Plan mot diskriminering och kra nkande behandling (PDKB) i skolan · 2019. 9. 10. ·...
Transcript of Plan mot diskriminering och kra nkande behandling (PDKB) i skolan · 2019. 9. 10. ·...
Novia Engelska Skolan Tel: 08-400 121 40 Sjöviksbacken 24-26
117 43 Stockholm [email protected]
Plan mot diskriminering och kra nkande behandling (PDKB) i skolan
Läsåret 2019/2020
Inledning:
Skolans namn
Novia Engelska skolan
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, förskoleklass samt fritidshem.
Novia Engelska Skolan (NES) har enligt diskrimineringslagen och skollagen ansvar för:
att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och vuxna som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionsvariationer eller sexuell läggning.
att inom ramen för varje särskild verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling av barn och vuxna.
All personal som arbetar på NES ska se till att dessa lagar följs i vardagen. Ingen anställd på
skolan får diskriminera eller utsätta ett barn eller en vuxen för trakasserier eller annan
kränkande behandling.
Skolchef (huvudman) och rektor har gemensamt det formella ansvaret för att alla som
arbetar på NES bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att främja barns och
vuxnas lika rättigheter. Skolan motverkar även diskriminering och annan kränkande
behandling enligt PDKP.
1
Vår vision
Lärandet ska stå i centrum. Innehållet i arbetet ska kännas meningsfullt, utmanande och
spännande. Goda relationer är en mycket viktig del i lärandet. Eleven ska ha tillhörighet i en
grupp där varje barn och ungdom får växa och utvecklas kunskapsmässigt och socialt. Eleven
ska känna delaktighet och inflytande över vad och hur hen lär sig.
Alla ska känna trygghet och få vara den de är. Skolans ansvar är att erbjuda en tillgänglig
läromiljö för alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder. Alla barn, ungdomar och vuxna ska vårda miljön och arbeta för att våra lokaler skall
vara rena och inbjuda till lärande.
Vårdnadshavare är de mest betydelsefulla vuxna för barnen och skolans viktigaste
samarbetspartner.
Personalen är organisationens viktigaste resurs för att eleverna ska nå målen i sitt lärande
och socialt. Mål och uppdrag ska vara tydliga för personalen och ledningen ska arbeta för att
stödja och främja personalens lärande och utveckling. Ledarskapet ska bygga på relationer
där ledarskapet förvärvas genom samverkan och dialog. Ledningen ska ta ansvar för att
skapa mötesplatser för reflektion och samtal.
Denna plan grundar sig på:
Skollagen (SFS 2010:800)
Diskrimineringslagen (2008:567)
FN:s konvention om barns rättigheter
Arbetsmiljölagen
Planen gäller från
2019-08-19
Planen gäller till
2020-08-17
Ansvariga för planen
Rektor Erik Bjurhäll
Författad och reviderad av Percy Andersson och Mette Stråhle Kask
2
Elevernas delaktighet
Områden som ska beröras i skolans årliga kartläggning är de olika diskrimineringsgrunderna
samt begrepp som kränkning, diskriminering och trakasserier.
Eleverna besvarar årligen trivsel- och trygghetsenkäter med bifogade fält för kommentarer.
Enkäterna ska genomföras under VT-20.
På mentorstiden/klassrådet ska det finnas en stående punkt som tar upp aktuella
värdegrundsfrågor samt PDKB.
I elevrådet ska det finnas representanter från grundskolans tre stadier. Under vårterminen
genomför elevrådet tillsammans med andra elever trivsel- och trygghetsvandringar för att
belysa trygga och otrygga platser i skolans lokaler och på skolgården.
Skolans pedagoger återkopplar resultaten från kartläggningen för att eleverna ständigt ska
vara delaktiga i processen.
Representanter från elevrådet ska vara med och revidera likabehandlingsplanen varje år.
Vårdnadshavarens delaktighet
Vårdnadshavare informeras om skolans likabehandlingsplan på föräldramöten och
utvecklingssamtal samt att den finns tillgänglig på Schoolsoft och skolans hemsida. Skolan
uppmuntrar vårdnadshavare att läsa planens innehåll och diskutera den med sina barn.
Varje år bjuds vårdnadshavare in till att besvara en webbaserad trivsel- och trygghetsenkät.
Personalens delaktighet
Det dagliga arbetet skall genomsyras av ett inkluderande och icke-diskriminerande
förhållningssätt. Alla elever ska ges utrymme att vara den de är och på så sätt ges
förutsättningar att utvecklas till sin fulla potential. Regelbundet under skolårets
avstämningsperioder informerar skolledningen de olika arbetslagen om skolans
likabehandlingsplan. Likabehandlingsarbetet ska vara en stående punkt på arbetslagsmöten
samt på elevhälsoteamets (EHT) möten.
Trygghetsteamet mot kränkande behandling träffas varje vecka, skolledare deltar vid behov.
Vid skolstart träffas skolans personal under en halvdag för att informeras om samt revidera
likabehandlingsplanen samt planera och dokumentera likabehandlingsarbetet för läsåret
2019-2020. Skolans personal diskuterar sedan kontinuerligt likabehandling tillsammans och
med sina elever. Detta är en förutsättning för att hålla likabehandlingsarbetet levande.
3
Förankring av planen
Skolans likabehandlingsplan läggs ut på Schoolsoft samt på skolans hemsida. Planen finns i
varje klassrum och är synligt placerad. Elever och personal deltar kontinuerligt i
upprätthållandet av skolans likabehandlingsplan genom olika aktiviteter och samtal.
Läsårets plan mot diskriminering och kränkande behandling i
skolan ska utvärderas senast:
Juni 2020 och ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete.
Definitioner av begrepp:
Diskriminering
Innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna (se nedan). Eftersom diskriminering handlar om
missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I
juridisk mening är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Barn eller elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening.
Trakasserier
Är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna (se nedan). Om någon ur personalen utsätter ett barn eller elev
för trakasserier benämns det diskriminering.
Kränkande behandling
Är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker
barns eller elevers värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot
en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras
inte bara direkt i verksamheten utan även via telefon och internet. Trakasserier och
kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förlöjliganden, hot eller fysiskt våld. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen
eller vara systematisk och återkommande.
4
Våld
Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar,
smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå
från att göra något den vill.1
Barn
Är definitionen av de som är inskrivna i förskoleklass eller på fritidshem.
Elev
Är definitionen på de som är inskrivna på skolan i årskurs 1 – 6.
Vårdnadshavare
Är den eller de som har det juridiska ansvaret för ett barn under 18 år. Det kan vara en eller
båda de biologiska föräldrarna, men även en annan person.
Mentor
Är den läraren som har kontakten och relationen mellan elever, barn och vårdnadshavare.
Det är till exempel med mentor som elever, barn och vårdnadshavare har utvecklingssamtal
eller vid behov annan kontakt med.
Övergripande mål för läsåret 2019-2020
De övergripande målen för läsåret 2019-2020 är att arbeta för en ökad trygghet, trivsel och
studiero på skolan genom följande åtgärder.
Att presentera ett tydligt förhållningssätt gällande våld, hot, kränkningar och trakasserier för alla elever i samband med skolstart och arbeta konsekvent efter det under läsåret. Ansvar: Skolledning
Förebygga utanförskap, inneslutning och uteslutning genom att i varje klassrum ha fasta platser som är bestämda av läraren, samt att lärare ansvarar för all gruppindelning. Ansvar: Alla pedagoger
Kartläggning av elevers trygghet och trivsel. Ansvar: Trygghetsteamet och skolledning
1 Per Isahl
5
Kontinuerligt arbete med likabehandling i klasserna. Ansvar: EHT och skolledning
Implementera strukturer och ramar för verksamhetens samtliga delar som främjar studiero, delaktighet och kunskapsinhämtning. Ansvar: EHT och skolledning
Föräldramöten med information kring PDKB, diskrimineringsgrunderna samt kränkningar i skolan och på internet. Ansvar: klasslärare och skolledning
Säkerställa fungerande elevråd med representanter från grundskolans alla stadier, genom att utveckla och fördjupa elevdemokratin på skolan. Målet är att elevrådsverksamheten ska drivas framåt av eleverna. Ansvar: Klasslärare och skolledning.
Definitioner av diskrimineringsgrunderna:
Diskrimineringsgrund: Kön
Definition
Kvinnor, män och transsexuella kan bli diskriminerade på grund av kön.
En person som är transsexuell kan vara någon som vill ändra kön eller som har ändrat kön.
Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av kön.2
Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens kön.
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund
av sitt kön. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den
personal som får kännedom om incidenten att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker
med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och
rektor är huvudansvarig.
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna
oavsett kön. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är
2 http://www.do.se/lattlast/sju-diskrimineringsgrunder/
6
måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla
aktiviteter oavsett kön. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är
huvudansvarig.
Ansvarig
All personal och rektor
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet eller
uttryck
Definition
Min identitet är min bild av mig själv. Jag som skriver den här texten är man.
Den som inte känner sig som kvinna och inte heller känner sig som en man har en identitet
som är könsöverskridande. Diskrimineringsombudsmannen använder ordet könsidentitet. En
transperson har en könsidentitet som överbygger de vanliga gränserna. Det är förbjudet att
diskriminera en transperson. En man som klär sig som en kvinna ska inte behandlas
annorlunda. En kvinna som klär sig som en man ska inte heller behandlas annorlunda.3
Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens könsöverskridande identitet eller
uttryck.
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund
av sin könsöverskridande identitet eller uttryck. Om kränkningar, trakasserier eller
diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om incidenten att
mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid
behov. Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig.
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna
oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. Personalen är förebilder för eleverna, de
3 Ibid
7
föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi
uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett könsöverskridande identitet eller
uttryck. Trygghetsteamet finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig.
Ansvarig
All personal och rektor
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet
Definition
Jordklotet är fullt av människor. Vi kommer från olika länder, olika nationer. Vi har olika
nationaliteter, till exempel finländare, svenskar och polacker.
Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folk och
bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder. I lagen kallas det för
etnisk tillhörighet. Till exempel har samer sin etniska tillhörighet och romer har sin etniska
tillhörighet
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. En människa kan till exempel vara
både same och svensk. En annan människa har sin etniska bakgrund i Afrika, men är född i
Sverige.
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla människor kan därför bli utsatta
för etnisk diskriminering.4
Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens etniska tillhörighet.
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund
av etnisk tillhörighet. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar
den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal
sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands
och rektor är huvudansvarig.
4 Ibid
8
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna
oavsett etnisk tillhörighet. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott
exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever
att delta i alla aktiviteter oavsett etnisk tillhörighet. Trygghetsteamet finns till hands vid
behov och rektor är huvudansvarig.
Ansvarig
All personal och rektor
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning
Definition
Det är förbjudet att diskriminera på grund av religion eller tro. Kristendom och islam är
exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte
på någon Gud alls.5
Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens religion eller trosuppfattning.
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund
av sin religion eller trosuppfattning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå
sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov.
Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig.
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna
oavsett religion eller trosuppfattning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med
ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla
elever att delta i alla aktiviteter oavsett religion eller trosuppfattning. Trygghetsteamet finns
till hands vid behov och rektor är huvudansvarig.
5 Ibid
9
Ansvarig
All personal och rektor
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning
Definition
En människa kan ha en funktionsnedsättning. Nedsatt syn eller nedsatt hörsel är exempel på
det. Den som har en allergi mot jordnötter eller har svårt att gå har också en
funktionsnedsättning.
Ibland gör det saker krångligare. Ibland spelar det ingen roll om man är allergisk mot
jordnötter eller inte. Det beror på var man är och hur miljön där ser ut.
Det går inte att se alla funktionsnedsättningar. Några är osynliga. Du kan inte se att en
person har problem inne i magen. Det kan till exempel vara problem med mage och tarmar
eller oro och ångest.
Du kan heller inte se om någon behöver extra hjälp för att kunna förstå, koncentrera sig eller
sitta still. En lättläst text är nödvändig för några, men kan vara bra för alla. 6
Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens funktionsförmåga.
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund
av sin funktionsnedsättning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker,
ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov.
Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig.
Insats
6 Ibid
10
All personal arbetar medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett
funktionsnedsättning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott
exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever
att delta i alla aktiviteter oavsett funktionsnedsättning. Trygghetsteamet finns till hands vid
behov och rektor är huvudansvarig.
Ansvarig
All personal och rektor
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning
Definition
Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och
kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en
person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas
bisexuell.7
Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hen blir kär i.
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund
av sin sexuella läggning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker,
ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov.
Trygghetsteamet finns till hands och rektor är huvudansvarig.
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna
oavsett sexuell läggning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott
exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Trygghetsteamet finns till
hands vid behov och rektor är huvudansvarig.
Ansvarig
7 Ibid
11
All personal och rektor
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Diskrimineringsgrund: Ålder
Definition
Ålder berättar hur gammal en människa är, hur många födelsedagar man haft.
Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av hennes ålder.8
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund
av sin ålder. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den
personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker
med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Trygghetsteamet finns till hands och
rektor är huvudansvarig.
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna
oavsett ålder. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är
måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Trygghetsteamet finns till hands vid behov
och rektor är huvudansvarig.
Ansvarig
All personal och rektor
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Kartläggning:
8 Ibid
12
Kartläggningsmetoder
Trivsel- och trygghetsvandring genomförs av elever på skolan tillsammans med personal. En
trivsel- och trygghetsenkät besvaras av F-9, fritidshem samt vårdnadshavare i vissa årskurser.
Samtal och uppföljning kring resultaten av trivsel- och trygghetsvandringen samt enkät skall
föras i klassen och på klassråd.
Områden som berörs av kartläggningen
Kön
Könsidentitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
Hur eleverna och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen
Eleverna och vårdnadshavare bjuds in att besvara enkäter. Resultatet av trivsel- och
trygghetsenkäterna presenteras och diskuteras under mentorstid och klassråd, förslag till
åtgärder sammanställs av mentorerna. Vidare diskuterar även elevrådet resultaten och
kommer med förslag till åtgärder.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen diskuterar resultatet av enkäterna i sina arbetslag. Resultatet av diskussionerna
dokumenteras och lämnas till Trygghetsteamet för att kunna inkluderas i nästkommande
likabehandlingsplan.
Förebyggande arbete: Alla elever och vuxna på skolan ska känna sig trygga och säkra. Skolan tar avstånd från alla
former av kränkande behandling. Målet är ett gott arbetsklimat och en trygg miljö för alla på
skolan.
Förebyggande åtgärder
Organisationsnivå
Det är all personals ansvar att arbeta främjande, förebyggande samt åtgärdande för allas trygghet och trivsel på skolan. Hur gör vi?
13
All personal på skolan arbetar förebyggande mot alla former av diskriminering och kränkande behandling.
Vi har rastvärdar under hela den samlade skoldagen.
Trivselreglerna gås igenom i början av varje läsår med elever, personal och föräldrar.
Vi arbetar aktivt för ett trivsamt klimat som skapar sammanhållning och vi-känsla bl. a. via SMART- metoden.
Elevhälsan (EHT) och Trygghetsteamet (TT) arbetar ihop med personalen som stöd och resurs.
Elevenkät genomförs varje år och utvärderas. Uppföljning sker tillsammans med eleverna.
Enkät genomförs av lärarna, gällande trivsel och arbetsbelastning.
Personalen utvärderar och skolledningen uppdaterar PDKB en gång per läsår
Gruppnivå
Hur gör vi?
PDKB tas upp varje läsår vid uppstart samt fortlöpande under året på föräldramöten, mentorstiden, elevråd, klassråd och i personalgruppen.
Mentorstiden genomsyras av arbetet med PDKB samt värdegrundsfrågor.
Vi arbetar över klass- och stadiegränserna vid uppstartsdagar, temadagar och friluftsdagar.
Vi sätter tydliga gränser genom att ha gemensamma regler och förhållningssätt där eleverna har varit delaktiga i besluten.
Vi arbetar aktivt för att eleverna ska arbeta och interagera tillsammans oavsett olikheter.
Vi uppmuntrar det positiva hos eleverna i klassrummet genom att ge positiv feedback och goda exempel.
Vi genomför elevenkäter och återkopplar till eleverna om resultaten.
Trygghetsteamet (TT)
Ett trygghetsteam finns på skolan och är kopplat till EHT-teamet. Teamet sammanträder en
gång i veckan. Trygghetsteamets uppdrag är att förebygga, upptäcka, utreda samt åtgärda
kränkande behandling. TT träffar EHT en gång i veckan för diskussion och konsultation.
Trygghetsteamets arbetsuppgifter och ansvar:
Att arbeta förebyggande mot diskriminering eller annan kränkande behandling.
Ta emot- och behandla rapporter om diskriminering eller annan kränkande behandling.
Tömma den anonyma brevlådan en gång/vecka och följa upp anonyma tips.
Utvärdera och uppdatera teamets arbete en gång per termin.
Rapportera till rektor samt huvudman.
Informera elever och personal om teamets verksamhet.
14
TT delger personalen frågor och idéer för arbete med PDKB med eleverna på mentorstiden.
Trygghetsteamet får kompetensutveckling inom området.
Handlingsplan PDKB:
Förebyggande arbete:
Genom att arbeta med empatiträning, olika former av samtal, social kompetens samt samarbets- och gemenskapsfrämjande övningar.
Konflikter och kränkningar diskuteras i klasserna med mentor eller undervisande lärare.
Anonyma tips från brevlådan och förskoleklassernas trygghetsbok följs upp.
TT erbjuder samtalsstöd.
Elev erbjuds möjligheten att välja vuxen för samtal, även någon utanför TT.
Anmäla kränkande behandling
Den som blir utsatt för kränkande behandling, eller upptäcker någon som blir utsatt bör
omgående vända sig till en vuxen på skolan alternativt lämna in information på papper till
TTs anonyma brevlåda.
Den vuxna skriver en incidentrapport (blankett finns på Schoolsoft) om kränkande
behandling.
Den som skriver rapporten har ansvar för att informera mentor och i samråd med
mentor ta beslut om vidare åtgärder.
Kopia av incidentrapporten lämnas till rektor, TT, EHT samt mentorn.
Mentorn kontaktar hemmet och lämnar information om incidenten.
Åtgärder vid kränkande behandling
Elev kränker elev – vid enstaka tillfällen
Direkta insatser om vi uppmärksammar pågående händelse.
Incidentrapport skrivs och lämnas till rektor och TT. Mentor informeras.
Eleverna får stöd av vuxna att lösa konflikten.
Vid behov ska de berörda parterna få ytterligare hjälp av representant från TT.
Elev kränker elev – upprepade tillfällen (mobbning)
Direkta insatser om vi uppmärksammar pågående händelse.
TT samt EHT kopplas in i ärendet. TT startar utredning, följer upp, bevakar samt kartlägger ärendet. Kartläggning lämnas till rektor och EHT. Mentorn och hemmet informeras.
TT ger de inblandade stöd och eventuellt skydd.
Eventuellt samtalsstöd av kurator, sjuksköterska, psykolog bokas av EHT.
TT samt EHT ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas.
15
Elev kränker vuxen
Incidentrapport skrivs och lämnas till rektor. Mentor informeras.
Ansvarig för ärendet; rektor, rapporterar till TT/EHT.
Rektor tar kontakt med utsatt vuxen för samtal.
Rektor informerar elevens vårdnadshavare.
Rektor samtalar med medlöparna en och en.
Rektor ger de inblandade stöd och eventuellt skydd.
Om behov finns skall det finnas två vuxna i klassen en tid framöver.
Eventuellt samtalsstöd av kurator, sjuksköterska, psykolog bokas av EHT.
Rektor/TT ansvarar för att ärendet följs upp och handlingsplanen utvärderas.
Om någon elev allvarligt kränker en vuxen på skolan kan det – utöver att det är en brottslig
handling som kan polisanmälas – hanteras inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Uppföljande åtgärder vid kränkande behandling
Vid behov fortsatta samtal med berörda parter.
Om mobbningen fortgår skrivs en rapport till EHT för vidare handläggning.
Om mobbningen fortgår kallas mobbarna och deras föräldrar till möte med EHT.
Om mobbningen ändå inte upphör, trots upprepade samtal, tas kontakt med sociala myndigheter och/eller polisen.
Möjliga åtgärder
Stödsamtal med mentor, kurator, psykolog, skolsköterska.
Åtgärdsprogram.
Åtgärder enligt Skollagen 2010:800, 5 kap, 6-16 §§.
Sociala myndigheter.
BUP.
Polisanmälan.
Avstängning. Miljöbyte.
Åtgärder vid kränkande behandling
Vuxen kränker elev
Elev tar kontakt med vuxen på skolan eller i hemmet och informerar om händelsen.
Vuxen informerar rektorn om händelsen.
Rektor tar kontakt med utsatt elev för samtal. Incidentrapport skrivs.
Rektor kontaktar berörd vuxen för samtal.
Rektor informerar elevens vårdnadshavare.
Rektor ordnar stöd för de inblandade.
Om behov finns skall det finnas två vuxna i klassen en tid framöver.
Eventuellt samtalsstöd av kurator, sjuksköterska, psykolog bokas av rektorn eller EHT.
Rektor ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas.
16
Om någon i skolpersonalen allvarligt kränker ett barn kan det – utöver att det är en brottslig
handling som kan polisanmälas – hanteras inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Vuxen kränker vuxen
Den person som fått vetskap om kränkningen rapporterar till rektor som samtalar med de
inblandade personerna. Incidentrapport skrivs. Rektor ansvarar för ärendet.
Om någon i skolpersonalen allvarligt kränker en kollega kan det – utöver att det är en
brottslig handling som kan polisanmälas – hanteras inom ramen för den arbetsrättsliga
lagstiftningen.
Möjliga åtgärder
Stödsamtal med utomstående instans.
Åtgärder enligt Skollagen 2010:800, 5 kap, 6-16 §§.
Polisanmälan.
Avstängning.
Miljöbyte. .
Information till huvudman
Kopior på all dokumentation rörande kränkande behandling skall dokumenteras hos rektor
och skolchef (huvudman).
2019-08-19