2019

PLAN MOT

KRÄNKANDE

BEHANDLING,

DISKRIMINERING OCH

TRAKASSERIER LÄSÅR

19/20 Uggleskolan 4-6

2

3

Innehållsförteckning

1 Bakgrund .................................................................................................. 4

1.1 Följande verksamheter omfattas av planen ................................................................ 4

1.2 Förskolans och skolans ansvar ..................................................................................... 4

1.3 Rutin för arbete då elev kan ha/har utsatts för kränkande behandling,

diskriminering eller trakasserier .............................................................................................................. 5

1.4 Vision ............................................................................................................................ 6

1.5 Ansvarig för planen ...................................................................................................... 6

1.6 Förankring av planen ................................................................................................... 6

2 Utvärdering av föregående läsårs arbete och kartläggning av nuläge ......... 7

2.1 Utvärdering .................................................................................................................. 7

2.2 Deltagande i genomförd kartläggning av nuläge ......................................................... 9

2.2.1 Elevers delaktighet ....................................................................................................... 9

2.2.2 Vårdnadshavarnas delaktighet .................................................................................... 9

2.2.3 Personalens delaktighet ............................................................................................... 9

2.3 Kartläggning av nuläge ............................................................................................... 10

3 Analysera ................................................................................................ 11

4 Nya mål, insatser och åtgärder ................................................................ 12

5 Bilaga 1: Begrepp och definitioner ........................................................... 14

6 Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder ............................................................. 16

Bilagor

Bilaga 1: I korthet Uggleskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling sept

2019

Bilaga 2: Ordningsregler Uggleskolan 2019

Bilaga 3: Traditioner och återkommande verksamheter och på Uggleskolan

4

1 Bakgrund

1.1 Följande verksamheter omfattas av planen

Uggleskolan 4-6, grundskola

1.2 Förskolans och skolans ansvar

Nedan följer utdrag ur skollagen och diskrimineringslagen som tydliggör verksamhetens ansvarsområden. I Lunds kommun har huvudmannen delegerat dessa ansvarsområden till rektor.

Målinriktat arbete Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6:6 skollagen). Det målinriktade arbetet omfattar att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (6:7 skollagen)

Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6:8 skollagen)

Förbud mot kränkande behandling Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling (6:9 skollagen)

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävasför att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser (6:10 skollagen)

Diskrimineringslagen - aktiva åtgärder Enligt diskrimineringslagen kapitel 16, 18-20 §§ ska utbildningsanordnare arbeta med aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom

5

en verksamhet motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.

Varje verksamhet ska ha riktlinjer som markerar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Vidare ska varje verksamhet ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ska ansvara för att händelsen eller påståendena utreds.

Utgångspunkten är att alla barn och elever ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (se även bilaga 1 om begrepp och definitioner).

1.3 Rutin för arbete då elev kan ha/har utsatts för kränkande behandling,

diskriminering eller trakasserier

Barn- och skolförvaltningen har tagit fram en förvaltningsgemensam rutin som förvaltningens samtliga verksamheter ska följa i det fall ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Rutinen används när förskolan/skolan fått kännedom om att barn/elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier av ett annat barn/elev eller av personal. I dessa fall inträder en skyldighet för personalen att informera rektor omgående i enlighet med 6 kap 10 § skollagen, eller 2 kap 7 § diskrimineringslagen (anmälningsplikt). All personal inom verksamheten omfattas av bestämmelserna.

Rutinbeskrivning när ett barn eller en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering:

6

1.4 Vision

Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet

I Lund har kunskap förändrat världen i mer än 1000 år. Nytänkande och problemlösande ligger i vår natur. Vi hämtar kraft i historien för att tillsammans med andra skapa framtiden.

Lund är en plats där du kan vara dig själv, där du vill bo, utvecklas och bidra till framtiden. Här finns en unik kunskapskultur där olikheter berikar. Vi vågar tänka stort och visa handlingskraft. Genom öppenhet och tillit till varandra låter vi idéerna växa till hållbara lösningar på dagens och morgondagens utmaningar.

Tillsammans kan vi mötas, skratta och lösa världsproblem. Genom att visa vägen och inspirera andra visar vi att Lund är ett levande och ledande kunskapscentrum som gör skillnad. Då, nu och i framtiden. Här och i världen.

1.5 Ansvarig för planen

Rektor Heléne Henning.

1.6 Förankring av planen

Uggleskolans plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasseri gås igenom med alla medaretare och i arbetslagen vid läsårsstart.

Vårdnadshavare kan ta del av planen via skolans hemsida. Inför terminsstarten skickas en sammanfattning av planen till varje vårdnadshavare via Unikum (se bilaga 3). På Forum för samråd diskuteras innehållet i planen.

På klassråd gås planen igenom med eleverna. I värdegrundsarbetet arbetar vi med att få eleverna medvetna om vad som är kränkande behandling samt diskriminering. På elevrådet följs olika insatser i planen upp i enlighet med vårt årshjul.

7

2 Utvärdering av föregående läsårs arbete och kartläggning av nuläge

2.1 Utvärdering

Uggleskolans övergripande främjande arbete

De gemensamma traditionerna har under året genomförts och aktiviteter anpassas till stor del utifrån elevers behov, för att främja att alla kan vara delaktiga. Under året har specteamet tittat på kommunens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, men har inte tillsammans med ledning och elevhälsoteam arbetat aktivt med det/implementerat det. Elevhälsoteamet har inlett ett arbete för att skapa ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete på hela skolan.

Skolan arbetar aktivt enligt en årscykel för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever. Arbetet med den fysiska lärmiljön har fortgått. Det här året har alla klasser bland annat arbetat med mer rörelse och hjärnpauser. Vid utvecklingsdagar har arbete kring lärmiljön genomförts. Åse Werner har föreläst om Internet och kränkningar för all personal på en utvecklingsdag.

Matsalen på Uggleskolan erbjuder specialkost och önskekost till de som behöver det. Elever som behöver det kan också sitta i en liten lugnare matsal och äta. På Uggleskolan finns könsneutrala toaletter.

I stort sett alla övergripande åtgärder för det främjande arbetet är genomförda. Värderingsverktyget för tillgänglighet har vi inte hunnit med, men fokus har istället varit på att utveckla ett främjande elevhälsoarbete. Vi kan se att de gemensamma aktiviteterna skapar en god gemenskap på Uggleskolan. Arbete med årscykel för att planera in exempelvis arbetet med en tillgänglig lärmiljö kommer att fortsätta då vi sett att det medfört att arbetet fortgått under året.

Främjande arbete 4-6

Hela skolan har gemensamma firanden vid skolstart, lucia, jul- och sommaravslutning. Arbetslag 4-6 har en gemensam utedag, tillsammans med våra fadderbarn i yngre årskurser. Det är vår vinterrunda där eleverna tillsammans med fadderbarnen gör olika aktiviteter utmed en promenadrunda. Vi har också hela skolan tillsammans haft traditionsenlig tokdag fredagen innan påsklovet. Vi har haft flera utedagar med gemensamma aktiviteter, utflykt till Wanås slott och kulturen i Lund, avslutningsbrännboll och Ugglefestivalen.

Under läsåret har vi även utökat mötet mellan äldre och yngre elever i skolsituationen genom att elever från 5-6 besökt lågstadiets lektioner. Detta för att främja relationen mellan äldre och yngre elever på skolan. Det har framkommit genom resultatet på våra trygghetsvandringar att lågstadiets elever känner sig otrygga på delar av skolan där mellanstadiets elever befinner sig. Vi önskar förebygga detta genom fler möten mellan låg- och mellanstadiets elever.

Vi har utökat vårt främjande arbete på elevens val genom att elevgrupper fått spendera tid och delta två skoldagar i skolkök, vaktmästeri, förskola samt förskoleklass.

Vi har haft kontinuerligt värdegrundsarbete på utvärderingstiden då vi fokuserat på olika ämnen såsom: hur man är en bra kompis, vikten av att hälsa på samtliga, nätetik, maktlekar, grooming, vem är jag och vad har jag för positiva egenskaper. På so-

8

lektionerna har vi arbetat med etik- och moralfrågor där eleverna fått träning i att ta ställning i olika frågor och att våga stå för sina åsikter.

Vi arbetar kontinuerligt med lärarstyrda gruppindelningar och klassrumsplaceringar som byts ofta, för att alla elever ska lära sig arbeta med alla. Andra främjande aktiviteter är blandade grupper vid olika lektionsmoment; eleverna äter årskursvis i blandade grupper; samarbetsövningar samt värdegrundsövningar. Gemensamma raster med tillfälle för fri lek och även planerade rastaktiviteter.

Inför Ugglefestivalen har vi utökat vårt värdegrundsarbete. Det har inneburit tydligare instruktioner, vikten av att alla deltar och att hänsyn tas till alla i gruppindelningarna.

Införandet av en mobilfri skoldag har utfallit mycket positivt och minskat antalet kränkningar via sociala medier bland eleverna. Eleverna lämnar in mobilen på morgonen och får tillbaka den när de går hem. De positiva effekter vi ser är ökat fokus på inlärning och sociala relationer samt inte minst ökad rörelse bland eleverna på rasterna.

Planerade rastaktiviteter är genomförda. I början av läsåret skedde lärarledda aktiviteter vilket var mycket positivt då många elever deltog. Under vårterminen har de aktiviteter som erbjudits inte varit lärarledda. Aktiviteter som; quiz, tävlingar med vem som tar flaskan först och labyrinten har funnits. Labyrinten är ett stort brädspel där eleverna håller i en spak var och genom samarbete skall föra en kula längs en bana. På banan finns hål som de skall undvika att få kulan att falla ner i.

Elevens val har genomförts med blandade grupper på mellanstadiet. Muntliga utvärderingar tillsammans med eleverna efter elevens val har skett. Schemalagt värdegrundsarbete har skett i perioder. Lite varierande mellan årskurserna hur detta har gjorts även spontant värdegrundsarbete har skett vid akuta situationer. Gemensam planering av värdegrundsarbete skedde kontinuerligt under höstterminen. Många tisdagsmöten på vårterminen gick bort pga andra inplanerade aktiviteter. Vi planerar att fortsätta detta arbete under kommande läsår. Vi använde oss av alla 3 internet vilket kändes som ett bra material att arbeta med.

Normkritiskt förhållningssätt vid val av innehåll i undervisningen har skett bla på So-lektionerna, på tekniken samt på No-lektionerna. Stickorna med elevernas namn finns i samtliga klassrum och de används ofta i indelning av grupper samt vid fördelning av ordet. Enligt resultatet på trivselenkäten tycker 89% av våra elever att pojkar och flickor får prata lika mycket. Det är en positiv ökning från förra året.

Under läsårets gång har arbetet med våra faddergrupper fortsatt.

Förebyggande arbete

Under föregående läsår har vi arbetat mer med att eleverna har fått lyssna på texter i inläsningtjänst. Vid gemensamma texter sker ofta högläsning ledd av elever eller lärare. På so, no och sv-lektionerna har eleverna använt sig av inläsningstjänst för att lyssna på texter. Enligt trivselenkäten för 2018 var det 16% som blev retade pga funktionsnedsättning. I årets enkät har siffran minskat till 8 %. På värdegrundstillfällena har vi arbetat med att varje elev ska finna sin egen fulla potential och vad man mår bra av, stärka sin egna självkänsla och självförtroende.

Under föregående läsår har vi fokuserat på arbetet med netikett via materialet Alla<3 Internet. I trivselenkäten för 2018 var det 20,7% av eleverna som fått sårande kommentarer till sig på Internet i år har detta minskat till 15,9% och det har inte

9

inkommit några anmälningar om kränkande behandlingar på sociala medier. En förändring inför läsåret var är att vi infört en mobilfri skoldag.

I trivselenkäten från 2018 var där 36,9%som pratat med en vuxen om vad som hänt på nätet. Detta har ökat till 44,2% enligt trivselenkäten 2019. Detta läsår har samtliga vårdnadshavare varit inbjudna till en föreläsning Schysst på nätet av Friends. Samtlig personal från mellanstadiet var på utbildning om detta samt det togs upp på föräldramötet för 4-6 i augusti.

Samtliga åtgärder från föregående plan har vi arbetat med och kommer fortsätta detta arbetet. Inför läsår 19/20 vill vi även fokusera på språkbruk.

Ett mål inför förra läsår var att göra planen känd hos all personal på skolan. Efter kartläggning med enkäter kan vi konstatera att det är fler än på höstterminen som känner sig helt säkra men också en stor del av personalen som är osäkra på innehållet. Målet får därför stå kvar kommande läsår.

2.2 Deltagande i genomförd kartläggning av nuläge

Trygghetsvandringar - genomförs med samtliga elever. De ställen som upplevs otrygga dokumenteras genom markering på inom- samt utomhuskartor.

Trivselenkät - i början av vårterminen genomförs en individuell trivselenkät där fokus ligger på att kartlägga elevernas trygghet och trivsel.

Sociogram - en metod för att kartlägga det sociala spelet i en klass. Görs med samtliga elever.

Enkät bland personal

Analys av anmälningar om kränkande behandling

2.2.1 Elevers delaktighet

Alla elever deltar i följande:

Trygghetsvandringar

Trivselenkät

Sociogram för att kartlägga det sociala spelet i en klass

2.2.2 Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare inbjuds till delaktighet i Forum för samråd, två gånger per termin. Där diskuteras de olika främjande och förebyggande åtgärder som finns i planen. Vårdnadshavares synpunkter dokumenteras och tas med i det fortsatta arbetet.

Resultat av trygghetsvandring och sociogram tas upp, och vårdnadshavare ges möjlighet att komplettera bilden eleverna har redogjort för.

2.2.3 Personalens delaktighet

I varje arbetslag utvärderas genomförda insatser och arbetet följs upp löpande under läsåret. Tillsammans analyseras resultat av kartläggningar samt diskuteras åtgärder för att förbättra eventuella svaga punkter.

10

Varje arbetslag representeras av en medarbetare i likabehandlingsgruppen, för att hålla arbetet med planen aktivt. Likabehandlingsgruppen träffas en gång per månad. I denna grupp och av skolledningen analyseras inkomna anmälningar om kränkande behandling.

Under vårterminen involveras alla medarbetare i utvärdering av årets plan samt analys av främjande och förebyggande åtgärder, vilket utgör grunden för nästa läsårs plan.

2.3 Kartläggning av nuläge

Se kap 2.2

11

3 Analysera

Se kap 2.2

12

4 Nya mål, insatser och åtgärder

Mål Namn på insats/åtgärd

Områden som berörs av insats/åtgärd

Typ av insats/åtgärd (främjande eller förebyggande)

Förväntat resultat

Ansvarig funktion

Metod för utvärdering

Planerad datum för utvärdering

Ett gott socialt klimat där alla känner sig trygga

Gemensamma aktiviteter

Socialt klimat Främjande

Trygg skolmiljö, minskad känsla av otrygghet tillsammans med äldre elever

Alla pedagoger

Trivselenkät och trygghetsvandring

Februari 2020

Ett gott socialt klimat där alla känner sig trygga

Planerade rastaktiviteter

Socialt klimat Främjande

En aktiv rast där alla kan delta utan att fråga

Alla pedagoger

Trivselenkät och trygghetsvandring

Dec 2019 och juni 2020

Ett gott socialt klimat där alla känner sig trygga

Schemalagt värdegrundsarbete

Socialt klimat Främjande

Ökad gemenskap och medvetenhet hos eleverna om hur vi uppträder mot varandra

Mentorer

Samtal Terminsslut

Ett gott socialt klimat där alla känner sig trygga

Gemensam planeringstid för värdegrundsarbete

Socialt klimat Främjande Likvärdighet mellan klasserna

Alla pedagoger

Samtal Terminsslut

Ett gott socialt klimat där alla känner sig trygga

Fadderverksamhet

Socialt klimat, ålder

Främjande

Trygg skolmiljö, minskad känsla av otrygghet tillsammans med äldre elever

Alla pedagoger

Trivselenkät, trygghetsvandring

Terminsslut

Alla elever behandlas lika oavsett kön

Könsneutrala toaletter

Kön Främjande

Minskat fokus på könstillhörighet

Rektor Elevråd Läsårsslut

Alla elever behandlas lika oavsett kön eller könsidentitet

Normkritiskt förhållningssätt vid val av innehåll och texter i undervisning

Kön Främjande Vidgat genusperspektiv

Alla pedagoger

Trivselankät Läsårsslut

Alla elever behandlas lika oavsett kön

Med hjälp av stickor/app fördela taltid

Kön Främjande

Jämlikhet i fördelning av taltid i klassrummet

Alla pedagoger

Trivselenkät Läsårsslut

Alla elever behandlas lika oavsett sexuell läggning

Normkritiskt förhållningssätt vid val av innehåll och texter i undervisning

Sexuell läggning Främjande

Kunskap om och acceptans av olika sexuell läggning

Alla pedagoger

Trivselenkät Läsårsslut

Alla elever behandlas lika

Matsalen erbjuder

Religion Främjande Maten är tillgänglig för

Rektor Samtal med skolsköterska

Läsårsslut

13

Mål Namn på insats/åtgärd

Områden som berörs av insats/åtgärd

Typ av insats/åtgärd (främjande eller förebyggande)

Förväntat resultat

Ansvarig funktion

Metod för utvärdering

Planerad datum för utvärdering

oavsett religion eller annan trosuppfattning

specialkost alla oberoende av trosuppfattning eller religion.

Alla elever behandlas lika oavsett religion eller annan trosuppfattning

Gemensamma aktiviteter anpassas så att alla kan delta

Religion Främjande Utbildningen är tillgänglig för alla

Varje pedagog

Trivselenkät Terminsslut

Alla elever behandlas lika oavsett religion eller annan trosuppfattning

Normkritiskt förhållningssätt vid val av aktiviteter och utflykter

Religion Främjande Utbildning är tillgänglig för alla

Varje pedagog

Trivselenkät Läsårsslut

Alla elever behandlas lika oavsett funktionsnedsättning

Matsalen erbjuder specialkost

Funktionsnedsättning

Främjande Utbildning är tillgänglig för alla

Rektor Samtal med skolsköterska

Terminsslut

Alla elever behandlas lika oavsett funktionsnedsättning

Aktivt arbete med att anpassa lärmiljö

Funktionsnedsättning

Främjande Utbildning tillgänglig för alla

Rektor och alla pedagoger

Trivselenkät Terminsslut

Utbildningen är tillgänglig för alla

Arbeta enligt årscykel med den fysiska lärmiljön

Tillgänglighet Främjande Utbildning tillgänglig för alla

Specteam och all personal

Vid apt Till apt 3 och 4

Minskning av användandet av kränkande språkbruk bland elever

Aktivt och förebyggande värdegrundsarbete

Kränkningar Förebyggande

Färre blir kränkta verbalt

Alla pedagoger

På arbetslagsmöten

Varje månad

Minskning av användandet av kränkande språkbruk bland elever

All personal reagerar och agerar när de upppmärksammar olämpligt språkbruk

Kränkningar Förebyggande

Färre blir kränkta verbalt

Alla pedagoger

På arbetslagsmöten

Varje månad

Andelen elever som upplever kränkningar via nätet skall minska

Aktivt och förebyggande värdegrundsarbete

Nätkränkningar Förebyggande

Färre elever blir kränkta via nätet

Alla pedagoger

På arbetslagsmöten

Varje månad

14

5 Bilaga 1: Begrepp och definitioner

Begrepp

Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. En pojke nekas arbeta med pärlplattor pga sitt kön.

Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar eleven på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn/elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker elevens värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att barn/elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker elevens värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker elevers värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både personal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

• Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

• Lisa är stökig i barngruppen och vill inte lugna ner sig, pedagogen ger Lisa en örfil.

• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på gården/rasterna. Han är hellre

15

ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans/skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger pedagogernan. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när eleven, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

16

6 Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunder

Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

• Pedro blir retad av kompisarna på förskolan för att han är den ende killen som valt att vara med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i förskolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sin skola för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]

• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola/skola med många barn/elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra barnen/eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Personalen avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De

17

menar ju inget illa”. [trakasserier]

• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några barn. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på slöjden med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra barn/elever ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]

• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från samlingen/klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar förskolan/skolan inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå här!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]

• Det har gått bra i förskolan/skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med och leka.

• James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

18

Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av

ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan/skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina kamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]

• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes barngrupp/klass. Hon blir sårad när de andra kamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]