Program - Boverket...ur ser marknadsbilden ut idag ör en uppskattning av hur kellefteås totala...
Transcript of Program - Boverket...ur ser marknadsbilden ut idag ör en uppskattning av hur kellefteås totala...
Delegationen för hållbara städers ERFARENHETSSEMINARIUM den 14 december 2010 Program 12.30 Kaffe och registrering 13.00 Välkommen Peter Örn, ordförande, Delegationen för hållbara städer Regeringens fortsatta satsning på hållbara städer Miljöminister Andreas Carlgren Vilka projekt har fått ekonomiskt stöd 2010? ”Hållbar stadsomvandling, fokus Rosengård” – Malmö stad Trevor Graham, avdelningschef, Malmö stad ”Mitt gröna kvarter” – Örebrobostäder AB Cecilia Svedin, kvalitetssamordnare och Peter Hjalmarsson, distriktschef, Örebrobostäder AB ”Den hållbara kunskapsstaden” – Lunds kommun Peter Kisch, projektledare, Lunds kommun ”Hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken” – Göteborgs stad Ann-Louise Hohlfält, projektledare, Göteborgs stad och Staffan Bolminger, miljöchef, Älvstranden Utveckling AB ”Kongahälla – en aktiv stadsdel” – Kungälvs kommun Lisa Ström, miljöstrateg och Åsa Thulin, informatör, Kungälvs kommun ”Nya Krokslätt” – KB Kreativiteten, Mölndal Lennart Larsson, vd, Husvärden AB och Berth Olsson, vvd, Bengt Dahlgren AB 14.30 Kaffe- och fruktpaus
1/6
Projekt för Delegationen för hållbara städer
Hållbar Handel
2/6
Handel och service är en av stadens viktigaste byggstenar
därför bör staden utvecklas utifrån grundinställningen att underlätta snarare än att begränsa handelsetableringar.
De försök som har gjorts i andra städer, med en ”restriktiv inställning” till nya handelsetableringar, har ofta medfört att handeln hamnat på opraktiska och icke attraktiva platser, ofta även på långt avstånd från bostäder och arbetsplatser.
Underlätta handelsetableringar
1Utgångspu
nkt
3/6
Närhet till butiker och restauranger ger i allmänhet högre attraktivitet även för bostäder och arbetsplatser
därför är fastighetsägarnas vilja och möjlighet att investera i befintliga och nya fastigheter beroende av hur stadens handel utvecklas.
Fastighetsägarna har ett starkt egenintresse – liksom deras hyresgäster – av en stad där handel och service så långt möjligt placeras i samspel med andra funktioner.
Blandad stad bättre än externetableringar
2Utgångspu
nkt
4/6
Externa handelsplatser bör inte avfärdas som oönskade och negativa för stadens utveckling eller motarbetas politiskt
däremot är det en poäng att skapa en handelsstruktur där mer skrymmande eller ytkrävande handel och service placeras utanför stadskärnan
medan annan handel med fördel bör erbjudas plats i blandade stadsmiljöer. Det är också lämpligt att koncentrera handel till ett fåtal starka handelsplatser, framför många små handelsplatser med ett svagt utbud.
För handlarna handlar det om att skapa handelsplatser där butikerna får gott om ”goda grannar”, dvs flera butiker ”vägg i vägg”.
Koncentrera handeln till få platser
3Utgångspu
nkt
5/6
En stor del av all handel sker med hjälp av bil, särskilt i delar av landet med gles bebyggelse och långa avstånd
därför är det viktigt att stadskärnorna planeras för god tillgänglighet med bil och med attraktiva parkeringsmöjligheter till rimliga priser.
Särskilt för mindre och medelstora städer, där kollektivtrafiken inte går att bygga ut så mycket som vore önskvärt ur miljöhänsyn, innebär avstängningar av stadskärnorna och höga parkeringsavgifter ofta att handeln hamnar allt längre bort från bostäder och arbetsplatser.
Bilen styr var handeln hamnar
4Utgångspu
nkt
6/6
Ur hållbarhetsperspektiv är en blandad stadskärna med handel som både går att nå gående, med cykel, kollektivtrafik och med bil att föredra
framför en gles och utspridd stad med långa avstånd.
För att gynna hushåll som inte har tillgång till bil.
är det därför ofta bättre att skapa handelsplatser som är praktiska både för gående, kollektivtrafikresenärer och för bilister.
Bilvänlig stadskärna
5Utgångspu
nkt
1/24
Webbenkät riktad till näringsidkare i stadskärnan och på e terna handelsplatser fastighetsägare i kellefteå
redovisning av interv uer med handlare, fastighetsägare, stänsteman, politiker
ttraktiv stadsmil ö, lönsam handel
2/24
ransportmedelur tar sig kunderna till din verksamhet
60%17%
10%
10%
3/24
elationen mellan dagens handelsplatserur ser du på relationen mellan dagens handelsplatser konkurrerar, samverkar,
kompletterar de varandra
”“
ag tror tyvärr att kellefteå är en för liten stad för att ha två stora handelsområden, dvs centrum och olbacken yvärr tror ag att centrumkärnan förlorar på detta och kommer påverka butikerna negativt ycket pga att parkeringsfrågan inte går att lösa på ett smidigare sätt
olbacken konkurrerar med gratis och bra parkering väldigt kännbart för oss, som har kunkurrent där med e akt samma sortiment amma vara blir dyrare hos oss pga parkeringsavgifter
ånga säger att de handlar på olbacken för det går inte parkera hos oss
4/24
tveckling av handel och serviceur har verksamheten utvecklats under de senaste fem åren
54%Bättre
23%Oförändrat
23%Sämre
5/24
ästa platser för handelverväger du att
62,1% stanna kvar i stadskärnan 0%
flytta till stadskärnan
6,9% flytta till externt handelsområde
13,8% stanna kvar i externt handelsområde
17,2%annat
i är en ked a, bestämmer e s älv
ytt läge behövs snarast
6/24
iktigaste faktorerur viktiga är föl ande faktorer för att din verksamhet ska utvecklas på ett
positivt sätt espondenterna tykte att det var mycket viktigt att74,1% Tilltalande och fräscha interiörer, verksamheternas insida 69,2% Tillräckligt stort utbud för att kunna konkurrera med andra städer, handelsdestinationer67,9% Kunders tillgänglighet med bil, lätt att köra till verksamhet/butik Marknadsföring i egen regi, som reklamblad, annonsering, hemsidor, rabatterbjudanden 65,5% Korta avstånd mellan butik och parkeringsplatser Tillräckligt stort antal parkeringsplatser nära verksamhet/butik 64,3% Tydlighet från kommunens sida, vad gäller framtida planering för etablering av handel/service57,1% Goda grannar Belysning och skyltning 51,9% Tilltalande och fräsch utemiljö, verksamheternas utsida50,0% Hyresnivå48,3% Låg kostnad och/eller låg begränsning av parkeringsmöjligheter42,9% God tillgänglighet med kollektivtrafik, bekvämlighet och turtäthet
7/24
ndra faktorerur viktiga är föl ande faktorer för att din verksamhet ska utvecklas på ett
positivt sätt indre viktiga faktorer57,1% Städning och underhåll av utemiljön, omgivningen55,6% Goda förutsättningar för varutransporter48,1% Marknadsföring och reklam av Skellefteå som destination, utförd av kommun, destinationsbolag etc46,4% Långa och/eller gemensamma öppettider44,4% God tillgänglighet för gångtrafikanter33,3% God tillgänglighet med cykel, cykelparkering
8/24
roblem i stadskärnaninns det någonting i stadskärnan som är särskilt dåligt eller problematiskt för
handelns utveckling framöver
”“
åligt med bra lokaler
arkering els verkar inte folk vil a stå i andra p hus än rinken, så kartor var parkering finns och vilka priser det är
vore bra tt dyrare alternativ är u att bygga ett p hus på parkeringen för dit verkar u alla hitta
ommunens trångsynthet tt de vill hindra biltrafik i city t e
p passet som tar upp våra kunders parkeringar av vår parkering är belagd med p pass som står hela dagen, alltså inte är här för att shoppa i behöver få bättre tillgängliget och förenkla för bilburna besökare
rist på butikslokaler
9/24
rämsta hotet mot stadskärnanad är det främsta hotet mot stadskärnans utveckling
”“ m det blir köpcentrum på olbacken och öder, då
kommer centrum att försvinna inns det inget bra centrum så kommer ingen att åka till kellefteå och då kommer inte heller olbacken och öder att ha kvar några kunder å låt stormarknaderna hålla till utanför stan med bra ytor och satsa på de mindre butikerna i centrum med bra lokaler och en mysig stadsmil ö
rämsta hotet mot e tern handelad är det främsta hotet mot de e terna handelsplatsernas utveckling
”“ er inget lokalt hot, däremot kommer kanske s
etablering i meå att vara kännbart då många kommer att åka dit för att shoppa på helgen
11/24
ubbel etablering var lägger du nerråga till näringsidkare som har etableringar på flera ställen m du i framtiden
skulle behöva väl a att bara ha kvar ett enda försäl ningställe, på grund av sämre utveckling av din verksamhet, lågkon unktur, ökad konkurrens etc, vilken plats skulle du överväga att stänga
Stadskärnan(alla 4 svarande)
12/24
arknadsbilden idagur ser marknadsbilden ut idag ör en uppskattning av hur kellefteås totala
köpkraft fördelar sig ur många procent av befolkningens inköp av varor och t änster tror du idag spenderas på respektive handelsplats
37% Stadskärnan
nternethandel postorder
ndra handelsplatser, utanför
kommunen
terna handelsplatser i kommunen utanför
centrum
13/24
arknadsbilden om årur tror du att marknadsbilden kommer att se ut om år ör en
uppskattning av hur du tror att kellefteås totala köpkraft kommer att fördela sig i framtiden ur många procent av befolkningens inköp av varor och t änster tror du kommer att spenderas på respektive handelsplats
tadskärnan
nternethandel postorder
ndra handelsplatser, utanför
kommunen
38% Externa handelsplatser i kommunen (utanför centrum)
14/24
uristeräringsidkarna tror att av handel och service kommer från tillresta
besökare turister
15/24
gen kommentaret bästa för kellefteå vore om handel och service utvecklades på föl ande sätt
”“ägg allt krut på centrum, låt stadskärnan vä a inifrån och ut, en
levande stadskärna lockar såväl bofasta som turister och kringboende ör det enkelt att besöka och vara i kellefteå centrum
ydlig inriktning policy från kommunens sida som också ställer krav på fastighetsägarna amverkan, ett destinationsbolag som gör mer än att skicka ut förslag till gemensamma öppettider som dom flesta ändå struntar i
tt vi tillsammans lockar kunder hit tt vi förädlar det vi har och bygger något nytt var e år
16/24
Intervjuer med aktörer, december 2012
rågan som ställdes
ur ser den bästa och den sämsta framtidsbilden ut för kellefteå som handelsdestination och stad
rågor ställdes till
epresentanter för andlare, astighetsägare, änstemän, olitiker
ositiva och negativa scenarier
17/24
Negativt scenario • egränsning av biltrafiken i stadskärnan• yrare sämre parkering i stadskärnan• i meå marknadsför sig starkt mot kelleteå, allt fler bör ar göra handelsutflykter till meå kombinerat med kultur nö esresor
• y dragning av ger en högre omsättning för olbacken• handeln ses som ett mer modernt alternativ för sällanköpsvaror, de fysiska butiker tappar överlag omsättning• ättre busstrafik till aparanda meå bussar• alleria i olbacken utveckling ungefär som i undsvall
Handlare
18/24
Positivt scenario • ankkontorens bottenvåningar i centrum blir butik restauranger• tarkt kulturhus med kommersiella verksamheter i bottenvåningen• esecentrum samordnas med cience entrum, långa öppettider• pple lockas att etablera butik i premiumläge• ilgarage under hela stora torget som i aasa• astighetsägarna renoverar lokaler med dålig tillgänglighet opraktisk layout• ägenheter för köpstarka hushåll i centrum studentbostäder på taken• ya bron blir av, gamla bron får dubbelriktad trafik • ho room för att testa köpa produkter som annars köps på nätet• ommunen raggar mycket aktivt nya butikskoncept, tydliga erb udanden om var de kan etablera sig• örstärkt utbud av gym lek service kvällsöppna verksamheter i centrum• välls helgöppet centrum naturlig mötesplats för hela kommunen• nklare och tryggare att gå cykla till centrum från ampus
Handlare
19/24
Negativt scenario • ommunen avstår från att rusta upp gågatan och torget• assiv kommun, inget samlat grepp och vil a för stadskärnans framtid• alleria i olbacken drar kunder från centrum men svårt att förhindra, inte lämpligt med förbud• pprustning av utomhusmil ön i olbacken, fler kaf er och serveringar• ed or med dubbeletableringar som eam portia avvecklar butiken i stadskärnan• las hlson flytar till olbacken• ya tan längs ärnvägen bebyggs med främst bostäder, inte bra lägen eller plats för butiker service
astighetsägare
Positivt scenario • ulturhus med brett utbud öppet dygnet runt• tadsparken utvecklas och sköts av en egen organisation typ e ork med aktiviteter handel service belysning caf er, starkt utbud och flera handelsbodar för mindre företag och kommers inte bara träd och lanteringar , tänk året runt• ontor i bottenvåningar i kvarteren runt stadsparken får utåtriktade verksamheter kommunen kan gå före som positiv förebild, inga kontor i bottenvåningar längs viktiga gator• ler bostäder i centrum, inte bara , nya typer av bostäder på innergårdar och tak• tt nytt större parkeringshus, gärna under torget• lytta arbetsparkeringar en bit utanför centrum, styr med avgifter och tidsbegränsning, arbetande tål bättre att gå en bit än de som handlar• ryggare parkeringshus särskilt kvinnor parkerar ogärna i dagens hus• rb ud en tillräckligt bra tomt, för att flytta in till ärnvägsområdet• usta upp dagens stråk, gågatan behöver re äl uppfräschning• är en bra förebild för fortsatt utveckling, konentrerat utbud• andeln på öder är inget hot mot stadskärnan, bra verksamheter som kompletterar
astighetsägare
21/24
Negativt scenario • laneringen inriktas alltför mycket på att skapa mer av äldreboende i centrum, ont om plats för ungdomar och barnfamil er• n stor galleria etablerar sig i olbacken men det är svårt att förhindra med lagar och regler• n busslin e med tät trafik mellan centrum och olbacken, bra för handeln men dåligt för centrum• n låg kommunal investeringssbudget för upprustning av stadskärnan• entrum planeras som en bilfri stadskärna, strikta mil ö oner införs• , riskvårdskompaniet och föredrar olbacken framför centrum, drar med sig små butiker service• y dragning av gör att besökare turister och boende utanför kellefteå tätort avstår från att åka in till centrum• på olbacken och på öder tar över det mesta av livsmedelsförsäl ningen• ttraktiva och kompletta service erb udanden på olbacken, med hotell, vandrarhem,
, hunddagis, scooter och vintersportcentrum, långtradarservice, nö en
änstemän
22/24
Positivt scenario • ulturhuset bör ar byggas snart, det ger en signal om att centrum är en plats som staden satsar på• nvesteringsmedel frigörs för att förbättra utemil ön i stadskärnan• tarkare organiserat samarbete mellan handlare, fastighetsägare, kommun för att lyfta stadskärnan• odell för snabb och enkel handläggning av ärenden som rör stadskärnan, särskild resurs ansvar för dessa frågor inom kommunen• n gemensam framtidsbild för nya staden där det även ges plats för mer handel och service samt fler bostäder gärna hög e ploatering• rganisation för att se till att det händer saker stadskärnan vid många tillfällen, man ska kunna ta sig ner till stan och mötas av bra aktiviteter utan att behöva boka detta i förväg• er bostäder centralt• eslut och aktivitet nu, inte om flera år
änstemän
23/24
Negativt scenario • alleria med hotell och anläggning byggs på olbacken, drar bort intresset för investeringar i stadskärnan, känslan av att det nya som händer, det sker där ute• n bra bussförbindelse från centrum till olbacken gör det enklare att handla e ternt även för de som inte har tillgång till bil• et byggs nya bostadsområden på gångavstånd från olbacken kanske skule det göra att olbacken utvecklas till en ny stadskärna , men skulle den bli lika attraktiv som den vi redan har• enighet poilitiskt om hur stadskärnan ska utvecklas, frågor om trafik, bebyggelse och om kulturhusets framtid
olitiker
24/24
Positivt scenario • tark gemensam vil a att utveckla stadskärnan, pro ekt dras igång som på
visar att kommunen satsar på centrum• ler evenemang och aktiviteter i centrum, arrangerade av en bra organisation, som också har en budget för detta, kanske vid fasta tider så att alla vet när och var det händer saker på stan• ortsatt satsning på området längs älven, med belysning, trappor, restauranger och saker som sticker ut , saker som kellefteå är ensamma om att kunna erb uda• n stark och tydlig organisation med en som kan ta ett samlat grepp om centrums utveckling från städning och skyltning till att driva frågor om gemensamma öppetttider och aktivteter• tt vi lssnar på medborgarnas vil a och önskemål hur vill vi ha stadskärnan i framtiden
olitiker
1/48
Skellefteå: två framtidsbilder
Initiera samverkan mellan aktörer som ofta felaktigt tror att de har motsatta intressen.
Utgå från medborgarnas önskningar och krav, inte dagens stadsfientliga regler och normer
Organisera handel och service så att vi får fler levande stadsdelar, inte e terna centrum
God arkitektur gör människor glada och positiva till att det byggs nytt i deras närhet.
För att bygga det marknaden efterfrågar behövs planering, både ett partitur och en dirigent
Involvera användarna i designarbetet, då blir förslagen både bättre och enklare att genomföra.
Vi ritar det folk gillar
2/48
Umeå: för många handelsplatser
3/48
tadskärna med galleria, kultur möten
4/48
trömpilen handel med trafikproblem
5/48
Klockarbäcken: helt fel läge
6/48
undsvall en stark utmanare till centrum
7/48
n stadskärna som inte kan utvidgas
8/48
irsta ny stadskärna , byggd för biltrafik
9/48
kellefteå på väg mot undsvalls situation
10/48
arför är olbacken så framgångsrikt
11/48
nkätundersökning
12/48
nkätundersökning
Enkä-
13/48
nkätundersökning
14/48
en en mö lighet att utvidga stadskärnan
15/48
r kommunens planförslag
16/48
r kommunens planförslag
17/48
Övergripande riktlinjer och rekommendationer:
“… arbeta aktivt för att skapa etableringslägen som ger lågt bilresande.
… Vid nya etableringar ska god tillgänglighet för gående och cyklister säkerställas, samt närhet till busshållplatser.
ya större dagligvaruetableringar ska konsekvensbeskrivas med avseende på trafik, transporter och miljö.
… Miljövänliga transporter, bland annat genom samordnade leveranser och så få leveranser som möjligt ska uppmuntras av kommunen
Handelspolicy för Skellefteå (remissvers.)
Handelspolicy för Skellefteå
(remissvers.)
18/48
“… bilanvändningen har ökat under de senaste decennierna.
förutsättningar för ett hållbart samhälle genom mindre mängd resor med bil, mer miljö- och energieffektiva fordon och en satsning på gång- och cykel och förbättrad kollektivtrafik
andelsområden ska vara försör da med kollektivtrafik för att erb uda alternativ till bil.
tadskärnan ska prioritera kollektivtrafik, cyklister och fotgängare och bilister ska ha tillgång till goda parkeringsmöjligheter.”
Påverkansfaktorer
Handelspolicy för Skellefteå
(remissvers.)
19/48
Riktlinjer och rekommendationer
“Inte etablera fler e terna handelsområden
åta e isterande handelsområden utvecklas långsiktigt
God tillgänglighet med kollektivtrafik
Vi ska sträva efter att komplettera våra olika handelsområden med lämpliga butiker som stärker varandra.”
terna handelsområden
Handelspolicy för Skellefteå
(remissvers.)
20/48
e e terna handelsområdena ska ses som komplement till stadskärnan.
terna handelsområden ska primärt fokusera på andra kunder än de som vill utnytt a stadskärnan
örutom att de ska vara enkla att nå med bil ska de även vara enkla att nå med kollektivtrafik
utikslokaler i e terna handelsområden bör omfatta volymhandel med butiker som har egna entr er mot gatan.”
terna handelsområden
Handelspolicy för Skellefteå
(remissvers.)
21/48
Riktlinjer / Rekommendationer • ttrahera butiker med ett utbud som stärker stadskärnan
• kapa unika mil öer och mötesplatser i stadsrummet som attraherar besökare
• Stadskärnan ska vara tillgänglig med hållbara kollektivtrafikslösningar
• Bra parkeringsmöjligheter för cyklister och bilister
• rioritera fotgängare och cyklister i gaturummet
• Arbeta gemensamt med näringsidkare och fastighetsägare för att stärka stadskärnans attraktivitet.
Utveckla och värna livskraftig stadskärna
Handelspolicy för Skellefteå
(remissvers.)
22/48
tadskärnan som den upplevs idag och illustration av långsiktig utvecklingsmöjlighet
Utveckla och värna livskraftig stadskärna
Handelspolicy för Skellefteå
(remissvers.)
23/48
ur ska detta gå till
24/48
n offer you can t refuse
25/48
onsultrapport onarken ark
26/48
esecentrum norr om spåren
27/48
åg uss
esecentrum handel kultur
HandelHandel Handel
Handel
Handel
ulturhusGalleria
+ Bostäder
Handel
P
PP
Bostäder Bostäder
Galleria+ Bostäder
Galleria+ Bostäder
Bostäder
Kontor
P
P
28/48
ternhandeln flyttar in till staden
29/48
Referens från Atlantic City
30/48
Balderskolan: Nygatans “anchor store”
Bostäder + Handel
KontorP
P perimenthus
31/48
Bilvänligt torg + starkare CK
PGalleria
Öppet för enkelriktad biltrafik
32/48
Jönköpings passage
33/48
Ett Christiania för små och nya företag
P
Företag
34/48
Att planera är att välja
35/48
tmaningen från handeln
36/48
tmaningen från handeln
37/48
Solbacken idag
38/48
olbacken om tio år
39/48
ä ö et bör ade med några små lådor
40/48
Flera andra följde efter…
41/48
u ser det ut så här
42/48
Prognos från HUI, 2011
43/48
• Arbeta fram en etableringsstrategi• Sprida Handelspolicyn till berörda parter• Att tillse att riktlinjer och rekommendationer efterlevs• ortsätta utveckla trepartssamarbetet för stadskärnans utveckling mellan fastighetsägare, handel och kommun• ommunen måste bidra till att öka tillvä ten genom att obba processorienterat och på så sätt möta kundernas behov på ett smidigt och problemfritt sätt. • Bryta mönster genom att skapa utrymmen i stadskärnan för utveckling • Att arbeta i processer, där alla parter har sitt ansvar men där processen gör att man kan förstå helheten kommunen, privata fastighetsägare, privat näringsliv.
HUI:s rekommendationer
44/48
tt planera är att väl a vilken plats
45/48
Ur inledningen:
” Samtidigt som e ternhandelsområdet fortsätter att vä a kan försäl ningen åter förväntas ta fart
… men samtidigt som detta sker måste stadskärnan hållas levande och därför är det viktigt för Skellefteå kommun att skapa en handelspolicy
… för att på ett kontrollerat sätt se till att den framtida förväntade ökade köpkraften fortsätter utveckla kommunen.”
FRÅGA:H SK I H ET I SKELLE TE ,I MTI EN, M TI
Att planera är att välja
Handelspolicy för Skellefteå
(remissvers.)
46/48
nvitera e ternhandeln till staden
47/48
Handeln följer parkeringen
48/48
ör hållbarheten, lönsamheten gläd en