Kontaktpersonsmöte Bedömning & Betyg 2012 09 04 bedomning@stockholm.se http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/

Idag

Stödmaterial Elevdokumentation

Stöd: Betyg åk 6

Från Utbf

PRIO

Skolinspektionen – ”Lika för alla?”

– ”Vi har inte satt ord på det”

Nytt från Skolverket

Stödmaterial för elevdok.pdf

Informationsmaterial (text) Informationsmaterial (presentation) Diskussionsmaterial (text, snart…)

Från Utbf

Utbildningar runt planeringsverktyget (Erika)

Skolbesök Betyg åk 6 (Pernilla)

BfLU-uppföljning 13/9 kl 14.30

PRIO-projektet för att förbättra stadens skolor

Målet – en lärande organisation

Varaktigt höja kunskapsresultaten

Utveckla skolans interna processer

och arbetssätt

Skapa en mer lärande organisation.

Stärka det kollegiala samarbetet

8

1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

440

430

510

Un

ive

rsa

l s

ca

le s

co

re1

550

540

530

520

500

490

480

470

460

450

410

0

496

489

420

503 503

511

491

513

Great

Good

Fair

Sverige är sedan flera decennier fast i ”good”

1 Universal Scale samlar testresultat till en absolut skala jämförbar mellan tester och år

2009-resultaten är ett preliminärt resultat baserat på PISA 2009 men bör uppdateras när all data är tillgänglig

Poor

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Socio-ekonomisk ersättning Kr per elev

50.000 45.000 40.000 35.000 30.000 25.000 20.000 15.000 10.000 5.000 0

Resultatspridningen mellan skolor består alltså inte bara på socio-ekonomiska faktorer, vilket indikerar stor förbättringspotential genom förändrade arbetsmetoder

1 Poäng = andel Godkänt * 1 + andel Väl Godkänt * 2 + andel Mycket Väl Godkänt * 3

2 Trendlinjens funktion är ”Poäng = -0.02258*(tkr soc-ek ersättning) + 1.7285”, R² = 0.4469

Resultat på nationella provet i matematik för skolor i Stockholm

Vägt medelvärde1 samt socio-ekonomiskt skolpengstillägg

Elevgruppen ses som

främsta förklaringsfaktor till

resultaten av såväl lärare

som rektorer

Poor Fair Good Great Excellent

Utveckla lärar-

professionen

Stärk innovation och utbyte

Säkra basal undervisning

Lägg den strukturella

grunden

Sverige

Målsättningen är att höja elevernas kunskapsresultat genom att tillsammans utveckla oss själva och vår undervisning

▪ Gemensam undervisnings-

planering

▪ Coachning

▪ Resultatdriven undervisning

A. Mål och prioriteringar

B. Samarbetsorienterade arbetssätt

C. Kompetensutveckling och försörjning

E. Organisation och resursfördelning

D. Ledning

F. Kultur och attityd

Fyra huvudkategorier kan utvecklas för att förbättra ett skolsystem, PRIO- projektet fokuserar på en av dessa

Skolsystemets grundförutsättningar

Processer och

arbetssätt

i skolan

Systemmässig kompetens-försörjning

Utveckling av löpande styrning och uppföljning på systemnivå

Komponenter som kan utveckla skolsystem Dimensioner för en framgångsrik skola

Gemensam undervisningsplanering

Kartläggningen visade att:

Lärarna samarbetade i mycket liten utsträckning

kring undervisningsplaneringen.

De efterfrågade mer av gemensam

planering & utvärdering av enskilda lektioner.

Ny rutin för regelbunden gemensam planering

utarbetades:

Planering av undervisning på olika nivåer.

Mål som bryts ner och konkretiseras.

Metoder & lektioner planeras samtidigt som

föregående planering utvärderas.

Planeringen utgår från Lgr11

Gemensam planering kan ske på olika nivåer där den gemensamma planeringen av undervisningsmetoder är den svåraste men också den mest effektfulla

Nivå 1: Koordinerar och planerar praktiska

saker

Nivå 3: Planerar och diskuterar lektioner och undervisnings-metoder

gemensamt

Nivå 2: Planerar övergripande

undervisningsteman gemensamt

Nivå 0: Koordinerar ingenting gemensamt

Effe

kt p

å u

nd

ervi

snin

gskv

alit

én

Skolinspektionen ”Lika för alla?” Granskning av resultaten från 3 års omrättningar av Nationella

prov

94 000 prov

1800 skolor

SI: Rekommendationer

Skolverkets bedömningsanvisningar behöver bli tydligare och mer tillgängliga

framförallt i de delar som gäller de högre betygsstegen.

Lärare som ska bedöma elevers prestation på de nationella proven bör få en

god grund- och fortbildning i att bedöma.

Skolorna bör i så stor utsträckning som möjligt använda sig av sambedömning,

där mer än en lärare i samråd rättar samma prov. Denna bedömningsform

lämpar sig särskilt väl för essäfrågor och uppsatsskrivande.

Ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd för läraren som

rättar proven bör införas. Det hindrar inte att läraren vid senare tillfälle kan ta

del av elevens lösning i full vetskap om vems den är.

Skolinspektionen ser stora vinster med att proven på sikt skulle kunna

genomföras elektroniskt. Det skulle underlätta möjligheten att avidentifiera

dem, underlätta kontroll- och omrättning samt möjligheten att använda sig av

sambedömning inom skolan och mellan skolor.

SI: Systematiska avvikelser I

Fristående skolor sätter i genomsnitt högre provbetyg än de kommunala

skolorna, relativt de externa bedömningarna av provresultaten. Denna

skillnad föreligger både i gymnasiet och i högstadiet. – För högstadiet är avvikelsen i bedömning så stor att den kan förklara en betydande del av det

resultatförsprång som fristående skolor i andra undersökningar uppvisat gentemot kommunala

skolor.

Elever i årskurs 9 vars föräldrar är högutbildade får högre provbetyg vid den

interna bedömningen jämfört med den externa bedömningen. – För bedömningen av proven i årskurs 3 och 5 är tendensen den motsatta: de interna

provresultaten är lägre relativt de externa bland elever vars föräldrar är högutbildade eller

höginkomsttagare.

SI: Systematiska avvikelser II

I årskurs 3 och 5 är mönstret det motsatta och de interna bedömningarna ger

flickor lägre provbetyg än pojkar, givet att kontrollbedömarna bedömer

proven som likvärdiga.

Jämfört med den externa bedömningen får gymnasieelever med utländsk

bakgrund högre interna provbetyg än elever med svensk bakgrund, men det

motsatta gäller för elever i årskurs 9. – För årskurs 5 finner vi att elever med utländsk bakgrund med större sannolikhet bedöms som

godkända vid den interna bedömningen än andra elever, givet att den externa bedömaren

anser proven vara likvärdiga.

SI: Systematiska avvikelser III

Elever i gymnasiet och årskurs 9 som är födda tidigt på året får högre interna

provbetyg relativt den externa bedömningen jämfört med elever födda sent

på året. – Någon sådan tendens finns inte för proven i årskurs 3 och 5.

Det finns inga skillnader mellan hur behöriga och obehöriga lärare i

genomsnitt bedömer de nationella proven.

Inte heller finns några genomsnittliga skillnader mellan manliga och kvinnliga

lärares bedömningar.

Däremot sätter högstadie- och gymnasielärare som ensambedömer elevernas

prov högre provbetyg relativt den externa bedömningen jämfört med lärare

som sambedömer proven. – Någon liknande skillnad mellan ensam- och sambedömda prov finns däremot inte för årskurs 3

och 5.

SI: Systematiska avvikelser IV

De systematiska skillnaderna i bedömningen av pojkar och flickor är

mer uttalad bland obehöriga än behöriga lärare.

För skillnaderna mellan elever födda tidigt och sent på året gäller dock

motsatsen.

Flertalet av de systematiska skillnaderna i bedömningen av olika

elevgrupper är mindre uttalade när proven ursprungligen

sambedömts än när de bedömts av en enskild lärare.

Skolinspektionen ”Vi har inte satt ord på det”

Svårt att bedöma utifrån kursplanerna

Många lärare planerar inte för bedömning

Framåtsyftande återkoppling förekommer i liten utsträckning

Lärarna bär arbetet i sitt minne

Fokus på svenska och matematik

Uppföljning av kunskapsresultaten saknas i vissa ämnen

Rektor har stor betydelse

Från Skolverket

Platser kvar på konferensen Betyg åk 6 24/25 oktober

Bedömningsstöd – Idrott och hälsa åk 7-9

– Historia

– Kommentarmaterial till k-kraven

– Diskussionsunderlag till kunskapskraven (generellt)

TACK FÖR IDAG! BEDÖMNING & BETYG PERNILLA, ELISABETH & ERIKA

bedomning@stockholm.se

http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning