PM Kulturarvsanalys

Infart Västra Trosa Trosa kommun, Södermanlands län

Kompletterande kulturarvsanalys 2016-09-02

Projektnummer 2203080

2

Trafikverket Region Öst

Box 1140

631 80 Eskilstuna

E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: PM Kompletterande kulturarvsanalys

Författare: Fredrik Engman, Sweco

Dokumentdatum: 2016-09-02

Ärendenummer: TRV 2015/6825

Objektsnummer: 134151

Uppdragsnummer: 2203080

Version: 1

Kontaktperson: Léni Maot

3

Innehåll

1. SAMMANFATTNING 4

2. KULTURARVSANALYS 4

2.1. Omfattning och syfte 4

3. LANDSKAPSBESKRIVNING 4

4. HISTORISK BAKGRUND – KULTURLANDSKAPETS KRONOLOGISKA

SKIKT 6

5. KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖVÄRDEN I VALD KORRIDOR 12

5.1. Riksintresse Tureholm (D49) 12

5.1.1. Påverkan på riksintresse Tureholm (D49) 15

5.2. Riksintresse Trosaåns dalgång (D46) 17

5.2.1. Påverkan på riksintresse Trosaåns dalgång (D46) 20

5.3. Påverkan på övriga kulturhistoriska lämningar inom vägkorridoren 21

5.3.1. Fyndplats (Arkeologisk utredning etapp 2 - objekt 2) 21

5.3.2. Stenåldersboplats (Arkeologisk utredning etapp 2 - objekt 3) 22

5.3.3. Gränsmärken (Arkeologisk utredning etapp 1 - objekt 8 och 9) 22

5.3.4. Grop (Arkeologisk utredning etapp 1 - objekt 10) 22

6. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 23 Skriftliga källor 23

Kartmaterial 24

4

1. Sammanfattning

En ny väg kommer att påverka landskapsbilden men bedömningen har gjorts att det är liten

risk att de berörda riksintressenas (Tureholm D49 och Trosaåns dalgång D46) kärnvärden

påtagligt skadas.

Inom riksintresse Tureholm kommer den planerade vägen inte att inverka på de öppna

siktlinjerna från slottet ner mot Tureholmsviken eller beröra den centrala delen av

anläggningen med slottet/bytomten. En ny väg kan innebära en risk att fragmenteringen av

åkermarken ökar och vägen kan komma att skapa en barriär mellan inägor (de öppna

åkermarkerna) och utmarken (skogsmarken). Redan i dagsläget finns en vägbank,

bergsskärning och bebyggelse i fonden till utsikten från slottsmiljön. Vid vägkorsningen

mellan väg 768 och 782 bör möjligheterna ses över att sänka vägbanken så att den inte är så

dominerande i vyn från slottet. För att bibehålla förståelsen för slottsanläggningen bör

vägnätet och alléerna kring grindstugorna inte förändras.

Inom Trosaåns dalgång bryter den planerade vägen mönstret för kommunikation. Det

historiska rörelsemönstret har följt ån i nord-sydlig riktning. Denna förändring kommer att

påverka hur landskapet uppfattas och därför är det viktigt att vägen planeras så att den inte

blir för visuellt dominerande och blir en fysisk barriär i landskapet. En ny väg innebär även

risk för kumulativa effekter i form av nedläggning av åkermark på grund av en ökad

fragmentering av denna. Den planerade vägen har inte bedömts påverka fornlämningarnas

samband med Trosaån. En risk finns att åkermarken fragmenteras och därmed ökas

igenväxningen av åkermark. För att bibehålla åns bruksvärde bör passagen planeras så att

ån fortsatt är farbar med mindre båtar.

2. Kulturarvsanalys

2.1. Omfattning och syfte

Den kompletterande kulturarvsanalysen är en fördjupning av den tidigare genomförda

kulturarvsanalysen (Trafikverket 2014). Den tidigare kulturarvsanalysen omfattade ett

större analysområde. Fördjupningen har skett inom den valda vägkorridoren och särskild

vikt har lagts inom de berörda delarna av de riksintresseområden som berörs. Vid denna

analys har även ett större landskapsutsnitt studerats.

Syftet har varit att identifiera de värden som finns samt beskriva hur de påverkas av en

vägdragning inom området.

3. Landskapsbeskrivning

Den valda korridoren, benämnd Mittsyd, berör ett varierat landskap. Grovt sett kan

landskapet delas in i tre landskapstyper:

• Storskaligt öppet landskapsrum • Halvöppen jordbruksmark • Skogsmark

5

•

Figur 1. Översiktskarta över vägkorridoren och dess omland.

Vägkorridoren sträcker sig mellan två dalgångar som utgörs av storskaliga öppna

landskapsrum, se figur 1. I västra delen av korridoren finns dalgången kring Tureholm

bestående av lågt liggande lermarker uppbrutna med mindre höjder. Dalgången ansluter i

6

öster till havsviken Tureholmsviken. Den östra delen av vägkorridoren ansluter till Trosaåns

dalgång. Dalgången utgörs mestadels av lermarker som gränsar mot moränkullar.

Dalgångarna avskiljs med ett höglänt, kuperat, skogbeklätt bergsparti som historiskt

utgjorts av utmarken Fän. Som högst når detta område nära 60 meter över havet. I

randzonerna till det öppna och den slutna skogen återfinns det halvöppna

jordbrukslandskapet.

4. Historisk bakgrund – Kulturlandskapets kronologiska skikt

Landskap och miljöer förändras hela tiden. Det blir tydligt om man ser till landskapets långa

historia. När inlandsisen smälte av för ca 11 000 år sedan kom landet att sakta stiga upp ur

havet. De högsta punkterna i skogsområdet Fän kom upp ur havet för ca 7000 år sedan och

utgjorde då mindre öar i den yttersta skärgården. I ytterskärgården jagades säl och sjöfågel

under denna tid och den äldsta stenålderns människor livnärde sig på jakt och insamling.

Vid Smedstorp väster om vägkorridoren undersöktes en aktivitetsyta som kan ha varit 6000

år gammal (Fornander & Hallgren 2012). Även inom den aktuella vägkorridoren har yngre

fynd från stenålder påträffats inom höjdpartiet vid västra Fän. Fynden bestod av ett enstaka

kvartsavslag och på boplatsen hittades slagen kvarts men även keramik (Kihlstedt 2015a,

2015b). Utredningen har endast konstaterat att det finns en boplats inom området men

denna har inte helt avgränsats eller karaktäriserats. I vägkorridoren finns inga andra

förhistoriska fornlämningar.

Figur 2. Havsnivån för cirka 4500 år sedan med påträffade stenålderslämningar i korridoren och dess

närhet.

7

Under bronsålder blir bosättningarna i närområdet mer permanenta och jordbruket

introduceras. Från dagens Trosa sträckte sig en bred fjärd in i landet över Västerljung, Sund

och Gnesta och bildade ett sammanhängande sjösystem kring Björnlunda. Sjösystemet hade

även kontakter norrut mot Mälaren via Åkers Styckebruk och Mariefred. En mer utförlig

beskrivning av dessa farleder och vattennivåerna för brons- och järnåldern finns i den

tidigare kulturarvsanalysen (Trafikverket 2014). I området kring Vagnhärad finns tecken på

en omfattande bronsåldersbosättning med gravar, hällristningar och skärvstenshögar

(Länsstyrelsen Södermanland 2014a). Flera gravar finns även i vägkorridorens närhet varav

en ligger söder om korridoren vid skidbacken (Trosa-Vagnhärad 153:1). Ytterligare

ensamliggande stensättningar finns norr om Smedstorp (Trosa-Vagnhärad 162:1). Att datera

dessa utan undersökning kan vara svårt då typerna kan vara från både brons- och järnålder.

De ensamma stensättningarna har troligen anlagts som territoriemarkeringar.

Även under järnåldern verkar området kring Vagnhärad ha varit ett viktigt centrum. En

koncentration av storhögar och gravfält återfinns i närheten. Vid Trosaåns inlopp från sjön

Sillen finns en fornborg (Västerljung 43:1) som kan ha fungerat både för övervakning av

farleden men även som tillflyktsborg. Ytterligare en fornborg ligger bara 2 kilometer

nordväst om vägkorridoren (Trosa-Vagnhärad 224:1).

Att området varit rikt under järnålder vittnar även den så kallade Tureholmsskatten om

(Västerljung 48:1). Den upptäcktes 1774 och bestod av närmare 12 kg guld, vilket gör den till

Sveriges största. Stora delar av skatten smältes dock ner redan under 1700-talet. Att Trosaån

under alla tider varit en viktig kommunikationsled visar även runristningar i Trosa by om

(Trosa-Vagnhärad 178:1-3). I anslutning till runristningarna finns även ett vadställe

registrerat (Trosa-Vagnhärad 280:3). I området kring Vagnhärad finns även ett flertal

gravfält från yngre järnålder varav det närmaste ligger vid Stora Hunga cirka 900 meter

norr om vägkorridoren (Trosa-Vagnhärad 154:1).

I Vagnhärad har även funnits två husbyar. Husbynamnen har kopplats till tidiga kungliga

förvaltningsgårdar som ingick i det kungliga godskomplexet Uppsala öd. När de etableras är

omtvistat men det kan ha varit redan under yngre järnåldern (Olausson 2000).

Husbygårdarna hade under 1200-talet förlorat sin funktion som förvaltningsgårdar.

I samband med kristendomens införande någon gång kring 1000-talet överges de tidigare

gravfälten och de döda börjar gravläggas vid kyrkan. Därmed kom en ny centralpunkt att

etableras i landskapet vid Trosa by där en kyrka byggdes. Den nuvarande kyrkan ska ha

anlagts under 1200-talet. Öster om kyrkan låg det tidiga Trosa (Trosa-Vagnhärad 280:1).

Tureholms gods har rötter i medeltid men namnet var till en början Geddeholm. Den äldste

kände ägaren var Nils Gädda. Nils Gäddas son Karl Nilsson (Gädda) var häradshövding i

Hölö härad och omtalas 1419-1450. Karls sondotter var Iliana Gädda som var gift med

riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture). De fick sonen Sten Sture d.y. som senare gifte sig

med Kristina Gyllenstierna som fick godset i morgongåva 1511. Efter Kristinas död 1559 gick

huset vidare till deras son, Svante Sture som tillsammans med sina två söner mördades

1567. Morden utfördes på uppdrag av Erik XIV och blev kända som Sturemorden

(Trafikverket 2014).

8

1576 uppfördes ett nytt stenhus vid godset och på 1640-talet uppförde Sten Nilsson (Bielke)

ett stort pampigt slott i tre våningar. Slottet brändes ner under ryssarnas härjningar 1719.

Slottet återuppbyggdes under perioden 1728-1740-talet och 1761 döptes slottet om efter

byggherren Thure Gabriel Bielke. Godset har dominerat sin omgivning både visuellt men

även socialt och ekonomiskt då många av gårdarna och torpen har varit i beroendeställning

till Tureholm. Enligt storskifteskartan från 1820 över Fän framgår att flertalet av gårdarna i

området tillhörde Thureholm, totalt var det 13 ¾ mantal som låg under Thureholm och runt

om i landskapet fanns även flera torp som var dagsverkstorp till godset (04-trj-54). Även på

östra sidan av Trosaån har adeln manifesterat sin makt genom anläggandet av säteriet Åda.

Åda var ursprungligen ett medeltida kyrkogods som Gustav Vasa delvis drog in till kronan.

Namnet är första gången dokumenterat 1331. Säteriet bildades 1642 av dåvarande ägaren

skotten P. Kinnemond, och Åda har sedan tillhört bland annat släkterna Barclay, Ekehielm,

Kinninmundt, Hjärne, Posse, Falkenberg, Bielke, Oxenstierna samt från 1841 Isoz i vars ägo

gården fortfarande (2013) är.

Figur 3. Detalj av sockenkarta 1678 (C13:16-17).

Allt eftersom landet höjde sig kom Trosa by att tappa kontakten med havet och omkring år

1600 flyttade staden till sitt nuvarande läge. Regelbundna långgator lades ut på var sida om

ån. Näringarna i staden var fiske och hantverk. Under 1800-talet minskade fiskets betydelse

och Trosa utvecklades till en bad- och turistort. Även Trosa stad är utpekat som Riksintresse

9

för kulturmiljövården (Länsstyrelsen i Södermanland 2014c) och ansluter till riksintresse

Trosaån (D46).

Över området upprättas småskaliga kartor på 1600-talet. Sockenkartor upprättas 1678

(C13:16-17) och 1685 (C82-1:2) och en häradskarta 1679 (C13:51). På de småskaliga kartorna

framträder inte detaljerna utan de blir mer översikter varför de inte alltid lämpar sig för

detaljstudier.

Mer detaljerade kartor över området upprättas från omkring 1800. En rågångskarta

upprättas 1798 över Trosa stad med anledning av att flera områden var omdiskuterade,

vilket visar på att utmarken med dess betesmark var viktiga. Ett av de omtvistade områdena

var delen av Fän som tillhörde Trosa stad, vilket är området vid nuvarande skidbacke:

”Twiste Park emellan Trosa stad å ena sidan samt Trosa socken och Thureholm å andra

sidan”(C81-1:4). I kartan 1812 (C81-1:6) får vi en inblick i hur terrängen var beskaffad i

området: ”Utmarken åt Westra eller Thureholmssidan består af mäst nakna berg, med

små betesdrog emellan..”

År 1820 upprättas en storskifteskarta över utmarken Fän, av den del som berörde Trosa

socken och Thureholm (04-trj-54). På denna karta framträder samma bild som den tidigare

kartan med backar och mellanliggande sankare partier. I karttexten framgår också att

flertalet av gårdarna i området tillhörde Thureholm, totalt var det 13 ¾ mantal som låg

under Thureholm och runt om i landskapet fanns även flera torp som troligen var

dagsverkstorp till godset. I vägkorridorens västra del finns en väg utritad, vilken har samma

sträckning som den som påträffades vid den arkeologiska utredningen, objekt 1 (Kihlstedt

2015a).

Under åren 1871-74 upprättas flera kartor i samband med ägoutbyte och gränsbestämning

mellan gårdarna (04-trj-81). Vägkorridoren berör kartorna över Thureholm och Hunga.

I kartan framgår Tureholms medvetna placering i landskapet med en rak väg norrut mot de

två grindstugorna, benämnda Stohagen på kartan, se figur 4. Detta var den magnifika entrén

till slottsanläggningen men man hade även en grindstuga utefter vägen in mot Trosa. En

djurgård låg inom höjdpartiet nordväst om slottsanläggningen och söder om fanns en

kvartersindelad parkanläggning. Ekonomibyggnaderna låg väster om slottet. Åkermarken

var utdikad med ett flertal diken men erbjöd en öppen siktlinje mot Tureholmsviken i öster

där även ett båthus fanns. Vi ser även att vägnätet har förändrats i korridorens västra del.

Nuvarande väg 782 har ungefär samma sträckning från väster fram till grindstugorna vid

allén till Tureholm. Vägen gick sedan upp längs väg 785 varefter den förgrenar sig och en del

fortsatte i samma sträckning som väg 785 och den andra delen följer den i arkeologiska

utredningen påträffade vägen, objekt 1 (Kihlstedt 2015a).

Väg 768 var ännu inte byggd utan åkermarken mellan Tureholm och Tureholmsviken var

uppdelad på flera åkrar avdelade av diken. Vägen följer en av de äldre dikessträckningarna.

De två grindstugorna vid allén in mot Tureholm finns medtagna och omedelbart norr om

korridoren, norr om väg 782 fanns ytterligare två hus med oklar funktion. De bör ha varit

någon typ av ekonomibyggnader eftersom några spismursrösen inte kunnat ses i de

kvarvarande husgrunderna. Husgrunderna berörs troligen inte av vägsträckningen men kan

beröras av en eventuell utbyggnad av Smedstorpsområdet. Rester efter dessa finns kvar och

lämningarna bör klassas som övriga kulturhistoriska lämningar, se figur 5.

10

Figur 4. Avmätning över Tureholm 1874 (04-trj-81

Följer vi vägkorridoren österut går den genom utmarken Fän som anges som Fähnskogen

med backar, berg, jämn mark samt mellanliggande dalar. Bitvis anges marken som hagmark

11

till Hunga by. Vid Trosaån finns ett flertal åkrar som delvis benämns som ”Källviksängen

nyodling”. Söder om den planerade korridoren låg Nyängstorpet (Trosa-Vagnhärad 370:1).

På kartan syns tre bebyggelsesymboler.

Vi kan tydligt se i dessa kartor att åkermarken rationaliserats och de många dikena som

avdelat åkermarken har lagts igen.

Öster om Trosaån kommer den planerade korridoren in söder om Rådmansbackarna. Enligt

en laga skifteskarta över Åda skifteslag upprättad 1914-15 var området åker med lerjord (04-

vag-106). I södra delen av korridoren gränsade Åda skifteslag mot Trosa äng varav Stene och

Lundby även hade del i. På kartan står Stene respektive Lundby utjord1. Benämningen

utjord är intressant då det tidigare har kunnat visa sig vara gårdar som ödelagts under

medeltiden (Larsson 1970, Bååth 1983). Utjordar kan även uppstå av andra orsaker t ex

donationer och delningar av gemensamhetsmarker. Endast en mindre del av områdena

berörs av den planerade korridoren. Intressant är att Stene som ligger på andra sidan av

Trosaån äger en del i detta område. Kan det vara en rest av fördelning av mark som

tillkommit i samband med landhöjningen? Att utreda detta skulle kräva en större kartstudie

av ett större område kring kusten varför en utökad undersökning av ursprunget till utjorden

inte gjorts i detta skede.

Området, Stene utjord, finns medtaget på en delningskarta 1762 och beskrivs då som ”Trosa

äng af god hårdwall” (04-trj-23). På en laga skifteskarta 1871 har området odlats upp till

åker och benämns då som Stadsgärdet (04-trj-77). Den berörda delen av marken är låglänt

och har troligen inte lämpat sig som bebyggelseplats.

En småskalig karta som är av intresse är även den häradsekonomiska kartan som upprättas

1897-1901 (J112-67-17). I kartan framträder godset Tureholm med alléer åt norr och öster

ner mot Tureholmsviken och det båthus som låg där. I den planerade vägkorridoren ser vi

att vägsträckningarna inte förändrats från tidigare kartor utan de följer den i utredningen

påträffade vägen (Kihlstedt 2015a, objekt 1) och utmarken Fän är till stora delar beväxt med

barrskog.

1958 trycks den ekonomiska kartan över området (J133-9h6j60, J133-9i6a60). I

vägkorridorens västra del ser vi att vägsträckningarna har förändrats. Väg 782 har fått sin

nuvarande sträckning från Tureholms grindstugor och allé in mot Trosa, men den äldre

vägsträckningen är fortfarande markerad som brukningsväg. I sydöstra delen har väg 768

byggts över åkrarna öster om Tureholm. Utmarken Fän anges som skogsmark men ett

mindre parti centralt i området, kring en mindre bäck anges som öppen mark och i öster

innan åkrarna tar vid är skogen gles möjligen betespräglad. En mindre väg leder ut från

Trosa genom utmarken. Vägen följer samma sträckning som delar av dagens Granitvägen i

bostadsområdet Västra Fän och sedan Sörmlandsleden in mot Trosa. Från 1958 och framåt

ser vi en kraftig utbyggnad av bostadsområden i Trosa, där bostadsområdet Västra Fän kan

påverkas av den nya vägen.

1 Utjord: Kameral beteckning på ett ursprungligen obebyggt, av andra jordägares mark omgivet mindre markområde. Utjorden kan vara en i jordeboken särskilt upptagen fastighet som vid skattläggningen befunnits för liten för att kunna ges mantal eller annat skattetal men som ändå äger andel i byn. Kan även vara ett till en fastighet tillhörande inom en annan by beläget jordområde (Svensk uppslagsbok 1954 sid 694).

12

5. Konsekvenser för kulturmiljövärden i vald korridor

5.1. Riksintresse Tureholm (D49)

Mål för att tillgodose riksintresset:

Det ska vara möjligt att uppleva och förstå utformningen och den genomtänkta placeringen

av slottsanläggningen. Bytomten ska bevaras så den kan besökas eller undersökas för att öka

förståelsen för mekanismerna med avhysning vid säteribildning. Landskapets komponenter

ska vårdas och vidmakthållas. Det öppna landskapet med åkerholmarna är bärande för

förståelsen av strukturen närmast godset. Landskapets strukturer ska vårdas och brukas för

att öka förståelsen och kunskapen om riksintresseområdet.

Det innebär att:

• Underhåll och förändringar ska genomföras på ett sådant vis att kunskapsbärande eller

upplevelsemässiga företeelser inte påverkas negativt.

• Den öppna åkermarken ska brukas och inte exploateras, bebyggas eller planteras med

högväxande gröda som omöjliggör att man kan se in mot eller ut från slottsanläggningen.

• Vyer från slottsanläggningen mot Tureholmsviken ska bibehållas oexploaterade så att de

fortsatt kan upplevas och berätta bl.a. om slottsanläggningens strategiska läge då havet

delvis omgärdade slottet, samt vittna om att mark vunnen från havet genom landhöjning

primärt brukats för jordbruksändamål.

• Fortsatt vård och underhåll av parker och allér möjliggör upplevelser tillsammans med

det monumentala slottet.

• Fortsatt bete av hagar, hävdande av bryn och ängar.

• Bebyggelse underhålls på antikvariskt anpassat vis. Eventuell ny bebyggelse underordnas

befintlig bebyggelses struktur och utformning.

Riksintressets avgränsning, värde och sårbarhet:

Avgränsning av riksintressen är alltid svåra att göra. Trosa kommun menar i sin

översiktsplan att den del av riksintresset som ligger norr om väg 782 bör utgå ur

riksintresset med hänvisning till att området avgränsas av väg 782 och dels att området

delvis är detaljplanelagt samt att åkermarken norr om vägen inte brukas längre (Trosa

kommun 2015). Denna del av riksintresset kan dock vara viktigt för förståelsen av godset.

Även andra närliggande delar är intressanta för förståelsen av godset. Det gäller den äldre

färdvägen som påträffades vid utredningen men kanske framförallt väg 785 mot Hunga och

den mindre vägen västerut mot torpen Paris och Källstugan. Längs väg 785 finns en mindre

rest av en allé som minner om slottets manifestering i landskapet. Denna allé har medtagits i

naturvärdesinventeringen som naturvärdesobjekt 1 (Trafikverket 2015). Den äldre vägen

från grindstugorna och västerut vek tidigare av mot torpet Paris, Källstugan och Mörbytorp i

samma linjesträckning som dagens väg.

I denna del av landskapet möts även olika landskapskaraktärer med slottet och dess

välordnade och planerade landskap i söder. Landskapet är öppet och brukat. Norr om detta

13

vidtar det stora skogsområdet Fän som utgjort utmarken som idag är en relativt sluten skog

och att terrängen stiger uppåt gör även att kontrasten är stor. Historiskt sett har denna

kontrast troligen varit mindre markant då områdets vegetation säkerligen varit glesare och

marken mer välbetad. Insprängt i denna utmark finns även torpen Smedstorp, Paris,

Källstugan och Mörbytorp som även dessa placerats på ett medvetet sätt i gränszonen

mellan godsets välordnade landskap och utmarkens mindre ordnade landskap. Denna gräns

har också varit en social och ekonomisk gräns mellan de välbeställda på godset och de

underlydande på torpen.

Utifrån detta perspektiv ser vi således att korsningen med väg 785 och 782 och höjdpartiet

med de två ekonomibyggnaderna samt området västerut mot torpen Paris, Källstugan och

Mörbytorp är viktiga element i att uppleva slottsanläggningens entré. I detta sammanhang

är även den äldre färdvägen, objekt 1 (Kihlstedt 2015a) som går i kanten av riksintresset

ytterst viktig och en förändring i detta område måste därför göras varsamt och genomtänkt

för att inte skada områdets prägel av gränszon.

Figur 5. Detalj av avmätningskarta över Tureholm 1874 (04-trj-81) med de två påträffade

husgrunderna markerade.

Nuläge:

Den planerade vägsträckningen berör endast den norra delen av riksintresset. I norra delen

av riksintresset går idag väg 782 och bredvid denna en gång-/cykelväg. Vägbanken är

relativt låg men blir högre i anslutning till korsningen mellan väg 782 och 768, se figur 5 och

6. Här finns även en äldre bergsskärning. Vägbanken för väg 768 är även den låg vilket gör

att vyn från slottsanläggningen mot Tureholmsviken inte störs.

14

Omedelbart utanför riksintresset finns bebyggelse av blandad karaktär, dels i Fänområdet

där kvarteren Barlasten och Paddeln kan ses från slottsanläggningen dels även bebyggelsen

söder om Västerljungsvägen, väg 782. Den höga vägbanken vid korsningen med tillhörande

bergsskärning samt bebyggelsen i denna del påverkar vyn från slottsanläggningen.

Figur 5. Bild över korsningen mellan väg 768 och 782. Foto från Tureholm i söder. Foto Fredrik

Engman.

Figur 6. Detaljbild vägkorsning mellan väg 768 och 782. Notera bergsskärningen och höjden på

vägbanken. Foto från väg 768 i söder. Foto Fredrik Engman.

15

Figur 7. Blandad bebyggelse nordost om riksintresse Tureholm. Bilden tagen från väg 768 i väster.

Foto Fredrik Engman.

Längre västerut i den planerade vägkorridoren ligger Grindstugorna och en allé leder fram

till dessa från slottsanläggningen i söder. Under tiden som detta arbete pågått har den västra

av de två grindstugorna brunnit ner. Förhoppningsvis kan den återbyggas i samma stil då

dessa utgör entrén till slottsanläggningen.

Vid grindstugorna ansluter även väg 785 till väg 782. Framför grinden står en skylt som i

dagsläget skymmer entrén till slottsanläggningen, se figur 8. Delar av berget har skurits ner i

samband med breddning av väg och anläggande av cykelbana. I anslutning till

vägkorridoren samt norr om väg 782 har även ytterligare bebyggelse legat. Resterna efter

dessa finns kvar i form av två husgrunder.

Norr om väg 782 ligger en åker som i dagsläget inte brukas. Denna ingår i riksintresset men

skärs av befintlig väg och cykelbana. Den historiskt kända vägen gick norr om denna åker

och har registrerats som fornlämning i samband med den arkeologiska utredningen

(Kihlstedt 2015a, objekt 1).

5.1.1. Påverkan på riksintresse Tureholm (D49)

Den nya vägsträckningen kommer att påverka landskapsbilden, framförallt kommer det bli

påtagligt där terrängen stiger upp mot Fänskogen. Här kan det bli aktuellt med

bergsskärningar och slänter som kan komma att bli ett påtagligt inslag i landskapsbilden.

Med ett tunnelalternativ skulle släntning och bergsskärning eventuellt kunna minskas. Här

16

kommer även den registrerade äldre vägen (Kihlstedt 2015a) att påverkas då den planerade

vägen kommer att korsa den äldre färdvägen. Den äldre vägsträckningen har troligen lång

kontinuitet och vägen är fortfarande i bruk som vandringsled. Då vägen klassats som

fornlämning behöver tillstånd sökas hos Länsstyrelsen för bedömning om ingrepp i

fornlämningen. Vidare bör funktionen som vandringsled, om det är möjligt ur

säkerhetssynpunkt, bevaras. Bibehålls funktionen som vandringsled bör den nya vägens

diken och slänter anpassas så att så liten del av den äldre färdvägen skadas.

Åkermarken i norra delen av riksintresset är fragmenterat genom att en ny vägsträckning

dragits någon gång mellan 1874 och 1958, bredvid denna har sedermera en gång-/cykelväg

anlagts. En ny väg kan innebära en risk att fragmenteringen av åkermarken ökar och vägen

kan komma att skapa en barriär mellan inägor (de öppna åkermarkerna) och utmarken

(skogsmarken). Genom att bibehålla vägsträckningen förbi Grindstugorna och anslutningen

mot Hunga, väg 785, kommer det fortsatt vara möjligt att uppleva och förstå den

genomtänkta placeringen av slottsanläggningen.

En ny placering för vägskyltarna vid Grindstugorna bör utredas för att synliggöra entrén till

godset.

Figur 9. Nuvarande entré till Tureholm. Bilden

tagen innan branden, från väg 785 i norr. Foto

Fredrik Engman.

Figur 10. Redigerad bild över entré till Tureholm,

där skylten flyttats. Bilden tagen innan branden,

från väg 785 i norr. Foto Fredrik Engman.

Utifrån nulägesbeskrivningen av området bedöms att det är liten risk att vägen påtagligt

skadar riksintressets kärnvärden.

Den planerade vägen kommer inte att inverka på de öppna siktlinjerna från slottet ner mot

Tureholmsviken eller beröra den centrala delen av anläggningen med slottet/bytomten.

Redan i dagsläget finns en vägbank, bergsskärning och bebyggelse i fonden till utsikten från

slottsmiljön. Vid vägkorsningen mellan väg 768 och 782 bör möjligheterna ses över att

sänka vägbanken så att den inte är så dominerande i vyn från slottet.

17

5.2. Riksintresse Trosaåns dalgång (D46)

Mål för att tillgodose riksintresset utifrån kunskapsvärde, upplevelsevärde och

bruksvärde:

• De rika fornlämningsmiljöerna och sambanden mellan dessa ska kunna förstås och

upplevas även i framtiden. Tydliga och pedagogiska fornlämningar som ska

tillgängliggöras, vårdas och skyltas.

• Äldre terränganpassade vägsträckningar med resta runstenar ska bibehålla sin karaktär

och sträckning i landskapet.

• Utblickarna över det öppna landskapet ner mot Trosaåns dalgång från fornlämningarna

ska bestå.

• De omgivande höjderna med skog och kuperad hagmark ska hävdas för att behålla sin

karaktär som är av betydelse för upplevelsen av helhetsmiljön.

• Äldre, välbevarad jordbruksbebyggelse, d.v.s. gårdar och byar med betydelse för

landskapets agrara karaktär ska behålla sin bebyggelsestruktur och utformning.

Säterierna Vappersta och Åda ska behålla sin herrgårdsprägel som berättar om

stormaktstidens säteribildningar.

Det innebär att:

• Fornlämningarna, och deras samband med Trosaån, ska bevaras i enlighet med

Kulturmiljölagen (KML).

• De ålderdomliga vägsträckningarna ska inte breddas, rätas ut eller få förändrad

vägbeläggning.

• Ängs- och hagmarker ska fortsätta att betas och åker odlas. De ska inte exploateras för

bebyggelse eller planteras med sådan gröda att de öppna utblickarna försvinner.

• Värdefulla utpekade bebyggelsemiljöer som herrgårdar, kyrkor, byar och torp ska inte

rivas eller förändras på ett sådant sätt att deras karaktär går förlorad. De ska underhållas

med varsamhet.

• Ny bebyggelse anläggs inte i exponerade lägen, i sådana lägen att ursprunglig bebyggelse

förstörs, eller att landskapsbilden påverkas negativt.

Riksintressets avgränsning, värde och sårbarhet:

Riksintresse Trosaåns dalgång är stort och mångfacetterat med ett stort fokus på den rika

fornlämningsmiljön som visar på tidiga centrumbildningar där ån och tidigare havsviken

varit den livsnerv i landskapet som knutit ihop landskapet. En förskjutning av centrum har

skett i takt med att landskapet höjt sig ur havet för att slutligen bilda nuvarande Trosa stad.

Det går således inte att helt särskilja de två riksintressena Trosaåns dalgång och Trosa stad

då de är förknippade med varandra. I den aktuella delen av riksintresset ser vi att de

historiskt kända kommunikationsstråken följt ån i nord-sydlig riktning. På båda sidor om ån

18

fanns vägar varav den på västra sidan tagits ur bruk och övergått till åkermark. Även ån har

troligen varit en viktig transportled under framförallt förhistorisk tid då det var en havsvik.

Landskapet är känsligt för förändringar som en ny väg skulle medföra. En ny väg i öst-

västlig riktning bryter helt mot det historiskt kända kommunikationsstråket varför en

medvetenhet i utformningen krävs för att inte skapa en barriär i landskapet som bryter

landskapets riktning. De rika fornlämningsmiljöerna som pekas ut i

riksintressebeskrivningen ligger relativt långt från den aktuella vägplanen varför de inte är

lika känsliga för denna förändring, se vidare under nulägesbeskrivningen.

Trosaån har även ett bruksvärde då den fortsatt används för mindre båttrafik detta

bruksvärde får inte förändras men kan komma att komplicera utformningen av vägen då

Trosaåns farbarhet delvis kan komma att leda till att bron över ån måste bli högre och

därmed skapa en barriär i landskapet. För att undvika en barriär för de nord-sydliga

utblickarna i detta landskapsutsnitt bör vägen läggas lågt.

En ny väg innebär även risk för kumulativa effekter i form av nedläggning av åkermark på

grund av en ökad fragmentering av denna. Vidare finns risk för att en ny väg leder till att

exploateringen ökar i anslutning till vägen. Trosa kommun har pekat ut områden väster om

väg 218 som strategisk mark vilket visar på en ambition att ta dessa områden i anspråk.

Nuläge:

Vägkorridoren går vid passagen över Trosaån över öppen åkermark. En ridå av alar finns vid

ån, naturvärdesobjekt 12 och klassats som naturvärdes klass 3 (Trafikverket 2015). Denna

bård av alar skymmer delvis den öppenhet som i övrigt präglar dalgången och det framgår

inte i de historiska kartorna om dessa funnits historiskt. Generalstabskartan 1873 (J243-67-

1) och häradsekonomiska kartan 1897-1901 (J112-67-17) visar inte på skog men det kan bero

på att dessa är småskaliga och så smala remsor med skog inte valts att tas med.

Väster om ån har landskapet tidigare varit öppet med åkrar och öppen mark ända ner till

Trosa kvarn i söder enligt den ekonomiska kartan från 1958 (J133-9i6a60). Inom denna del

låg tidigare Nyaängstorpet (04-trj-81).

Landskapet har påtagligt förändrats inom denna del där markerna söder om den planerade

vägkorridoren idag är delvis igenväxta med granskog, se figur 12.

Åt norr är landskapet öppet och dalgången erbjuder långa siktlinjer upp mot Hunga.

Siktlinjerna störs delvis av träd i diken och kraftledningar.

Öster om ån är markerna fortfarande öppna mellan Trosaån och väg 218. Öster om denna

har olika verksamheter etablerats sedan den ekonomiska kartans upprättande 1958.

Odlingsmarken var i slutet av 1950-talet sammanhängande från Trosa stad ända upp mot

Åda och åkrarna rundade de så kallade Rådmansbackarna. Denna koppling mellan

åkermarken i vägkorridoren och norrut har brutits genom igenväxning av odlingsmarken

mellan Rådmansbackarna, se figur 10 och 11). Norr om Rådmansbackarna har även ett

reningsverk anlagts på tidigare åkermark och från detta finns ett anlagt dike och småvatten

som rinner parallellt med Trosaån, se naturvärdesinventeringen naturvärdesobjekt 14

(Trafikverket 2015). Detta har gjort att den naturliga kopplingen mellan denna del och den

öppna dalgången norrut delvis brutits.

19

Figur 11. Vägkorridoren på 1958 års ekonomiska karta (J133-9i6a60 och J133-9h6j60). Notera den

öppna åkermarken söder om korridoren.

Figur 12. Dagens kartbild med vägkorridoren markerad. Landskapet söder om vägkorridoren på åns

västra sida har växt igen och söder om platsen för Nyängstorpet (blå markering) ansluter dagens

bebyggelse.

20

Figur 13. Igenväxande åkermark söder om vägkorridoren vid Trosaåns dalgång. Foto Fredrik Engman.

5.2.1. Påverkan på riksintresse Trosaåns dalgång (D46)

Den planerade vägsträckningen bryter mönstret för kommunikation inom detta

landskapsutsnitt. Det historiska rörelsemönstret har följt ån i nord-sydlig riktning.

Denna förändring kommer att påverka hur landskapet uppfattas och därför är det viktigt att

vägen planeras så att den inte blir för visuellt dominerande. Med detta menas att vägen bör

läggas så lågt i landskapet som möjligt och att bron över Trosaån utformas på ett sådant sätt

att den inte dominerar över den öppenhet som präglar landskapet framförallt öster om ån.

En komplikation med detta blir att även bibehålla åns farbarhet och inte minska dess

bruksvärde.

Den aktuella vägkorridoren genom riksintresset berör inte någon av de utpekade

fornlämningarna. Närmaste fornlämning inom riksintresset är gravfältet vid Hunga (Trosa-

Vagnhärad 154:1) som ligger cirka 900 meter norr om vägkorridoren. Siktlinjen från

gravfältet mot den kommande vägen skyms delvis vegetation och ett flertal kraftledningar

varför påverkan på gravfältet bedömts som liten. Närmaste fornlämning, dock utanför

riksintresset, är en stensättning ovanför skidbacken (Trosa-Vagnhärad 153:1) och söder om

vägkorridoren har Nyängstorpet (Trosa-Vagnhärad 370:1) legat. Rester efter detta finns kvar

i form av husgrunder och biologiskt kulturarv. Den planerade vägen bedöms inte påverka

dessa lämningar.

21

I riksintressebeskrivningen framhålls att ängs- och hagmarker ska fortsätta att betas och

åker odlas. De ska inte exploateras för bebyggelse eller planteras med sådan gröda att de

öppna utblickarna försvinner. I översiktsplanen för Trosa kommun är området utpekat som

strategisk mark och det kan bli aktuellt att delar av område planeras att bebyggas, något

som skulle påverka landskapet i högre grad än den planerade vägen.

Om vägen kan läggas lågt i landskapet bedöms att det är liten risk att vägen påtagligt skadar

riksintressets kärnvärden med öppna utblickarna från de registrerade fornlämningarna.

Väster om ån har landskapet delvis börjat växa igen och en ny väg skulle eventuellt öka

denna igenväxning då åkermarken blir mer fragmenterad. Öster om ån finns även en risk att

åkermarken blir fragmenterad men kan vägen anläggas i anslutning till Rådmansbackarna

kan den fragmenteringen minskas.

Figur 14. Åkermark öster om Trosaån. Bilden tagen från väg 218 i öster. Foto Fredrik Engman.

5.3. Påverkan på övriga kulturhistoriska lämningar inom vägkorridoren

5.3.1. Fyndplats (Arkeologisk utredning etapp 2 - objekt 2)

Platsen hade bedömts som ett lämpligt boplatsläge vid den arkeologiska utredningen etapp 1

(Kihlstedt 2015a) och vid den arkeologiska utredningen etapp 2 gjordes grävningar varav

endast ett kvartsavslag påträffades. Vid grävningen kunde det konstateras att området inte

skulle bedömas som boplats (Kihlstedt 2015b). Då bedömningen gjorts att inget mer kan

påträffas kommer den planerade vägen inte att påverka någon lämning.

22

5.3.2. Stenåldersboplats (Arkeologisk utredning etapp 2 - objekt 3)

Området har bedömts som en stenåldersboplats och därmed klassats som fornlämning.

Någon klar avgränsning av lämningen har inte gjorts inom ramen för utredningen men

utifrån terrängen kan det antas att lämningen fortsätter åt norr men är relativt väl

avgränsad åt söder. Det kan dock bli aktuellt med en arkeologisk förundersökning för att

vidare avgränsa lämningen och bedöma hur och om den planerade vägen påverkar

lämningen. Tillstånd behöver sökas hos Länsstyrelsen för bedömning om ingrepp i

fornlämningen. Vid ett tunnelalternativ skulle möjligen boplatsen helt kunna undvikas.

5.3.3. Gränsmärken (Arkeologisk utredning etapp 1 - objekt 8 och 9)

Inom utmarksområdet Fän hittades två gränsmärken Det ena bestod av en rund

stenpackning med en rest mittsten och det andra av en mindre stenansamling (Kihlstedt

2015a). Inget av gränsmärkena ligger i befintlig gräns men har ändå bedömts som övrig

kulturhistorisk lämning. Lämningarna ligger centralt i vägkorridoren och kommer troligen

tas bort. Genom att de registrerats i samband med utredningen finns en dokumentation av

dem som kan anses vara tillräcklig.

Figur 15. Storskifteskarta över Fän, fastställt 1828 (04-trj-54) med dagens gränser och vägkorridoren

markerad. På kartan är även punktobjekten från arkeologisk utredning markerade 8 och 9 är

gränsmärken samt 10 en grop.

5.3.4. Grop (Arkeologisk utredning etapp 1 - objekt 10)

I norra delen av vägkorridoren påträffades en grop. Det kunde inte fastställas vad den haft

för funktion, möjligen ska den tolkas som en rest efter stubbrytning. Vid utredningen valde

man att inte klassa den varken som fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning varför

23

den inte medtagits till FMIS. Gropen kommer troligen inte att beröras av vägen. Genom att

den finns i utredningsrapporten så finns en dokumentation som kan anses vara tillräcklig.

6. Underlagsmaterial och källor

Skriftliga källor

• Bååth, K. Öde sedan stora döden var… Bebyggelse och befolkning i Norra Vedbo under

senmedeltid och 1500-tal. Lund.

• Fornander, Elin & Hallgren, Fredrik, 2012. Stenålderslämningar i Smedstorp.

Arkeologisk utredning. Stiftelsen Kulturmiljövård, Rapport 2012:47.

• Kihlstedt, Britta. 2015a. PM. Infart västra Trosa. Arkeologisk utredning etapp 1. Dnr 431-

1558-2015. Trosa 11:1, Hunga 4:5 mfl, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun,

Södermanlands län, Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård

• Kihlstedt, Britta. 2015b. PM. Infart västra Trosa. Arkeologisk utredning etapp 2. Dnr 431-

1558-2015.Trosa 11:1, Hunga 4:5 mfl, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun,

Södermanlands län, Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård

• Larsson, L-O. 1970. Kronans jordeböcker från 1500-talet och den senmedeltida

ödegårdsprocessen. Några synpunkter på terminologi och retrospektiv metod. Historisk

tidskrift 1970.

• Länsstyrelsen Södermanland 2014a. Kunskapsunderlag riksintresse för

kulturmiljövården Trosaåns dalgång (D46).

http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplane

ring-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-

kunskapunderlag/d46_trosaans-%20dalgang-kunskapsunderlag.pdf

• Länsstyrelsen Södermanland 2014b. Kunskapsunderlag riksintresse för

kulturmiljövården Tureholm (D49).

http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplane

ring-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-

kunskapunderlag/d49_tureholm-kunskapsunderlag.pdf

• Länsstyrelsen i Södermanland 2014c. Kunskapsunderlag riksintresse för

kulturmiljövården Trosa (D50).

http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplane

ring-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-

kunskapunderlag/d50_trosa-kunskapsunderlag.pdf

• Olausson, Michael (red.) 2000. En bok om husbyar, 1. [uppl.], Riksantikvarieämbet,

Stockholm, 2000

• Svensk uppslagsbok, 1954. Band 30. Malmö. Uppslagsord utjord.

http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d46_trosaans-%20dalgang-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d46_trosaans-%20dalgang-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d46_trosaans-%20dalgang-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d49_tureholm-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d49_tureholm-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d49_tureholm-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d50_trosa-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d50_trosa-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d50_trosa-kunskapsunderlag.pdf

24

• Trafikverket 2014. Samrådshandling. Väg 218 och 782, Förbifart Trosa, Trosa kommun,

Södermanlands län. Kulturarvsanalys 2014-02-10, rev. 2014-04-04. Projektnummer

134151.

• Trafikverket 2015. PM Naturvärdesinventering. Infart Trosa. Trosa kommun,

Södermanlands län. Preliminär handling 2015-12-28, Projektnummer 22030890.

• Trosa kommun 2015. Översiktsplan 2015. Trosa kommun. Antagen av

kommunfullmäktige 2015-12-02.

Kartmaterial

• C13:16-17. Sockenkarta Trosa och Vagnhärad socknar upprättad 1678 av lantmätare

Anders Andersson.

• C13:51. Häradskarta Hölebo härad, upprättad 1679 av lantmätare Anders Andersson.

• C81-1:4. Trosa stad, Rågångsbestämning 1798, upprättad av lantmätaren Nils Vahlström.

• C81-1:6. Trosa stad, Arealavmätning och rågångskarta 1812, upprättad av lantmätaren

Erik Lindberg

• C82-1:2. Sockenkarta över Trosa socken, upprättad 1685 av lantmätare Erik Nilsson

Agner.

• 04-trj-23. Delningskarta Stene, upprättad 1762.

• 04-trj-54. Storskifte över utmarken Fän, upprättad 1820 av lantmätare C Graff

• 04-trj-77. Laga skifte Stene. Upprättad 1871 av lantmätaren N F Liedbeck.

• 04-trj-81. Ägoutbyte och gränsbestämning 1871-74, Hunga, Tureholm mfl.

• 06-vag-106. Laga skifte Åda skifteslag, upprättad 1914-15 av lantmätare O A Lindén.

• J112-67-17. Häradsekonomiska kartan upprättad 1897-1901.

• J133-9h6j60. Ekonomisk karta 1958. RAK.

• J133-9i6a60. Ekonomisk karta 1958. RAK.

• J243-67-1. Generalstabskartan 1873. RAK

Trafikverket, Box 1140 631 80 Eskilstuna. Besöksadress: Tullgatan 8, 632 20 Eskilstuna

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

www.trafikverket.se