörrar till det skyddade utrymmet som kan användas för utrymning.

Manuell aktiveringsanordning ska uppfylla kraven i SS-EN 12094-3 och ska vara försedd med skyddslock enligt SS-EN 54-11 punkt 4.7.4. Kommentar: Manuell aktiveringsanordning enligt SS-EN 12094-3 har gul färg.

Vid manuell aktiveringsanordning ska det genom skylt eller liknande tydligt framgå vilken släckzon den är avsedd för. (ersätter första stycket i texten i SS-EN 15004)



6.4.4.1 Elektrisk kontrollenhet och fördröjningsanordning (2) ska uppfylla kraven i SS-EN 12094-1 och vara försedd med följande optioner:

Krav (option i SS-EN 12094-1) Exempel på användning

SS-EN 12094-1, pkt 4.17 Elektrisk fördröjning av utlösningssignal

-

SS-EN 12094-1, pkt 4.18 Indikering av utlöst anläggning (flöde av släckmedel)

För tryckströmbrytare på samlingsrör

SS-EN 12094-1, pkt 4.19 Övervakning av komponenter

För lågt tryck eller minskad vikt släckmedel För blockeringsventil

SS-EN 12094-1, pkt 4.23 Automatisk/manuell omkopplare

SS-EN 12094-1, pkt 4.24 Signaler till utrustning inom släcksystemet

För optisk signal Utlöst För optisk signal Blockerad Blixtljus

SS-EN 12094-1, pkt 4.26 Signal till extern utrustning (styrningar)

För fläktstopp, dörr- och/ eller spjällstängning, maskinstopp etc

SS-EN 12094-1, pkt 4.30 Aktivering av signalkaraktär på larmdon

-

Tabell Krav på optioner

Signeringar på KFA ska vara på svenska och uppfylla kraven i SS-12094-1 pkt 5.4.2.2.

Är elektrisk KFA försedd med alfanumerisk display ska texter och signeringar vara på svenska och uppfylla kraven i SS-EN12094-1 pkt 5.4.3.

Manöverdel för KFA ska vara försedd med lås för brandkårsnyckel enligt SS 3654. Tillträde till behörighet 2 enligt SS-EN 12094-1 ska ske med brandkårsnyckel enligt SS 3654. Överenstämmelse med kraven ska visas genom ett certifikat. Certifikatet ska vara utfärdat av ett ackrediterat certifieringsorgan enligt SS-EN ISO 17065. Ackrediteringen ska vara utförd av ett europeiskt ackrediteringsorgan medlem i EA. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)



6.4.4.2 Signeringar och instruktioner ska vara på svenska. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.4.4.3 KFA ska placeras på plats som är väl skyddad mot brand, mekanisk skada eller annan åverkan. KFA ska placeras utanför det skyddade utrymmet och på lämpligt sätt vara övervakad av brandlarmanläggningen.

Vid eventuell annan placering av KFA ska denna alltid godkännas av kravställaren. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

6.4.4.4 Strömförsörjning (L)

Strömförsörjningsutrustningen för KFA ska vara fast ansluten till egen gruppsäkring. Gruppsäkringen ska markeras med skylt på gruppcentralens fasta del med texten ”BRANDLARM/KFA”

Strömförsörjningsutrustningen ska vara övervakad av brandlarmanläggningen.

Batterikapaciteten för KFA ska normalt medge 24 timmars drift av anläggningen i normalläge och därefter 30 minuters drift i aktiveringsläge efter nätbortfall. Vid beräkning (eller mätning) av strömförbrukning i aktiveringsläge ska inräknas samtliga funktioner som krävs för den mest strömkrävande släckzonen.

Till anläggningens strömförsörjning får inte andra apparater eller anläggningar anslutas än vad som krävs för släckanläggningens funktion. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

6.4.4.5 Vid KFA ska en uppsättning serviceritningar över de skyddade släckzonerna finnas i skåp. Skåpet ska kunna öppnas med brandkårsnyckel enlig SS 3654 och vara märkt ”DOKUMENTATION FÖR SLÄCKSYSTEM” Serviceritning ska vara utförda enligt SBF 1021 (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



6.4.5.1 Utlöst- och blockeringslampa (o)

Utanför samtliga utifrån öppningsbara dörrar till lokal med gassläcksystem ska tydlig optisk röd signal ges när gas utlösts. På eller invid rött signaldon för utlöst anläggning ska följande text anges: ”Gassläcksystem utlöst”

Utanför samtliga utifrån öppningsbara dörrar till lokal med gassläcksystem ska tydlig optisk gul signal ges när anläggningen är blockerad. På eller invid gult signaldon för blockerad anläggning ska följande text anges: ”Gassläcksystem blockerad”

I det fall utrymmet inte kan beträdas kan rött respektive gult signaldon placeras på annan lämplig plats. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.4.5.2 Akustiska larmdon (c)

Akustiska och optiska larmdon ska installeras i det skyddade utrymmet och uppfylla kraven i SS-EN 54-3

Akustiskt larmdon ska kunna uppfattas i hela skyddade utrymmet.

Skylt för akustiskt larmdon bör vara utformad enligt Bilaga 500-04 (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

6.4.5.2.1 Optiska larmdon blixtljus(o)

Blixtljus ska installeras i skyddade utrymmen och uppfylla kraven i SS-EN 54-23.

Signaler från blixtljus ska kunna uppfattas i utrymmet där man normalt vistas.

Skylt för blixtljus ska finnas med texten ”Varning! Utrym lokal” (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

6.4.5.3 Övervakning av komponenter (i+k)

Komponenter ska övervakas så att korrekt funktion säkerställs på gasläcksystemet. Felsignal ska avges då gränsvärden passerats. Kommentar: Exempel på komponenter som kan kräva övervakning är: Trycket i släckmedels behållare, trycket i pilotflaskor, viktövervakning, felaktigt läge på ventiler, läckagvarningssystem mm


6.4.6 Gasläcksystemet behöver inte förses med manuella avstängningsanordningar. (ersätter texten i SS-EN 15004)

6.4.7.1 Vid manuell aktivering eller utlöst ska utlöstsignal (f) från KFA automatiskt överföras till brandlarmscentral eller direkt till ständigt bemannad larmcentral med larmöverföringsutrustning som uppfyller kraven i avsnitt 6.4.7.3



Kommentar: Kompetens, resurser och befogenheter hos larmcentralen bör anpassas till behovet för det övervakade objektet. Lämpliga larmcentraler bör uppfylla kraven i SSF136 eller SS-EN 50518. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

6.4.7.2 Felsignal (e) från KFA ska automatiskt överföras till brandlarmscentral eller direkt till ständigt bemannad larmcentral med larmöverföringsutrustning som uppfyller kraven i avsnitt 6.4.7.3 (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

6.4.7.3 Larmöverföringsutrustning (E+J)

Utrustning för larm- och felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN 54-21, dock ska system som överförs med radio ha en maximal övervakningstid om 180 sekunder (Class T4).

Uppfyllandet av kraven på larmöverföringssystem ska redovisas genom ett certifikat. Kravet på tillgänglighet ska vara verifierat. Tillgängligheten beräknas och logg ska finnas tillgänglig enligt SS-EN 50136-1

Kommentar: Denna beräkning ger den genomsnittliga tillgängligheten för hela eller delar av larmöverföringssystem som kan omfatta mycket stora mängder av larmöverföringstjänster till enskilda larmanläggningar.


6.4.8 Styrningar till extern utrustning (q)

Aktiveringar som krävs för att kvarhålla släckmedlet eller på annat sätt bibehålla verkan av släckmedlet under erforderlig tid ska ske genom styrutgång(ar) i KFA alternativt styrutgång(ar) från CU. Styrutgångar ska aktiveras vid först inkomna signal från CU eller vid manuell aktivering.

Kommentar: Exempel på styrningar att beakta är fläktstopp, stängning av brandspjäll, maskinstopp, dörrstängning eller processtopp.




6.4.9 Övervakning utlöst anläggning (h)

Tryckströmbrytare för övervakning av utlöst anläggning ska alltid installeras om anläggningen kan aktiveras mekaniskt eller om släckmedelskoncentrationen c> LOAEL Kommentar: Syftet med övervakningen är att få indikation på att släckmedlet fysiskt kan ha utlösts utan aktiveringssignal och därmed säkerställa att erforderliga styrutgångar, larmöverföringar och varningssignaler för personsäkerhet aktiveras.


6.4.10 Elektrisk blockeringsanordning (z)

Anläggningen ska kunna blockeras med elektrisk blockeringsanordning i enlighet med 5.2.2. Vid blockering ska samtliga blockeringslampor (o) tändas och aktiveringsutgång (b) blockeras. Blockerat läge ska kunna nås med nyckelbrytare eller annan teknisk lösning kopplad till ett behörighetssystem. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

6.4.11 Larmorganisation

Utlöst gassläckanläggning bör automatiskt överföras till en lokal larmorganisation (brandskyddsorganisation).

Kommentar: Larmorganisation kan bland annat göra en kompletterande insats för att begränsa skadorna och vid behov initiera utrymning av lokalerna samt förbereda för räddningstjänstens ankomst.




7. Projektering och design

7.1 Allmänt Inga krav utöver SS-EN 15004.

7.2 Specifikationer, planer och godkännande

7.2.1 Projektering av gassläcksystem ska utföras av en kompetent projektör med erforderlig utbildning och erfarenhet.

Projekteringen ska utföras eller granskas av anläggarfirma.

Behörig ingenjör på anläggarfirman ska kvalitetssäkra att ritningsunderlag och övrig dokumentation uppfyller kraven i regelverket innan installationen påbörjas. (kompletterar texten i SS-EN 15004)

7.3 Hydrauliska beräkningar Inga krav utöver SS-EN 15004.

7.4 Utrymmen 7.4.1 Tryckavlastningar ska uppfylla kraven i SIS-CEN ISO/TS 21805:2019.

Projektören ska från kravställaren inhämta uppgifter om högsta tillåtna differentialtryck mellan det skyddade utrymmet och omgivning utan att skador uppstår.

Kommentar: Enligt SIS-CEN ISO/TS 21805:2019 kan 250 Pa användas för lättare konstruktioner eller 500 Pa för tyngre konstruktioner men både högre och lägre värden kan förekomma. ”Lättare konstruktioner kan vara reglade väggar fästa i golv och tak och tyngre konstruktioner kan vara murade eller betongväggar.”

Tryckavlastningsspjäll ska ha lägst samma brandtekniska klass som brandcellsgränsen. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

7.4.2 Rum som är skyddat med gassläcksystem ska vara avskilt från kringliggande oskyddade utrymmen i brandteknisk klass EI 30 eller den högre klass som kringliggande brandbelastning motiverar. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)



7.5 Släckmedelskoncentrationer Inga krav utöver SS-EN 15004.

7.6 Släckmedelsmängd Inga krav utöver SS-EN 15004.

7.7 Höjdjusteringar Inga krav utöver SS-EN 15004.

7.8 Kvarhållandetid Om det finns fast installerat klimataggregat för kylning av hela utrymmet inklusive IT, el- eller elektronikutrustning anses luften vara cirkulerande.

Kommentar: Enstaka lösa fläktaggregat, portabla klimataggregat eller tropikfläktar uppfyller inte kraven på cirkulerande luft.

Om det är osäkert om ett utrymme kan anses ha cirkulerande luft ska kvarhållandetiden bedömas i enlighet med E.2.5.2. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

7.9 Systemprestanda Inga krav utöver SS-EN 15004.

8. Driftsättning och övertagande

8.1 Allmänt 8.1.1 Installation av gassläcksystem ska utföras av en anläggarfirma eller under överinseende av anläggarfirman. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

8.1.2 Om installationen utförs av annan än anläggarfirman ska denna firma ha avtal med anläggarfirman och ha erhållit erforderlig utbildning. Avtalet ska reglera hur arbetet ska bedrivas för att uppfylla kraven i detta regelverk och hur kontrollen av installationen ska gå till. Avtalet ska vara upprättat i god tid innan installationen påbörjas. Anläggarfirman ska kontrollera projektering och installation i sådan omfattning att eventuella fel och brister kan påtalas i ett tidigt skede. Anläggarfirman ska föreslå lämpliga åtgärder och förändringar som kan leda till en bättre anläggning. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



8.1.3 Installation av kontrollenhet och fördröjningsanordning med tillhörande funktioner (se 6.4.4) ska utföras enligt något av följande alternativ:

Typ 1 Typ 2 Typ 3

Anläggarfirma gassläcksystem enligt 8.1.1 eller av anläggarfirma brandlarm

Anläggarfirma brandlarm

Anläggarfirma gassläcksystem enligt 8.1.1 eller av anläggarfirma brandlarm

Tabell Krav på behörigheter (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

8.1.4 Installation av F-gasanläggning får endast utföras av certifierade företag enligt SBF 2006 och personer enligt SBF 2005 samt i enlighet med EU 517/2014



8.2 Avprovningar 8.2.1 Anläggarfirman ska genomföra en färdigställandekontroll.

Färdigställandekontrollen ska även omfatta kontrollenhet- och fördröjningsanordning (KFA) med tillhörande funktioner (se 6.4.4.1) enligt ett av följande alternativ:

- anläggarfirman genomför färdigställandekontrollen

- anläggarfirman kontrollerar att den anläggarfirma brandlarm som utfört installationen har genomfört färdigställandekontroll.

Kommentar: Kontroller ska alltid utföras i enlighet med gällande lagar och föreskrifter, till exempel Arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande tryckbärande och trycksatta anordningar.


8.2.1.1 Anläggarfirman ska i god tid anmäla till kravställaren eller dennes ombud när hela eller delar av färdigställandekontrollen kommer att genomföras så att kravställaren kan närvara. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

8.2.3.12 Tillverkningskontroll rörsystem

a) Tillverkningskontroll av rörsystemet ska utföras enligt tillverkarens anvisningar samt AFS 2016:1. Rörledningar ska provtryckas efter installation med det högsta tillåtna arbetstrycket [PS] multiplicerat med koefficienten 1,43 under en tidsperiod om minst den beräknade utströmningstiden, dock lägst 120 sekunder. Under denna period får trycket sjunka med högst 5 procent Efter tryckprovning med vatten ska rörsystemet tömmas och torkas fullständigt. (ersätter texten i SS-EN 15004)

8.3 Intyg och dokumentation Efter att färdigställandekontroll har utförts med tillfredsställande resultat ska anläggarfirman överlämna följande dokumentation till kravställaren: (ersätter i texten i SS-EN 15004)

8.3.1 Efter färdigställandekontroll utförts med tillfredsställande resultat ska anläggarfirman överlämna följande dokumentation till kravställaren:

a) Anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga 500-01



b) Relationsritningar och andra dokument med omfattning enligt Bilaga A SS-EN 15004-1

c) Relationsanpassade beräkningar enligt 7.3 i SS-EN 15004-1 d) För distributionssystem ska P&I-Diagram eller motsvarande med

förklarande text för märkningen av ventiler med mera finnas e) Dokumentation över färdigställandekontroll f) Intyg över tryckprovning av systemets rörsystem g) EU-försäkran om överensstämmelse enligt AFS 2016:1 i förekommande

fall. h) Dokumentation över täthetsprov av rum enligt Bilaga E i SS-EN 15004-1 i) Säkerhetsdatablad j) Anvisningar för skötsel och underhåll k) Kontrolljournal l) Förteckning och beskrivning över inkopplade larm och styrningar m) Anläggarintyg för automatisk brandlarmanläggning som aktiverar

gassläcksystem i enlighet med SBF 110 n) Serviceritning enligt SBF 1021


8.3.2 Följande dokumentation ska finnas i dokumentskåp i anslutning till KFA:

a) Anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga 500-01 b) Dokument SS-EN 15004 Bilaga A punkt m) c) Säkerhetsdatablad d) Anvisningar för skötsel och underhåll e) Kontrolljournal f) Förteckning och beskrivning över inkopplade larm och styrningar g) Anläggarintyg för automatisk brandlarmanläggning som aktiverar

gassläcksystem i enlighet med SBF 110 h) Serviceritning enligt SBF 1021


8.4 Leveransbesiktning 8.4.1 Leveransbesiktning innebär en tredjepartskontroll av systemets riktighet. Besiktning ska utföras av besiktningsfirma.

Varje gassläcksystem ska leveransbesiktigas snarast efter utförd färdigställandekontroll.

8.4.2 Leveransbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.

8.4.3 Om påträffade avvikelser är av sådan omfattning att gassläcksystemets funktionsduglighet inte uppnås eller inte kan bedömas ska leveransbesiktningen avbrytas och slutföras när avvikelserna är åtgärdade.



8.4.4 Efter leveransbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga 500-02. Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervall som anges i besiktningsintyget. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

9. Kontroll, underhåll, provning och utbildning

9.1 Allmänt Gassläcksystemets effektivitet ska alltid upprätthållas. För att säkerställa avsedd funktion är det nödvändigt att kontroll, skötsel, underhåll och besiktning utförs regelbundet och på ett tillfredsställande sätt.

Detta kapitel anger de minimikrav på kontroll, skötsel och underhåll som ska följas. Installerade gassläcksystem ska alltid kontrolleras, skötas och underhållas i enlighet med senaste utgåvan av SBF 500 och SS-EN 15004. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

9.1.1 All kontroll, skötsel, underhållsåtgärder och besiktning ska dokumenteras i en särskild kontrolljournal som förvaras vid KFA. Journalen ska alltid finnas tillgänglig och nedanstående åtgärder ska dokumenteras. Journalen ska innehålla information om:

- utsedda anläggningsskötare

- kontroll, skötsel, underhåll och provningar

- leverans- och revisionsbesiktningar

- justeringar eller ändringar av gassläcksystemet

- påfyllning av släckmedel och/eller drivgas

- driftstörningar – även läckage – jämte uppgift om orsak

- gassläcksystemets funktion vid tillbud (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

9.1.1.1 F-gasanläggning ska dokumenteras i enlighet med EU-förordning 517/2014. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

9.1.1.2 Onödiga aktiveringar ska alltid utredas och orsakerna fastställas så att nödvändiga åtgärder vidtas. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



9.1.1.3 För kontroll av gassläcksystemet ska det finnas två av anläggningsägaren utsedda personer för kontroll och skötsel (anläggningsskötare). Dessa ska ha erforderlig utbildning och ha möjlighet att avsätta nödvändig tid för sitt uppdrag. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

9.1.1.4 Anläggningsskötaren ska vid besiktning, kontroll, skötsel och underhåll av gassläcksystemet ha tillträde till samtliga skyddade lokaler och utrymmen. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

9.2 Kontroll, underhåll och besiktning

9.2.1 Underhåll ska utföras av anläggarfirma som uppfyller kraven enligt SBF 1002 eller av annan kompetent servicefirma som godtagits av anläggarfirman eller kravställaren. Omfattning och intervall av underhållsåtgärder ska minst motsvara 9.2 i SS-EN 15004-1 och Bilaga F i SS-EN 15004-1. Särskilda krav på service och underhåll som anges i datablad för komponenterna ska alltid beaktas. Kommentar: Med kompetent firma avses företag som har kunskap i SBF 500 samt installerat material. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

9.2.1.4 Underhållsarbete av F-gasanläggning får endast utföras av certifierade företag enligt SBF 2006 och personer enligt SBF 2005 samt enlighet med EU 517/2014. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

9.2.2 Behållare ska genomgå återkommande kontroll i enlighet med MSBFS 2011:3 samt AFS 2017:3 (ADR-S). (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

9.2.3 Revisionsbesiktning

9.2.3.1 Revisionsbesiktning innebär en tredjepartskontroll av systemets riktighet. Besiktning ska utföras av besiktningsfirma.

9.2.3.2 Gassläcksystemet ska regelbundet revisionsbesiktigas, minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum.

9.2.3.3 Revisionsbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.

9.2.3.4 Vid revisionsbesiktningen påträffade anmärkningar ska avhjälpas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget.

9.2.3.5 Efter revisionsbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga 500-02. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



9.3 Skötsel 9.3.1 Vecko- och månadskontroller och kvartalsprov kan utföras av anläggningsskötare. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

Läckagekontroller av F-gasanläggning får endast utföras av certifierade personer enligt SBF 2005 samt i enlighet med EU 517/2014.

9.4 Utbildning All berörd personal ska instrueras om gassläcksystemet: dess funktion, personskaderisker, larmsignaler, utrymning, utlösningsanordningar mm. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

Anläggningsskötare, samt övrig personal som kan behöva blockera anläggningen, ska vara informerade om bland annat när och hur blockering och återställning ska ske och vilka krav som finns på extra brandskyddsåtgärder enligt 9.5 på grund av den blockerade anläggningen. Anläggningsskötaren ska instrueras om åtgärder efter utlösning.

Anläggningsskötaren ska uppfylla kraven i Bilaga 500-03. (Kompletterar texten i SS-EN 15004)

9.5 Tillfällig avstängning av gassläcksystemet 9.5.1 När ett gassläcksystem helt eller delvis stängs av, eller när det på grund av fel eller annat inte är fullt funktionsdugligt ska särskilda åtgärder vidtagas.

9.5.2 Innan gassläcksystemet stängs av ska det kontrolleras att ingen verksamhet som kan innebära brandfara pågår eller kommer att sättas igång inom de delar som berörs av bortkopplingen. Om arbete fordrar svetsning, skärning, lödning, upptining eller annan brandfarlig procedur ska skriftligt tillstånd inhämtas från ansvarig person inom företaget.

9.5.3 Under avstängningsperioden ska skärpt brandberedskap hållas, innebärande bland annat att:

- före avstängningen kontrolleras att övriga föreskrivna släckanordningar är kompletta och i driftdugligt skick

- i förekommande fall ska extra släckmateriel placeras ut där arbetet pågår - brandskyddsansvarig samt personalen inom berörda lokaler underrättas

om avstängningen.

9.5.4 Om det finns särskilda försäkringsvillkor för anläggningen ska dessa följas vid tillfällig bortkoppling eller avstängning.



Kommentar: Särskilda villkor kan vara FTR 500.

9.5.5 Uppgift om avstängningen ska noteras i kontrolljournal. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

9.6 Reservförråd behållare Om återfyllning eller utbyte av släckmedelsbehållare inte kan ske inom 36 timmar bör det finnas ett permanent anslutet reservförråd om minst samma storlek som de ordinarie behållarna. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

9.7 Demontering och återvinning 9.7.1 När ett gassläcksystem ska tas ur drift permanent och demonteras ska samtliga berörda personer informeras. Arbetet med demontering ska utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet med avseende på de risker som kan uppstå.

Kommentar: Exempel på risk är släckmedelsbehållarnas höga trycksättning.

9.7.2 Återvinning av HFC-anläggning ska utföras i enlighet med EU 517/2014 och utföras av certifierad anläggarfirma enligt SBF 2006. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



10. Ändringar och utökningar av installerade system

10.1 Allmänt I händelse av

a) ändringar i byggnaden eller verksamheten

b) ändringar i processer och liknande inom den skyddade volymen som kan påverka brandrisken

ska anläggningsägaren vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa anläggningen till de nya förutsättningarna.

10.1.1 Ändringar och utökningar av anläggning kan också bli nödvändiga på grund av nya riskbedömningar, teknisk utveckling, nya bedömningar från kravställare med mera.

10.1.2 Nytt anläggarintyg ska utfärdas vid väsentlig förändring i anläggningen.

Kommentar: Väsentlig förändring är bland annat byte av släckmedelstyp, förändring i släckmedelsmängd, förändringar i utrymmets volym och utbyte av väsentlig komponent, såsom KFA, aktiveringsanordning, behållartyp, munstycken och larmsändare. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

10.2 Omfattning av överensstämmelse

10.2.1 Alla ändringar och utökningar av en anläggning som är utförd enligt denna utgåva av regelverket ska utföras så att det ändrade eller utökade systemet fortfarande uppfyller regelverket.

10.2.2 Ändringar och utökningar av en anläggning som är utförd enligt tidigare utgåva av regelverket bör utföras så att den ändrade eller utökade delen av systemet helt uppfyller nuvarande utgåva av regelverket i enlighet med avsnitt 10.4.3. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



10.3 Utförande av ändring och utökning

10.3.1 Särskild uppmärksamhet ska riktas mot

a) att detekteringssystem enligt SBF 110 och styrfunktioner är korrekta

b) att släckmedelskoncentration är korrekt för vald släckmedelstyp och risk

c) att beräknad släckmedelskoncentration inte föranleder ändrade åtgärder avseende till exempel blockeringsanordningar och tryckavlastning

d) att rörnät och munstycken är korrekta i förhållande till rummets utformning samt eventuella nya beräkningar

e) att rummets täthet är tillfredsställande

10.3.2 All dokumentation ska revideras så att den överensstämmer med det ändrade eller utökade systemet samt förses med datum för revideringen. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)

10.4 Behörighet och dokumentation av ändring och utökning 10.4.1 Ändringar och utökningar ska projekteras, installeras, konfigureras, driftsättas och besiktigas på samma sätt som en nyinstallation.

10.4.2 Anläggarfirman intygar genom anläggarintyget att ändringen eller utökningen uppfyller kraven i SBF 500 samt att ändringen eller utökningen inte haft någon störande inverkan på den befintliga anläggningen.

10.4.3 Anläggarintyget bör omfatta hela anläggningen, inklusive ändringen eller utökningen. Färdigställandekontroll enligt avsnitt 8.2.1 ska utföras. För befintliga delar (de delar som har installerats före ändringen eller utökningen) gäller detta i den omfattning som ändringen eller utökningen kan ha påverkat respektive kontrollpunkt. Om någon del av anläggningen inte är avprovad ska detta anges på anläggarintyget med en tydlig beskrivning.

De befintliga delarna behöver inte anpassas till aktuella regler, men på anläggarintyget ska det tydligt anges vilket regelverk som gäller för de olika delarna av anläggningen.

10.4.4 Ett nytt anläggarintyg innebär att en ny leveransbesiktning ska utföras. Detta kan utföras i samband med nästkommande revisionsbesiktning. (tillkommande krav som inte omnämns i SS-EN 15004)



Bilaga A (normativ) Ritningar m) isometrisk ritning över släcksystemet som visar längden och diametern hos varje rörsegment, placering och identifiering av munstycke och nodreferensnummer för flödesberäkningar. (ersätter texten i SS-EN 15004)

Bilaga B (normativ) Bestämning av släckande koncentrationer av släckmedel med cup-burner metoden Inga krav utöver SS-EN 15004.

Bilaga C (normativ) Brandtester för beräknade och schablonberäknade system Inga krav utöver SS-EN 15004.

Bilaga D (normativ) Metod för att utvärdera inerterande koncentrationer för ett släckmedel Inga krav utöver SS-EN 15004.

Bilaga E (normativ) Integritetstest för att avgöra lägsta kvarhållandetid Inga krav utöver SS-EN 15004.



Bilaga F (informativ) Kontroll av systemets prestanda Användarens schema för kontroll, skötsel, underhåll och besiktning

Kontroll/Skötsel/Underhåll Vem Krav och exempel på kontroll

Leveransbesiktning Besiktningsfirma Enligt SBF 141

Veckokontroll Anläggningsskötare

9.3.2 a) Visuell kontroll av rummets täthet, rörsystem, manometrar och komponenter. Kontroll av att KFA och Brandlarmssignal inte är frånkopplade.

Månadskontroll Anläggningsskötare 9.3.2 b) Verifiering av att personal har erforderlig utbildning.

Kvartalsprov Anläggningsskötare Bilaga F a) I enlighet med SBF 110 kvartalsprov

Halvårskontroll Anläggarfirman eller servicefirma

Bilaga F b) Kontroll av rörsystem, ventilers funktion och läge. 9.2.1.3 Kontroll av släckmedelsmängd.

Årligt underhåll Anläggarfirman eller servicefirma

9.2.1.1 till 9.2.4.3 Grundläggande fullständig kontroll av funktionsprov och komponenter för samtliga ingående delar i detektions- och gassläcksystemet. Utbyte av defekta eller föråldrade komponenter. Bilaga F c) Grundläggande kontroll av rummets täthet

Revisionsbesiktning Besiktningsfirma Enligt SBF 141

10-årskontroll eller annat intervall Anmält kontrollorgan

Bilaga F d) Återkommande kontroll enligt MSBFS 2011:3

Tabell kontrollschema



Bilaga G (informativ) Personsäkerhet och exponering Inga krav utöver SS-EN 15004.

Bilaga H (informativ) Implementeringsmetod för flödesberäkningar och verifiering av flödesberäkningar samt provning och godkännande Inga krav utöver SS-EN 15004.



Bilaga 500-01 (normativ) Anläggarintyg

1 Syfte Anläggarintygets uppgift är att ge information om gassläcksystemet och dess omfattning samt att tillsammans med övrig dokumentation utgöra underlag för besiktningar och bedömningar. Anläggarintyget bör omfatta samtliga släckzoner inkopplade till en KFA men kan vara enskilt en för varje släckzon. Anläggarintyget ska utfärdas av anläggarfirma och vara fullständigt ifyllt. Samtliga eventuella avvikelser från regelverket ska anges.

2 Omfattning Anläggarintyget ska innehålla uppgift om följande: - Ägarens namn, adress och anläggningens belägenhet, i förekommande fall

även för användaren - Utgåva av regelverket - Benämning på och belägenheten av det skyddade objektet - Volym på skyddat objekt - Verksamhet i det skyddade objektet - Typ av släckmedel - Minsta designkoncentration och beräknad koncentration - Behållare – antal, storlek, behållartryck och släckmedelsmängd - Munstycken – antal - Differentialtryck och tryckavlastning - Kvarhållandetid - Rörsystem - Personsäkerhetsanordningar – fördröjningstid, blockeringsventil - Styrningar från KFA - Hänvisning till brandlarmanläggarintyg (om tillämpbart) - Larmöverföring – larmsändare, larmcentral (om tillämpbart) - Datum för tryckprovning av rörsystem - Datum för täthetsprov av skyddat objekt - Namn på anläggarfirma samt projektör - Datum för färdigställandekontroll - Datum för intygets utfärdande - Underskrift av anläggarfirmans sakkunnige eller delegerad person

samt övriga uppgifter som underlättar förståelsen och bedömningen av det installerade systemet

3 Layout Anläggarintyget ska vara utformat enligt SBF 171 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande.



Bilaga 500-02 (normativ) Besiktningsintyg

1 Syfte Besiktningsintygets uppgift är att verifiera anläggarintyget samt att informera om de avvikelser från regelverket som påträffats vid besiktningen. Besiktningsintyget ska även innehålla övrig information som besiktningsmannen bedömer vara av betydelse för bedömningen av gassläcksystemets tillförlitlighet eller funktion. Besiktningsintyget utgör tillsammans med övrig dokumentation underlag för kravställares bedömningar. Besiktningsintyget ska utfärdas av besiktningsfirma och vara fullständigt ifyllt.

2 Omfattning Besiktningsintyget ska innehålla uppgift om följande: - Ägarens namn, adress och anläggningens belägenhet, i förekommande fall

även för användaren - Benämning på och belägenheten av det skyddade objektet - Volym på skyddat objekt - Verksamhet i det skyddade objektet - Typ av släckmedel - Minsta designkoncentration och beräknad koncentration - Personsäkerhetsanordningar – fördröjningstid, blockeringsventil - Referens till anläggarintyg för brandlarm (om tillämpbart) - Larmöverföring – larmsändare, överföringssystem, larmcentral (om

tillämpbart) - Datum för tryckprovning av rörsystem - Datum för täthetsprov av skyddat objekt - Uppgift om utökningar och ändringar de senaste fem åren samt hänvisning

till senaste anläggarintyget - Uppgift om medgivna avsteg för anläggningen (i förekommande fall) - Uppgift om vilka funktionsprov av anläggningen som utförts vid besiktningen - Senaste återkommande kontroll av släckmedelsbehållare (i förekommande

fall) - Namn på anläggarfirma - Referens till anläggarintyget - Datum för besiktningen - Underskrift av besiktningsmannen samt övriga uppgifter som underlättar

förståelsen och bedömningen av det installerade systemet

3 Layout Besiktningsintyget ska vara utformat enligt SBF 117 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande.



Bilaga 500-03 (normativ) Anläggningsskötarutbildning

1 Grundkrav Anläggningsskötaren ska ha teoretisk och praktisk kunskap om

- gassläcksystemets funktion och omfattning - kontroll, skötsel och provning av funktion och komponenter - drift- och underhållsinstruktioner - eventuell information om nedbrytningsprodukter, till exempel HF - krav på operatörer enligt F-gasförordningen 517/2014 (om tillämpbart) - släckmedel och personsäkerhet - åtgärder efter utlösning - tillämpbara föreskrifter från Arbetsmiljöverket - krav och regelverk för gassläcksystem.

Anläggningsskötare ska även ha en viss kännedom om

- allmän brandkunskap och förebyggande brandskyddsarbete - verksamheten i lokalerna med gassläcksystem - säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd för lokalerna med

gassläcksystem Kommentar: Med säkerhetsföreskrifter avses kännedom om att det kan finnas krav i försäkringsvillkor som ställas av försäkringsgivaren om handlingssätt eller anordningar som är ägnade att förebygga eller begränsa skada. (Se även FAL försäkringsavtalslagen SFS 2005:104)

2 Utbildning Utbildning för kraven enligt punkt 1 och 4 ska minst omfatta 4 lektionstimmar om 45 minuter. Uppdaterande utbildningar ska genomföras i sådan omfattning att anläggningsskötarens kunskapsnivå upprätthålls. Uppdateringsutbildning ska minst genomföras vart femte år.

3 Utbildare Utbildning för anläggningsskötaren ska genomföras av etablerad kursarrangör eller anläggarfirma. Utbildningsplan som anger kursens syfte, kursprogram och lärarens kompetens ska finnas. Genomförd utbildning ska dokumenteras i ett kursintyg eller motsvarande.

4 Utbildning på ”egen” utrustning och anläggning Anläggningsskötaren ska ha utbildning anpassad till de komponenter, fabrikat och modeller som ingår i anläggningens skötsel. Denna utbildning ska ske på anläggningen och utförs lämpligen av anläggarfirman eller kursarrangör. Tidsåtgången ska anpassas efter omfattningen och anläggningsskötarens förkunskaper. Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning och information om gassläcksystemets omfattning, verksamhet i de skyddade lokalerna, brandrisker, säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd i de skyddade lokalerna.



Bilaga 500-04 (Informativ) Utformning skyltar

VARNING Lokalen skyddas av ett gassläcksystem med xxxxx. Lämna omedelbart lokalen när varningssignal ljuder eller gas utströmmar.

Exempel Varningsskylt insidan dörr



VARNING Lokalen skyddas av ett gassläcksystem med xxxxx. Beträd ej lokalen när varningssignal ljuder, röd utlöstlampa lyser eller gas utströmmar. ----------------------------------- Gassläcksystemet ska blockeras innan arbete utförs på anläggningen eller innan arbete, som kan innebära risk för personskada eller försvåra utrymning, utförs i det skyddade utrymmet.

Exempel Varningsskylt utsida dörr



Larmsignal Gassläcksystem

VARNING Utrym lokalen

GAS UTLÖST Utrym omedelbart lokalen

Exempel Larmdonsskylt

Gasflaskor för gassläcksystem

Exempel Flaskförvaringsskylt

prSBF 500:4€¦ · Anläggarfirma – företag som är certifierat som anläggarfirma...

Documents

Transcript of prSBF 500:4€¦ · Anläggarfirma – företag som är certifierat som anläggarfirma...