P-piller för män

Peter Sunde om integritetsfonden

Pirat i gröna gruppen

GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN

Tema: DET FRIA ORDET

2

WebbredaktörElisabeth Carlssonelisabeth.carlsson@mp.se

Chefredaktör/ansv.utg.Ylva Lundkvistylva.lundkvist@mp.se

Grafisk formgivareAnders Brunberganders.brunberg@mp.se

BildredaktörRosalie Haglundrosalie.haglund@mp.se

SpråkredaktörMartin Stråmomartin.stramo@mp.se

OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM • ISSN: 2000-2904 • E-post: avtryck@mp.se • Tel: 08-58 83 29 02 • Adress: Avtryck, Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm. • Alla medlemmar i Grön Ungdom får Avtryck gratis. • Tryck: AM Tryck • Papper: Profisilk,150 g • Allt i tidningen är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inkommet material. När du sänder in material till magasinet medger du till såväl pappers- som webbpublicering.

Bakom oss har vi en av de Grönas kanske bästa valrörelse. Våra frågor var i fokus, vår politik var populär och våra företrä-dare fick förtroende. Med råg i ryggen och vind i seglen möter vi nu Miljöpar-tiets hittills största utmaningar: svenskt EU-ordförandeskap under klimatmötet i Köpenhamn och första reella chansen att vara med och bilda regering.

Vi kommer behöva jobba hårt hela hös-ten för att fortsätta visa att vägen framåt i klimatfrågorna går genom ledarskap och

ansvarstagande, istället för att fegt peka finger på Kina och utbrista “A’men du då!”. Vi behöver också tydligt visa på de välfärds-vinster som finns i det gröna samhälle som stressar mindre och lever mer - som bryr sig mer om storleken på själ och hjärta än plånboken och platt-tv:n.

Lyckas vi hålla fast vid denna gröna tråd och bygga vidare på energin och glädjen från EP-valrörelsen så har vi goda möjligheter att efter valet 2010 i re-geringsställning se till att Sverige tar just det ledarskap och ansvar som världen be-höver.

Välkomna till en ny höst, vi ses på Grönt Forum i Eskilstuna i november!

Mot kommande segrar

Ett grönt avtryck är just vad alla gröna valarbetare gjorde i våras. Tack vare alla som stod i valstugor, skrev insändare eller snackade med bekanta lyckades Miljöpartiet knipa ett nytt mandat i EU-parlamentet. Gröna aktivister över hela Europa såg till att gröna gruppen växte - en kraft att räkna med under den kommande mandatpe-rioden.

Ylva lundkvistChefredaktör

”Tänk på att Carl Schlyter till 60 procent har samma gener som

en tomat.”

Sten Stymne, professor på

Sveriges Lantbruk-suniversitet, om

Miljöpartiets Europa-parlamentariker. Ur

tidskriften Neo.

JakoP daludeSpråkrör Grön Ungdomjakop.dalude@mp.se

Foto: Fredrik Hjerling

3

Frågelådan Alex och Helena ger dig svaren 4

ProFilen Vi gullar med Christian Engström 6

Peter sunde Om Integritetsfonden 11

Pride The queerest of the queers 12

Påverka Tillbaka till skolbänken 14

stoPPa stockholms- Programmet! Maria Ferm visar var skåpet ska stå 17

P-Piller För män En omöjlig verklighet? 18

google ser dig Söktjänst eller björntjänst? 21

coP15 Var med och stoppa klimatkaoset! 27

riksårsmöte Du är kallad 32

Ylva lundkvistChefredaktör Avtryck

I Sverige har vi yttrandefri-het. Vad betyder det? Det betyder förstås att vi gröna ungdomar fritt kan skriva insändare och kritisera Alli-ansregeringen utan att risk-era fängelse och tortyr. Det skulle vi inte kunna om vi bodde i Burma, vilket du kan läsa mer om på sidan 16.

Ok, så vi kan skriva insän-dare, men det betyder inte

att de borgerligt ägda dags-tidningarna i Sverige väljer att ta in våra texter. Kanske förbättras dina chanser att bli publicerad om du följer tipsen från Avtrycks mini-kurs i påverkan på sidorna 14-15.

Med vår tids teknologi behöver vi som tur är inte förlita oss på godtyckliga de-battredaktörer. Vi kan själva

sprida våra budskap på inter-net. Självklart finns bakåt-strävare som försöker stoppa utvecklingen. Det är IPRED-lagen ett tydligt exempel på. Men vi låter oss inte nedslås. Med en piratpartist i EU:s gröna grupp (s. 6) och med Peter Sundes gröna Integ-ritetsfond (s. 11) fortsätter vi kämpa för det fria ordet.

P-piller för män

Peter Sunde om integritetsfonden

Pirat i gröna gruppen

GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN

Tema: DET FRIA ORDET

Omslagsbild av Rosalie Haglund

Nästa Avtryck kommer i december. DEADliNE är 15 oktoBEr.

Spread the word!

4

Helena LeanderrikSDAGSlEDAmot

Alexander Chamberland F.D. GrÖN UNGDomS SPrÅkrÖr

FRÅGA:Hej! Sena utekvällar går dåligt ihop med min övertygelse för pascifism. Slynglar på krogen inkräktar på mitt ter-ritorium. De tafsar inte bara på min kropp utan rör till det rejält bland mina princi-per. Diskussion fungerar dåligt bland hög musik och fylleri. Handfasta tips på ickev-åldsstrategier utlyses!/Dansant tant

SVAR: Hmm, det som jag tänker kring detta är att du ska börja med att säga ifrån på skarpen och skälla ut personen i fråga - kalla på en vakt! Om personen inte slutar och är fysisk mot dig på ett sätt som gör att du måste få bort personen, så tycker jag att det är okej att använda våld för att få denne. Jag tycker att det är okej att använda våld i självförs-varssyfte, annars tillintetgör man sitt eget värde. Men självklart är våld inte det första som ska tas till, förutom i övergreppssitu-ationer. Därför kan det vara bra att ha kun-skaper om självförsvar.

Alexander Chamberlandalexander.chamberland@etc.se

FRÅGA: Sträckan Göteborg - Stockholm ger 6 ton koldioxid med flygplan och bara 4 hg med x2000. 6 TON!!! Hur kommer det sig att flyget är så pass billigt idag och tåg hutlöst dyrt, fast det förstnämnda skitar ner betydligt mer?

Miljöpartiet har stort inflytande i svensk politik idag, vad göra våra riksdagsle-damöter för att göra miljövänliga resor i Sverige till ett ekonomiskt alternativ?

SVAR:Ur miljöperspektiv är egentligen det stora problemet inte att tåget är dyrt utan att flyget är så billigt, eftersom det som avgör hur mycket det flygs inte bara är pris-skillnaden mellan flyg och tåg utan också mellan flyg och bil och mellan att flyga och stanna hemma. Bisarrt nog är flyg-bränsle befriat från såväl energiskatt som koldioxidskatt, vilket har sin bakgrund i internationella avtal om att flygbränsle ska vara skattebefriat. Miljöpartiets riksdagsle-damöter jobbar förstås för att dessa avtal ska ändras så att flygbränsle miljöbeskat-tas precis som andra bränslen, och i vän-tan på det har vi föreslagit en flygskatt som tas ut per passagerare. Samtidigt inser vi att det finns människor som i motsats till riksdagsledamöter inte har gratis årskort på SJ och tycker att höga tågpriser är ett problem alldeles oavsett vad flyget kostar. Så vi har också föreslagit att statens vinst-krav på SJ tas bort och att de pengarna i stället kan läggas på lägre priser och/eller högre kvalitet.

Helena Leander Helena.leander@mp.se

Nu har du chansen! Alla gröna undringar du går och funderar på besvaras framöver i Avtrycks frågelåda! Skicka din fråga till avtryck@mp.se och håll tillgodo. ?

Frågelådan är till för dig som söker svar på gröna funder-ingar. Jag fick leta långt och länge efter någon som kunde besvara den kluriga frågan från signaturen dansant tant. Kompetensen saknas uppen-barligen i vårt förbund och svaret kom från före detta Grön Ungdom-språkröret Alexander Chamberland. Skicka dina funderingar eller anmäl ditt intresse som sva-rare till avtryck@mp.se

5

elisabeth ottilia carlsson

Du får en bild av det isländska landska-pet framför dig i en mörk liten salong. En fågelhona ruvar på ägg. Tid passer-ar, vattnet höjs. Det blåser kalla sandiga vindar från en damm i närheten. Vatt-net höjs och när honan oroligt rör på sig, flyter först ett av äggen iväg, sedan två. Efter en stund är hon borta. Äggen har kläckts och bland äggskärvorna anas små döda fågelembryon. Sanden fortsätter att blåsa in över de grästuvor som ännu inte täckts av vatten. För ett år sedan skrev jag ett report-age om releasefesten ”Nattura”, där Björk och Sigur Rós tillsammans med bokens författare Andri Snær Magnason ifrågasatte hur mycket Islands natur är värd i pengar. Boken Drömlandet riktar inte bara kritik till en ständig ekono-misk tillväxt utan tar även upp frågor kring vilka som byggde Island. Var bör-jar historien? Vad krävs för att göra ett samhälle starkt och framgångsrikt?

”Drömlandet” handlar om vad som har hänt på Island de senaste hundra åren, hur nationen gick från torvhyt-tor till tolvvåningsglashus. Bilden som omvärlden har av Island som så ren och miljövänlig är nästan skrattretande. En så enkel sak som att sortera sina sopor möts av axelryckningar här. Varje hush-åll har två bilar: en stor och en större.

Landets styrande välkomnar utländska företag med öppna armar. Ett till alu-miniumsmältverk skulle pumpa in ännu mer pengar i den isländska ekonomin.

Boken blev till dokumentärfilm och hade premiär i april. En tisdagskväll hamnar vi i en av de största biosalon-gerna som dessutom är fylld. Jag blir glatt förvånad över att det fortfarande finns så stort intresse (och dessutom bland ungdomar!) för en sådan så hårt marknadsförd ”miljöfilm”. Vid förtex-terna dyker Christian Bales namn upp och jag inser att vi hamnat på nyaste Terminatorfilmen. Oj vad vi sprang. Istället hamnar vi i minsta källarsalon-gen med ett trettiotal alternativklädda människor.

Efter att ha läst boken parallellt med Isabella Lövins ”Tyst hav” märker jag många likheter: den centrala frågan som ingen tycks få svar på, ”Vem äger?”. Vem äger havet, vem äger naturen? Inledningen och den röda tråden handlar om resurser/ekonomi. Vad le-ver vi egentligen för, av vad och hur? Det skapar huvudbry och jag gillar det. Hur mycket är vi beredda att offra för att leva som vi gör eller som vi vill göra? Bönder kan överleva av sitt yrke, men formgivare? Konstnärer? Banktjän-stemän? Ge mig något konkret.

EsjanFjällkedjan ligger nordöst om Reykjavík, en populär söndagsutflykt för såväl

isländska familjer som turister. Efter två timmars svettig vandring/klättring är man 914 meter över havet med en oslagbar utsikt. Andri Snær gör en in-tressant frågeställning i sin film. Om det t ex uppdagades att det fanns guld i Es-jan, hur mycket skulle det behövas för att det skulle vara värt att utvinna det? För hur mycket pengar är vi beredda att sälja fjällkedjan Esjan för? Kort sagt, kan man sätta ett pris på naturen?

Dokumentären har fått kritik inom landet för att springa ärenden åt det gröna partiet (Vinstri-Græn), medan andra menar att det faktiskt bara är en bild av hur Island blivit när Självstän-dighetspartiet (Sjálfstæðisflokkurinn) fått styra och ställa i flera år. Den stora skillnaden mellan boken och filmen är att boken består av text, reflektioner och fakta medan filmen är byggd på intervjuer med många olika männi-skor som har sitt att säga om alumini-umsmältverken. Allt ifrån bonden som tvingas flytta därför att betesmarken blivit förstörd av dammbyggen, till stad-sråd som lättvindigt låter sig smickras av utländska entreprenörer. I äkta Mi-chael Moore-stil blir man förvånad över hur lätt makt korrumperar. Även i ett litet skandinaviskt land. Jag är glad att vi bytte salong och råder er till att lägga två timmar av ert liv på denna produktion.

Titel: Drömlandet – Vad har du kvar när du sålt allt?Regissör: Andri Snær Magnason och Þorfinnur GuðnasonFilmen visas fortfarande i bio. Mer information hittar du på www.draumalandid.is där även kontaktuppgifter till produk-tionsbolaget finns.

Alla drömmars land

Foto: Elisabeth Carlsson

6

Foto: Carl Johan Rehbinder

7

Hej Christian! Har du börjat känna dig hemmastadd i Bryssel nu?Hemmastadd är nog för tidigt att säga, men jag tycker det känns som det har bör-jat bra. Jag har känt mig väldigt välkom-men i den gröna parlamentsgruppen, och jag ser fram emot ett mycket bra samar-bete inom gruppen. Det ska bli kul att se vad vi kan göra.

När bestämde du dig för att engagera dig i Piratpartiet?Jag gick med så fort jag hörde talas om partiet, vilket var en av de första dagarna efter att det hade startat i januari 2006. In-nan dess hade jag varit aktivist mot mjuk-varupatentdirektivet i ett år, så för mig

räckte det att höra namnet “Piratpartiet” för att jag skulle veta exakt vad partiet stod för och jag kunde inte låta bli att engagera mig.

Varför valde Piratpartiet den gröna gruppen?Vi sa innan valet att vi skulle gå med i den grupp som vi tyckte låg närmast oss i våra frågor och erbjöd den bästa plat-tformen för att sprida budskapet vidare utanför gruppen. Vi kom fram till att det var den gröna gruppen, bland annat för att den redan har en fungerande intern arbetsgrupp för informationspolitik och nätfrihetsfrågor. Redan från starten är det ett antal frågor som vi vill engagera oss i, inte minst telekompaketet, och då är det en stor fördel att kunna ansluta till ett team som redan är på banan.

Hur ser Piratpartiet på ett samarbete med Miljöpartiet de gröna?I EU-parlamentet tror jag att det kommer att gå jättebra, och det ser jag fram emot. I Sverige samarbetar vi gärna med Miljö-partiet om sakfrågor där vi är överens, precis som med alla andra partier. Det är jag också säker på att vi kommer att göra

mycket framöver. När det gäller vilket regeringsalternativ vi skulle stödja i riksda-gen har vi en detaljerad vågmästarstrategi, som går ut på att vi stödjer det block som ger oss det bästa budet i våra frågor. Det kan bli endera blocket.

Vad betyder det fria ordet för dig?Rätten att fritt uttrycka sina tankar är fundamental i varje vettigt samhälle och en förutsättning för att man ska kunna må bra som människa. Därför är det oroande att allt fler krav på censur av internet bred-er ut sig, inte bara i totalitära länder utan även inom EU. Vi måste vända den tren-den. Alla ska ha friheten att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentliga myndigheters inblandning och oberoende av territoriella gränser även på internet.

Text: martin stråmo

Christian Engström blev i våras in-röstad till Europaparlamentet för att representera Piratpartiet. Med 7,1 % av rösterna tog de ett mandat och den 14 juli tillträdde Christian som EU-parlamentariker. Piratpartiet röstar med gröna gruppen i parlamentet och Avtryck valde att profilera en man som, liksom Grön Ungdom, värnar om det fria ordet.

Christian the Pirate Engström

“Vi stödjer det block som ger oss det bästa

budet i våra frågor. Det kan bli endera

blocket.”

8

Misja de Rond, Västerås:

1) Jag tycker att föredrag-et om Palestina/Israel-konflikten var gripande. Vi ser allt hända igen, vi vet vilka konsekvenserna blir men ändå görs inte tillräckligt för att stoppa det.

2) Nya kontakter, inspira-tion och att kärnkraften ska bort!

Nikla Hjelm, Alingsås

1) Bortsett från alla fantastiska möten och diskussioner så var föreläsningen om jämställdhet och hållbar utveckling något alldeles extra! Den inspirerade mig att sätta mig in i frågan och lära mig mer.

2) Jag har lärt mig mycket om flera ak-tuella frågor och fått goda argument till mötet med andra partier inför valrörelsen. Jag har blivit inspirerad av de kompetenta människor som arbetar inom MP och jag har stärkts i min övertygelse att det går att förändra samhället vi lever i!Ha

llå d

är!

1)Vilken är din starkaste upp- levelse av lägret?2) Vad tar du med dig härifrån?

Text & foto: dag nYström

RÖSTER FRÅN GU:S SommArläGEr

9

maryam Elhattab, Falköping

1) Det var att få möta alla andra och utbyta åsikter med dem. Vi har alla olika erfarenheter men många gemensam-ma mål.

2) Man blir peppad av att se att man faktiskt kan göra något!

Anders Eriksson, Stockholm

1) Minnesstunden ute på gården om kärnvapenattack-erna i Japan och diskussionen om kärnkraft som följde. Det blev en annorlunda kontrast till det övriga i programmet, men ändå väldigt politiskt.

2) Förutom två MP-roll-ups..? Jag är ju ny här, så jag tar med mig en bättre och djupare kunskap om MP.

Bodil Ceballos, Gävle

1) Filmen de visade om Pal-estina. Den var så överskådlig och lätt att begripa. Annars är det det stora intresset från medlemmarna och att lägret är så stort. Det här är så viktiga frågor att driva, så det är kul att se att det inte bara är jag!

2) En massa förslag till mo-tioner, både från min egen ar-betsgrupp i riksdagen och från andra grupper.

Illustrationer: Sara Parkman

10

Arbetsmarknaden är starkt segregerad. De senaste årens ekonomiska politik har ytterligare förstärkt skillnaderna och kon-sekvent gynnat mäns ekonomi framför kvinnors. Det visar en sammanställning av konsekvenserna av regeringens ekono-miska politik som Miljöpartiet låtit göra med hjälp av Riksdagens utredningstjänst. De senaste årens skattesänkningar i form av införandet av jobbskatteavdraget och avskaffandet av förmögenhetsskatten har skett samtidigt som stora nedskärningar i arbetslöshetsförsäkringen och genom be-sparingar i sjukförsäkringen. – Regeringens saknar jämställdhetspers-pektiv i sin ekonomiska politik. En simpel fördelningsanalys av regeringens politik visar att män fått betydligt större del av skattesänkningarna samtidigt som kvin-nor drabbats hårdare av försämringarna i

trygghetssystemen, säger Gröna Student-ers språkrör Martin Sahlin.

En av de tydligaste konsekvenserna av den ojämställda arbetsmarknaden är de flagranta löneskillnaderna. Lönen är ett uttryck för samhällets värdering av arbetet, men den är också avgörande för en enskild persons livssituation, då den ligger till gr-und för såväl nivån i sjuk- och föräldrap-enning som vilken pension personen får. Trots många andra jämställdhetsframgån-gar har arbetet med att uppnå jämställda löner stått i princip still de senaste tjugo åren. Statistiskt sett visar det sig i att kvin-nors snittlön är sexton procent lägre än mäns. – Kvinnors lägre löner och långsam-mare löneutveckling i kombination med huvudansvar för hem och familj är bland

de största hindren mot jämställdhet i sam-hället, säger Linnéa Engström, jämställd-hetssamordnare för Miljöpartiet.

Osakliga löneskillnader, att kvinnor får lägre lön än män för likvärdigt arbete, står för åtta procent av löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Resten av löneskillnad-erna beror på strukturella faktorer på ar-betsmarknaden. De sektorer som domin-eras av kvinnor har inte bara generellt lägre löner, kvinnor är också överrepresenterade bland de tidsbegränsade anställningarna.

Då män som jobbar deltid oftast har valt detta själva är många kvinnor fortfarande kvar i ett ofrivilligt deltidsarbete och kräver rätt till heltid. Men även ”heltid” in-nebär olika saker beroende på kön, enligt Martin Sahlin. På många mansdominerade

malena ranch malena.ranch@mp.se

Under hösten uppmärksammar Gröna Studenter och Miljöpartiet de Gröna de ojämställda villkoren på arbets-marknaden i en gemensam jämställ-dhetskampanj. Kampanjen blir ett återkommande inslag under hösten med kampanjstopp och lokala initia-tiv runt om i landet.

MP kräver jämställda löner i Sverige

Illustration: Sara Parkman

11

Det visade sig att även “piraten” Peter Sunde var miljöpartist. Avtryck ber Peter Sunde berätta mer om fonden.

Varför startade ni fonden? Vad har den för syfte? - Integritetsfonden, som den egen-tligen heter, startades för att jag, Ma-ria Ferm och Lage Rahm kände att rättssäkerheten i Sverige blivit satt ur spel genom den nya IPRED-lagen. Sy-ftet är att göra det möjligt för männi-skor, trots knappa inkomster, att välja att försvara sig mot påhopp från stora företag som sätter i spel att tjäna pen-gar på defacto utpressning. Den blev först väldigt omskriven men nu har det varit tyst ett tag.

Är den alive and kicking? - Det har inte varit behov av den ännu eftersom inga mål har blivit avgjorda i IPRED-sammanhang. Den är igång och vi samlar in pengar. Fon-den tar gärna emot fler bidrag! Ni kan kika på www.integritetsfonden.se och hjälpa till. Vi hoppas ju så klart att den inte ska behöva användas, men vi tror att det kommer bli stort behov av den framöver tyvärr.

Hur ska folk som vill stödja den gå till väga? -Gå in på sidan och se hur man ger bidrag. Det är ganska lätt, överför till bankgirot bara! Vi tar emot vilka sum-mor som helst och är väldigt glada för allt stöd som fonden kan få.

Till sist. Hur kom det sig att du gick med i Miljöpartiet och inte Piratpartiet? - Jag brinner inte bara för internet- och integritetsfrågor utan även myck-et för till exempel jämställdhet, djur-rätt och vegetarianism. Miljöpartiet är det absolut bästa alternativet för mig där alla mina frågor känns rätt prior-iterade och det finns ett helheltstänk som passar mig som hand i handske!

Grön fond för pirater- så funkar den

Ylva lundkvist

För inte allt för länge sedan döm-des skaparna av fildelningssajten Pirate Bay för brott mot upphovs-rättslagen. En dom som sedan överklagats. Strax därefter gick Grön Ungdoms språkrör Maria Ferm och den miljöpartistiska riksdagsmannen Lage Rahm ut i media tillsammans med en av “piraterna” med att de startat vad vissa tidningar skulle kalla IPRED-fonden.

arbetsplatser i exempelvis industrin har fackföreningarna förhandlat ner arbets-tiden till trettiofemtimmarsveckor, medan många kvinnor inom vård och omsorg fortfarande har fyrtiotimmarsveckor på både fysiskt och psykiskt tunga arbeten. – Vi måste omförhandla synen på heltid även i de sektorerna. För många kvinnor är det fortfarande det stora arbetsprob-lemet, säger Martin Sahlin.

Miljöpartiets handlingsplan Handslag för jämställda löner tog avstamp i att politiken måste ställa krav på arbets-marknadens parter att uppnå en jämställd arbetsmarknad med jämställda löner. Även som arbetsgivare måste politiken ta sitt ansvar genom att skapa ekonomiska resurser för jämställda löner inom offen-tlig sektor. Lönerna påpekas också starkt av olika val av utbildning, påpekar Martin Sahlin. Utbildningsvalen är starkt könskodade, vilket får konsekvenser också för arbets-marknaden. Att ha möjlighet till vidareut-bildning senare i livet är en annan åtgärd som kan verka positivt för jämställdhet i arbetslivet.

Ellika Nordström och Viktoria Such från Gröna Studenter Umeå har engag-erat sig i jämställdhetskampanjen. I våras arrangerade de ett seminarium på Umeå universitet med inbjudna representanter från politiska partier, fackförbund och uni-versitetet som deltog i ett panelsamtal om jämställda löner. – Det var väldigt lyckat, både studenter och redan engagerade miljöpartister kom och lyssnade. Diskussionen var väldigt givande och många uppskattade initiativet att lyfta frågan, säger Ellika Nordström.

Linnéa Engström ger gärna tips och förslag för den som vill göra något liknande i sin stad. Hon har också tips på föreläsare som gärna kommer och pratar. – Det finns bra profilmaterial att bestäl-la och vi har fått jättepositiv respons på kampanjen. Det är ett komplext och spän-nande ämne som engagerar många, så det är också ett bra sätt att locka nya medlem-mar, berättar Linnéa Engström.

Läs mer på: www.mp.se/jk

Foto: pirat

12

Schlager, manshatande flator, läderbögar och dragqueens med fjäderboa är några av de saker som de flesta tänker på när de hör Stockholm Pride nämnas, om de ens vet vad det är. Trots att medierapporteringen ökar för varje år vet inte många ute i lan-det vad som händer under Pridefestivalen i Stockholm.

Den veckolånga festivalen innehåller allt från pysselhörnor till politiska seminarier, allt från speeddejting till samtal om strap-on-sex. Variationen bland besökarna är så långt mycket större än från Jonas Gardell till Babsan. Där finns kostymnissar, punkare, Svenssonfamiljer och sparköp-skassörskor, ja allt du kan tänka dig.

Årets tema på Stockholm Pride var Het-ero. Ett smått missförstått tema, men det väckte uppmärksamhet. Varför behöver inte heterosexuella ”komma ut”? Varför tillåts inte människor ha någon annan sex-uell tillhörighet än heterosexualitet om de inte har haft en ”alternativ” sexuell erfar-enhet? Varför är heterosexualitet norm i samhället, och hur påverkar det dem som inte tillhör den?

Miljöpartiet deltog under festivalen bland annat med att jämställdhetskommittén an-ordnade ett seminarium om Vad kan tran-san göra för metallarbetaren? På seminari-et deltog bland andra Män för jämställdhet och RFSL Ungdom och de diskuterade på vilket sätt HBTQ-samhällets frammarsch luckrar upp heteronormen och hur den förändras därefter.

På Prideschemat fanns även en hel del internationella gäster, både artister och föreläsare. Ett exempel på de båda är God-

des and She, en amerikansk hip-hopduo som bland annat har framfört sin musik i queerserien The L Word. De föreläste om Activism through music, om kampen för HBT-rättigheter och en bättre värld. God-ed and She var ett mycket uppskattat inslag och de uppträdde både en och två gånger under veckan.

Att det är ett jippo för hela Stockholms Stad förstår du när du ser innerstadsbus-sar med regnbågsflaggor, gratis inträde till muséer för de med festivalpass, Pride-tema på ledarsidorna i varenda tidning och mycket mer. Media är positivt, men allt uppmärksammande kring paraden känns snarast som att understryka att homosex-uella är som apor i en bur. Stämningen under paraden gör nog ändå att det mest kändes peppande.

Stockholm Pride belyste i år problemen kring heteronormen. I månadsskiftet mellan juli och augusti var Avtryck där och deltog i en queerfest bestående av allt från kostymnissar till strap-on-sex-samtal.

Text & Fotorosalie haglund

Hetero? Kom ut ur garderoben!

13

Är du intresserad av debatter, seminarier, mingel eller sociala aktiviteter? Under Almedalsveckan finns nog något för alla, så länge intresseområdet berör politik på ett eller annat sätt. Naturligtvis är inte Visby fyllt med endast politiker under Almed-alsveckan, det är ju trots allt en turiststad. Detta kan resultera i nästintill ironiska händelser som skulle kunna liknas vid kul-turkrockar.

Många av de avhandlade programpunk-terna under årets politikervecka handlade

om klimat och miljö. Stockholmsinitiativ-et (som hävdar att klimatförändringarna är ploj), Scan och deras PR-satsning om klimatsmarta köttätare samt Miljöpartiets aktion om härdsmälta i energipolitiken är bara ett par exempel.

Vad innebär det att vara svensk och vem är det egentligen? Maria Ferm deltog i ett panelsamtal under namnet ”Hörru! Jag är också svensk!” arrangerat av Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa. Det dis-kuterades vem som är svensk, om det finns nåt som kan kallas för ”att vara svensk” i det moderna mångfaldens Sverige.

Medan seminarierna och debatterna av-löste varandra under dagen planerades på annat håll helt andra grejer. Och under Centerpartiets dag, någon timme innan Maud Olofssons tal, möts man utanför Almedalen av vita skyddsdräkter, skydds-glasögon och gasmasker. Miljöpartiet har samlats under parollen Härdsmälta i en-

ergipolitiken, för att påminna om Center-partiets totalvändning i kärnkraftsfrågan.

För de som tyckte att det blev för mycket ren politik arrangerade Värnpliktsrådet en brännsbollsmatch mellan de politiska un-gdomsförbunden, vilket var en del i deras verksamhet som går ut på att socialisera med de politiska ungdomsförbunden. Matchen blev hård och var ett uppskat-tat inslag under veckan, med deltagare från förbundsstyrelserna, kansli och andra medlemmar.

För varje år växer sig Almedalsveckan större och större, programpunkterna blir fler och fler. Detta leder självklart till tan-kar om huruvida Almedalsveckan kom-mer att växa sig för stort för Visby. Den som lever får se!

Almedalsveckan, vad är det för någon-ting egentligen? Är det bara en propa-ganda och PR-tillställning, brainwash-ing, en medial orgasm i partybilder på politiker? Eller är det något annat? Det här är en rapportering från en av som-marens största politiska händelser, om vad miljöpartiet och Grön Ungdom gjorde där den här sommaren.

Text & Fotorosalie haglund

Politisk orgasm i Almedalen

14

Debattartiklar är överkurs, men kanske är det en sådan du behöver? I storstäderkrävs dock mycket för att komma in. In-sändare får fler läsare än debattartiklar,eftersom de är kortare. Fördelen med debattartiklar är att de tas på större all-var och att du får chansen att fördjupa ditt resonemang.

För debattartiklar bör du, förutom tipsen för insändare (se förra num-ret), tänka på följande:• Dubörhastorkunskapochhaföljtdebatten i det ämne du skriver om.• Kontrollerahosopartiskaorganattdina fakta verkligen stämmer.• Kopplabudskapettillettämnesomär aktuellt, men inte uttjatat.• Knytantillnågotsomhänderjustden dagen du publiceras.• Endebattartikelbörinnehållanågonspektakulär nyhet för att publiceras. Till exempel ny oväntad statistik, eller

att du skapar en konflikt genom att an-gripa något.• Försök sammanfatta så bra att in-ledningen inte skrivs om av debatt- redaktören.• Om du undertecknar tillsammansmed någon annan organisation väger det tyngre.Är det dessutom från en organisation som vi står långt ifrån, kan det räcka för publicering av en artikel som inte är så speciell i övrigt.•Allaartiklartjänarpåattkortasner.Jukortare artikel, desto fler läser. Stryk det som inte hör till huvudbudskapet. Håll dig alltid inom det antal tecken som re-kommenderas på debattsidan.• Skicka artikeln på remiss till någonsakkunnig i MP riks.• Skarpa repliker på andras debattar-tiklar uppskattas.•Svarapåeventuellarepliker inomettdygn, eller meddela debattredaktören

att du är på gång med ett svar. Den som började får oftast sista ordet.•Delaravdebattartikelnkanåteranvän-das till någon annan del av landet om du bara hittar ny vinkel, rubrik, inledning, avslutning och lokal anknytning.• Din lokala tidning är inte alltid detbästa forumet för din artikel. Tänk på målgruppen.•Debattartiklarböralltidundertecknasmed titel och organisation.•Ring debattredaktörenoch fråga omdet finns intresse för din artikel. Det ökar dina chanser att komma med. Om de verkar ointresserade, så kan du satsa direkt på en annan tidning, så slipper du vänta på svar i onödan.•Närdukommitin,ellermärkerattduinte kommer in någonstans, så kan du också lägga upp artikeln på er lokala hemsida.

Påverka!

14

göran hådÉngoran@mp.se

Att påverka är kul och meningsfullt! Men hur gör man? När du läst den här andra och sista delen i Avtrycks mini-kurs i påverkan, så kommer du att veta mer än de flesta!

DEL 2

SKRIvA DEbATTARTIKLARIllustration: Rosalie Haglund

15

Ju kortare artikel, desto fler läser.

Stryk det som inte hör till huvudbud-

skapet.

Ska ni göra en aktion? Har ni en reaktion på en dagsaktuell fråga? Har någon lokalt aktiv fått fint riksuppdrag eller utmärkelse? I sådana fall är det dags för ett pressmed-delande! Alternativt kan ni ringa lokala media. På mindre orter kan ni till och med uppmärksamma media på att ni ska åka på riksårsmöte.

Om du inte har möjlighet att följa Grön Ungdoms grafiska profil, så är till exem-pel teckensnittet Arial lättläst för läsning på bildskärm och Times New Roman för läsning på papper.

Följande ska ingå i denna ordning uppifrån och ner (understruket sam-manfattar):

1. Loggan till höger med er lokalavdeln-ings namn intill.

2. Pressmeddelande den 11 september 2009 (teckenstorlek 12).

3. Klura på en intresseväckande, enradig rubrik i storlek 18, arial.

4. Ingress på 2-4 rader i fet stil där allt sam-manfattas. Rubrik och ingress bör kunnaklippas in i tidningen som en notis utan att behöva ändras.

5. Cirka en halv sida fördjupande brödtext i storlek 12. Hänvisa gärna till en hemsida med mer info.

6. Bilder tar mycket plats i mejlboxen, så skriv gärna att bra bilder finns på er hem-sida istället, där ni också kan lägga själva pressmeddelandet. Annars får ni skicka små bilder och skriva att ni av utrym-messkäl gärna skickar samma bilder medmycket högre upplösning om de är in-tresserade.

7. Texten bör innehålla 1-2 korta citat från er som motiverar ert handlande: - Kommunen kan spara flera miljoner med öppen programvara, säger Anna An-nasson, språkrör för Miljöpartiet de Gröna Grönköping.

8. Mer att tänka på i brödtexten:•Fokuserapåettendabudskap.•Haentomradmellanvarjestycke.•Undvikpersonangrepp,skryt,svåraord,utropstecken, ironi och förkortningar.• Låt andra korrekturläsa och testa omutomstående lätt begriper.• Använd inga långa talstreck eller citat-tecken eftersom de kan förvrängas till an-dra tecken i e-posten respektive Nuevo.

9. Namn, telefon och e-post till de av er som uttalar sig i frågan.

10. Tänk efter vilka frågor som journalis-terna troligen kommer att ställa till er och vad ni ska svara på dem. Tänk på att allt du säger kan vändas mot dig.

11. Mejla ut pressmeddelanden på mor-gonen, så ökar chansen att någon hinner göra en nyhet av det. Mejla några dagar innan om ni vill bjuda in till något ni ar-rangerar. Påminn då före kl. 08:00 samma dag som ert arrangemang, så att det kan komma med på redaktionens morgon-möte. Eller ring på förmiddagen dagen in-nan och berätta om vad ni planerar.

12. Om inte media kom till ert arrange-mang – skicka in två-tre digitala bilder en-ligt punkt 6 till lokaltidningarna efteråt, så kan ni bli publicerade ändå.

13. Om en journalist har sökt er bör ni alltid ringa upp så fort som möjligt, även om händelsen är överspelad. Framtida goda relationer är viktigt. Om lokaltidnin-gen aldrig skriver om er – ring och fråga vänligt varför. Ha gärna lokala språkrör eller en talesperson som media kan vända sig till.

SKRIvA PRESSMEDDELAnDEn FLER TIPS!

Fördjupade tips om hur media hanteras finns i PR-byråns Westand-ers PR-handbok som kan laddas ner gratis från www.westander.se.

Läs in partiets politikLäs broschyrer från MP och GU. Partiprogrammet – grunden för våra ställningstaganden, finns även i kortversionen Vi vill. I val-rörelsen kommer Så här tycker vi – massor av siffror, detaljer och jämförelser med vad andra partier tycker. Sist och mest: mp.se

Listor som underlättarÅsikter kan också skickas direkt till makthavarna. På www.eu-kritik.se finns till ex-empel alla riksdagsledamöters adresser samlade med kommate-cken mellan sig, så att man kan klippa ut alla på en gång och skicka från sin privata mejl. Där finns även adresserna uppdelat per parti, samt adresser till de flesta insändarredaktioner.

UtvärderaFör att lära sig av sina misstag och svetsa samman gruppen är det bra att utvärdera det man gör. Vad var bra, vad var dåligt och varför? Vad kan vi göra bättre till nästa gång och vem tar ansvar för att det blir gjort? Exempelvis kan en aktion eller en artikel om er i lokaltidningen utvärderas utifrån dessa frågor.

Att tänka på när media ringerSe sida 8-9 i pr-handboken, som laddas ner gratis från www.westander.se

16

Det sägs att George Orwells roman 1984 är den sista delen i en trilogi om Burma. Först kritiserade Orwell den brittiska imperialismen i ”Dagarna i Burma”. Se-dan skrev han Djurfarmen som skildrar ett socialistiskt styre med katastrofala följder, något som Burma senare fick uppleva. Sedan kom 1984, en förskräck-ande skildring av ett diktatoriskt över-vakningssamhälle. En framtid som kom att bli Burmas. Så fick Orwell smeknam-net ”Profeten” i Burma, där endast den första boken går att köpa. De andra är förbjudna.

I Burma är ordet inte fritt. Det fria ordet är gömt i rum med stängda dör-rar, nerskrivet i mejl skickade till förb-judna konton med konstiga alias, sänt via satelliter in i landet. Det fria ordet viskas fram. I bland sprejas det på en vägg, eller distribueras i ett flygblad. Men då väntar långa fängelsestraff. Då väntar mångårig tortyr.

Så var det för xxxx xxxx som jag träf-fade i xxxxxxx i Burma härom veckan. Han kom nyligen ut efter att ha spend-erat xx år i fängelse för att ha kritiserat regimen. Halva livet. Efter att ha träffat honom vill jag skrika ut hans historia, jag vill återge hans berättelser, jag vill

Ordförande för Lantbrukarnas Riks-förbunds ungdomsförbund gör ett inlägg i debatten om hur vi skapar ett långsiktigt hållbart jordbruk. Han menar till exempel att 8 000 av LRF:s medlemmar anser att förny-bar energiproduktion är en utveck-lingsbar verksamhet i deras företag.

uttala hans namn. Jag vill att ni ska veta. Men det går inte. Ordet är inte fritt, inte heller för mig.

Så vi balanserar på linjen. På en lud-dig gräns som vi inte riktigt vet var den går. I en värld där all handling som syftar till förändring är farlig. Det tas ständigt risker. Burmeserna måste våga och de måste orka. Men det måste om-världen också. De svenska regeringarna, såväl borg-erliga som socialdemokratiska, verkar tro att vi inget kan göra. Men det är fel. Det är fel eftersom det innebär att vi måste ge upp tron på att de mänskliga rättigheterna är universella. Är vi be-redda att göra det? Om vi menar allvar med att alla människor har rätt att yttra sin åsikt så kan vi inte tolerera det som händer i Burma. Vi måste våga fråga

oss vad vi menar med den nationella su-veräniteten. Var går gränsen för vilken roll vi tillåter geografiska gränser att spela? Vi måste bestämma oss för om universalismen bara ska vara en tanke bland andra eller om det ska vara ett faktum, en verklighet. Sedan, när vi har tänkt klart, så måste vi börja arbeta.

Det finns massor vi kan göra. Vi kan tänka stort, riskabelt, praktiskt eller ofarligt. Sverige kan sluta gömma sig bakom EU och börja ta initiativ. Sver-ige kan öka stödet till de demokratiska krafterna i landet så väl ekonomiskt som politiskt. Sverige kan arbeta aktivt för att länder slutar att exportera vapen till regimen. Sverige kan. Mer.

Illustration: Rosalie Haglund

i burma säger man attCENSUR

karin strandåsOrdf. Svenska Burmakommittén Pol. sekreterare mp riksdagskansli

17

EU behandlar människor som flyr hit som brottslingar och varje år dör över 1000 personer i sin flykt till Euro-pa. EU:s murar mot omvärlden måste rivas, men utvecklingen går tyvärr åt motsatt håll. Stockholmsprogrammet går ut på att ge mer befogenheter till EU:s flyktingjägarenhet, Frontex, som redan idag patrullerar Medelhavet med 20 flygplan, 30 helikoptrar och 100 övriga fordon. Redan idag får Frontex kritik från FN:s flyktingorgan UNHCR för att deras arbete försvårar för både ”legala” och ”illegala” flyktingar, men fel riktning kan kompenseras med

högre fart och mer resurser. Eller hur var det nu?

Stockholmsprogrammet har utar-betats av ”The Future Group”, Fram-tidsgruppen, som främst består av högerkonservativa med skrämmande bakgrund. Den ena ledaren för Fram-tidsgruppen, Jacques Barrot, tillhör ett högerkonservativt franskt parti som försökt ”rensa ut” slöddret från Paris förorter och den andra, Franco Frat-tini, har gjort sig känd för att vilja för-bjuda våldsamma datorspel i EU och blockera ”farliga ord” från Internet. Från Sverige deltar Beatrice Ask, justi-tieminister, som infört FRA-lagen och åsidosätter rättssäkerheten i jakten på fildelare, och Tobias Billström, som vill ha hårdare tag mot flyktingar och har tillsatt mer resurser för att öka utvisn-ingarna.

EU är känt för bristen på förankring och transparens och Stockholmspro-grammet är inget undantag. Det enda försök till förankring som gjorts är en webbenkät med ledande frågor som besvarades av 770 personer runt om

i EU hösten 2008. I Sverige hade det underlaget inte ens räckt till en simpel opinionsundersökning. Ett exempel på hur frågorna såg ut är: ”Borde EU göra mer för att bekämpa högteknolo-gisk brottslighet och it-brottslighet som sker via Internet eller med hjälp av annan modern teknik?”. Det hand-lar alltså om mer övervakning av EU:s medborgare med förevändningen att det är terrorismen och den grova brott-sligheten som ska bekämpas.

Sverige är ordförandeland i EU det närmsta halvåret och vi har ett unikt tillfälle att påverka utformningen av Stockholmsprogrammet genom pro-tester och opinionsbildning. EU:s militarisering och hets mot flyktingar måste motverkas. Stockholmspro-grammet riskerar att bidra till ännu fler integritetskränkningar och en upptrap-pad flyktingfientlig ”gränskontroll”. Det måste stoppas.

Sedan Sverige tog över ord-förandeskapet i EU 1 juli i år har debatten om Stockholmsprogram-met rasat. Stockholmsprogrammet är EU:s nya femårsplan för säker-het, polis och gränssamarbete som ska antas i december. En betydligt mer restriktiv asylpolitik är att vän-ta samtidigt som övervakningen vid gränserna och inom EU beräknas öka genom programmet.

maria FermSpråkrör Grön Ungdommaria.ferm@mp.se

Stoppa Stockholms-programmet!

18

Så tidigt som 1929 uppmärksammades det första alternativa preventivmedlet för män för första gången. I en liten by i Kina kunde inte männen göra kvinnorna gravida, och ingen förstod varför. Till slut kom de fram till att den gemensamma nämnaren för människorna i byn var att de alla använde sig av samma bomulls-fröolja till matlagningen. I bomullsfrön finns ett gift som heter gossypol, som bo-mullen använder för att skydda sig mot bakterieangrepp. Dessutom – visade det sig – gjorde giftet män sterila till nästan hundra procent. Allt gott så långt. Det hade kunnat vara lösningen på ett prob-lem som många forskare sökt och många längtat efter – ett fungerande alternativ till kvinnornas p-piller.

Idag finns det inget svenskt läkeme-delsföretag som tillverkar p-piller. Däre-mot finns ett tiotal företag i Sverige, med utländsk hemvist, som tillverkar eller utför studier kring hormonella preventiv-medel. Dock är det inte ett enda av dem som nu forskar kring p-piller eller dylikt för män. Marianne Rudolfsson, infor-

mationsansvarig på läkemedelsföretaget Schering-Plough, menar att produkterna som hittills funnits inte har varit tillräck-ligt attraktiva för marknaden. – Nu utför inte vi några studier kring detta och varför vet jag ärligt talat inte, säger hon. Det är klart att det skulle vara önskvärt med ett manligt alternativ. Men det är ju svårare att stoppa miljontals spermier än ett enskilt ägg, fortsätter hon.

Likadant låter det hos andra företag.I en studentlägenhet på masthugget i Göteborg sitter Aron Westholm, Per Börjesson och Per Baltzar runt ett köks-bord och dricker varsin folköl. De är tre i mångt och mycket vanliga unga män, som lever ett socialt studentliv. De skulle välkomna ett p-piller med öppna armar. De ser det som något nödvän-digt, något självklart, och de är överens om att det är en jämställdhetsfråga. – Jag tror att det handlar ganska my-cket om sofftyckande, säger Aron West-holm. Många män är nog nöjda med att slippa äta p-piller. De vill inte ändra sina vanor, menar han.

Per Baltzar delar den uppfattningen och tillägger att många tjejer nog ser det som en plikt. Att det är något som för-väntas av dem. – Jag tror att man måste börja någon-stans, säger han. Skulle ett alternativ kom-

P-piller för män – en omöjlig verklighet?

Textalbin bomanalbin_boman@hotmail.com

Har du gått på myten om att en ekoreko livsstil bara är för rika? Vis-ste du att det finns massor av pen-gar att tjäna på att leva miljövänligt? Om du inte visste det innan kom-mer du veta det efter att ha läst Så spar du pengar och hjälper miljön, skriven av 18-åriga Sophie Heden-stierna. Boken är upplagd så att varje uppslag innehåller ett tips på en kli-matsmart handling och sedan en re-dovisning av hur mycket koldioxid och kronor du sparar. Man behöver alltså inte sträckläsa boken utan den kan användas till att slå i hur som helst. Tipsen handlar om mat, resor, bostad och allmänna energisparar-råd. Till exempel menar Heidensti-erna att om du väljer potatis istäl-let för ris så spar du 50-100 kronor per år samtidigt som du förhindrar utsläpp om 9-18 kilo växthusgaser. På en annan sida kan man läsa att pumpade bildäck spar 425 kronor och 90 kg koldioxid per år.Med hjälp av den här boken skulle kanske till och med en riktig ego-ist finna motivation att bli en del av miljörörelsen. I slutändan, vem vill inte känna att ens engagemang lönar sig?

Text Ylva lundkvist

Så spar du pengar och hjälper miljön!

Titel: Så sparar du pengar och hjälper miljön Författare: Sophie HedenstiernaFörlag: Bokverket Utgivningsår: 2009ISBN: 978-91-973347-7

P-piller för män – en omöjlig verk-lighet?Med jämna mellanrum sägs ett p-piller för män vara på väg. Idag ut-förs ingen forskning kring det - trots att pillren skulle välkomnas av urol-oger, ungdomar och barnmorskor.

19

ma ut på marknaden skulle det sedan kunna förbättras allt eftersom. P-pillret för kvin-nor var ju inte direkt fulländat när det kom.

Aron Westholm är den enda av dem som har flickvän, och han berättar att hon äter p-piller utan att ha några problem. För att lösa jämställdhetsfrågan delar de på pillerkostnaden i alla fall. Han tror att an-ledningen till att p-piller för män inte finns grundar sig i en ovilja och ett ointresse hos läkemedelsföretagen.

Jan-Erik Damber, professor i Urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tror inte att det handlar om någon könspriori-tering. Han menar att det är för svårt att hitta något preventivmedel som är både ef-fektivt och attraktivt. Den enda metoden han kan tänka sig möjlig är att behandla kroppen med manliga könshormoner, och på så vis slå ut testiklarna så att de inte pro-ducerar någon sperma. Den metoden har testats.

Läkemedelsföretaget Organon, som nu är uppköpt av Schering-Plough, genomförde en global studie på runt 300 män för ett par år sedan. Richard Lindgren, före detta medicinsk chef på Or-ganon berättar att det då rörde sig om en p-stav som opererades in under förhuden. Staven utsöndrade gulkroppshormon som stoppade spermieproduktionen. Men den metoden hade allt för många nackdelar för att den skulle vara tilltalande, menar han. När man ger gulkroppshormon stoppas inte bara spermieproduktionen utan också testosteronproduktionen vilket gör att du tappar sexlusten. Du kan inte ens få erek-tion. Men med hjälp av testosteroninjek-tioner får man tillbaka lusten igen. – Men när du ska sluta med det här tar det ett par månader innan testosteron-produktionen kommer igång igen. Under den tiden är det stor risk att du mår väldigt dåligt. Testosteron är oerhört viktigt för vårt välmående, förklarar han.

Claes Gottlieb som är docent i gyn-ekologi på Sophiahemmet ger andra sif-fror. Han berättar att under samma tid som Organons forskning utfördes gjorde två studenter en marknadsundersökning där de tillfrågade 350 par i Stockholm om hur de skulle ställa sig till ett hormonellt preventivmedel för män. 80 procent av de tillfrågade kände till den forskningen som då bedrevs, och hela 70 procent av männen svarade att de skulle vara intresserade av att testa det själva. – Även i Sydafrika och Storbritannien har det i liknande undersökningar visat sig att intresset är mycket stort där, säger Claes Gottlieb. På sjuttiotalet tillverkades det första gossypolpillret i Kina, men ju mer det for-skades kring ämnet, desto mer visade det sig att gossypol var just ett gift. I princip alla organen i kroppen påverkades nega-tivt, och männens salthalter sjönk tills det blev direkt livsfarligt.

20

Idag är det bara i Kina och Brasilien man kan köpa pillret. Men länge har en lösning sett ut att vara inom räckhåll även i Sverige. Med jämna mellanrum publiceras artiklar med rubriker som ”P-pillret för män kan bli verklighet” publicerad i Afton-bladet 2007 och ”Nu är det männens tur att skydda sig” utgiven i samma tidning 2006. Alla innehåller de löften om att pillren kommer att finnas på marknaden inom en femårsperiod. Det har gått så långt att ”femårsregeln” blivit ett välanvänt, skämt-samt uttryck i sammanhanget.

I ett väntrum på Gullmarsplans nyöp-pnade ungdomsmottagning i Stockholm sitter en ung tjej och väntar på att bli up-propad. Hon har kommit hit för en under-sökning, för att hon sedan ett par månader tillbaka lider av något som hon inte kan sätta fingret på vad det är, och framför allt inte vad det beror på. Hon har helt tappat sin sexlust. Trots att hon är tillsammans med en kille som hon tycker mycket om upplever hon att hon ”ställer upp” när de har sex. Dessutom har hon känt sig lät-tretad, ledsen och arg. Helt utan anledning.

När det blir hennes tur tar det inte lång tid för barnmorskan Maina Ohls Edberg att komma fram till vad det beror på. Det är hennes p-piller som gör att hon mår så här. Maina Ohls Edberg har jobbat länge som barnmorska och går snart i pension. Hon var med redan före p-pillrens tid, och minns när de första pillren kom som var mycket starkare än de som finns idag. Hon vet med sig att de tjejerna som mår dåligt av p-piller kan ha svårt att se att det kan ha samband med pillren. Det räcker ofta med att ställa några enkla frågor för att hitta anledningen. Har du tappat sexlus-ten? Känner du dig lättirriterad? Har du en molande känsla av att du inte mår bra? Men trots att det finns de som mår dåligt, vill Maina Ohls Edberg framhålla att de flesta ändå mår bra. Gör de inte det finns det möjlighet att byta till något annat p-piller, eller som i den unga tjejens fall, byta till p-ring som utsöndrar mycket mindre hormon.

Hon tycker att det vore önskvärt med ett manligt alternativ till kvinnornas p-

piller, främst för att ju fler alternativ det finns, desto lättare är det att hitta något som passar varje in-divid. Men hon säger att hon är medveten om hur svårt det är att få fram, och hur svalt intresset verkar vara från läkemedelsföretagen. – Jag kan ju bara spekul-era i varför, men jag tror att det handlar mycket om att de inte tror att de kan tjäna några pengar på det, säger hon. De tror nog att många killar är räd-da för biverkningar och det stämmer till viss del. Men det finns ju många par som faktiskt vill dela på bördan, säger hon.Utanför Aron Westholms fönster har mörkret lagt sig över en regnvåt stad. Trots att det är fredagskväll är det ovanligt tomt på gatorna. På bordet står nu ett antal tom-ma och halvdruckna ölburkar, och ur ett par högtalare spelas låg musik. Av de tre runt bordet är det bara Per Börjesson som ska ut ikväll. – Allt som främjar fri kärlek är bra, säger han. Ansvaret för att undvika oönskad graviditet lig-ger ju också på både killen och tjejen.

Han upplever att det vore skönt att ha kontrollen över preventivmedlen själv. För att vara helt säker. Dessutom känner han att han gärna skulle ta bördan från en flickvän, även om det resulterade i att han fick lida av en del biverkningar. – Å andra sidan, invänder Aron Westholm. Den dagen det kommer ett alternativ är det ju upp till bevis och se om man själv känner att det är värt det trots eventuella biverkningar. Det är ju lätt att säga nu när det inte finns, fortsätter han.

Illustration: Sanna Sofia Gustner

21

ser dig

För bara ett knappt årtionde sedan var Google den idealistiska uppstickaren - grundad på ett studentprojekt, utan re-klam men med en sökmotor som var över-lägsen de flesta kommersiella alternativ. I en bransch som annars dominerades av jätteföretag som Microsoft vann Google snabbt surfarnas hjärtan. Sedan dess har dock det mesta av den tidiga idealismen flagnat och Google är idag ett multinatio-nellt företag som köper upp konkurrenter som Youtube för miljardbelopp. Kort och gott har Google blivit en del av etablisse-manget vilket inte minst illustreras av att VD:n Eric Schmidt i år bjöds in till den elitistiska Bilderbergkonferensen som årli-gen samlar topparna inom områden som näringsliv, politik, media och militär.

Förutom sökmotorn har en mängd an-dra tjänster tillkommit, så som webbläsare och näthandel. Verktyg för att göra livet enklare kan tyckas, men tyvärr finns det även en baksida då de kan avslöja känslig information. Ett av de hittills mest kritise-rade projekten har varit e-posttjänsten

Gmail i vilken användaren aldrig behöver ta bort något meddelande. Detta medför att Google får tillgång till en skattkista av personliga uppgifter. Det är sedan inte svårt att knyta samman mailkontot med användarens identitet, om denne som de flesta använder sitt riktiga namn vid regis-trering eller i mailutskick. Även om några mail skulle tas bort så har Google enligt sin sekretesspolicy rätten att lagra dessa på sitt backupsystem för obestämd tid.

Google använder sig även av cook-ies, en fil som lagras på hårdisken vid varje besök på deras sidor. Dessa gör att de kan känna igen den individuella da-torn. På så sätt kan exempelvis sökningar från Googles sökmotor eller vilka filmer du ser på Youtube kopplas ihop med ett gmailkonto och därigenom troligen även till användaren. Sammantaget kan infor-mationen användas till att bygga upp en mycket detaljerad bild av användarna som avslöjar saker som kontaktnät, sexuell läg-gning och politiska åsikter. Om de sedan skulle samköras med information från an-dra sidor som Yahoo och Facebook eller myndighets- och företagsregister så kan bilden göras än mer komplett.

Men vad är det nu för problem med detta? Google lovar att de inte ska använ-da informationen till något integritetskrän-kande eller lämna ut den till tredje part utan ditt medgivande. Dessutom kan web-bläsaren ställas in så att den inte tar emot cookies, även om det ställer till med en del krångel - och det är ju faktiskt frivilligt att använda Gmail. Problemet med ett sådant resonemang är att många inte är medvet-na om eller tar lätt på integritetsriskerna. Det kan vara frestande med obegränsat utrymme för e-post och vad som händer med informationen om några år är kanske inte det första man tänker på. Därtill bör nämnas att även om Google lovat att inte lämna ut dina uppgifter så har de också lo-vat att följa tvingade myndighetsbeslut. Så om rent hypotetiskt USA:s regering skulle fatta ett hemligt beslut att de i terrorist-bekämpningens namn måste få ta del av Googles uppgifter så har Google faktiskt sagt att man ska följa detta. Men det är giv-etvis inget problem så länge amerikanska myndigheter har rent mjöl i påsen…

Text: gustav hJertÉngustav.hj@gmail.com

Så gick Google från idealistisk upp-stickare till en tickande bomb för spio-neri på civilbefolkning.

Ett av de hittills mest kritiserade projekten har varit e-post tjän-

sten Gmail

Illustration: Rosalie Haglund

22

Mikaela PerssonÅlder: 21, 18 när jag fick mitt uppdrag Uppdrag: Ersättare i Barn- och ung-domsnämnden, Landskrona

Om att vara ung förtroendevald: Det bästa med att vara förtroendevald är att man får se en annan sida av den kommunala verk-samheten och har stor möjlighet att påver-ka. Min nämnd sysslar med skolfrågor och som ung har jag haft fördel av att jag vet hur skolan fungerar eftersom det inte var längesedan jag själv gick där. Som ung up-plever jag också att jag ibland får kämpa extra hårt för att höras. Det finns tyvärr fortfarande många medelålders män som styr och ställer med härskartekniker, men man lär sig! Jag har utvecklats och lärt mig mycket, och har fått många fördelar i och med att jag kandiderade som ung. Hade jag kommit in i politiken först nu hade det varit uppförsbacke, men nu vet jag ju redan hur det fungerar!

Tänker du kandidera 2010? Ja, till kommunfullmäktige!

Vad säger du till den som funderar på att kandidera? Kör på! Om du ångrar dig kan du alltid avgå. Det här är ett av de bästa besluten jag har fattat, så om du ens har en liten funder-ing på att ställa upp - kör på!

valdemar MöllerÅlder: 23, 21 när jag fick mitt uppdrag Uppdrag: Ersättare i Kultur- och fritids- nämnden, Karlstad

Om att vara ung förtroendevald: Det har varit roligt att kunna vara med och påverka besluten. Särskilt kul är det när man lyckas övertyga de andra och får sin vilja igenom. En lite tråkig sak är att man ofta måste vara beredd att kompromissa för att kunna komma överens, vilket leder till att det slut-giltiga förslaget ofta blir ganska tråkigt och

urvattnat. Det svåraste när man är ny är att lära sig hur hela beslutsproceduren funger-ar, men när man väl har fått kläm på det brukar det gå lättare. Det kan också vara svårt att våga säga något när man sitter tillsammans med 20 gubbar och tanter med många års erfarenhet. Som äldre får du of-tast mer respekt av de andra och folk lyss-nar på vad du har att säga. Jag tror dock att den attityden är på väg att försvinna. Unga får alltmer att säga till om och tar mer plats, vilket jag upplever som väldigt positivt.

Tänker du kandidera 2010? Absolut!

Vad säger du till den som funderar på att kandidera? Stå på dig, var inte rädd och våga ställa frågor om det är något du inte begriper.

viktoria SuchÅlder: 24, 21 när jag fick mina uppdrag Uppdrag: Ordinarie ledamot i Social-nämnden, ersättare i Kulturnämnden, Folkets hus-förenings styrelse, Umeå

Om att vara ung förtroendevald: Jag har haft stor nytta av att vara ung. Jag har ett annat perspektiv och vet mer vad ungdo-mar efterfrågar och hur deras situation kan se ut, eftersom jag själv är aktiv i t.ex. kulturlivet. Jag kan tänka i nya banor, och i en nämnd där många är mycket äldre så sticker jag ut vilket har varit positivt. Som socionomstudent har jag haft nytta av mitt uppdrag i socialnämnden. Jag har läst saker i skolan som jag har kunnat omsätta i prak-tiken och jag har fått se saker i nämnden och varit på temadagar som jag har haft ny-tta av i min utbildning. Det har varit svårt ibland men jag har fått lära mig att ta plats och visa att det jag säger är lika viktigt som det någon som suttit i 20 år säger. När jag t.ex. i nämnden möter kristdemokrater som inte vill tillåta icke-hetero-adoptioner

så stärks mitt politiska engagemang. Jag får konkreta exempel på vad vi kämpar för!

Tänker du kandidera 2010? Ja, till kommunfullmäktige. Jag sitter gärna kvar i socialnämnden också om jag får för-troendet och hinner.

Vad säger du till den som funderar på att kandidera? Jag tycker att alla borde prova att ha ett förtroendeuppdrag någon gång. Det är jät-tekul och lärorikt, och du kommer ha stor nytta av det!

U n G & F ö R T R O E n D E vA L D

Mikaela

viktoria

valdemar

23

U n G & F ö R T R O E n D E vA L Dnytt kandidat- nätverk startar i höst!!Grön Ungdom startar i höst nätverket “Unga Kandidater 2010”. Det är ett nätverk för dig med ett förtroendeup-pdrag som funderar på att kandidera till ett uppdrag 2010, eller som bara är ny-fi ken på vad det kan innebära. Vårt mål är att så många unga gröna som möjligt ska känna sig redo att ställa upp i valet nästa år - gör vi ett bra val kommer vi att behövas!

Nätverket kommer att ha träffar och utbildningar med start i oktober. Du kommer att få lära dig hur du som ung och ny framför dina åsikter både inom partiet och utåt, hur du handskas med media, sätter dig in i ärenden och lär dig reglerna kring beslutsfattandet, hur du kan känna igen härskartekniker och mycket, mycket mer. Redan nu finns en grupp på Face-book, “Unga kandidater 2010”, som du kan gå med i. Du kan också mejla vik-toria.such@mp.se, eller rasmus.ling@mp.se om du är intresserad av att gå med. Håll utkik efter mer information framöver. Alla som känner sig unga och gröna är varmt välkomna!

brev till redaktionen

Fel om film!I senaste numret av Avtryck, under rubriken ”Grönt på film” på sidan 13, skrivs det om filmen “Boys don’t cry” att den har en tjej i huvudrollen,

som lever som kille. Det riktiga är dock att det är en transsexuell kille det handlar om och även om han är född som tjej fysiskt så är “tjej” helt fel benämning i detta sam-manhang. Det jag gillar mest i Miljöpartiet och en stor anledning till att jag är medlem i Grön ungdom är just er syn på feminism, queer, kön och sexualitet. Då känns det tråkigt med sådana här misstag i medlem-stidningen. Tack annars för en bra tidning!Hannes

Redaktörens svar:Du har givetvis helt rätt. Vi ber om ur-säkt.

Inte alls fult i tryck!Äntligen är den här, mitt försenade och hett efterlängtade nummer av Avtryck - denna så eminenta tidning! Så först en massa ROS(or) till Er! Men så läser jag det lilla citatet av Ca-milla Lindberg (det var väl förresten hon som stod på sig för några månader sedan och gick emot den vinande Allians- och partipiskan om FRA-lagen? eller!?):“Hela tanken om att vi ska vara så lika, att vi ska utplåna olikheterna är ju helt ab-surd. ...” Jamen det låter ju hur grönt som helst, tänker jag, vikten av olikheter/mångfald är ju ett centralt element i den gröna ideologin och således värt att försvara så som Camilla här gör! “Någonstans har vi skapat en genera-

tion, en hel nation av lite mesiga män, och det gör ju ingen människa glad.” Jaha, tänker jag, det måste vara detta som Avtryckredaktionen hakat upp sig på - kanske har de tolkat Camilla som så att hon vill ha “starka”, tysta män som fortsatt inte har rätten, eller tar sig rätten, att träffa sina barn såsom det varit under industri-alismen när riktiga män skall löneslava

dagarna i ända! Eller vad är det som är problemet - är det kanske bara det gamla vanliga “slirhålet” där rekorderliga femin-ister är dem som anser att det antagligen inte finns en endaste skillnad mellan män och kvinnor, eftersom detta med skillnad-er är något dåligt enligt dem? Gröna hälsningar Tom

Redaktörens svar:Tack för berömmet! Först och främst håller jag inte med om att två könsroller är till-räckligt med mångfald – det borde finnas lika många roller som det finns människor. Sen håller jag inte med Lindberg om att det svenska vidgandet av mansrollen lett till en nation av mesiga män. ”Mesiga” män är mysiga män. Sen ska Lindberg givetvis ha cred för att hon stod upp mot FRA.

13

“LILJa 4-ever” tycker jag är värd att tas upp, även om den inte är särskilt munt-er. I den får man följa 16-åriga Liljas resa från någonstans i forna Sovjetunionen till Sverige, där hon blir ett offer för traffick-ing/sexhandel. Den är väldigt värd att tas upp.

“tHeLma aND LOuISe” är en annan feministisk film som är väldigt bra. Filmen handlar om Thelma som är en passiv, gift tjej med en väldigt kontrollerande och bestämmande man, samt om Louise som är singel, servitris och aningen mer självsäker och stark. Båda två är nära vänner som ger sig ut på en roadtrip. På en klubb möter Thelma en man som hon dansar med och sedan följer med ut på parkeringen. Där försöker han våldta henne, men blir stop-pad av Louise som skjuter ihjäl honom. Thelma & Louise ger sig därefter ut på en flykt genom USA med polisen i hälarna. På resan möter de olika män som på olika vis är antingen dumma, perversa eller barns-liga. Det är roligt att se hur kvinnorna äger rakt igenom hela filmen.

“tHIS IS eNgLaND” är en film som handlar om en pojke som är mobbad i

skolan, men som möter ett skinheadgäng som han börjar umgås med. Han tar del av deras kultur (musik och ska). När Woodys, som är en av de äldre i gänget, kompis Combo släpps efter ett längre fängelses-traff förändras gemenskapen. Combo är en karismatisk, frustrerad, psykotisk Na-tional Front-aktivist som utmanövrerar Woody och delar gänget i två delar. Deras ilska mot de upplevda orättvisorna tar sitt uttryck i enfaldiga slagord, rasistiskt klot-ter och trakasserier mot områdets lika fat-tiga “pakis”.

Man kanske kan fråga sig hur jag förknip-par denna film med den gröna rörelsen. Den gröna rörelsen är en självklar del av antirasism-rörelsen, och för att vara grön antirasist tycker jag man även skall kunna se grunderna till rasismen och kunna se människor även i rasisterna - hur felaktiga och tokiga de än är och hur de än bär sig åt.. This is England visar tydligt på dessa saker.

“Låt DeN rätte kOmma IN” är en filmatiserad bok som handlar om den mob-bade 12-årige Oskar som bor i Blackeberg utanför Stockholm. Det flyttar in en flicka precis granne med honom, en underlig tjej vid namn Eli som inte är ute i dagsljus. Senare visar det sig att hon är vampyr. Os-kar och Eli blir kära i varandra. “Om jag inte hade varit en tjej, hade du

gillat mig då i alla fall?”, frågar Eli.“Det hade jag väl” svarar Oskar. Berättelsen kan ha många olika bud-skap bakom vampyrfasaden. Mycket beror på hur man själv vill tolka den. Jag tycker att den på många vis är grön. Jag tycker att den handlar om kärlek, oberoende av kön eller annat ytligt. John Ajvide Lindqvist är däremot socialist och skrev för vänstertid-ningen “Flamman” förut.

BOyS DON’t Cry Handlar om en tjej som flyttar till en an-nan stad och lever som kille. Queer.

trOLLet I parkeN (A Troll in Cen-tral Park) Barnfilm. Ett troll med grön tumme lever i en park och har en grön tumme och ... gör världen grön. Eller något. Var ett tag sedan jag såg men det finns gröna sånger och bra budskap! Finns på youtube.com

DårfINkar & DöNICkar Är en tv-serie för barn som finns på dvd. En tjej ska börja en ny skola och gör om sig till kille. (Går dramatiserat på Stockholms stadsteater. Red. anm.)

Avtryck tackar Jesper Nielsen och Anna Axfors för deras tips!

Ännu mer

grönt på f ilmI förra numret publicerade vi en lista med tips på gröna filmer. Resultat blev en mindre läsarstorm. Här kommer därför fler tips.

Illustration: Rosalie Haglund

2

WebbredaktörElisabeth Carlssonelisabeth.carlsson@mp.se

Chefredaktör/ansv.utg.Ylva Lundkvistylva.lundkvist@mp.se

Grafisk formgivareAnders Brunberganders.brunberg@mp.se

BildredaktörRosalie Haglundrosalie.haglund@mp.se

SpråkredaktörMartin Stråmomartin.stramo@mp.se

OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM • ISSN: 2000-2904 • E-post: avtryck@mp.se • Tel: 08-58 83 29 02 • Adress: Avtryck, Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm. • Alla medlemmar i Grön Ungdom får Avtryck gratis. • Tryck: AM Tryck • Papper: Profisilk,150 g • Allt i tidningen är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inkommet material. När du sänder in material till magasinet medger du till såväl pappers- som webbpublicering.

D en 7 juni är det val till EU-parla-mentet. Historiskt många personer

kommer att få gå till valurnorna för första gången, men samtidigt är andelen förstagångsväljare i val till EU-parlamen-tet skrämmande låg. Många vet inte ens om att det är val och många väljer att inte rösta. I förra EU-parlamentsvalet röstade endast var fjärde person under 25 år. Många unga känner sig inte tillräckligt insatta i politiken och valets betydelse, och där har vi ett stort ansvar för att få unga att vara med och påverka.

Med det här valet hoppas vi att trenden vänder. Desto fler unga som röstar, desto grönare blir parlamentet. Fler unga stödjer en grön solidarisk politik, än äldre. Vi måste bryta det gråa gubbväldet i EU-parlamentet.

Vi behöver välja in människor, som till skillnad från dagens konservativa parla-ment, bryr sig om HBT-rättigheter, håll-bar utveckling, en solidarisk klimatpolitik, feminism och en stärkt integritetspolitik. Vi behöver gröna parlamentariker som kan vända den konservativa trenden i parlamentet.

Rösta 7 juni – och peppa alla du känner!

Rösta 7 juni!

Sommaren är äntligen här! Säsongen för att producera den mat vi behöver för att leva är kommen. Idag är det svårt att tänka sig att det svenska jordbruket före 50-talet främst var häst-drivet. Odling utan traktorhjälp är fort-farande verkligheten i de flesta länder här i världen. Ändå är det storbönderna i EU som får subventioner medan fat-tiga bönder i syd drabbas av dumpade producentpriser.

Det finns mycket att säga om jordbruk-spolitik. När solen spelar i ditt hår och gröngräset kittlar under dina fötter kan du slå dig ner och läsa i Avtryck om alternativen till dagens system!

Ylva lundKvistChefredaktör

“Hela tanken om att vi ska vi ska vara så lika, att vi ska utplåna

olikheterna är ju helt ab-surd. Någonstans har vi

skapat en hel genera-tion, en hel nation av lite mesiga män. Och

det gör ju ingen människa glad.”

Camilla Linberg, riksdags-ledamot (fp), intervjuad

i Genus Nytt.

MaRia FERMSpråkrör Grön Ungdommaria.ferm@mp.se

Förbundsstyrelsen har valt Zaida Catalán till Grön Ungdoms officiella EP-

kandidat i valet. Foto: Pavel Maira

24

I förra numret använder Anders sig huvudsakligen av två argument. Det första är att klassanalys är en väsentlig del av ett större perspektiv som man inte kan blunda för. Det andra är att det är en viktig del i en internationell politik där man annars inte kan visa solidaritet med arbetare i andra länder. Han nämner även hur viktigt det är att inte bara vänsterrörelsen pratar klass utan att även vi måste vara medvetna om förhållandet mellan arbetare och de som äger produktionsmedlen.

Jag håller med om att klassanalysen kan vara relevant i internationella förhållanden men man måste kunna skilja på inrikes- och utrikespolitik. Att utforma all sin politik efter förhållan-den i Sverige och även resten av världen är ohållbart. Ska även den svenska sjukvårdspolitiken utgå ifrån hur det ser ut i Kina, Indonesien och Bangladesh? Att vi identifierar utnyttjandet av billig arbetskraft i utvecklingsländer som ett problem behöver inte betyda att vi drar samma politiska slutsatser i Sverige.

För mig handlar det heller inte om att det skulle vara ett ord främst använt i vän-sterkretsar. Jag lånar gärna politiska idéer från såväl kommu-nister som kristna konservativa så länge de är bra och relevanta.

Jag ställer mig själv frågan, vad är klass? För mig är det viktigt att ha bra och välfungerande instrument för att kunna komma åt problemen som finns i samhället. Klassanalysen är ett trub-bigt instrument som för varje dag som går blir mer förlegat under svenska förhållanden. Jag är stolt över att Miljö-partiet är ett av de partier i Sverige som har breddat sitt perspektiv och nu även ser till kön, etnicitet, sexuell läggning och funktionshinder i sin maktanalys. Det borde vara självklart för oss gröna att se både till hur människor har det ekonomiskt ställt och vilka sociala förutsättningar de har. Ett sådant syn-sätt hindras dock av en föråldrad och ogenomtänkt klassanalys.

Vad bestämmer vilken klass man tillhör? Är det vad man har för ekono-miska förutsättningar, är det vad man har för social bakgrund, eller är det om man är löntagare eller äger produk-tionsmedlen? Om det handlar om produktionsmedlen har jag svårt att se hur ett sådant tankesätt skulle fungera. Då skulle ju större delen av befolknin-

gen vara arbetarklass. När det i dagens samhälle inte längre finns ett samband med hur mycket man tjänar med vilken utbildning eller social bakgrund man har blir resonemanget ännu underli-gare. Vem har det svårast i samhället, den arbetslösa kirurgen från Iran eller gruvarbetaren i Kiruna? En klassanalys säger att gruvarbetaren som tjänar över 25000 i månaden är förtryckt medan iraniern utan jobb är privilegierad. Jag kan inte förstå hur det hänger ihop. Yt-terligare ett exempel är kvinnan som är gift med en högt uppsatt VD. Hon kän-ner sig fängslad i en normativ könsroll och kan inte förverkliga sina dröm-mar. Vi ska dock inte uppehålla oss vid hennes bekymmer, hon är ju överklass! Klassanalysen sker på bekostnad av an-dra maktanalyser.

Vi gröna har en politik som baseras på det samhälle som finns idag och som ändå vågar tänka nytt. Vi sitter inte fast i det förflutna utan ifrågasät-ter alla förtryckande maktstrukturer. Vi ska förverkliga ett samhälle där in-gen blir diskriminerad vare sig av kön, härkomst, plånbok eller något annat.

I förra numret av Avtryck skriver Anders Schröder att vi måste våga prata mer klass i Miljöpartiet och jag frågar mig då, vad är klass? Min erfarenhet är att klassbegreppet blir så klumpigt att det snabbt förlorar sin funktion – att vara ett effektivt instrument mot förtryck. Vi gröna måste tänka nytt och fräscht och inte fastna i det förgångna.

elias Ytterbrinkelias.ytterbrink@mp.se

Klassanalysen sker på bekostnad av andra maktanalyser

25

Sådär några årtionden innan det som i den kristna tideräkningen betraktas som år noll föregick en intensiv och långvarig politisk kamp. De båda an-tagonisterna Marcus Porcius Cato, känd för eftervärlden som Cato den yn-gre och som en av sin tids mest skick-liga politiker, och Gaius Julius Caesar, ofta benämnd bara med sitt efternamn och en av de personer som satt enskilt djupast spår i historieböckerna. Cato var hängiven republikens ideal och maktdelningsprinciper och var en ivrig motståndare till Caesar, vars växande makt alltmer kom att likna en envåld-shärskares.

Efter att Caesar vunnit en stor mil-itär triumf var det bara en tidsfråga innan Cato skulle bli fängslad. Dock tydde alla tidigare erfarenheter på att Caesar istället för att döda sin motstån-dare skulle benåda honom. Enligt den rådande moralen skulle benådningen innebära att Cato skulle stå i tacksam-hetsskuld till Caesar. Detta betydde att Cato antingen skulle tvingas tiga i sin kritik mot Caesar, eller förlora all sin

heder när han gick till angrepp mot den man som skonat honom. Att tystna i sin kritik av Caesar var ingenting Cato ens övervägde, för att ändå behålla sin heder valde han istället att ta sitt liv genom att skära upp sin buk. Själv-mordsförsöket misslyckades och såren syddes igen. Då rev Cato upp stygnen och slet ut sina inälvor. Cato avled in-nan någon hann ingripa. Han var vis-serligen död, men hade lyckats med sitt mål - det blev omöjligt för Caesar att benåda honom.

Det är uppenbart att vad som anses vara en eftersträvansvärd moral förän-drats drastiskt sedan antiken. Ändå är etik och moral begrepp som kan fram-stå som statiska. Åtskilliga gånger lutar sig makthavare mot dem för att driva igenom sin politik. Det har också legat till grund för många politikers sorti, när dessa ansetts bryta mot denna etik och moral. Uppenbarligen är moral någon-ting vi i samhället måste förhålla oss till vare sig vi vill eller inte.

Vad är då moraliskt? Moralen går att

beskriva som ett samhällskontrakt som är beroende av de normer och ideal som delas av flertalet medborgare i ett samhälle. Detta sätter sedan begränsn-ingar för vad som blir ett möjligt ag-erande såväl för politiker som för alla andra medborgare, även om det i de flesta samhällen av någon anledning förväntas att just politikerna ska ha en något högre moral.

Alltför sällan ifrågasätts vad som egentligen är moraliskt. Kristmoralis-tiska riksdagspolitiker, företrädelsevis från det parti som börjar på stavelsen “krist”, tillåts åberopa moralen för att rättfärdiga sina åsikter. Kanske borde vi inte bara ifrågasätta normer, utan oftare även ifrågasätta själva moralen som sådan. I en kanske inte alltför av-lägsen framtid kan mycket väl det som framstår som moraliskt i dagens sam-hälle framstå som lika främmande för oss som berättelsen om när Cato den yngre tog sitt liv genom att slita ut sina inälvor.

Moralen som vi känner till den idag är i ständig förändring. På Caesars tid krävde den att man antingen skulle tiga med sin kritik om man hade blivit benådad, eller ta sitt liv. Idag ser den moral vi ser omkring oss lyckligtvis annorlunda ut. Hur kommer den att se ut i framtiden? Är det med denna bakgrund okej att åberopa moralen för att rätt-färdiga sina åsikter?

christian valterssonchristian.valtersson@mp.se

Med moralpinnen i svärdshanden

Moral CatoFoto: www.sxc.hu

26

Så länge vi kan minnas har människor i Sverige ätit kött. Förvisso inte i de ex-trema mängder som vi gör idag, men ändock. Det är inte konstigt att en kost med lite mindre kött kan kännas främ-mande och att många kan känna sig hotade när diskussionen om köttets vara eller icke vara kommer upp på da-gordningen. Det tar ju tid att vänja sig vid förändringar.

Om man inte är väldigt påläst inom näringslära så är det klart att det till en början är svårt att veta exakt hur man ska få i sig all näring man behöver på enbart vegetarisk föda, men ledordet är såklart att äta en så varierad kost som möjligt, med mycket baljväxter, nötter och frön och färska grönsaker. Baljväxter och många andra grönsak-er innehåller stora mängder järn, så självklart behöver du inte äta flera liter persilja om dagen. Det stora flertalet studier visar att vegetarianer inte lider av järnbrist eller näringsbrist. Om vi gjorde det skulle vi naturligtvis inte fortsätta och diskussionen skulle vara en helt annan! Det är inte heller alla som har tillgång till fabrikstillverkade näringspreparat, något som Folkesson antyder att varje vegetarian behöver för att överleva. Ändå lever vi. Detta beror till stor del på att vi människor är

otroligt bra på att anpassa oss till olika förutsättningar. Antagligen skulle vi klara oss på att äta bara kött, likväl som att vi uppenbarligen kan klara oss utan att äta kött.

Tilläggas bör är också att Grön Un-gdoms pågående kampanj ju knappast handlar om att alla svenskar ska bli vegetarianer, utan om att vi tillsam-mans behöver minska vårt köttintag rejält. Mycket av detta skulle till och med kunna genomföras utan att be-höva ersätta några av det animaliska proteinerna med vegetabiliska protein-er. Studier visar nämligen att vi i väst-världen redan äter mer protein än vad vi behöver! Men vill du ändå ersätta proteinet är sojabönor faktiskt ett bra alternativ! Enligt LCA Livsmedel an-vänds 98 % av den importerade sojan i Sverige till djurfoder. Dessutom är många av de vegetariska sojaproduk-terna, däribland de från märket Go-Green, odlade i Österrike. Med andra ord betydligt mer närproducerat än många andra dagligvaror. Dessutom är den garanterat GMO-fri, precis som de flesta andra vegetariska livsmedel. Så var inte rädd för att minska på köt-tintaget! Det mår både du, djuren och naturen bäst av.

andreas Petersson olivia staveborg kerkelä

vegetarisk kost är visst nyttig, så det så!

Facebookgrupp inför COP15!

Nu i december ska alla världens ledande politiker samlas i Kö-penhamn för att diskutera fram ett nytt klimatavtal. Med alla larmrapporter om klimathotet så måste varenda kotte som värnar om en hållbar planet åka dit un-der mötet för att pressa maktha-varna till ett bra avtal som både kraftigt minskar utsläppen och fördelar bördan rättvist mellan fattiga och rika länder. Gå gärna med i facebook-gruppen “Vi som tänker åka till klimattoppmötet i Köpenhamn december 2009!” och förbered dig på ditt livs viktigaste resa.

Kortare barndom nu på grund av kemikalier

En undersökning med 2000 danska tjejer visar att mellan år 1991 och år 2006 har genom-snittsåldern för att börja utveckla bröst minskat från 11 års ålder, till knappt 10 års ålder. Snittet innebär att brösten på vissa av flickorna växer redan vid sju års ålder. Detta trots att kroppsvikten i snitt inte ändrats sedan 1991. Ti-dig bröstutveckling kan öka risken för bröstcancer. Undersökningen har gjorts av forskare vid rikshos-pitalet i Köpenhamn, som tror att förändringen beror på den stora ökningen av hormonstörande kemikalier som vi utsätts för.

Federation of Young European Greens (FYEG) in Copenhagen!

If you have any questions related to the COP15 activities of FYEG you can contact Trina from the Executive Committee at trina@fyeg.org.

Gör som 41 andra facebooksanvändare, bli ett fan av Avtryck!

27

Redan för 40 år sedan gick FN ut med en varning till världen om en “möjlig katastro-fal uppvärmning”. Att värma upp jorden är som att värma upp vatten i en kastrull. Även efter att vi stängt av plattan, så fortsät-ter det att bli varmare ett tag. Därför kan vi inte veta exakt hur bråttom det är, men vi vet att läget är akut och att vi som lever nu därför har chansen att påverka utvecklin-gen och bli tidernas största hjältar!

Bakgrund En stor del av den globala klimatpolitken påverkas av FN:s klimatkonvention (UN-FCCC) och Kyotoprotokollet. Klimat-konventionen är en internationell överen-skommelse som antogs år 1992 och som nästan alla världens länder nu är med på. Där står att länderna ska samarbeta mot klimatförändringar, men det finns inga de-taljer som ställer krav på hur växthusgasut-släppen ska minskas. Därför skapades år 1997 Kyotopro-tokollet, som är ett tillägg till klimatkon-ventionen. I Kyotoprotokollet har varje industriland fått en procentsiffra för hur mycket deras utsläpp av växthusgaser måste minska (eller i vissa fall hur mycket utsläppen max får öka) mellan åren 2008-

2012. Man jämför då med hur mycket växthusgaser länderna släppte ut år 1990. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005, då tillräckligt många länder hade godkänt det. Fortfarande finns det några få länder som inte är med och ett av dem är USA. I december varje år samlas världens politiker för att följa upp hur det går med efterföljandet av klimatkonventionen och Kyotoprotokollet. Klimatkonventionens toppmöten kallas Conference of the Par-ties, vilket förkortas COP. Det trettonde COP-mötet, COP13, ägde rum i Bali i Indonesien 2007. Det fjortonde i Poznan i Polen förra året och 7-18 december i år hålls COP15 i Köpenhamn. De tiotusen-tals klimataktivister som åker dit kommer bland annat att delta i blixtaktioner, nät-verka, lobba och ha egnaegna seminarium-seminarier, och du kan vara en av dem!

Ska vi räkna med tur?Det skulle endast kosta några få procent av BNP att klara klimatet, om vi agerar nu, men ju längre vi väntar, desto dyrare kommer det att bli. När som helst kan vi passera den kritiska gräns då det är för sent att agera annat än med desperata åtgärder. Sverige är EU:s ordförande under COP15.

De mål som den moderatledda regeringen har bestämt att Sverige ska försöka få an-dra länder att gå med på i förhandlingarna, innebär att det troligen kommer krävas en rejäl portion tur för att de flesta människor och djur ska överleva.

Bli klimathjälte!Redan idag dör 300 000 människor om året på grund av klimatförändringarna.* Det är illa nog, men med ett misslyckande på COP15 är det bara början. Tycker du att det är värt att försöka undvika det? Gör då så här:1. Åk till COP15 i Köpenhamn i decem-ber tillsammans med andra gröna. Om du har facebook - gå med i gruppen “Vi som tänker åka till klimattoppmötet i Köpenhamn december 2009!”.2. Mejla goran@mp.se så att du får utskick med de viktigaste klimatnyheterna för gröna till din e-post, som du kan använda för att påverka.3. Väck dina vänners klimatengagemang med den fantastiska kortfilmen på www.klimataktion.se/node/677*www.ghfgeneva.org/Portals/0/pdfs/hu-man_impact_report.pdf

Häng med till COP15 – ett av tidernas viktigaste möten

tove stibe göran hådÉn

28

KRISTIANSTADMåndagen den 6 juli till fredagen den 10 juli var många Kristianstadbor, och mån-ga andra som besökte Kristianstad under Kristianstaddagarna, med om något gan-ska ovanligt. I centrum gick det runt en kossa som var ledsen över att hon mot sin vilja skadar klimatet och uppmanade folk att äta mindre av henne och hennes kam-rater genom att rappa. En halvrutten gran som tidigare var en ståtlig operasångerska, men vars stämma inte var vad den en gång varit, stod även i centrum. Stora insekter ville äta upp henne och hon sjöng efter hjälp. Ju varmare det blir, ju färre granar kommer vi ha. En isbjörn dansade på ett isflak på Lilla torg. Från sitt alldeles för lilla isflak bad hon människorna om hjälp för att hon skulle överleva. En silkesapa som tvingats fly Brasilien på grund av värmen, läste en dikt om hur hans familj försvann och vad män-niskorna kan göra för att rädda klimatet. En papegoja med fågelinfluensan och en bruten vinge hade flugit vilse, och istället för att kommit hem till Mexiko så hade hon hamnat i Kristianstad. Bland alla dessa gick det en smått förvirrad professor som försökte hitta lösningar på det globala problemet, vilket han delade med sig av till dem han träffade. De som hade tur fick även se dem olika karaktärerna gå samman och göra en ge-mensam dans - där dem slutade köra bil, äta massa skräp och konsumera som galn-ingar - och på så vis räddade planeten, till musik med Al Gore-inspirerad fakta.

Att arbeta med teater som aktions-form var spännande och något jag gärna vill göra igen. Jag kommer att ta det med mig när jag planerar aktioner med Grön Ungdom. Jag fick helt annan respons än vad jag är van vid när man är ute och pra-

tar klimat med folk. Många kom faktiskt fram till mig istället för ett jag själv be-hövde gå fram till dem. Och när jag klät-trade upp på en lyktstolpe och läste min dikt så stannade folk upp. Jag fick en stor publik, detta bara en månad efter jag stått på torgmöte inför EU-valet och talat med max 2-3 personer som lyssnat på vad jag hade att säga.

Troligen kommer Grön Ungdom aldrig ha möjlighet att genomföra ett så här stort projekt, då många hundra timmar har lagts på föreställningen. Men man kan ta till vara på idéer från det. Istället för att gå ut på stan och berätta om hur till exem-pel isbjörnarna påverkas av klimatförän-dringarna, eller hur kycklingarna har det, så klä ut er och gå ut och berätta om hur just ni har det. Grön Ungdom har gjort liknande aktioner innan och jag rekom-menderar starkt att vi gör det igen.

Hampus Algotsson

“Att köra bil vart man än ska må vara bekvämt men det är inte bra

Ni har vräkt i mängder av kött även det har bidragit till att djuren har dött

Ju mer koldioxid ni släpper ut Desto närmre kommer vi jordens slut”

Ur apans dikt

“What kind of foot print do you want to leave?” Ur den gemensamma dansen

“Säg nej till foder som bildar metan Snälla för min skull bli vegan”

Ur kossans låt

“Det är slut för mig mina barr trillar av min stam blir vit. Det är bara ni

människor som kan göra något nu.” Ur granens opera

Klimatteatern fotspår

Bakom föreställningen låg Kulturhuset Barbacka och Kristianstads klimatk-ontor. Föreställningen regisserades av Lena Holmgren, i rollerna var Anton Olsson som kossan, Louise Björndahl som granen, Sofia Prytz som isbjörnen, Agnes Maltesson som papegojan, Rikard Hasslinger som professorn och jag, Hampus Algotsson, som apan. All musik gjordes av Henrik Knutsson.

29

LINKöPINGI Linköping har vi under våren hållit in-fobord på skolor, deltagit i debatt i sam-band med valet till Europaparlamentet samt sprungit Blodomloppet i Linköping. I samband med valet deltog vi även med Miljöpartiet i Linköpings aktioner. Nu i sommar har vi tagit lite ledigt, men ändå deltagit på Grön Ungdoms Prideläger samt i Prideparaden. I samband med detta del-tog vi i en aktion med temat hetero (årets Pride-tema) på Sergels torg i Stockholm.Evelina Alsén

JämTLAND Grön Ungdom Jämtland har inte varit så aktiva under sommaren på grund av att många har varit bortresta. Men vi kickar igång hösten med att ha Norrlandshelgen i Östersund och i samband med det kom-mer vi även att ha en helgträff för GU:are från hela Norrland.Amanda Henriksson

HäRNöSANDI Härnösand kommer vi framöver tillsam-mans med aktiva medlemmar i Örn-sköldsvik att jobba mycket med det or-ganisatoriska för att ha en stark avdelning inför nästa val. Vi vill bland annat bilda regionen Grön Ungdom Västernorrland.linn olauson

UPPSALANu är Grön Ungdom Uppsala igång igen!Vi hade ett litet planeringsmöte, med många nya medlemmar som väntas vara aktiva!

Vi bestämde att vi ska ha möte varje on-sdag klockan 17.30 i vår lokal på Kungs- ängsgatan 12. Vi har fika! Kom och häng med oss!Ett kalendarium kommer snart att skick-as ut till alla medlemmar. Kolla också in vår blogg gu-uppsala.blogspot.com där vi skriver lite då och då om vad vi gör.Simon rosén, Ordförande GU Uppsala

STRäNGNäSLokalavdelning Strängnäs startar upp!Nu i dagarna kommer vi gröna i Strängnäs göra allt för att starta upp en lokal avdel-ning. Vi vill gärna samla ihop de politiskt aktiva liksom de smått intresserade för ett informationsmöte om vad det är vi kom-mer att hålla på med. Mötet kommer att äga rum den 16 september i kommun-huset kl. 18:00 - 20:00. Vi kommer bland annat att få höra Grön Ungdoms språkrör Jakop Dalunde prata om grön ideologi, vi kommer att diskutera kring den lokala politiken samt vad vi i Strängnäs kan göra för skillnad. Man kan komma som rutin-erad GU:are, eller bara som smått intresse-rad av grön ideologi och vad vi i Grön Un-gdom håller på med. Ta gärna med några vänner, eller familj! Kort sagt: ALLA är välkomna! På plats bjuds också lite fika. Om du vill veta mer så kan du mejla GUStrangnas@live.se. Du kan också ringa till CV Reimers: 0762637082, eller Ella Pe-trini: 0738497846.reimers och Ella Petrini

30

Hoppas sommaren och solen har tagit bort de slitna valarbetarkänslorna från EP-valet och att vi redan nu kan vi se fram emot en ny valrörelse. Planerandet inför riksdagsvalet 2010 börjar redan i år och eftersom en valrörelse kan vara så ut-manande, peppande och kul är det viktigt börja i tid. Det kommer krävas hårt men roligt arbete av oss i oppositionen, för att vända svensk politik i rätt riktning. Nästa år kommer att bli ett valår för hela Grön Ungdom och ingen GU:are kommer att missa det. Vi ska fokusera och mobilisera för att göra Sverige och världen mer tän-kande, kännande, agerande och grönare.

Det finns så många möjligheter till att en-gagera sig. Om du tvivlar, kontakta FS så hittar vi på något ihop!

Som vanligt har det varit en hel del lö-pande uppgifter för FS, som personalans-var, möten och ekonomiska beslut. Grön Ungdoms demokratiplan har uppdaterats och används nu av riks- och lokalavdeln-ingar. Ett jämställdhetsnätverk har kom-mit igång inom GU och vi har planerat inför jämställdhetskurser. Nätverket för unga kandidater har också startat och är öppet för alla GU:are som är nyfi kna på och/eller vill representera Miljöpartiet

I i kommun- och landstingsfullmäktige mm. GU:s språkrör och andra har synts en hel del i samband med politikerveckan i Almedalen. Vi har också planerat inför höstens fördjupningskurs med klimat-tema - Grönt Forum. Det kommer att bli en spännande och utvecklande kurs., en En riktig energikick i höstmörkret. Så Vi hoppas nu att vi alla ses på Grönt Forum i november!

Grön Ungdoms förbundsstyrelse 09/10genom Tove Stibe

Förbundsstyrelsen på sistone

31

Grönt Forum 2009

Tanken med Grön Ungdoms Grönt Fo-rum är att erbjuda ett komplement till riksårsmötet i fråga om stora riksaktiv-iteter. Arrangemanget skall ge ett stort utrymme för djup och öppen politisk diskussion och debatt, något som det späckade mötesschemat för RÅM inte alltid ger möjlighet till. Vi hoppas att helgen skall fungera som en mötesplats för förbundets medlemmar och bidra till nätverkande och gemenskap för medlemmar från hela Sverige. I år kommer temat för helgen vara ”Klimat”. Med 2010 års riksdagsval allt närmare vill Grön Ungdom genom Grönt Forum ge dig möjligheten att diskutera kring, reflektera över och fördjupa dina kunskaper i klimatpoli-tiken: hur vår tids ödesfrågor skall lö-sas. Målet är inte endast att ge dig som deltagare verktygen och kunskapen för att placera klimatfrågan i fokus under valrörelsen. Helgen är också avsedd att kreativt arbeta för att lyfta möjliga vä-gar att stärka och utveckla den klimat-politik som Miljöpartiet idag driver. Grönt Forum 2009 kommer att hål-las i Eskilstuna den 13-15 november. Anmälan sker på Grön Ungdoms hem-sida där också ytterligare information och eventuella uppdateringar kring arrangemanget finns att tillgå. Sista an-mälningsdag är 29/10.

Jämställdhetskurs!Göteborg: 2/10 - 4/10Sundsvall: 9/10 - 11/10Områden som kommer tas upp under kursen är queerfeminism, härskartekni-ker, ekofeminism,våld i relationer och grön jämställdhets politik. För mer in-formation kolla in kalendariet på www.gronungdom.seFrågor? Göteborg: mikaela.persson@mp.se Sundsvall: linn.olauson@mp.se

Grön Ungdom RiksPustegränd 1-3118 20 Stockholm

E-post: gu@mp.seGittan: Kansliet.GU Tel: 08-588 32 902

FörbundssekreterareLinnea Haglund linnea.haglund@mp.seTel: 070-277 10 70

RIKSKANSLIET

REGIONER GRöNA STUDENTER

LOKALT

region Stockholm Elina Åberg gusthlm@mp.se

Väst Richard Andersson Klinsman richardanderssonklinsman@gmail.com

Skåne Alex Lindskog alex.lindskog@mp.se

Norr Ellika Nordström ellika.nordstrom@mp.se

Rikskansliinfo@gronastudenter.sePustegränd 1-3118 20 StockholmTel 08-588 329 05

kristianstad Hampus Algotsson hampus.algotsson@mp.se

linköping Evelina Alsén evelina.alsen@mp.se

Hudiksvall Matilda Andersson mat_tilda@hotmail.com

Skaraborg Herman Andersson herman.andersson@mp.se

lerum-Alingsås Daniel Eriksson daniel.eriksson@mp.se

Gävle Konstantinos Erlandsson konstanti-noserlandsson@hotmail.com

malmö Jens Göransson jens.goransson@mp.se

Jämtland Amanda Henriksson amanda.henriksson@mp.se

kFV Caspar Johannius caspar.johannius@mp.se

trestad Anna Karlsson anna.karlsson@mp.se

Sto Niklas Larsson niklas.larsson@first.tjorn.se

Göteborg Joakim Larsson joakim.larsson@mp.se

Eskilstuna Matilda Lindstrand ma_tilda92@hotmail.com

Värmland Valdemar Möller valdemar.moller@mp.se

Helsingborg Jesper Nielsen portsmouthfigurations@gmail.com

Härnösand Linn Olauson linn.olauson@mp.se

landskrona Mikaela Persson mikaela.persson@mp.se

Sundsvall Mathias Rex mathias.rex@mp.se

Uppsala Simon Rosén myskoxen@gmail.com

Gotland Joakim Sjögren joakim.sjogren@mp.se

Umeå Viktoria Such viktoria.such@mp.se

Norrbotten Erik Thor erik.thor@mp.se

Örebro Marcus Thörn marcus.thorn@mp.se

FöRBUNDSSTYRELSEN

Maria Ferm*Språkrör073-443 33 78

Jakop Dalunde*Språkrör070-248 58 64

Thony Andreasson*Kassör

Fredrik Frangeur*Sammankallande

Andreas Petersson*

Linn Olauson*

Tove Stibe*

Viktoria Such*

Mikaela Persson*

Christian Valtersson*

Anders Lindell*

Om förbundetGrön ungdom bildades 1986 som Miljöpar-tiet de Grönas ungdomsförbund. Vi är det enda ungdomsförbund som står för samma politik som moderpartiet. Alla i Grön Ung-dom är också medlemmar i Miljöpartiet.

Vi tar hänsyn till människor, djur och

natur över hela världen och verkar för mer helhetssyn, mångfald och långsiktlighet. Vår vision är en värld där alla kan åtnjuta livskvalitet och slippa onödigt lidande. För att komma dit ifrågasätter vi tankar och normer som idag genomsyrar politiken och vardagslivet.

Större delen av vårt enskilda arbete bedrivs av enskilda medlemmar och lokalavdeln-ingar, men vi är även aktiva på riksnivå och inter-nationellt. I Grön Ungdom genomför vi kurser, aktioner, skolbesök, föreläsningar, diskussioner och annat som medlemmar vill engagera sig i gärna i samarbete med andra delar i den gröna rörelsen.

*=fornamn.efternamn@mp.se

KALLELSE TILL RIKSÅRSMÖTE

Härmed kallas du till Grön Ungdoms Riksårsmöte valåret 2010. Mötet kom-mer att hållas i Stockholm den 19-21 februari. Lokaler, kostnader och praktisk information kring anmälan och deltagande meddelas senare på vår hemsida www.gronungdom.se. Under mötet skall det väljas ledamöter till förbundsstyrelsen och övriga förtroendeuppdrag, politiska och organisatoriska motioner skall behandlas och givetvis utgör riksårsmötet en fantastisk möjlighet att träffas, ha roligt och utbyta erfarenheter.

Kommande riksdagsval och Grön Ungdoms valrörelse kommer att hamna i fokus under mötet. Ta chansen och var med på plats för att diskutera och besluta om vår planering och strategi inför ett grönt riksdagsval!

Anmälan kommer endast att kunna ske digitalt via ett anmälningsformulär på hemsidan. Sista anmälningsdatum är den 5 februari kl. 16:00, men anmälning-savgiften är lägre fram till den 8 januari så anmäl dig i god tid!

Motioner till riksårsmötet skall vara kansliet tillhanda senast den 15 januari. Mo-tionerna mejlas till gu@mp.se. Mejlet märks ”Motion RÅM 2009”. Namnge gärna motionen för att förenkla för mötesdeltagare att orientera sig i möteshandlingarna. I motionen ska det finnas minst en att-sats samt tydligt framgå vem som är mo-tionär. Om flera medlemmar vill stå bakom en motion eller ge stöd till en motion behöver kansliet få mejl från varje enskild person där detta framgår.

När en avdelning lägger motioner behöver vi få in ett protokoll som styrker att avdelningen fattat beslut gällande motionen (alternativt få protokollet faxat eller skannat via mejl till kansliet). Utan protokoll kommer den som skickat in motionen stå som ensam motionär.

Vill du söka stöd från Grön Ungdom för en motion som du kommer att lägga till Miljöpartiets kongress är det mycket bra om detta uppges. Tänk också på att mo-tionsstopp till MP:s kongress är samma datum som för RÅM, 15/1.

Resa, kost och logi ingår i deltagaravgiften. Resor bokas i samråd med förbunds-kansliet som också kan svara på frågor gällande årsmötet: gu@mp.se eller 08 – 588 32 901/902. Tveka inte att höra av dig om du undrar över något!

Posttidning BBegränsad eftersändningVid definitiv avflyttning återsändes försändelsen med den nya adressen på baksidan.

AvsändareAvtryckGrön UngdomPustegränd 1-3118 20 Stockholm