PROCESSLEDNING FÖR UTVECKLING AV TRÄINDUSTRIN I REGION SMÅLAND, ÖARNA OCH ÖSTERGÖTLAND

Ett EU-projekt genomfört av Träcentrum medsamarbetspartners under tiden 2009-01-01—2012-11-30

3

Stiftelsen Träcentrum Nässjö har

under många år drivit olika utvecklings-

projekt för utveckling av den svenska

trärelaterade industrin. Insatserna är

behovsstyrda och baseras på industrins

efterfrågan. Stiftelsen Träcentrum har

under de senaste tio åren med egna

medel finansierat projekt med totalt 5,7

miljoner kronor. Många projekt har också

finansierats av företag själva, av EU-medel

från sociala och regionala fonden, samt av

lokala, regionala och nationella myndig-

heter. Under 2004-2007 drev Träcentrum

projektet Trä - en tillväxtsektor.

När detta projekt började närma sig

slutet kände vi att det behövdes en större

satsning och en bättre samordning av

insatserna mot träindustrin i Småland.

Detta ledde till att vi tillsammans med

regionförbunden arbetade fram ett

projekt för nätverksutveckling bland

aktörer som jobbar med företagsutveckling

i framför allt Jönköpings och Kalmar län.

Det projektet fick namnet Processledning

av träindustrin i Småland, Öarna och Öster-

götland. Denna skrift är en rapportering

av projektets genomförande och resultat.

INLEDNING

4

Omvärlden ställer stora krav på

förändring och nytänkande i dagens till-

verkningsindustri. Träindustrin i regionen

består till största delen av små och medel-

stora företag där 80 procent av företagen

har färre än 20 anställda. Dessa företag har

begränsade resurser för utvecklingsarbete.

En viss kritisk massa av samverkande

företag och organisationer behövs för

att driva utvecklingen framåt. I dagsläget

begränsas träindustrin i sin utveckling då

de olika klustren/aktörerna i regionen

inte är länkade med varandra eller sam-

verkar i olika utvecklingsprojekt. I stället

för att gemensamt samverka kring olika

utvecklingsfrågor som t ex affärsutveckling,

internationaliseringsmöjligheter, produk-

tionsutveckling m m försöker man lösa sina

problem så gott man kan enskilt eller till-

sammans med någon annan enstaka aktör.

STIFTELSEN TRÄCENTRUMNÄSSJÖ

SÅ KOM PROJEKTET TILL

På initiativ av 34 företag, två kommuner och en privatperson bildades år 1991 Stiftelsen Träcentrum Nässjö.

Syftet var och är fortfarande att i

en näringslivsdriven stiftelseform utan

vinstintresse och med ett stort allmän-

nyttigt fokus, driva utvecklings- och

utbildningsfrågor i nära samarbete med

företag i branschen. Detta klusterinitiativ

har växt till en i dag stark och handlings-

kraftig organisation med kompetens inom

flera olika områden. Träcentrum har som

grundprincip att inte göra allt själva, utan

i största möjliga mån samarbeta med

andra aktörer för att nå lyckade resultat i

olika utvecklingsaktiviteter.

5

Genom att länka klustret Träcentrum med

andra aktörer/kluster i regionen ville

vi skapa förutsättningar för regionens

företag och organisationer att utvecklas

vidare.

Ur finansiärernas perspektiv finns en annan

dimension, eftersom det är flera aktörer

som arbetar mot samma målgrupp. Olika

projekt och aktiviteter startas och det har

hänt mer än en gång att flera aktörer

arbetar i parallella spår, vilket innebär

slöseri med resurser. De olika projekten

och aktiviteterna har i skiftande omfatt-

ningar haft beröring med varandra. Men

det finns inte något helhetsgrepp, varken

ur ett regionalt, lokalt eller branschpers-

pektiv. Det är svårt för företagen att förstå

vem som gör vad och vem som de ska ha

kontakt med. Därför fanns ett behov av

ett samverkansprojekt.

6

Förutsättningar fanns för en mer

strukturerad samverkan mellan olika

aktörer i Småland. Då aktörerna har olika

syfte, mål och målgrupp samt olika styrka

och resurser fanns det behov av en neutral

motor som ur ett övergripande perspektiv

drev och samordnade insatserna för trä-

industrins utveckling. Med övergripande

perspektiv tänker vi i första hand Smålands-

regionen och i andra hand södra Sverige. I

projektet gjorde vi avgränsningen Småland

& Öarna samt delar av Östergötland.

Att samordna olika aktörer och utveckla

en klustermotor är en omfattande process

som tar tid att ta sig igenom. I den bästa

av världar kan vi alla önska att detta

omfattande arbete skulle genomföras per

automatik i varje organisation.

Projektet byggde på att medverkande

parter steg för steg gemensamt skapade

förutsättningar för ett närmare samarbete

och utveckling av klustermotor/motorer.

Det handlade om att ingående penetrera

ett antal frågeställningar och hitta en ge-

mensam syn på nätverket och samarbetet.

Några frågeställningar:

• Vilka är vi, vad kan vi, vad vill vi, vad har

vi i uppdrag att göra i våra organisationer

• Vilka är våra roller i regionens

innovationssystem

• Vem ansvarar för vad – hur gör vi för att

minimera dubbelarbete mot samma företag

VAD VILLE VI UPPNÅ?

MOTOR, MÄKLARE, PROCESSLEDARE, EXPERT

Målet med kluster- utvecklingen

Rolleroch

ansvar

Samspeloch

rutiner

Kommuni- kation

Ekonomiska flöden

Kvalitets- säkring

Processutveckling av klustermotor

7

SAMARBETSPARTNERS I PROJEKTET• Stiftelsen Träcentrum Nässjö

• Träcentrum Nässjö Kompetensutveckling AB

• Almi Företagspartner i Jönköping AB

• Länsteknikcentrum AB

• GnoHow/ IUC Olofsström AB

• Swerea Swecast

• IUC Kronoberg AB

• IUC Kalmar AB

• Nybro Företagsgrupp

• Mittpunkt Högsby

• Hultsfreds Kommun

• IUC Öst AB

• Regionförbundet i Jönköpings län

PROJEKTET HAR FINANSERIATS AV:• Stiftelsen Träcentrum Nässjö

• Regionförbundet i Jönköpings län

• Regionförbundet i Kalmar län

• Europeiska Regionala Utvecklingsfonden

• Hur kan vi nyttja varandras resurser på

bästa sätt

• Hur ser en ”nätverkare” ut, vilken sorts

person är optimal i det arbete vi bedriver,

vad kan man göra för att bli bra

nätverkare

• Hur vill vi att ett samarbete ska fungera

• Hur går vi till väga för att få med oss hela

våra organisationer i samarbetstänkandet

och inte bara de som är med i process-

utvecklingsarbetet

• Vad krävs för att vi ska nå målet med

projektet – skapa en roadmap för projektet

• Hur ska vår kommunikation se ut internt

och externt på både kort och lång sikt

• Hur fungerar de ekonomiska flödena

i samverkan – vem betalar för vad och

i vilket sammanhang, hur påverkar

ekonomiska aspekter samverkan mellan

olika parter

8

Inledningsvis i projektet träffades alla

i stor grupp för att lära känna varandra

och hitta de gemensamma nämnarna som

vi har inom ramen för varje organisations

arbete mot den trärelaterade industrin.

En professionell mötesledare hjälpte oss

att genomföra strukturerade möten med

tydliga teman. Något av det första vi gjorde

var att ta fram en SWOT-analys för trä-

industrin för att ha en gemensam position

att utgå från inför samarbetet i projektet. Vi

identifierade ett antal fokusområden där

medverkande organisationer har mycket

gemensamt att samarbeta kring och vi

gjorde också roadmaps för varje fokus-

område. Vi valde att arbeta med roadmaps

för att vi med den metoden fick en bra

överblick över vad som behövde göras och

hur arbetsuppgifterna hängde ihop.

När vi kommit så långt i projektet

övergick arbetet mer till de identifierade

fokusområdena, som var:

• Företagsutveckling

• FoU

• Långsiktig kompetensförsörjning

-Arbete med attitydfrågor

-Validering

• Internationalisering

Inom varje grupp genomfördes täta

arbetsmöten för att hitta gemensamma

utvecklingsmöjligheter och för att lära

känna varandra ytterligare. Vid projek-

tets slut var Internationalisering en del

av Företagsutveckling och inom ramen

för Långsiktig kompetensförsörjning var

fokus att titta närmare på attitydfrågorna.

Flera försök till branschöverskridande

projekt gjordes inom området validering,

men då frågan nu drivs av YH-myndigheten

ingår vi i det nationella samarbetet och

driver inget eget projekt.

HUR JOBBADE VI I PROJEKTET?Det viktigaste när man ska samarbeta med andra organisationer är att inse att det är människor som ska samarbeta. Då handlar det alltid om att man måste lära känna varandra, få förtroende för varandra och hitta gemensamma nämnare för samarbetet.

9

SWOT-ANALYSGJORD VÅREN 2009

• Specialkomponenter• Nischprodukter• Bred bransch• Kunskap om produktion och produktionsteknik• Råvaran – skogen, stor råvarubas• Förnyelsebar råvara• Svensk design

• Svensk kvalitet• Leveranssäkerhet• Finansieringslösningar• Bra produkter• Stabil ekonomi och arbetsmarknad• Öppenhet för samt vilja till samarbete

• Effektivisering• Teknikutveckling• Exportmarknaden• Generationsväxling• Svenskt – miljövänligt• FoU• Produktutveckling• Inhemskt virke• Öka samverkan mellan • företag• Designutveckling/ nischföretag• Samverkan trä – andra material

• Branschen måste vara attraktiv för ung, kreativ, rätt utbildad arbetskraft• Attitydfrämjande åtgärder• Utveckla samverkan mellan industri och industriella utbildningar• En välmående industri på landsbygden möjliggör en levande landsbygd• Samverkan som möjliggör affärsdrivande nätverk

• Generationsväxling• Konkurrens – t ex Kina• Låg förädlingsgrad• Språk• Ersättningsmaterial• Risk för utslagning• Ägare långt bort• Konservatism• Konjunkturerna

• För stort produktions- fokus på bekostnad av marknadsfokus• Allmänheten har en skev bild av träindustrin• Skolan har en skev bild av träindustrin

• Inget ingenjörsmaterial• Inte konkurrenskraftiga företag• Kunskaper i huvudet på de erfarna• Konjunkturkänslig• Företagen har inte kompetens för export• För små för export• Åldersstrukturen• Inga FoU resurser• Svag omvärldsanalys• Låg förädlingsgrad• Låg IT kompetens• Låg utbildningsnivå

• Ledarskapet• Marknaden• Kunskapen om trä håller på att försvinna• Attityder till trä och träindustri• Svag drivkraft för produktutveckling• Taktikfrågor – prioritering framför strategifrågor – långsiktighet saknas• Låg nivå på marknads- kunskaper

STYRKOR SVAGHETER

MÖJLIGHETER HOT

Analysen gjordes av deltagare från medverkande organisationer på ett projektgruppsmöte våren 2009.

10

Från början var tre områden i fokus;

strategiutveckling, affärsutveckling och

produktionsutveckling. Efter en tid enades

gruppen att de fokusområden som skulle

arbetas vidare med var affärsutveckling

och produktionsutveckling och man be-

slöt att dessa aktiviteter skulle genomför-

as under samlingsnamnet Industrilyftet.

Inom affärsutveckling utarbetades även

konceptet Marknadslyftet som testades

men det fanns svårigheter med att rekry-

tera intresserade företag.

De tyngsta insatserna, där de flesta pro-

jektdeltagare hade intresse i att medver-

ka, var inom produktionstutveckling.

Inom produktionsutveckling har följande

koncept använts för att utveckla företagen

inom respektive organisation:

• Effektiva Arbetsplatser: utvecklat av

IUC Sverige

• Smart Produktion: utvecklat av

IUC Sverige

• Effektiv Produktion; en vidareutveckling

av Smart Produktion

• Produktionslyftet; utvecklat av Chalmers

och Swerea IVF

Följande aktiviteter har skett inom res-

pektive organisation under projektiden

(finansierade utanför detta projekt):

Mittpunkt Högsby; Effektiv och håll-

bar utveckling, Lean & Green för Unga

Företagare i samarbete med Träcentrum

(uppstart under hösten 2011).

IUC Kronoberg; Intresse för EA-nätverk,

driver projektet Kunskap och Effektivitet

ett Lean light-projekt med 15 deltagande

företag (tre inom träindustrin) Konsult

från Träcentrum medverkade i arbetet på

de tre trärelaterade företagen.

FÖRETAGSUTVECKLING OCH INTERNATIONALISERINGInsatserna inom arbetsgruppen för företagstutveckling inleddes med en workshop 8 september 2009. Under denna workshop utarbetades en bruttosamanställning, som gruppen arbetade vidare med vid de fortsatta träffarna. Resultatet dokumenterades i en roadmap för företagsutveckling som i princip utgjort grunden för hela delprojektet.

11

IUC Kalmar; Intresse för Marknadslyftet

men genomfördes inte på grund av svagt

intresse från företagen. Genomfört semi-

narier med Produktionslyftet, har koncepts

för CSR och Lean & Green. Bistått

Träcentrum med konsultinsatser i uppdrag

mot nätverket Inredningsalliansen.

IUC Gnow How; Konsult från Träcentrum

genomfört insatser inom Effektiva Arbets-

platser. Initiativ med insatser inom för-

bättringsarbete och underhåll är under

planering.

IUC Öst; Har genomfört ett EA-nätverk

tillsammans med Träcentrum, har ambitio-

nen att starta ytterligare ett. Deltagit med

extern konsult i Inredningsalliansen.

Träcentrum; Marknadsför och genomför

Produktionslyftet i samarbete med ett

lokalt konsultnätverk, driver Effektiv

Produktion (Lean light-koncept) och

Effektiva Arbetsplatser som bl a används i

Inredningsalliansen, ett uppdrag som

Träcentrum genomför åt ITAB Shop

Concept Nässjö AB med fyra under-

leverantörer.

Länsteknikcentrum; Medverkat vid finan-

siering av Smart Produktion för ett företag

inom Skärteknikcentrum samt banat väg

för avtal med Produktionslyftet för ett

företag. Båda företagen coachas av konsult

från Träcentrum. Länsteknikcentrum lades

dock ner mitt i projektarbetet.

12

SLUTSATSER FÖR FOKUSOMRÅDE FÖRETAGSUTVECKLINGAtt arbeta med olika samverkansformer

mellan olika aktörer inom ett avgränsat

geografiskt område kan snabbt leda till

goda resultat. Att snabbt komma till skott

och göra värdeskapande saker mot respek-

tive organisations målgrupp tillsammans

är helt klart en framgångsstrategi som kan

vidareutvecklas. Träregion Småland som

startades 2012 är en naturlig fortsättning

på denna ansats där erfarenheter kan

vidareutvecklas.

Mål- Kunna länka den bästa kompetensen till rätt företag- Kunna presentera en tydlig kompetensprofil- Kunna presentera ett tydligt och kompetent nätverk av resurs- personer

Hur marknadsföra och synas?Kundbas?

Hur arbeta som rådgivare, mäklare, mentor

Workshop

Målgruppen

Samverkansformer - säkerställa driva

processen Industrilyftet Arbetsgrupper

inom : StrategiutvecklingAffärsutvecklingProduktionsut-

veckling

KESME

Skarpa case och concept

Goda exempel

Hur gå vidare?

Företagens behov

Vad kan vi erbjuda?

Finansiering

ROADMAPGrupp för företagsutveckling

13

FORSKNING OCH UTVECKLING

Inom denna del arbetade vi med att

hitta samverkansformer med högskolor,

universitet och forskningsinstitut. Gemen-

sam workshop genomfördes med Högskolan

i Jönköping, Linköpings Universitet och

Linnéuniversitetet m fl. Förutsättningarna

för ett samarbete har konkretiserats utan-

för projektet, inom ramen för Träregion

Småland som regionförbund och läns-

styrelser i Jönköpings län tillsammans fattat

beslut om.

I Träregion Småland är en av de sex projekt-

delarna en företagsforskarskola där flera

olika aktörer tillsammans jobbar med att

koppla samman doktorander med företag.

Företagsforskarskolan förväntas starta

under 2013.

14

LÅNGSIKTIG KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Ganska tidigt i projektet kom gruppen

fram till en bra metod för att lära mer

om varandras arbetssätt och metoder;

att genomföra regionala temadagar kring

området långsiktig kompetensförsörjning.

Projektgruppen valde att arrangera dessa

goda exempel-träffar koncentrerat under

ett år, för att sedan kunna använda resten

av projekttiden till att dra erfarenheter

och slutsatser utifrån vad vi lärt oss och

reflekterat över.

Gruppen som arbetade med långsiktig kompetensförsörjning träffades regelbundet under projektets gång, oftast med två-tre månader mellan mötena, ibland tätare. Fokus har varit attityder till träteknik och industri.

Initiativtagare startar process

Ekonomiska lösningarGenomförande av

konkreta aktiviteter

Identifiering av lokala intressenter inom ämnesområdet,

kontakt och förankring med dessa

Rollfördelning

Uppföljningar, genomförade av

eventuella förändringar

Inrättande av formella rutiner (möten,

kontaktpersoner)

Upprättande av gemensamma

målsättningar/områden att arbeta med

Slutmål med processen:Förhoppningsvis

kontinuitet samt upp- fyllande av uppsatta

målsättningar

PROCESSMODELL FÖR ARBETE MED ATTITYDFRÅGOR, framtagen under arbetet i gruppen som fokuserat på området långsiktig kompetensförsörjning. Modellen beskriver de olika steg som vi har identifierat som nödvändiga för att initiera och driva en process kring attitydfrågor.

15

Ungdomar

Media

Träproducenter /sågverk

Fackliga organisationer

Bransch- organisationer

Företag Kommun/ politiker

Eftergymnasiala utbildningar

Gymnasium

Grundskola

Föräldrar

Aktiviteter kring attityder till trä,

teknik och industri

Steg 1:

Gemensamt komma fram till hur vi på

bästa sätt skulle arbeta med temaområdet

i syfte att uppnå utveckling för de delta-

gande organisationerna inom områdena

”roller och ansvar”, ”rutiner för samverkan”,

”ekonomiska flöden”, ”kommunikation”

samt ”kvalitetssäkring”.

Steg 2:

Vi kom gemensamt fram till att en bra

metod för att utveckla ovanstående skulle

vara att arbeta med temadagar kring om-

rådet långsiktig kompetensförsörjning.

Vi enades om att varje deltagare i gruppen

fick ansvar för att organisera en egen tema-

dag som skulle visa på ett eller flera goda

exempel från den region där respektive

deltagare verkar. Genom detta skulle vi få

en blandad information som skulle kunna

ge nya infallsvinklar och idéer för oss alla.

Steg 3:

Utifrån genomförda goda-exempel-

seminarier/träffar arbetade gruppen med

att dra erfarenheter och slutsatser.

Steg 4:

De resultat som kom fram i steg 3 är

följande:

a. Intressentmodell för området

”aktiviteter kring attityder till trä,

teknik och industri”

b. Processmodell för arbete med

attitydfrågor

METODIKEN FÖR GRUPPEN HAR I KORTHET VARIT ATT:

INTRESSENTMODELL,framtagen av den arbetsgrupp som har fokuserat på området långsiktig kompetensförsörjning. Modellen visar att det finns en rad olika intressenter för aktiviteter kring attityder till trä, teknik och industri.

16

REGIONALT UTVECKLINGSARBETEJÖNKÖPINGS LÄN/GNOHOW

Under projektets genomförande på-

gick också regionala utvecklingsarbeten.

I Jönköpings län jobbade GnoHow/IUC

Olofström med attitydfrågor i Gnosjö

kommun, som trots sin ”Gnosjöanda”

har svårt att locka ungdomar till industri-

arbete. Flera workshops genomfördes.

Resultatet är att ett stort antal aktörer har

gått samman för att ta gemensamma kraft-

tag kring attitydfrågorna. Samarbetet drivs

nu vidare inom ramen för Teknikcollege

Västra Småland.

KALMAR LÄN/ IUC KALMARNär projektet inleddes hade IUC Kalmar

precis bytt ledning och organisationen

var ganska anonym i länet. Inom ramen

för projektet har IUC Kalmar jobbat

intensivt med att länka samman sig med

näringslivsbolag och Lokala Utvecklings-

Centra (LUC). Genom ett fokuserat arbete

är det nu en större samverkan för företags-

utveckling i allmänhet och träindustriell

utveckling i synnerhet i Kalmar län. Flera

nya regionala projekt har startats av IUC

Kalmar tack vare det lokala och regionala

samverkansarbetet.

Övriga resultat och slutsatser från

gruppens arbete är:

• En ökad förståelse för hur olika för-

utsättningar påverkar möjligheterna att

genomföra olika slags aktiviteter

• En gemensam slutsats att eldsjälar är

oerhört viktiga för att driva på och skapa

engagemang i arbete som berör attityder

till trä, teknik och industri

• En gemensam insikt i att området

”attityder till trä, teknik och industri”

är oerhört komplext, vilket inte minst

intressentmodellen visar. Det går att

betrakta frågan ur en rad olika perspektiv

• En insikt i att det som många gånger har

gjort de goda exemplen framgångsrika är

enträget och långsiktigt arbete med olika

intressenter som drar åt samma håll

17

MILJÖ, JÄMSTÄLLDHET OCH INTEGRATION

Gemensam kompetensutveckling för

medverkande organisationer var en

punkt vi jobbade med. Vi genomförde

flera seminarier kring CSR (Corporate

Social Responsibility där miljöfrågor och

arbetsmiljö är viktiga delar) för att bli mer

upplysta kring ett modernt miljöarbete.

IUC Kalmar deltar i ett internationellt

projekt kring CSR och har därmed byggt

upp en bra kompetens i ämnet. Genom

dessa seminarier i vårt projekt har fler

blivit medvetna om CSR och att det också

finns en ISO-standard att jobba utifrån.

Seminarierna belyste också andra sätt att

jobba med CSR för att följa upp och mäta

sitt arbete.

Jämställdhet och integration kan vara

svåra ämnen att få in på ett bra sätt i

projekt av den här typen. Så hur gör man

för att belysa ämnena ur ett nytt perspektiv?

Vi bjöd in Claes Schmidt som är transve-

stit och föreläser om mångfald. Han före-

läser alltid som Sara Lund och tar på ett

intressant och inspirerande sätt upp ordet

”normalt” till diskussion och konstaterar

att det oftast handlar om vad man är van

vid. Detta seminarie diskuterades långt

efter att Sara Lund var hos oss och det är

få föreläsningar som berört på det sätt

som denna eftermiddag gjorde. Semina-

riet gav ringar på vattnet och en av del-

tagarna på seminariet ordnade (utanför

projektet) så att lärare och elever på en

skola i Nybro också fick träffa Sara Lund

och diskutera vad som är ”normalt”.

Foto: Elisabeth Ohlson WallinSara Lund/Claes Schmidt

18

VAD HAR VI UPPNÅTT MED VÅRT PROJEKT

Projektet har genererat flera nya projekt.

Inom ramen för den del i projektet som

handlade om företagsutveckling startades

samarbeten kring olika Lean-koncept. Tack

vare kontakterna som vi hade i projektet

kunde flera IUC-bolag komma igång och

börja arbeta konkret med Lean.

Dessa kontakter och det samarbete som

initierades i projektet löper fortfarande

på då vi har hjälpt varandra vid genom-

förandet av olika korta och långa Lean-

projekt med framför allt trärelaterad

industri.

Vi har fått en mycket bättre kännedom

om svårigheterna och möjligheterna med

att förändra folks attityder till industriella

yrkesområden. Detta kommer de organis-

ationer som deltagit i projektet att ha stor

nytta av framöver.

Projektet har gett ringar på vattnet genom

att nya projekt har initierats för att sedan

lämnas över på extern part att driva vidare.

KESME är ett EU-finansierat projekt som

Swerea Swecast genomfört där tankarna

på ett gemensamt konsultnätverk initie-

rades i vårt projekt. Eftersom det inte var

lämpligt att driva frågan vidare i det egna

projektet fördes det vidare och aktörer i

Jönköpings län har via Swerea Swecast

gjort en förstudie i frågan. Ett annat

projekt som förts över till annan aktör är

det samarbete som initierades i Gnosjö

kommun för att jobba med ungdomars

attityder till industriarbete. Detta nätverk

drevs fram av GnoHow efter ett projekt-

möte i just Gnosjö och efter ett antal

initiala träffar fördes projektet över till

Teknikcollege Västra Småland som driver

frågan vidare.

Genom att vi jobbat med projektet under nästan fyra års tid har vi lärt känna andra aktörer i regionen bättre. Det är öppnare kommu-nikationsvägar och vi har lärt oss att se möjligheter till samverkan i olika sammanhang. Vi har fått svar på många av frågorna vi inledde projektet med, även om vi ibland inte fått det svar vi förväntat oss. Här är några fler konkreta resultat av projektarbetet:

19

SVÅRIGHETERAllt har inte flutit på problemfritt.

Som vi nämnde i inledningen är det alltid

människor som samarbetar. Ändå är orga-

nisationerna i sig viktiga, särskilt när dessa

fyller en viktig funktion i regionen. Under

projektets genomförande lades Länsteknik-

centrum i Jönköping ner och en viktig aktör

i regionen försvann.

Det är också organisationen man måste

försöka samverka med när någon byter

jobb eller går i pension. Det är inte själv-

klart att alla tar ansvar för att föra över

samverkanskontakter när man slutar sin

anställning, oavsett orsak. Detta är och

kommer alltid att vara den svåraste delen

i att länka ihop sin egen verksamhet med

andras.

IUC Kalmar har tack vare ett närmare

samarbete inom Kalmar län startat flera

regionala utvecklingsprojekt.

Flera av de frågor som Träcentrum driver

har aktualiserats i den gemensamma

strategi för träindustrins utveckling som

regionförbund och länsstyrelser i Småland

har fattat beslut om. Såväl Företagsutveckling,

FoU som Långsiktig kompetensförsörjning

är viktiga områden i Träregion Småland.

Projektet har lagt grunden till att vi nu är

rustade att kunna genomföra de uppdrag

myndigheterna har gett oss för utveckling

av den småländska trärelaterade industrin.

Klustermotorn och nätverkaren ställs inför

nya utmaningar och vi ser fram emot att ta

tag i dem tillsammans med olika samarbets-

partners. Ett konkret resultat av projektet

är att det viktiga utvecklingsarbetet

fortsätter inom ramen för den beslutade

småländska Trästrategin där arbetet nu

lever vidare i allra högsta grad.

PROJEKTET HAR FINANSIERATS AV

CC

J