Processrätt S16 – Summarisk process och handräckning
Transcript of Processrätt S16 – Summarisk process och handräckning
-
7/24/2019 Processrtt S16 Summarisk process och handrckning
1/2
Processrtt S16 Summarisk process och handrckning,Opponering
1. Domvilloklagan ver utslag frn KFM
I 59:5 RB domvilloklagan avgrande av annan myndighet n TR som skulle ha verklagats
hos TR eller HovR sska klagan gras till HovR.
2. Domvilloklagan direkt till HovR
Fr att gra en domvilloklagan direkt till HovR krvs att utslaget eller domen vunnit laga
kraft, enligt 59:1 RB. Enligt 64 BfL anses utslaget vunnit laga kraft nr mjligheten till
tervinning g
tt ut.
3. Prvningstillstnd HovR & HD
Huvudregeln i 59:3 RB r att vid klagan ver domvilla ska 52, 54 och 56 kap RB tillmpas. I
vrt fall r domen dock meddelad av TR och rtten att verklaga TR:s dom samt regler om
sdant prvningstillstnd regleras i 49 kap RB. Eftersom det kapitlet inte nmns i 59:3 RB r
det inte tillmpligt pdomvilloklagan till HovR och sledes krvs inte prvningstillstnd.
Vidare behvs inte prvningstillstnd fr domvilloklagan som grs omedelbart i HD, enligt
59:3 RB. I vrt fall har Rin dock redan vnt sig till HovR, drmed r det ett verklagande av
HovR:s beslut. En sdan verklagan av HovR:s beslut till HD krver prvningstillstnd och
bedms enligt de vanliga reglerna, frmst i 54:9 och 54:10 RB i vrt fall.
4. Bedmning av domvilloklagan
Rin har gjort gllande att det frelegat hinder mot att prva talan vid TR eller i vart fall ett
grovt rttegngsfel som kan antas pverkat mlets utgng. Det utgr grunder fr
domvilloklagan enligt 59:1 p 1 och p 4 RB och innebr att TR:s beslut ska undanrjas.
59:1 p 1 RB freskriver att en grund fr domvilloklagan freligger om domstolen borde
beaktat ett rttegngshinder och avvisat mlet.9 KFM gav utslag enligt 42 BfL trots att Rinbestritt anskan i tid. Om ett bestridande grs inom rtt tid kan KFM inte bifalla enligt en
summarisk process och meddela en tredskodom, den ska i sdana fall lmna ver det till TR
om den skande begr det, enligt 33 BfL. Det freligger drmed hinder enligt 33 BfL fr
TR att ta upp mlet. Frgan blir dhuruvida TR ska underska omstndigheterna utifrn BfL
ex officio eller inte. Ngot std fr att TR ska terfrvisa mlet till KFM finns inte i RB, likt
det gr fr HovR i 50:28 RB. I NJA 2000 s 245 har ett ml hnskjutits felaktigt till TR men,
med hnvisning till NJA 1971 s 427, ansg inte HD att det var TR:s ansvar att ska efter
hinder enligt BfL fr att ta upp anskan. Utifrn detta kan vi alltsdra slutsatsen att TR ska ta
upp mlet och dma enligt RB:s regler trots att fel begtts av KFM, frutsatt att TR inte visste
om felet, drmed utgr det inte ett rttegngshinder i TR.
-
7/24/2019 Processrtt S16 Summarisk process och handrckning
2/2
Vi gr vidare till Rins andra pstende, att det frelegat ett grovt rttegngsfel. Eftersom KFM
inte beaktade Rins bestridande anskte han om tervinning enligt 52 BfL och KFM
verlmnade det till TR enligt 54 BfL. Rin uteblev dock frn TR utan laga frfall. TR
meddelade drfr tredskodom enligt 44:4 RB. Rttegngsfel freligger om domstolen
sidosatt eller tillmpat en processuell regel felaktigt. Det regleras i 59:1 p 4 RB och syftar till
grova rttegngsfel som kan antas ha inverkat pmlets utgng. I frarbetena framfrdes attdomstolarna ska avgra, utifrn frhllandena i varje enskilt fall, huruvida rttegngsfelet r
grovt eller inte. Vid den bedmningen beaktas beskaffenheten av den regel som sidostts.
I NJA 2001 s 575 lmnades yrkandet om att TR:s tredskodom skulle undanrjas utan bifall d
HD konstaterade att ett rttegngsfel inte kan lggas TR till last nr kranden inte gjort
gllande att KFM felbedmt bestridandet. Det ansgs heller inte vara TR:s plikt att underska
KFM:s handlggning ex officio. Rin har inte beropat felet som KFM gjorde till TR, eftersom
han inte dk upp i TR, vilket HD i 2001 s 575 ansg vara skl nog fr att lmna
domvilloklagan utan bifall. Utifrn en jmfrelse med NJA 2001 s 575 kan dock ppekas att
HD dr lade vikt vid att kvinnan inte beropat KFM:s fel. I vrt fall sger HD endast att Rinkunde agerat annorlunda i TR, men talar det fr att vi ska gra en annorlunda bedmning i
vrt fall? Jag anser varken att rttegngshinder eller grovt rttegngsfel frelegat i vrt fiktiva
fall. TR inte ska ska efter hinder att ta upp mlet ex officio och TR har heller inte sidosatt
ngon processuell regel i vrt fall. ven om det kan anses hrt sktte TR processen korrekt
som meddelade tredskodom nr Rin inte dk upp. Domvilloklagan ska sledes inte bifallas.
Jag har nu frmst utgtt frn HD:s resonemang i NJA 2001 s 575, men ddetta rttsfall hade
tvdissidenter vill jag ppeka att prejudikatvrdet kan ifrgasttas.
5. tervinning av tredskodom
Enligt 49:1 st 3 RB fr en tredskodom inte verklagas, det ska ske genom tervinning enligt
44:9 RB. Rin har redan anskt om tervinning av KFM:s utslag, vilket anses vara en
tredskodom enligt 60 BfL. Eftersom tervinning bara kan gras en gng enligt 44:10 st 2
RB kan Rin inte anska om tervinning av TR:s dom och drmed heller inte fden materiellt
prvad, ddomstolen vid domvilloklagan endast prvar det processuella frfarandet. Han
kunde dremot, likt kranden i NJA 2001 s 575, dykt upp i TR och dftt sina invndningar
mot bolagets anskan prvade psamma stt som om bolaget velat att KFM skulle hnskjuta
frgan till TR enligt 33 BfL. Han hade dven haft mjlighet att verklaga TR:s dom. Nr
mlet kommer till TR ska det visserligen prvas utifrn RB:s regler, men enligt praxis r det
lmpligt att TR inledningsvis prvar den framfrda invndningen i bestridandet av anskansom en avvisningsfrga, eftersom den avser sjlva frutsttningarna i mlet som vertagits
frn KFM. Om Rin dykt upp till huvudfrhandlingen skulle alltsTR kunnat granska KFM:s
handlggning av Rins bestridande. ven enligt frarbetena till 21 BfL frutstts att en
prvning av frgan om avvisning ska ske i TR.