1

Patientregistret för 2009 ur ett DRG-perspektiv

2

Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustra-tioner är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2011-9-7

Publicerad www.socialstyrelsen.se, september 2011

3

Förord

Detta är den trettonde rapporten som presenterar DRG-statistik med patient-registret som underlag. Förhoppningsvis bidrar rapporterna både till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av bra verk-tyg för sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården. Rapporten ges ut årligen. Cecilia Dahlgren, Janos Nagy och Lisbeth Serdén vid Enhe-ten för Öppna Jämförelser har sammanställt rapporten.

Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur DRG-statistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida under Statistikdatabaser samt den pivottabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 2.

Rapportens målgrupper är ekonomer, vårdpersonal, administratörer och andra som har intresse för DRG-statistik.

Stockholm i augusti 2011

Mona Heurgren Enhetschef Öppna Jämförelser Avdelningen för Statistik och Utvärdering

4

5

Innehåll

Förord ............................................................................................................ 3Sammanfattning ............................................................................................ 7Bakgrund ....................................................................................................... 8

Syfte ..................................................................................................................... 9

Metod ................................................................................................................... 9

Tolkning av materialet ..................................................................................... 11

DRG-statistik för slutenvård på Internet ....................................................... 11

Resultat ........................................................................................................ 13Volymer slutenvård i Patientregistret ............................................................ 13

Övergripande beskrivning av vården ............................................................. 13Registreringsmönster på sjukhusnivå ......................................................................... 15

Öppenvård i Patientregistret ........................................................................... 17Dagkirurgi ................................................................................................................... 18

Litteratur ...................................................................................................... 22

BILAGA 1 Registreringsmönster per sjukhus 2009 24 BILAGA 2 Underlagsdata i pivottabell för 2009 se separat Zipfil

6

7

Sammanfattning

I rapporten visas utvecklingen i svensk sjukvård för ett flertal variabler • Medelvårdtiden för somatisk slutenvård (exklusive geriatrik och

psykiatri) var 4,5 dagar per vårdtillfälle år 2009 och har minskat med 0,5 dagar jämfört med 1998.

• Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 17 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspecifika gruppen, följd av rörelseorganens sjukdomar och sjukdomar i matsmältnings-organen med cirka 11 procent vardera.

• Gruppering av medicinsk grunddatas betydelse slår igenom vid en granskning av registreringsmönstret per sjukhus. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från drygt fyra till en diagno-ser per vårdtillfälle på sjukhusnivå och med ett genomsnitt på 2,7 diagnoser per vårdtillfälle.

• Tre fjärdedelar av sjukhusen har kodat två eller fler diagnoser per vårdtillfälle 2009

• De vanligaste dagkirurgiska besöken är hudingrepp och kataraktope-rationer. Kataraktoperationer utförs idag nästan uteslutande i dagki-rurgi.

• Graden av poliklinisering, det vill säga hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med slutenvård, skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska besök i förhållande till vårdtillfällen i slutenvård har Blekinge, Halland, Skåne och Stockholm i nämnd ordning.

• Det är signifikant säkerställt att aktiv användning av DRG som er-sättningssystem samt utbildning av personal i klassifikation och vårddokumentation, ökar registreringen av antalet relevanta bidia-gnoser per vårdkontakt.

• Det inte finns något starkt samband mellan antal vårdtillfällen per patient i sluten vård och antalet besök per patient i dagkirurgi. Landsting med högst respektive lägst antal vårdtillfällen per patient har lika många besök i dagkirurgi per patient.

Med hjälp av detta material (rapport inkl den fil med Pivottabell och inter-aktiv DRG statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrel-sens webbplats) kan det enskilda landstinget eller sjukhuset ta fram uppgif-ter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna data.

8

Bakgrund

Med sekundär patientklassificering avses system och verktyg som är skapa-de för att gruppera enskilda patienters vårdhändelser till grupper som har både medicinsk och resursmässig relevans. Det mest spridda systemet i dag är DRG, diagnosrelaterade grupper, som innebär att primärklassificerade diagnoser och åtgärder grupperas till DRG-koder enligt en förutbestämd algoritm. Genom att vårdtillfällena delas in i cirka 1 000 grupper för sluten-vård, öppenvård och psykiatrisk vård, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case-mix), avsevärt mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk- och resurs-homogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt ”språk” mellan exempelvis ekonomer och medicinskt verksamma. Socialstyrelsen har till uppgift att samordna det nationella arbetet med sekundär patientklassificering i Sverige och att admi-nistrera det svenska patientregistret.

De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Socialstyrelsen ska i nära samarbete med regioner och landsting medverka till att utveckla bra sekun-dära patientklassificeringssystem för användning hos huvudmännen samt att tillgodose de nationella organisationernas behov av verktyg för nationella uppföljningar. Ytterligare användningsområden för NordDRG;

• Gruppering av sjukvården i NordDRG; landstingen använder idag DRG i cirka 90 procent av slutenvården samt i 80 procent av öp-penvården

• Ersättningssystem i slutenvård; 65 procent av sjukvården ersätts med NordDRG samt 30 procent för öppenvården

• Beskrivning och uppföljning av sjukvård på olika nivåer • Produktivitets- och effektivitetsberäkningar • Benchmarking • Styrning av sjukvård • Underlag i nationalräkenskaperna (SCB)

I Socialstyrelsens uppdrag ingår att fungera som ett kunskapscenter när det gäller sekundär patientklassificering i Sverige. Socialstyrelsen ska också delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssy-stem.

Den årliga uppdateringen av NordDRG sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för vali-dering och uppdatering av systemet.

9

Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. Materialet (denna rapport inklusive filen med en pivottabell och interaktiv DRG-statistik från statistikdatabaserna på Socialstyrelsens webbplats) ger för det enskilda landstinget, sjukhuset eller kliniken möjlighet att ta fram uppgifter för att använda som referens till egna uppföljningar

Metod

.

Socialstyrelsens patientregister innehåller patientdata för hela rikets soma-tiska slutenvård och cirka 80 procent av all specialiserad öppenvård avseen-de läkarbesök. I patientregistret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vårdtillfälle, som var vården utförts (sjukhus och klinik) uppgif-ter om den aktuella patienten (ålder, kön, hemort etc.) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I patientregistret ingår dock inga kostnadsdata. Patientdata redovisade i denna rappor omfat-tar alla de vårdkontakter som finns i patientregistret 2009, förutom psykiat-risk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, ef-tervård, konvalescensvård, sjukhemsvård samt dagmedicinsk vård. Materia-let är grupperat med version 2009 av NordDRG-SWE-Classic för slutenvår-den och NordDRG-SWE-Full för öppenvården. Materialet är helt otrimmat, det vill säga inga extrema vårdtider har tagits bort, om inget annat anges. Samtliga vårdtillfällen i databasen är klinikvårdtillfällen, det vill säga in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå.

Som mått på vårdtid används dagar. De är beräknade enligt den gängse definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid DRG-gruppering används dock begreppet vårddagar som är vårdtid plus en dag.

Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren också en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Dia-gnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1–9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientregistret 20009 för sluten somatisk vård.

Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård

Kod Klartext Vårdtillfällen Andel %

0 Grupperingen utförd 1 386 560 98,82 1 Huvuddiagnos saknas 10 340 0,74 2 Kön för patienten saknas 0 0 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 2 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 373 0,03 5 För hög ålder för aktuell diagnos 130 0,01 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 5 125 0,37 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 487 0,03 9 Annat fel 122 0,01 Totalt 1 403 139 100,00

10

Den statistik som presenteras i rapporten utgår från de vårdtillfällen där grupperingen är korrekt utförd (kod 0) och som utgör 98,8 procent av pati-entregistret enligt urval. Det innebär att de vårdtillfällen där det förekommer något fel (koderna 1–9) under 2009 inte ingår i underlaget till presentatio-nen.

Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudi-er av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Fullständigheten i de obligatoriska variablerna granskas, så som sjukhus, personnummer, huvuddiagnos samt yttre orsak till skada eller förgiftning. Koderna som används för olika variabler testas också, lik-som att datumangivelserna har giltiga värden. I samband med kvalitetstes-terna rättas de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. I patientregistret 2009 (enligt urval, se Metod) var det 0,7 procent av vårdtill-fällena i somatisk akutsjukvård som saknade huvuddiagnos.

Två valideringsundersökningar av huvuddiagnoser i Patientregistret har genomförts av Socialstyrelsen tillsammans med Socialmedicinska institu-tionen vid Uppsala universitet och WHO-centret för klassifikation av sjuk-domar. Studierna avsåg vårdtillfällen 1986 och 1990.

Socialstyrelsen har även genomfört en studie med syfte att uppskatta eventuell under- eller överrapportering av fall med akut hjärtinfarkt i pati-entregistret åren 1987 och 1995. År 2003 uppdaterades studien till och med år 2000.

I samarbete med en doktorand från Karolinska Institutet har Socialstyrel-sen genomfört en valideringsstudie på fall med akalasia (oförmåga att föra föda vidare genom matstrupen och relaxera övre magmunnen) i Patientre-gistret 1965 – 2003. Studien finns dokumenterad i avhandlingen Risk Indi-cators for Esophageal Cancer, Kazem Zendehdel och övriga 2007.

Socialstyrelsen har i samarbete med Karolinska Institutet också genom-fört en valideringsstudie som berör pancreatit (inflammation i bukspottskör-teln), studien är dock ännu inte publicerad. I en artikel publicerad i British i BMC Public Health i juni 2011 så redovisas alla diagnosstudier gjorda på patientregistret (Jonas F. Ludvigsson och övriga 2011).

Jämförelsetalen med 1998–2009 i rapporten är hämtade från patientre-gistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG.

Ett tillägg från och med 2007 års rapport är att dagkirurgi från Patientre-gistrets öppenvårdsdatabas presenteras, se avsnittet Öppenvård i patientre-gistret. År 2009 är det fjärde året som det är möjligt att beskriva dagkirurgi i DRG-termer enligt den av Socialstyrelsens definition baserad på DRG, nämligen grupper i spannet DRG 003O-521O med undantag av dialys (DRG 317O & 317P), förlossningar (DRG 373O) farmakologiska aborter (DRG 381P), kemoterapi (DRG 410O & 492O), rehabilitering (DRG 462O) samt respiratorbehandling (DRG 475O) som har definierats som dagmedi-cin. Dessutom ingår 20 grupper i serierna 700 och 800. Beskrivningen av dagvård i DRG-termer finns beskriven i dokumentet ” DRG-baserad defini-tion av dagsjukvård, dagkirurgi och dagmedicin 2009”, Socialstyrelsen.

De dagkirurgiska grupperna i spannet 003O - 521O är mer resurskrävande än övriga dagkirurgiska grupper och de har alla motsvarighet i slutenvårds-logiken vilket gör att man kan följa polikliniseringsgraden över tid.

11

En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader.

Statistiken för dagkirurgi har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården.

Tolkning av materialet Jämförelsetalen, till exempel i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning:

• Omhändertagandet efter vårdtillfället. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med geriatrik och kommun, samt till-gång till hemsjukvård och patienthotell.

• Skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan. • Skillnader i patienternas situation och förutsättningar (till exempel

ålder och ensamboende). • Skillnader i effektivitet på sjukhusen.

Eftersom det kan finnas många orsaker till spridning bland jämförelsetalen rekommenderas en viss försiktighet i tolkningen av resultaten.

Logiken i NordDRG-grupperaren går ut på att gruppera primärklassifice-rade diagnoser och åtgärder till för varje vårdkontakt DRG-koder. De pri-märklassificerade vårdtillfällena utgör grundmaterialet för den sekundära patientklassificeringen. Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid granskning av registreringsmönster.

Hässleholms sjukhus kan nämnas som ett enskilt exempel där registre-ringen av primärkoder låg under en genomsnittlig nivå 1998, för att år 2009 ha landets näst högsta antal diagnoskoder per vårdtillfälle med i genomsnitt 4,4 diagnoser per vårdtillfälle. Högst antal hade Simrishamns sjukhus med i genomsnitt 4,6 diagnoser per vårdtillfälle år 2009. Genomsnittet i landet var 2,7 diagnoser per vårdtillfälle år 2009. År 1998 kodades som mest 2,7 dia-gnoskoder per vårdtillfälle och genomsnittet i landet var 1,7 diagnoser per vårdtillfälle.

DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens förstasida under ru-briken”Jag vill söka och anmäla” och sedan ”Statistikdatabasen”. Presenta-tionsverktyget är interaktivt, dvs. besökaren utformar själv statistikuttaget. Det finns heller inga fasta tabeller att hämta hem. DRG-statistiken omfattar antal vårdtillfällen, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel pati-enter över 75 år, beräknad medelvårdtid, DRG-vikt samt uppgifter för åren 1997–2009. Redovisningen finns på MDC, samt på landstings- sjukhus- och kliniknivå. Resultaten redovisas i tabeller, diagram, trender samt kartor.

För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogas en pivottabell i Excel med patientdata för år 2009, se bilaga 2. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas (den innehåller dock ingen information som kan kopplas till enskilda individer) med den lägsta nivån sjukhus-klinik-DRG. Detta innebär att man i materialet kan analysera enskilda klinikers DRG-profiler, jämföra den egna klinikens medelvårdtider med andra kliniker i övriga lan-

12

det etc. Pivottabellen finns även utlagd på Socialstyrelsens webbsida. Pivot-tabellen tillåter ett friare val av uttag av data men ger i stället inga färdiga presentationer. Datauttaget sammanställs i tabeller och diagram av den en-skilde användaren.

13

Resultat

Volymer slutenvård i Patientregistret Det nationella Patientregistret för slutenvård år 2009 har grupperats enligt NordDRG version 2009. NordDRG-SWE-Classic bygger på primärklassifi-cering enligt ICD-10. Materialet innehåller inte de vårdtillfällen som inte var fullständigt rapporterade i något avseende, och inte heller psykiatrisk vård, geriatrik samt hälso- och sjukvård i särskilt boende, se Metod. Bortfal-let från patientregistret utgjorde en procent. Kvar finns 1 403 139 vårdtill-fällen med 6 364 303 dagars vårdtid som underlag till bearbetning.

Totalt sett har antalet vårdtillfällen i patientregistret varierat omkring 1,5 miljoner per år de senaste 10 åren. Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antal vårdtillfällen analyse-rade i denna rapport och tidigare rapporter i denna serie.

Övergripande beskrivning av vården De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från DRG-statistiken i Socialstyrelsens Statistikdatabaser. Statisti-ken är till viss del bearbetad i Excel.

DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddia-gnosen i 25 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories (MDC).

1 100 000

1 200 000

1 300 000

1 400 000

1 500 000

1 600 000

Patientregistret

Vårdtillfällen i rapporterna

14

Tabell 1 Fördelning av vårdtillfällen per MDC 2009

MDC-text Vårdtillfällen Andel %

00 Pre-MDC 2176 0,2

01 Sjukdomar i nervsystemet 118634 8,5

02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 11850 0,8

03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 55193 3,9

04 Andningsorganens sjukdomar 102489 7,3

05 Cirkulationsorganens sjukdomar 238329 17,0

06 Matsmältningsorganens sjukdomar 150723 10,7

07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel 43315 3,1

08 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 159534 11,4

09 Sjukdomar i hud och underhud 30511 2,2 10 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnes-omsättningssjukdomar 34785 2,5

11Sjukdomar i njure och urinvägar 62141 4,4

12 Sjukdomar i manliga könsorgan 18177 1,3

13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 30933 2,2

14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 136096 9,7

15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 19005 1,4 16 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet 16552 1,2 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 27579 2,0

18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 32437 2,3 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 18967 1,4

21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 26606 1,9

22 Brännskador 1181 0,1

23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 35208 2,5

24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 1564 0,1

30 Bröstkörtelsjukdomar 12565 0,9

40 MDC-övergripande problem 16589 1,2

99 Ospecifik eller felaktig information Totalt 1403139 100,0

I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen per huvuddiagnoskategori. Högsta frekvensen vårdtillfällen har MDC 5 ”Cirkulationsorganens sjukdo-mar”, följt av MDC 8 ”Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv” på andra plats. MDC 6 ”Sjukdomar i matsmältningsorganen” följer på tredje plats och på fjärde plats MDC 14 ”Graviditet och förlossningar”.

Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt den gängse definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Medelvårdtiden sjunker stadigt i landet. År 1998 var medelvårdtiden 5,0 dagar per vårdtillfälle, för att år 2009 vara 4,5 dagar. Medelvårdtiden skiljer sig åt mellan landstingen och för år 2009 hade Landstinget i Dalarna den kortaste medelvårdtiden med 3,8 dagar per vårdtillfälle, medan Kronoberg, Blekinge och Västman-land hade den längsta medelvårdtiden med 5,2 dagar. Till viss del uttrycker

15

medelvårdtiden effektivitet i vården där kort vårdtid antyder effektivare vård. Andra faktorer som påverkar vårdtiden, är organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Allt mer av den slutna vården överförs till öppenvård, vilket talar för ökade vårdtider för de kvarvarande vårdtillfällena i den slutna vården. Organisationen av den geriatriska vården skiljer sig åt mellan landstingen. Stockholms läns landsting har t.ex. särskil-da geriatriska kliniker som inte inryms inom den slutna vården enligt den definition som används i denna rapport, medan andra landsting inkluderar den geriatriska vården under medicin.

Tabell 2 Medelvårdtid per landsting 1998–2009

Medelvårdtid Förändring i procent Landsting 1998 2009 av mvt 1998-2009 Stockholm 4,32 4,34 0,4 Uppsala 5,36 4,86 -9,4 Södermanland 4,93 4,57 -7,3 Östergötland 5,15 4,31 -16,4 Jönköping 5,05 4,11 -18,6 Kronoberg 5,71 5,21 -8,8 Kalmar 4,69 3,93 -16,1 Gotland 5,21 4,37 -16,1 Blekinge 5,34 5,19 -2,8 Skåne 5,32 4,73 -11,2 Halland 5,19 4,48 -13,7 Västra Götaland 4,99 4,59 -8,0 Värmland 5,73 4,95 -13,5 Örebro 4,71 4,49 -4,7 Västmanland 6,23 5,16 -17,1 Dalarna 4,25 3,81 -10,3 Gävleborg 4,72 4,55 -3,6 Västernorrland 5,36 4,34 -19,1 Jämtland 5,10 5,10 0,1 Västerbotten 5,67 4,81 -15,1 Norrbotten 5,70 4,63 -18,7 Riket 5,03 4,54 -9,7

Registreringsmönster på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har utan tvekan stor betydelse och inverkan på DRG-resultatet. Vilka samband finns mellan grundregistrering och resultat, och vilka olikheter går att spåra i regi-streringspraxis? I tabell 3 redovisas registreringsmönster utifrån olika vari-abler. En totaltabell över registreringsmönstret för samtliga sjukhus åter-finns i bilaga 1. Materialet är dock inte standardiserat och därför tas ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig när det gäller ålder eller sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med i tolkningen av skillna-der mellan sjukhusen.

16

Tabell 3. Registreringsmönster per sjukhus 2008 Sorterat efter sjukhus med genomsnittet eller fler diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle (vtf)

Sjukhus Vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder

Procent över 75 år

Simrishamns sjukhus 1 292 6,5 4,6 77 62

Hässleholms sjukhus 7 946 5,1 4,4 69 43

Kalix lasarett 3 292 5,6 4,1 69 39

Kiruna lasarett 1 973 6,2 4,0 68 44

Trelleborgs lasarett 5 525 6,1 3,8 70 43

Landskrona lasarett 3 769 5,6 3,7 70 45

Falkenbergs sjukhus 213 9,5 3,6 72 55

Enköpings lasarett 5 071 6,0 3,6 67 39

Ängelholms sjukhus 6 229 6,0 3,5 71 43

Skellefteå lasarett 10 404 5,0 3,4 58 33

Arvika sjukhus 5 513 4,9 3,4 68 44

Piteå Älvdals sjukhus 5 442 5,9 3,4 69 41

Sabbatsbergs sjukhem 3 388 11,8 3,4 85 88

Motala lasarett 6 416 6,5 3,4 68 40

Köpings lasarett 6 031 5,4 3,4 70 47 Norrlands Universitetssjuk-hus 33 513 4,8 3,3 55 22

Halmstads sjukhus 23 668 4,4 3,3 55 29

Lindesbergs lasarett 5 186 5,2 3,3 68 42

Torsby sjukhus 4 955 5,9 3,3 69 45

Värnamo sjukhus 10 619 4,4 3,3 58 31

Lycksele lasarett 5 611 4,7 3,2 62 34

Norrtälje sjukhus 6 758 3,9 3,2 64 34

S:t Görans sjukhus 28 476 3,3 3,1 64 36

NU-sjukvården 35 574 5,0 3,1 56 30

Kungälvs sjukhus 8 547 4,6 3,1 64 32

Ystads lasarett 11 463 3,7 3,1 57 29

Gällivare lasarett 4 988 4,5 3,1 57 31

Sala lasarett 422 28,1 3,1 77 65

Sunderbyns sjukhus 21 629 4,1 3,0 53 24

Varbergs sjukhus 18 022 4,7 3,0 60 32

Kullbergska sjukhuset 3 343 5,6 2,9 70 41

Avesta lasarett 2 287 3,7 2,9 71 47

Huddinge sjukhus 43 280 4,1 2,9 50 18

Nyköpings sjukhus 11 015 3,8 2,9 61 32

Västerviks sjukhus 10 888 3,2 2,8 55 28

Ljungby lasarett 5 645 5,0 2,8 64 38

Universitetssjukhuset i Lund 50 958 5,2 2,8 53 22

Höglandssjukhuset 14 273 3,9 2,8 61 37

Danderyds sjukhus 45 867 3,5 2,8 54 23

Blekingesjukhuset 22 062 5,2 2,8 61 33

Oskarshamns sjukhus 4 366 5,0 2,8 69 42

17

Universitetssjukhuset MAS 50 694 4,4 2,7 55 28

Länssjukhuset Kalmar 22 720 4,1 2,7 57 30

Akademiska sjukhuset 53 208 4,8 2,7 53 21

Mälarsjukhuset 23 398 4,8 2,7 54 26

Totalt 1 403 139 4,5 2,7 56 27

I tabell 3 har sjukhusen sorterats efter antal diagnoser per vårdtillfälle (vtf). De sjukhus som har uppnått genomsnittet eller fler diagnoser per vårdtillfäl-le finns med i tabellen. Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtillfälle hade ökat till 2,7 för år 2009. Det sker en generell ökning av antalet dia-gnoskoder per vårdtillfälle i Sverige men ökningen sker långsamt. År 1997 kodades 1,7 diagnoskoder per vårdtillfälle Det är färre diagnoskoder än vad som registreras i andra länder, men Sverige närmar sig sakta nivån utom-lands. I Australien registrerades 3,2 diagnoskoder per vårdtillfälle redan år 2000/2001.

De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG, se tabell 3. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar dia-gnosregistreringen, när DRG används som ersättningssystem. Förutsatt att kodningen är rätt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården. Ett ökat antal diagnos-koder ger en förutsättning för bättre beskrivning av vården, men det är inte alltid säkert att kvaliteten i kodningen blir bättre. Fler diagnoskoder per vårdtillfälle tyder dock på att det finns ett större intresse för kodning.

Kodningskvaliteten i Socialstyrelsens patientregister är en angelägen frå-ga då registret har en mycket bred användning. Patientregistret (PAR) an-vänds reguljärt till statistik (officiell statistik, webbstatistik på SKL, SCB och SoS, samt internationell statistik OECD, EuroStat, NOMESCO m.fl.). PAR utgör underlag för beräkning av det kommunala utjämningssystemet, epidemiologiska studier, forskning och andra analyser av sjukvården. PAR används också som underlag för nationella produktivitetsjämförelser och för öppna indikatorbaserade jämförelser av sjukvårdens effektivitet. Andra an-vändningsområden för PAR är som underlag för utveckling av sekundära beskrivningssystem och underlag för verksamhetsuppföljning, patient-strömmar m.m.

Öppenvård i Patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från s.k. dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret 1997. Från år 2001 finns även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök, exklusive de som sker i primärvården1. Se fotnot 1. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofull-ständiga. PAR i öppenvård omfattar cirka 10 miljoner besök per år huvud-sakligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas cirka 2,5 mil-joner besök från privata vårdgivare. 1 Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 6 § förordningen (2008:26) om patientregister hos Socialstyrelsen

18

Det är möjligt att beskriva öppenvård med NordDRG eftersom grupper för dagkirurgi och polikliniska endoskopier finns i NordDRG-systemet se-dan 2003. Grupper för medicinsk öppenvård tillfördes NordDRG år 2006. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medicinska åt-gärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från 1 januari 2007 men har fun-nits tillgängligt från 2005. Med den definition som används för dagkirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möjligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vården från år 2006.

Dagkirurgi De statistikpresentationer som redovisas under avsnittet är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård 2009. Statistiken finns inte presenterad på annat sätt. År 2009 redovisades ca 540 000 dagkirurgiska vårdkontakter enligt ovan nämnda definition i PAR. Dagkirurgi omfattar drygt 5 procent av öppenvården i PAR.

Vilka är de vanligaste åtgärderna i dagkirurgi? En lista på de 15 mest fre-kventa grupperna presenteras i tabell 4.

Tabell 4 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2009 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall (koderna behö-ver justeras till texterna)

DRG DRG-text

Antal dag-kirurgiska besök

Antal vtf i motsvarande slutenvårds-DRG

Andel dag-kirugiska besök jmf med vtf i slutenvården

825O Hudexcisioner och biopsier, kortvård 81690 0 826O Hudingrepp, övriga, kortvård 62133 0 039O Linsoperationer utom discission av sekundär katarakt, kortvård 62039 463 99,3

222O Knäoperationer utom diagnostiska artroskopier, kortvård 19610 2611 88,2 229O Hand- och handledsoperationer utom på större leder, kortvård 16166 4346 78,8

041O Extraokulära operationer exkl ögonhåla, kortvård 15274 105 99,3

036O Operationer på retina, kortvård 14778 0 381O Kirurgisk abort, kortvård 14762 4418 77,0

006O Operationer på karpaltunnel, kortvård 11633 99 99,2

162O Operationer av inguinala och femorala bråck, kortvård 10889 2173 83,4

364O Skrapning, konisering och radioaktiva inlägg, kortvård 9588 1186 89,0

231O Lokal excision och avlägsnande av internt fixationsmtrl utom i höft och lår, kortvård 8688 995 89,7

060O Operationer på tonsiller och adenoid, kortvård 8556 2887 74,8 359O Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, kortvård 7656 8914 46,2

225O Fotoperationer, kortvård 7527 1062 87,6

Tabell 5 visar fördelning av dagkirurgiska besök per MDC jämfört med slu-tenvårdens vårdtillfällen.

19

Tabell 5 Fördelning av dagkirurgiska besök per MDC jämfört med antal besök per vårdtillfällen i slutenvård 2009

MDC-text Dagkirurgiska besök Andel %

Slutenvård vårdtillfällen

Antal dagkirur-giska besök per

vtf i slutenvård

00 Pre-MDC 89 0,0 2 176 0,04

01 Sjukdomar i nervsystemet 14 220 2,6 118 634 0,12 02 Sjukdomar i öga och närliggande organ 100 884 18,6 11 850 8,51

03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 44 618 8,2 55 193 0,81

04 Andningsorganens sjukdomar 1 879 0,3 102 489 0,02

05 Cirkulationsorganens sjukdomar 13 915 2,6 238 329 0,06

06 Matsmältningsorganens sjukdomar 27 308 5,0 150 723 0,18 07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspott-körtel 2 094 0,4 43 315 0,05 08 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 86 004 15,9 159 534 0,54 09 Sjukdomar i hud och underhud 158 928 29,4 30 511 5,21

10 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar 335 0,1 34 785 0,01

11Sjukdomar i njure och urinvägar 14 977 2,8 62 141 0,24

12 Sjukdomar i manliga könsorgan 11 473 2,1 18 177 0,63

13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan 26 444 4,9 30 933 0,85

14 Graviditet, förlossning och barnsängstid 18 769 3,5 136 096 0,14

15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd 0 0,0 19 005 0,00

16 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet 479 0,1 16 552 0,03 17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer 1 004 0,2 27 579 0,04 18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV 301 0,1 32 437 0,01 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 193 0,0 18 967 0,01 21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter 1 327 0,2 26 606 0,05 22 Brännskador 108 0,0 1 181 0,09 23 Andra och ospecificerade hälsoproblem 6 844 1,3 35 208 0,19 24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador 3 0,0 1 564 0,00

30 Bröstkörtelsjukdomar 4 631 0,9 12 565 0,37

40 MDC-övergripande problem 4 257 0,8 0 0,00

99 Ospecifik eller felaktig information 0 0,0 16 589 0,00

Totalt 541 084 100,0 1 403 139 0,39

Fördelningen av dagkirurgiska besök per MDC skiljer sig väsentligt från slutenvårdens fördelning per MDC. De flesta dagkirurgiska besök återfinns under MDC 09 Sjukdomar i hud och underhud med 29,4 procent av besöken i dagkirurgi och mer än fem besök per vårdtillfälle i slutenvård. Näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 18,6 procent av dagkirurgin. Det går hela 8,5 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i MDC 02. Totalt utförs 0,4 dagkirurgiska besök per vårdtillfällen i slutenvård. Det kan sägas uttrycka mått på polikliniseringsgrad, dvs. hur stor del av specia-

20

listvården som utförs i öppna vårdformer. Det är ett viktigt mått på utveck-ling och effektivisering av vården samt också av stor betydelse vid jämförel-se av kostnader i vården.

Förekomsten av dagkirurgiska operationer skiljer sig naturligt åt mellan landstingen. För att andelsmässigt kunna bedöma dagkirurgiska besök i re-spektive landsting har besöken ställts mot antalet vårdtillfällen i slutenvård, polikliniseringsgraden, se tabell 6.

Tabell 6 Antal dagkirurgiska besök och antalet vårdtillfällen i slutenvård per landsting samt antalet dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård 2009

Landsting Antal dag-kirurgiska besök

Antal vtf i sluten vård

Antal dagkirur-giska besök per vtf i sluten vård

Stockholm 121 345 273 020 0,44 Uppsala 16 332 58 279 0,28 Södermanland 17 083 39 249 0,44 Östergötland 25 258 65 477 0,39 Jönköping 22 361 50 530 0,44 Kronoberg 6 743 25 248 0,27 Kalmar 17 175 37 974 0,45 Gotland 3 171 9 686 0,33 Blekinge 11 774 22 062 0,53 Skåne 87 962 188 803 0,47 Halland 22 114 44 743 0,49 Västra Götaland 55 169 231 349 0,24 Värmland 17 706 38 275 0,46 Örebro 18 055 49 081 0,37 Västmanland 16 517 39 145 0,42 Dalarna 15 673 45 843 0,34 Gävleborg 15 915 43 291 0,37 Västernorrland 13 396 35 502 0,38 Jämtland 5 752 17 996 0,32 Västerbotten 16 182 49 528 0,33 Norrbotten 14 420 37 324 0,39 Uppgift saknas 981 734 Totalt 541 084 1 403 139 0,39

I genomsnitt går det 0,39 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet. Några landsting har fler besök än andra per vårdtillfälle, flest har Blekinge, Halland, Skåne och Värmland i nämnd ordning. Sprid-ningen mellan landstingen är allt från 0,53 till 0,24 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle. För år 2006 gick det 0,36 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet. Därmed har en ökning av polikliniseringsgraden har skett jämfört med år 2006. Det finns en förväntan om att en utflyttning av de enklare patienterna till dagkirurgi skulle innebära att de svårare sjuka blir kvar och därmed borde medelvårdtiden öka i den slutna vården.Teorin att en ökad polikliniseringsgrad höjer medelvårdtiden i slutenvård visar en-bart ett svagt samband med antal dagkirurgiska besök( en korrelationskoef-ficient på 0,0771). Det finns andra förhållanden som påverkar medelvårdti-

21

den och som beskrivits tidigare i texten vilket inte tagits hänsyn till i beräk-ningen.

Utvecklingen av ett dagkirurgiskt beskrivningssystem är ett viktigt fram-steg i en bättre beskrivning av vården och vårdpraxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av vårdpraxis i landet.

Ett försök att visa hur vården utnyttjas på patientnivå presenteras i dia-gram 2. Jämförelse har gjorts mellan hur mycket patienterna utnyttjar vår-den i antal vårdtillfällen per patient och antalet besök i dagkirurgi. Av dia-grammet framgår att det inte finns något starkt samband mellan antal vård-tillfällen per patient och antalet besök i dagkirurgi. Landsting med högst respektive lägst antal vårdtillfällen per patient har lika många besök i dagki-rurgi per patient.

Det går att se diagrammet ur ett annat perspektiv; dvs hur mycket vård pa-tienterna får per landsting för de insatta resurserna.

Diagram2. Antal vårdtillfällen per patient samt antal dagkirurgiska besök per patient 2009

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

1,60

1,80

2,00

Landsting

Ant

al b

esök

/vtf

Antal vtf per patientAntal besök per patient

22

Litteratur

Karlsson, Å. Serdén, L. – Vårdkostnader och vårdtider 2007 för NordDRG - en sammanställning av material från Sveriges kommuner och Landstings kostnadsdatabas 2007. Socialstyrelsen 2009. Klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Systematisk förteck-ning. Socialstyrelsen 1997 Myren, K-J. – Vårdkostnader 1996. DRG-jämförelser av sjukhus och klini-ker. Stockholm: 1998. (Spri rapport 474)

Patientregistret – Utskrivningar från slutenvård 1964-2007, Kvalitet och innehåll. Socialstyrelsen 2008 Serdén, L. - Patientregistret för 1997 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 1999 Serdén, L. - Patientregistret för 1998 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2001 Serdén, L. - Patientregistret för 1999 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2001

Serdén, L. - Patientregistret för 2000 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2002.

Serdén, L. - Patientregistret för 2001 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2003. Serdén, L. - Patientregistret för 2002 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2004. Serdén, L. - Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2006. Serdén, L. - Patientregistret för 2004 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2006. Serdén, L. - Patientregistret för 2005 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2007. Serdén, L. - Patientregistret för 2006 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2008.

23

Serdén, L. - Patientregistret för 2007 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2009. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced the number of secondary diagnoses in health care ad-ministrative data? Health Policy 2003;65(2):101-107 Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. – Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddo-kumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102:1530-1537 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret Spetz, C-L. Åkesson, L-O. - Hjärtinfarkter 1987-1996. Socialstyrelsen 1998.

Spetz, C-L. Köster, M. - Hjärtinfarkter 1987-2000. Socialstyrelsen 2003.

Vägledning till NordDRG-se, version 2008, Socialstyrelsen 2008.

Värdering av diagnoskvaliteten för akut hjärtinfarkt i patientregistret 1987-1995. Socialstyrelsen 2000. Zendehdel K. Risk Indicators for Esophageal Cancer, Karolinska Institutet 2007 DRG-baserad definition av dagsjukvård, dagkirurgi och dagmedicin 2009, Socialstyrelsen 2009. Kvalitet och innehåll i patientregistret - Utskrivningar från slutenvården 1964–2007 och besök i specialiserad öppenvård (exklusive primärvårdsbe-sök) 1997–2007, Socialstyrelsen 2009, Artikelnummer: 2009-125-15 Ludvigsson, J.F., Andersson, E., Ekbom, E. et al. (2011). External review and validation of the Swedish national inpatient register. BMC Public Health, 11(450):1–16.

24

Bilagor

Bilaga 1. Registreringsmönster per sjukhus 2009 Bilaga 2. Underlagsdata i pivottabell för 2009 (Excel-fil)

25

Bilaga 1 Registreringsmönster per sjukhus 2009

Sjukhus Vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder

Procent över 75 år

Akademiska sjukhuset 53 208 4,8 2,7 53 21

Alingsås lasarett 6 787 5,3 2,6 69 44

Arvika sjukhus 5 513 4,9 3,4 68 44

Avesta lasarett 2 287 3,7 2,9 71 47

Blekingesjukhuset 22 062 5,2 2,8 61 33

Bollnäs sjukhus 4 707 4,9 2,1 71 45

Danderyds sjukhus 45 867 3,5 2,8 54 23

Enköpings lasarett 5 071 6,0 3,6 67 39

Ersta sjukhus 2 693 9,0 2,4 60 22

Fagersta lasarett 291 16,2 2,0 77 62

Falkenbergs sjukhus 213 9,5 3,6 72 55

Falu lasarett 30 551 3,8 2,2 54 26

Finspångs lasarett 616 7,9 2,4 78 68

Frösunda center 310 24,3 2,1 46 2

Furuhöjdens Rehabiliteringshem 1 073 6,1 1,1 69 34

Förenade Care AB, ASIH-enheter 794 39,5 1,1 70 32

Gällivare lasarett 4 988 4,5 3,1 57 31

Gävle sjukhus 25 220 4,7 2,3 57 28

Halmstads sjukhus 23 668 4,4 3,3 55 29

Helsingborgs lasarett 30 933 4,3 2,6 54 27

Huddinge sjukhus 43 280 4,1 2,9 50 18

Hudiksvalls sjukhus 13 364 4,1 2,4 58 32

Härnösands sjukhus 124 24,5 2,3 51 1

Hässleholms sjukhus 7 946 5,1 4,4 69 43

Höglandssjukhuset 14 273 3,9 2,8 61 37

Jakobsbergs sjukhus 572 33,0 0,0 68 30

Kalix lasarett 3 292 5,6 4,1 69 39

Karlskoga lasarett 9 322 4,5 2,7 62 37

Karlstads sjukhus 27 807 4,8 2,5 55 29

Karolinska sjukhuset 60 611 4,1 2,6 44 13

Kiruna lasarett 1 973 6,2 4,0 68 44

Kristianstads sjukhus 19 994 4,4 2,7 54 26

Kullbergska sjukhuset 3 343 5,6 2,9 70 41

Kungsbacka sjukhus 352 2,9 1,7 58 23

Kungälvs sjukhus 8 547 4,6 3,1 64 32

Köpings lasarett 6 031 5,4 3,4 70 47

Landskrona lasarett 3 769 5,6 3,7 70 45

Lindegårdens behandlingshem 657 11,8 1,2 44 5

Lindesbergs lasarett 5 186 5,2 3,3 68 42

26

Fortsättning Bilaga 1 Ljungby lasarett 5 645 5,0 2,8 64 38

Ludvika lasarett 2 062 4,1 2,5 74 55

Lycksele lasarett 5 611 4,7 3,2 62 34

Länssjukhuset Kalmar 22 720 4,1 2,7 57 30

Löts Rehabiliteringscentrum 451 4,0 1,5 56 11

Löwenströmska sjukhuset 765 6,7 1,0 58 16

Mora lasarett 10 943 3,8 2,5 63 37

Motala lasarett 6 416 6,5 3,4 68 40

Mälargården 137 18,9 2,1 69 28

Mälarsjukhuset 23 398 4,8 2,7 54 26

Mössebergs Kurort & Behandlingscenter 211 11,8 1,0 54 1

NU-sjukvården 35 574 5,0 3,1 56 30

Nacka sjukhus 1 397 10,1 1,1 56 14

Norrlands Universitetssjukhus 33 513 4,8 3,3 55 22

Norrtälje sjukhus 6 758 3,9 3,2 64 34

Nyköpings sjukhus 11 015 3,8 2,9 61 32

Ortopediska Huset 915 2,6 1,0 64 18

Oskarshamns sjukhus 4 366 5,0 2,8 69 42

Piteå Älvdals sjukhus 5 442 5,9 3,4 69 41

Privat vårdgivare 918 2,8 1,2 57 9

Privat vårdgivare 3 474 3,3 1,1 61 14

Rosenlunds sjukhus 600 11,3 1,7 45 5

Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs 1 042 3,9 1,0 55 10

Ryhov, länssjukhus 25 638 4,1 2,5 52 23

Röda Korsets sjukhus 798 13,2 1,0 68 35

S:t Eriks sjukhus 1 666 2,1 1,3 60 20

S:t Görans sjukhus 28 476 3,3 3,1 64 36

Sabbatsbergs Närsjukhus 676 1,9 0,9 59 13

Sabbatsbergs sjukhem 3 388 11,8 3,4 85 88

Sabbatsbergs sjukhus 18 1,0 1,0 40 0

Sahlgrenska universitetssjukhuset 110 012 4,4 2,4 50 20

Sala lasarett 422 28,1 3,1 77 65

Simrishamns sjukhus 1 292 6,5 4,6 77 62

Sjukhemmet hatten 248 68,6 0,0 65 23

Skaraborgs sjukhus 39 066 4,8 2,6 58 31

Skellefteå lasarett 10 404 5,0 3,4 58 33

Sollefteå sjukhus 6 388 5,0 2,4 64 38

Spenshults reumatikersjukhus 1 544 2,0 60 13

Stora Sköndals sjukhem 255 32,1 1,4 59 4

Sunderbyns sjukhus 21 629 4,1 3,0 53 24

Sundsvalls sjukhus 20 916 4,0 2,1 56 29

SÄ-sjukvården 30 445 4,5 2,5 56 30

Södersjukhuset 56 579 3,5 2,5 53 24

Södertälje sjukhus 10 890 3,3 2,5 56 24

27

Fortsättning Bilaga 1 Torsby sjukhus 4 955 5,9 3,3 69 45

Trelleborgs lasarett 5 525 6,1 3,8 70 43

Universitetssjukhuset MAS 50 694 4,4 2,7 55 28

Universitetssjukhuset i Linköping 37 236 4,1 2,2 53 21

Universitetssjukhuset i Lund 50 958 5,2 2,8 53 22

Universitetssjukhuset Örebro 34 573 4,4 2,4 54 24

Vantörs psyk. sektor 569 12,1 1,4 41 5

Varbergs sjukhus 18 022 4,7 3,0 60 32

Vidarkliniken 207 17,3 1,0 54 8

Visby lasarett 9 686 4,4 1,8 59 31

Vrinnevisjukhuset 21 209 4,0 2,6 54 27

Värnamo sjukhus 10 619 4,4 3,3 58 31

Västerviks sjukhus 10 888 3,2 2,8 55 28

Västerås lasarett 32 401 4,7 2,4 55 27

Växjö lasarett 19 603 5,3 2,5 56 28

Ystads lasarett 11 463 3,7 3,1 57 29

Ytterö behandlingshem 80 124,1 2,0 45 1

Ängelholms sjukhus 6 229 6,0 3,5 71 43

Örnsköldsviks sjukhus 8 074 4,3 2,3 60 33

Östersunds sjukhus 17 996 5,1 2,1 56 30

-- 734 1,3 1,0 54 8

Totalt 1 403 139 4,5 2,7 56 27