1Tema: Support

NR 1/02Ett magasin från ProAct

Tema: Support

– när support ochsamarbete ställs

på sin spets

SCB

PRV:

Slutet gott– allting gottVirtualisering:

Nirvanaeller hype?

2

3

ProAct är specialist och fristående integratör med lösningar, kompetens, metoder

och produkter inom området säker infrastruktur för verksamhetskritisk information.

Bolaget, som är verksamt i Danmark, Finland, Norge, Sverige och Schweiz

inriktar sig mot medelstora och stora företag och organisationer som har behov av

säker och effektiv hantering av verksamhetskritisk information.

Verksamheten bedrivs i Köpenhamn, Århus, Helsingfors, Uleåborg, Oslo, Bergen,

Stavanger, Trondheim, Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund, Sundsvall, Karlskrona

samt Zürich, med drygt 285 personer. Flertalet av dessa medarbetare har teknisk

inriktning. En hög teknisk kompetens och lång erfarenhet hos medarbetarna

kännetecknar ProAct.

ProAct IT Group AB är noterat på Stockholmsbörsens O-lista.

4

”Överlast?”Det är nog många som någon gång kännt att man drunknar i

information, t.ex. när man varit borta från kontoret någon dag

och sedan hittar 200 olästa email som alla pockar på sin

uppmärksamhet. Tittar men sedan i den vanliga inkorgen så

finns det säkert lite vanlig fysisk

post som också vill ha uppmärk-

samhet. Kort sagt känns det då

som om man drabbats av Information Overload.

En undersökning gjord nyligen av University of California i

Berkeley Californien visar att det skapas någonstans mellan 1 till

2 exbyte (just det, många nolllor......) unik information i världen i

år! Det är detsamma som 250 Mb för varje levande människa

på jorden. Detta gäller all information, oavsett format och även

om den som tittar i sin fysiska inkorg inte kan tro det så är

andelen information på papper endast 0,003% av totalen!

Om vi håller oss till den typ av information som ligger

närmare ProActs verksamhetsområde så visar det sig att av all

information inom ett företag så säger studien att 55% finns på

PC/arbetsstationer. Frågan som då genast dyker upp är hur

denna information tas omhand, i synnerhet för alla de PC som

är bärbara och som flyttas runt.

Det läggs idag mycket energi på att designa effektiva och

säkra system som kan hantera informationsvolymer och tillväxt i

de serverbaserade systemen som företaget är beroende av. Här

läggs mycket kraft på att hantera V/V/C (Volume/Value/Cost)

men vad görs åt den information som finns på bärbara PC.

I n n e h å l lSCB och den tuffa hösten 5–7IT och ekonomi 8–9Hur man tecknar ett supportavtal 10Utbildning: en förutsättningför kompetens 11PRV – När allt var borta 12–13

L e d a r e

Ta en tänkt händelse;

Nils sitter på kontoret och jobbar med en

offert för en viktig kund. Senare på kvällen

skall offerten presenteras och det återstår nu

bara för Nils att hämta sin son på dagis innan

han skall åka till det viktiga mötet.

Inte klokt, men ändå troligt, är det att Nils

under några korta minuter lämnar PC:n i

bilen för att hämta sonen. När han kommer

ut finns bara en sönderslagen ruta och

portföljen med PC:n är borta.

Med den bärbara PC:n finns två uppen-

bara risker. Om en bärbar PC kommer på

drift så kan informationen givetvis hamna i

fel händer, men lika allvarligt kan vara att

den information som fanns på PC:n inte kan återskapas. För Nils

del innebar denna händelse att mötet fick ställas in, en konkur-

rent kom in med ett nytt bud och affären gick förlorad.

”Överlevnad?”

Hur ser det ut hos Dig? Ta en funderare på hur Nils skulle

klarat ut sin situation och vad kan göras för att undvika en

liknande händelse. Givetvis är det lite svårare att hantera ett

”moving target” som bärbara PC, men idag fins både verktygen

och kunskapen hur man kan förbättra skyddet för sådan här

information utan att för den skull drabbas av oändligt med

arbete. Tillgången på information är en överlevnadsfråga, det

har vi sagt länge på ProAct. Kanske är det dags att titta på alla

bärbara PC?

Meta Group: A WAN, LAN, SANin a CAN 14–15Virtualisering: nirvana eller hype? 16–17IBC Euroforum konferens 18Noterat 19Krönika 20

Per-Arne LundbergVD, ProAct IT Group

R E

P O

R T

A G

E 12Sid

PRV råkade ut för detsom inte får hända,alla filer försvann.

Utkommer med 5 nummer 2002.Upplaga: 9 000.Nummer 2/2002 kommer ut i april.Ansvarig utgivare & redaktör:Hanna Köllerström, tel 08-410 666 25.Repro/Tryck: Stellan Ståls Grafiska AB.Foto omslag: Ulla-Carin EkblomProducerad av: www.pladera.comAtt annonsera...i Proactuellt går som synes alldelesutmärkt. Den du ska kontakta är HannaKöllerström på tel 08-410 666 25.E-post: hanna.kollerstrom@proact.se

Tel ProAct: 08-410 666 00

4

5

VStatistiki retur

Backup – reserv. Ingenting som används hela tiden men som ärvansinnigt bra att ha de få gånger som den behövs.

Precis som med support – vansinnigt viktig då till exempelbackup-funktionen inte fungerar. Läs om SCB:s intensiva höst.

6

– Vi har inte något absolut behov av attinformationen finns tillgänglig dygnet runtalla dagar på året. Däremot är vår informa-tion värd mycket. Att till exempel förloradata för den partipolitiska opinionsunders-ökningen som vi gör två gånger per årskulle medföra allvarliga konsekvenser.Sådan information kan inte återskapas.

Och Fredrik Hård af Segerstad har,som ansvarig för IT-driften hos SCB i Öre-bro varit djupt bekymrad. Hösten 2001 satthan allt annat än bakåtlutad i stolen. Dåfanns ingen fullt ut fungerande backup påhela SCB, och man kunde inte hitta pro-blemet.

V utbildning eller varför inte arbetskostnads-index, som påverkar prisutvecklingen.

SCB:s verksamhet är uppdelad mellanÖrebro och Stockholm, vilket innebär attIT-driften består av två kompletta IT-av-delningar. Backup sköts med hjälp avStorageTek 9710 bandrobotar tillsammansmed programvara från Legato.

Fram till år 2000 fungerade lösningenmed NT-servrar på båda orterna, men avkapacitetsskäl var man tvungen att för-ändra lösningen till UNIX-baseradeservrar. Under hösten 2000 påbörjadesförändringsarbetet i Örebro. Underinstallationsperioden uppstod vissa pro-

blem, men i januari året därpå fungeradeallt på båda orter.

När man sedan skulle genomförasamma förändringsarbete i Stockholmbörjade problemen. De båda orternas sys-tem kopplades samman, vilket ledde tillstörningar i Stockholm såväl som Örebro,och backupen upphörde att fungera. Efter-som domän-namnservicen inte fungerade,fungerade backup-funktionen enbart tillviss del under några månader.

SCB äger all sin utrustning men har lagtut driften på IBM, inklusive backup-lös-ningen som kommer från ProAct.

När SCB inte såg någon lösning på pro-blemet och man inte kunde fortsätta arbetautan en fungerande backup, tillsattes enkrisgrupp under ProAct ledning. Alla in-blandade – IBM, ProAct och SCB arbe-tade med att hitta felet och därmed se påvems ansvar det låg.

– Ingen hade någon aning om var feletvar och vi på SCB hade ingen detaljplan.Vi visste bara att det var nödvändigt attIBM och ProAct tillsammans satte sig neroch löste problemet, säger Fredrik.

– Arbetet hölls ihop av Bertil Kamf frånProAct och vi hade kontakt varje veckaför att se till att arbetet gick framåt. FrånProActs sida eskalerades ärendet i priori-tet varje vecka, för att säkerställa att alla

Historik1686 års kyrkolagsbeslut om kyrkobokfö-ring lade grunden för den kommandebefolkningsstatistiken

År 1749 tar den svenska befolknings-statistiken sin början, i form av Tabell-verket. Sverige är det enda land, jämteFinland, som har sammanhängande upp-gifter om sin befolkning så långt tillbaka itiden

Statistiska centralbyrån bildades 1858och arbetade bland annat medbefolkningsstatistik, jordbruksstatistik,kommunal finansstatistik, sparbanks-statistik och fattigvårdsstatistik

Tabellkommissionen upphörde 1858 ochersattes av Statistiska beredningen, somett slags rådgivande och koordinerandeorgan för den officiella statistiken.Statistiska beredningen ombildades 1886till Statistiska tabellkommissionen somverkade ända till 1948, då den formelltupplöstes.

1962 påbörjas centralisering av denstatliga statistiken till SCB.

tort, statligt – tabeller och statistik –vi talar SCB, Statistiska Centralby-rån. En byrå som äger information

som kan påverka Sveriges framtid, infor-mation som dessutom påverkar oss allaoch består av information om oss alla.

Med jämna mellanrum stöter man pådem i pressen, när det gäller partipolitik,

fokuserade på att lösa problemet.I april kom man äntligen underfund

med problemet och lösningen på det, detvisade sig vara nätverkskonfigurationen iUNIX-maskinen som var felaktig.

ur fungerade samarbetet mellantvå leverantörer då, undrar jag.Blev det inte fnurror på tråden när

ingen av dem ville vara den ansvarige förproblemet? Fredrik tycker inte att så varfallet, bägge parter jobbade hårt för attlösa problemet och få upp backupen påbenen igen, det var bådas fokus.

S

H

”INGEN HADE NÅGON ANING OM VARFELET VAR OCH VI PÅ SCB HADE INGENDETALJPLAN. VI VISSTE BARA ATT DETVAR NÖDVÄNDIGT ATT IBM OCH PROACTTILLSAMMANS SATTE SIG NER OCHLÖSTE PROBLEMET”

Fredrik Hård af Segerstad är ansvarigför IT-driften hos SCB i Örebro.

7

– Samarbetet mellan ProAct och IBMfungerade bra då, och fungerar bra idag.Att arbeta med två supportorganisationer,är en bra lösning för oss. Det blev vissadiskussioner om vem som hade fel, vilketkan ha lett till en viss tidsförskjutning,men vi upplevde inte detta som någotstörre problem som överskuggade pro-blemlösningen eller som påverkade arbe-tet negativt.

SCB:s supportavtal gäller under arbets-dagar, 8–17, baserat på användarnas ar-betstider och verksamhetenstillgänglighetskrav. Verksamheten har inga

krav på att informationen ska finnas till-gänglig under nätter eller helger.

– Under den här perioden arbetade alla ikrisgruppen intensivt, även helger, för attlösa problemet. Den extra kostnaden får vita, inga problem. Det viktiga var att lösaproblemet och göra det fort.

CB består av 1300–1400 anställda,och man arbetar med i runda tal200 statistikprodukter, däribland

partisympatiundersökningar 2 ggr/år ochkonsumentprisindex (KPI). Många företaganvänder sig av exempelvis KPI för egnakostnadsberäkningar och att inte kunnakomma åt denna slags information försvå-rar arbetet för många inom stat och nä-ringsliv, inte minst den politiska besluts-processen som ofta baseras på statistikfrån SCB.

Hur viktigt är ett supportavtal?– Mycket viktigt, Fredrik tvekar inte ensekund, med ett avtal har man säkerhetoch styrka bakom sig. Man har garante-rade inställelsetider, och vet med säkerhetatt någon kommer till oss inom den tiden.Annars riskerar man att hamna sist i kön,bakom alla andra som har minsta lillaavtal eller som skriker högre. Dessutomhar man tillgång till reservdelar något somi andra fall kan leda till problem, det kanvara svårt att få tag i delar till allt.

– Visst kan man hamna i en situationdär ett otal olika leverantörer av maskin-och programvara ansvarar för supportenför sin egen del. Att samordna supportenför många leverantörer skulle effektiviseraarbetet, men eftersom det för oss på SCBär fråga om två leverantörer fungerar detbra. IBM är vår huvudsakliga drift-ansvarige och ProAct ansvarar för supportpå backup-lösningen.

IT-enheten består av ett 30-tal personer,uppdelade på två orter. Deras roll är attarbeta med utvecklandet av infrastruktur,IT-metod och att ha överblick över syste-men. Kompetensen hålls uppe genom attsatsa på utbildning och löpande informa-

tion från leverantörerna.– Vi vill vara goda beställare av IT-lös-

ningar och behöver därför veta vad manbehöver, leverantörers kompetens och vil-ken lösning som bör passa vår verksamhetbäst.

vå år efter senaste expansion avsystemet har man än en gång nåtttaket för datamängder. Man har sta-

tistik liggande i mellan 1600 och 1700olika databaser lagrat sedan 20–30 årtillbaka.

SCB:s har till uppgift att framställa ochtillhandahålla officiell statistik om olikasamhällsområden som underlag för beslut,samhällsdebatt och forskning.

De har speciellt ansvar för den officiellastatistiken inom vissa övergripande sam-hällsområden, som till exempel:

– arbetsmarknad– ekonomi, näringsliv och priser– befolkning och välfärd– bostäder och byggandeSCB var det första statliga verket, och

bland de första i hela Sverige, att utnyttjadatorer. Den första datorn kom till SCB islutet av 1950-talet för att användas vidden folkräkning som skulle genomföras1960.

– Vi har arbetat med statistik sedan1749 och även om det är långt ifrån alltmaterial som finns lagrat digitalt så har vigott om information att ta hand om ochdet blir inte mindre. Varje år lagrar vi un-gefär 5 TB.

Med den mängden information gällerdet att bygga upp expansiva lösningar ba-serade på teknik som tillåter utbyggnadoch utveckling. För tillfället tittar SCB påett antal olika lösningar som kan ta handom utmaningen. Vad de definitivt vet nu,oavsett lösning, är hur viktig supporten är.Inga nya lösningar välkomnas utan med-följande support.

Hanna Köllerström

Foto: Ulla-Carin Ekblom

”UNDER DEN HÄR PERIODEN ARBETADEALLA I KRISGRUPPEN INTENSIVT, ÄVEN HELGER,FÖR ATT LÖSA PROBLEMET. DEN EXTRAKOSTNADEN FÅR VI TA, INGA PROBLEM. DETVIKTIGA VAR ATT LÖSA PROBLEMET OCH GÖRADET FORT.”

S T

8

INVESTERINGSKALKYLI en alltmer globaliserad marknad med ökad konkurrens, ett högt

tempo och kortare livscykler för företagens produkter och tjänster,har information blivit en strategisk facilitet, som kräver storaresurser i form av administration.

Samtidigt kräver det höga tempot och en ökande konkurrens attföretagen satsar sina resurser på affärsbeslut och inte på attadministrera de kraftigt växande datamängderna.

NulägesanalysFör att få en riktig bedömning av nulägetär det viktigt att vi gör en konsekvensana-lys. Därigenom kan vi ta reda på vilkafaktorer som påverkar valet av system ochsäkerhetsnivåer i ett storagesystem förden aktuella verksamheten. Vi delar innulägesanalysen i tre områden, storage-konsolidering, backup/restore samt Högtillgänglighet (HA).

Viktiga faktorer att mäta elleruppskatta är:

Storage-konsolidering• Dela in serverparken efter typ av appli-

kation som de används till databas-servrar, filservrar, etc.

• Genomsnittlig lagringsmängd perserver inom respektive grupp samt an-talet servrar inom gruppen

• Identifiera de affärskritiska systemenoch utför analysen på dessa

• Årlig datatillväxt per servergrupp• Genomsnittlig ledig lagringskapacitet

per servergrupp• Antal uppgraderingar/år per server-

grupp• Genomsnittlig tid som systemet är nere

vid uppgradering (per grupp)• Förväntad nertid vid uppgradering i en

SAN-miljö• Alternativkostnad för den tid som fri-

görs vid snabbare uppgradering (kr/h)• Uppskatta hur stor andel tid som läggs

på systemadministration i nuläget, samtvad den förväntade tidsvinsten blir.

Backup och restore• Använd samma uppdelning av server-

parken som vid storage-konsolidering• Identifiera de affärskritiska systemen

och utför analysen på dessa. Det måstevara samma servrar som för konsoli-deringsalternativet.

• Backupfönster vid backup utan SAN(timmar)

• Backupfönster vid SAN-backup• Antal backuper per år (full-backup)• Alternativkostnad för den tid som fri-

görs vid snabbare backup (kr/h)• Möjlighet att utnyttja den tid som fri-

görs

Det är därför viktigt för ett företag attskaffa sig väl underbyggda argument försina beslut i frågor som rör IT-infrastruk-tur och teknologi. Om man investerar i”rätt” teknologi, så kan man både minskasina driftskostnader och skapa affärs-fördelar.

Ett av de områden där företag kan för-bättra administration och drift av sina IT-miljöer är konsolidering av datalagringgenom att införa lagringsnätverk (StorageArea Networks – SAN). En investering iSAN har, om den utförs på rätt sätt,många fördelar framför en traditionelllagringsmodell, där varje server har sinegen direktanslutna disk.

Innan man beslutar om att investera i ettSAN eller någon annan form av nätverks-ansluten diskteknik, måste företaget un-dersöka vilka applikationer som bäst läm-par sig att konsolidera med ett SAN. Enviktig del i denna beslutsprocess är att be-räkna de potentiella projektens ROI – Re-turn On Investment.

Vi ska i denna artikel visa vilka värdenvi måste titta på för att beräkna ROI för enSAN-installation. Vi kommer att titta påföljande tre områden:

Storage-konsolideringBackup och restoreHög tillgänglighet (HA)

AnalysstegNär man vill bedöma lönsamhet elleravkastning för en investering finns det tredistinkta steg man bör gå igenom:

Nulägesanalys, där vi ser på verksam-heten före den planerade investeringen.Investeringskalkyl, då vi väger kostna-der och förväntade vinster av investe-ringen mot nulägesanalysen.Efterkalkyl, för att bedöma om vi upp-nått de förväntade målen.

Ovanstående steg är grundläggande förall investeringskalkylering och kan använ-das till investeringar i IT-projekt.

Det som avgör hur relevant analysenblir är dels nulägesanalysen, dels vilkanyckeltal och målkriterier vi sätter upp förinvesteringsbedömningen. Efterkalkylenhjälper oss att bedöma riktigheten i de an-taganden om bland annat effektiviseringar,som vi satte upp när nyckeltalen formule-rades.

AvgänsningarFör att få relevans i kalkylen är det viktigtatt vi analyserar företagets applikationeroch begränsar oss till klart definierade ochtydligt avgränsade affärskritiska system.Dessa kan vara :• Kundstödssystem• Webb-applikationer för e-handel• Geografiskt avgränsad site• Databas-servrar

Projekt som spänner över ett alltför stortområde blir också svårare att mäta. Någraviktiga kriterier för när en applikation ärlämplig att konsolidera i ett SAN:• Stora och kraftigt växande datamängder

(tillväxt på över 60 %)• Ett diskutnyttjande på befintliga servrar

kring 50 %• Många uppgraderingar/år• Affärskritisk applikation

Att tro att man kan mäta lönsamhet ocheffektivitet för IT-avdelningen i stort ärinte meningsfullt, utan en sådan ROI-kal-kyl kommer sannolikt att ge missvisandesvar.

Man kan inte heller utvärdera olika pro-dukt- eller komponentalternativ i eninköpssituation med hjälp av ROI- ellerTCO-modeller.

för Storage Konsolidering

EKONOMI

9

• Antalet restore-jobb per år och server(i respektive grupp)

• Genomsnittlig restore-tid i nuvarandemiljö

• Uppskatta tidsvinst vid restore i SAN• Alternativkostnad för den tid som fri-

görs vid snabbare restore• Uppskatta produktivitetspåverkan (hur

många anställda påverkas då systemetär nere på grund av en restore) – beräk-nas per system

• Genomsnittlig kostnad per timme för deanställda som påverkas vid nertid.

Hög tillgänglighet (HA)• Använd samma uppdelning av server-

parken som vid storage-konsolideringoch backup/restore.

• Identifiera de affärskritiska systemenoch utför analysen på dessa. Det måstevara samma servrar som för konsoli-derings- och backup/restore-alternati-ven

• Uppskatta besparingar i infrastrukturgenom att använda ett mindre antalservrar som sekundärnoder än antaletprimärnoder i kluster, s k n:1 kluster

• Antalet oplanerade driftsavbrott per åroch server i respektive grupp

• Genomsnittlig nertid per avbrott• Schemalagda systemuppgraderingar

som kräver att systemet tas ner• Genomsnittlig nertid per schemalagd

uppgradering• Alternativkostnad per timme.

Hårda och mjuka effekterVinsten av en investering i SAN kan delasin i hårda och mjuka fördelar. Bland dehårda värdena räknas sådana faktorer somföretagsledning och ekonomiavdelningbedömer, det vill säga minskad kapital-kostnad, besparingar i driftsbudget ochproduktivitetsökningar för personalen.

Bland de mjuka faktorerna räknar visådant som alternativkostnad för förloradarbetstid vid systemstillestånd, förbättratbackupfönster och förkortad restore-tid.

Ekonomiska nyckeltalDet finns tre finansiella nyckeltal som vianvänder för att mäta och jämföra olikainvesterings-alternativ;• Återbetalningstid (PP eller Payback

period). Detta är den tidsperiod somkrävs för att man skall ha fått tillbakapengarna man investerat. I denna typ avprojekt använder man vanligtvis måna-der som tidsperiod. En normal åter-betalningstid ligger på 12–16 månader.

• Internräntans avkastning (IRR ellerInternal Rate of Return): Detta mått

används för att se om en viss investe-ring kommer att ge önskad vinst. IRRär den ränta som krävs för att produceraen viss avkastning över en given tidspe-riod. Internränta jämförs med företagetskalkylränta, som speglar företagets mi-nimikrav på avkastning. Om Intern-räntan är högre än kalkylräntan är in-vesteringen lönsam.

• Nuvärde (NPV eller Net Present Value).Detta är en omräkning av framtida för-väntade intäkter till dagens penning-värde. Exempel; Om du vinner 25.000kr per månad i 25 år på triss kan duockså välja att ta ut vinsten som enengångsutbetalning. Den summa du dåfår ut som engångsbelopp är mindre äntotalsumman av månadsutbetalning-arna. Detta mindre belopp utgörnuvärdet av vinsten.

Investeringskalkyl – faktorer att mätaNu är det dags att beräkna investerings-behovet för de olika investeringsalterna-tiven ”storage-konsolidering”, ”backup /recovery” samt ”hög tillgänglighet”.

Det viktiga är inte att vi beräknar inves-teringen i detalj utan att vi får med destörsta posterna, såsom HBA:er tillservrar, kostnader för SAN-disk, backup-robot och bandstationer, extra servrar förHA-lösningen, switch-behov och kostna-den för programlicenser.

De värden vi fått fram för verksamheteni nulägesanalysen sätts in i kalkylmo-dellen. Därefter fyller vi på med kostna-derna för investeringen. Detta görs förvart och ett av de tre analys-områdena. Viberäknar internränta, nuvärde och pay-offtid för vart och ett av områdena Storagekonsolidering, Backup/Recovery och HighAvailability.

Vi kan nu jämföra de olika alternativenoch välja det mest lönsamma. En litenbrasklapp dock: återbetalningstiden förbackupalternativet kommer sannolikt attbli lång. Detta beror på att alla tre alterna-tiven jämförs utan att ta hänsyn till inves-teringar som görs på det andra området.

Om vi gör en andra kalkyl, och i investe-ringen för backupalternativet lyfter ut in-vesteringar som ändå måste göras förStorage konsolideringen (HBA-er tillservrar, Fibre Channel switchar, etc), såkommer pay-off tiden att sjunka även förbackupalternativet.

Dessutom är det ju så att en investeringi SAN ansluten disk som regel förutsätteratt vi även tar backup av denna disk överFibre Channel.

Förhoppningsvis kommer kalkylen attlämna en positiv bild av återbetalningstidoch avkastning på investeringen.

EfterkalkylNär en tid har förflutit efter investeringenär det dags att göra en ny kalkyl för att seom våra antaganden om intäkter, tids-besparing och effektivisering stämde.Samtliga ingående värden i den ursprung-liga kalkylen skall användas, med ettundantag. De tidsvinster man uppskattadeför de nya systemen (exempelvis minskatbackup-fönster, snabbare uppgraderingar,mindre nertid) ersätts med de faktisktkonstaterade värden som uppnåtts efterinstallationen.

SammanfattningAtt investera i storage-konsolidering kange stora vinster i form av minskad admi-nistration, minskad stilleståndstid pågrund av uppgraderingar och bättre till-gänglighet. Genom att konsolideralagringsutrymmet kan den överskotts-kapacitet som måste finnas på disk mins-kas. Disk kan läggas till dynamiskt vidbehov.

Genom att analysera befintlig server-park och välja ut sådana system som äraffärskritiska samt uppfyller vissa andrakriterier såsom kraftig årlig tillväxt,många uppgraderingar per år och storadatamängder, kan ett meningsfullt värdepå ROI beräknas.

Efter genomförd investering bör en ef-terkalkyl upprättas, där den tidigare gjordainvesteringskalkylen jämförs med faktisktuppnådda effekter.

Utrymmet i denna artikel medger inteatt några konkreta kalkylmodeller presen-teras men vi rekommenderar befintlig fö-retagsekonomisk littertur i ämnet.

ProAct kan genom samarbete medBrocade och KPMG använda en kalkyl-modell som utvecklats av KPMG för ROI-analys.

Per Parmhed

Konsult, ProAct Datasystem AB

10

Innan man tecknar ett supportavtal börman ha en klar och tydlig uppfattning avvilka krav som kommer att ställas påutrustningen. Om utrustningen till exem-pel ska användas för att köra databasereller om kunder kommer att använda sys-temen dygnet runt. Interna krav på till-gänglighet kan ibland vara 24 timmar menman tecknar ändå ett supportavtal enbartför kontorstid. Antingen är man beredd attbetala för akututryckning från support-företaget (med denmerkostnad detmedför) eller ocksåanser man den in-terna kompetensenvara så pass hög attden täcker behovet.

ÖverblickMan bör ha utrettvad den egna orga-nisationen har förförutsättningar ochkompetens; inomvilka delar behövsmer supportstöd ochinom vilka delarklarar man av sup-port internt? Vidareär det också viktigtatt titta på verksam-heten som helhet och vilken roll de olikadelsystemen har i helheten. Tillgänglighetoch återstartstid är två betydelsefulla be-grepp. Hur länge klarar verksamheten avatt stå stilla och inte komma åt informatio-nen, kan vissa delar av systemen vara nerelängre än andra?

Uppdatera avtalNär man väl har tecknat ett avtal bör manpå en regelbunden basis se över vilkaprodukter som ska inkluderas i avtalet.Används verkligen allt? Ibland ser manhur utrustning som inte längre används,

fortfarande finns med i avtalet. Stämmernivåerna? Med andra ord, garanterar leve-rantören samma servicegrad som ni garan-terar era kunder? Det kan lätt uppstå pro-blem om kundens förväntningar på lös-ningen är tillgänglighet under hela dygnet,samtidigt som supportleverantören, enligtavtal, endast finns tillgänglig kontorstid.

Har några av de ursprungliga förutsätt-ningarna förändrats? I och med verksam-hetsutvecklingar kan ett system som man

ursprungligen hade relativt låga krav på,övergå till den del av verksamheten somanvänds i produktion. Genast höjs kravenpå tillgänglighet markant. Dessutom kanman, utan att ha justerat supportavtalet isamma riktning, ha utökat med flera pro-dukter som utgör en kritisk del av lös-ningen.

PrisnivånVad gäller priserna så speglar de prisetfrån underleverantörer i mångt ochmycket. Till exempel tar en tillverkare aven programvara normalt ut en procentsats

varje år för att man som kund ska få till-gång till nya versioner. Det är till stor deldenna avgift som finansierar derasprogramutveckling.

Med jämna mellanrum ser vi att detuppstår frågeställningar kring uppsäg-ningar av supportavtal. Ofta är avtalen såkallade tillsvidareavtal med en vissperiods, till exempel 1 års, löptid. Dettainnebär att man inte kan ringa en dag mitti avtalsperioden och säga upp avtalet frånden dagen, utan avtalet gäller under ett åroch kan bara sägas upp per sista datum.Detta förutsatt att uppsägningen görsskriftligen senast tre (3) månader innanavtalsperiodens slut. Orsaken till löp-periodsystemet är att supportföretagenbinder upp sig mot underleverantörer pålång tid, och vid uppsägning av avtal frånkundens sida står de kvar med sina avtalsom är upplagda efter samma princip.

Det finns ofta en klausul där support-leverantören ges möjlighet att upptaxerapriserna enligt aktuell dollarkurs och/ellerexempelvis arbetskostnadsindex eller kon-sumentprisindex. Detta för att support-leverantören ska ha teckning för eventu-

ella förändringar i kost-nader mot sina underle-verantörer utan att förden skull behöva omför-handla avtalet. Det kanalltså vara av intresse attse vilka möjligheter tillprisjusteringar som stårmed i avtalet, se hur passkänsliga de faktorerna ärför ekonomiska föränd-ringar.

Samlat avtal är enklareEn klar fördel med att haalla produkter i en lös-ning i samma avtal moten leverantör, är att manaldrig kommer att hamnai ett läge där en ellerflera leverantörer skyller

på varandra. Tyvärr ser man alltför oftainställningen att ”det är ju inte vårat fel”.En annan fördel med att ha ett samlat avtalär att båda parter enklare kan definieravilka förväntningar som finns och vadsom ska levereras.

Det ska i avtalet inte råda några tvivelom supportleverantörens åtagande, avtaletska klart och tydligt definiera allt. Ingetska baseras på ”generella överenskommel-ser”. Som kund får man en fast kostnadsom är lätt att periodisera och överblickaoch i slutändan ett samarbete som stödjeroch underlättar den dagliga driften.

Anders Levander

EKONOMI

Ett avtal värt sin vikt?

Att kunna förlita sig på sitt supportavtal ärnödvändigt, att med säkerhet veta att problemmed systemen kan lösas. Ett avtal som äranpassat efter din verksamhets behov och krav ärdå en grundförutsättning. Men vad måste finnasmed, vilka aspekter ska man titta extra på och skahela systemet ha samma support?

11

Kompetens – ordet vi alla kännerför, alla vill höja kompetensen ochvara kompetenta. En del av ettföretags kompetens ligger i attveta vilken nivå man klarar av attupprätthålla trots förändringar isystemen.

Nog för att man ska ha ett bra support-avtal, men det gäller samtidigt att matchamed den interna kompetensen. För attkunna lösa vanliga problem, kommuniceramed supportorganisation bör man säkra enviss kunskapsnivå internt.

Det måste alltid finnas någon med rele-vant utbildning på plats. För att garanteraatt det alltid finns någon med grundläg-gande kunskap om produkten på plats,trots sjukledighet, semester och annat börminst tre personer ha genomgått utbild-ningen. Dessutom är det bra utifall någonav dessa personer byter uppgifter eller ar-betsplats.

Utbildningen bör inte påbörjas förränman har haft produkten på plats under enperiod. Då har man skapat sig en uppfatt-ning om den och kan tillgodogöra sig in-formationen.

Som exempel kan nämnas en kurs iLegato NetWorker Admin I.

Legato NetWorker Admin I, för Unix-administratörer steg 1Kursen pågår under 4 dagar med många”hands on”-övningar

Kursen riktar sig till personer som an-svarar för säkerhetskopiering och åter-läggning av data med hjälp av LegatoNetWorker för Unix. Teori blandas medlaborationer inom installation och kon-figurering, backup/återläggning, underhållav backup-data och backup-server samtåterställning av backup-server efter entotal systemkrasch.

Efter genomförd utbildning skall dukunna:• Installera och konfigurera NetWorker 6• Konfigurera device och bandrobot• Använda såväl grafiska menyer som

kommandorad

• Övervaka och initiera daglig backup• Underhålla NetWorkers databaser• Återskapa backup-data• Planera och genomföra en strategi för

disaster recovery• Klona media• Skapa och underhålla bandpooler• Konfigurera en NetWorker-server för

klient-backup• Konfigurera backup-verktyg (auto

changers)

• Söka och åtgärda vanliga problem:backup [savegrp] / autochanger [nsrjb]

Dessutom bör en av de personerna gå envidareutbildning, steg två. Fler än en ärinte nödvändigt då det är fråga omspecialistkunskap som sällan används.

Legato NetWorker AdvancedAdministration

Legato NetWorker Admin II, för Unix-och NT-administratörer steg2.Denna utbildning utforskar avanceradeNetWorker-teman för administratörer påenterprise-nivå, med ansvar för installa-tion, strategiska beslut, implementationoch optimering av prestanda på installeradbas. Planering av datazoner och optime-ring av prestanda. Under varje kategorisom listas nedan, kommer om möjligt,följande frågor att behandlas och följa deaktiviteter som kan tänkas ske i en enskilddatazon:• Data layout• Remote devices & Library sharing• Dynamic Drive Sharing (DDS)• NDMP-backup av filservrar• Backup av kluster• Tillgänglighet & Felsökning• Prestandatrimning• Återskapande av data och återuppbygg-

nad av server• Planering och genomförande av

lagringsstrategier för hela företag

Man kan även komplettera med utbild-ningar anpassade till din verksamhet ochdina system.

NetApp Administration 101 och 202Kundanpassade utbildningar rörandeadministration och konfiguration avNetwork Appliance filserver.Kurserna motsvarar Network Appliancekurser 101 och 202. Kursens omfattningoch djup anpassas efter kundens önske-mål. Utbildningens längd kan därför bliallt från en dag till fyra dagar beroende påmålgrupp och hur mycket praktiska öv-ningar som ska ingå.Utbildningen kan utföras antingen i kurs-lokal eller ”on-site”.

Vid utbildningar i kurslokal kan godalaborationsmöjligheter erbjudas, vilketsällan är fallet då utbildning sker påproduktionsutrustning.

Genom att planera utbildningen inomföretaget utifrån verksamhetens krav ochmed sikte på att supportavtalet ska kom-plettera den interna driften, kan man skapaen stabil helhetsbild med stark intern kom-petens och expertkompetens externt.

Lars Nyberg

EKONOMI

Matcha bra supportavtalmed intern kompetens

12

tar Jan-Olof.PRV är uppdelat i tre delar, utplacerad

på tre orter, Stockholm, Sundsvall ochSöderhamn, där databaserna utgör enmycket värdefull och viktig del av verk-samheten.

I Stockholm finns verksledningen,patentavdelningen och den centrala admi-nistrationen. I Söderhamn finns varu-märkesavdelningen och i Sundsvall liggerbolagsavdelningen vars uppdrag består avatt lämna information och upplysningarom företag och företagare.

I Sundsvall förs register över de flestasvenska företagsformerna, konkurser ochnäringsförbud och man tillhandahåller in-formation hämtade ur dessa register ochföretagens årsredovisningar. För huvud-

Jan-Olof Eriksson, systemtekniker påPatent och Registreringsverket (PRV),Bolagsavdelningen, har varit med om denminst sagt halsbrytande upplevelsen av attförlora 2,5 miljoner verksamhetsnöd-vändiga filer men också upplevt lättnadennär ett tillsynes hopplöst fall äntligen fårsin lösning.

Jan-Olof kan idag se tillbaka på någrahemska dagar då delar av PRV:s verksam-het stod på spel.

– Vår backup-server, som även fung-erade som filserver, kraschade och medden försvann omkring 2,5 miljoner filer.På PRV har vi en mängd olika dokumentsom kan delas in i tre olika kategorier:optisk-lagrad information, ärenden lag-rade i pappersform i källaren och

inscannade bolagsordningar. De optiskaskivorna har flera TB per skiva vilket göratt det skulle ta mycket lång tid att läggatillbaka informationen på servern ochbolagsordningarna skulle ta flera månaderatt scanna in igen. Det skulle alltså inne-bära ett enormt arbete om vi inte lyckadesrädda filerna.

En riktig utmaningArbetet med att rädda filerna skulle visasig vara en riktig utmaning där den enametoden efter den andra gick bet.

– Vi hade själva försökt få tillbaka fi-lerna men endast lyckats ta tillbaka kon-figurationsfilerna. Mediadatabasen ochserverns filindex var utom räckhåll, vikunde helt enkelt inte få tag i dem, berät-

REPORTAGE

Hur mycket är2 500 000filer värda?

Hur mycket ett företags databas är värd varierarnaturligtvis och är en fråga som man kanske inte

ägnar speciellt mycket energi. Inte förrän manbefinner sig mitt uppe i den kritiska situationen när

filerna riskerar att försvinna.Vad gör man då om man står inför det faktum att

företagets hela backup-server kraschat?

13

sakligen aktiebolag fattas där också en radsärskilda beslut. Mycket av den informa-tion som tas fram och bearbetas hos PRVanvänds dessutom som statistiskt underlagi undersökningar och rapporter. Alla upp-gifter som finns hos PRV är dessutom of-fentliga och sparas som optiska lager föratt finnas tillgängliga hela tiden.

Började med ett tekniskt felPRV:s problem började med ett teknisktfel i en disk-kontroller som resulterade iatt backupen slutade att fungera helt ochhållet. Det fanns inget supportavtal medproduktleverantören utan enbart ett licens-avtal. De tidigare problem som PRV haftoch som avtalet var anpassat för hade

FOTO

: PR

ESSE

NS

BIL

D

aldrig varit så stora, akuta eller så fel itiden som detta. PRV fann sig i ett lägesom var oerhört kritiskt, denna gånggällde det delar av PRV:s verksamhet somhotades av att informationen inte fannstillgänglig på någon backup och tidpunk-ten var den sämsta tänkbara, måndagkväll.

Den 26 november 2001, fick StefanDjerf, supportchef på ProAct, ett samtalfrån Jan-Olof Eriksson på Patent ochRegistreringsverket i Sundsvall. Han be-rättade för Stefan att PRV:s backup hadekraschat och att det var bråttom.

– Jag ringde en av våra specialister,Mats Gunnarsson, vid 9-tiden sammakväll. Då satt han på krogen och firade sinfödelsedag, morgonen därpå satt han påflyget till Sundsvall, berättar Stefan Djerf.

NetWorker gjorde jobbetArbetet med att återskapa backup-serverngick trögt för de inblandade i Sundsvall.Produktleverantören som hade licensavta-let med PRV gav god hjälp men PRV villeha hjälp på plats och ProAct ställde upp.Det var en parallellinsats av både produkt-leverantören och ProAct där båda hadeöppnat support call’s till produkttill-verkaren i USA. Mats Gunnarsson gjordeen heroisk insats och gav inte upp ävennär det såg som mörkast ut. Han provadeolika versioner av NetWorker fram ochtillbaka men först när Mats envist testatLegato NetWorker 5.7 en gång för mycketlyckades det – först kom backup-serverntillbaka, sedan mediadatabasen och däref-ter serverns filindex.

Allt räddadesTvå dagar senare hade man fått tillbakaomkring 75% av allt material, miljön iövrigt fungerade och de resterande 25%återfanns inte långt därefter.

PRV har sedan dess satt hela backup/restore-funktionen under utredning ochkommer att teckna ett supportavtal somtäcker de behov de har. För att få en in-blick i hur de kan säkra sin miljö ytterli-gare, har man också gjort en ”site-inspek-tion”. Internt har företaget kompetensinom både stordator och öppna systemsom, tillsammans med ett nytt support-avtal, kommer att utnyttjas för att säker-ställa att en liknande situation inte uppstårigen.

Hedvig Andersson

”VÅR BACKUP-SERVER, SOM ÄVENFUNGERADE SOM FILSERVER, KRASCHADEOCH MED DEN FÖRSVANN OMKRING 2,5MILJONER FILER.”

14

”x”AN Interconnection:

A WAN, LAN, SAN– in a Can

The distinct functional boundariesbetween storage, server, andnetwork are now well defined,but the actual technologies thatare fundamental to integratingthe components are blurring andoverlapping. In light of futurevendor road maps and productintroductions, users must beaware of platform developmentsto address this process.

Proprietary server architectures will ac-count for less than 10% of server sales (byvolume) by 2005, as the commoditizationof infrastructure components moves to alllayers of server and server-to-input/output(I/O) infrastructure. Allcommoditized main-stream systems are simi-lar in their physical de-signs, and differentiationwill be related to operat-ing system and intercon-nect use. Through 2004,server interconnect tech-nologies (e.g., buses,switches, fibre channel)will blur for all physicalhardware infrastructure(network, storage, andservers). Even so, it willbe key for users to adoptdistinct infrastructure andnetworks until technolo-gies mature, bandwidthincreases, and latencyreduces, and until qual-ity-of-service issues areaddressed via infrastruc-ture scaling (see SISDelta 864, 11 Sep 2000).With server architecture becoming morepredictable, associated systems mainte-nance and people/skill resources will bemore important than the technology com-ponents themselves (see SIS Delta 841, 14Jun 2000), resulting in even further em-

phasis on keeping staffing costsdown.

Traditional Interconnect Con-vergence. The robustness of soft-ware and workload over end-to-end infrastructure requires the useof switch-based fabrics for thenetwork, servers, and storage. Thephysical technologies of copperand fibre channel are commonamong all networks, as areInternet Protocol (IP)-typeprotocols emerging not only forthe network but also for propri-etary server/clustering intercon-nects and storage with SCSI overIP.

Although these technologies presentcross-infrastructure layers, it will not be

until the use of Infini-Band-based interconnectsafter 2003 (see SIS Delta935, 19 Sep 2001) thatwe will see a common setof technologies address-ing server-to-server andserver-to-I/O (e.g., net-work and storage) infra-structure. It will still beimportant to have distinctnetworks for servers,storage, and network traf-fic through 2007, keepingtraffic types physicallyseparate until bandwidthand latency are ad-dressed. Users must con-tinue to pick the rightinterconnect technologyfor these uses. Therefore,InfiniBand will coexistand touch existing fibrechannel (FC)/storage-area networks (SANs),

network-attached storage (NAS) servers,switches, and current network compo-nents. The commoditization of server andinfrastructure components makes differen-tiation among vendors difficult. In addi-tion, as more components are commodi-

tized, there is a trend to move the network(in whatever form) nearer the processor(see Figure 1), especially as the scale-up/scale-out conundrum moves to the data-base as well as to Web and applicationserver platforms.

Introducing the ”x”AN. The ”x”-areanetwork, or xAN, not only represents acommon term for infrastructure compo-nents that span the infrastructure stack –wide-area network (WAN), local-area net-work (LAN), or SAN – it also captures aname for physical hardware that, in con-junction with different software and serv-ices, provides some form of interconnector switch for more than one network typeor is used in multiple network layers ortechnologies (see Figure 2).

Different networks require differentworkload patterns. For example, it is notadvisable to have LAN chat activity of aJava applet-based service on the samephysical network as inter-node servermemory transfers in a database cluster,because they each require different net-work scaling. Likewise, snapshotting vol-umes of data for backup/recovery on theSAN should not jeopardize the applicationand database operations or service levels.This highlights the requirement for sepa-rate LAN/NAS functionality (see SISDelta 855, 1 Sep 2000).

Through 2005 (and beyond), as xANtechnologies become broadly accepted in

Meta trend:Business brand image willdepend on users’ quality ofexperience, with infrastruc-ture scalability and avail-ability being critical prereq-uisites. Robust infrastruc-ture will be implementedvia a multi-tier mix of smallWeb and application servers(”scale out”) and large back-end DBMS servers (”scaleup”) that leverage an inte-grated storage-area net-work/network-attachedstorage (SAN/NAS) tier.Operational best practicesminimizing total cost of ownership and planneddowntime will mature by2002/03, along with robustcluster capabilities for Unix(2002/03) and Windows(2004/05).

Figure 1: The net effect ofcommoditization 1980–2010

Network

Comm

oditiza

tion

Component

Fiber

Switch

I/O BUS

Mem bus

Processor

Time

META

GROUP

15

90% of all infrastructure models, the dis-tinction between server-, storage-, and net-work-based activity will change. Over theserver-based xAN, it will be the type oftraffic that will be key. Packets on theserver xAN infrastructure will be logic- orprocess-related (execution services), datamovement (directory services), or systemsmanagement (load balancing and partitionmanagement). Session attributes – such asblock or raw transfers, connection-based(peer-to-peer) versus connectionless(broadcast) – will be critical to xAN infra-structure management and server scaling.Policy and management of infrastructuremust be open, adhering to standards, be-cause proprietary extensions only add costor the requirement for custom adapters.

Management Skills and Staffing Costs.With the introduction of switched-based,partitionable high-end platforms (e.g., SunUE10000, Unisys CMP), we have alsoseen the introduction of super systemadmins with custom high-end skills foreach vendor’s platform. Likewise, thereare admins building SAN skills for eachtype of storage subsystem, fibre channelfabric, or cluster file system. In addition,there are the more traditional network ad-ministrators. A common fabric for allserver-to-I/O communication reduces de-pendencies on these proprietary and ex-pensive skill sets.

Systems management frameworks (e.g.,CA, IBM) may barely touch these tech-nologies, because full management infra-structure integration requires proprietaryextensions – with related costs, people,and skills. Investment in xAN administra-

User/Clients

User Traffic

App/DBServersStorage

Traffic

StorageDevices

Interconnect

WAN/LAN/MAN

Storage Area Network (SAN)

ServerAdmin

StorageAdmin

NetworkAdmin

Figure 2: Introducing the ”x”ANinfrastructure concept

Business Impact:Infrastructurecommoditizationreduces complex-ity of the man-agement skillsneeded for inter-faces.

tion is becoming more significant, withhuman resource and skill costs as the keydrivers. IT groups must adopt common(cross-platform) management tools tomaintain efficiencies and optimize effec-tiveness of infrastructure on top of thephysical xAN technologies. Users mustmonitor costs for systems managementand people skills, as proprietary invest-ments are becoming more significant.Common infrastructure management willbe a key benefit for InfiniBand across in-frastructure layers in organizations (see

Figure 3).Disruptive Technology.With all the different

technology promisesand introductions ex-pected during the nextfive years, users shouldnot put off infrastruc-ture projects becauseof waiting on depend-encies of future tech-nologies or vendorpromises. Althoughimplementing thesefuture technologies canattain improvementsfor storage, networks,and servers, the cost ofmanagement must beweighed against moremainstream xAN tech-

nologies. The basis forthe choice between a pro-

prietary or a commoditized approach nowincludes consideration of the interconnectbetween components as well as the com-ponents themselves.

Management of infrastructure has alsomoved from the individual components toactual management of the interfaces be-tween components. The only infrastruc-ture component that cannot be fullycommoditized is peo-ple skills. But even forthis component, use ofthe super sys admin ismore expensive thanuse of a service engi-neer that changes a(failed) racked,commoditized serverswitch, storage compo-nent, or network hub. If all three of theseserver-based switches remain the samewith different traffic and software, physi-cal infrastructure costs can be drivendown alongside appropriate managementcosts.

Bottom Line:Users can expect the merging (andcommoditization) of server interconnecttechnologies through 2005. Future cross-infrastructure interconnect technologiesfor storage, servers, and networks will bekey. Yet the main benefit will be cost sav-ings for cross-infrastructure managementand people and skill resources.

Philip Dawson

FC SAN

Ethernet SAN

(iSCSI)

Ethernet LAN(IP)

Private LAN config Mgmt.

New IB

IBStorage

IBIB

ServerCluster

Remote Monitoring

IBASubnetManager

IB = IB

IB = FCIB = E-Net

IB = ??

Figure 3: Predicting xAN Infrastructure Infiniband futures

16

Om ni inte redan har hört talas om virtualisering, kommer ni i alla fall inte attkunna undgå det de närmaste åren. Virtualisering är nämligen en teknik medpotential att förändra sättet vi bygger och driver våra storage-lösningar på,och med det hela storage-marknaden.

Det finns stora vinster för användarna i form av effektivare drift och lägrekostnader för lagring, men det finns också ett inbyggt hot mot de etableradeleverantörerna av storage-system. Räkna med att debattens vågor kommer attgå höga när förespråkarnas och motståndarnas PR- och marknadsavdelningarbrakar samman.

Vi kommer i den här artikeln att definiera begreppet virtualisering, titta påolika tekniker (det finns mer än en) för att bygga dessa lösningar och devinster som kan uppnås.

Virtualisering definierad (se bild 1)Låt oss börja med analytikerna MetaGroupsdefinition:

”Storage virtualization is the ability topool heterogeneous storage subsystems andmanage them as a single entity, while decou-pling the logical data access from thephysical data mapping via an intermediaryaccess utility.”

I dagens SAN- och NAS-lösningar kan ettgemensamt storage-system delas upp motolika typer av applikationsservrar.

Virtualisering för detta ett steg längre ochgör det möjligt för olika typer av storage-system från olika leverantörer att kunna han-teras som en gemensam pool av lagringsut-rymme. Denna pool av disk manageras ochdelas ut till applikationsservrarna från engemensam plats. Virtualisering är en funk-tion som tar plats (ibland fysiskt men alltidlogiskt) i lagringsnätverket mellan servraroch storage-system för att kunna erbjudadenna funktion oberoende av maskinvaran.

Logisk åtkomst från applikationsservernöversätts av virtualiseringsfunktionen somlagrar eller hämtar data från den fysiska dis-ken. Virtualiseringen kan också utföra speg-ling, replikering och snapshots oberoende avvilken den underliggande maskinvaran är.

Tekniker för virtualiseringSom nämnts tidigare finns det flera olikaskolor i hur en virtualiseringslösning skabyggas. Vi kommer här att ge en överblicköver hur de olika designerna ser ut utan attfördjupa oss i specifika produkter.

Bild1. Virtualisering gör det möjligt för olikatyper av storage-system att kunna hanteras somen gemensam pool av lagringsutrymme.

Virtualisering fram till idagSom punktlösningar har faktist de flesta avoss redan en typ av virtualisering sedanmånga år. De lösningarna är logiska volym-hanterare och raid controllers. Volym-hanteraren som finns på servern virtualiserarde diskvolymer som är tilldelade servern.Problemet är just att detta sker per serveroch måste administreras per server.

Raid controllerns funktion för logical unitnumber, LUN, är just en funktion där de fy-siska diskarna översätts till logiska voly-merna som sedan applikationerna använder.

Leverantörerna av denna typ av lösningarhar börjat diskutera hur de ska kunna, i för-sta fallet, fungera över många heterogenaservrar från en central plats. I det andra fal-let, hur olika typer av storage-system skakunna agrera och manageras tillsammans.Problemet med denna typ av initiativ, för-utom tekniken, är att det kräver att svurnafiender bland server- och storageleverantö-rerna alla är överrens om lösningen ochstödjer den. Denna typ av projekt brukarsällan leda fram till lösningar.

Virtualisering i lagringsnätverketDessa typer av lösningar har större chans attlyckas eftersom de är neutrala gentemotbåde server och storage, men medför därförockså en minst lika stor teknisk utmaning attskapa en fungerande lösning. Det finns idagtvå olika sätt att skapa virtualisering ilagringsnätverker, symmetrisk ochassymetrisk.

Den symmetriska lösningenI den symmetriska lösningen (se bild 2)installeras en eller flera virtualiserings-appliances mellan servrar och storage. Medappliance menar jag en kombination avmaskin- och programvara som är dedikeradför att utföra virtualisering. De lösningar visett hittills är baserade på Intel-arkitekturmed Windows eller Linux som operativsys-tem.

All I/O-trafik tas emot av denna appliancesom lagrar läs och skrivningar i sitt cache-minne och sedan läser eller skriver till defysiska diskarna. Inne i lådan skapas virtu-ella volymer och mappa dessa mot fysiskadiskar. Ut mot servarna presenteras en fysiskdisk.

Alla diskar som är inkopplade managerasdå från ett gemensamt interface.

Behövs mer prestanda än vad en applianceklarar av behöver ytterligare en installeras,osv. Även om flera appliances kan adminis-treras som en enhet ser jag här problemetmed denna typ av lösning.

All I/O-trafik måste passera genom lådansom blir en flaskhals förr eller senare. I enIntel-arkitektur är begränsningen vad PCI-bussen klarar av att hantera och det är interiktigt vad man tänkt sig när ett dedikerat

Virtualisering

Storage

ServrarTEKNIK

Virtualisering– storage världens nirvana eller senaste hype?

17

konfigurationen från appliancenoch presenterar virtuellavolymer som diskar föroperativystemet. Näroperativsystemetskickar ett I/O tillden virtuella voly-men fångar agentenupp det, översättervolymens logiskaadress till en fysiskadress och skickar datatdirekt till disksystemet.

På detta sätt försöker denassymetriska lösningen hasamma flexibilitet som densymmetriska men utan desspotentiella prestandabegränsningar.

Den appliance som finns kan fak-tisk stanna utan att driften stoppas,men rekommendationen är ändå att ha tvåstycken för failover då de inte kräver dyrmaskinvara.

Vill man uppnå lastbalansering ochfailover av I/O-pathen är detta en del avagentens funktion.

Vinster med virtualiseringÄven om antalet kundreferenser är begränsatså finns det en hel del områden där vinstermed virtualisering kan påvisas.

– En plats för att adminstrera helastorage-miljönKostnaden för att managera storage bedömsvara 5–7 gånger högre än investeringskost-naden av maskinvara. Detta beror på dåligaverktyg och att varje storage-lösning har sitteget verktyg. Med virtualisering sker admi-nistrationen av alla storage-system från enplats.

– Fullt utnyttjande av befintliga diskarVi ser idag att utnyttjandet av den totaladiskkapaciteten ligger på 30–50%. När alladiskresurser samlas till en plats och därifrånkan delas ut till behövande servrar, kanutnyttjandegraden höjas radikalt.

DiskoberoendetillgänglighetsfunktionerDisksystemen får allt fler funktioner in-byggda, där spegling, replikering ochsnapshots kan utföras på, eller mellan disk-system. Även om dessa funktioner i sig ärbra är de kopplade till en viss maskinvara.Diskbaserad spegling och replikering kräveren mottagare från samma leverantör. Snap-shot-lösningarna kommer att vara olika förvarje leverantör med en ökad adminstrativbörda som följd.

En virtualiseringslösning erbjuder speg-

lagringsnätverk byggdes. Givetvis ökar fleralådor skalbarheten och kan erbjuda fel-tolerans genom någon typ av kluster, mendetta blir också komplext när flera cache-minnen måste hållas uppdaterade om varan-dras status.

En stor fördel som framhålls med dennatyp av lösning är att ingen programvara be-höver installeras på servrarna. Detta är docken sanning med modifikation eftersom pro-gramvara måste installeras på alla servrarsom vill erhålla failover mellan HBA:er ochdubbla I/O paths.

Detta är en lösning som ser elegant ochkraftfull ut vid första påseendet men sominte känns lika attraktiv när man skrapat påytan. Jag ser att de möjligen kan passa inWindows-miljöer där man vill återanvändagammal disk (SCSI ?) och inte har höga kravpå skalbarhet.

Den assymetriska lösningenDen assymetriska lösningen (bild 3) använ-der en kombination av en appliance ochagenter på servrarna. Då kan virtuella voly-mer skapas medan I/O-hanteringen skerdirekt mellan server och disk.

Här sker alltså all I/O med lagrings-nätverkets och disksystemens fulla pre-standa, virtualiseringen varken lägger tilleller tar bort något.

Den assymetriska lösningen hanterarMetadata och I/O-pathen separat. Applian-cen fungerar som ett ”Metadata center” somser den fysiska disken och allokerar virtuellavolymer, medan agenterna på serverarna äransvariga för den egentliga virtuella volym-mappningen. Agenterna erhåller volym-

SAN Fabric

SAN Fabric

ling, replikering och snapshots på ett lik-nande sätt som disksystemen. Den storaskillnanden är att de gör det på samma sättför alla typer av disksystem. Vinsterna ärminskad administrativ belastning ochflexiblitet i valet av maskinvara.

Ökad förhandlingsstyrka motleverantörerAtt ha en gemensam plats för administrationoavsett disksystem och att tillgänglighets-funktionerna är separerade från disk-systemen gör det mycket enklare att bytamellan diskleverantörerna. Använd ett parstycken samtidigt för att alltid erhålla bästapris/prestanda vid inköp.

SlutsatserDet är för tidigt att säga vilket alternativ somkommer att vinna, det är till och med möjligtatt alla varianterna kommer att finnas påmarknaden. Assymetrisk är dock, enligt minmening, den klart elegantaste lösningen pådesignproblemet, i och med att den intebegränsar lagringsnätverkets skalbarhet ochändå ger den centrala funktionen.

ProAct har, och håller på, att testa ochutvärdera olika lösningar och vi kommer attåterkomma med mer specifik informationom de tekniker vi ser som användbara.

Vi kommer att se implementationer avvirtualisering under 2002, till en början sompilotfall, men även i produktionsmiljöer.Vinsterna är för stora för att inte snabbt börjautnyttja denna nya teknologi.

Per Karlsson

Bild 3. Den assymetriska lösningen använder enkombination av en appliance och agenter påservrarna.

Virtualiseringsappliances

SAN Fabric

Data Path

Control Path

Appliance

Agent Agent

Agent Agent

Bild 2: I den symmetriska lösningeninstalleras en eller flera virtualiserings-appliances mellan servrar och storage.

18

IBC Euroforums konferens:

Storage ManagementFör andra året i rad arrangerar IBC Euroforums en konferens med temat

Storage Management där ProAct är huvudsponsor tillsammans med Brocade.Innehållet är en heldags seminarium den 15:e maj plus en halvdags workshop den 16:e Maj.

STORAGE MANAGEMENTGör Ditt företags information till ett strategiskt vapenmot konkurrenterna!

Hur skapar Du driftsäkerhet och högre tillgänglighetgenom Storage Management?

Kan man katastrofsäkra sitt data utan storainvesteringar?

Storage Management i relation till verksamhetens måloch strategier

Lyssna till 5 intressanta praktikfall om hur andra företag uppnåtthögre effektivitet och lönsamhet genom Storage Management.Ordförande: Rikard Westman, oberoende journalist och IT-analy-tiker

Program08:30 Registrering och utställning öppnar09:10 Introduktion till Storage Management09:50 Gör företagets information till ett strategiskt vapen mot

konkurrenterna.Bo Sundin, Försäljningsansv, WM-Data Infra Solutions

10:35 Kaffe11:00 Vilka krav ska Du ställa på Ditt företags informations-

hantering?Mathias Törnblom, IT-chef, Europolitan Vodafone Stores

11:45 Försäkra Dig mot kaos i systemet och sov gott om nattenMats Lindgren och Richard Dittmer, Safeside

12:30 Lunch13:30 Kan man katastrofsäkra sitt data utan stora investeringar?

Renée Kiebler, IT-chef på Bonnier Tidskrifter.14:10 Secure Mobile Storage Solutions

Peter Merkert, Seniorkonsult, Computer Associates14:30 Kaffe15:00 Storage Management i relation till verksamhetens mål

och strategierStefan Olsson, VP IT Architecture och Jan Söderberg,VPStrategic IT, Cap Gemini Ernst & Young

15:40 Konsolidering av lagringssystem på ERA i KistaIngemar Wrangel, IT Manager, Ericsson Radio Systems

16:15 Delivering Intelligent SAN Fabrics to Improve StorageManagementPaul Trowbridge, Brocade Communications Systems

17:00 Cocktail och mingel i utställningslokalen!

Plats: Konferensen hålls i Electrumsalen, Electrum,Isafjordsgatan 22, KistaInformation: www.proact.se eller www.ibceuroforum.se

Plats: Konferensen hålls i Electrumsalen, Electrum,Isafjordsgatan 22, KistaInformation: www.proact.se eller www.ibceuroforum.se

SÅ MÄTER DU VÄRDET AV DIN STORAGE-INVESTERINGHur mäta en investering i lagringsinfrastruktur?

Vilka effekter erhålls med gemensam StorageManagement?

Vi visar konkret hur Du räknar hem en investering medROI-verktyg med hjälp av ett aktuellt praktikfall

Investeringar i lagringsinfrastruktur ställer allt högre krav påatt befintlig miljö, backup rutiner, datalagring, nät, system osv.inventeras och dokumenteras för att dels kunna lägga en korrektstrategi för framtiden men också för att kunna mäta effekten avförändringar.

Vidare är behovet av Return of Investment (ROI) kalkyler hög

prioritet inom de flesta företag idag för att direkt kunna påvisaeffekter och räkna nuvärden på stora lagringsinvesteringar.

Paul Griffiths är Senior Systems Engineer och har lång erfa-renhet av storage konsolidering och design av Storage nätverk,SAN.

Per Ernedal har 16 års IT-erfarenhet med fokus på datalagringur ett teknik-, sälj- och marknadsperspektiv.

För anmälan och mer info: www.proact.se

Workshop16 maj, Electrum, 08:30 – 12:00

19

Adressändring/Vill du veta mer?Adressändring/Vill du veta mer?

Ja! Jag vill prenumerera på Proactuellt, kostnadsfritt!

Ja! Jag vill ha ProActs månatliga e-postbrev: FYI OBS: Glöm inte att fylla i e-postadress nedan!

Jag har ny adress! Som jag fyller i här nedan. (Riv ut hela sidan så får vi med den felaktiga adressen som står tryckt på sid. 20)

Namn

Företag

Adress

Telefon Telefax

E-post

Om du är intresserad av vidare kontakt eller information om ProAct, kan du

antingen skicka in denna talong eller gå in på www.proact.se/prenumeration

SVARSPOST

KUNDNR. 160415400

ProAct

Box 466

SE-191 24 Sollentuna

FRANKERAS EJ

PROACT BETALAR

PORTOT

Hänt i världenIrriterar du dig på kändisar?

Intresserad av att spendera

lite tid på onödiga hemsidor?

Gå då in på sidan

www.amiannoyingornot.com

och döm ut personer som du

verkligen har irriterat dig på.

Du får till och med argument

för och emot personen ifråga

presenterade, och sen är det

bara att klicka – irriterande

eller inte...

På grund av att sidan är brit-

tisk, finns det en hel del

”lokala” kändisar, men det

finns nog med internationella

storheter att döma ut, för att

några timmar ska kunna

försvinna.

Hårdsatsning på e-säker-hetBleking tekniska högskola ska

bygga upp ett kompetens-

centrum för elektronisk sä-

kerhet. Man kommer att

satsa på att studera frågor

inom e-transaktioner, kun-

skapsföretag, IT-infrastruktur

och inverkan på samhället.

Trots att efterfrågan för

tillfället inte är så stor ser

man att efterfrågan på kun-

skap och forskning inom

dessa områden kommer att

öka i framtiden.

Framtidensbackup-lösningar”Ny metod för att återskapa enskilda filer

från Exchange” och ”Nytt backup-

rapporteringsverktyg” fick många att nappa

på inbjudan till seminarium om framtidens

backup-lösningar.

På sex platser i Sverige har ProAct,

tillsammans med Legato presenterat det

senaste inom infrastruktur och

teknik. Legatos nya NetWorker, version 7 och

ProActs Fast Restore Cache presenterades för

åhörarna.

I Stockholmsområdet höll man till på

ProActs kontor i Sollentuna.

20

God Helgönskar ProAct

B

Ett klassiskt juridiskt dilemma uppstår närtvå personer är misstänkta för ett ochsamma brott, men båda avsvär sig ansva-ret samtidigt som teknisk bevisning sak-nas. Ragge skyller på Bengan och Benganpå Ragge. Ingen kan dömas, eftersomrisken är överhängande att man sätter ditnågon oskyldig (även om ingen av demtroligen är särskilt ”oskyldig”).

Det finns också ett annat tillfälle dåRagge skyller på Bengan. Det är närRagge är rörmokare, Bengan har snickratköksskåpen och du sedan råkar ut förvattenskador på grund av att besticklådanknuffar avloppsröret ur sitt fäste. Är det dåröret som är slarvigt ditsatt? Eller är detlådorna som monterats helt utan hänsyntill kringliggande installationer? Det kanvisa sig hopplöst att reda ut, och den somblir lidande är du.

Exemplen ovan visar hur besvärligt detkan vara när du anlitar fler än en leveran-tör för en vara eller tjänst. Det är bara enav de många fallgropar man behöver hjälpmed i skede nummer två, när man väl valt,betalt, fått och börjat använda de nya, här-liga prylarna. Då man upptäcker att, tja,mitt i härligheten så var det någontingsom inte riktigt fungerade som du önskat.Eller någonting som fullständigt katastro-falt raderar ut möjligheten till en normalvardag, för att återvända till exemplet medöversvämning i köket.

Låt oss resonera vidare. Vi säger att detvar rörmokar-Ragges insats som ställt tilleländet. Då finns det två möjliga förkla-ringar; antingen har han slarvat eller såvisste han inte bättre. Låt oss kalla slarvetför den mänskliga faktorn. Det skullekunna ha undvikits genom någon kombi-nation av höjd ersättning, smicker ellergenerösare tidsplan. Det är inte så farligt.Det andra fallet, att Ragge inte visstebättre, är betydligt värre. För hur skulledet över huvud taget kunna gå vägen omleverantören saknade erforderlig kompe-tens?

Så, inte nog med att vi vill ha en endaleverantör, för att slippa dispyter om an-

KRÖNIKA

svarsfördelning. Vi kräver dessutom attdenne någon klarar jobbet.

et kommer mera. Låt oss säga attdet nämnda röret hoppat loss ochvattnet börjat pumpas ut över

köksgolvet och redan efter tio minuternästan stigit över tröskeln till hallen ochhela lägenheten alltså är i fara? Vad vill vidå? Jo, att Ragge ska sätta sig i sin blåskåpbil (den med Ragges Rör i halvmeter-stora bokstäver över sidorna) och kommasättande så fort hastighetsbegränsningentillåter, helst snabbare ändå och i synner-het så snabbt att du bara behöver moppaupp allt vatten efteråt i stället för att bytafemtio kvadratmeter parkett och under-golv.

Det i sin tur kräver att Ragge finns inärheten. Oavsett var just du råkar ha sla-git ned dina bopålar. Det kräver också attRagge inte ignorerar ditt ynkliga bedjandeöver telefonen för att i stället göra densista finputsningen på herr Larssons nyaitalienska badkarskranar i safirglas ochantikbehandlad mässing.

Prioritet, servicenivåer, närvaro, avtal,leveransgarantier. Med mera.

Låt oss slutligen betänka att allt dettamåste fungera. Inte bara en trevlig tisdags-förmiddag med ljummet väder och god

Dsikt. Inte bara udda torsdagar 8.30–8.45förutom vecka 5, 17, 34, 40 och 52, utanständigt, såväl dag som natt, såväl nyårs-kvällen som första maj. Ja, i synnerhet pånyårsnatten vill vi att Ragge ska pallra sigöver. Helst i nyktert tillstånd, för om intehan finns att tillgå så är det ju helt kört.

För på nyårsafton finns det över huvudtaget inte någon rörmokare i tjänst i helaSverige. Ja, inte ens någon besvärligtelefonförsäljare som ska pracka på digdagstidningar och teleabonnemang är itjänst.

Ragge – vi vill teckna ett supportavtal!Ragge, vi vill ha 24-24, 7-7, 365-365!!!

Men Ragge lyssnar inte. Ragge lagartoaletten hos familjen Vesterstedt och tar500 spänn i resekostnader, 250 för enpackning och 400 per påbörjad timme,räknat från fiket vid Norra Bantorget.Utan kvitto, förstås. Men anekdoterna bru-kar vara gratis.

Så lyd ett gott råd: använd Internet. Idagfinns massor med sidor som beskriver hurman gör saker själv, allt från bomber tillknark och omprogrammering av regions-koderna i DVD-spelaren. Självklart finnsdär information för att laga en simpel rör-läcka. Ring oss gärna sen och berätta hurdet gick!

Rikard Westman

ILLU

STR

ATI

ON

: DA

NIE

L EG

NÉU

S

Man måste kunna litapå Ragge och Bengan