Plannja Magazine

MagasinPlannja

Nr 1 2012

En tidning om plåt

Utanförboxen

Arkitekten Johannes Norlander vill bygga något utöver det vanliga.

Jörgen Ekelunds takdröm blir sann

Inspiration

Innovationerna som förändrade branschen

Byggbranschen

Bättre funktion med ny krok

Produkten

2 Plannja magasin 3magasin Plannja

i ny skrUdVälkommen till ett nytt nummer av Plannja Maga-sin. Här berättar vi framför allt om de förändringar som Plannja genomgår och hur vi, tillsammans med er, ska fortsätta att utvecklas. Av den anledningen har vi gett magasinet ett nytt utseende, just för att markera “det nya Plannja” som växer fram.

Fjolåret karaktäriserades av snabba förändring-ar i ekonomin som snabbt slog igenom på bygg-marknaden. Prognosinstituten hann revidera sina marknadsförutsägelser flera gånger och alla blev vi nog lite förvånande över hur snabbt efterfrå-gan förändrades, både upp och ner. Därför blir

»Intro

REdaktIonansvarig utgivare: Claes AxelssonProjektledare: Karin Sjöö ÅkeblomRedaktör: Hans Strömberg, RedaktörernaGrafisk form: Pia Constenius, Malin EngmanMedverkande: Ulf Roosvald, Emilie Asplund, Björn Solfors, André de Loisted, Anders Wikberg, Peter Fredriksson, Staffan J Thorselltryck: GTC i Luleåkontakt: [email protected]: Emelie AsplundPlannjas adress: Plannja AB, marknadsavd, 971 88 Luleå, Sverige, 010-516 10 00

” För att kunna ut-vecklas måste vi ha en bättre dialog”

innehåll4 Plåt i filmvärldenDen lite coola filmen ”Morpheus 10” ska öka de ungas intresse för plåtslagaryrket.

5 Efterlängtad krokNy krok för infästning av hängrännor kan ställas in i åtta olika vinkar.

8 Hus efter eget sinneArkitekten Johannes Norlanders utgångspunkt är att bygga något utöver det vanliga.

12 Våt takdrömJörgen Ekelund i Sjöbo förverkligar sitt drömhus med bland annat cederträ, grön färg och stålgrått tak.

Plannja Trend är klickbart och därmed syns inga skruvar. Tack vare det polyesterbaserade beläggningssystemet Hard Coat blir ytan både hård och stryktålig.

84

19

12

5det allt viktigare för alla att snabbt kunna parera och anpassa sig till den rörliga marknaden.

Vår nya strategi har tre hörnstenar - Lön-sam tillväxt - Enkelhet - Närmare kund. Den viktigaste delen för en fortsatt positiv utveckling är närheten till dig som kund. Det är i dialogen med dig som vi får nödvändiga kunskaper och ideér och som gör att vi kan utvecklas tillsam-mans. Det gäller i både stort som smått, att på en konkurrensutsatt byggmarknad göra de föränd-ringar som underlättar affärerna och hanteringen av leveranserna och administrationen.

Dessutom är det viktigt för oss att kontinuer-ligt utveckla och lansera nya produkter. Dels för att följa med i nya arkitektoniska trender och dels för att förenkla och utveckla användningen av plåt som material för tak och fasader.

PO Stark, vd Plannja

16

15 Från råvara till takHär visas alla stegen i leverans-kedjan från råvara i Kiruna till takleverans i Sjöbo.

16 Plannja jubilerarSamtidigt som Plannja fyller 45 år lyfter vi fram händelser som gjort avtryck i historien.

18 Så funkar detDämpningslisten tar bort oljud vid montering av det vackra taket Plannja Modern.

19 Träna rättMånga arbetsskador i branschen kan undvikas med rätt träning.


Den nya ställbara kroken, som både är lättan-vänd och snygg, är ett efterlängtat tillskott i kroksortimentet. Kroken är egentligen en kom-bination av krok och beslag, för infästning av hängrännor i takfotsbrädan, och kan ställas in i åtta olika vinklar, från 0 till 45 grader.

– Man kan måtta upp och fixera krokarna re-dan på backen, så det är bara att montera dem på plats på takfotsbrädan sedan, säger Marcus Hagström, produktchef på Plannja.

Den ställbara kroken finns i nio olika färger och matchar därmed Plannjas rännor på ett bra sätt. Den har rundade hörn och invikta klipp kanter, för estetisk upplevelse och maxi-

mal diskretion.– Kroken är

utvecklad på Plannja i Järn-forsen, på direkt önskemål från våra kunder, och vi

vet att den har en enorm potential att bli en succé, säger

Marcus Hagström.

EftErläNgtAd krok mEd bättrE fuNktioN

Efter tio års forskning lanseras äntligen Plannja green-Coat. det är en ytbeläggning för plåt, där rapsbaserade oljor ersätter fossila lösningsmedel. greenCoat är den enda kromatfria beläggningen utvecklad för nordiska förhållanden. fröet till greenCoat såddes 2002, av mats Johans-son, professor i polymerteknologi på kungliga tekniska högskolan, ktH, i Stockholm, Per-Erik Sundell, pro-duktutvecklare på SSAb i borlänge, och martin Svens-son, forskare på lantmännen.

– idén är egentligen väldigt enkel och redan de tidiga testresultaten var över förväntan, säger mats Johansson.

Polymerforskning, som handlar om plaster och liknande, var länge inriktad på att framställa biopoly-merer till exempelvis plastpåsar och annat som bröts ner av naturen. Nu är trenden i stället att utveckla biopolymerer som håller.

– Ett resultat av detta är greenCoat. miljövänliga takbeläggningar måste hålla minst lika länge som andra.

En stor fördel med greenCoat är att de naturliga oljor som ingår, däribland rmE (rapsmetyl ester), inte dunstar utan reagerar kemiskt med plåten och blir en del av färgskiktet. därmed be varas färgens glans och kulör längre, och plåten blir mer reptålig.

– greenCoat används nu av plåtslagerier som job-bar med bandtäckta tak, garneringar runt skorstenar och annat. Men på sikt kommer fler GreenCoat-appli-kationer, säger Per-Erik Sundell.

Grön revolUtion på taket

Har du funderat på att presentera dina produkter bättre i butiken? då kanske det är dags att justera butiksinredningen med nya produktdisplayer.

Plannjas flexibla displayer finns både som fristående, vägghängda, rygg-mot-rygg och sida-vid-sida. de är moduluppbyggda och an-passade till övrig inredning i bygghandeln. Vid begränsat utrymme kan man välja en 90-centimerssektion, men ta in flera om man har plats.

karin Sjöö Åkeblom, produkt- och marknads-chef på Plannja, betonar

ny inredninG lyfter bUtiken

” Miljövänliga takbeläggningar måste hålla minst lika länge som andra”

»aktuellt

att Plannjas nyckelord är lyhördhet.

– tillsammans med bu-tikspersonalen kan vi finna den lösning som passar bäst för just den butiken, säger hon.

de nya ställen är stil-rent tillverkade av plåt, och innehåller allt från broschyrer till konkreta exempel på tak- och takav-vattningsprodukter.

– Bland annat finns de fem takmodellerna mo-dern, trend, regent, royal och 20-105, som kunderna kan titta och känna på, säger karin Sjöö Åkeblom.

2007 inleddes ett pilotprojekt med GreenCoat, på taket på privatsjukhuset Sophia-hemmet i Stockholm. Att ytbeläggningen är GreenCoat syns dock inte med blotta ögat.

Här är det allra senaste inom plåtbranschen med smarta lösningar, intressanta människor och en hel del annat. texter Anders Wikberg

aktuellt

Med kortfilmen ”Morpheus 10”, som hade premiär vid mässan Nordbygg i mars, vill Björn Hammar och fotografen Jonas Hermansson rikta sökar-ljusen mot ett hantverk som många inte lägger märke till.

– Om trenden fortsätter kommer det inte att finnas tillräckligt med kunniga plåtslagare om 25–30 år, bedömer Björn Hammar, som kommer från en gammal plåtslagarsläkt och till vardags arbetar som jurist och konsult.

Filmen utspelar sig passande nog i Gamla stan i Stockholm, där plåttaken breder ut sig så långt ögat kan nå. Filmens namn, ”Morpheus 10”, är hämtat från det kvarter där plåtslagarna från AB Oskar Jansson Plåt och Smide arbetar med att kröna ett valmat säteritak från 1700-talet med Plannja HardCoat.

– Filmen är en del av projektet ”Stolta tak”, som har till syfte att sprida kunskap om detta ärevör-diga hantverk, säger Björn.

Några av plåtslagarna är Mats Englund, Jeff Briland, Simon Delsius och Linda Andersson.

Björn Hammar vill med filmen att fler ska få upp ögonen för plåtslageriyrket. Han hoppas även att SVT framöver ska bli intresserade av att visa filmen, i en förlängd version. Filmen består nu av snabba klipp och i soundtracket kan man höra Roffe Wikströms låt ”Allt är gjort av plåt”.

i filMens plåtvärld

»

Tanken med den nya filmen ”Morpheus 10” är att locka fler till plåtslagaryrket.


»aktuellt

plannjaladdarSmalare, snabbare och säk-rare. Det är några nyckelord för den satsning som ska ta Plannja ännu närmare kund.text Staffan J Thorsell foto Björn Wanhatalo

E gentligen är det ganska enkelt. Plannjas ledning satte sig tidigare ner för att skapa en strategi för företagets framtida inriktning. Det

handlar om att bestämma vilken roll företaget vill spela på byggmarknaden.

Resultatet från arbetet blev att de vill bli ännu bättre på sin kärnverksamhet, det vill säga att producera komletta tak och fasader i plåt och att ge ännu bättre service.

Företaget har funnits på marknaden i hela 45 år. Och under årens lopp har Plannja tagit fram en mängd olika produkter för tak och fasader. Några av dessa innovationer har också förändrat hela byggbranschens användning av tunnplåtsprodukter genom utvekling av många olika varianter av profiler i målad plåt.

Det konkreta resultatet av ledningens dis-kussioner är att man nu enbart ska fokusera på snabba, säkra leveranser av ett komplett produktprogram inom bygghandel, plåtslageri, husfabriker och byggföretag.

– Genom att göra vår roll tydligare kan vi maximera vårt erbjudande. Vi koncentrerar oss nu på de marknadssegment som vi är bäst på. Visst blir vi smalare, samtidigt blir vi tydligare när vi nu satsar alla resurser på våra viktigaste kunder, säger PO Stark.

Så långt låter det bra. Men hur kommer stra-tegiförändringen att se ut i verkligheten? Vad betyder ett tydligare fokus och ökad kundnärhet för husbyggarna?

kan, och tillsammans blir vi då även bättre på att utveckla de bästa och fräschaste produk-terna, säger han.

– alla vet att en fokusering av ett företags resurser gör att man mentalt flyttar sig än närmare berörda kunder. Plannja är verksamt i norden och inom CEE och det är här vi ska fortsätta utvecklas tillsammans med våra kunder, säger han.

Po Stark har redan fått många positiva reaktioner

Ledningen består av Torbjörn Henrysson, Claes Axelsson, Jan Johansson, PO Stark, Carl-Olof Lundgren samt infälld Stanislaw Tytz.

Plannjas försäljningschef Jan Johansson förklarar att kunderna kommer se att det blir enklare att göra affärer med Plannja.

– Vi ger våra kunder ett komplett erbjudande, och inom just det erbjudandet är vi experterna. Då blir det lättare för oss att vara den bästa leverantören. Vi kan helt enkelt finnas närmare till hands för att snabbt kunna ge bra service och fungera som en partner för våra kunder. De kommer se att det nu blir mer av en samver-

från kunder på det nya. De flesta säger att det här var den bästa riktning som Plannja kunde ta. Att de ser en ny vitalitet i företaget.

– Och så tror och hoppas jag att det ska fortsätta. När kunderna pratar med varandra, vare sig det är i fabrikerna, i bygghandeln, på kontoren eller på byggarbetsplatsen, och de diskuterar erbjudanden i branschen, leveranstider och processer eller nya produkter, så kommer de ta oss som exempel på hur man får saker och ting att fungera på bästa sätt. ◆

” Vi vet vad vår roll är och vilka kunder som är viktigast”

Plannja i dag

■ omsättning140 miljoner euro

■ anställda 380

■ Länder Produk-tion, lager och försäljningskontor i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Polen, Rumänien. Agentförsäljning i sju länder.

Att fabriken i Järnforsen expanderar ingår i Plannjas stra-tegi att kunna leverera produkter snabbare.


» Utkik

Hus efter eget sinneHan är arkitekten som avskyr inredningstrender, sibirisk lärk och målat trä. Johannes Norlander vill i stället slå ett slag för hållbara material, långsiktigt tänkande och öppnare attityd i byggbranschen.text Ulf Roosvald foto Emilie Asplund

» Porträtt

J ohannes Norlander satt på tåget från Stockholm till Göteborg, staden som han var på väg att flytta tillbaka till. När resan närmade sig sitt slut lyfte

han blicken och tittade ut genom fönstret. Från förorten Partille och de tio minuterna in till centralstationen lät han blicken svepa över bebyg-gelsen i sin nygamla stad. Ju mer han spanade och spejade, desto mer bekymrad blev han. Allt han såg var fult.

– Det fanns inte några hus eller byggnader inom synhåll som inte bidrog till ångest. Jag undrade: vad är det som har gått fel? Varför bygger vi som vi gör? Du vet, om vi åker runt i Sverige och tit-tar… det som är byggt efter 50- och 60-talen är inte mycket att hänga i julgranen. Och idén här, på vårt kontor, är väl att råda bot på det. Att höja kvaliteten i byggandet igen. Även om jag inser att en sådan programförklaring kräver en viss naivitet.

Vi träffas i hans studio, ett enkelt tillhåll vid Rosenlund i centrala Göteborg. Kring det stora arbets- och konferensbordet står udda stolar

Arkitekten Johannes Norlander

Vid arkitekttävlingen inför uppbyggnaden av

Kvillebäcken 2011 föreslog Johannes

Norlander ett stort plåttak med kopplingar till indu-

strin och hamnen.

”Jag tycker om plåt. Liksom stål och

betong. Det passar här i Göteborg, som

ju är en industri- och varvsstad”

»


Ovan: De strama linjerna och den vackra enkelheten känns igen i flera av Johannes Norlanders verk. Huset ”Tumle” alldeles vid kusten ger ett dominerande intryck i landskapet, mycket tack vare den svarta korrige-rade plåten som klär fasaden.

Till vänster: Som möbeldesigner har han bland annat tagit fram hyllan Cano.

Till höger: Johannes Norlander tillsam-mans med kollegorna Linus Romberg och Alexander Aderklint vid studion i Rosen-lund i centrala Göteborg.

»Porträtt

– egen design, protoyper, andras design, en gam-mal pinnstol. Hyllorna på väggarna är fyllda av referenslitteratur, husmodeller och materialpro-ver. Johannes Norlander utbildade sig till arkitekt på Chalmers i Göteborg och läste grafisk design på Konstfack i Stockholm. Hans utveckling är typisk: det började med teckningar, skisser och ritningar på papper, sedan försökte han sig på att designa möbler, hade framgångar, fortsatte med inredningar, sedan hus – och siktar nu på att få stora projekt: hela kvarter, köpcentra, bostadsom-råden, profilbyggnader.

Ett kort tag hade han studio i Stockholm, men flytten till Göteborg blev naturlig när han fick uppdraget att rita ett hus åt en privatperson i Torslanda utanför Göteborg.

Johannes Norlander hade då fått uppmärk-samhet för Villa Älta, ett minimalistiskt, kritvitt privatfamiljshus, som ser ut som om någon har vikt ett pappersark på måfå i oväntade vinklar.

H uset i Torslanda skulle också bli uppmärksammat. På en liten bergs-knalle nära havet, bland andra villor, uppförde Johannes ”Tumle”, en ore-

gelbundet sexkantig villa i kolsvart korrugerad plåt.– Jag hade en idé om att göra något utöver det

vanliga. Och det gick ju när kunden var arkitektur-intresserad och öppen i sinnet.

Somliga tycker att huset är det fulaste de sett. För Johannes är det tvärtom: till skillnad från all bebyggelse mellan Partille och Göteborg är det ett hus som gör en glad – och som är byggt av ett smart material.

– Jag tycker om plåt. Liksom stål och betong. Gedigna industriella material som klarar sig utan be-handling. Inte minst i Göteborg, som är en industri- och varvsstad, tycker jag att det passar. När jag var yngre brydde jag mig inte om historia och samman-hang, men jag har ändrat mig. Jag tycker att man ska ta vara på en trakts historia. Här i stan bygger man

norlanders tre favoriter

■ kvillebäcken, Göteborg, 2011”Det brokiga området ska nu bli ett bostads-område och saluhall. I vårt förslag till arkitekttävlingen ville vi använda ett stort plåttak, där form och material hade kopp-lingar till industrierna och hamnen.”

■ ”tumle”, torslanda, 2010”Jag ville göra något som stack ut i omgiv-ningen. Huset ger en känsla av att vara ett papphus med stora fina fönster. Utsikten över havet är fan-tastisk. Tumle är ett trähus med fasad i korrugerad plåt.”

■ Cano, 2008”Med väldigt små medel ville jag väcka en känsla hos betrak-taren. Inspirationen har jag hämtat från pappas Mecano.”

” Långsiktighet och hållbarhet är coolt, det är det vi borde sträva efter”nya bostadshus på de gamla varvsområdena, och i vilket material då? Puts och sibirisk lärk. Vad har det med Göteborg och Sverige att göra? Och alla målade träfasader? Trä behöver inte målas!

38-årige Johannes Norlander framstår inte alls som naiv, som han antydde. Däremot är det ingen tvekan om att han tar sitt jobb på allvar. Han är up-penbart störd över vad han upplever som kortsik-tigt tänkande i branschen, och tycker att värdeord som långsiktighet och hållbarhet borde höras mer när byggare och arkitekter talar.

– Arkitektur är inte direkt en samhällsbärande funktion, som vård, skola, omsorg eller rättsvä-sende. Men samhället speglas i arkitekturen. Bra arkitektur skapar värden som alla tjänar på.

Hans förhoppning är att fler privatpersoner ska våga gå till en arkitekt när det är dags att bygga hus, och inte nöja sig med en prefabricerad villa från katalogen. Det måste inte bli dyrare, menar han.

– Långsiktighet och hållbarhet är coolt. Det är det vi borde sträva efter.

När man tittar på Johannes Norlanders möb-ler och byggnader är det lätt att förstå att han är förtjust i plåt. De flesta av hans skapelser är enkla, stilrena saker, hus och möbler som ger intrycket av att bara vara uppförstorade modeller av något som bockats eller vikts vid arbetsbordet. Till stor del är det också så det går till. Han strävar efter enkelhet, närmast minimalism.

Vad han efterlyser i den svenska byggbranschen är en starkare kvalitetskänsla och större flexibilitet.

– Jag bygger till exempel gärna i plåt, men när jag behövde material till ”Tumle” fick jag beställa plåt från Österrike, den kvalitet jag ville ha gick inte att få tag på i Sverige.

Om du tillåter dig att vara naiv igen, vad är det du vill åstadkomma med dina byggnader?

– Det är väl att hitta det vi tappade på 50-talet. Hitta det som gick fel och dra byggandet i en annan riktning. Byggare, arkitekter och beställare behöver alla höja ribban. Vi behöver ta ansvar för vad vi hål-ler på med. Det finns så mycket kul man kan göra om vi kan få ett ännu bättre samarbete. ◆

»


»Fokus

Tidlös profilÄntligen kan byggexperten Jörgen Ekelund för verkliga sin takdröm hemma i Sjöbo. I sitt sökande efter kontraster kombinerar han det stålgrå taket med husgavlar av cederträ och gröna fönsterramar.Text Björn Solfors Foto André de Loisted

J örgen Ekelunds vitputsade gård från 1924, där han bor med sin familj sedan nio år, skiljer sig från mängden. Dungen med snabbväxande pilar, den vida gräs-

mattan och tegelmuren som ramar in den 3 000 kvadratmeter stora tomten skapar en lantlig idyll mitt i det nybyggda villaområdet.

Ett personligt hus som nu får ett mer person-ligt tak.

– Varje hus är unikt och olika tak är snygga på olika hus. Jag är inte utbildad arkitekt, men jag ser ofta en bild framför mig hur jag skulle vilja att det såg ut. Äntligen får det här huset rätt tak, säger Jörgen Ekelund.

Jörgen Ekelunds pappa var byggmästare och hantverksintresset ”sitter i generna”, menar han. För tjugo år sedan startade Jörgen bygghandeln BF Byggmaterial i Sjöbo, och för tolv år sedan bildade han företaget Takstolsfabriken som bland annat bygger huskroppar och takstolar. I sin yrkes -roll hjälper han dagligen kunder att göra rätt val »


»Fokus» Fokus

utefter just sina förutsättningar. I flera år har han samtidigt sneglat upp mot tegelpannorna på sin egen bostad – och drömt om något helt annat.

– Det här huset såg jag med ett traditionellt plåttak.

När han fick höra talas om Plannjas nya Trend-tak förra året blev han därför extra glad. Jörgen Ekelund bestämde sig direkt. Ett mörkt silverfär-gat Trend, med rilla och 500 millimeters bredd, skulle det bli.

– Plannja Trend har raka linjer som ger ett traditionellt plåtutseende. Det är så vackert att det inte är sant. Dessutom är det ett tak som många kan lägga själva eftersom det är klick-bart, säger Jörgen Ekelund.

I korthet innebär det att falserna låser sig själva, som en grind som slår igen och låser sig själv.

– Plåtarna kommer med färdigvikta kanter i rätt längd, säger han.

Genom att den ena plåtsidan klickas fast och den andra sidan fästs med en skruv som döljs av nästa plåt blir det inga synliga skruvar. Snickar bröderna Andrej och Stanislaw Sawicki räknar med två veckors arbete på det 400 kvadratmeter stora taket. Förarbetet slukar det mesta av tiden.

– Hade det varit ett nybyggt hus hade det gått snabbare. Nu lägger vi först ny kondensduk och måste rikta om läkten för att få allting helt rakt. När väl det är gjort går det snabbt att lägga på plåtarna, säger Andrej Sawicki.

T aket har sina utmaningar. Tre huskroppar i vinkel skapar många skrymslen och vrår där det krävs lite extra arbete. Taket till den välvda

fönsterkåpan kommer på plats med hjälp av den lokala plåtslagaren.

Jörgen Ekelund lyfter fram den långa hållbar-heten som en av de stora fördelarna med plåttaket. Dessutom slipper han nu problemen med mossa som fastnar. För att förstärka takets design har Jörgen Ekelund klätt husgavlarna med oljat cederträ och målat fönsterramar och dörrar i grönt. Det ger en mjuk och varm kontrast till plåten.

– Plåttaket sticker ut och har karaktär. Samti-digt gillar jag det stilrena. Det är sådan jag är som person, avslutar han. ◆

” Som skåning borde ju halmtak vara favoriten. Men jag har alltid gillat tak med traditionellt plåtutseende”

råvarans väG till jörGens tak i sjöboFör att stärka det naturliga kretsloppet har Plannja effekti-viserat leveranskedjan till Jörgen Ekelunds hus i Sjöbo. Här är hela resan. text Staffan J Thorsell illustration Martin Nicolausson

1 FRån RåvaRa tILL RåståL Järnmalmen, som exempelvis bryts vid

Malmberget i Kiruna, koncentreras och blir sedan till malmpellets. Detta levereras sedan till stålverk som via masugn producerar råstålet. Därefter valsas stålämnet (kallas slabs) i flera steg ner till den tjocklek som Plannja har beställt till sin produktion. Jörgen Ekelunds Trend-tak beställs med 0,6 mm tjock plåt. Från ett slabs som väger 20 ton blir det cirka 4 000 kvadrat-meter färdigt tak, eller 25 villatak.

2 FRaMstäLLnInG av MåLad PLåtEfter valsning så varmförzinkas plåt för att

skapa ett bra korrosionsskydd. Sedan rullas plå-ten upp på 10 ton tunga rullar, med 2000 meter plåt på varje rulle, vidare till själva målningen

trend i mörk silver

Plannja Trend, 500 mm, i mörk silver är klickbart och finns i bredden 300 mm samt 500 mm. Den finns i fem kulörer i beläggningen Plannja HardCoat och kan beställas med eller utan rilla.

klickbart tak

Takets fördelar, enligt Jörgen Ekelund: ■ Den klickbara lös-

ningen som gör det lättmonterat.

■ Den långa hållbar-heten.

■ Den stilrena desig-nen som sticker ut och ger karaktär.

Med det klickbara taket kan skruvarna döljas.

»

med exempelvis Hard Coat 50. Denna bandlack-ering är bra ur miljösynpunkt, då mer än 99 procent av lösningsmedelsutsläppen tas till vara. Energin från förbränning av lösningsmedlen återvinns och återförs till processen för torkning av färg.

3 PRodUktIon av takPå Plannjas produktionsanläggningar sker

den industriella tillverkningen. Förädlingen görs genom bland annat rullformning, pressning och bockning. Här produceras Plannjas tak och tillbehör i form av bland annat vägg- och takprofiler, takpannor, takavvattning, planplåt, takskydd, väggkassetter. Därefter emballeras produkterna och sedan är det dags för leverans till kund.

4 tRansPoRt tILL kUndTransporten från gruvan till kunden, som

Jörgens Ekelunds Trend-tak, sker med tåg eller landsvägstransport. Plannja mäter koldioxidut-släppet vid transporterna och arbetar tillsam-mans med tranportföretagen för att minska miljöpåverkan.

5 åtERvInnInGStål är världens mest återvunna material, och

alltså basen i Plannjas produkter. Stål kan återvin-nas ett oändligt antal gånger utan att kvaliteten blir sämre, och genom att smälta skrot kan man enkelt göra klart stålet för en ny kretsloppscykel – för att bilda nytt stål med nya egenskaper. ◆

3

1

4

5

2

Genom att smälta uttjänta tak görs stålet klart för en ny kretsloppscy-kel.

Efter valsning badar plåten i zink för att skydda mot rost. Därefter målning.

I Plannjas produktions-anläggningar tillverkas sedan produkterna.

Leverans av det färdiga trendtaket sker med lastbil.

Järnmalmen som hämtas från moder jord blir till råstål i masugnar.


»Plannja 45 år» Plannja 45 år

1967

1973

1967 1975

1980-tal 1983

1991

2000-tal

2009

innovationen lyfter byggbranschenSedan starten 1967 har Plannja ständigt tagit fram nya produkter och förnyat arbetssätten som har påverkat hela branschen. Här är några milstolpar i bygghistorien. text Peter Fredriksson foto Plannja

D en innovativa drivkraften har varit stark redan från början. Det menar Claes Axelsson, Director Market & Products, när han bläddrar i klippar-

kiven som berättar Plannjas historia. Redan 1967 satsade dåvarande Norrbottnens Järnverk, NJA, på målad tunnplåt som är basmaterial i Plannjas produkter.

– Faktum är att själva företagsnamnet Plannja är en mix av ordet plastbelagd tunnplåt och för-kortningen NJA, säger Claes Axelsson.

Han menar att Plannjas innovationer i högsta grad har hjälpt till att utveckla och till och med revolutionera byggmarknaden.

– På 60-talet var det mycket ovanligt med pre-fabricerade byggprodukter. Men i dag är det ingen som målar plåt ute på byggarbetsplatserna.

– Viljan att utveckla attraktiva produkter för entreprenörer, konsumenter och byggindustri har alltid varit stark. Det handlar om att skapa affärer,

Plannja-nostalgi

Fabriksmålad plåt lan-seras som basmaterial, profileras och bearbetas till profiler för tak och fasad inklusive beslag. Plåtslageribranschen överger stegvis den enbart varmförzinkade plåten för byggplåt.

Då togs ett stort steg i bygghis-torien, men att döma av bilden var den svenska jämställdheten ännu inte riktigt uppfunnen.

Plannja Takprofil 20 kommer ut på marknaden. Detta är den klassiska ”tjugo-profilen” som i dag finns på mängder av byggnader över hela Europa.

Plannja takpannor Regola och Rapid lanseras och vin-ner ständigt nya marknadsandelar. Så här kunde an-nonserna se ut på den tiden.

Då vann Arlandas nya inrikes-hall Kasper-Sahlinpriset för Sveriges bästa byggnad. Med det prestigefyllda arkitektpro-jektet, som hade Plannja-fasad, blev plåten även intres-sant för de mer formmässigt intresserade personerna.

I sam-band med förvärvet av Siba-verken AB inleds försäljningen av takavvatt-ning.

Plannja HardCoat beläggningssystem lan-seras tillsammans med profiler som Plannja Modern, Regent, Smart, Trend, Sinus, Pannplåt.

Stora delar av pro-duktionen flyttas från Luleå till Järnforsen i Småland. Anledningen är att leveranserna till kund ska kortas ner.

Plannjas TRP 50, 70 och 110

lanseras, som är bärande takpro-filer för industri-

byggnader.

I artikeln presenteras det nya arbetssättet med monteringsfär-diga stålbyggnader som kortar ner byggtiden och sänker samtidigt kost-naderna. Lite förvånat konstaterar skribenten att någon rostkrypning på den nya stålplåten inte kan förekomma.

1968

både för oss men också för våra kunder och partners, säger han.

Under årens lopp har det hänt en hel del både när det gäller företaget och dess produkter. År 1977 ombildades divisionen till Plannja AB och därefter följde flera år med förvärv och fusioner. Parallellt med detta skedde en snabb produktut-veckling för att möta marknadens krav på hållbar-het och ökade miljökrav.

att ha funnits så pass länge på marknaden är en stor fördel när det gäller det egna varumärket. I dag vet yrkesfolk och husägare vad Plannja står för och att köpa ett ”Plannja-tak” är ingen ovanlig inledning från en kund på till exempel en bygghandel.

– Vi har varit duktiga på att bygga vårt varu-märke vilket flera oberoende undersökningar visar. Plannja är ett av de mest välkända varumär-kena i Norden på byggmarknaden, och det är något som vi ständigt vårdar och utvecklar. ◆

Den gamla och förfallna mjölkvarnen har renoverats

och blivit ett femstjärnigt hotell, som bland annat fått

nytt tak i form av Plannja stålplåt med brunröd färg.

18 Plannja magasin

»träning

så slipper dU arbetsskadorMånga arbetsskador inom byggindustrin kan undvikas med rätt träning. Här är övningsråden som gör att du får ett friskare liv.

text Johanna Stenius foto Tobias Åkeblom

T ricket med att vara stark och må bra är att ta hand om sig själv varje dag, inte bara någon gång ibland. Det anser Petter Pettersson, personlig

tränare i Luleå.– Om man har ont i ryggen och tränar två gånger

i veckan så kanske det inte hjälper om man däre-mellan äter skräpmat och sitter åtta timmar framför datorn och tre timmar i tv-soffan, säger han.

Petter Pettersson är personlig tränare på Inpuls i Luleå och driver dessutom ett eget företag där han håller i mycket utbildningar och föreläsningar med fokus på hälsa och träning ur ett helhetsper-spektiv. Han menar att den som har ett fysiskt jobb med mycket rörelse och kanske tunga lyft i grunden har bättre förutsättningar att må bra än någon med ett skrivbordsjobb.

– Vi är designade för ett aktivt liv och att lyfta tunga saker. Många tänker kanske ”äh, det är bara att lyfta” liksom. Att lyfta lätta och tunga saker är

positivt så länge man använder benen och säkrar ryggen, säger han.

Hans devis är: Det man gör rätt i dag får man tillbaka om tio år.

– Kroppen klarar ett tag att kompensera för dålig ergonomi men så en dag smäller det till. Det är som med allt, man måste bädda tidigt för hur det ska bli när man är pensionär, säger Petter Pettersson.

ett smart sätt att arbeta för den med många lyft på jobbet är alltså att använda benen för att avlasta svagare delar av kroppen. Man kan också dagligen göra ”korrigerande” övningar som balanserar kroppen och kompenserar för rörelser man gör överdrivet ofta.

– Till exempel böjer vi oss framåt hundratals gånger per dag. Det kan man kompensera med att göra bakåtböjningar. Då åker diskarna i ryggen på plats igen, säger han. ◆

Petter Pettersson, personlig tränare i Luleå, ger råd.

Bakåtböjningar Stå upprätt med lätt böjda ben, böj dig försiktigt bakåt med hän-derna i svanken. Upprepa tre gånger och kom lite längre bak för varje böjning.

Utfall med pinne sträckt ovan huvud Stå jämfota med en pinne sträckt uppåt med raka armar. Ta väx-elvis steg framåt med höger och vänster ben, sjunk ner i stretch men håll armarna sträckta. Gör cirka 12–16 repetitioner.

Plankan Stå på tårna och på armbågarna med en bra stark hållning i 30–60 sekunder.

Rotationer med pinne Stå lätt framåtböjd med lätt böjda knän och en pinne på axlarna. Rotera från sida till sida utan att tappa hållningen. Huvudet ska hållas stilla med blicken på en fast punkt. Gör cirka 10–12 rotationer.

Bästa träningenrätt stuk på funkisvillanPlannja Modern, som passar till både modern arkitektur och funkisvillor, har flera unika egenskaper. Det gäller inte minst de minimala rännorna i plåten, som säkrar tätningen.

text Anders Wikberg illustration Plannja

U ndersökningarna under 2008 visade att efterfrågan på tak som passar till modern arkitektur och klassiska fun-kisvillor steg. Anders Eriksson och

hans kolleger på Plannjas utvecklingsavdelning fick i uppdrag att utveckla en ny sorts tak med modernt utseende.

– Efter ett par månaders skissande blev det dags att köpa in maskiner och inleda testerna. Runt nio månader efter att vi fått uppdraget kunde vi presentera Plannja Modern på mark-naden, säger Anders Eriksson.

Det mest unika med Plannja Modern är dess breda profilbotten, som associerar till gediget plåthantverk. Utvecklarna var dock lite oroliga för att plåten skulle kunna ge ljud ifrån sig vid stark blåst och att ojämnheter skulle förekomma på den breda ytan.

Därför användes en speciell metod för att rull-forma hörnet mellan liv- och profilbotten.

– För att stabilisera plåten valde vi att gå upp till plåttjocklek 0,60 mm. Dessutom ska man vid

monteringen placera en dämpningslist av cellplast under varje profilbotten, säger han.

En annan unik egenskap är takets infästning.– Med speciellt framtagna skruvar med unikt

utformad bricka, gänga och skruvskalle fäster man Plannja Modern diskret och säkert i profiltopparna.

att plannja modern i motsats till andra klicktak är staplingsbar är ett annat trumfkort. Liksom kapillärrillan, som säkerställer tätningen. En kapil-lärrilla är en minimal ränna i plåten, som hindrar vatten från att tryckas eller sugas in i sidöverlap-pet. Vid monteringen hamnar kapillärrillan på underplåten i överlappet.

Det enklaste beslutet var valet av takbeläggning.– Plannja Modern är exklusiv och det kändes

självklart att välja extra åldersbeständig Plannja HardCoat 50, förklarar Anders Eriksson.

Nästan lika enkelt var det att utse kulörer. Vid sidan om fyra klassiska Plannja-färger valdes mörkröd, ärggrön och vit, för att förstärka as-sociationerna till funkistak. ◆

Färger Plannja Modern finns i sju olika färger; svart, grafitgrå, mörk silvermetallic, silver-metallic, mörkröd, vit och ärggrön. Flera av färgerna förstärker asso-ciationerna till funkistak.

Här är den klassiska plåtfamiljen

Plannja Modern är gjort av varmförzinkad stålplåt och finns i sju kulörer, samtliga för-sedda med kapillärrilla.Plannja trend är ett förstklassigt plåttak i varmförzinkad stålplåt som ger varje tak ett extra lyft. Fem kulörer att välja mellan, med eller utan rilla.Plannja Pannplåt är ett klassiskt svenskt plåttak i aluzink som sedan länge används vid bland annat restau-rering och byggnads-vård. Finns i tolv färger med eller utan rilla.

Infästning Med speci-ellt framtagna skruvar med unikt utformad bricka, gänga och skruvskalle kan man fästa Modern diskret och säkert i profil-topparna.

Bred profilbotten Associerar till gediget plåthantverk. För att öka stabiliteten har botten dels speciellt rullformade hörn mellan liv- och profilbotten, dels är plåten hela 0,60 mm tjock. Dess-utom ska man fästa en dämpningslist av cell-plast vid monteringen, under profilbotten.

Kapillärrillor Minimala rännor i plåten, som säk-rar tätningen genom att de förhindrar vatten från att tryckas eller sugas in i sidöverlappet.

Beläggning Plannja HardCoat 50 är extra åldersbeständig, behåller kulör och glans extra väl, är extra beständig mot metallsvärtning samt ger ett mycket gott kor-rosionsskydd.

» så funkar det

19magasin Plannja

illustrationer: kjell t

horsson

Fyra enkla övningar för dig som vill slippa skador.

Plannja AB971 88 LuleåSverige B

Plannja Magazine

Documents

Transcript of Plannja Magazine