Patentarbete i industrin och datorrelaterade uppfinningar
description
Transcript of Patentarbete i industrin och datorrelaterade uppfinningar
Fredrik [email protected]
Patenteringsstrategi och patent på datorimplementerade uppfinningar
Avsnitt i Patenträtt 15 hp den 8 september 2009
Agenda
09.15 – 10.45 Avsnitt 1: Patenteringsstrategi – att avgöra när och var en uppfinning bör patenteras
11.15-12.15 Avsnitt 2: Patent på datorimplementerade uppfinningar
2
Patenteringsstrategier och IP-arbete på ett stort företag1) Hur fångas idéer från personalen
upp?2) Hur informerar man om patent på
företag?3) Incitamentsprogram för anställda4) Val av länder för patent5) Budgetering för tvister6) Hur ett stort företag samarbetar
med ombud (vad uppskattas)
3
1. Hur fångas idéer från personalen upp?
Det finns troligen inga genvägar, utan proaktivt arbete är ett måste!
Informera, deltag och uppmärksamma genom alla tillgängliga kanaler!
4
Exempel/1 - möten:
Regelbundna möten med chefer på hög nivå – vi lever i en kunskapsekonomi!
Regelbundna möten med enheter, mellanchefer och nyanställda – information och prioritering
Har du tid så ha individuella möten med varje ingenjör – då märker du snabbt vilka som är intresserade och sitter på viktig info
Anordna ordentliga spånskivor med mål och uppföljning
Var en självklar del i en projektgrupp - för att hinna stämma av i tid
Exempel/2:
Gör interna patentkurser obligatoriska
Hitta patentpositiva personer i organisationen
Sätt upp IP-mål för varje avdelning (och förstås för dig själv)
Finns med på checklista för anställningsavslutning
Kontaktuppgifter på anslagstavla
Plaketter/diplom väl synliga
Exempel/3:
Anordna Patentdagar på företaget - jippon och reklamgrejer
Ha en aktiv relation med företagets kommunikationsavdelning – artiklar och utbildning
Var extremt lätt-tillgänglig ! Telefon, e-mail, Intranät...
Angående uppfinningsanmälningarNackdelar och fördelar angående:
Intervjuer – Uppfinningsanmälningar
Utformningen av uppfinningsanmälningar
Beslutsgrupp – enskilt beslut
2. Hur informerar man om patent på företag?
Prioritetsordning:1) Visa dig och ge kontaktuppgifter på olika sätt
2) Informera om vikten av patent
3) Allmänt om patent
4) Anställdas skyldigheter och rättigheter
5) Företagets interna process för att lämna in patent
6) Användbara (för åhöraren) detaljer
9
Informationsexempel om ”allmänt om patent”: 8 punkter: ca 10 min. Avser teknik, inte design eller varumärken
Grundtanke: Teknikutveckling genom incitament för uppfinnande
Gäller huvudsakligen nationellt (världspatent finns inte)
Gäller i max 20 år från inlämningsdagen, men kan alltid överklagas
Patentansökningar offentliga efter 18 månader.
Förbjuder andra att tillverka, sälja, distribuera och
använda uppfinningen.
Patent ges endast om uppfinningen är ny och
”uppfinningsrik”.
Patent kostar pengar.10
3. Incitamentsprogram
UppfinnarersättningarDeltagande i statusfyllda
evenemangÅrets uppfinnareYrkestitlarDiplom/plaketter väl synliga
4. Val av länder
Diskussion om: ◦När? ◦Hur?◦Var?
Se bilagan ”Patentarbete i industrin”.
12
Val av länder för patent/1 Landets patentlagar och praxis:
◦ Storleken på årsavgifter och ansökningsavgifter◦ Om, hur och var överklagas ett patentverksbeslut◦ Vad som räknas som tidigare känd teknik◦ Reglerna för föranvändarrätt, tvångslicens och krav på nationellt
nyttjande◦ Hur förutsägbar patentpraxis är◦ Om interimistiskt förbud och vanligt förbud finns och hur det kan erhållas◦ Det patenterbara området ◦ Tillämpas ekvivalenstolkning och i vilken grad◦ Vad som räknas som intrång och vilka typer av intrång som finns◦ Om skonfrist finns i landet◦ Finns extra skyddstid utöver normala skyddstiden◦ Kraven på provisoriskt skydd vid ansökan och översättningskraven för
detta skydd◦ Är landet medlem i Pariskonventionen, PCT och/eller WTO◦ Restriktioner för dubbelpatentering◦ Regler för teknikstandarder etc.◦ Regler för återupprättande◦ Vad som krävs av beskrivningen◦ Översättningskrav
Val av länder för patent/2
Domstolar:◦ tenderar de att bevaka nationella särintressen◦ mängden offentliga och vägledande domstolsutslag◦ bötesbeloppens storlek och straffsatser◦ kostnaden för en tvist◦ tid till beslut och möjlighet att överklaga beslut◦ domstolens kompetens och sammansättning◦ går det att själv begära ändring av patentskyddet och hur
får ändringen göras vid t ex en ogiltighetstalan mot patentet
Val av länder för patent/3 Landets allmänna attityd mot patent och företaget Landets patentverk:
◦ det godkända patentets tillförlitlighet (görs teknisk granskning?)
◦ hur jobbigt är det och hur lång tid tar det att få ett användbart skydd
◦ finns uppskjuten prövning, ex 7 år från ansökningsdagen i DE
Landets ombudskår:◦ översättningsavgifter och handläggningsavgifter◦ vana att hantera tvister
Val av länder för patent/4 Övriga lagar:
◦ krav på licensavtals utformning◦ hur kan tullmyndigheten och polisen hjälpa för att
beslagta intrångsföremål eller säkra bevis◦ följer landet TRIPS◦ begränsningar för teknologitransfer◦ uppfinnarlagstiftning◦ kan medling och skiljedomsförfaranden tillämpas◦ Standardiseringsorgans IP-regler
Företagets patentposition i landet:◦ finns det synergieffekter med företagets andra patent i
landet
5. Budgetering för tvister
Generellt: Företag budgeterar inte för
tvister......men några gör det.
Försäkring mot tvister: Nej, inte hos storbolag.
6. Hur ett stort företag samarbetar med ombudFaktorer att väga in:Teknisk kompetensElektronisk akthantering med krypteringNärhet till uppfinnarnaHålla tidsfrister - inga dåliga bortförklaringarNågon att hålla i då det stormar – alltid ställa
uppPrisvärda tjänster internationelltHåller kontinuerlig kontakt – för förbättringarÄr uppdaterad på viktig praxis internationelltKunnig om formella brister i ansökanSamarbete på individnivå ska fungeraFlexibelt arbetssätt
Datorimplementerade uppfinningarDefinitionExempel på internationella
skillnader för CIIKravkategorierViktigt i kravenViktigt i beskrivningenCII inlämningsstrategiIntressant från senaste året
19
Definition
Uppfinning vars utförande inbegriper användning av en dator, datornätverk eller annan programmerbar apparat och som har en eller flera egenskaper som realiseras helt eller delvis genom ett eller flera datorprogram.
Exempel på internationella skillnader för CII Hänsyn till teknikutveckling
Statiskt - Dynamiskt Det patenterbara området och vad som är
enbart ett datorprogram Affärsmetoders och algoritmers patenterbarhet Olika granskningsprocesser hos patentverken
Bedömning av uppfinningshöjd Vilken implementeringstyp av CII som går
att skydda Mjukvara – hårdvara Enkelnodsimplementering –
flernodsimplementering Krav på yttre påverkan
Godkända kravkategorier och deras utformning
Utformningen av beskrivningen
KravkategorierDatorprogramDatorprogramproduktFlernodssystemNodMetodSignal
Viktigt i kraven/1Ha endast med tekniska egenskaper om du
inte vill begränsa tillämpning.
(En enda intrångsgörare ska träffas av patentkraven.)
Steg för lagring, input och output av signaler ger bättre patenterbarhet
Viktigt i kraven/2 (Undvik kännetecknande del.)
Datorprogram: ”som då det körs på en dator förmår datorn att” – annars oklart
Datorprogramprodukt: ska vara eller innehålla ett minne som ett datorprogram är lagrat på – annars oklart
Viktigt i beskrivningen/1EP: Beskriv så tekniskt som möjligt
och ha med så lite om affärsmetoder som möjligt.
Tekniska problem och effekter!
US: Ha med affärsrelaterade egenskaper
Ha alltid med flödesschema, inte bara för metoder enligt patentkraven, utan också för den mjukvara som används (om det inte är metoden)
(Varje steg i kraven bör beskrivas mer i detalj)
Viktigt i beskrivningen/2Undvik ord som ”algoritm” etc.
Beskriv och exemplifiera med både hårdvara och mjukvara, inte bara svepande utan i konkreta utföringsformer, gärna med olika figurer
”Means+function”-block måste visas som konkret implementering, inte bara flödesschema, och explicit samband mellan means i kraven och konkreta utföringsformer av dessa means i beskrivningen måste vara med
Ju färre noder – desto hårdare detaljnivå krävs
CII inlämningsstrategi
Diskussion om två vanliga inlämningsfrågor typiska för CIIs:
Prioritetsgrundande:- EP eller SE?- US och/eller EP?
Diskussion om efterföljande- AU, CA, IN, CN, JP, TW, Europa?
Exempel på intressanta saker för CII det senaste året
EP: referral G3/08
GB: Symbian ([2008] EWCA Civ 1066)
US: Comiskey (CAFC 06-1286 ompubl.), Bilski (CAFC 2007-1130 dom och certiorari), Blackboard (CAFC 08-1368), Catlin (BPAI 2007-3072), Bo Li (BPAI 2008-1213), Interim examination instructions of 24 August 2009
SE: Dahlin (PBR 04-329), FA (PBR 05-001), Weyerhaeuser (PBR 05-437)
Tack för att ni lyssnade!
Ytterligare frågor???
29