Projekt Kemikalier i förskolan

- en pilotstudie med inventeringar på två förskolor

Magra förskola. Foto: Helena Sandmer

Älvdansens förskola. Foto: Helena Sandmer

Författare: Helena Sandmer (praktikant på Alingsås kommun 2014-01-20 - 2014-02-28 )Handledare: Fredrik Bergman, miljöstrateg Alingsås kommun Datum: 27 februari 2014

SAMMANFATTNING

Kemikalier och kemikaliers miljö- och hälsorisker är ett aktuellt ämne. På ett politiskt plan är området prioriterat genom det nationella miljömålet Giftfri miljö. Även på lokal nivå finns intresse och engagemang för frågan. Alingsås kommun har i flera miljömål uttryckt ambitioner och mål för ett aktivt kemikaliearbete och en hälsosam miljö. Denna studie är en del av detta arbete, och avser att minska barns risker för onödig exponering av farliga kemikalier i kommunens förskolor.

Undersökningen är en pilotstudie och utgörs av inventeringar på två förskolor i Alingsås kommun, Magra och Älvdansen. Den syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om kemikalier i förskolan, bland berörda aktörer. Genom inventering kartläggs hur situationen ser ut i dag för områden som byggmaterial, möbler, leksaker och städrutiner. Resultaten visar att en del risker för kemikalieexponering finns. Dessa stämmer i stort sett överens med resultat från liknande studier som gjorts i förskolemiljö. Många risker kan lyckligtvis minskas med enkla medel.

Studien innefattar också en handledning med åtgärdsförslag, som i framtiden är avsedd att användas i samtliga förskolor i Alingsås kommun (Bilaga 5). Förutom förskolor har även åtgärdsförslag presenterats till aktörer som städentreprenörer, upphandlare och föräldrar. Handledningen är tänkt att fungera som ett verktyg för ett fortsatt arbete för en giftfriare miljö i Alingsås kommun.

Studien är faktagranskad av miljökonsulten och kemikalieexperten Per Rosander.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING1.1 Syfte, upplägg och frågeställning1.2 Avgränsningar

2. METODIK2.1 Urval

3. TEORI3.1 Aktuell forskning på området

3.1.1 Hormonstörande kemikalier3.1.2 Barns känslighet och exponering3.1.3 Kemikalier i förskolemiljö

3.2 Aktuella miljömål för Alingsås kommun3.3 Beskrivning av förskolorna

3.3.1 Magra förskola3.3.2 Älvdansens förskola

4. RESULTAT4.1 Inventeringsresultat Magra förskola

4.1.1 Byggnaden4.1.2 Inredning4.1.3 Leksaker4.1.4 Mat och äta4.1.5 Hygien4.1.6 Städ och rengöring4.1.7 Elektronik4.1.8 Ute4.1.9 Övrigt: miljöarbete

4.2 Inventeringsresultat Älvdansens förskola4.2.1 Byggnaden4.2.2 Inredning4.2.3 Leksaker4.2.4 Mat och äta4.2.5 Hygien4.2.6 Städ och rengöring4.2.7 Elektronik4.2.8 Ute 4.2.9 Övrigt: miljöarbete

5. DISKUSSION

6. SLUTSATS

7. REFERENSER7.1 Tryckta källor

7.2 Muntliga källor

Bilagor

1. Fakta om kemikalier i inomhusmiljö

2. Faktaruta plastförpackningar

3.Återkoppling på gjord inventering på Magra förskola

4. Återkoppling på gjord inventering på Älvdansens förskola

5. Handledning med åtgärdsförslag för Alingsås kommun

- För förskolor- Checklista för förskolor

- För föräldrar- För inköpare (upphandlingsenheten)- För städentreprenörer och städansvariga- För kostenheten- För fastighetsbolag, lokalsamordnare med flera- För kommunen som helhet (politiker med flera)

1. INLEDNING

Sedan andra världskriget har kemikalieproduktionen ökat drastiskt, från 10 miljoner ton år 1950 till dagens 400 miljoner ton (Froster et al. 2012). Den största tillväxten har skett inom petrokemisk industri, och innefattar syntetiska kemikalier. Inom Europeiska Unionen finns ca 145 000 ämnen registrerade (SNF 2013). Historiskt sett har kemikalier ofta förknippats med giftiga vätskor i industritunnor och oljefat. Men kemikalier finns numera överallt och i många vardagsprodukter; i hemmet, på arbetsplatsen och i skolor.

På den senaste tiden har miljö- och hälsorisker med kemikalier i vardagen uppmärksammats alltmer. 2013 släpptes rapporten State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals av Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta Nationernas miljöprogram (UNEP) (Bergman et al.2012.). Rapporten sammanställer forskningsläget och uttrycker en oro för trenderna med sk. hormonstörande ämnen. En lång rad hälsorisker och sjukdomar har kopplats samman med dessa kemiska ämnen, exempelvis cancer, diabetes,fetma, fosterskador och nedsatt reproduktionsförmåga. Den fick stort genomslag i media (exempelvis Tirén 2013; Axelsdotter Olsson 2013).

På nationellt plan arbetar Sverige sedan några år tillbaka med de 16 miljömålen. Målet Giftfri miljö innebär att halterna av naturfrämmande ämnen i miljön i stort sett ska elimineras och dess miljö- och hälsopåverkan ska vara försumbar. (Miljömål 2013). Att målet är prioriterat kan exempelvis utläsas i att regeringen lanserade en ny kemikalieproposition i december 2013 (Prop. 2013/14:39) och att mer resurser läggs på analys och inspektion av farliga ämnen i varor (Dyberg 2014; KemI 2011a). Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet i frågan och arbetar sedan 2011 med Handlingsplan för en giftfri vardag, där huvudfokus är på att skydda barnen bättre (KemI 2011a).

Alingsås kommun har med anledning av detta högaktuella ämne också valt att prioritera arbetet med kemikalier. Flera lokala miljömål rör direkt eller indirekt frågor angående utfasning av kemikalier till förmån för bättre hälsa och miljö. Av särskilt intresse är förskolor, en miljö som framförallt Naturskyddsföreningen arbetat mycket med. Under 2013 gjorde de inventeringar på 129 svenska förskolor i 41 kommuner (Dahl & Grudd 2013). Alingsås medverkade ej men påbörjar nu ett liknande arbete. Det inleddes i januari 2014 med en workshop för tjänstemän och en föreläsning för allmänheten.

1.1 Syfte, upplägg och frågeställning

Denna pilotstudie är tänkt som ett första led i ett långsiktigt och förebyggande arbete för att minska riskerna för kemikalieexponering i kommunens förskolor. Den syftar till att öka kunskapen och medvetenheten hos berörda aktörer. Studien består av två delar; kartläggning och utvärdering. För att se hur situationen ser ut i nuläget genomförs inventeringar på två valda förskolor. Utifrån inventeringarna läggs förslag fram om hur man kan gå vidare med frågan. Dessa sammanställs i en handledning med syftet att i framtiden användas i samtliga förskolor i Alingsås kommun (se Bilaga 5). Studien utgår från följande frågeställningar:

- Hur ser kemikaliesituationen ut i Alingsås förskolor? (besvaras genom inventering )- Vilka åtgärder kan vidtas, nu och i framtiden? (framtagande av handlingsplan)

1.2 Avgränsningar

Denna pilotstudie har tidsmässigt varit begränsad till 5-6 veckor, på grund av bunden praktikperiod 2014-01-20 - 2014-02-28). Detta har i sin tur begränsat det antal förskolor som är med i studien.

Om möjlighet hade funnits hade det varit önskvärt att genomföra och analysera mätningar och provtagningar i luft och /eller damm på förskolorna. Tyvärr saknades adekvat kompetens och utrustning för att utföra detta i denna studie.

2. METODIK

Vid inventeringen har material från Svenska Naturskyddsföreningens kemikalienätverk använts. Materialet är beprövat sedan tidigare inom organisationen, genom projektet "Operation Giftfri Förskola". Projektet utfördes under 2013 och består av inventeringar gjorda i 129 förskolor i 41 svenska kommuner. Resultaten redovisas i rapporten Giftfria barn leka bäst (Dahl & Grudd 2013).

Materialet består av handledning, inventeringsmall och frågor till förskolechef. Samtliga finns att tillgå på Naturskyddsföreningen hemsida (SNF 2014). Innan inventering har frågor delgivits de berörda cheferna på förskolorna, för att få information om exempelvis byggnadsmaterial, gjorda renoveringar och generellt miljöarbete på förskolan och i kommunen. Denna typ av information är fördelaktig att veta innan besök görs på skolorna. Utefter mallen har sedan inventering gjorts på de valda förskolorna. Någon ur personalen har under inventeringen varit tillgänglig för frågor, främst om ålder på olika produkter. Annars har inventeraren systematiskt gått igenom förskolornas produkter, varor, byggnadsmaterial etcetera. Inventeringen tog cirka 1,5 timmar att genomföra och utfördes i början av februari 2014.

2.1 Urval

En förfrågan om intresse att vara med i studien skickades från kommunhåll ut till förskolor. Magra och Älvdansens förskolor anmälde sitt intresse och är således de som medverkar i studien. Urvalet är därmed inte slumpmässigt men detta faktum bedöms som mindre viktigt i denna studie. De medverkande skolorna är faktiskt särskilt lämpliga för en pilotstudie av denna omfattning, eftersom den ena är en äldre förskola på landet och den andra en nybyggd förskola i stan. Därmed kan viss jämförelse göras mellan skolorna. Antalet förskolor är naturligtvis för litet för att vara representativt för alla kommunens förskolor, men kan ändå ge viktiga insikter i hur förskolemiljöerna kan se ut.

3. TEORI

Nedan finns en faktaruta med information om några vanliga kemikalier som nämns i studien.För mer detaljerad fakta om kemikalier i inomhusmiljö hänvisas till Bilaga 1.

Bromerade flamskyddsmedel En grupp ämnen som används i ex. textilier, elektronik och möbler för att skydda mot brand. Ett vanligt ämne är PBDE. Flamskyddsmedel kan vara hormonstörande och reproduktionstoxiska. En del misstänkts orsaka cancer.

Ftalater Används som mjukgörare i plaster, framför allt PVC-plast. Kan även vara doftbärare m.m i olika produkter. Ftalater kan finnas i leksaker, plastgolv, plasttryck på kläder, smink och parfym. Hälsoeffekterna är osäkra för många ftalater, men flera misstänks vara hormonstörande. Även fosterutveckling och reproduktionsförmåga kan skadas.

Bisfenol AAnvänds vid produktion av vissa plaster. Kan finnas i kassakvitton,leksaker, metallkonserver och andra mat-förpackningar. Misstänkt hormonstörande, påverkar även immunförsvar och reproduktionsförmåga. Kan öka risken för diabetes.

Perfluorerade ämnenÄmnen med vatten-, smuts- eller fettavvisande egenskaper. Två vanliga ämnen är PFOA och PFOS. Dessa är bl.a. astma/allergiframkallande, reproduktionsstörande och kan orsaka cancer (PFOA). Ämnena kan finnas i t.ex kläder, textilier, möbler, brandsläckningsmedel och livsmedelsförpackningar.

TungmetallerMetalliska grundämnen som förekommer naturligt i miljön, men halterna har ökat kraftigt genom mänskliga utsläpp. Många är giftiga i höga doser. Exempel är bly, kadmium och kvicksilver. Kan påträffas i t.ex. leksaker, elektronik, metalldetaljer i kläder. Flera olika negativa hälsoeffekter är förknippade med tungmetaller.

3.1 Aktuell forskning på området

3.1.1 Hormonstörande kemikalierDet uppskattas att drygt 800 kemiska ämnen besitter någon form av hormonliknande egenskap. En del av dem är väl kända av forskare och lagstiftare, men för de flesta finns stora kunskapsluckor om hälsorisker och många har inte testats alls (Bergman et al. 2012).

Hormonstörande kemikalier kan påverka kroppens hormonella system och viktiga utvecklings-processer. Hormoner styr många centrala funktioner såsom ämnesomsättning, tillväxt, salt- och vattenbalans, könsmognad och fortplantning. Exponering av kemikalier är särskilt känsligt i kritiska utvecklingsperioder som under graviditet, småbarnsår och pubertet (ibid).

Vetenskapliga bevis finns nu på att hormonstörande kemikalier innebär nya hälsorisker för mänskligheten. Flera moderna välfärdssjukdomar som fetma, diabetes, astma och cancer har nu kopplas till den ökade exponeringen av kemikalier i vardagen. Det har också observerats att endokrina sjukdomar blivit vanligare, och att unga män idag har sämre spermakvalitet än tidigare generationer (ibid; Hult 2013).

3.1.2 Barns känslighet och exponeringDet finns många parametrar som avgör känslighet för kemikalier, exempelvis kön, ålder och matvanor. När det gäller barn finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till. Barn har, till skillnad från vuxna, inte ett färdigutvecklat immunförsvar. De är dessutom sämre på avgiftning och deras DNA replikeras snabbt som följd av snabb tillväxt (Hill 2010). Eftersom barn även genomgår flera viktiga utvecklingsfaser, blir tidpunkten för exponering avgörande för känsligheten (Klar et al.2012). Detta gör barn till en särskilt utsatt grupp. För foster och gravida är utsattheten än mer påtaglig, då störningar under graviditetsperioden kan ge såväl akuta som kroniska hälsoeffekter.

Barns exponering skiljer sig från vuxnas. Kemikalier tas upp av kroppen genom inandning, upptag via huden eller intag av föda. För vuxna är en vanlig exponeringsväg för kemikalier maten (Hill 2010). För barn kan istället luft och damm vara betydande exponeringskällor. Detta beror mycket på att små barn rör sig nära golvet, och klättrar, biter eller suger på mattor, möbler, leksaker m.m där kemikalier finns samlade i dammet och i produkterna. Små barn äter också mer sett per kilo kroppsvikt, och har en hög andningsfrekvens, vilket ökar exponeringsrisken (ibid ; Klar et al. 2012).

I dagens läge finns inga garantier för att barns hälsa inte äventyras. Lagstiftningen har bedöms som otillräcklig för att kunna hantera de enorma mängder kemikalier som finns på marknaden och i vardagsprodukter (Klar et al. 2012; Bornehag refererad i Holmström 2013). Kemikaliefrågans komplexitet, exempelvis med den s.k. cocktaileffekten1 , gör det svårt för forskare att sätta säkra gränsvärden. Särskilt problematiska är de hormonstörande ämnena, som ofta förekommer i väldigt små mängder och sällan följer vanliga dos-responskurvor2 (Withgott & Brennan 2010).

Kemikalielagstiftningen varierar stort mellan olika produktgrupper. För leksaker är lagstiftningen något bättre än för varor i allmänhet, mycket eftersom själva produkterna är riktade till barn. Exempelvis finns lag om leksakers säkerhet (SFS 2011:579) och visst förbud mot användning av så kallade CMR-ämnen3 i leksaker (KemI 2014a). Skärpningar i leksakslagstiftningen gjordes 2007 och 2013 (Norin 2014). Men tillsynen är svag och många överträdelser rapporteras årligen, i Sverige via t.ex Kemikalieinspektionen (KemI 2014b) och i EU via informations- och varningssystemet RAPEX (Konsumentverket 2013; Rosander 2014). Lagstiftningen för leksaker kan dessutom sägas vara mindre sträng jämfört med exempelvis lagstiftning för läkemedel, kosmetika och livsmedel (Rosander 2014).

1 En blandning av flera olika kemikalier kan tillsammans uppvisa större eller mindre effekter än om ämnena testas och adderas var och en för sig. Fenomenet kallas för cocktaileffekten.

2 Dos-responskurvor beskriver exempelvis hur ökad halt av en viss kemikalie i kroppen leder till gradvis förvärrad hälsoeffekt. Med hormonstörande ämnen har det i vissa fall visat sig att en lägre dos tvärtom ger störst effekt 3 Ämnen som klassats som cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska.

3.1.3 Kemikalier i förskolemiljöI en förstudie från Kemikalieinspektionen undersöktes tre svenska förskolor, där mätningar gjordes i damm, på barns händer, i leksaker och i sovmadrasser. Studien fokuserade på förekomsten av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och vissa metaller. Resultaten visar att nya sorters flamskyddsmedel och ftalater är mycket vanliga i förskolemiljön. Äldre föremål i polyuretanskum (skumgummi) och mjukplast (exempelvis madrasser) noteras som potentiella exponeringskällor för dessa ämnen. De två äldre förskolorna hade mer leksaker och PVC-golv, vilket sammanlagt bidrog till högre uppmätta halter av ftalater än på den nyare förskolan. Halterna av PBDE var också högre i de äldre byggnaderna, troligen på grund av äldre produkter och sämre ventilation. Antalet elektroniska produkter inverkade också (KemI 2013).

Justina Björklund visar i sin avhandling att bromerade flamskyddsmedel som PBDE och perfluorerade alkylsyror som PFOS och PFOA hittats i luft och dammprover i bland annat förskolor. Det konstateras att för småbarn kan damm kan vara en betydande exponeringskälla för kemikalier (Björklund 2011).

Svenska Naturskyddsföreningen har under 2013 undersökt kemikaliesituationen i landets förskolor genom inventeringar på 129 förskolor i 41 kommuner. Det framkom att många problem finns, och att medvetenheten kring miljögifter i barns närhet generellt är låg. De i studien undersökta områdena var Byggnader, Äta, Hygien, Städ och rengöring, Möbler och inredning, Leksaker och Ute. Ur miljögiftssynpunkt fanns stora brister på en del punkter, men många anses kan åtgärdas med enkla medel. Värt att notera är exempelvis att en stor andel förskolor använder gammal elektronik eller byggnadsmaterial som leksaker, att textilier sällan tvättas eller vädras efter inköp, att många förskolor har gamla sovmadrasser och mycket lek- och byggkuddar av skumgummi och att tryckimpregnerat trä och gamla däck ofta förekommer på utegårdar. Sammantaget finns risker att barnen exponeras för en mängd skadliga kemikalier i förskolemiljön (Dahl & Grudd 2013).

3.2 Aktuella miljömål för Alingsås kommun

Alingsås kommun har en vision, Vision 2019, som finns med som bakgrund i alla beslut som tas. En del i visionen lyder "Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen." Till dessa finns även tolv prioriterade mål, som ingår i den styrmodell som beslutades av kommunfullmäktige i maj 2012. För detta projekt är det elfte målet aktuellt; "I Alingsås kommun skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktig hållbar utveckling" (Alingsås kommun 2013c;2013d).

Alingsås har även miljömål, som fastställdes i november 2010 av kommunfullmäktige och gäller till 2019. De utgår från de nationella miljömålen, men är uppdelade i tre huvudområden. För de 19 övergripande miljömålen finns ett antal detaljerade mål. De detaljerade målen löpte ut 2013 men gäller tills vidare (Alingsås kommun 2010b). Nedan listas de mål som är aktuella i denna studie.Inom parentes anges de aktörer som ansvarar för uppfyllelsen av målet ifråga.

Övergripande mål 2011-2019

3. Kemiska produkter som är särskilt farliga för människors hälsa och miljön har fasats ut. (kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder)

4. Vid alla inköp ska miljöanpassade alternativ väljas när de finns tillgängliga och är ändamålsenliga. (kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder)

16. Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö också ur ett ekologiskt perspektiv, både utomhus och inomhus (samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, Alingsåshem, Fabs)

Detaljerade mål 2011-2013 och tillsvidare

4.1 Inom följande produktgrupper ska kommunen alltid köpa in miljöanpassade alternativ när de finns tillgängliga och är ändamålsenliga:* Bildäck, motorbränsle och hydrauloljor till fordon och maskiner* Hushålls- och städkemikalier* Kontorspapper (Kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder och kommunala bolag)

4.2 I kommunens upphandling ska alltid miljöanpassade alternativ efterfrågas.(Kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder och kommunala bolag)

16.5 PCB i fogmassor, golvmassor, isolerrutor och kondensatorer i alla kommunägda byggnader ska vara sanerade eller handlingsplan för sanering ska finnas (Alingsåshem, Fabs)

3.3 Beskrivning av förskolorna

3.3.1 Magra förskola

Magra förskola är en kommunal förskola belägen i Bjärke, och tillhör Bjärke enhet (Alingsås kommun 2014). I anslutning till förskolan ligger även Magra skola och en gymnastiksal. Huvudbyggnaden är från 1800-talet men har byggts ut etappvis, den senaste tillbyggnaden var 1996 (Alingsås kommun 2010a). Förskolan hade vid inventeringstillfället 23 barn i åldrarna 3-5 år (Alingsås kommun 2013a). Förskolan innehar miljöcertifieringen Grön flagg tillsammans med Magra skola, sedan 2005.

3.3.2 Älvdansens förskola Älvdansens förskola, (ibland även kallad Skogskullens förskola), är en kommunal förskola som ligger i området Stadsskogen i Alingsås. Enhetsmässigt tillhör den Kullingsberg- Stadsskogen- Västra Bodarna enhet (Alingsås kommun 2014). Förskolan startade i augusti 2012, men flyttade under hösten 2013 in i en nybyggd förskola på samma gata. Förskolan hade vid inventeringstillfället fyra avdelningar med sammanlagt 50 barn i åldrarna 1-4 år. (Alingsås kommun 2013b).

4. RESULTAT

4.1 Inventeringsresultat Magra förskola

Nedan beskrivs de resultat från inventeringen i Magra förskola, i de kategorier som finns i inventeringsmallen. Närvarande vid inventeringen var Tina Wångdahl, barnskötare på förskolan. För avsnitten Mat och äta samt Städ och rengöring har information även fåtts från Anni Gederberg (kostekonom kommunen) och Annika Tiselius (städsamordnare kommunen). Det kommunala fastighetsbolaget Fabs har bidragit med svar på frågor kring byggnaden och förskolechef Annelie Cronstam har beskrivit förskolans miljöarbete.

4.1.1 ByggnadenFörskolan byggdes år 1948. Den uppges inte vara PCB-sanerad. Information saknas huruvida någon inventering av eventuell PCB i byggnaden har gjorts. Detta är något som behöver undersökas närmare för att minska riskerna för exponering av PCB, som är ett långlivat och hälsofarligt ämne. Dock förekom PCB i golv- och fogmassor i Sverige främst under 1956- 1972, vilket ökar chansen att Magra förskola är fri från PCB i byggmaterial. Förskolan har renoverats 1977, då den gjordes från skolan till förskola. Idag omfattar förskolan 380 m2.

Samtliga fem rum (+ två toaletter) på förskolan har målade vävtapeter på väggarna. Innerväggarna består av gips. Väggarna har målats om under perioden 2009- 2013. Som väggfärg har vattenbaserad miljömärkt färg används. Ingen yta eller vägg har behandlats för att lättare kunna saneras mot klotter. Även golven är likadana i alla rum. Hur gammal golvbeläggningen är något oklart, men enligt uppgift har golv lagts in under år 2004- 2010. Plastbeläggningen är av PVC. PVC-golv innehåller ofta mjukgörande ftalater som är misstänkt hormonstörande. Plastgolv nyare än år 2000 har lägre sannolikhet att innehålla ftalaten DEHP (Plasticseurope 2011), men det kan inte uteslutas att golvet på Magra förskola innehåller andra ftalater. Dessa kan läcka från golvet under användning. Här finns således en inbyggd exponeringsrisk för kemikalier. En studie från Karlstads universitet visar att ftalater i PVC-golv tas upp av kroppen, och att detta kan ge upphov till bland annat astma och allergi (Carlstedt et al. 2013).

Radonmätning har gjorts, som gav resultatet 60 Bq (Becquerel) /m3 som årsmedelvärde. Riktvärdet för radon i inomhusluft ligger på 200 Bq/m3 (Radonutredning i Väst AB). För dricksvattnet anges att det är kommunalt vatten. Ledningar och rör är inte Klor/PVC-fria. Ingen risk med detta bedöms finnas under användning, men PVC-rören ger problem i avfallsledet och är därför mindre lämpliga (Rosander 2014). Ingen re-lining av vattenledningsrören har gjorts. Förskolans ventilationssystem är av typen FTX. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) gjordes 2012-09-30. Tilluftsflödet är 700 l/s och frånluftsflödet 690 l/s. Detta bedöms som god ventilation, vilket är bra och viktigt ur kemikalie- och hälsosynpunkt.

4.1.2 InredningI nästan alla rum finns hängande armatur, med lågenergilampor. Eftersom lågenergilampor innehåller kvicksilver finns en betydande kemikalierisk då dessa går sönder, särskilt om lampan är varm (KemI 2011c). Förskolan har rutiner för omhändertagande av dessa. Det noterades att de hängande lamporna var dammiga, vilket påverkar inomhusluften.

När det gäller möbler är dessa i trä. De fyra borden uppges innehålla ljuddämpande material, med okänt plastmaterial. Således finns risk för PVC innehållande mjukgörande ftalater (SNF 2014a). En soffa som troligen består av skumgummi och trä, är beklätt med jeanstyg. På grund av skumgummit finns risk för bromerade flamskyddsmedel (de Wit et al. 2008). Dock är soffan inte mer än cirka sju år gammal, äldre soffor har potentiellt större problem. Även jeanstyget kan vara flamskyddat. Andra fåtöljer eller stolar finns ej. För förvaring noteras förekomsten av många plastbackar. På hela förskolan finns omkring 35 st backar, samtliga med plastmärkning 5. Denna innebär att plasten ifråga är polypropen, som har bedömts som bättre ur miljösynpunkt och innebär relativt låg risk för läckage av kemikalier (Rosander 2014; Bilaga 2). Backarnas ålder varierar, större delen är äldre än fem år, medan ett par är yngre än fem år.

För textilier kan nämnas två mattor, båda med gummi/plastbeläggning under. Den ena mattan är stor (ca 2 m i diameter) och uppges vara flamskyddad, vilket innebär en risk (CAMM 2013). En del hängande textilier finns i form av gardiner (4-6 m2) , anslagstavla (1 m2) och lektavla (1 m2). Även dessa kan vara flamskyddade till viss del. Duschdraperi finns ej, inte heller lek- eller byggkuddar i skumgummi. Däremot observerades åtta st sovmadrasser i skumgummi med plastöverdrag. Dessa har okänd ålder, på grund av att förskolan fått dem från andra. För sådana madrasser kan halten flamskyddsmedel vara hög (Björklund 2011). Plastöverdraget består också ofta av PVC som kan släppa ifrån sig ftalater. Sju st större sittdynor finns också, dessa innehåller skumgummi men överdragen är av bomull. Några filtar finns, en fleecefilt, och fyra av bomull. En några år gammal vaxduk finns, information saknas om dess yta/beläggning. Eftersom vaxduken är såpass ny, minskar risken att den innehåller PVC. Äldre vaxdukar är i regel gjorda av PVC (Rosander 2014; SNF 2014a). För nya textilier anges att de inte alltid tvättas innan användning. Kemikalieinspektionen rekommenderar att nya textilier alltid tvättas för att minska rester av hälsofarliga ämnen (Kemi 2009).

4.1.3 LeksakerAndelen äldre leksaker (här äldre än 2007) uppskattas till ca 40 %. Andelen CE-märkta leksaker uppskattas till ca 50 %. Dessa uppgifter är av betydelse eftersom lagstiftningen för leksaker ändrades efter 2007, så äldre leksaker kan innehålla mer och fler miljögifter. Siffrorna är något osäkra då det var svårt att få en överblick av alla leksaker på förskolan. Leksaker är av varierande material, men mängden (hårda) plastleksaker kan nog sägas vara mest förekommande. Inga leksaker som luktar, känns "kladdiga i sig själva" eller är mjuka hittades. Endast ett par leksaker bedöms som halvmjuka, dessa är troligen runt fem år gamla. Mjukgjord plast är kända för att oftare släppa farliga ämnen, men exempelvis Bisfenol A har påträffats även i mycket hård plast (Lithner 2011;Kemi 2012).Till målning och pyssel används ibland Play Dough (lera) och vattenbaserad målarfärg. Play Dough innehåller många kemiska tillsatser. Dock uppger förskolan att de (oftast) gör egen lera (typ trolldeg), vilket är att rekommendera. Som lim används skol- och hobbylim av märket Scotch och trälim av märket Casco. De förkläden som används för pysselaktiviteter är av två typer. Några är av nylon och ca tre- fyra år gamla. De övriga uppges vara mer än tio år gamla och av plastmaterial. Då plasten är okänd finns risk att de kan vara av PVC. Smink/teatersmink används inte på förskolan. Som utklädningsgrejer finns flera backar med klädesplagg, samt en väska med metallkulor och ett hängsle/rep med metallhängen. Dessa kan innehålla nickel, som vid varaktig kontakt kan ge allergi (KemI 2011b).För övrigt hittades inga smycken, skärp eller väskor. Vid utklädningsgrejerna observerades en gammal Nokia-telefon och en kamera. Dessa var de enda saker som hittades som ursprungligen inte är avsedda att användas som leksaker. Dock uppger personalen att barnen ej leker med dem (exempelvis för att kameran låg högst upp i låda). Elektronik innehåller flera farliga ämnen såsom flamskyddsmedel och tungmetaller och är inte lämpade som leksaker för barn (KemI 2011b). Det händer att föräldrar ger leksaker till förskolan, det handlar då om exempelvis sagoslott eller delar till tågbana etc.

4.1.4 Mat och ätaAlingsås kommun har sedan våren 2010 haft avtal med ISS Facility Services, som ansvarar för maten i samtliga av kommunens skolor och förskolor. Det ordinarie avtalet sträcker sig till 2014, men har förlängts två år och gäller därför fram till juni 2016. Avtalet kan betraktas som relativt "låst", upphandlingen är kostnadsstyrd och inga krav kan i regel ställas som innebär kostnadsökningar. Rutiner och sådant kan däremot förändras, om det upplevs att något inte fungerar.

Maten på förskolan tillagas delvis på plats, men transporteras även till förskolan genom ISS. Maten transporteras i rostfria kantiner. Köket på Magra är ett sk. mottagningskök, där huvudkomponenten kommer från tillagningsköket på Sollebrunns skola. I Magras kök kokas sidkomponenterna (exempelvis ris/pasta/potatis). Sallad bereds också på plats. Margarin används men inga kryddor eller buljonger med glutamat. Margarin kan innehålla transfetter och andra tillsatser (SNF 2014a). Mat i konserver förekommer, främst grönsaker som exempelvis majs och champinjoner. Metallkonservburkar är på insidan belagda med ett plastskikt som består av polykarbonatplast. För tillverkning av denna plast används det hormonstörande ämnet Bisfenol A, och de rester av ämnet som finns i plastskiktet kan läcka ut i maten från burken (Rosander 2014; KemI 2012; Livsmedelsverket 2014). Inom Alingsås kommun har Bisfenol A i konserver ej varit uppe för diskussion, och inga beslut finns tagna angående detta.

Andelen ekologisk mat är för närvarande 21,2 % för kommunens förskolor och skolor sammanlagt. Frågan om hur ofta per vecka barnen äter halvfabrikat är en definitionsfråga. I det inventeringsmaterial som användes i denna studie fanns ingen definition eller vägledning kring vad som efterfrågades. Kostenheten har dock gjort följande uppskattning:

" Huvudkomponent av halvfabrikat: 18 dagar/40 (45%). Huvudkomponent delvis av halvfabrikat (ex.korv stroganoff eller korv-janssons frestelse där

grytan/gratängen är gjord från grunden men inte korven): 3 dagar/40 (7,5%)Huvudkomponent lagad från grunden: 19 dagar/40 (47,5%)Sidkomponenter: Pasta, ris, bulgur och potatis kokas av ISS. Potatismos och såser tillagas från grunden av ISS. Potatisgratäng (serveras 1ggr på 40 dagar) och pannkakan till soppan (serveras 3ggr på 40 dagar) är halvfabrikat."

När det gäller plastförpackad mat så är detta också en definitionsfråga, och dessutom väldigt svårt att ta reda på en ungefärlig andel. Kostenheten anger att "de flesta livsmedel kommer från grossisten i stora förpackningar av ex. kartong, men sedan ligger själva livsmedlen skyddat av ett plasthölje av hygieniska och kvalitetsmässiga skäl. Detta gäller såväl halvfabrikat som färska och torra råvaror. Frukt och grönt kommer dock ofta utan plast, samt mjölk, gryner och kryddor m.m.".

När maten äts används glas och vanliga bestick. Tallrikarna är dock av plast. Studier har visat att uppemot 90 % av testade kommersiella plaster läcker hormonstörande ämnen (Yang et al. 2011). Plasttallrikar är standard för Alingsås förskolor. Inom kommunen har eventuella hälsoeffekter av plasttallrikar varit uppe till diskussion, då man i linje med Livsmedelsverkets rekommendationer valt att tillåta användning. Någon enstaka karaff används, gjord av glas. Förskolan lagar ingen mat själva, därför sker ingen uppvärmning av mat eller dryck i kombination med plast. Inte heller nappflaskor eller teflonpannor används. Några få plastredskap observerades. Eventuella handskar i köket är av vinyl. Vinyl är desamma som PVC. Undersökningar har visat att vinylhandskar ofta innehåller hormonstörande ftalater (Testfakta 2013).

4.1.5 HygienBarnen tvättar normalt händerna cirka åtta gånger per dag, och då med miljömärkt tvål. För blöjbyte används engångsservetter men handskar av vinyl. Varken lotion eller antibakteriella / doftande hygienprodukter brukas. Dessa typer av produkter kan vara allergiframkallande, och bör därför undvikas (KemI 2011b). Ytdesinfektion och handdesinfektion innehållande alkohol av märket DAX används (ej miljömärkta). Skötmadrassens ålder är okänd.

4.1.6 Städ och rengöring Enligt ett nytt avtal från Samhall AB sker städning på förskolan på eftermiddagen/kvällen (16-19). Golven dammsugs och fuktmoppas varje dag. Mopparna är av mikrofiber och är behandlade med golvvårdsmedel eller enbart vatten. Centraldammsugare finns ej. Mattor dammsugs endast, och det en gång /vecka. Hyllor, armatur och dylikt ska enligt avtal dammas en gång/vecka. Normalt korsvädras det inte vid städning, vilket dock rekommenderas på grund av att damm rörs upp vid städning (SNF 2014a). Lösa textilier såsom mattor, filtar, kuddar och större gosedjur är potentiella dammsamlare, men på förskolan skakas eller vädras de generellt sett aldrig. Vissa textilier tvättas med regelbundenhet, som gosedjur (några gånger/år) och filtar (en gång/månad). Skakning och tvättning av textilier ingår inte i Samhalls städuppdrag, utan är upp till verksamheten själv. Storstädning görs cirka en gång om året.

När det gäller städ/rengöringsprodukter ska dessa enligt upphandling vara miljömärkta och oparfymerade. Antibakteriella produkter nyttjas ej. För golv används golvvax/golvpolish en gång per år i samband med storstäd/golvvård. För speglar och fönster används mikrofiberdukar, antingen helt utan kemikalier eller med miljögodkänt glasputsmedel. Fönsterputs sker genom upphandlad leverantör (NCA Facility Service), troligen används då diskmedel av typen Yes. Vid tvätt används miljömärkt tvättmedel och inget sköljmedel.

4.1.7 ElektronikFörskolan innehar för närvarande två datorer (äldre än fem år),en surfplatta (iPad)och en musikspelare. Dessa finns i rum där barnen vistas, dock inte där de små barnen vilar. De elektroniska produkterna är inte miljömärkta. Att de är äldre än fem år kan innebära att de tillverkades före 2006, då strängare lagstiftning infördes (ROHS-direktivet). Barnen använder själva

elektronik (iPaden), men detta sällan ("kanske en kvart per vecka, om ens det").

4.1.8 UteBarnen på förskolan är ute minst tre gånger per dag, minst en timme varje gång. Än mer på våren/sommaren. Utevistelse på förskolan är viktigt för barnens hälsa och koncentrationsförmåga (Wikland ; KI 2010). Mygg-eller fästingmedel används inte, däremot solskyddsmedel. Det senare är dock föräldrarnas ansvar, och gäller bara några få barn.

Utegården är enkel; exempelvis finns en däckgungställning, en liten asfalterad basketplan och en mindre trästuga. Lekställningens fabrikat är HAGS, gungställningens fabrikat framgick ej. Inga gamla däck eller annat som inte är tillverkat leksaker fanns på området, inget granulat av däck/återvunnen plats eller gamla slipers. Det är osäkert om en träbänk på området är tryckimpregnerad eller ej. För utelek används plastleksaker, som är högst ett år gamla. Ibland används plastmuggar, typ kåsor, utomhus, men detta är inte så ofta.

4.1.9 Övrigt: miljöarbeteMagra förskola är tillsammans med Magra skola certifierade enligt Grön Flagg sedan 2005. För att erhålla certifieringen krävs ett aktivt hållbarhetsarbete, som görs genom olika teman. Förskolan jobbar i enlighet med Grön Flagg mot mål och riktlinjer i läroplaner och med den egna verksamheten (HSR 2014). Uppföljning görs av miljöarbetet. Miljösamordnare finns på förskolan. Övrig personal är till viss del engagerade i miljöarbetet genom Grön Flagg, men ingen miljöutbildning görs annars för de anställda. Undantaget är någon gång då utbildning hållits centralt.

Förskolan gör själv inköp. Leksaker beställs från leverantören Lekolär. Det finns ingen skriftlig inköpsrutin för miljöanpassade och etiska inköp. För upphandling på kommunnivå anges att viss miljödeklaration begärs. Inom kommunen finns också miljöpolicy och någon att vända sig till med frågor om kemikalier och kemikalieinnehåll i produkter. Däremot finns ingen lista på vilka kemikalier som används på förskolan.

4.2 Inventeringsresultat Älvdansens förskola

Nedan beskrivs de resultat från inventeringen i Älvdansens förskola, i de kategorier som finns i inventeringsmallen. För avsnitten Mat och äta samt Städ och rengöring har information fåtts från Anni Gederberg (kostekonom kommunen) och Annika Tiselius (städsamordnare kommunen). Förskolechef Anja Carlgren har i samarbete med Fabs (kommunens fastighetsbolag) hjälpt till med svar på frågor om byggnaden och förskolans miljöarbete.

Av förskolans tre verksamma avdelningar inventerades två, Trollet och Stubben. På Trollet finns 18 barn, och Anneli och Sofia Hallén var närvarande vid inventeringen. På avdelning Trollet hjälpte Anette Söderberg till vid inventeringen, och där finns 16 barn inskrivna.

4.2.1 ByggnadenFörskolan är nybyggd (2013) och har följaktligen inte renoverats eller byggts ut. Förskolan omfattar 812 m2. Golvbeläggningen är från 2013. I våtrummen ligger bland annat beläggning av plasten Mipolam. Plastgolv är generellt förknippade med mjukgörande ftalater. Plastgolv nyare än år 2000 har lägre sannolikhet att innehålla ftalaten DEHP (Plasticseurope 2011). Mipolam består av PVC och är oftast mjukgjord av ftalaten DINP. DINP är misstänkt reproduktionstoxiskt (dock ej officiellt klassat som det) och misstänkt hormonstörande.

Det finns dock ett undantag. En sorts Mipolam-golv (Mipolam Symbioz), innehåller istället en biobaserad mjukgörare (Rosander 2014). Golvet på Älvdansen är av denna typ, och innehåller alltså inte ftalaten DINP. För den biobaserade mjukgöraren, dimetylisosorbid, saknas i princip uppgifter om miljö-och hälsoeffekter, vilket tyder på att den är dåligt undersökt. Eftersom golvet innehåller omkring 20 procent av dimetylisosorbid, som troligen kan avdunsta från mattan under användning, kan negativa effekter inte uteslutas (Rosander 2014). I nuläget finns dock ingen anledning till oro för ohälsosam exponering. Det ska också förtydligas att denna Mipolam-beläggning endast finns i en liten del av den totala golvytan på förskolan. I de största och flesta rum där barnen vistas mest (lekrum, matrum och likande), finns det linoleum- och textilmattor, massagolv i köket samt klinker. Dessa typer av golv ses som bra val ur kemikaliesynpunkt.

Samtliga väggar i de två avdelningarna är målade, och innerväggarna består av gips. Som väggfärg har vattenbaserad miljömärkt färg använts. Ingen yta eller vägg har behandlats för att lättare kunna saneras mot klotter.

Radonmätning har utförts, liksom analys av dricksvattnet, inga anmärkningar finns om detta annat än att det är kommunalt vatten. Ingen re-lining av vattenledningsrören har gjorts. Angående ventilationssystemet så är den av typen FTX. Systemet är nytt (2013) och obligatorisk ventilationskontroll (OVK) gjordes i september 2013. Tilluftsflöde i förskolan noteras till 1640 l/s och frånluftsflöde till 1200 l/s. Av detta kan utläsas att ventilation är mycket god, vilket är bra och viktigt ur kemikalie- och hälsosynpunkt.

4.2.2 InredningLamporna i förskolan är förmodligen lågenergilampor. Det är osäkert huruvida rutiner finns om lamporna går sönder. Lågenergilampor innehåller kvicksilver, som kräver speciellt omhändertagande. Om en varm lampa går sönder sprids gasformigt kvicksilver i rummets luft, som är hälsofarlig att inandas(Kemi 2011c). Någon enstaka hängande armatur finns på förskolan.

De möbler som finns är i trä, med undantag för en liten textilfåtölj. Borden på förskolan är ljuddämpande, med okänt plastmaterial. Därmed finns viss risk för PVC och ftalater (ofta i ljuddämpande bord, SNF 2014a). Dock uppges borden vara nya, vilket kan tänkas minska denna risk. En soffa finns på vardera avdelning, den ena tros vara fem år gammal, för den andra är åldern okänd . För äldre stoppade möbler finns risk för förekomst av idag reglerade kemikalier, till exempel vissa flamskyddsmedel (SNF 2014a). På avdelningarna finns sammanlagt upp mot 40 plastbackar, med plastmärkning 5. Denna innebär att plasten ifråga är polypropen, som har bedömts som bättre ur miljösynpunkt och innebär relativt låg risk för läckage av kemikalier (Rosander 2014; Bilaga 2). Plastbackarna är max ett år gamla.

När det gäller textilier så finns några mattor med gummi/plastbeläggning undertill. Dessa kan vara flamskyddade, och således utgöra en risk (CAMM 2013). Dock är de nya, och därmed kan äldre typer av flamskyddsmedel uteslutas. I ett rum finns en heltäckningsmatta. På väggarna noteras förekomsten av ett antal textilbeklädda anslagstavlor, ca 1,5 x 1 m2. Här gäller samma som för mattorna, eventuellt kan de vara flamskyddade. Inget duschdraperi finns, inte heller lek- eller byggkuddar i skumgummi. Däremot finns platta sittpuffar och sovmadrasser av skumgummi. Sammanlagt finns 20 madrasser. För de flesta av dessa är åldern okänd, på grund av förskolan fått dem från andra. För sådana madrasser kan halten flamskyddsmedel vara hög (Björklund 2011). Plastöverdraget består också ofta av PVC som kan släppa ifrån sig ftalater. Några filtar finns, dessa är i huvudsak av bomull. Två vaxdukar, cirka ett år gamla hittades också, ytan/beläggningen är okänd. Det anges att nya textiler alltid tvättas innan användning.

4.2.3 LeksakerEn mycket liten del av förskolans leksaker uppskattas vara äldre än 2007 (ca 5 %). År 2007 ändrades lagstiftningen för leksaker, vilket innebär att äldre leksaker kan innehålla mer och fler miljögifter. Andelen CE-märkta leksaker var svårbedömt, särskilt eftersom två separata avdelningar inventerades. En uppskattning är 50-60 %. Av leksakerna är plastleksaker klart överrepresenterade på förskolan. Merparten av dessa är av hårdplast, men ett 20-30 tal är av mjukplast. Mjukgjord plast är kända för att oftare släppa farliga ämnen, men exempelvis Bisfenol A har påträffats även i mycket hård plast (Lithner 2011;Kemi 2012). De mjukare leksakernas ålder varierar från fem år gamla till helt nya. Inga leksaker som var "kladdiga i sig själva" eller doftande hittades, dessa typer innehåller annars ofta mer kemiska ämnen. De allra flesta leksaker är nya (0-1,5 år), men några uppges vara äldre, då förskolan har tagit emot en del från annat håll. De äldre leksakerna är exempelvis barbie-dockor, skumgummipusselbitar och "typ McDonaldsleksaker".

För målning och pyssel används leran Play Dough nästan dagligen. Play Dough innehåller många kemiska tillsatser. Dock uppger förskolan att de (oftast) gör egen lera (typ trolldeg), vilket är att rekommendera. Målarfärgen är vattenbaserad och de lim som används är av märkena Lyreco och Dana lim. Barnens förkläden är främst av nylon, men ett par är av polyamid och oidentifierbar plast. För det senare föreligger viss risk för PVC. Smink/teatersmink används inte på förskolan. Som utklädningsgrejer noteras ett antal väskor, några av dem med mindre metalldetaljer. Dessa kan innehålla nickel, som vid varaktig kontakt kan ge allergi (KemI 2011b). Annars finns inga smycken eller skärp med metallinslag. När det gäller elektronik finns tre bärbara telefoner avsedda att användas som leksaker. Inga andra saker som ej är tillverkade som leksaker observerades. Elektronik innehåller flera farliga ämnen såsom flamskyddsmedel och tungmetaller och är inte lämpade som leksaker för barn (KemI 2011b). Någon enstaka gång ger föräldrar grejer till förskolan, det kan vara barbiedockor, lekmatta eller pysselgrejer som papper och garn.

4.2.4 Mat och ätaAlingsås kommun har sedan våren 2010 haft avtal med ISS Facility Services, som ansvarar för maten i kommunens förskolor. Det ordinarie avtalet sträcker sig till 2014, men har förlängts två år och gäller därför fram till juni 2016. Avtalet kan betraktas som relativt "låst", upphandlingen är kostnadsstyrd och inga krav kan i regel ställas som innebär kostnadsökningar. Rutiner och sådant kan däremot förändras, om det upplevs att något inte fungerar.

Ingen mat tillagas på Älvdansen, utan maten transporteras i rostfria kantiner till förskolan. Både huvudkomponent och sidkomponent (ex. potatis/ris/pasta) kommer från centralköket på Östlyckeskolan. Sallad kommer i plastkantiner från centralköket. Till förskolan skickas även sås till två barn med specialkost förpackat i försluten plastförpackning (ca 10 ggr/40 dagar). Margarin används men inga kryddor eller buljonger med glutamat. Margarin kan innehålla transfetter och andra tillsatser (SNF 2014a). Mat i konserver förekommer. Metallkonservburkar är på insidan belagda med ett plastskikt som består av polykarbonatplast. För tillverkning av denna plast används det hormonstörande Bisfenol A, och de rester av ämnet som finns i plastskiktet kan läcka ut i maten från burken (Rosander 2014; KemI 2012; Livsmedelsverket 2014). Inom Alingsås kommun har Bisfenol A i konserver ej varit uppe för diskussion, och inga beslut finns tagna angående detta.

Andelen ekologisk mat är för närvarande 21,2 % för kommunens förskolor och skolor sammanlagt. Frågan om hur ofta per vecka barnen äter halvfabrikat är en definitionsfråga. I det inventeringsmaterial som användes i denna studie fanns ingen definition eller vägledning kring vad som efterfrågades. Kostenheten har dock gjort följande uppskattning:

" Huvudkomponent av halvfabrikat: 18 dagar/40 (45%).Huvudkomponent delvis av halvfabrikat (ex. korv stroganoff eller korv-janssons frestelse där grytan/gratängen är gjord från grunden men inte korven): 3 dagar/40 (7,5%)Huvudkomponent lagad från grunden: 19 dagar/40 (47,5%)Sidkomponenter: Pasta, ris, bulgur och potatis kokas av ISS. Potatismos och såser tillagas från grunden av ISS. Potatisgratäng (serveras 1ggr på 40 dagar) och pannkakan till soppan (serveras 3ggr på 40 dagar) är halvfabrikat."

När det gäller plastförpackad mat så är detta också en definitionsfråga, och dessutom väldigt svårt att ta reda på en ungefärlig andel på detta. Kostenheten anger att "de flesta livsmedel kommer från grossisten i stora förpackningar av ex. kartong, men sedan ligger själva livsmedlen skyddat av ett plasthölje av hygieniska och kvalitetsmässiga skäl. Detta gäller såväl halvfabrikat som färska och torra råvaror. Frukt och grönt kommer dock ofta utan plast, samt mjölk, gryner och kryddor m.m.".

Till maten används plasttallrikar och även karaffer i plast. Studier har visat att uppemot 90 % av testade kommersiella plaster läcker hormonstörande ämnen (Yang et al. 2011). Plasttallrikar är standard för Alingsås förskolor. Inom kommunen har eventuella hälsoeffekter av plasttallrikar varit uppe till diskussion, då man i linje med Livsmedelsverkets rekommendationer valt att tillåta användning. Annars används vanliga bestick och glas. Mat eller dryck värms ibland i plastkärl i mikrovågsugn, men vattenkokare brukar ej användas. Kombinationen mat (särskilt fet) och värme ökar risken för att läckage av kemikalier (ibid). Förskolan har ej nappflaskor eller teflonpannor. Eventuella handskar i köket är av vinyl, kanske även latex. Vinylhandskar innehåller PVC-plast och har förknippats med hormonstörande ftalater i tester (Testfakta 2013).

4.2.5 HygienHygienen på förskolan är prioriterad och barnen tvättar vanligtvis händerna sju gånger per dag. Tvålen är miljömärkt. För handtvätt kan också handdesinfektion användas, av märket DAX (ej miljömärkt). Eventuell handlotion är miljömärkt. För blöjbyte används engångsservetter i torrt papper samt vinylhandskar. Ett dussin blöjor finns på förskolan, dessa är miljömärkta. Det uppges att alkoholbaserade antibakteriella produkter används, men inte doftande hygienprodukter. Båda dessa produktgrupper kan vara allergiframkallande och rekommenderas att undvika (Kemi 2011b). Skötmadrassen för blöjbyte är av skumgummi, och är nyinköpt.

4.2.6 Städning och rengöringStädpersonalen är inte anställd av förskolan, utan städning sker genom extern firma (Samhall). Förskolepersonal kunde ej svara på några av städfrågorna, utan hänvisade till Samhall. Ett skriftligt avtal tros finnas, men vetskap saknas om var och i vilken pärm. Nedan är det antaget att Älvdansen följer kommunens generella upphandling med tillhörande städrutiner.

Städning görs på eftermiddagen. Golven dammsugs och fuktmoppas varje dag. Mopparna är av mikrofiber och är behandlade med golvvårdsmedel eller bara vatten. Det finns ingen centraldammsugare på skolan. Mattor enbart dammsugs, och det en gång i veckan. Undantaget är heltäckningsmattan som finns i ett av rummet och som dammsugs dagligen. Hyllor, armatur och dylikt ska enligt avtal damms en gång/vecka. Vid städning sker vanligtvis ingen korsvädring. Detta rekommenderas dock på grund att damm rörs upp vid städning (SNF 2014a). Lösa textiler som mattor, filtar och kuddar vädras/skakas regelbundet av personalen ("när det är väder"). Lakan, filtar och kuddar tvättas ca två gånger /månad och gardiner och större gosedjur ca två gånger om året, i samband med storstädning.

Beträffande städ- och rengöringsprodukter så ska dessa enligt upphandling vara oparfymerade och milljömärkta. Antibakteriella produkter nyttjas inte. Miljömärkt tvättmedel används. Sköljmedel används också, detta är ej miljömärkt med rekommenderad av Astma - och Allergiförbundet. Sköljmedel kan hävdas vara en onödig produkt, som ytterligare ökar antalet kemikalier i omlopp och kan vara allergiframkallande (SNF 2014a).

Golvvax/golvpolish brukas ca en gång per år vid storstäd/golvvård. Mikrofiberdukar används för rengöring av speglar och fönster, antingen med miljögodkänt glasputsmedel eller utan kemikalier. Fönsterputs sker genom upphandlad leverantör (NCA Facility Service), troligen används då diskmedel av typen Yes.

4.2.7 ElektronikPå vardera avdelning finns en dator, som uppskattas vara tre år gamla. Dessa finns inte i rum som barnen vistas i. En iPad finns också, men barnen använder denna väldigt sällan ("högst 1 gång/månad"). Båda avdelningarna har också en musikspelare och några CD-skivor, som används i barnens vilorum, uppskattningsvis 1-2 m från sovande barn. Här kan nämnas att det har observerats att damm närmast elektroniska apparater innehåller mer miljögifter än bara någon meter bort (SNF 2014a). Bromerade flamskyddsmedel är ett exempel på ämnen som elektronik kan avge (Björklund 2011). En av musikspelarna är cirka tre år, medan den andra är ca tio år. Den äldre musikspelaren är således tillverkad före 2006, vilket innebär att den har lägre ställda kemikaliekrav (genom ROHS -direktivet skärptes lagstiftningen 2006). Elektronikprodukterna är inte miljömärkta.

4.2.8 UtePå förskolan är barnen vanligtvis ute två gånger om dagen. Hur länge de är ute varierar lite bland de två avdelningarna (ca 1,5-3 h). Solskyddskräm används, men dessa är föräldrarnas och inte förskolans. Inget mygg-eller fästingmedel används.

Utegården har gungställning (HAGS), två sandlådor och typiska lekplatsföremål (HAGS). Det finns också ett mindre område med sk. "mjuk asfalt". Materialet på denna framgick ej, men kan bestå av granulat av däck eller återvunnen plast. Om så är fallet finns risk för exponering av flera skadliga ämnen (KemI 2007). Inga gamla däck används som leksaker eller gungor. Uteleksakerna är gjorda av plast. Några av dem är högst ett halvår gamla, några upp mot tre år. Inga gamla slipers eller tryckimpregnerat trä finns på förskoleområdet.

4.2.9 Övrigt: miljöarbeteDå förskolan är såpass nystartad har miljöarbete på förskolan ej påbörjats i någon större utsträckning. Enligt förskolechef är flera insatser på gång, såsom utnämning av miljösamordnare/miljöombud på förskolan, någon form av miljöutbildning för anställda och framtagande av miljöplan/miljömål. Förskolan planerar också att i framtiden ansöka om miljöcertifieringen Grön Flagg. Det är idag osäkert om miljödeklaration begärs, till exempel på inredning och textilier samt om lista finns på vilka kemikalier som används i verksamheten. Vissa riktlinjer uppges finnas för miljöanpassade och etiska inköp. På kommunal nivå finns miljöpolicy samt någon att vända sig till med frågor om kemikalier och kemikalieinnehåll i produkter.

Förskolan gör egna inköp och beställer från leverantörerna Lekolär (leksaker) och ABA Skol (möbler, inredning).

5. DISKUSSION

Som tidigare nämnts innefattar denna studie endast två av kommunens förskolor. Dessa kan inte ses som representativa för samtliga Alingsås förskolor, men ger ändå värdefull information om hur kemikaliesituationen kan se ut. I Bilaga 5, Handledning med åtgärdsförslag för Alingsås kommun, finns råd och rekommendationer för hur riskerna för onödig exponering av farliga kemikalier kan minskas.

Inventeringen på Magra och Älvdansens förskola uppvisade något olika resultat, även om flera gemensamma nämnare fanns. Om vi först betänker själva byggnaden och material , finns en viss skillnad som grundar sig i förskolornas ålder. I Magra har förskoleverksamhet bedrivits i decennier. Ursprungsbyggnaden i Magra är gammal, och renovering och tillbyggnader och gjorts under åren. Den har inte PCB-saneras, men är byggd före den period då PCB ofta användes i byggmaterial (1956-1972). För att säkerställa att byggnaden ändå inte innehåller PCB är det viktigt att en undersökning om detta görs. Golv av PVC är också något som var vanligare förr. På Magra är mycket riktigt golven av PVC, men är inlagda efter år 2000 vilket minskar risken för ftalaten DEHP. (Plasticseurope 2011). Dock kvarstår risken att golvet kan innehålla andra misstänkt hormonstörande ftalater, som kan läcka ut från golvet.

Förutsättningarna är olika för Älvdansens förskola, som är nybyggd och förväntas uppfylla dagens högre krav på miljöanpassade material. Golven på Älvdansen är i huvudsak av linoleum och textilmattor, vilka kan ses som lämpliga val av golv (Rosander 2014). Det kan dock nämnas att en liten del av golvbeläggningen innehöll Mipolam Symbioz, som består av PVC. Denna typ av golv mjukgörs av en biobaserad mjukgörare och är alltså fri från ftalater. Golvbeläggningen har valts i våtrum eftersom höga krav ställs där på vattentäthet. Positivt är annars att Alingsås kommun har som mål att undvika PVC-golv i nya förskolor.

På Älvdansen uppmärksammades även "nyare faror", i form av så kallad "mjuk asfalt". Detta, tillsammans med exempelvis konstgräs, blir allt vanligare på förskolor som byggs idag. Det är därför troligt att det finns på fler nyare förskolor i Alingsås. Riskerna med konstgräs och mjuk asfalt är delvis omdebatterade, men Kemikalieinspektionen rekommenderar att försiktighet iakttas för dessa material (KemI 2007; KemI 2006).

Det kan konstateras att inventeringsresultaten på de två förskolorna ligger mycket i linje med vad tidigare undersökningar i förskolemiljö visat. Enligt Kemikalieinspektionens förstudie är olika sorters flamskyddsmedel och ftalater vanligt förekommande på förskolor. Äldre föremål i skumgummi och mjukplast, liksom elektronik, ses som potentiella källor för exponering (KemI 2013). Även Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att många förskolor har gamla skumgummimadrasser med plastöverdrag och att andelen plastleksaker ofta är hög (Dahl & Grudd 2013). Detta gäller även för Magra och Älvdansens förskolor. Madrasserna hade förskolan i regel fått av andra, och hade därför inte koll på hur gamla de var. Detta fenomen är relativt vanligt, och gäller säkert för många fler av Alingsås förskolor. Problemet är som sagt att de alltså kan ha hängt med länge ( i vissa fall uppemot 20-30 år) och innehålla ämnen som idag inte är tillåtna, och som inte är lämpliga att utsätta barn för.

När det gäller plastleksakerna, var det dock positivt att de båda förskolorna hade såpass lite mjuka plastleksaker, eller leksaker som doftar eller är "kladdiga i sig själva". Dessa brukar nämligen tillhöra "värstingarna" ur kemikaliesynpunkt, med ämnen som ftalater, tungmetaller och allergiframkallande doftämnen (Delling 2014; Korfali et al. 2013). På Magra förskola hittades inte några sådana leksaker över huvud taget, endast några få halvmjuka plastleksaker. På Älvdansens förskola hittades däremot 20-30 mjuka plastleksaker. Därmed föreligger viss risk för exponering av hormonstörande kemikalier. Älvdansen hade också en del leksaker och sittpuffar av skumgummi, som inte Magra hade. Det var osäkert har gamla dessa var. Det kan inte uteslutas att dessa kan

innehålla bromerade flamskyddsmedel, och vara en exponeringskälla för barn. I många svenska förskolor förekommer det också att barnen leker med saker som ej är tillverkade som leksaker. I denna kategori utmärker sig gammal elektronik, som telefoner, mobiler, kameror och datatillbehör (Dahl & Grudd 2013). De i den här studien inventerade förskolorna utgjorde inget undantag. På Magra förskola hittades en gammal mobiltelefon och en kamera. På Älvdansen påträffades tre trådlösa telefoner som barnen lekte med. Här finns alltså risken att barnen aktivt utsätts för farliga kemikalier. Elektronik kan innehålla många skadliga ämnen och är mycket mindre strängt reglerat än till exempel leksaker (KemI 2011b). Intryck gavs att medvetenheten om detta var högre på Magra förskola än på Älvdansen, där lek-telefonerna var lätt tillgängliga för barnen och avsedda för just lek. På Älvdansens förskola hade man även elektronik i barnens vilorum.

Ytterligare något som var likartat för båda pilotförskolorna, liksom för många andra förskolor i Sverige (Dahl & Grudd 2013), var användningen av vinylhandskar. Eventuellt förekom även handskar i latex på Älvdansens förskola. Vinylhandskar innehåller PVC-plast som i sin tur ofta innehåller ftalater som är misstänkt hormonstörande (Testfakta 2013). Detta torde vara ett exempel som är enkelt för förskolor att åtgärda. Handskar i nitril är bättre ur kemikaliesynpunkt, främst därför att de inte är av PVC. PVC-plast, även utan ftalater, skapar miljöfaror både vid tillverkning och avfallshantering. Ett annat alternativ är latex, men dessa kan vara allergiframkallande (SNF 2014a). Flera stora aktörer i samhället, exempelvis sjukhus i vissa regioner, har helt övergått till nitrilhandskar i verksamheten4. Det talar för att stora möjligheter finns att byta ut vinylhandskar även i förskolor.

När det gäller hygien, tvätt och städ skiljde sig förskolorna lite åt. Gemensamt var utbredd användning av miljömärkta produkter. Detta mycket tack vare ett nyss ingånget städavtal som upphandlats inom kommunen, där krav ställts på dessa produktgrupper. Detta är positivt och också i linje med Alingsås miljömål. Då städning sker genom extern firma (Samhall) kan dock dialog mellan personal på förskolan och personal på städfirman bli lidande. Vid inventeringen framkom det att förskolepersonalen inte hade någon koll på städrutinerna, utan hänvisade helt till Samhall. Det var inte givet att alla i personalen visste var det fanns ett skriftligt städavtal för verksamheten, och vad detta faktiskt innefattar. Jag tror det är viktigt att det finns en större transparens och kunskap om städrutinerna. Annars kan det finnas det risk för missförstånd. Ett typexempel är vädring. På Magra förskola vädrades/skakades i princip aldrig lösa textilier, vilken får konsekvenser för dammsamlingen och därmed inomhusluften. Kanske är det så på fler förskolor? Kanske tror man att "det gör väl städ"?

Magra förskola tvättade heller inte alltid nya textilier. Dessa kan innehålla rester av bland annat bekämpningsmedel och rekommenderas att alltid tvättas innan användning. Textilkemikalier är ofta starka och kan ge allergiska reaktioner (KemI 2009; KemI 2011b). Det verkade också som det saknades rutiner för tvätt av vissa textilier. Läget var bättre på Älvdansens förskola, där mattor och andra textilier vädrades och tvättades regelbundet. Jag vet inte om Magra var ett undantagsfall här, men Naturskyddsföreningens undersökning tyder på att det inte är helt ovanligt (Dahl & Grudd 2013). Kanske är det skillnad på gamla och nyare förskolor, att nyare är mer noga med detta?

Angående maten, som mottags genom extern leverantör, var det något problematiskt med matfrågornas karaktär. De var inte så svåra att få svar på frågorna, men frågorna var svåra i sig. I det här fallet spelar det dock inte så stor roll. Det aktuella avtalet med ISS bedöms i nuläget som mycket begränsande vad det gäller miljö- och kemikaliekrav. Upphandlingen sträcker sig över flera år och är kostnadsstyrd, vilken gör det svårt att ställa krav som innefattar kostnadsökning eller förändringar i mat-inköp. Exempel på sådana krav skulle kunna vara ökad andel ekologisk mat eller minskad användning av mat i metallkonserver. Detta är synd, men vissa möjligheter finns i samband med nästa upphandlingstillfälle.

4 Västra Götalandsregionen var först i Sverige med att upphandla handskar som är helt fria från miljöskadligt PVC till sjukvården. Numera är nitrilhandskar huvudalternativet på alla sjukhus och vårdcentraler i regionen.

Vid förtäring av mat på förskolorna fanns skillnad i användning av plast. På Älvdansens förskola uppgavs det att mat och dryck värms i plastkärl i mikron. Det användes även karaffer av plast. Inget av detta gjordes på Magra förskola, vilket är bra, eftersom många plaster läcker misstänkt hormonstörande ämnen vid uppvärmning och därför bör begränsas (Yang et al. 2011).

6. SLUTSATS

Resultaten från denna pilotstudie, med inventering på två av kommunens förskolor, visar att en del risker finns för exponering av kemikalier i förskolan. Överlag såg det dock bra ut, ingen anledning finns till oro eller panik på något sätt. Undersökningen stämmer överens med liknande studier som gjorts i förskolemiljö. Positivt är att många problem kan åtgärdas med enkla medel av förskolorna själva.

Exempel på exponeringsrisker från de inventerade förskolorna är: förekomst av gamla skumgummimadrasser med plastöverdrag, användande av gammal elektronik som leksaker, delvis bristande rutiner för vädring och tvätt av textilier, förekomst av mjuka plastleksaker, användande av vinylhandskar och golv av PVC.

Studien syftade till att öka medvetenheten och kunskaperna kring kemikalier i förskolan. Genom arbetets gång har många personer berörts av projektet, allt från förskolepersonal till olika enheter inom kommunen samt fastighetsbolag. Frågans aktualitet har väckt intresse, och samarbetsviljan till projektet har varit god. En handlingsplan med åtgärdsförslag för Alingsås kommun har arbetats fram (Bilaga 5), och förhoppningen är att den kommer vara till nytta i fortsättningen. Målen med studien kan därmed anses vara uppfyllda.

7. REFERENSER

7.1 Tryckta källor

Prop. 2013/14:39. På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken.

Stockholm: Miljödepartementet.

SFS 2011:579. Lag om leksakers säkerhet. Stockholm: Justitiedepartementet KO.

Alingsås kommun. 2010a. Historik. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://alingsas.se/utbildning-barnomsorg/forskoleverksamhet/forskola/forskolornas-hemsidor/magra-forskola/historik [2014- 01-24]

Alingsås kommun. 2010b. Alingsås miljömål 2011-2019 med detaljerade mål för 2011-2013. (broschyr). Antagen av kommunfullmäktige 24 november 2010 § 189.

Alingsås kommun. 2013a. Om förskolan. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://alingsas.se/utbildning-barnomsorg/forskoleverksamhet/forskola/kommunala-forskolor/magra-forskola/om-magra-forsko [2014-02-02]

Alingsås kommun.2013b. Om förskolan. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://alingsas.se/utbildning-barnomsorg/forskoleverksamhet/forskola/kommunala-forskolor/skogskullens-forskola/om-skogs [2014-02-03]

Alingsås kommun. 2013c. Vi har en vision. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://alingsas.se/vision2019 [2014-02-19]

Alingsås kommun. 2013d. De 12 prioriterade målen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://alingsas.se/kommun-politik/hallbar-kommun/alingsas-vision-2019/de-12-prioriterade-malen [2014-02-19]

Alingsås kommun. 2014. Förskolor i Alingsås kommun -enhetsvis. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://alingsas.se/sites/default/files/forskolor_140108_till_webben.pdf [2014-01-22]

Axelsdotter Olsson, K. 2013. Hormonstörande ämnen - vanlig orsak till sjukdom. Sveriges Television AB, SVT Nyheter. 19 februari.

Bergman et al.2012. State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals-2012. The Inter-Organisation Programme for the Sound Management of Chemicals (IOMC) .United Nations Environment Programme and the World Health Organization. Tillgänglig: unep.org/pdf/9789241505031_eng.pdf [2014-01-24]

Björklund,J. 2011. Brominated flame retardants and perfluoroalkyl acids in Swedish indoor microenvironments: Implications for human exposure. Doktorsavhandling. Stockholm: Department of Applied Environmental Science (ITM), Stockholm University.

Carlstedt, F., Jönsson, B.A., Bornehag, C.G. 2013. PVC flooring is related to human uptake of phthalates in infants. Indoor Air. Februari 2013 23(1): 32-39

Centrum för arbets- och miljömedicin [CAMM]. 2013. Stockholms Läns Landsting. Julander och Georgellis. Tillgänglig: http://www.slso.sll.se/upload/CAMM/Faktablad/Bromerade%20flamskyddsmedel%202013.pdf

Dahl,U & Grudd, Y. 2013. Giftfria barn leka bäst- 129 förskoleinventeringar i 41 kommuner inom projektet Operation Giftfri Förskola. Rapport Svenska Naturskyddsföreningen. Tillgänglig: http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/giftfria_barn_leka_bast_.pdf [2014-01-14]

Delling, H. Här är de 53 giftiga leksakerna. Svenska Dagbladet. 12 december 2013. Uppdaterad 7 februari 2014.

de Wit et al. 2008. Brominated Flame Retards and Perflourinated Compounds in Air and Dust From Indoor Environments in Stockholm. ISSN: 1653-9168

Dyberg,M. 2014. Giftfri vardag med särskilda utmaningar. Recyclingnet. 11 februari 2014.

Froster, A , Olsson,R , Hedenmark,M. 2012. Den flamsäkra katten -om kemikaliesamhället, hälsan och miljön. Svenska Naturskyddsföreningens Årsbok 2012.

Hill,M.K 2010. Understanding Environmental Pollution. Third edition. Cambridge: Cambrigde University Press.

Holmström,R. 2013. "Riskbedömningstekniken släpar efter". VVS Forum 12/2013.

Hult, A. 2013. Miljögifter kan kopplas till vanliga folksjukdomar. Uppsala universitet. 3 maj.

Håll Sverige Rent, [HSR]. 2014. I skolan och förskolan- Grön Flagg. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/land/i-skolan-och-forskolan-gron-flagg [2014-02-24]

Karolinska Institutet [KI]. 2010. Friska barn - En metod för att främja bra mat- och rörelsevanor i förskoleverksamhet. Karolinska Institutets folkhälsoakademi på uppdrag av Stockholm läns landsting

Kemikalieinspektionen [KemI]. 2006. Konstgräs ur ett kemikalieperspektiv – en lägesrapport. KemI PM 2/06.

KemI. 2007. Barn och kemiska hälsorisker - förslag till åtgärder. Rapport 1/07. Sundbyberg: Kemikalieinspektionen. http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/Rapport1_07_Barn_och_kemiska_halsorisker.pdf [2014-02-14]

KemI. 2009. Kemikalier i textilier. Broschyr/faktablad från Kemikalieinspektionen April 2009.

KemI. 2011a. Handlingsplan för en giftfri vardag .Sundbyberg: Kemikalieinspektionen.Tillgänglig: http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Handlingsplan-Giftfri-vardag.pdf [2014-01-16]

KemI.2011b. Kemikalier i barns vardag. Broschyr från Kemikalieinspektionen, fjärde reviderade upplagan.

KemI. 2011c. Kvicksilver i lågenergilampor och lysrör. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.kemi.se/sv/innehall/fragor-i-fokus/kvicksilver-i-lagenergilampor-och-lysror/ [2014-02-11]

KemI. 2012. Bisfenol A i leksaker och barnartiklar- behov av exponeringsminskning? Rapport från ett regeringsuppdrag. Sundbyberg: Kemikalieinspektionen. Tillgänglig:http://wwww. kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Rapporter/Rapport-6-12-BPA-i-leksaker-och-barnartiklar.pdf [2014-02-05]

KemI. 2013. Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. Rapport 8/13.

KemI. 2014a. Leksaker. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.kemi.se/sv/innehall/fragor-i-fokus/leksaker/ [2014-01-30]

KemI. 2014b. Fortsatt fokus på varor och barn. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.kemi.se/sv/Innehall/Nyheter/Fortsatt-fokus-pa-varor-och-barn/ [2014-02-19]

Klar, M., Dahl,U., Prevodnik, A., Gunnarsson, D. 2012. Från godmorgon till Bolibompa -plast och miljögifter i barns vardag. Rapport Naturskyddsföreningen. December 2012.

Konsumentverket. 2013. Återkallade produkter. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.konsumentverket.se/foretagare/Produktsakerhet/Aterkalla-vara/aterkallade-produkter/ [2014-02-19]

Korfali,SI., Sabra,K., Jurd,M., Taleb, Ki. 2013. Assessment of toxic metals and phthalates in children´s toys and clays. Achieves of environmental contamination and toxicology. 65 (3), s. 368-381.

Livsmedelsverket. 2014. Bisfenol A. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Kemiska-amnen/Forpackningsmaterial/Bisfenol-A/ [2014-02-18]

Lithner, D. 2011. Environmental and Health Hazards of Chemicals in Plastic Polymers and Products. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. Naturvetenskapliga fakulteten .ISBN: 978-91-85529-46-9.

Miljömål 2013. Giftfri miljö.Tillgänglig: http://miljomal.se/sv/Miljomalen/4-Giftfri-miljo/ [2014-01-29]

Plasticseurope. 2011.Vinyl 2010- 10 years. The Vinyl 2010 Progress Report. The European PVC Industry´s Sustainable Development Programme. [Elektronisk].Tillgänglig: http://www.plasticseurope.org/documents/document/20110422155920-vinyl2010__progress_report_2011.pdf [2014-02-07]

Radonutredning i Väst AB. Radonfakta. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.radonutredning.se/radonfakta/ [2014-02-24].

Svenska Naturskyddsföreningen, [SNF]. Är din konservburk hormonstörd? Förekomsten av Bisfenol A (BPA) i mat - och dryckesförpackningar. En stickprovsundersökning. Rapport Naturskyddsföreningen.

SNF. 2013. Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen. Presentation Svenska Naturskyddsföreningen.Tillgänglig: http://www.naturskyddsforeningen.se/node/11588 [2014-01-29]

SNF. 2014. Operation Giftfri Förskola: Var med och avgift barnens vardag. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/miljogifter/giftfri-forskola [2014-02-17]

SNF. 2014a. Handledning till inventering projekt Operation Giftfria Förskolor. Se länk ovan.

Testfakta. 2013. Fullt av ftalater i handskar för mat. [Elektronisk].Tillgänglig: http://www.testfakta.se/livsmedel/article92274.ece [2014-02-05]

Tirén, T. 2013. WHO: Kemikalier bakom folkhälsosjukdomar. Miljöaktuellt. 20 februari.

Wikland,M. Små barns fysiska aktivitet (1-5 år). Centrum för folkhälsa. Stockholm läns landsting.

Withgott, J.H & Brennan,S.R. 2010. Environment: The Science behind the Stories: International Edition. Fourth edition. Pearson.

Yang,C., Yaniger,S., Jordan, C.V., Klein,D., Bittner,G. 2011. Most Plastic Products Release Estrogenic Chemicals: A Potential Health Problem that Can BeSolved. Environmental Health Perspectives. Vol.119 (7), p. 989-996

7.2 Muntliga källor

Anja Carlgren, förskolechef Älvdansens förskola.

Annelie Cronstam, förskolechef Magra förskola.

Anni Gederberg, kostekonom Alingsås kommun. Mail-korrespondens och telefon-intervju under flera tillfällen under februari 2014.

Anneli Hallén, Älvdansens förskola, med vid inventeringen 10 februari 2014.

Sofia Hallén, Älvdansens förskola, med vid inventeringen 10 februari 2014.

Georgia Lidborg, upphandlare Alingsås kommun, muntligt möte 20 februari 2014.

Helena Norin, miljökonsult,Environment planning och Naturskyddsföreningen, föreläsning 28 januari 2014.

Per Rosander, miljökonsult och kemikalieexpert, EnviroAction. Mail-korrespondens och feedback under ett antal tillfällen under februari 2014.Kontaktuppgifter: email: per@enviroaction.se

Annika Tiselius, städsamordnare Alingsås kommun. Mail-korrespondens 4 + 11 februari 2014.

Anette Söderberg, Älvdansens förskola, med vid inventeringen 10 februari 2014.

Tina Wångdahl, barnskötare Magra förskola, med vid inventeringen 3 februari 2014.

Sofia Ängehagen, upphandlare Alingsås kommun, muntligt möte 20 februari 2014.

Indirekt även Fabs AB och ISS Facility Services.