Privatjuridik kap 1

Normer och rättsregler

För att människor ska kunna fungera tillsammans skapar vi normer (mönster), dvs. hur vi ska bete sig mot varandra inom familjen, företaget, föreningar etc. och i samhället i stort.

Normer och rättsregler

Sociala reglerHur man uppför sig vid matbordet, hälsar på varandra, klär sig vid olika tillfällen

MoralreglerMoralregler kan upplevas som starkare än sociala regler.

Det sätt som på vilket en individ väljer att följa sådana regler kallas för etik; ex: inte ljuga, inte stjäla, inte vara otrogen etc.

RättsreglerAlla länder fastställer de ännu starkare s.k. rättsregler, dvs. Lagar.

Den som inte följer rättsreglerna kan bestraffas med exempelvis fängelse.

Alla regler är normer för hur man skall bete sig mot varandra

Rättsordningen

Rättsregler fastställs av staten i form av främst lagar.

Rättsreglerna är inte en gång för alla givna, utan kan ändras då uppfattningen i samhället ändras.

Systemet med rättsregler kallar för rättsordningen. I rättsordningen ingår även sedvana (praxis) och avtal.

En lag kommer till

EU:s direktiv och förordningar

Som medlem i EU måste Sverige anpassa sina lagar till EG-direktiv. Europeiska kommissionen lägger fram förslag till direktiv som diskuteras i Europaparlamentet. Ministerådet fattar beslut.

Utanför Sverig

e

EU:s direktiv och förordningar

Alla EU-medlemmar har förbundit sig att följa EG-direktiv när man utformar det egna landets lagar.

Ministerrådet kan utfärda s.k. EG-förordningar (bindande för medlemsländerna).

Exempel: Stora delar av den svenska konsumentskyddslagen är anpassad till EG-direktiv (konsumetköplagen, distans- och hemförsäljningslagen).

Utanför Sverig

e

FN-konventioner

FN påverkar medlemsländernas lagstiftning genom konventioner.

Exempel: Rättsreglerna i föräldrabalken, som speglar innehållet i FN:s barnkonvention.

Utanför Sverig

e

Rättskällorna

Författningar

Prejudikat

Förarbeten

Sedvana och avtal

Lagboken

Författningar

I svensk författningssamling (SFS) publiceras Sveriges författningar i skriven form, tillgänglig för våra medborgare.

Författningarna består av:Lagar och

Författningar (ej EG-förordningar)

Rätts

källo

rna

Författningar

Lagarna beslutas av riksdagen, medan förordningarna tillkommit genom regeringsbeslut.

En förordning innehåller detaljanvisningar för de grundläggande bestämmelser som finns i lag. (förordningen gör det praktiskt möjligt att tillämpa en lag).

Rätts

källo

rna

Länk SFS

Författningar

Som komplement till lagar och förordningar finns ofta mer detaljerade föreskrifter från statliga och kommunala myndigheter.

Exempel:

livsmedelshantering (Livsmedelsverket),

lokala miljö- och hälsoanvisningar (kommunens miljö- och

hälsoskyddsförvaltning).

Rätts

källo

rna

Författningar

Författningar Bestäms av..

Lagar - Riksdagen

Förordningar - Regeringen

Föreskrifter - myndigheter, kommuner

Rätts

källo

rna

Prejudikat

För att få vägledning om hur en rättsregel ska användas i ett visst fall kan man se hur Högsta Domstolen (HD) har dömt i liknande fall. Prejudikat.

HD:s domar finns publicerade u Nytt juridiskt arkiv, avd I NJA I

Rätts

källo

rna

NJA I

Förarbeten

För att få vägledning om en lag kan man få vägledning från tanken bakom lagen.

Skriften Nytt juridiskt arkiv, avd II NJA II innehåller sammandrag av förarbeten till de viktigaste lagarna.

Rätts

källo

rna

Förarbeten

NJA II (tanken bakom lagen)

Här ingår utredningsdirektiv, slutbetänkande, remissvar, propositioner och riksdagens protokoll.

Man kan här även ta del av hela utredningsarbetet som gjordes innan riksdagen fastställde lagen.

Detta finns publicerat i Statens offentliga utredningar (SOU).

Rätts

källo

rna

NJA II

SOU

Sedvana och avtal

Det förekommer att domstolarna anger oskrivna regler som rättskälla. Sedvana.

En sedvana är ett allmänt förekommande handlingssätt i ett visst sammanhang.

Rätts

källo

rna

Ordning för rättskällorna

Lagarna (Sveriges Rikes Lag) kan indelas i tre typer:1. Grundlagar

2. Balkar

3. Bihanget, Övriga lagar

LAGBOKEN

Grundlagarna:

Regeringsformen

Succesionsrordningen

Tryckfrihetsförordningen

Yttrandefrihetsgrundlagen

LAGBOKEN

SYRT?

Balkarna kommer direkt efter grundlagarna i lagboken. Mellan balkarna finns vissa viktiga lagar som skadeståndslagen och konkurslagen.

 BihangetÖvriga lagar tas upp i Bihanget i den tidsordning som de har utfärdats.

LAGBOKEN

LAGBOKEN

GRUNDLAGARNA BALKARNA

BIHANGET

Grundlagarna: Regeringsformen (RF)

Grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, grundläggande fri- och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras.

 

Successionsordningen (SO)Reglerar hur den svenska tronen ska ärvs, dvs. vem som ska vara statschef

 

Tryckfrihetsförordningen (TF)Innehåller bestämmelser om bl.a. tryckfriheten och tillgången till allmänna handlingar.

 

Yttrandefrihetsgrundlagen (YFL)Reglerar yttrandefriheten inom radio tv, film och liknande medier.

LAGBOKEN

YST

Offentlighetsprincipen

Man har rätt att närvara vid förhandlingar inför domstol och beslutande kommunala och statliga organ, som ex.vis kommunfullmäktiges sammanträden.

Offentlighetsprincipen

Allmänna handlingars offentlighet regleras i (TF). kap 2, §1:”Till främjamde av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.”

Undantag anges i :

Sekretesslagen

(, militära dokument, sociala myndigheters handlingar och i sjukvården).

Personuppgiftslagen ,PUL, Man får inte publicera personuppgifter på nätet utan personens medgivande.

Offentlig rätt och CivilrättDen svenska rätten brukar indelas i:

Offentlig rätt reglerar hur stat, kommuner och myndigheter organiseras och

vilka medborgliga och mänskliga rättigheter och skyldigheter invånarna har.

CivilrättReglerar förhållandet mellan människor, företag och organisationer (så länge det inte gäller brott som faller under s.k. allmänt avtal).

Civilrätten innehåller regler om t.ex. äktenskap, arv, avtal, arbetsförhållanden, köp och försäljning, företagande o skadestånd.

Tvingande och Dispositiva lagregler

Tvingande lagregelMinimiregel som inte får försämras i avtal

Dispositiv lagregelLagregel gäller om inte annat har avtalats. Man kan avtala sig bort…

Fysiska och juridiska personer

Rättssubjekt. Den som är ansvarig för sina handlingar är ett rättssubjekt, som:

Fysiska personer (människor) och

Juridiska personer (som handels bolag, AB, föreningar, kommuner och staten).

SLUT Något av intresse?