Presentationsteknik tavelpresentationer MG 150121 · 2015-01-21 · 20150121 1 Presentaonsteknik&...
Transcript of Presentationsteknik tavelpresentationer MG 150121 · 2015-01-21 · 20150121 1 Presentaonsteknik&...
2015-‐01-‐21
1
Presenta.onsteknik
Magnus Gustafsson Avdelningen för fackspråk och kommunika.on 150121 för MMG300
Dagens samtal
• Förberedelse • Framförande
• ‘Teknik’ och former
• Uppföljning (kommande onsdagar) • Innehåll (kommande onsdagar)
UppgiMen
• Ämnesproblem från kursen • Ämneshjälp ‘vecka 1’ • 5-‐minuters övningspresenta.oner ‘vecka 2’ – samtliga deltagare i gruppen
• Återkoppling (matema.k + kommunika.on) • Välja en deltagare som ger sin/‘gruppens’ presenta.on för klassen (dagen eMer)
• Hjälpmedel: tavla ;-‐)
Hur känns det för dig?
vs.
Något a[ fundera på
Rädsla för eller obehag inför muntliga presenta.oner brukar komma högt upp på listor i USA och brukar vara frekvent som samtalsämne även i sverige…
– Varför tror du a[ det är så? Vad gör oss så rädda eller obekväma med a[ presentera i olika sammanhang? (Diskutera i 1 minut)
Microövning 1
• Lista själv tre saker för a[ hantera eventuell rädsla för a[ tala/presentera offentligt (1 minut)
2015-‐01-‐21
2
Presenta.onsprocessen
Informa-on
Tolkning
Mo0agare
Tolkning
Brus
Kunskap? Förståelse?
Sändare
Urval -‐ Anpassning
Återkoppling
Övergripande begrepp
• KAIROS Situa.onen, syMet, bakgrunden: Orsaken )ll presenta)onen avgör typen av presenta)on
• DECORUM Formen, anpassningen, publiken: Kairos och innehållet avgör upplägget och s)len på presenta)onen
Faktorer som styr upplägget
Kairos Decorum
Publik
’Problemet’
Akademiskt förhållningssä0
Förväntningar
Presenta-onen
Skillnad på läsare och lyssnare!
Klassisk retorik
Ethos
Pathos Logos
Logiska bevis Resonemang
Inte bara vad man säger, utan även hur och vem som säger det
Känsla Relevans
Karaktär Trovärdighet
Ämnesspecifik balans
Avsedd effekt
Yrkes-‐ och mo[agarorienterad kommunika.on
”...the meaning of a message doesn’t leap into our minds solely from the words we see. Instead, to derive meaning from the message, we ac.vely interact with it. In this interac.on, we employ a great deal of knowledge that’s not on the page, but in our heads”
Paul V. Anderson. 2007. Technical Communica)on . A Reader-‐Centered Approach. Boston, MA: Thomson Wadsworth
Förberedelsestadiet
TALK
2015-‐01-‐21
3
Olika typer av ”presenta.oner” inom företag eller motsv.
• Manusbunden presenta.on • ”Riktningspresenta.on” • Impromptupresenta.on
• Vilken ”typ” är du om du får välja?
Visuella hjälpmedel
• Datorprojicerad bild (t ex PP eller Prezi) • OH • Svarta/Vita tavlan • Handouts
• Vilka fördelar finns det med var och en? • Nackdelar?
Faktorer som påverkar ert framträdande
Röst, tonläge, u[al och språkbruk
Tempo Kroppsspråk Engagemang
Publik Nervositet
Teknik • Egen dator?
– Äktenskapet mellan din dator och projektorn?
• USB?
• Molnet?
• Handouts .ll publiken? – Vem kopierar/distribuerar?
• OH – Fungerar maskinen
• Var beredd på a[ allt kan hända
• Testa i förväg om möjligt
Tid och omfa[ning • Inga begränsningar?
• Konferenspresenta.on? – 20/10 – 40/20 – 6.40 / ?
• Beräkna 1-‐2 minuter/slide
– All.ng på tavla tar längre .d
• Ta .den när du övar! – Live = långsammare
Din publik (och din baslinje)
• Nivå på bakgrundskunskaperna – Interkulturell kommunika.on – Baslinje?
• Språkkunskaper och nivån – Enkelhet? – Handouts? – Baslinje
Satsar du på komplexitet (show off) eller enkelhet och tydlighet (når fram)?
2015-‐01-‐21
4
Publikens bakgrund skapar olika förväntningar
• Öppning – Löpsedelstekniken? – Skapa bra stämning (t ex. skämt eller anekdot)? (USA)
• Hur direkt kan man vara med si[ budskap? – Asia.ska kulturer – mer indirekt – USA (.ll viss del Europa) – direkt
• Tonen – Carté & Fox (2004)
• GB-‐perspek.vet: US-‐presenta.oner är ”overly op.mis.c, boaswul and superficial”
• US-‐perspek.vet: GB-‐presenta.oner är ”gloomy, pessimis.c, preocupied with problems, no solu.ons”
• Ögonkontakt kan uppfa[as som ngt aggressivt i vissa kulturer • Gester är inte universella
Öppna
• Introduk.on – (Välkomna och) tacka publiken – (Säg hur länge du kommer a[ prata) – Introducera di[ ämne, di[ syMe och dig själv – Ge en outline – Tala om vad du tänker fokusera på (dina (3) huvudpunkter
– Ge instruk.oner om frågor (Före? EMer?)
En öppning…
• ska fånga publikens uppmärksamhet • skapar förväntningar • Hur kan man öppna?
– Intressant fakta, sta.s.k mm – En berä[else eller anekdot – ‘minsta gemensamma nämnare’ – Namn, ämne, outline
Kontextualisera all-d en presenta-on!
…och avsluta • Konklusion eller sammanfa[ning?
– Ngt ny[? • Gör e[ intryck
– Säg vad du just har berä[at – Iden.fiera dina huvudpunkter igen – Knyt an .ll kontexten för presenta.onen (intro)
– Betona kopplingen mellan publiken och ämnet
– Tacka publiken – Erbjud dig a[ svara på frågor; fråga om det behövs ngt förtydligande (ar.ghet är A och O)
Därmed: Allmän struktur • Inledning
– introducera ämnet och syMet – situera/kontextualisera – KORT bakgrund .ll ämnet – överblick/disposi.on över resten av presenta.onen
• Huvuddel – begränsa dig, lite snarare än mkt – bli inte för teknisk
• Avslutning
– summera det som sagts, huvudpunkterna och kanske återknyta .ll eventuella forskningsfrågor eller annat,
– peka på vidare implika.oner – öppna upp för frågor
Hur ska ni (vi) översä0a denna -ll era tavelpresenta-oner?
Förberedelse: Storyboards
2015-‐01-‐21
5
Strukturens ändamål
Framhäva: innehåll, sySe, budskap!
SyMe
• Vad vill du uppnå; vad ska presenta.onen ”göra”?
• Din publik avgör .ll viss del – Hur vill du påverka dem? – Deras förväntningar styr syMet!?
Språket
• “Döda dina älsklingar”
• Enkelhet och tydlighet
• Förklara alla möjligen obekanta begrepp
• Kolla u[alet av svåra / frekventa ord
Språket
• Talspråk – INTE talat skriMspråk – Presenta.oner mer ”informella” än många studenter tror
– Ak.va satser snarare än passiva – Personliga pronomen
”Provet undersöktes sedan av teamet i en kontrollerad miljö” vs. Vi undersökte provet i en kontrollerad miljö – mkt vanligt problem
– Kortare meningar än i skriMspråket
Konvertera skrivande .ll presenta.onsformat
• ”Read a paper” • Har alla i publiken läst ursprungs-‐ eller bakgrundstexten?
• Presenta.onen ska förmedla helheten och endast fokusera på de vik.ga detaljerna.
• Därför: – Presenta.onen ska INTE vara en kortversion av ’skrivprodukten’!
– Överväg disposi.onen i presenta.onen – inte all.d densamma samma som i skrivprodukten
Övergångar • Språkliga verktyg
– Peka på hur informa.on i olika delar hänger ihop
– Hur delarna hänger ihop och utgör en helhet
– Vik.ga för koherensen – Vik.ga för publiken – Variera dig!
2015-‐01-‐21
6
Övergångar • Kvalitén kan skiMa
– [Tystnad] [En paus signalerar e[ bryt] – [Fly[a dig .ll en annan plats i rummet] [effek.vt men inte all.d möjligt]
– OK, nu ska jag prata om… [Trist, men fungerar]
– Nu tänkte jag lämna X för en stund och i stället ägna mig åt min andra huvudpunkt i den här presenta)onen. [Delavslut, huvudpunktsfokus]
– Nu har jag visat er vår vision – och då känns det räO aO gå över och prata mer om lanseringen [Sammanfa[ning; logisk ordning]
– Nu har jag visat er vår vision – Vad tror vi då om lansering av produkten på öppna marknaden [Sammanfa[ning; retorisk fråga]
Innehåll: Språk
“Metaspråk” för a[ vägleda åhörarna och strukturera presenta.onenen
• Ge vägmärken – Det finns tre orsaker. För det första…; Till sist;
• Sammanfa[a informa.on – Med andra ord; (Så) sammanfaOningsvis…
• Ge alterna.va synpunkter – Å andra sidan; Vissa menar aO…
• Ge anologier och exempel – Till exempel; Man kan jämföra med…
Innehåll: Språk
Kosme.skt metaspråk ”Ta lite om bakgrund…” ”Nu ska vi dra lite slutsatser…” ”Å så lite slutsatser...” ”Vi ska dra lite slutsatser å så...”
Överlämningar (grupp)
• ALLA måste kunna hela presenta.onen
• Förbered överlämningen – visa a[ ni är en grupp
• Låt det inte bara “bli tyst”
• Använd gärna varandras namn
Känn din presenta.on
• Rik.gt vik.gt – Vad kommer härnäst? – Avgörande för övergångar och koherens
• ”Varför säger han/hon det här nu”? – SyMet klart för publiken hela .den
• Känn .ll dina nödutgångar och ”starka” slides
Öva
• Övning • …ger färdighet! • ”Dry runs”
– Särskilt svåra delar/vik.ga delar av presenta.onen?
– Genrep för X Y och Z – Klocka dig själv
2015-‐01-‐21
7
Förberedd?
Dags a[ framföra!
Nervositet
• ALLA är nervösa
• Adrenalin hjälper (oMast)
• Publiken märker sällan
Microövning 2
• Lista själv tre saker för a[ hantera nervositet under eller inför en presenta.on (1 minut)
• Jämför med någon / några runt omkring dig…
– Några förslag?
Vad mer kan man göra? • Kom .digt • Försök a[ koppla av innan presenta.onen snarare än ”gå igenom bara en gång .ll”
• Småprata med ngn/ngra ur publiken innan du börjar (bygger också ”rapport”)
• Publiken på din sida • Djupa andetag; ngt a[ vila händerna på; var upptagen med ngt
• Starta lugnt – stressa inte din öppning
Om nervositet
• Fysisk ak.vitet • Andning • Kroppsspråk stärker • Repetera, inte memorera
• Bry dig ämnet och publiken
• Frågor – sakta ned!
• CHOCS (distribueras…) • NSCU (distribueras…)
Lite lä[sammare och ytligt men många bra .ps ändå: • Slideshare (distribueras…)
Värt a[ veta • Studie med hjärtslagsmätare • Mkt van presentatör • Ca 400 i publiken • Enkät frågade: ”Hur uppfa[ade ni talaren” etc. • Konsensus: ”Cool as cucumber throughout the talk”
• Hjärtmätaren visade (minut 1-‐2) 169-‐123 slag/minut
• Slutsats: nervositet märks (sällan); du kan lära dig hantera din nervositet så a[ den inte märks
2015-‐01-‐21
8
“Rapport” med publiken
• Hur fungerar det?
“Rapport” med publiken
• Ögonkontakt, redan innan du börjar – Fokusera på ngn del av kroppen (.[a rakt “igenom” dem) – S.rra inte på en person – Fly[a blicken, men lugnt
• Personliga pronomen • Referenser .ll delade erfarenheter • Vänd dig mot publiken, inte tavlan • S-rra inte på datorn • Om du är kort – stå inte “bakom” datorn • Le och visa entusiasm (patosökning direkt) • Kolla publikens reak.oner à
Hur ska ni (vi) översä0a de0a -ll era tavelpresenta-oner?
Värt a[ veta
• Amerikansk studie (Beebe,1974) – Talare grupp A och Talare grupp B – Olika publikgrupper, 7-‐minuterspresenta.oner – Talare grupp A instruerades a[ ”.[a oMa på publiken”; Talare grupp B instruerades a[ ”.[a väldigt sällan på publiken”
– Resultatet: Talare som .[ar oMa på publiken uppfa[as som kunnigare, mer erfarna, ärligare och vänligare än talare som söker ögonkontakt mer sällan
Publikens reak.oner
• Anpassning en förutsä[ning • “Läs” din publik • Flexibilitet • En paus? • E[ ess i rockärmen?…”Visste ni aO…””Låt mig visa den här rik)gt intressanta datan innan vi går vidare…”
Manus eller inte manus… • Di[ eget val, men begränsa
dig – Första minuten – Försök a[ inte memorera, men om det är det enda som fungerar så…
• Nyckelord är bra • Prassliga papper
– VARNING uwärdas härmed för nervösa talare!
• Anteckningskort/PP/telefon/padda – Format?
Kroppsspråk
• Var “kroppsmedveten”
• Lägg av med alla irriterande smågrejor
• Publikkontakt och öppet språk
2015-‐01-‐21
9
Röstresurser • Undvik e[ monotont röstmönster
– Hur låter du när du pratar med dina studiekamrater vid kaffemaskinen i pausen?
– Varia.on = kunskap+kompetens (Ray 1986)
• Betona nyckelord tydligt • Pauser är effek.va – glöm inte bort dem
• SKYNDA INTE – vanligaste felet • Tala .ll publiken längst bak • Fundera över hur du “låter” när du gör ämnesövergångar
Innehåll: Mul)medialt stöd
Skall vara: • Lä[ a[ överblicka och behagligt a[ se på
– Struktur, s.l, färg, balans
• Konsekvent – Rubriker, satsbyggnad, stavning, kommatering, stora och små bokstäver
Värt a[ veta
• Presentatörer som i sin presenta.on använder sig av ngn form av visuell informa-on (tabeller eller figurer) uppfa0as av publiken som: – Bä[re förberedda – Proffsigare – Mer övertygande – Mer trovärdiga – Intressantare
Andrews & Andrews 1992
Slajds • Ge dig själv .d på varje slajd… • Behåll ögonkontakt om du kan
– Låt PP “peka” åt dig • Använd STOR font • Undvik svåra ord • Ha en lugn bakgrund; tänk på
vilka färger som fungerar • Konserva.v design bä[re än
”tuff” design • Korrekturrläs ;-‐) • Punkworm snarare än
fullständiga meningar • Meningsfulla rubriker
6X6-‐regeln
Det är vik.gt a[ vara konsekvent
Annars undrar publiken varför du använder olika fonter eller olika
storlek
-vilket kan vara förvillande Och glöm inte heller att
kontrollera stavnigen.
Problem med bilder och illustra-oner
• Bilden ”talar för sig själv” • Bilden visar inte det som är intressant • Bilden ”visar för mycket” • Bilden saknar egentlig relevans (vad ska jag ha
bilden .ll?) ________________________________________ Lösning på dessa problem: • Välj ut och bearbeta bilder • Hjälp publiken a[ fokusera på det vik.ga • Använd bilderna
2015-‐01-‐21
10
Problem: bilden talar för sig själv Alterna-va lösningar
Problem: bilden visar för mycket Funk-onell modell
Lösning: hjälp publiken fokusera på det vik-ga
Använd enkla anima.oner för a[ fokusera vik.ga delar
Launching tracks
Important!
Agera och visualisera
Peka, visa, levandegör
Använd bilder för a[ förklara -‐ förklara bilderna!
Vissa bakgrunder fungerar bra
• …och det är lä[ a[ läsa
• …och se visuell informa.on
¨ …och det är svårt att läsa
¨ …och se visuell information förklarad
2015-‐01-‐21
11
De0a ska tydligen fungera bäst!
• …och det är lä0 a0 läsa
• …och se visuell informa-on
Teman och extra information
� Snyggt – Störande � Informativt - Redundant
Introduktion Metod Resultat Diskussion Avslutning
Kan
dida
tgru
pp
TME
X 2
2-08
• SiC à 4H-SiC Unique properties of SiC
• Band gap around 3 eV • High saturation electron velocity • High thermal conductivity • Chemical inertness • Good mechanical properties
Applications for:
High power
High frequency
High temperatures
Introduction
• SiC à 4H-SiC Unique properties of SiC
• Band gap around 3 eV • High saturation electron velocity • High thermal conductivity • Chemical inertness • Good mechanical properties
Applications for:
High power
High frequency
High temperatures
Introduction
Nu ska ni ju inte ha bildspel …
• Vad vet / tycker ni om ‘tavelpresenta.oner’? – Eget skrivande: ‘vad har ni lagt märke .ll i samband med tavelpresenta.oner som studenter?’ Lista 3 fördelar; 3 nackdelar samt 3 vik.ga saker a[ komma ihåg när man ska göra en tavelpresenta.on.
Li[eraturen om tavelpresenta.on Endast som e[ av många hjälpmedel
– Alltså inte som en presenta.onstyp i sig men oMa använd för bevis och härledningar såklart. Lämpar sig för komplexa ämnen.
1. Träna så a[ det blir tydligt – Med nervositet kommer stress och slarv
2. Ta .den – En fördel (?) är a[ det tar lång .d med tavla…
3. Disposi.on och eventuella färger? – Hur ska du utny[ja och betona utrymmet bäst?
4. När ska du skriva och när ska du prata? 5. Hur och när läser publiken?
2015-‐01-‐21
12
Ni har ju se[ en hel del tavelpresenta.oner…
• Vissa presenta.oner är ‘bra’ andra är ‘mindre bra’. Vad skiljer dem åt? – Diskutera
2014 -‐ kommentarer
2014 -‐ kommentarer Muntliga presenta-oner – det goda exemplet
• Bra struktur med e[ tydligt fokus för presenta.onen • Inledning och avslutning är tydligt markerade, sam.digt som de bidrar .ll a[ skapa en helhet
• Visualisering är tydlig och används som stöd • Innehållet är anpassat .ll mo[agarna • Lagom tempo • Tiden hålls • God ögonkontakt med publiken • Naturliga övergångar mellan avsni[ och komponenter och bra byten mellan talare
• Intresse, engagemang