Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Patienters uppfattning av att samtala om

sexuell funktion efter stroke

Författare Handledare Cornelia Göransson Mona Pettersson Victoria Karlsson Examensarbete i huvudämne 15hp Examinator Sjuksköterskeprogrammet 180hp Barbro Wadensten 2018

ABSTRACT Background: Sexual dysfunction in stroke survivors is individually and will affect, among

other things, the desire and sexual satisfaction of both sexes. Stroke patients have expressed

that sexuality is an important subject to treat in stroke rehabilitation, but it has been found that

it is one of the disabilities that is often overlooked by healthcare professionals.

Aim: The study aims to investigate whether stroke patients experienced that they have

received conversations about sexual function with health care professionals and which

elements that are important. This study helps to identify needs of improvements regarding

conversations about sexual function in patients after stroke.

Method: The study was based on a descriptive cross-sectional design using the sample study

among visitors and systematic selection. The study consisted of a quantitative survey study

involving a total of 42 participants. The study has followed EPN's ethical guidelines. The

study was conducted as part of the improvement work at the medical rehabilitation center,

Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Main result: The patients were positive about having a conversation about sexual intercourse,

but only 19% of the respondents had received the question. Most respondents wanted the

subject to be addressed in the early phase of acute hospitalization in order to continue working

on the subject later in the rehabilitation.

Conclusion: In order to generalize the results, more research is needed, but from this study it

is evident that the subject is requested. Healthcare professionals should establish guidelines

for conversations in order to personalize and to make it a natural part of nursing so that either

young or elderly patients will be overlooked.

Keywords: Stroke, sexual function, conversation, patients, survey.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell dysfunktion kan se olika ut för personer som drabbats av stroke och kan

påverka bland annat lust och sexuell tillfredsställelse hos båda könen. Patienter med stroke

har uttryckt att sexualitet är ett viktigt ämne att behandla i rehabilitering efter stroke, dock har

det framkommit att det är den funktionsnedsättning som ofta förbisetts av sjukvårdspersonal.

Syfte: Studien syftar till att undersöka huruvida strokepatienter uppfattat att de fått samtala

om sexuell funktion samt vilka faktorer som är viktiga för patienten i samband med ämnet.

Detta för att identifiera eventuella förbättringsbehov gällande samtal om sexuell funktion hos

patienter efter stroke.

Metod: Studien gjordes utifrån en deskriptiv tvärsnittsdesign där urvalen

väntrumsundersökning och systematiskt urval användes. Studien bestod av en kvantitativ

enkätstudie där totalt 42 respondenter deltog. Studien har följt EPNs forskningsetiska

riktlinjer. Studien genomfördes som en del av förbättringsarbetet på

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Huvudresultat: Respondenterna i studien var positiva till samtal om sexuell funktion, men

endast 19% hade fått frågan. De flesta respondenter önskade att ämnet togs upp redan i

slutenvården för att möjliggöra vidareutveckling av samtalet senare under rehabiliteringen.

Slutsats: Det krävs mer forskning för att kunna generalisera resultatet, men utifrån den här

studien kan det ses att ämnet är efterfrågat. Sjukvårdspersonal bör skapa riktlinjer för

samtalets genomförande för att underlätta individanpassning samt att det ska bli en naturlig

del inom omvårdnaden så att varken yngre eller äldre patienter förbises.

Nyckelord: Stroke, sexuell funktion, samtal, patienter, enkätstudie.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND ............................................................................................................................. 1

Stroke .................................................................................................................................... 1

Sexuell dysfunktion .............................................................................................................. 1

Sexuell dysfunktion efter stroke ......................................................................................... 2

Samtal kring sexuell funktion ............................................................................................. 3

Professionens betydelse i samtalet ...................................................................................... 4

Samtal under rehabiliteringstiden ...................................................................................... 5

Hendersons behovsteori ....................................................................................................... 5

Problemformulering ............................................................................................................ 6

Syfte ....................................................................................................................................... 6

Frågeställningar .................................................................................................................... 6

METOD ..................................................................................................................................... 6

Design .................................................................................................................................... 7

Urval ...................................................................................................................................... 7

Väntrumsundersökning ...................................................................................................... 7

Systematiskt urval .............................................................................................................. 7

Inklusions- och exklusionskriterier .................................................................................... 8

Bortfall ............................................................................................................................... 8

Bakgrundsdata ................................................................................................................... 8

Kontext .................................................................................................................................. 9

Datainsamlingsmetod .......................................................................................................... 9

Missivbrev .......................................................................................................................... 9

Enkät .................................................................................................................................. 9

Reliabilitet och validitet ................................................................................................... 10

Tillvägagångssätt ................................................................................................................ 11

Insamling på mottagningen .............................................................................................. 11

Postutskick ....................................................................................................................... 11

Forskningsetiska överväganden ....................................................................................... 12

Bearbetning och analys ...................................................................................................... 12

RESULTAT ............................................................................................................................. 13

Respondentens uppfattning av samtal om sexuell funktion efter stroke. ..................... 13

Var och av vem samtalet önskas ....................................................................................... 14

Samtalets innehåll och kommunikationssätt ................................................................... 15

Jämförelser med faktorn kön ........................................................................................... 16

Jämförelse med faktorn födelseår .................................................................................... 18

Samband mellan året de fick stroke och om de fått samtal ........................................... 19

DISKUSSION .......................................................................................................................... 20

Resultatdiskussion .............................................................................................................. 21

Respondentens uppfattning av samtal om sexuell funktion efter stroke. ......................... 21

Var och av vem samtal önskas ......................................................................................... 22

Samtalets innehåll och kommunikationssätt .................................................................... 23

Jämförelser med faktorn kön ........................................................................................... 24

jämförelser med faktorn födelseår ................................................................................... 25

Samband mellan året de fick stroke och om de fått samtal .............................................. 25

Metoddiskussion ................................................................................................................. 26

Slutsats ................................................................................................................................ 26

REFERENSER ........................................................................................................................ 28

BILAGA 1A. MISSIVBREV UTDELNING PÅ MOTTAGNING ........................................ 32

BILAGA 1B. MISSIVBREV POSTUTSKICK ...................................................................... 34

BILAGA 2. ENKÄT ................................................................................................................ 36

1

BAKGRUND Stroke

Stroke, även kallat slaganfall, är ett akut tillstånd som påverkar blodförsörjningen i hjärnan. I

Sverige drabbas ungefär 25 000 personer av stroke varje år och av dessa är var fjärde person

under 70 år. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, men tack vare bra

omvårdnad samt en välutvecklad akut medicinsk vård har dödligheten minskat (Ericson &

Ericson, 2012; Socialstyrelsen, 2017). Stroke kan bero på antingen en hjärninfarkt eller

hjärnblödning. Hjärninfarkt orsakas av ocklusion, det vill säga, en av hjärnans artärer

blockeras antingen av emboli eller trombos. Hjärnblödning innebär att ett kärl brister och blod

läcker ut i hjärnvävnaden. Både hjärninfarkt och hjärnblödning orsakar ischemi i den

drabbade delen av hjärnan, vilket innebär att hjärnvävnaden skadas eftersom nervcellerna inte

får tillräckligt med syre och glukos (Ericson & Ericson, 2012). Hos en person som har

drabbats av stroke kan symtomen vara likartade, oavsett om den orsakats av en infarkt eller en

blödning. Symtomen visas ofta snabbt, men varierar i styrka. Vid blödningar är det vanligt

med huvudvärk, illamående, kräkningar, sänkt medvetandegrad eller medvetslöshet. Till

skillnad från blödning är det vid hjärninfarkt vanligt att det sker en förlamning med

känselbortfall på motsatt kroppshalva jämfört med vart infarkten ägt rum. Det är även vanligt

med talsvårigheter, synnedsättning samt förändrade mentala funktioner (Ericson & Ericson,

2012). Rehabiliteringen efter stroke äger vanligtvis rum på en strokeenhet där ett team

kopplas till patienten. Teamet är multidisciplinärt och består vanligen av läkare,

sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped och

kurator. Rehabiliteringen individanpassas genom att träningen anpassas efter patientens behov

och önskemål. Ett av rehabiliteringens viktigaste mål är att patienten ska klara vardagliga

aktiviteter, som exempelvis den personliga hygienen, toalettbesök, påklädning, äta och

förflytta sig själv (Ericson & Ericson, 2012).

Sexuell dysfunktion

Brattberg, Bohm Starke och Swartling (2017) har beskrivit att sexuell dysfunktion generellt

kan visa sig på olika sätt som exempelvis nedsatt lust, olust, och nedsatt funktion. Nedsatt lust

innebär att det känns ointressant, meningslöst eller tråkigt med sex. Vid olust känner personen

ett obehag antingen inför sig själv eller inför sin partner. Samlagssmärta hos kvinnan kan vara

djup eller ytlig smärta i samband med penetrerande samlag. Anhedonisk orgasm innebär att

kroppen når den punkt i stimuleringen då rytmiska muskelsammandragningar i bäckenbotten

2

sker hos kvinnor och ejakulation hos män, trots att ingen upplevd orgasm eller

tillfredsställelse sker. Erektil dysfunktion kan visas genom att styvheten eller varaktigheten

ändras. Ejakulationsproblematik kan visa sig på olika sätt som exempelvis att ejakulation sker

tidigare än önskat eller att ejakulation uteblir. Den vanligaste behandlingsmetoden vid sexuell

dysfunktion är psykologisk, det vill säga icke-farmakologisk behandling och består vanligen

av samtal. Vid en del diagnoser är det även möjligt att behandla farmakologiskt som

komplement till den psykologiska behandlingen (Brattberg et al., 2017).

Sexuell dysfunktion efter stroke

En av de funktionsnedsättningar efter stroke som det talas minst om är sexuell dysfunktion

(Korpelainen, Kauhanen, Kemola, Malinen & Myllylä, 1998). Grenier-Genest, Gérard och

Courtois (2017) har beskrivit att sexuell dysfunktion kan se olika ut för personer som drabbats

av stroke och kan påverka bland annat lust och sexuell tillfredsställelse hos båda könen.

Korpelainen och medarbetare (1998) har visat att även aspekter som antal samlag, erektion,

ejakulation, sekretbildning och orgasm minskat efter stroke. Bugnicourt, Hamy, Canaple,

Lamy och Legrand (2014) har beskrivit att vid uppföljning ett år efter stroke framkom det att

en tredjedel av patienterna upplevde att de hade en nedsatt sexuell funktion. Sensoriska

störningar har inte visats ha något samband med sexuell dysfunktion. Det har visats att det

finns ett samband mellan nedsatt motorisk förmåga och sexuell dysfunktion (Bugnicourt et

al., 2014). Yilmaz, Gumus, Yilmaz, Akkurt och Odabas (2017) har visat att sexuell

dysfunktion hos kvinnor med stroke var relaterat till svårighetsgraden i sjukdomstillståndet,

nivån av självständighet samt sjukdomsrelaterad depression. Det har därför föreslagits att det

vid återbesök görs en utvärdering av den sexuella dysfunktionen, depressionens djup och

nivån av fysisk funktion. Tamam, Tamam, Akil, Yasan och Tamam (2008) har beskrivit att

det inte fanns någon skillnad i sexuell funktion hos kvinnor vare sig de hade vänster eller

högersidig hjärnskada. Winder och medarbetare (2017) har visat i sin studie att 61,5% av

männen som fått stroke hade en bristande erektionsförmåga och därmed diagnostiserades med

en strokerelaterad erektions dysfunktion. Jung, Kam, Choi, Jae, Lee och Hyun (2008) har

studerat patientgruppen män med stroke där det framkom att de vanligaste orsakerna till

sexuell dysfunktion var avsaknad av lust, följt av fysiskt obehag samt ofullständig erektion.

Tamam och medarbetare (2008) har beskrivit att hos män fanns det en tendens till att det var

vanligare med avsaknad av eller minskad erektion då skadan var på höger hjärnhalva, jämfört

med om den var på vänster hjärnhalva. Oyewole, Ogunlana, Gbiri och Oritogun (2017) har

poängterat att sexualitet är en normal del av livet. Dock berörs inte alltid ämnet då en del

3

kulturer och religioner ser det som något privat och intimt och därför inte förväntas samtala

om. Sexuell dysfunktion efter stroke har visats påverka patientens livskvalitet fysiskt, men

framförallt på en psykosocial nivå och därför nödvändigt att behandlas i

strokerehabiliteringen (Oyewole et al., 2017). En studie som hade ett annat resultat var Jung

och medarbetare (2008) som beskrivit att 92,8% av patienterna med sexuell dysfunktion ansåg

att det var onödigt med någon form av behandling och 76% ansåg sig nöjda med deras

nuvarande sexliv.

Samtal kring sexuell funktion

Patienter med stroke har uttryckt att sexualitet är ett viktigt ämne att behandla i rehabilitering

efter stroke, dock har det ofta förbisetts av sjukvårdspersonal (Stein, Hillinger, Clancy &

Bishop, 2013). Nilsson, Fugl-Meyer, von Koch och Ytterberg (2017) har visat att samtal om

sexualitet efter stroke var sällsynt och diskuterades vanligen i samband med information om

biverkningar vid medicinering. Flera forskare (Nilsson et al., 2017; Seymour & Wolf, 2014)

har beskrivit att patienter med stroke upplevde att kommunikation med sjukvårdspersonal var

varierande och endast ett fåtal patienter hade fått möjlighet till samtal om sexualitet efter

stroken, trots att behov av detta identifierades. Flera studier (Calabrò & Bramanti, 2014;

Schmitz & Finkelstein, 2010) har visat att utanför den farmakologiska behandlingen var

lämplig rådgivning en av de viktigaste och mest underskattade återhämtningsfaktorer vid

sexuell dysfunktion. Rådgivningen bör inkludera rätt information till patienten för att hjälpa

patienten och dennes partner att återfå intimitet. Tidigare forskning (Grenier-Genest et al.,

2017; Schmitz & Finkelstein, 2010) har visat att många patienter och deras partners känt sig

obekväma med att samtala om sex och samlevnad. De ansåg det viktigt att sjukvårdspersonal

är öppna och bekväma med att prata om och diskutera sexualitet. Flera forskare (Kautz, Van

Horn & Moore, 2018; Schmitz & Finkelstein, 2010) har beskrivit att patienternas åsikt om hur

information ska framföras var varierande. Vissa patienter och deras partners ansåg att

gruppsamtal inte passade dem, medan andra ansåg att samtal i stödgrupper kompletterande

informationen från sjukvårdspersonal. Flera studier (Nilsson et al., 2017; Stein et al, 2013) har

visat att en del par önskade att de fått samtala om sexualiteten då rädsla fanns för att drabbas

av en ny stroke, bli skadad eller råka skada sin partner. De hade även obehagskänslor för sig

själv och sin partner vilket gjorde att de inte hade sex. Rädslan har därför visats vara en

anledning till att det tar lång tid innan par tillsammans är trygga i att ha ett sexuellt umgänge

efter stroke. Schmitz och Finkelstein (2010) har beskrivit att patienter påpekat vikten av att få

information om säkerheten vid sex efter stroke för att undvika obefogad rädsla. Mellor,

4

Greenfield, Dowswell, Sheppard, Quinn och McManus (2013) har visat på att följande ämnen

var vanligast att samtala om; säkerheten vid sex, tidpunkt för att återuppta sex,

erektionsproblematik, samt normaliteten i att inte vilja ha sex. Song, Oh, Kim och Seo (2011)

har beskrivit att patienter som tillsammans med sin partner mottog samtal om sexuell funktion

upplevde en ökad kunskapsnivå. De uppnådde dessutom en sexuell tillfredsställelse och ökad

frekvens i högre grad än de par som inte fick samma information. Flera forskare (Schmitz &

Finkelstein, 2010; Seymour & Wolf, 2014), har beskrivit att patienter uttryckt följande

punkter där de ansåg att rehabiliteringen efter stroke varit bristande; det fanns ingen möjlighet

att prata om sexuell funktion med vårdgivare, diskussioner kring sexuell dysfunktion var

nästintill obefintliga, informationen som gavs var inte individanpassad samt saknades

personal som var utbildad i samtal kring sexuell funktion.

Tidigare forskning har visat att sexualitet är ett ämne där kunskapen varit bristande hos

sjukvårdspersonal inom strokerehabilitering. Detta har lett till att sjukvårdspersonal undvikit

ämnet alternativt att de talat diskret om det istället för rakt på sak (Grenier-Genest et al., 2017;

Richards, Dean, Burgess & Caird, 2016; Schmitz & Finkelstein, 2010). Mellor och

medarbetare (2013) kom fram till att det fanns en del strukturella hinder vad gällde sexualitet

efter stroke, som exempelvis att det inte var ett inpräglat ämne inom strokerehabiliteringen.

En del sjukvårdspersonal uppgav att de inte ens tänkt tanken, medan andra såg det som ett

olämpligt ämne att diskutera med patienterna (Mellor et al., 2013). Grenier-Genest och

medarbetare (2017) har beskrivit att en del sjukvårdspersonal på rehabiliteringscenter inte

ansåg att sexualitet var viktigt och startade därför inte upp ämnet om inte patienten själv

efterfrågade det.

Professionens betydelse i samtalet

Nilsson och medarbetare (2017) har visat att patienter uppgett att det kan vara svårt att själv

inleda samtal om ämnet sexuell funktion och därför önskat att det funnits någon form av

profession som ska ha till uppgift att samtala om ämnet. En del patienter har upplevt det svårt

och problematiskt när de först fått hjälp av sjukvårdspersonal med hygienen, för att senare få

samtal om sexualitet och intimitet från samma person (Nilsson et al., 2017). Flera studier har

beskrivit att de flesta patienter ansåg att det var rehabiliteringsteamets uppgift att initiera till

diskussion och information. Patienterna poängterade även att det inte spelade någon roll

vilken profession som gav dem information eller diskuterade sexuell dysfunktion så länge

personen var närvarande, bekväm och att de ingav förtroende (Grenier-Genest et al., 2017;

5

Schmitz & Finkelstein, 2010). Stein och medarbetare (2013) har beskrivit att de flesta

strokepatienter önskat att i första hand samtala med en läkare, i andra hand med en

sjuksköterska och i tredje hand med en sjukgymnast/fysioterapeut.

Samtal under rehabiliteringstiden

Forskning (Nilsson et al., 2017; Schmitz & Finkelstein, 2010; Seymour & Wolf, 2014; Stein

et al., 2013) har visat att patienter upplevde att samtal om sexuell funktion inte gavs vid en

lämplig tidpunkt i rehabiliteringen. Patienter som överlevt stroke hade varierande preferenser

för när i återhämtningen och rehabiliteringen som de ville samtala kring och få råd om

sexualitet. En del patienter önskade få samtal direkt vid utskrivning från slutenvården, medan

andra ville få samtalet först en tid efter insjuknandet. Patienterna påpekade även vikten av att

vårdpersonal initierar till samtal regelbundet under rehabiliteringstiden för att informationen

ska kunna ges vid lämplig tidpunkt (Nilsson et al., 2017; Schmitz & Finkelstein, 2010;

Seymour & Wolf, 2014; Stein et al., 2013). Kautz och medarbetare (2018) har beskrivit att de

flesta patienter ansåg att den första informationen skulle ges direkt efter insjuknande, men

endast vara grundläggande för att ge möjlighet att utveckla senare i rehabiliteringen.

Patienterna ansåg även att det var viktigt att tidigt starta en kedja av samtal som fortsätter över

en längre tid. Samtalen bör ledas av erfaren personal som kan ge rekommendationer samt

starta tankar och beteenden som patienten kan jobba vidare på (Kautz et al., 2018). Schmitz

och Finkelstein (2010) har beskrivit att patienter uttryckte att skriftlig information är viktig,

men bör kompletteras med samtal samt diskussion med rehabiliteringspersonal alternativt

videopresentation eller gruppdiskussion. Ng, Sansom, Zhang, Amatya, & Khan (2017) har

beskrivit att majoriteten av de som föredrog att få informationen muntligt önskade minst tre

stycken samtalssessioner. Stein och medarbetare (2013) har beskrivit att patienter önskade i

första hand få skriftlig information och som andrahandsval diskutera ämnet med

sjukvårdspersonal.

Hendersons behovsteori

Henderson (1969) har beskrivit att människan har grundläggande behov som är fysiska och

psykiska. Dessa är gemensamma för alla, men tillgodoses på olika sätt för varje individ.

Vanligtvis tillgodogör sig individen sina behov självständigt, men emellanåt uppstår

situationer som försvårar detta. Henderson (1969) påtalade att en del av god hälsa inkluderar

att individen får de grundläggande behoven uppfyllda. Patienten är mest kunnig om sina egna

behov och hur dessa ska tillgodoses. Behoven varierar beroende på personens ålder, sjukdom,

6

sinnestillstånd, social och kulturell ställning, samt fysisk och intellektuell kapacitet. Det kan

vara aktuellt med omvårdnad för att tillgodose behoven när patienten är sjuk eller har sänkt

vilja och kraft samt brist på kunskap. Sjuksköterskan har till uppgift att se till att patientens

behov uppfylls (Henderson, 1969).

Problemformulering

I Uppsala arbetar Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset, med

patientgruppen stroke. Mottagningen arbetar hela tiden med att utveckla verksamheten för att

därmed kunna ge en bättre vård för de som drabbats av stroke. En viktig del av

förbättringsarbetet på mottagningen rör ämnet sexuell funktion och därför behövs patienternas

åsikter och uppfattning av samtal om sexuell funktion.

Syfte

Studien syftade till att undersöka huruvida strokepatienter uppfattat att de fått samtala om

sexuell funktion samt vilka faktorer som är viktiga för patienten i samband med ämnet. Detta

för att identifiera eventuella förbättringsbehov gällande samtal om sexuell funktion hos

patienter efter stroke.

Frågeställningar

1. Hur uppfattar patienter att sjukvårdspersonal samtalar om sexuell funktion efter stroke?

2. Har det betydelse ur patientperspektiv var samtalet äger rum och vilken profession som

håller i det?

3. Finns det specifika önskemål om hur informationen ges och vilket informationsinnehåll

som samtalet bör ha?

4. Finns det ett samband mellan faktorn kön och någon av följande; om de fått samtal, vilken

profession som önskas eller vilken information som önskas?

5. Finns det ett samband mellan faktorn ålder och någon av följande; om de fått samtal, vilken

profession som önskas eller vilken information som önskas?

6. Finns det ett samband mellan året de fick stroke och om de fått möjlighet till samtal om

sexuell funktion?

METOD Den här studien bestod av en enkätstudie innehållande 13 stycken frågor. Studien har

7

genomförts på Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala och

ingick i mottagningens förbättringsarbete.

Design

Studien har gjorts utifrån en deskriptiv tvärsnittsdesign “cross-sectional design” vilket innebar

att datainsamling skedde vid en tidpunkt där fler variabler studerades hos fler än en

respondent. Syftet med tvärsnittsdesignen var att insamla data som var mätbar. Datans

variabler kunde därefter kopplas samman och som efter granskning visade mönster till olika

samband. Variablers relation kunde därefter studeras, men inte den tidsmässiga relationen, det

vill säga det går inte att härleda vilken variabel som påverkades av den andre. Metoden för

analys bör vara strukturerad för att uppnå en variation i variablerna (Bryman, 2008; Polit &

Beck, 2004).

Urval

De personer som tillfrågades att delta i denna studie var personer som har drabbats av stroke

och som under studieperioden varit i kontakt med Rehabiliteringsmedicinska mottagningen i

Uppsala. Den totala urvalsramen bestod av 100 individer som gjordes från två parallella urval

med lika många planerade utdelningar i varje. Urvalsmetoderna väntrumsundersökning och

systematiskt urval har använts i denna studie.

Väntrumsundersökning

Väntrumsundersökningen innebar att de personer som besökte stroketeamet på mottagningen

under perioden vecka 38 till vecka 42 hösten 2018 fick förfrågan att delta i studien.

Urvalsramen bestämdes till 50 stycken. Ejlertsson (2003) har beskrivit att nackdelen med

väntrumsundersökning var att det inte blir ett slumpmässigt urval, vilket i den här studien kan

visas då de personer som ofta besöker mottagningen hade en större chans att delta i studien än

de som besökte den sällan eller aldrig. De som inte besökte mottagningen under

studieperioden hade möjlighet att bli inkluderade i det systematiska urvalet.

Systematiskt urval

För studien användes urvalsmetoden systematiskt urval genom att alla besvarade remisser

under perioden september 2017 till augusti 2018 till mottagningens stroketeam placerades i en

förteckning utan inbördes ordning. Antalet besvarade remisser var 200 stycken under

perioden exkluderat de som tillhörde väntrumsurvalet. Av dessa 200 remisser var det 50

8

stycken som blev urvalsramen för detta urval. Respondenterna valdes slumpmässigt ut genom

att ett k-värde, det vill säga intervallbredden, räknades ut genom att antalet individer i

populationen divideras med antalet individer i urvalsramen. Starttalet valdes slumpmässigt

från en nummerlista och därefter användes k-värdet för att välja ut kommande individer

(Bryman, 2008; Ejlertsson, 2003; Polit & Beck, 2004). Intervallbredden beräknades 200/50 =

4 vilket innebar att var fjärde person i förteckningen inkluderades i urvalet med start från

starttalet två som slumpmässigt valdes från en lista.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna var att de skulle haft stroke och vara i kontakt med

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala. De patienter som

var förstagångsbesökare på mottagningen exkluderas på grund av att de deltog i en annan

studie under perioden. Exklusionskriterie vid väntrumsundersökningen var om personen hade

en fastställd demensdiagnos registrerad i den patientjournal som sjukvårdspersonalen hade

tillgång till vid mottagningsbesöket.

Bortfall

Sammanlagt delades det ut 72 stycken enkäter. Av de 50 enkäter som var i urvalsramen för

väntrumsundersökning delades 22 stycken ut i samband med mottagningsbesök, vilket

innebar att 28 stycken enkäter från urvalsramen inte delades ut. Av de 22 enkäter som delades

ut så samlades det in 19 stycken. Det postades 50 enkäter varav 23 stycken ifyllda enkäter

returnerades. Enkäter som var blanka och de som inte lämnats in räknades som externt bortfall

och inkluderades inte i resultatet. Väntrumsundersökningen hade ett externt bortfall på tre

enkäter bortsett från de som inte delades ut. Det totala externa bortfallet för de utdelade

enkäterna för båda urvalen var 30 stycken. Till internt bortfall räknades de frågor som inte

besvarats. Alla frågor som besvarats användes i analysen. Det interna bortfallet var totalt 23

frågor fördelat på nio enkäter.

Bakgrundsdata

Det var 42 respondenter som deltog i studien vilket motsvarar 58,3% av de utdelade

enkäterna. Totalt deltog 22 män (52,3%) och 19 kvinnor (45,2%), samt en person som inte

ville uppge kön (2,4%). Medelvärdet för födelseåren var 1961 (range= 49) och medelvärdet

för vilket år de drabbades av stroke var 2016,9 (range=9).

9

Kontext

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala är en

öppenvårdsmottagning som är en specialiserad rehabiliteringsmottagning. Mottagningen

erbjuder rehabilitering för vuxna personer i yrkesverksam ålder som drabbats av bland annat

stroke och Multipel skleros (MS). Många patienter har långvarig kontakt med mottagningen.

På mottagningen har sjukvårdspersonalen ett teambaserat interdisciplinärt arbetssätt, vilket

innebar att flera olika professioner bland annat sexologer arbetar tillsammans med

patienterna. Arbetet grundas på en rehabiliteringsplan som utformats tillsammans med

patienten och utgår från individuella behov (Karlsson, 2018).

Datainsamlingsmetod

Missivbrev

Samtliga patienter som tillfrågats om deltagande har mottagit skriftlig information om studien

genom ett missivbrev som delades ut eller postades tillsammans med enkäten i ett kuvert.

Missivbrevet har utformats med utgångspunkt i de riktlinjer som Centrala

etikprövningsnämnden [EPN] tagit fram. Syftet med missivbrevet var att informera deltagaren

om studiens bakgrund och syfte. Det beskrevs även att deltagandet var frivilligt och samtycke

till deltagande lämnades genom att enkäten fylldes i. Även fördelar och nackdelar av

deltagandet beskrevs. I slutet av missivbrevet beskrevs när studiens resultat skulle finnas att

tillgå samt vilken sekretess som gällde för studien. Kontaktuppgifter till de ansvariga för

studien fanns angivna sist i missivbrevet (Centrala etikprövningsnämnden [EPN], 2017). Det

framgick även i missivbrevet att respondenterna endast skulle delta en gång i studien oavsett

hur många gånger de var i kontakt med mottagningen under perioden. För missivbrev se

bilaga 1a och 1b.

Enkät

En studiespecifik enkät har skapats i samarbete mellan författarna till denna studie och

avdelningschef på Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Det kan vara svårt att fånga patienters uppfattning kring samtal om sexuell funktion med en

enkätstudie. Därför har frågorna utformats med syfte att fokusera på specifika områden av

uppfattningen om ämnet, vilket gjort det möjligt att synliggöra delar av deltagarnas tankar.

Enkäten har utformats utifrån de rekommendationer som Bryman (2008) beskrivit. Enkäten

har gjorts luftig, men samtidigt inte för lång. Layouten har utformats för att vara tilltalade,

konsekvent och stilren på ett sätt som gör strukturen tydlig. Svarsalternativen för de slutna

10

frågorna hade ett vertikalt format för att lättare urskiljas från frågan. Instruktioner för hur

respondenten förväntades svara angavs, exempelvis att det i vissa frågor var tillåtet att ange

flera svarsalternativ (Bryman, 2008). Frågorna har utformats så att de svarar till studiens

syfte.

Enkätfråga ett, två och tre berörde persondata som kön, ålder och vilket år de fick stroke.

Fråga fyra handlade om sjukvårdspersonal samtalat om sexuell funktion, här var

svarsalternativen ja, nej och vet inte/minns inte. De som svarade ja fick svara på fråga fem,

sex och sju som handlade om vilken profession som samtalat, vid vilken vårdinrättning

samtalet hölls, samt hur samtalet om sexuell funktion uppfattades. Dessa tre frågor hade

flervalssvar. Flera alternativ kunde väljas i fråga fem och sex, medan endast ett alternativ

kunde väljas i fråga sju. De som svarat nej eller vet inte/minns inte på fråga fyra fortsatte till

fråga åtta eftersom fråga fem, sex och sju handlade om egna upplevelser och därför inte kunde

besvaras. Från fråga åtta och framåt fick alla deltagare möjlighet att svara. Fråga åtta och nio

handlade om deltagarnas önskan om vilken profession som bör hålla samtal om sexuell

funktion samt vid vilken vårdinrättning samtalet bör hållas. Svaren för dessa frågor var

utformade som flervalssvar där deltagaren fick möjlighet att välja mer än ett alternativ.

Enkätfråga tio berörde huruvida patienter tyckte det var positivt eller negativt att

sjukvårdspersonal samtalar om sexuell funktion, här fick endast ett svarsalternativ väljas. I

fråga elva uppgav respondenterna om det var något speciellt område inom sexuell funktion

som de ansåg viktigt att samtalet ska inkludera. Fråga tolv handlade om hur vården på bästa

sätt kan informera om ämnet. Både fråga elva och tolv hade flervalssvar där flera alternativ

kunde väljas. Sista frågan, fråga tretton, hade fritextsvar där tips och förslag till vården kunde

lämnas. En del frågor hade även plats för möjlighet till motivering. För enkät se bilaga 2.

Reliabilitet och validitet

Reliabilitet handlar om tillförlitlighet och replikerbarhet av studien. I denna studie fastställdes

inte reliabiliteten genom replikering, vilket gör att hög reliabilitet inte kan mätas. Validitet är

däremot ett begrepp som inkluderar teoretisk och begreppsmässig relevans för en studie.

Frågeställningarna och enkätfrågorna utformades efter riktlinjer kring enkätskapande samt i

samråd med avdelningschef och sexologer som har stor kunskap om patientgruppen, vilket

höjt reliabiliteten och validiteten. Svarsalternativen i studiens enkät var likartat utformade för

att förenkla besvarandet av enkäten (Bryman, 2008; Polit & Beck, 2004).

11

Tillvägagångssätt

I samråd med avdelningschef och examinator skickades en tillståndsansökan till

verksamhetschefen för genomförande av studien på mottagningen samt postutskick. Studien

har genomförts med en enkätundersökning i två delar.

Insamling på mottagningen

Missivbrevet (bilaga 1a) och enkäten (bilaga 2) lades i ett oförseglat kuvert.

Sjukvårdspersonalen skapade en förteckning innehållande de patienter som ingick i urvalet

och uppnådde inklusionskriteriet. Detta gjordes för att på ett smidigt sätt notera de patienter

som mottagit kuvertet för att minska risken att en patient glömdes bort eller tillfrågades flera

gånger. Patientförteckningen var endast tillgänglig för sjukvårdspersonalen och var inlåst

avskilt från övrigt studiematerial. Kuvertet som innehöll missivbrev och enkät delades ut av

sjukvårdspersonal vid mottagningsbesök. Patienten mottog muntlig information om studiens

namn, att den genomfördes som förbättringsarbete vid mottagningen, att mer information

fanns i kuvertet samt att kuvertet med enkäten skulle lämnas i uppmärkt brevlåda i

receptionen. Patienten fick skriftlig information om studien i form av missivbrev samt

enkätformulär i kuvertet. Deltagandet var frivilligt och patienten fick välja att antingen fylla i

enkäten eller lämna den blank. Enkäten placerades återigen i kuvertet och lades i den låsta

uppmärkta brevlådan på mottagningen. Enkäterna har besvarats under en period på fem

veckor och under perioden tömdes brevlådan av avdelningschefen som förvarade dem inlåsta

tills de blev upphämtade för analys.

Postutskick

Missivbrev (bilaga 1b), enkät (bilaga 2) samt returkuvert adresserat till mottagningen lades i

ett kuvert som förslöts. Mottagningen skapade en förteckning med hjälp av det systematiska

urvalet och utifrån den adresserade avdelningschefen kuverten. Även denna förteckning hölls

avskilt från övrigt studiematerial och var endast tillgänglig för avdelningschefen. Kuverten

postades vid ett samlat tillfälle och respondenterna hade en två veckors svarsperiod. Ingen

påminnelse om deltagande skickades ut. Respondenterna placerade enkäten i returkuvertet

och postade dessa. Returkuverten med enkäten anlände till verksamhetschefen som förvarade

dem inlåsta tills de blev upphämtade för analys.

12

Forskningsetiska överväganden

Studien gjordes som en del av Rehabiliteringsmedicinska mottagningens kvalitetsuppföljning

inom verksamheten och därför gjordes ingen etisk ansökan. Studien beaktade de

forskningsetiska riktlinjerna innan den genomfördes. En viktig punkt som övervägdes var om

ämnet kunde väcka starka tankar och känslor hos deltagaren. Övervägande gjordes även om

studien skulle orsaka mest skada eller nytta (Ejlertsson, 2003; Vetenskapsrådet, 2017). Frågor

som kunde vara extra känsliga för individen som exempelvis om personen hade en sexuell

dysfunktion berördes inte i enkäten. Studien har iakttagit följande etiska principer;

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, vilka

beskrivs av flera författare (Bryman, 2008; Ejlertsson, 2003; Vetenskapsrådet, 2017).

Informationskravet uppfylldes genom medföljande missivbrev (bilaga 1a och 1b).

Samtyckeskravet innebar att varje patient själv hade möjlighet att bestämma över sitt

deltagande i studien. Patienterna samtyckte till deltagande genom besvarande av enkäten.

Konfidentialitetskravet innebar att de uppgifter som kunde leda till identifiering av

respondenterna inte lämnades på enkäten, därmed bibehölls anonymiteten för respondenten.

Nyttjandekravet innebar att data från studien enbart användes för resultatanalys och efter

studiens avslutande makulerades enkäterna.

Bearbetning och analys

Den insamlade datan sammanställdes i dataprogrammet SPSS där deskriptiv statistik

användes med hjälp av univariata och bivariata analysmetoder. De univariata analyserna

studerade variablerna enskilt i en frekvenstabell. Bivariata analysmetoder beskriver

sambanden mellan två variabler. Den bivariata analysen som använts var Cramer’s V som

beräknade en korrelationskoefficient samt signifikans (Bryman, 2008).

Frågeställning ett behandlade enkätfråga fyra, sju och tio. Frågeställning två behandlade

enkätfråga fem, sex, åtta och nio. Frågeställning tre behandlade enkätens fråga elva och tolv.

Frågeställning ett, två och tre redovisades i frekvenstabell. Frågeställning fyra behandlade

enkätfråga två, det vill säga kön samt enkätfråga fyra, åtta och elva. Frågeställning fem

behandlade enkätfråga ett, det vill säga födelseår samt enkätfråga fyra, åtta och elva.

Födelseåren i enkätfråga ett kategoriserades i årtionden, från 50-talet då den äldsta

respondenten var född till 90-talet då den yngsta respondenten var född. Frågeställning sex

behandlade enkätens fråga tre och fyra. Frågeställning fyra, fem och sex analyserades i varsin

del med Cramer’s V. Samband fastställdes då Cramer’s V visade φc >0 samt att

13

signifikansnivån var under fem procent (p ≤0,05). Frågeställning sex redovisas med en

korstabell. Fritextsvaren på fråga 13 samt det som angavs i motiveringarna i övriga frågor

sammanställdes utifrån vilken frågeställning de besvarade och redovisades därefter som text

och citat.

RESULTAT Respondentens uppfattning av samtal om sexuell funktion efter stroke.

Det var 19% av 42 respondenter som någon gång hade fått samtala med vårdpersonal om

sexuell funktion efter stroke. Dessa respondenter ansåg att det var positivt alternativt mycket

positivt att samtalet ägt rum (se tabell 1). När det gällde respondenternas åsikt huruvida

vårdpersonal bör samtala alternativt informera om ämnet uppgav majoriteten att det var

positivt (se tabell 1). En respondent beskriver; ”Det är bra att skapa ett förtroende innan

samtalet” (Respondent 3). Flera respondenter beskrev att det var ett svårt ämne och tyckte att

samtal var viktigt för att få bort tabun och skamkänslor.

“Det är absolut en fråga som man behöver prata mer om och som vissa kanske inte vågar ta

upp själva. Jag tror det är en fråga där man lite får “känna efter” hur patienten i fråga tar de.

Vissa kanske vill, vissa kanske BEHÖVER och vissa kanske inte alls.” (Respondent 5).

Tabell 1. Respondenternas åsikt om att ämnet sexuell funktion berörs.

n n% Har vårdpersonal berört ämnet sexuell funktion?

Ja 8 19,0 Nej 33 78,5 Vet inte/minns inte 1 2,3 Total 42 100

Hur upplevde du att vårdgivaren tog upp ämnet sexuell funktion?

Mycket positiv 2 25,0 Positiv 6 75,0 Negativ 0 0,0 Mycket negativ 0 0,0 Total 8 100

Hur ser du på att sjukvårdspersonal tar upp frågan om sexuell funktion?

Mycket positivt 19 46,3 Positiv 20 48,8 Negativ 1 2,4 Mycket negativ 1 2,4 Total 41 100

14

Var och av vem samtalet önskas

I de fall där respondenterna fått samtal om sexuell funktion efter stroke hade majoriteten fått

det på rehabiliteringsmottagningen (se tabell 2). Respondenternas önskan om var samtalen bör

äga rum var varierande, vanligast var; rehabiliteringsmottagning, stroke/neurologavdelning

och rehabiliteringsavdelning (se tabell 2). En respondent uttryckte att “Det vore bra med

enskilt samtal när man är inlagd på sjukhuset för att senare följa upp under rehabiliteringen

och även senare om behov uppstår.” (Respondent 2). Två respondenter hade olika preferenser

för när i rehabiliteringen som de ansåg det passande med samtal om sexuell funktion. “När jag

låg inne på strokeavdelning var jag så sjuk att jag inte hade varit mottaglig. Jag fick alltså

ingen information, men min läkare frågade hur det fungerade med sexlivet, cirka sex månader

efter min stroke.” (Respondent 6).

“Jag har själv sökt hjälp på rehabiliteringsmedicinska mottagningen Samariterhemmet,

psykologsamtal och möte/samtal med sexolog/läkare där. Ingen tog upp frågan på

Akademiska där jag låg i tre månader - riktigt dåligt.” (Respondent 8).

Tabell 2. Var samtalet ägt rum och var det önskas.

n n%

Vid vilken vårdinrättning har sexuell funktion tagits upp?

Rehabiliteringsmottagning 7 63,6 Neurologmottagning 0 0,0 Stroke/Neurologavdelning 1 9,0 Rehabiliteringsavdelning 3 27,3 Vårdcentral 0 0,0 Annan 0 0,0 Total 11 100

Var tycker du frågan som sexuell funktion ska tas upp?

Rehabiliteringsmottagning 25 39,0 Neurologmottagning 6 9,4 Stroke/Neurologavdelning 14 21,9 Rehabiliteringsavdelning 13 20,3 Vårdcentral 3 4,6 Annan 3 4,6 Total 64 100

De kategorier av vårdpersonal som i störst utsträckning hade samtalat om ämnet var läkare,

sjuksköterska och kurator (se tabell 3). Respondenterna uppgav att de helst skulle vilja

samtala med professionerna läkare, sjuksköterska, psykolog och kurator (se tabell 3).

15

Tabell 3. Vilken profession som berört eller bör beröra ämnet.

n n%

Vem/vilka har samtalat med dig om sexuell funktion?

Arbetsterapeut 0 0,0 Sjuksköterska 3 30,0 Fysioterapeut/Sjukgymnast 0 0,0 Kurator 2 20,0 Undersköterska 1 10,0 Läkare 3 30,0 Psykolog 1 10,0 Annan 0 0,0 Total 10 100

Vem tycker du ska inbjuda till samtal om sexuell funktion?

Arbetsterapeut 5 5,5 Sjuksköterska 21 23,3 Fysioterapeut/Sjukgymnast 7 7,7 Kurator 14 15,5 Undersköterska 3 3,3 Läkare 22 24,4 Psykolog 14 15,5 Logoped 1 1,1 Annan 3 3,3 Total 90 100

Samtalets innehåll och kommunikationssätt

Respondenterna hade en varierad önskan om vilken information de ansåg att samtalen om

sexuell funktion framför allt skulle innehålla. De fem områden som hade högst svarsfrekvens

var lust, tillfredsställelse i sexuallivet, sexuell njutning, potens och erektion. Respondenterna

fick svara på frågan om hur de skulle vilja mottaga information om sexuell funktion, de flesta

ville helst få informationen muntligt eller skriftligt (se tabell 4). Flera respondenter uttryckte

vikten av att få rätt information och vikten av att involvera eventuell partner för att öka

förståelsen kring de områden som kan vara svårt för den drabbade. “Om man behöver vara

rädd för att njuta, det vill säga om sexuell aktivitet kan leda till ny hjärnblödning om man

anstränger sig och får högre blodtryck? Samt oro och rädsla att inleda en sexuell relation med

en ny partner.” (Respondent 2). En annan respondent önskade få information om olika

hjälpmedel samt information om var man kan få tips och råd. Två andra respondenter har

uttryckt att det kan finnas hinder för att återfå ett sexuellt umgänge efter stroken. ”Jag är mest

obekväm med min kropp efter stroken, därav finns inte mycket lust. Det som känns svårast är

hur ens partner kanske inte riktigt förstår. Anhöriginformation allmänt skulle inte skada.”

16

(Respondent 10). “Stroke innebär en total förändrad livssituation, tyvärr oftast mest negativt.

Den sexuella funktionen är så betydande för livskvalitet; glädje - närhet - kärlek! Ta upp det

den drabbade upplever som ett hinder för sexuell funktion, olika för alla.” (Respondent 8).

Tabell 4. Informationsområde och kommunikationssätt.

n n%

Är det något område du anser är extra viktigt att vårdpersonal tar upp i samband med samtal om sexuell funktion?

Sexuell njutning 15 14,3 Tillfredsställelse i sexuallivet 16 15,2 Antal samlag 0 0,0 Begär 5 4,8 Lust 18 17,1 Orgasm 6 5,7 Sekretbildning 1 0,9 Ejakulation 3 2.8 Erektion 11 10,5 Potens 12 11,4 Urinläckage 8 7,6 Avföringsläckage 4 3,8 Annan 6 5,7 Total 105 100

Hur anser du vården på bästa sätt kan informera patienter om sexuell funktion?

Muntligt 39 68,4 Skriftligt 12 21,1 Webbfilm 2 3,5 Informationsgrupp 4 7,0 Annan 0 0,0 Total 57 100

Jämförelser med faktorn kön

Det var jämt fördelat mellan könen om de fått samtal om sexuell funktion (se tabell 5). Det

fanns en tendens till samband mellan faktorn kön och huruvida respondenterna fått samtal

eller inte, men sambandet var inte signifikant (φc = 0,252, p = 0,255, n= 42). När det gällde

fördelningen av vilken profession som respondenterna önskat få för vardera kön så önskade

kvinnorna få samtal från professionerna sjuksköterska, kurator och läkare. Männen önskade

framförallt få samtal från läkare, sjuksköterska, psykolog och kurator (se tabell 5). Det fanns

en tendens till ett samband för faktorn kön relaterat till vilken profession som önskas få samtal

från, men sambandet var inte signifikant (φc = 0,221, p = 0,921, n= 90). De

informationsområden som var mest önskade hos männen var lust, tillfredsställelse i

17

sexuallivet, erektion och potens, medan kvinnorna önskade att samtalet innehöll information

om lust, sexuell njutning och tillfredsställelse i sexuallivet ( se tabell 5). Även här fanns en

tendens till samband, däremot var det inte signifikant (φc = 0,302, p = 0,637, n= 105).

Tabell 5. Korstabell med faktorn kön

Kön Man Kvinna Vill ej

uppge Total

Har vårdpersonal berört ämnet sexuell funktion?

n n% n n% n n% n n% Ja 4 18,2 3 15,8 1 100 8 19,0 Nej 17 77,3 16 84,2 0 0,0 19 45,2 Vet inte/ minns inte

1 4,5 0 0,0 0 0,0 1 2,4

Total 22 100 19 100 1 100 42 100

Vem tycker du ska inbjuda till samtal om sexuell funktion?

Arbetsterapeut 2 5,4 3 5,9 0 0,0 5 5,5 Sjuksköterska 7 18,9 13 25,5 1 50,0 21 23,3 Fysioterapeut/ Sjukgymnast

3 8,1 4 7,8 0 0,0 7 7,7

Kurator 5 13,5 9 17,6 0 0,0 14 15,5 Undersköterska 2 5,4 1 1,9 0 0,0 3 3,3 Läkare 13 35,1 9 17,6 0 0,0 22 24,4 Psykolog 5 13,5 8 15,6 1 50,0 14 15,5 Logoped 0 0,0 1 1,9 0 0,0 1 1,1 Annan 0 0,0 3 5,9 0 0,0 3 3,3 Total 37 100 51 100 2 100 90 100

Är det något område du anser är extra viktigt att vårdpersonal tar upp i samband med samtal om sexuell funktion?

Sexuell njutning 7 14,0 8 14,8 0 0,0 15 14,3 Tillfredsställelse i sexuallivet

8 16,0 7 13,0 1 100 16 15,2

Antal samlag 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Begär 1 2,0 4 7,4 0 0,0 5 4,8 Lust 9 18,0 9 16,7 0 0,0 18 17,1 Orgasm 3 6,0 3 5,6 0 0,0 6 5,7 Sekretbildning 0 0,0 1 1,9 0 0,0 1 0,9 Ejakulation 2 4,0 1 1,9 0 0,0 3 2.8 Erektion 8 16,0 3 5,6 0 0,0 11 10,5 Potens 8 16,0 4 7,4 0 0,0 12 11,4 Urinläckage 2 4,0 6 11,1 0 0,0 8 7,6 Avföringsläckage 0 0,0 4 7,4 0 0,0 4 3,8 Annan 2 4,0 4 7,4 0 0,0 6 5,7 Total 50 100 54 100 1 100 105 100

18

Jämförelse med faktorn födelseår

De som var överrepresenterade i om de hade fått samtal var de som var födda på 60- och 70-

talet. Övriga som fått samtal var födda på 50-talet eller ville ej uppge födelseår. Av de som

var födda på 80- eller 90-talet var det ingen som hade fått samtal (se tabell 6). Det fanns ett

måttligt starkt signifikant samband mellan respondenternas ålder och om de fått samtal eller

inte (φc = 0,596, p = 0,001, n= 42).

För vilken profession som var önskad var det en varierande fördelningen av när

respondenterna var födda. Professionen läkare hade högst svarsfrekvens bland de som var

födda på 50-talet. Professionen sjuksköterska hade högst svarsfrekvens av de som var födda

på 60-talet. De som var födda på 70-talet önskade i första hand samtala med kurator. Bland

de som var födda på 80-talet önskade flest personer att få tala med fysioterapeut/sjukgymnast.

Bland de respondenter som var födda på 90-talet fanns ingen tydlig majoritet för vilken

profession som önskades. Psykolog hade högst svarsfrekvens bland de som inte uppgav

födelseår (se tabell 6). Det fanns en tendens till samband mellan respondenternas ålder och

vilken profession de önskat få samtal från, men det var inte signifikant (φc = 0,264, p = 0,836,

n= 90). Vilket informationsområde som önskades skiljde sig hade stor spridning inom

ålderskategorierna. De som var födda på 50-talet samt de som inte uppgav födelseår önskade

framförallt få samtal om tillfredsställelse. Information om sexuell njutning var önskat av de

som var födda på 60- och 70-talet. De som var födda på 50- och 80-talet hade högst frekvens

för informationsområdet lust. De som var födda på 90-talet hade en jämn högsta

svarsfrekvens för informationsområdena erektion, potens samt urinläckage (se tabell 6). Det

fanns en tendens till samband mellan respondenternas ålder och vilket område de ansåg

viktigt att samtala om, men det var inte signifikant (φc = 0,292, p = 0,837, n= 105).

19

Tabell. 6 Korstabell med faktorn födelseår

Samband mellan året de fick stroke och om de fått samtal

Av de som inte minns eller inte vet när de fick stroke var det 12,5% som fått samtal om

sexuell funktion. Det var 25% som hade fått samtal om sexuell funktion av de som fått sin

stroke 2016. De respondenter som fått stroke 2017 hade 37,5% fått möjlighet till samtal och

20

25% av de som fått sin stroke 2018 hade fått möjlighet till samtal. Det fanns ett måttligt starkt

signifikant samband mellan vilket år respondenten fick stroke och om de fått samtala om

sexuell funktion (φc = 0,566, p = 0,020, n= 42).

Tabell 7. Korstabell över om sjukvårdspersonal berört ämnet och år då respondenten fick sin stroke.

Om sjukvårdspersonal berört ämnet sexuell funktion efter stroke

JA Nej Vet inte/

minns inte

Total

n n% n n% n n% n n%

År då respondenten fick stroke

2009 0 0,0 1 3,0 0 0,0 1 2,4 2010 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 2011 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 2012 0 0,0 1 3,0 0 0,0 1 2,4 2013 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 2014 0 0,0 1 3,0 0 0,0 1 2,4 2015 0 0,0 1 3,0 0 0,0 1 2,4 2016 2 25,0 2 6,0 0 0,0 4 9,5 2017 3 37,5 11 33,3 0 0,0 14 33,3 2018 2 25,0 16 48,5 0 0,0 18 42,8 Vet inte/ minns inte

1 12,5 0 0,0 1 100 2 4,8 Total 8 100 33 100 1 100 42 100

DISKUSSION Utifrån resultatet av enkätundersökningen framkom att det endast var 19% respondenterna

någon gång hade fått möjlighet till samtal med sjukvårdspersonal trots att majoriteten ansåg

det vara positivt med samtal. Resultatet visade även att det inte skildes mellan könen om de

hade fått samtal eller inte, men däremot var det fler äldre än de yngre som hade fått samtal om

sexuell funktion. I resultatet framkom även att de professioner som respondenterna i störst

utsträckning önskade hålla i samtalet var läkare och sjuksköterskor. De flesta ansåg det viktigt

att redan i slutenvården ta upp ämnet sexuell funktion för att kunna jobba vidare med ämnet

under rehabiliteringen, vilket är intressant då det framkom av resultatet att endast 36,3% hade

fått samtalet när de var inlagda på slutenvården. Det har visats vara individuellt vilket område

som respondenterna ansåg viktigt att samtalet innehöll, men att de flesta önskade

informationen muntligt.

21

Resultatdiskussion

Respondentens uppfattning av samtal om sexuell funktion efter stroke.

I resultatet framkom att respondenterna hade en positiv inställning till samtal om sexuell

funktion efter stroke samt att det är viktigt att ämnet talas om. Detta i enlighet med Stein och

medarbetare (2013) som har beskrivit att patienter med stroke har uttryckt att sexualitet är ett

viktigt ämne att behandla i rehabilitering efter stroke. Respondenter har även påtalat vikten av

att det är individanpassat eftersom en del patienter behöver samtal, medan andra kanske inte

behöver det. Detta stämmer överens med vad Henderson (1969) har beskrivit att behoven är

gemensamma för alla, men tillgodoses på olika sätt för varje individ. Den sexuella funktionen

är ett av de grundläggande behoven människan har, vilket innebär att den är en viktig del av

omvårdnaden. Trots att de flesta respondenter i studien ansåg det vara viktigt att ämnet

behandlades var det endast 19% som någon gång hade fått samtal om sexuell funktion. Detta

stämmer överens med vad tidigare forskning (Nilsson et al., 2017; Seymour & Wolf, 2014;

Stein et al., 2013) har visat i sina studier där patienter upplevt en brist i samtal kring sexuell

funktion från sjukvårdspersonalens sida. Forskning har även visat att det fanns begränsningar

i arbetet om ämnet på grund av att sjukvårdspersonal inte haft tillräcklig kompetens i att föra

samtal om sexuell funktion (Grenier-Genest et al., 2017; Richards et al., 2016; Schmitz &

Finkelstein, 2010; Seymour & Wolf, 2014). Respondenterna i den här enkätstudien har

uppgett att det är ett svårt ämne som det finns mycket tabu och skamkänslor kring. Detta är

även något som tidigare forskning beskrivit som problematiskt (Grenier-Genest et al., 2017;

Schmitz & Finkelstein, 2010) då det poängteras att det är svårt som patient att själv ta upp

ämnet. Svårigheter med att initiera till att samtala om ämnet är något som även Grenier-

Genest och medarbetare (2017) har beskrivit då en del sjukvårdspersonal valde att inte starta

upp ämnet om inte patienten själv tog initiativet till det. Detta är motsats till vad Henderson

(1969) beskriver att individen ibland kan behöva hjälpa med att tillgodose sina behov,

speciellt vid tillfällen då patienten är sjuk eller har sänkt vilja och kraft. I detta fall blir

omvårdnadsformen samtal det som är av vikt för att tillgodose patientens behov.

Sjukvårdspersonal har till uppgift att se till att patientens behov uppfylls genom att våga

öppna samtal även kring svåra ämnen som sexuell funktion. Respondenterna i

enkätundersökningen har uttryckt vikten av att ett förtroende mellan vårdpersonalen och

patienten skapas innan samtalet om sexuell funktion. Detta styrks av tidigare forskning där

patienterna poängterade vikten av sjukvårdspersonal som känner sig bekväma och öppet kan

prata om sexualitet (Grenier-Genest et al., 2017; Mellor et al., 2013; Schmitz & Finkelstein,

2010).

22

Resultatet som visade att det var 81% som inte fått samtal om sexuell funktion som fått samtal

om sexuell funktion skulle kunna bero på att sjukvårdspersonal likt vad tidigare forskning

beskrivit inte anser att det är ett viktigt ämne alternativt att de inte känner sig bekväma med

att ta sådana samtal. Detta skulle även kunna förklara det låga antalet enkäter som delats ut på

mottagningen. Resultatet skulle även kunna bero på att rutiner och kunskap kring ämnet inte

finns, vilket också har visats i tidigare forskning (Mellor et al., 2013). En annan anledning

skulle kunna vara att sjukvårdspersonal i dagsläget har ett otroligt pressat schema med många

olika arbetsuppgifter och därmed blir vissa delar av omvårdnaden bortprioriterade. Det skulle

även kunna vara så att patienten inte varit mottaglig för samtalet vid tidpunkten då det gavs

alternativt att patienten inte har uppfattat samtalet då möjligtvis tydliga frågor inte ställts.

Var och av vem samtal önskas

De samtal som respondenterna hade haft ägde rum framförallt i öppenvården på en

rehabiliteringsmottagning. Flera respondenter har uttryckt att det vore bra med samtal över en

längre tid där en grundläggande information ges i slutenvården för att sedan bli

individinriktad i öppenvården. Detta i enlighet med forskning som kommit fram till att det var

individuellt för var i vårdkedjan som samtalet ska ges, men att sjukvårdspersonalen

regelbundet bör initiera till samtal (Nilsson et al., 2017; Schmitz & Finkelstein, 2010;

Seymour & Wolf, 2014; Stein et al., 2013). En respondent i den här enkätstudien uttryckte en

avsaknad av samtal under slutenvårdstiden, vilken varade i tre månader. En annan respondent

var inte mottaglig för samtal i slutenvården utan behövde istället påbörja samtalet om sexuell

funktion en bit in i rehabiliteringen inom öppenvården. Att få hjälp med att tillgodose sina

behov i svåra situationer till exempel efter stroke är något som Henderson (1969) har beskrivit

att sjukvården ska bidra med i sin omvårdnad. Det är viktigt med tydlig information för att

patienten ska veta var hjälp och stöd finns. En respondent i den här enkätstudien uttryckte en

önskan om detta. Sjukvårdspersonal kan genom att regelbundet initiera till samtal, bidra till att

patienter får rätt information vid den för individen rätta tidpunkten i rehabiliteringen.

Resultatet visar att det är viktigt att redan i slutenvården erbjuda samtal och informera om

sexuell funktion, vilket skulle kunna bero på att sexualitet är en viktig del av livet.

De respondenter som fått samtal hade mottagit det av professionerna läkare, sjuksköterska och

kurator. Precis som beskrivits av Stein och medarbetare (2013) ville de flesta strokepatienter i

första hand samtala med en läkare och i andra hand med en sjuksköterska. Henderson (1969)

23

har beskrivit att en av sjuksköterskans uppgifter är att se till att patientens behov uppfylls. I

det här fallet är behovet en god sexuell funktion enligt patienten. Sjuksköterskan kan genom

att öppna för samtal underlätta så att patienten kan få den information som önskas samt hjälp

av passande profession. Resultatet visar på att det var jämnt mellan vilken profession som

respondenterna önskat få samtal. Detta skulle kunna bero på att en viktigare faktor att utgå

ifrån är sjukvårdspersonalens kompetens i att samtala om ämnet än vilken titel deras

profession har.

Samtalets innehåll och kommunikationssätt

Mellor och medarbetare (2013) har visat på att följande ämnen var vanligast att samtala om;

säkerheten vid sex, tidpunkt för att återuppta sex, erektionsproblematik, samt normaliteten i

att inte vilja ha sex. Respondenterna i den här enkätstudien hade en liknande önskan om

vilken information de ansåg att samtalen om sexuell funktion framför allt skulle beröra.

Variationen kan förklaras av Henderson (1969) som påtalat att patienten är mest kunnig om

sina egna behov och därmed hur dessa ska tillgodoses. Behoven varierar beroende på

personens ålder, sjukdom, sinnestillstånd, social och kulturell ställning, samt fysisk och

intellektuell kapacitet. Detta är även något som respondenterna i den här enkätstudien

påpekat, det vill säga, att det viktigaste inte är vilket ämne som tas upp inom samtalet, utan att

det ska vara relevant för individen. Flera respondenter har även uttryckt att de önskat få

information om säkerheten i att ha sex efter stroke då de känner oro och rädsla för att sexuell

aktivitet ska leda till en ny stroke. Detta är något som beskrivits i tidigare forskning där

information om säkerhet vid sex efter stroke minskar risken för obefogad rädsla (Nilsson et

al., 2017; Stein et al, 2013; Schmitz & Finkelstein, 2010). En respondent i den här

enkätstudien har gett uttryck för en känsla av obehag kring sin kropp efter stroken och att det

därmed inte finns mycket lust. Detta överensstämmer med tidigare forskning som beskriver

att patienter som hade obehagskänslor för sig själv och kanske även för sin partner inte hade

sex (Nilsson et al., 2017; Stein et al., 2013). Flera respondenter i den här enkätstudien har

uttryckt vikten av att involvera eventuell partner. Detta för att öka förståelsen då det kan

kännas svårt när ens partner kanske inte riktigt förstår att stroke kan innebära en totalt

förändrad livssituation. Trots en förändrad livssituation kan en god hälsa uppnås vilket

Henderson (1969) beskriver genom att individen får de grundläggande behoven uppfyllda. En

respondent i den här enkätstudien uttryckte; “Den sexuella funktionen är så betydande för

livskvalitet; glädje - närhet - kärlek! Ta upp det den drabbade upplever som ett hinder för

sexuell funktion, olika för alla!” (Respondent 8). Detta resultat har visat att det är individuellt

24

vilken information som önskas få, vilket kan bero på att olika individer anser att olika delar i

deras sexualitet är viktig. En annan förklaring skulle kunna vara sjukdomsgrad samt om

någon av de sexuella funktionerna är nedsatta och om en avsaknad av denna finns. När ingen

avsaknad finns så upplevs det oftast inte som ett problem, vilket kan göra att patienten ser det

som oviktigt att samtala om just de områdena. Utifrån denna studie i likhet med tidigare

forskning syns en vikt av att involvera eventuell partner i samtalen. Detta bör sjukvården vara

öppna med och erbjuda anhöriginformation på samma sätt som inom andra

omvårdnadsområden.

Respondenterna i den här enkätstudien önskade framförallt få informationen muntligt. Vilket

skiljer sig från vad flera forskare har beskrivit där patienter helst velat ha skriftlig information

(Schmitz & Finkelstein, 2010; Stein et al., 2013). Respondenterna i den här enkätstudien har

även uttryckt en önskan om att få uppföljande samtal under en längre tid. Vilket beskrivs av

Ng och medarbetare (2017) där majoriteten av de som föredrog att få informationen muntligt

önskade minst tre stycken samtalssessioner. En del forskare (Kautz et al., 2018; Schmitz &

Finkelstein, 2010) har beskrivit att vissa patienter och deras partners ansåg att gruppsamtal

inte passade dem, medan andra ansåg att samtal i stödgrupper kompletterande informationen

från sjukvårdspersonal. Respondenterna i den här enkätstudien föredrog dock att få

informationen individuellt.

Jämförelser med faktorn kön

Det fanns en tendens till samband mellan faktorn kön och faktorerna; om de fått samtal,

vilken profession de önskat samtala med samt vilken information de önskat att samtalet skulle

innehålla. Dock är inget av dessa samband signifikanta. Vilket är i enlighet med vad Grenier-

Genest och medarbetare (2017) beskrivit då vissa områden är gemensamma för båda könen

när det gäller sexuell dysfunktion efter stroke. Det har även beskrivits av Yilmaz och

medarbetare (2017) som har visat att den sexuella dysfunktionen är kopplad till

svårighetsgraden av stroken. Detta gör att om en sexuell dysfunktion uppstår så är det

individuellt och inte enbart könstyrt. Det beskrivs även av Henderson (1969) som påpekar att

behoven styrs av flera olika faktorer där kön inte är en av dessa. Resultatet visade på att det

inte fanns något signifikant samband mellan kön och önskat informationsområde. Detta var

överraskande, speciellt när det gällde vilket område som informationen skulle innehålla där en

del alternativ var könsspecifika. Detta skulle kunna bero på att sexualiteteten idag har en

bredare variation där båda könens funktioner är viktiga och att det är väldigt individuellt vad

25

som är viktigt. När en respondent kryssat i en önskan om att få information om sexuell

funktion som är könsspecifik för det motsatta könet så skulle det kunna bero på att det finns

ett intresse i att få informationen. Det skulle också kunna vara så att respondenten inte förstått

de olika begreppen i svarsalternativen utan endast velat ha all information som kan fås.

jämförelser med faktorn födelseår

Det fanns ett måttligt starkt signifikant samband mellan respondenternas ålder och om de fått

samtal eller inte. Sambandet visar på att desto yngre respondenten var, desto mindre chans var

det att samtal gavs. Detta var oroande då sjuksköterskans uppgift är att se till att patientens

grundläggande behov tillgodoses (Henderson, 1969). Genom att undvika att samtala om ett

visst ämne till en viss patientgrupp uppfylls inte de grundläggande behoven. Det är positivt att

samtal är förekommit hos patienter med högre ålder då en studie har beskrivit att hos personer

över medelåldern är det mer än hälften av alla som är sexuellt aktiva minst en gång i månaden

trots att den sexuella aktiviteten avtar vid högre ålder (Karraker, DeLamater & Schwartz,

2011). Det är förvånande att de som var födda på 80- och 90-talet inte hade fått samtal i

samma utsträckning som de respondenter som var födda tidigare. Det borde vara mer naturligt

att de yngre får hjälp med tanke på att de är i fertil ålder medan de som är födda på 50-talet

har passerat klimakteriet och de som är födda på 60-talet har eller är i klimakteriet. Däremot

är det bra att så många av dessa ändå får samtal då många är sexuellt aktiva. Detta skulle

kunna bero på att det är vanligare att få stroke i högre ålder, vilket skulle kunna göra att

sjukvårdspersonal känner sig mer bekväma i att behandla den åldersgruppen.

Samband mellan året de fick stroke och om de fått samtal

Det framgick av resultatet att det fanns ett måttligt starkt signifikant samband mellan vilket år

respondenten fick stroke och huruvida de fått samtal. Trenden visar att de som drabbas av

stroke idag har större chans att få samtal om sexuell funktion än om de fick stroken för fem år

sedan. Däremot är det fortfarande få som faktiskt har fått samtalet utifrån resultaten där en del

respondenter fick sin stroke för flera år sedan och har fortfarande inte fått samtala om den

sexuella funktionen. Forskning har visat att det inte bara är viktigt att få samtala om

sexualiteten utan även när under rehabiliteringen samtalet ges (Nilsson et al., 2017; Schmitz

& Finkelstein, 2010; Seymour & Wolf, 2014; Stein et al., 2013). Trenden visar på att visar på

att andelen samtal ökar vilket är positivt, dock är det överraskande att vissa patienter aldrig

fått frågan trots att det snart är tio år sedan de fick stroke. Den ökade trenden skulle kunna

26

bero på att rutiner i arbetet med sexuell funktion har förbättrats och blivit en mer naturlig del i

behandlingen.

Metoddiskussion

Studiens urval bestod från början av en väntrumsundersökning, men på grund av att få enkäter

delades ut gjordes även ett systematiskt urval. Detta var fördelaktigt då urvalet blev mer

slumpmässigt samt att en större patientgrupp inkluderades. Den valda designen gjorde det inte

möjligt att utläsa den tidsmässiga relationen mellan variabler, vilket kan ses som en svaghet

med studien. En svårighet med studiens genomförande var att sjukvårdspersonal på

mottagningen behövde hjälpa till med utdelning av enkäter samt adressera kuverten som

postades. Sjukvårdspersonalen på mottagningen hade redan ett pressat schema, vilket gjorde

att studien ibland föll i glömska. Dessutom pågick en annan studie parallellt med denna som

även den handlade om strokevården, men med en skild urvalsgrupp. Enkätens utformande kan

ses som både en styrka och svaghet eftersom den inte är validerad på ett sätt som ett redan

känt och tidigare använt datainsamlingsinstrument är. I denna studiespecifika enkät var

mottagningen samt sexologer med och utformade vilka frågor som skulle ställas utifrån den

kunskap de besatt om ämnet, vilket gjorde att validiteten ändå var hög. Studien är replikerbar,

men det finns en risk att resultatet blir skilt från detta då det var få respondenter som deltog,

vilket gjorde att resultatet är giltigt för den här urvalsgruppen, men att det inte kan

generaliseras på den allmänna gruppen strokepatienter. För att kunna få ett mer

generaliserbart resultat krävs ett slumpmässigt obundet urval från en mer omfattande studie

där förslagsvis både enkäter och intervjuer genomförs med patienter samt att

sjukvårdspersonal intervjuas. En styrka med den här studien var att patienterna fick uttrycka

sina egna åsikter i ämnet, vilket innebar att åsikterna kom direkt från patienterna istället för att

vara antaganden från sjukvårdspersonal. En svaghet med studien var att antalet respondenter

var för få för att kunna hitta signifikanta samband framförallt när det gällde ålder och de som

fått samtalet samt när de fick stroke och vad de tyckte om att få samtal. De forskningsetiska

riktlinjerna togs i beaktande under hela studiens gång, både när det gäller utformande av

information till respondenter, samtycke, konfidentialitet samt godkännande från

verksamhetschefen för utdelning av enkäten på mottagningen samt genomföra postutskick.

Slutsats

Det behövs mer forskning för att kunna få fram ett generaliserbart resultat eftersom urvalet

inte är tillräckligt slumpmässigt obundet. Mer forskning kan även leda till att fler

27

verksamheter kan förbättra utformandet av sin vård när det gäller samtal om sexuell funktion

efter stroke. Resultatet av denna studie visar att det är ett efterfrågat ämne och där sjukvården

behöver lägga tid på att utveckla riktlinjer för hur samtalet med patienten genomförs. Detta

för att individanpassa samtalet samt att det ska bli en naturlig del inom omvårdnaden så att

varken yngre eller äldre patienter förbises. Det är viktigt att träning i samtal om känsliga

ämnen som sexuell funktion inkluderas i vårdutbildningarna för att sjukvårdspersonal ska vara

bekväm med att starta samtal. För att samtal om sexuell funktion ska kunna genomföras på

passande sätt krävs kompetensutveckling där sjukvårdspersonal får träna sina färdigheter i att

samtala om känsliga ämnen.

28

REFERENSER Bryman,A.(2008).Samhällsvetenskapligametoder.Malmö:Liber.

Brattberg,A.,BohmStarke,N.&Swartling,M.(2017).Sexuelldysfunktion.IE.Gahm

(Red.),Praktisksexualmedicin(s.99-160).Lund:Studentlitteratur.

Bugnicourt,J-M.,Hamy,O.,Canaple,S.,Lamy,C.&Legrand,C.(2014).Impairedsexual

activityinyoungeschaemicstrokepatients:anobservationalstudy.EuropeanJournalof

Neurology,21(1),140-146.Doi:10.1111/ene.12277

Calabrò,R.S.&Bramanti,P.(2014).Post-strokesexualdysfunction:anoverlookedand

under-addressedproblem.DisabilityandRehabilitation,36(3),263-264.doi:

10.3109/09638288.2013.785603

Centralaetikprövningsnämnden[EPN].(2017).Stödmall-utformningav

forskningspersonsinformation.Centralaetikprövningsnämnden.Hämtad7september,

2018,frånhttps://www.epn.se/centrala-etikproevningsnaemnden/anslagstavla/stoed

mall-utformning-av-forskningspersonsinformation/

Ejlertsson,G.(2003).Statistikförhälsovetenskaperna.Lund:Studentlitteratur.

Ericson,E.&Ericson,T.(2012).Medicinskasjukdomar(4.uppl.).Lund:Studentlitteratur.

Graneheim,U.H.&Lundman,B.(2004).Qualitativecontentanalysisinnursingresearch:

Concepts,proceduresandmeasurestoachievetrustworthiness.Nurseeducationtoday,

24(2),105-112.doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Grenier-Genest,A.,Gérard,M.&Courtois,F.(2017).Strokeandsexualfunctioning:A

literaturereview.NeuroRehabilitation,42(2),293-315.doi:10.3233/NRE-001481

Henderson,V.(1969).Grundprinciperförpatientvårdandeverksamhet.Stockholm:

SvenskSjuksköterskeföreningsFörlag.

29

Jung,J-H.,Kam,S-C.,Choi,S-M.,Jae,S-U.,LeeS-H.,&Hyun,J-S.(2008).SexualDysfunction

inMaleStrokePatients:CorrelationBetweenBrainLesionsandSexualFunction.

Urology,71(1),99-103.doi:10.1016/j.urology.2007.08.045

Karlsson,F.(2018).RehabiliteringsmedicinskamottagningenvidSamariterhemmet.

Uppsala:Akademiskasjukhuset.Hämtad13september,2018,från

https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/hitta-pa-sjukhuset/a-till-

o/rehabiliteringsmedicinska-mottagningen-vid-samariterhemmet/

Karraker,A.,DeLamater,J.&R.Schwartz,C.(2011).Sexualfrequencydeclinefrom

midlifetolaterLife.TheJournalsofGerontology,66B(4),502-512.doi:

10.1093/geronb/gbr058

Kautz,D.,VanHornE.R.&Moore,C.(2009).Sexafterstroke:anintegrativereviewand

recommendationsforclinicalpractice.CriticalReviewsinPhysical&Rehabilitation

Medicine,21(2),99-115.doi:10.1615/CritRevPhysRehabilMed.v21.i2.10

Korpelainen,J.T.,Kauhanen,M.L.,Kemola,H.,Malinen,U.&Myllylä,V.V.(1998).Sexual

dysfunctioninstrokepatients.ActaneurologicaScandinavica,98(6),400-405.doi:

10.1111/j.1600-0404.1998.tb07321.x

Mellor,R.M.,Greenfield,S.M.,Dowswell,G.,Sheppard,J.P.,Quinn,T.&McManus,R.J.

(2013).Healthcareprofessionals’viewondiscussingsexualwellbeingwithpatients

whohavehadastroke:AQualitativeStudy.PLoSOne,8(10),e78802.Doi:

10.1371/journal.pone.0078802

Ng,L.,Sansom,J.,Zhang,N.,Amatya,B.&Khan,F.(2017).Effectivenessofastructured

sexualrehabilitationprogrammefollowingstroke:arandomizedcontrolledtrial.Journal

ofRehabilitationMedicine,49(4),333-340.doi:10.2340/16501977-2219

Nilsson,M.I.,Fugl-Meyer,K.,vonKoch,L.&Ytterberg,C.(2017).Experiencesofsexuality

sixyearsafterstroke:AQualitativeStudy.TheJournalofSexualMedicine,14(6),797-

803.doi:10.1016/j.jsxm.2017.04.061

30

Oyewole,O.O.,Ogunlana,M.O.,Gbiri,C.A.O.&Oritogun,K.S.(2017).Prevalenceand

impactofdisabilityandsexualdysfunctiononhealth-RelatedQualityofLifeofNigerian

strokesurvivors.DisabilityandRehabilitation,39(20),2081-2086.doi:

10.1080/09638288.2016.1219395

Polit,D.F.&Beck,C.T.(2004).Nursingresearch:Principlesandmethods(7.uppl.).

Philadelphia:LippincottWilliams&Wilkins.

Richards,A.,Dean,R.,Burgess,G.H.&Caird,H.(2016).Sexualityafterstroke:an

explorationofcurrentprofessionalapproaches,barrierstoprovidingsupportandfuture

directions.DisabilityandRehabilitation,38(15),1471-1482.doi:

10.3109/09638288.2015.1106595

Schmitz,M.A.&Finkelstein,M.(2010),PerspectivesonPoststrokeSexualIssuesand

RehabilitationNeeds.Topicsinstrokerehabilitation,17(3),204-213.doi:

10.1310/tsr1703-204

Seymour,L.M.&Wolf,T.J.(2014).Participationchangesinsexualfunctioningaftermild

stroke.TheOccupationalTherapyJournalofResearch,34(2),72-80.doi:

10.3928/15394492-20131217-01

Socialstyrelsen.(2017).Statistikdatabasförstroke.Socialstyrelsen.Hämtad7september,

2018,frånhttp://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/stroke

Song,H.,Oh,H.,Kim,H.&Seo,W.(2011).Effectsofsexualrehabilitationintervention

programonstrokepatientsandtheirspouses.Neurorehabilitation,28(2),143-150.doi:

10.3233/NRE-2011-0642

Stein,J.,Hillinger,M.,Clancy,C.&Bishop,L.(2013).Sexualityafterstroke:patient

counselingpreferences.PerspectivesinRehabilitation,35(21),1842-1847.doi:

10.3109/09638288.2012.754953

31

Tamam,Y.,Tamam,L.,Akil,E.,Yasan,A.&Tamam,B.(2008).Post-strokesexual

functioninginfirststrokepatients.Europeanjournalofneurology,15(7),660-666.doi:

10.1111/j.1468-1331.2008.02184.x

Vetenskapsrådet.(2017).Godforskningssed.Stockholm:Vetenskapsrådet.

Winder,K.,Seifert,F.,Köhrmann,M.,Crodel,C.,Kloska,S.,Dörfler,A.,…Hilz,M.J.(2017).

Lesionmappingofstroke-relatederectiledysfunction.Brain:AJournalofNeurology,

140(6),1706-1717.doi:10.1093/brain/awx080

Yilmaz,H.,Gumus,H.,Yilmaz,S.D.,Akkurt,H.E.&Odabas,F.O.(2017).Theevaluationof

sexualfunctioninwomenwithstroke.NeurologyIndia,65(2),271-276.doi:

10.4103/neuroindia.NI_1102_15

32

BILAGA 1A. MISSIVBREV UTDELNING PÅ MOTTAGNING ___________________________________________________________________________

TILL DIG MED STROKE ENKÄTSTUDIE OM STROKEVÅRDEN

Bakgrundochsyfte Strokeärenavvårastörstafolksjukdomar,iSverigedrabbas25000personervarjeår.Nedsatt sexuell funktion är vanligt efter en stroke, men forskning har visat attvårdpersonalintealltidtaruppfrågorkringsexualitetochsexuellfunktion.Studienhartillsyfteattundersökahuruvidastrokepatientersbehovavsamtalomsexuell funktiontillgodosetts i tillräcklig utsträckning. Detta för att kunna identifiera eventuellaförbättringsbehovgällandesamtalomsexuellfunktionhospatienterefterstroke.StudiengenomförssomendelavförbättringsarbetepåRehabiliteringsmedicinskamottagningen,Akademiskasjukhuset,Uppsala.

Deltagandeochsamtycke Du som tillfrågas om deltagande i studien har haft stroke och är i kontakt medRehabiliteringsmedicinskamottagningen,Akademiskasjukhuset,Uppsala.Studienföljerdeforskningsetiskaprinciperna,vilketinnebärattdittdeltagandeärfrivilligt.Dusamtycker till attdelta i studiengenomatt fylla i enkätenoch lämna inden,vilketinnebärattomdu intesamtycker tillattdelta i studienså lämnaenkäten tom.Omdudeltarkanduväljaattlämnafrågorobesvaradeomsåönskas.Duskaendastdeltaengångistudienoavsetthurmångagångerdubesökermottagningenunderstudieperioden. Genomförande Studieninnefattarbesvarandeavenenkätmed13frågor.Besvaradenkätläggsikuvertetsomförsluts,kuvertetläggsidenlåstauppmärktabrevlådanvidexpeditionen.Väljerduatthoppaövervissafrågorellersvarablanktpåallafrågorsåbervidigattändåläggaenkätenibrevlådan. Fördelar&nackdelar Frågornaärutformademedutgångspunktattämnetkanupplevassomkänsligt,därförställsingafrågoromdinsexuellafunktion.Frågornahandlaromdinaåsikterochhurduharuppfattatsamtalomsexuellfunktionefterstroke.Huruvidaduväljerattdeltaellerintekommerintepåverkadenvårddufåridag,menmeddittdeltagandefårdumöjlighetattuttryckadinaåsikter,samtattdukanhjälpatillattutvecklavården.

33

TILL DIG MED STROKE ENKÄTSTUDET OM STROKEVÅRDEN

Studiensresultat Studiensresultatkommerpresenterasienrapportinovember2018ochkommerliggatill grund för förbättringar av vården. Rapporten kommer att finnas att ta del av påRehabiliteringsmedicinskamottagning. Sekretess Dinasvarkommerbehandlassåattobehörigaintekantadelavdem.Dittdeltagandeistudienäranonymt,genomattingapersonuppgifterlämnaspåenkäten.Dettainnebärattditt enkätsvar inte kan spåras till dig eller ditt deltagande. Resultatet kommer aldrigredovisaspåindividnivåutandetkommerendastredovisaspågruppnivå.

Ansvariga Vi som sköter det praktiska arbetet med studien är Cornelia Göransson och Victoria Karlsson, sjuksköterskestuderande på termin 5, Uppsala universitet. Detta är en del av vårt examensarbete som ingår i sjuksköterskeprogrammet. Om du har frågor om studien är du välkommen att kontakta: Cornelia Göransson, sjuksköterskestudent termin 5, cornelia.goransson.5006@student.uu.se eller Victoria Karlsson, sjuksköterskestudent termin 5, victoria.karlsson.1380@student.uu.se Alternativt, handledare Mona Petterson, mona.pettersson@pubcare.uu.se Universitetsadjunkt, leg. sjuksköterska, doktorand Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Kontaktperson på mottagningen Cathrine Göransson, avdelningschef Rehabiliteringsmedicinska mottagningen Akademiska sjukhuset, Uppsala Tel. 018-611 10 00

34

BILAGA 1B. MISSIVBREV POSTUTSKICK ___________________________________________________________________________

TILL DIG MED STROKE ENKÄTSTUDIE OM STROKEVÅRDEN

Bakgrundochsyfte Strokeärenavvårastörstafolksjukdomar,iSverigedrabbas25000personervarjeår.Nedsatt sexuell funktion är vanligt efter en stroke, men forskning har visat attvårdpersonalintealltidtaruppfrågorkringsexualitetochsexuellfunktion.Studienhartillsyfteattundersökahuruvidastrokepatientersbehovavsamtalomsexuell funktiontillgodosetts i tillräcklig utsträckning. Detta för att kunna identifiera eventuellaförbättringsbehovgällandesamtalomsexuellfunktionhospatienterefterstroke.StudiengenomförssomendelavförbättringsarbetepåRehabiliteringsmedicinskamottagningen,Akademiskasjukhuset,Uppsala.

Deltagandeochsamtycke Du som tillfrågas om deltagande i studien har haft stroke och varit i kontakt medRehabiliteringsmedicinskamottagningen,Akademiskasjukhuset,Uppsala.Studienföljerdeforskningsetiskaprinciperna,vilketinnebärattdittdeltagandeärfrivilligt.Dusamtycker till attdelta i studiengenomatt fylla i enkätenoch lämna inden,vilketinnebärattomdu intesamtycker tillattdelta i studienså lämnaenkäten tom.Omdudeltarkanduväljaattlämnafrågorobesvaradeomsåönskas.Duskaendastdeltaengångistudienoavsetthurmångagångerdubesökermottagningenunderstudieperioden. Genomförande Studien innefattar besvarande av en enkät med 13 frågor. Besvarad enkät läggs imedskickat svarskuvertet som försluts. Portot är betalt. Svarskuvertet postas senasttorsdagden18oktober.Väljerduatthoppaövervissafrågorellersvarablanktpåallafrågorsåbervidigattändåpostaenkäten. Fördelar&nackdelar Frågornaärutformademedutgångspunktattämnetkanupplevassomkänsligt,därförställsingafrågoromdinsexuellafunktion.Frågornahandlaromdinaåsikterochhurduharuppfattatsamtalomsexuellfunktionefterstroke.Huruvidaduväljerattdeltaellerintekommerintepåverkadenvårddufåridag,menmeddittdeltagandefårdumöjlighetattuttryckadinaåsikter,samtattdukanhjälpatillattutvecklavården.

35

___________________________________________________________________________

TILL DIG MED STROKE ENKÄTSTUDET OM STROKEVÅRDEN

Studiensresultat Studiensresultatkommerpresenterasienrapportinovember2018ochkommerliggatill grund för förbättringar av vården. Rapporten kommer att finnas att ta del av påRehabiliteringsmedicinskamottagning. Sekretess Dinasvarkommerbehandlassåattobehörigaintekantadelavdem.Dittdeltagandeistudienäranonymt,genomattingapersonuppgifterlämnaspåenkäten.Dettainnebärattditt enkätsvar inte kan spåras till dig eller ditt deltagande. Resultatet kommer aldrigredovisaspåindividnivåutandetkommerendastredovisaspågruppnivå.

Ansvariga Vi som sköter det praktiska arbetet med studien är Cornelia Göransson och Victoria Karlsson, sjuksköterskestuderande på termin 5, Uppsala universitet. Detta är en del av vårt examensarbete som ingår i sjuksköterskeprogrammet. Om du har frågor om studien är du välkommen att kontakta: Cornelia Göransson, sjuksköterskestudent termin 5, cornelia.goransson.5006@student.uu.se eller Victoria Karlsson, sjuksköterskestudent termin 5, victoria.karlsson.1380@student.uu.se Alternativt, handledare Mona Petterson, mona.pettersson@pubcare.uu.se Universitetsadjunkt, leg. sjuksköterska, doktorand Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Kontaktperson på mottagningen Cathrine Göransson, avdelningschef Rehabiliteringsmedicinska mottagningen Akademiska sjukhuset, Uppsala Tel. 018-611 10 00

EnkätstudieomStrokevården

36

BILAGA 2. ENKÄT

1. Födelseår _________ 2. Kön __________ 3.Vilket år fick du stroke? ___________

Markera ditt svar i rutan

4. Har vårdpersonal berört ämnet sexuell funktion efter att du fick stroke?

JA……………………………………………….

NEJ…………………………………………….

Vet inte/mins inte……………….……

-Om NEJ, hoppa till fråga 8.

5. Vem/Vilka har samtalat med dig om sexuell funktion? Flera alternativ kan markeras.

Arbetsterapeut…………………………..

Sjuksköterska……………………………..

Fysioterapeut/Sjukgymnast…….....

Kurator……………………………………….

Undersköterska…………………….......

Läkare………………………………..………

Psykolog…………………………….........

Annan (vem?):_______________________________________________________________

6. Vid vilken vårdinrättning har sexuell funktion tagits upp? Flera alternativ kan markeras.

Rehabiliteringsmottagning………….

Neurologmottagning…………………..

Stroke-/neurologavdelning…….…..

Rehabiliteringsavdelning …….……..

Vårdcentral ………………..………........

Annan (var?):________________________________________________________________

2

.

.

.

EnkätstudieomStrokevården

37

7. Hur upplevde du att vårdgivaren tog upp ämnet sexuell funktion?

Mycket positivt……………………………

Positivt………………………………….......

Negativt ……………………………………..

Mycket negativt………………............

Motivera gärna ditt svar:________________________________________________________

8. Vem tycker du ska inbjuda till samtala om sexuell funktion? Flera alternativ kan markeras.

Arbetsterapeut…………………………........

Sjuksköterska…………………………………..

Fysioterapeut/Sjukgymnast……..........

Kurator…………………………………….………

Undersköterska…………………….............

Läkare………………………………..…………….

Psykolog……………………………….............

Logoped…………………………………………...

Annan (vem?):_______________________________________________________________

9. Var tycker du frågan om sexuell funktion ska tas upp? Flera alternativ kan markeras.

Rehabiliteringsmottagning…………

Neurologmottagning………………….

Stroke-/neurologavdelning.…....….

Rehabiliteringsavdelning ……………

Vårdcentral …………………….…………

Annan (var?): _______________________________________________________________

10. Hur ser du på att vårdpersonal tar upp frågan om sexuell funktion med patienter?

Mycket positivt…………………………..

Positivt……………………………………….

Negativt ……………………………………..

Mycket negativt………………............

Motivera gärna ditt svar:_______________________________________________________

EnkätstudieomStrokevården

38

11. Är det något område du anser är extra viktigt att vårdpersonal tar upp i samband med

samtal om sexuell funktion? Flera alternativ kan markeras.

Sexuell njutning……………………….…

Tillfredsställelse i sexuallivet ……..

Antal samlag………………………….....

Begär ……..…………………………………

Lust …………………………………………..

Orgasm …………………………………….

Sekretbildning……………………………

Ejakulation ………………………………..

Erektion …………………………..…….….

Potens ………………………………….……

Urinläckage ..................................

Avföringsläckage………………………..

Annat:_____________________________________________

12. Hur anser du att vården på bäst sätt kan informera patienter om sexuell funktion? Flera

alternativ kan markeras.

Muntligt…………………………………….

Skriftligt……………………………………..

Webbfilm……………………………........

Informationsgrupper……………...….

Annat:________________________________________

Skriv med egna ord

13. Har du några tips eller förslag till vården gällande samtal och information om sexuell

funktion efter stroke?

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________

Tack för ditt deltagande!