Proteiner, Enzymer

32
Proteiner, Enzymer Biologisk kemi, 7,5p, KTH Vt 2010 Märit Karls Länk till sida med enzymer

description

Proteiner, Enzymer. Biologisk kemi, 7,5p, KTH Vt 2010 Märit Karls. Länk till sida med enzymer. Proteinstruktur. Primärstruktur Sekundärstruktur Tertiärstruktur Kvartärstruktur. Så här bildas tertiär struktur. Fiberprotein. Olösliga i vatten Kollagen i bindväv, brosk, ben, ligament - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Proteiner, Enzymer

Page 1: Proteiner,  Enzymer

Proteiner, Enzymer

Biologisk kemi, 7,5p, KTHVt 2010

Märit Karls

Länk till sida med enzymer

Page 2: Proteiner,  Enzymer

Proteinstruktur

• Primärstruktur

• Sekundärstruktur

• Tertiärstruktur

• Kvartärstruktur

Så här bildas tertiär struktur

Page 3: Proteiner,  Enzymer

Fiberprotein

• Olösliga i vatten– Kollagen i bindväv, brosk, ben, ligament– Elastin, brosk, blodkärlsväggar– Keratin, hår, naglar, många S-S bryggor– Myosin, i muskler– Fibrin, behövs för koagulation

Page 4: Proteiner,  Enzymer

Globulära protein

• Vattenlösliga• Albumin• Globulin• Hemoglobin, läs om till seminariet!• Insulin• Många olika enzymer

Page 5: Proteiner,  Enzymer

Hydrolys av protein

• Bryter ned primärstruktur• Proteaser, peptidaser är enzym som

hydrolyserar peptidbindningar• Inaktiva förstadier kallas zymogener• Endopeptidaser, olika specificitet

– Pepsin, trypsin

• Exopeptidaser– Karboxy- eller aminopeptidaser

Page 6: Proteiner,  Enzymer

Denaturering av protein• Bryter bindningar i tertiär-och

kvartärstruktur, se tab. 20.2, s. 587• Rymdstrukturen förstörs,

primärstruktur oförändrad• Vilken typ av bindning påverkas av:• Värme?• Vispning?• Syra eller bas?• Organiska lösningsmedel?

Page 7: Proteiner,  Enzymer

Proteiner i cellmembran

• Funktion• Transport

– Jonkanaler– Gap junctions

• Fig. 20.12

– ”Carrier”

• Receptorer– ”recognition”

http://sun.menloschool.org/~cweaver/cells/c/cell_membrane/ Se även fig. 20.13 Holum

Page 8: Proteiner,  Enzymer

Transport genom membranJonpumpar

• Funktion: Att upprätthålla en koncentrationsgradient över membranet

• Ex. Natrium-kalium ATPas• Na+-konc.: i celler: 10 mmol/L• i plasma: 140 mmol/L

• K+-konc. i celler: 125 mmol/L• i plasma: 4 mmol/L

Page 9: Proteiner,  Enzymer

Transport genom membranfaciliterad diffusion, ”carrier”

• Ex.: Glukostransportörer

– I cellmembranet på muskel- och fettceller finns protein som underlättar för glukos att ta sig in i cellerna.

– Insulin krävs för att glukostransportörerna skall bildas cellmembranet.

Titta på glukostransportör!

Page 10: Proteiner,  Enzymer

Receptorer på cellytan

Förmedlar signaler in i cellernaGlykoproteiner, kolhydrater känner igen molekylerVarje celltyp har specifika receptorer

Ex. Insulinreceptorn

http://en.wikipedia.org/wiki/Insulin_receptor

Page 11: Proteiner,  Enzymer

Enzym

• Vad är ett enzym?– En molekyl som påskyndar biologiska

reaktioner, en katalysator

• Vad består ett enzym av?– Apoenzym, oftast ett protein – Cofaktor,

Vissa enzymer består av RNA, ovanligt

Page 12: Proteiner,  Enzymer

Cofaktor

• Coenzym,– Organisk förening ej kovalent bunden– Ofta vitamin– Ex. NAD+, NADP+, FAD s.604 ”monstrous

structures”

• Prostetisk grupp– Kovalent bunden till proteinet– Ex. Hem-grupp i hemoglobin

• Metalljon, Zn2+, Fe2+, Fe3+ mm

Page 13: Proteiner,  Enzymer

Exempel på typer av enzym

• Hydrolas– Proteas, peptidas– Amylas, 1,6-glukosidas

• Oxidoreduktas• Lipas (esteras)• Transferas

– Aminotransferas flyttar aminogrupp– Kinaser flyttar fosfatjon

Page 14: Proteiner,  Enzymer

Ex. GPDH• Glycerol Phosphate

DeHydrogenasei elektrontransportkedjan

• Cofaktor FAD• Ett av kroppens

”hushållsprotein”, finns i alla celler

• House-keeping gene, ”påslagen” i alla celler

http://fig.cox.miami.edu/~cmallery/255/255atp/255makeatp.htm

Page 15: Proteiner,  Enzymer

Dehydrogenaser

• En typ av oxidas• Kräver alltid ett coenzym• NAD+ + AH2 ↔ A +NAD:H + H+

• NAD+ tar emot ett par elektroner, blir reducerad form

• NAD+ + H:- NAD:H skrivs oftast NADH

• Andra ”elektronbärare”: NADP, FAD

Page 16: Proteiner,  Enzymer

NADP

http://www.bio.davidson.edu/courses/Bio111/NADPH.html

Page 17: Proteiner,  Enzymer

Enzymer = biokatalysatorer

• Får reaktionen att ta en annan väg, med lägre Ea

• Snabbare reaktion• ex. karboanhydras• 107 ggr snabbare

än utan enzym!

• Påverkar inte jämviktsläget

http://www.columbia.edu/cu/biology/courses/c2005/purves6/figure06-14.jpg

Page 18: Proteiner,  Enzymer

Enzymer är specifika, passar bara “sitt” Substrat

Substratet inducerar en förändring i aktiva ytan, ett aktiverat komplex kan bildas

http://wps.prenhall.com/wps/media/objects/724/741576/

Instructor_Resources/Chapter_24/Ch24MR.ppt#291,29,Bild 29

Se även fig. 21.2 s.606

Här i den aktiva ytan sker reaktionen!

Page 19: Proteiner,  Enzymer

Så här fungerar enzym

Titta på animering!

Pyruvatdehydrogenaskomplex

Page 20: Proteiner,  Enzymer

Hexokinas: Röd = innan substratet binds

Grön= när substratet har bundit

http://wps.prenhall.com/wps/media/objects/724/741576/

Instructor_Resources/Chapter_24/Ch24MR.ppt#292,30,Bild 30

Induced-fit model

Page 21: Proteiner,  Enzymer

Varför passar substratet i den aktviva ytan?

• Sidogrupper på aminosyror i enzymet och substratet kommer i rätt position – Geometriskt, passar steriskt– Kemiskt, hydrofob, vätebindning, jonbindning

• Grupper i enzymet kan stabilisera det aktiverade komplexet

• Flera enzymer innehåller metalljoner som katalysatorer

• Ofta är både enzym och substrat kirala– Vänster eller höger isomer (spegelbildsisomeri)

Page 22: Proteiner,  Enzymer

Trypsin binder långa basiska a.s.t.ex.:

Chymotrypsin binder flata, opolära a.s.t.ex.:

Elastas binder små a.s.t.ex.:

Exempel på aktiva ytan i tre olika enzym. Alla klyver peptider, men de Föredrar olika substrat

Page 23: Proteiner,  Enzymer

Carboxypeptidase A katalyserar hydrolys av C-terminal peptid

OBS! Zn2+

Vad händer vid pH-förändring?

Page 24: Proteiner,  Enzymer

Enzymer är temperaturberoende

• Varför går reaktionen snabbare mellan 0-40 ºC?

• Vad händer efter 40 ºC?

http://www.bbc.co.uk/schools/gcsebitesize/chemistry/chemicalreactions/5enzymesrev4.shtml

Page 25: Proteiner,  Enzymer

Enzymaktivitet är pH-beroende

• Vilka sidokedjor ändras vid olika pH?

• Vad händer med laddningar på sidokedjorna när pH sänks?

• Vad händer med laddningar på sidokedjorna när pH höjs?

• Rätt laddning vid opimalt pH

• Fig. 21.1 s.602

Page 26: Proteiner,  Enzymer

Enzymaktivitet beror av substratkoncentration

• Fig. 21.4 s. 608

• Enzymmättnad

• Alla platser på enzymet är upptagna

• Mer substrat får vänta på sin tur

http://www.steve.gb.com/science/enzymes.html

Page 27: Proteiner,  Enzymer

Reglering av enzymAllosterisk aktivering

• Vissa enzymer aktiveras inte förrän det finns tillräckligt med substrat

• Allosterisk betyder: aktiveringen sker på annat ställe än den aktiva ytan

• Jmf syre binder till Hb

Sigmoidal kurva

Fig. 21.5 s. 612

Page 28: Proteiner,  Enzymer

Allosterisk aktivering

Substrat

Effektor

Fig. 21.6 s. 613

Page 29: Proteiner,  Enzymer

Feedback inhibering

• Vanlig mekanism i naturen

• Ett sätt för kroppen att hushålla med resurser

• När tillräckligt mycket av en amino-syra bildats, stoppas syntesen av nya molekyler

http://fig.cox.miami.edu/~cmallery/255/255atp/ecb4x38.jpg

Page 30: Proteiner,  Enzymer

Kompetitiv inhibering

• Fig. 21.7 b s. 614• Behöver inte vara

feedback mekanism• Andra ex. • Antibiotika

– Sulfa blockerar syntes av folsyra i bakterier

• Gifterhttp://student.ccbcmd.edu/courses/bio141/lecguide/unit6/genetics/protsyn/regulation/u4fg5a.html

Page 31: Proteiner,  Enzymer

Icke-kompetitiv inhibering

• Ex. Cu2+, Ag+, Hg2+, Cd2+

• Tungmetaller binder till SH-grupper i enzymets proteinkedja (inte till aktiva ytan), enzymets tredimensionella struktur ändras, substratet passar inte till aktiva ytan

Page 32: Proteiner,  Enzymer

Förbered seminarium

• Sickle cell anemi• Syfte: Få insikt om hemoglobinets

funktion, samt om hur mutationer i vår arvsmassa kan orsaka sjukdomar

• Läs kap. 23.3 s. 651-5!