Sida 1 (14)

2018-08-08

stockholm.se

Plan mot diskriminering och

kränkande behandling

Sofiaskolan läsåret 2018-2019

På Sofiaskolan ska alla - både elever, personal och föräldrar - kunna

känna sig trygga. Ett aktivt och medvetet arbete innebär att vi kan

förhindra kränkningar, enstaka såväl som upprepade och skapa ett gott

klimat.

Sida 2 (14)

Inledning

Sofiaskolan är en F-9-skola med ca 900 elever som ligger på Södermalm i Stockholm. Skolan

ska präglas av ett starkt, fokuserat och förankrat gemensamt värdegrundsarbete.

Likabehandling och arbete mot kränkningar handlar om värderingar, medvetenhet och

förhållningssätt. I det långa perspektivet förutsätter ett framgångsrikt arbete kring

diskriminering och värdegrundsfrågor innehåll, långsiktighet, riktning och tid. I det korta

perspektivet synliggör vi, i Likabehandlingsplanen/ Planen mot kränkande behandling, hur vi

gör på Sofiaskolan för att främja ett gott klimat och stärka allas rätt till trygghet. I höst

planeras ett mer riktat jobb gällande aktiva åtgärder som gäller diskrimeringsgrunderna.

Uppdraget

I enlighet med Diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap. 16 § upprättar vi årligen en

Likabehandlingsplan. Den innehåller en översikt över de åtgärder som behövs för att dels

främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i eller söker till vår

verksamhet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion

eller annan trosuppfattning, funktionshinder, socioekonomisk bakgrund eller sexuell läggning,

dels förebygga och förhindra trakasserier med koppling till dessa diskrimineringsgrunder.

Vårt arbete baseras också på Barnkonventionens artikel 2 och 29 som beskriver att alla barn

har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras eller bestraffas. Skolan ska vidare hjälpa

eleverna att utveckla respekt för såväl mänskliga rättigheter som vikten av likabehandling.

Enligt Skollagen (2010:800) 6 kap. 8 § upprättar vi årligen även en plan där vi beskriver de

åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och

elever. Planen innehåller en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som vi ska påbörja eller

genomföra under det kommande året.

Dessa två planer förs samman till en årlig plan och det är vad vi gjort i det här dokumentet.

Planen innehåller en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skall påbörjas eller

genomföras under det kommande året.

Sida 3 (14)

Utvärdering av förra årets arbete

Skolan upplevs förhållandevis trygg i jämförelse med andra skolor i Stockholm. Det är dock i

snitt ca 20% av eleverna som upplever otrygghet på olika sätt. De ställen som upplevs otrygga

är bakom skolbyggnaden, i idrottens omklädningsrum, på fotbollsplanen och i viss mån även i

korridorer. Skolan har arbetat med det under föregående läsår och bland annat ökat

bemanningen på dessa platser. Vi ser en förbättring i skolans egna enkätsvar i jämförelse med

föregående år, men i brukarundersökningen framkommer det att skolan inte nått vårt mål. Alla

elever på Sofia skola ska kunna känna sig trygga i skolmiljön.

Förra läsåret inleddes terminen med att personalen hade en halvdag information från kurator

om vår dåvarande likabehandlingsplan. Personalen jobbade i sina arbetslag med planen och

våra rutiner. Varje arbetslag fick sen med sig materialet för att sen göra genomgång med sina

elever. Fokus var på skolans rutiner vid kränkningar. Vidare gick lärare igenom skolans regler

för att de skulle vara tydliga för alla. På höstlovet hade biträdande rektor en genomgång för

hela personalen. Det var en halvdag för att göra skolans regler tydligare om att anmäla,

utreda, åtgärda och följa upp i kränkningsärenden. Allt för att personalen ska reagera snabbt

om de upptäcker något. Skolan har förbättrat sina rutiner vilket också bidrar till att mer

information kommer fram. Skolans anmälningar till huvudmannen har också ökat från

tidigare år.

I mars 2018 hade skolan en extern föreläsare Andreas Glingfors. Han är polis och informatör

om nätmobbing. Han föreläste för elever, personal och föräldrar.

Kartläggning och nulägesanalys

Kartläggningen genomfördes på följande sätt:

Brukarundersökningen i förskoleklass, år 2, år 5 och år 8 som genomförs varje vår

Trygghetsenkäten har genomförts för elever i åk 4 – 9 på Sofia skola vid fem tillfällen

under läsåret. Trygghetskartan (över skolområdet i och runt skolan) är inte gjord detta

läsår.

Utöver ovanstående ställs ofta frågor av personal hur stämningen är i klasserna i klassråd,

elevråd, värdegrundsgruppen, trygghetsgruppen, arbetslagsmöten, elevhälsoteam

ledningsgrupp, föräldramöten och föräldraråd. Resultaten från enkäterna bearbetas i alla

forum på skolan som en viktig del i vårt systematiska kvalitetetsarbete.

Resultat brukarundersökningen 2017

86 % av föräldrarna till barn i förskoleklass upplever att deras barn är trygga i skolan.

Sida 4 (14)

Resultat visar också att:

84% av årskurs 2 eleverna upplever att de är trygga i skolan varav 88 % har studiero.

82% av årskurs 5 eleverna upplever att de är trygga i skolan och 82 % har studiero.

78% av årskurs 8 eleverna upplever att de är trygga i skolan och 52 % har studiero.

Resultat brukarundersökningen 2018

88 % av föräldrarna till barn i förskoleklass upplever att deras barn är trygga i skolan.

Resultat visar också att:

85 % av årskurs 2 eleverna upplever att de är trygga i skolan varav 75 % har studiero.

83 % av årskurs 5 eleverna upplever att de är trygga i skolan och 75 % har studiero.

80 % av årskurs 8 eleverna upplever att de är trygga i skolan och 49 % har studiero.

Sammanfattande slutsats efter analys på elev-, föräldraråds- och arbetslagsnivå

De sammanfattande slutsatserna är att skolan behöver fortsätta vidta åtgärder avseende:

1. Förbättrade och tydligare rutiner för hur vi agerar när vi får signaler om att en elev

upplever sig utsatt för kränkande behandling kan vara en anledning att siffran med

trygga elever ökat det senaste året. Tack vare ett utvecklat system där vi har rutiner

som fungerar bra, kan vi upptäcka kränkningar och andra misshälligheter på ett

tidigare stadie. Vid samtal med Sofia skolans elever och personal är upplevelsen att

skolan under senare år har blivit tryggare och lugnare. Det kan vara ett resultat av att

skolans rutiner gör att vi utreder, åtgärdar, följer upp och utvärderar mer systematiskt.

Anmälningar till huvudmannen har ökat det senaste läsåret. Skolan fortsätter arbeta på

den inslagna vägen då arbetet varit framgångsrikt.

2. Förändrat arbetssätt för trygghetsgruppens arbete så att vi arbetar efter skollagens

6 kap. och följer den mall som är framtagen av utbildningsförvaltningen.

Trygghetsgruppen ska vara en garant för skolans arbete att, vid kännedom om

kränkande behandling/ trakasserier, utreder skolan allsidigt, vidtar verkningsfulla

åtgärder på såväl kort som lång sikt, och framförallt lägger skolan tid på

uppföljningsarbete för att säkerställa att kränkningarna/ trakasserierna har upphört

innan ärendet formellt avslutas. Skolans främjande arbete är avhängigt hur respektive

mentor och arbetslag har valt att lägga upp det hela under mentors- och klasstid.

Trygghetsgruppen har under året börjat arbeta fram ett underlag för ett mer

sammanhållet arbete på klass- och skolnivå för att främja likabehandling. Under

läsåret har hela skolan jobbat utifrån materialet ”Maktlekar och dolda kränkningar”.

Vidare har kurator plockat fram material om begreppen som finns i vår

likabehandlingsplan som behandlar kränkningar, diskriminering, trakasserier samt att

diskrimineringsgrunderna har gjorts levande i exempel till eleverna. Rutinerna om vad

man ska göra när man blir kränkt har också gjorts tydligare för både personal och

elever under förra läsåret. Detta arbete behöver fortsätta under kommande läsår.

Sida 5 (14)

3. Skolan började ett arbete förra läsåret med horisontella arbetslag som ska fortsätta

under kommande läsår. Det är stora fördelar med detta arbetssätt och eleverna får mer

trygghet då de kan få en närmare relation till sina klasskompisar och lärare.

Skolan kommer fortsätta med vår ”egna elevenkät” till högstadiets samtliga elever,

undantaget lovtid, för att lättare kunna se effekter av de åtgärder som vidtas. Analys av

nuläget och förslag enligt ovan är framtaget i elevråd, föräldraråd och i arbetslagen samt i

skolans samverkansgrupp (SVG).

Vad betyder begreppen?

Diskriminering

På Sofiaskolan är vi noga med att ingen får diskrimineras, varken elever, personal eller

föräldrar. Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra och missgynnandet, direkt

eller indirekt, har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande

identitet eller uttryck eller ålder. Indirekt diskriminering menas när skolan diskriminerar

någon genom att behandla alla lika och på så sätt inte tillgodoser allas individuella behov.

Den 1 januari 2017 kom nya regler om att skolan ska ha aktiva åtgärder mot diskriminering.

Skolan planerar jobba mer med det under kommande läsår. En separat plan kommer att jobbas

fram under hösten och skolan ska jobba aktivt med de sju diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras enligt Skollagen (2010:800) 6 kap. 3 § som ett uppträdande

som kränker en elevs värdighet, men som inte har ett samband med någon

diskrimineringsgrund. Både elever och vuxna kan utsätta varandra för kränkande behandling.

Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn),

psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder (teckningar,

lappar, sms, mms, fotografier och olika webbforum). Så fort det kommer till skolan kännedom

ska en anmälan göras till huvudman. Se rutinerna vid kränkningar.

Diskriminering/ trakasserier/ sexuella trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 4 § 3-4 st. som ett uppträde

som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Det kan t.ex. vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar,

att någon blir kallad öknamn, blir ignorerad eller utfryst. Det gemensamma för trakasserier är

att den som blir utsatt känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier

kan också vara av sexuell natur och kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om

oönskade beröringar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och

upplevs som kränkande.

Sida 6 (14)

Målsättning

På Sofiaskolan har vi valt att formulera följande mål att arbeta mot:

• Alla skall kunna känna sig trygga, det betyder också att ingen ska utsättas för

kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering.

• Ingen skall diskrimineras vare sig på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell

läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck eller på

annat sätt.

• Alla vuxna skall agera i överensstämmelse med likabehandlingsplanen och enligt den

värdegrund som läroplanen vilar på.

• Diskrimineringsproblematiken skall beaktas och diskuteras i förhållande till arbetssätt

och vid val av läromedel, filmer, skönlitteratur och annat material.

• Våra ordningsregler ska vara kända och väl förankrade.

• Man kan vända sig till vilken vuxen som helst, alla kommer att hjälpa till.

• Vi strävar efter att alltid tillämpa ett normkritiskt perspektiv, både i undervisningen,

och i skolans övriga arbete. Det innebär att vi fokuserar på de normer och

maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikande och de

konsekvenser som kommer av denna obalans. Vi arbetar för att synliggöra,

problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Frågor som vi ständigt måste ställa oss är till exempel:

• Hur grupperar vi elever?

• Blir barn och elever bortvalda eller säkerställer vi att de slipper detta genom att skapa

system för grupperingar och placeringar i klassrum?

• Hur bemöter vi varandra och hur tilltalar vi varandra?

• Gör vi slentrianmässiga indelningar efter t ex kön eller kunskapsnivå?

• Får alla elever rätt stöd och utmaningar med hänseende till t ex adhd, synskada,

särbegåvning, rörelsehinder eller dyslexi?

• Är vår verksamhet verkligen tillgänglig för alla eller exkluderar vi några genom

bristande insikt om rörelsehinder, socioekonomiska faktorer, hörselnedsättning,

nyanlända med svenska som andraspråk eller annat?

På Sofiaskolan vill vi att alla ska kunna känna sig trygga, väl behandlade och sedda av

varandra. Blir någon utsatt för kränkningar, diskriminering, trakasserier, hot, våld eller

mobbning ska vägen till hjälp vara välkänd och förankrad bland skolans elever och personal

och vi har en text ”Rutiner vid akuta situationer/ händelser” med kortare information om hur

man går till väga. Alla dokument finns utlagda på skolans hemsida:

www.sofiaskola.stockholm.se

Sida 7 (14)

Främjande arbete på Sofiaskolan

Främjande arbete innebär att alla som arbetar på Sofia skola ska vara med och skapa en skola

där alla barn och ungdomar kan växa, trivas och utvecklas. Det främjande arbetet syftar till en

skola med ett gott skolklimat. Med andra ord en skola där eleverna känner sig värdefulla och

optimistiska och kan känna framtidstro. Det främjande arbetet syftar också till att ge eleverna

stöd i att utveckla bra relationer till jämnåriga och där skolan är en mötesplats för viktiga

existentiella samtal om relationer, kärlek och sexualitet. Främjande insatser handlar om att

identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten.

På Sofia skola finns under kommande läsår följande främjande arbete:

Mentorer och horisontella arbetslag

Värdegrundsarbete på mentorstid

Elevhälsa

Elevråd & Klassråd

Värdegrundspridarna 7 – 9 (elever)

Trygghetsgrupp F – 9 (personal)

Föräldraråd

Rastaktiviteter

Möten över klassgränserna (gemensamhetsskapande aktiviteter)

Ordningsregler Se bilaga 1

Nätpolicy Se bilaga 2

Vardagsrutiner tex tydliga lektionsramar (trafikljuset) Se bilaga 3

Förebyggande arbete på Sofiaskolan

Trygghet och studiero

Överlag råder en god anda på Sofia Skola, men skolan behöver fortsätta att hålla i och göra

insatser som motverkar otrygghet och bristande arbetsro, vidta åtgärder för att skapa goda

relationer och vara uppmärksamma på vissa jargonger och agera mot oacceptabelt beteende.

Det framkommer vid enkätundersökningar på skolan att de flesta elever känner sig trygga, ca

80 %, men denna siffra borde vara 100%. Skolan har nolltolerans när det gäller kränkande

behandling/diskriminering. Skolan har förtydligat sina rutiner, om det, trots förebyggande och

främjande arbete, ändå uppstår situationer då elever upplever sig utsatt.

Vidare visar Brukarundersökningen att i genomsnitt 60 % av eleverna har studiero. Den

siffran har årligen förbättrats och ska bli ännu bättre. Det är en förändring de senast åren från

43% till idag 60%. Utmaningen är att försöka höja studieron på högstadiet där resultatet är

något lägre. Genom att alla elever ska få sin undervisning på den nivå de befinner sig och att

det är tydligt med vad som förväntas kan man skapa mer studiero. Vi fokuserar på att

studierna och kunskapskraven ytterligare ska förbättras.

Sida 8 (14)

Trygghetsgruppens arbete, med vuxna från olika arbetslag, ska utvecklas vidare så att Sofia

skola jobbar mer förebyggande med frågorna trygghet och studiero under kommande läsår.

Gruppen ses ca en gång i månaden. Skolan kommer även att lyfta jämställdhetsperspektivet

ytterligare. Utbildningsförvaltningen har tagit fram ett stödmaterial för att skolor lättare ska

kunna göra åtaganden för jämställdhet i sina verksamhetsplaner. Vår skola ska se över detta

och jobba mer aktivt med frågan under kommande läsår. Trygghetsgruppen kommer också

från och med hösten 2018, att vara mer delaktiga i sina respektive arbetslag då det gäller

utredningar när elev kränker elev. Dokumentationen behöver bli tydligare för hela personalen

i Sofia skola. Lektionsramarna används och följs upp regelbundet för att skapa arbetsro och

struktur på lektionerna.

Värdegrundspridarna kommer att arbeta vidare under kommande läsår med att ses

tillsammans med kurator ca en gång i månaden. Gruppen elever från årskurs 7 – 9, får

material som de sen delger sin klass. Materialet är utarbetade trygghetsövningar. Varje mentor

får samma material så de kan hjälpa till när klassen gör övningarna.

Rastaktiviteter för elever i de yngre åren är en aktiv satsning där vi arbetar med att få trygghet

på raster under kommande läsår. Vid rasttillsynen har skolan vuxna som cirkulerar med

tydliga västar på skolans område, inne och ute under raster och de är delaktiga i elevernas

lekar.

Handlingsplan

Om elev kränker, trakasserar, hotar eller brukar våld mot elev

1. Personal som upptäcker kränkningar skall genast ingripa och stoppa.

Utredning startas: Ta reda på fakta. När, var, hur och vilka. Fråga eventuella vittnen.

Prata med den som utsatts för trakasserier eller kränkning. Prata sen med den/de som

utfört kränkningen. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får

förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra.

Anmälan om kränkande behandling görs på blanketten "Anmälan" och skickas

samma dag eller senast dagen efter till rektor som informerar huvudmannen.

Därefter lämnas ärendet över till respektive mentor för fortsatt arbete i ärendet.

Tänk på: Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är

utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad

som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den

som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört

kränkningarna. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av

vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen.

Sida 9 (14)

2. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och hur

skolan arbetar vidare i ärendet.

3. Åtgärder sätts in utifrån vad som hänt. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Vad kan

den som kränkt göra för att ändra sitt beteende? Fordra konkreta förslag!

Tänk på: Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan

vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas bör grundas på

utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den

eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det bör också övervägas om

åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och

verksamhetsnivå.

4. Uppföljande samtal hålls. Kontakta vårdnadshavarna och delge hur det gått.

5. Ärendet avslutas när den utsatta eleven anser att ärendet är utagerat och situationen

känns bra. Dokumentera varje steg på kränkande behandlings blanketten "Utredning,

åtgärd och avslut" som efter avslutat ärende skickas till rektor och kurator för arkivering.

6. Tänk på att erbjuda stödjande samtal till såväl den utsatte och till den som utsätter andra

för trakasserier eller kränkningar.

Om trakasserierna eller kränkningarna ändå inte upphör:

7. Kallas de elever som trakasserat eller kränkt, tillsammans med vårdnadshavare till ett

möte där biträdande rektor betonar allvaret i situationen. En utredning startas för att

ytterligare ta reda på vad orsaken till problemet är.

8. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas.

Annars uppföljande möte.

9. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphör vidtas ytterligare åtgärder, t ex

kontakt med andra myndigheter som socialtjänst, BUP, HAB eller polis. I sista hand

diskuteras skolbyte för eleven.

Om vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev

1. Om elev upplever sig kränkt av skolans personal kan eleven eller elevens föräldrar

vända sig direkt till rektor eller till den vuxen i skolan som eleven eller föräldern har

störst förtroende för. Ärendet lämnas till rektor som utreder och vid behov anmäler till

huvudman.

2. Föräldrar informeras (om elev anmält).

3. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade.

4. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen.

5. Hot eller våld polisanmäls.

6. Ärendet återkopplas till den utsatte eleven och elevens föräldrar.

7. Ärendet dokumenteras.

Sida 10 (14)

Ansvarsfördelning

Rektor ansvarar för att:

- Upprätta Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att motverka

kränkningar såsom diskriminering och mobbning.

- Anmäla till huvudman.

- Likabehandlingsplanen följs upp.

- Lagen följs.

Alla som arbetar i skolan ansvarar för att:

- Alltid ingripa när någon blir illa behandlad.

- Aktivt främja likabehandling och god stämning.

- Förebygga kränkningar av individer eller grupper i det vardagliga arbetet.

- Visa respekt och alltid utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Klasslärare/handledare/ansvarspedagog ansvarar dessutom för att:

- Arbeta systematiskt när konflikter eller kränkningar uppstår och först försöka lösa

frågorna inom ramen för arbetslaget. En utredning/kartläggning görs av ansvarig

mentor och sen sätts adekvata åtgärder in.

- Informera skolledningen och elevhälsoteamet när man bedömer att man behöver

hjälp i ärendet.

Bilaga A Sofiaskolans ordningsregler och medföljande policys för

1) Mobilpolicy

2) Ordningsregler i matsalen

3) Ordningsregler i korridoren

4) Nätpolicy

Bilaga B Lektionsramar på Sofiaskolan

Sida 11 (14)

Bilaga A

SKOLAS ORDNINGSREGLER Sofia skolas huvuduppdrag är att ge alla elever en god grund för framtiden.

Det handlar både om kunskaper och grundläggande värden.

Vi vill att vår skola ska präglas av arbetsglädje, trygghet och studiero.

Därför…

bemöter vi varandra på ett trevligt sätt och hjälps åt att skapa arbetsro

kommer vi i tid till lektionerna och har rätt arbetsmaterial med oss

skräpar vi inte ner och vi vårdar egna och andras saker, både inomhus och utomhus

mobiltelefoner (se egen policy, bilaga 1)

elevskåp (se egen policy, bilaga 2 )

förbud mot nötter samt jordnötter råder på hela skolan, godisförbud råder på

lektionerna

lämnar vi toaletterna rena och fina så att de som besöker toaletten efter oss inte möts

av en ofräsch toalett

ytterkläder tas av på lektion samt i matsalen (se egen policy, bilaga 2)

använder vi inte någon form av hot, våld eller kränkande behandling, varken på

internet (nätpolicy, se bilaga 3) eller på annat sätt

anmäler skolan brott till polisen, samma lagar gäller i skolan som i samhället

röker eller snusar vi inte under skoltid eller på skolans område

bollar används utomhus och i bollkorridoren på plan 4

är snöbollskastning inte tillåtet

tar vi inte med oss farliga saker

lämnar elever F-6 inte skolans område utan lärares tillstånd

Konsekvensplan

Denna konsekvensplan använder vi om någon elev

bryter mot våra ordningsregler. Om steg 1 fungerar,

stannar vi där. Annars går vi vidare till steg 2,

steg 3 och så vidare.

Vår ambition är att steg 1 - 3 ska räcka och

att alla elever förstår varför vi har våra regler.

Konsekvensplan på Sofia skola

1. Den vuxen som ser en elev bryta mot

reglerna tar genast ett samtal med

eleven.

2. Rapport till klasslärare/handledare.

3. Telefon/mejlkontakt med

vårdnadshavare.

4. Vårdnadshavare kallas till skolan.

Handlingsplan skrivs med

klasslärare/handledare.

5. Vårdnadshavare kallas till skolan.

Åtgärdsprogram med

klasslärare/handledare och

skolledning.

Sida 12 (14)

Dessa ordningsregler är framtagna i samarbete mellan elever, föräldrar och personal på Sofia

skola.

När vi följer våra ordningsregler, är Sofia skola en trygg skola för alla!

Bilaga 1

Mobilpolicy på Sofia skola

Vi har mobilfria lektioner. Mobiltelefoner låses in under skoldagen på årskurs F-6 och

under lektionstid för årskurs 7-9.

Mobiltelefonerna kan dock, efter lärarens beslut, användas i skolarbetet. Missbrukar

man som elev användande av sin mobiltelefon under skoldagen/lektionen, kan

densamma omhändertas av lärare eller rektor enligt Skollagen 5 kap, &22.

Om mobiltelefon skadas eller försvinner, om den omhändertagits av skolan, så är

skolan ersättningsskyldig.

Bilaga 2

Ordningsregler i matsalen

Ytterkläder tas av innan du går in i Sofia skolas matsal.

Alla ser till att det blir lugnt och harmoniskt så att alla kan få god matro.

Alla hjälps åt med att hålla ner ljudnivån.

Alla har ett bra bordsskick.

Alla dukar av efter sig

Måltiden avslutas i matsalen, dvs inga knäckebröd i handen då du går ut.

Sofia skolas övriga ordningsregler gäller även i matsalen.

Bilaga 3

Ordningsregler i korridoren

Alla städar upp efter sig och lägger eventuellt skräp i papperskorg.

Respektera ljudnivån, dvs att du talar i normal samtalston.

Sida 13 (14)

Toaletterna lämnas rena och fina så att de som besöker toaletten efter oss möts av

en fräsch toalett.

Elevskåp för årskurs 4-9. Eleven står själv för hänglås till sitt skåp. Om låset måste klippas upp på grund av borttappad nyckel utgår ingen ersättning från skolan. Skolan förbehåller sig rätten att klippa upp hänglåsen om det finns anledning att misstänka att det förvaras otillåtna saker i skåpet. Om detta sker ersätter skolan låset.

Bilaga 4

Nätpolicy på Sofia skola

Många elever på Sofia skola är aktiva på nätet och där sker både bra och dåliga saker. Det

som händer mellan elever på nätet påverkar eleverna när de är i skolan. Därför behöver

skolpersonal ibland ingripa och utreda vad som hänt när elever kränkt varandra på nätet, även

om det hänt på fritiden.

Därför har Sofia skola i samråd med elever och föräldrar tagit fram en nätpolicy för att

klargöra vad som gäller mellan elever när de möts på nätet.

Detta är Sofia skolas nätpolicy:

skriv inget på nätet som du inte skulle sagt direkt till den personen

lägg inte ut bilder utan lov från andra

kränk inte någon

skriv inga inlägg anonymt

följ lagar

samma regler och lagar gäller på nätet som i samhället, skolan polisanmäler brott

Bilaga B

Lektionsramar på Sofiaskolan Vi vill följa upp och utveckla lektionsramarna som finns i alla årskurser på Sofiaskolan med

Skuggramar. Dessa ska tydliggöra för eleverna vad skolan förväntar sig av dem när det är

lektion. Det handlar både om vad som gäller vid lektionsstarten, under lektionerna och vid

lektionens slut. Dessutom har skolans personal utarbetat tre nivåer för ljudnivån på

lektionerna: ”provtyst” (knäpptyst), ”visktyst”(prata tyst med bänkkamrat) och ”låg

samtalston” (samtal i grupp). De olika ljudnivåerna illustreras av ett trafikljus.

Lektionsramarna finns synligt i samtliga klassrum på skolan. Målet är att alla elever ska vara

Sida 14 (14)

bekanta med lektionsramarna och att detta ska leda till ett bättre inlärningsklimat och

hänsynstagande i klassrummen.

Lektionsstart:

Samling med närvaro och

materialkoll.

Mål och upplägg för lektionen

skrivs på tavlan och gås igenom.

Kom ihåg:

Kom i tid till lektionerna och

ha med rätt arbetsmaterial.

Mobilerna ska vara avstängda.

Lämna inte klassrummet

utan lärarens tillåtelse.

Läraren bestämmer placering

eller grupptillhörighet.

Lektionsavslutning:

Städning – alla hjälper till!

Utvärdering eller avslutning t ex

Idag fungerade det här jättebra…

Nästa lektion ska jag/vi tänka på…

Den här lektionen tycker jag att ni…

TRAFIKLJUS för ljudnivån

Provtyst = knäpptyst

Visktyst = prata tyst med bänkkamrat

Låg samtalston= samtal i grupp