1

Ortsanalys för Lomma September 2001

2

Fotografier i färg;Ylva Pålstam, Scandiaconsult Sverige ABKarin Lyberg, s. 21 - Lomma saltsjöbad

Fotografier svart- vitt ;Uno Björkhem ur ”Lomma i gamla vykort” 1998

G/uppdrag1/715012/LApool/lomma.p65

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGFÖRORD

Lomma är en gammal ort och har en rik historia. Från att ha varit en danskstad under medeltiden har orten utvecklats under århundradens lopp, ibland snabbtoch ibland i en maklig takt, till vad den är idag. Nu står Lomma inför en ny utveck-lingsfas med en förtätning av centrum såväl som en omvandling av gamla indu-striområden till attraktiva bostads- och verksamhetsområden.

Gatu- och bebyggelsestruktur liksom enskilda byggnader, parker och grön-stråk bidrar i stor grad till en orts karaktär och identitet. De är viktiga parametrar fören orts attraktivitet och ger en förankring, minnen, trygghet och ofta fina estetiskaupplevelser. Karaktären och identiteten är viktiga beståndsdelar för att skapa engod livsmiljö och för att möjligöra en positiv utveckling.

Denna skrift syftar till att beskriva Lommas karaktär och vad som är viktigtatt ta fasta på vid en utveckling av tätorten. Skriften ska utgöra underlag för deparallella uppdragen för utveckling av Lomma hamn samt ingå som en del i arbetetmed den fördjupade översiktsplanen för Lomma tätort.

Arbetssättet grundar sig på den norska ”stedsanalysen”, som på svenskakan kallas ortsanalys. En stedsanalys är en systematisering av kunskap för attförstå en orts historia, nuvarande situation och framtidsmöjligheter. Den ska be-handla historisk utveckling, natur och landskap, bebyggelsestruktur och enstakaelement. Analysen kommer att bli föremål för samråd i den fördjupade översikts-planen.

Analysen är utförd på uppdrag av Lomma miljö- och byggnadsförvaltningmed Eva Sjölin och Anders Nyquist som projektledare. Ylva Pålstam,Scandiaconsult Sverige AB, har utfört analysen och Anna von Schwerin har ut-format rapporten.

FÖRORD 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

GEOGRAFI 4

HISTORIA 6

LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR 10

HUVUDSTRUKTURER 12

FUNKTIONER 14

TRAFIKMÖNSTER 16

FOLKLIV 18

STARKA OCH SVAGA SIDOR 20

SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 21

4

GEOGRAFI

Lomma har geografiskt sätt ett utmärkt läge.Placeringen vid havet och närheten till stora stä-der som Lund, Malmö och Köpenhamn skaparett attraktivt boende. Själva tätorten omges avhavet åt väster, av den bukt som fått namn efterorten, och av jordbruksmark åt norr, öster ochsöder. Trots att Lomma ligger inom ca 8 km av-stånd fågelvägen från Malmö och Lunds cen-trum, är den klart avskild som ort genom det om-givande öppna jordbrukslandskapet.

Kommunen bildades 1963 genom samman-läggning av Lomma köping och Flädie storkom-mun. Befolkningstillväxten var stor under 1960-och 1970- talen och antalet invånare uppgår idagtill drygt 18 000. Kommunen har två jämnstoratätorter, Lomma och Bjärred, där över 90 % avinvånarna bor. Lomma hade 8 257 invånare den31/12 2000.

I tätorten Lomma är andelen barn, 0-10 år,något högre än medeltalet för Sverige, andelenungdomar och unga, 25-30 år, lägre och pensio-närer, 65-75 år högre (enligt statistik från 2000).

Kommunen har en låg arbetslöshet,1,8 % mot 3,3 % i riket (2000). Huvuddelen avarbetstillfällena finns inom näringsgrenarna tjäns-ter (58 %), handel och samfärdsel (18 %) samttillverkningsindustri (9%). Jordbruksnäringen

omfattar 2 %. De största arbetsgivarna är Lommakommun och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Arbetspendlingen från kommunen är tregånger så stor som inpendlingen. De flesta pend-lar till Lund eller Malmö. Andelen invånare sombor och arbetar inom kommunen är 29 %. Förmod-ligen är siffran för Lomma tätort större beroendepå att många av kommunens arbetsplatser liggerinom tätorten. Kommunen har inget gymnasiumutan ungdomarna pendlar till gymnasieskolor iLund och Malmö. För närvarande studerar de flestai Lund.

Motorvägen E6, som passerar öster omLomma med en trafikplats vid tätortens nordöstrakant, medför korta restider till städerna i regionensamt Köpenhamn. Lomma passeras av busslinjersom går till Lund, Malmö och Bjärred-Landskrona.Ett järnvägspår, Lommabanan, går genom tätor-ten. Persontrafik planeras på järnvägen. Trafikenär inte möjlig att genomföra enligt Banverket för-rän kapacitetsproblemen är lösta vid Malmö C,tidigast 2008 (d vs när Citytunneln är byggd).

SlutsatserLomma har ett mycket bra läge. Bra väg-förbindelser och Öresundsbron innebärkorta restider till städerna i Skåne, till Kö-penhamn och kontinenten. Kollektiv-trafiken är inte lika väl utbyggd.

Lomma är en pendlingsort, utpendlingenär större än inpendlingen. Lomma är dockingen ”sovstad”. Det finns mångaarbetsplaster samt affärer, restauranger mmsom ger liv åt orten dagtid.

Det är viktigt att bibehålla och utvecklamöjligheterna till förvärvsarbete i Lomma.

5

Öresundsregionen med Lomma.

Helsingborg

Hässleholm

Malmö

Lund

Köpenhamn

Helsingör

LOMMA

Kristianstad

Lomma tätort

6

HISTORIA

ForntidSkåne började befolkas efter inlandsisens

tillbakadragande. De första invandrarna slog signer omkring 11 500 f Kr bl a vid Sege bro, någrakm söder om Lomma. Under stenåldern var troli-gen många bosatta vid stränderna. Havsvikarsträckte sig då långt in i landet. I fornminnes-inventeringarna finns 10 st stenåldersboplatseroch 3 st boplatser från brons- och järnåldernomnämnda i Lomma socken.

Medeltid till 1800-talHöje å och dess mynning i havet är en vik-

tig faktor för Lommas tillblivelse. Vid slutet av1000-talet var Lund kanhända den mest betydel-sefulla staden i det danska riket. Redan då varLomma en viktig handelsplats från vilken varortransporterades på Höje å till Lund. Handels-platsen låg ett stycke in från åmynningen. Därbyggdes också den första kristna kyrkan (kyrkanhade en absid som daterades till senast 1100-ta-let). Lomma var vid den tiden en stadsbildningliksom Helsingborg, Lund, Vä och Tommarp.Under 1300-talet tog Malmö över rollen som le-dande handelsstad och Lommas betydelse mins-kade. Under de kommande århundradena utveck-lades jordbruket till den huvudsakliga näringen i

bygden. De många dansk-svenska krigen under1500- och 1600-talen skövlade emellanåt traktenhårt.

Lomma kallades på medeltiden för Lumaby(finns onämnt i brev från 1085 från Knut IV avDanmark– Knut den Helige). Höje å kallades i äldretider för Lomma å. Namnet Lomma kommer ifrånåns egenskaper. Det finns två olika förklaringar tillordets uppkomst. Enligt den ena teorin betyderluma ”den tröga, långsamma ån” och enligt denandre kan namnet hänföras till det norska adjekti-vet lum, ljum eller mild.

Socknen fick sitt namn efter den by där kyr-kan fanns och bestod av byarna Lomma, Vinstorpoch Karstorp samt egendomarna Alnarp, Habo ochPrästberga. Alnarp är en gammal kungsgård ochsätesgård, d v s bebodd av adeln eller företrädareför de besuttna. Byarna bestod tills skiftet genom-fördes under 1800-talet.

Tegelbruken och industrialiseringOmrådet norr om Höje å ägdes under århund-

raden av Barsebäcks gods. Gästgivaregården, till-kommen efter gästgivareförordningen från 1649,var den enda större byggnad som fanns på detområde som senare skulle komma att kallas Bro-hus, strax väster om nuvarande bro över Höje å.

Bebyggelsen i Lomma var koncentrerad längs Höjeå och låg i anslutning till kyrkan. Invånarna i Lommavar fram till mitten av 1800-talet i huvudsak torparemed fiske som binäring.

Under slutet av 1600-talet anlade HenningOlof von Anckergrip Lommas första tegelbruk. Hän-delsen finns omnämnd i ett kungligt brev som un-dertecknats av Karl XI den 26 april 1682. (Ankaret iLommas kommunvapen kommer efter Anckergripoch muren efter när Lomma var stad). Verksamhe-ten ebbade så småningom ut och tog inte fart igenförrän Frans Suell köpte tegelbruket. Frans Suell,som var inflyttad från Tyskland till Malmö, drev enrederirörelse, en tobaksfabrik och hade intressen iLimhamns kalkbruk. Tegelbruket i Lomma rustadesupp till en för sin tid modern industrianläggningsom stod färdig i början 1730-talet. Lomma tegel-bruk var i den Suellska familjens ägo i ca 100 år.

När industrimagnaten Frans Henrik Kockumår 1858 köpte området väster om Höje å började enutveckling av Lomma. Kockum anlade ett tegelbrukoch lät bygga bostäder till arbetare och tegel-mästare. Tegelbruket var på 1860-talet Skånes störstaoch ett av Sveriges mest moderna med ångdrift. Ar-betskraften bestod till stor del av tyskar, från Lippe-Detmold, som vandrade till Sverige och arbetade påtegelbruken från vår till höst.

7

Kragstorp

Wigenstorp

Alnarp

Fiskarehus

Lomma

Lomma Gästgivare gård

Tegelbruk

Habo

Vinstorp

Karstorp

Bomshög

Landsväg

Järnväg

Strandhusen

Gård

Småhusbebyggelse

Lomma

Brohus

Tätorten

Industri

Gård

Järnväg

Småhusbebyggelse

Lomma 1915Lomma 1815 Lomma 2001

Villor i Lomma runt sekelskiftet 1900 Höghusbebyggelse i hamnen.Gästgivargården

8

År 1871 köpte det nybildade Cementbolagettegelbruket. Cement gjordes av lera och sand frånLomma och kalk från Limhamn. På R F Bergs, dis-ponent för Cementbolaget, intiativ startades enkooperativ affär, Solidar, och en sparbank ochområdet började utvecklas till ett litet samhälle.Ytterligare bostäder byggdes, bl a Villa Solskenvilken finns kvar idag. Villa Solsken var ursprung-ligen uppförd som bostad åt de tyska tegel-arbetarna men blev så småningom bostad tillCementfabrikens platschef i Lomma, A W Lund-berg. År 1896 efterträddes han av den unge Wil-helm de Shárengrad som bodde i Villa Solsken tillsin död 1955.

I början av förra seklet fanns en mängd te-gelbruk längs Höje å. Segelskutor gick så långtupp som till Lomma kyrka. Båtarna fick fälla mas-ten för att kunna passera bron. Längs ån fannsett antal bryggor och krogar. Lomma var undersommaren ett utflyktsmål för Köpenhamnsbor.

Vid slutet av 1800-talet hade Lomma drygt400 tegelarbetare. Förhållandena var svåra ochårslönen varierade kraftigt. Detta ledde till att enarbetarklubb för cement- och tegelarbetare bilda-des i februari1889. Det sågs inte med blida ögonav Cementbolaget och R F Berg kallade till mötenmot bildandet av arbetarklubben samt kallade in

polisen. Det hjälpte dock inte utan arbetarklubbenökade sitt medlemsantal. Då utlyste Lommas ce-ment- och tegelbruksföretag en av de förstalockouterna i Sverige. Husarer kallades in. Det helaavlöpte dock utan konfrontation men arbetarnatvingades att träda ur klubben för att återfå sinaarbeten. Det fackliga engagemanget medförde attett Folkets hus byggdes 1898. Huset var ett av deförsta i Sverige. Den 31 mars 1900 bildadesSvenska Grov- och Fabriksarbete avd nr 30 vilkensenare blev Lomma Arbetarkommun.

År 1905 lades cementfabriken ner och er-sattes av Eternitfabriken. En uppfinning i börjanav 1900-talet visade att man av en blandning avasbest och cement kunde framställa plattor somvar lämpliga som vägg- och takbeklädnad. Plat-tan var i princip underhållsfri och frostbeständig.Det nya byggnadsmaterialet hade många fördelarmen man visste då inte att hantering av asbestorsakar asbestos. Sjukdomen uppkommer genominandning av asbestfibrer under många år, 10-15år. Fibrerna åstadkommer en bindvävsökning ilungvävnaden vilket orsakar andfåddhet vid an-strängning. Den för Lommas utveckling viktigaoch stolta fabrikseran slutade i en tragedi. Mångaeternitarbetare har drabbats av asbestos och eter-nitfabriken stängdes 1977.

Lertäkter i Lomma.

Badorten LommaMot slutet av 1800-talet började Lomma bli

ett populärt utflyktsmål. Från Lund och Malmö komunder sommarhalvåret hästskjutsar med badgäster.En brygga anlades och 1910 byggdes LommaSaltsjöbad. Restaurangrörelsen drevs av familjenPalmquist, far och sedan sonen, tills den lades ner1969.

Järnvägen medförde att badgästerna lättkunde ta sig till Lomma. När Cementfabriken ladesner 1905 flyttade en del av befolkningen och husensåldes billigt till sommargäster.

9

VägarEn landsväg, kallad Via Regia – den danska

kungsvägen, gick längs kusten genom Lomma ochvidare mot Borgeby. Först under 1700-talet bygg-des en bro över Höje å i Lomma. Tidigare företogsöverfarten på en pråm. För överfarten på bron togsen broavgift ut ända fram till 1886. Vid bron, västerom ån låg gästgivaregården. Gästgivaren svaradeatt broavgiften erlades. Gården förstördes helt viden brand 1905.

JärnvägIntendenten för Cementbolaget, R F Berg in-

såg vikten av att etablera en järnväg till Lomma.Järnvägen Malmö – Billesholm genom Lomma in-vigdes år 1886 då även Stationshuset i Lomma stodfärdigt. En lastplats vid Lomma kyrka öppnades 1894och ett stickspår till hamnen anlades 1921. Person-trafiken på Lommabanan lades ner 1983.

HamnFrans Kockum började att anlägga en hamn i

Lomma i slutet av 1800-talet. Under de första årenav 1900-talet upplevde hamnen en högkonjunkturutan like. Enligt tullens arkiv utklarerades 1041 far-tyg till utrikes hamn och 979 från utrikes hamn.Ännu fler avseglade och kom från inrikes hamnar.

Många av fartygen var Lommas egna tegeljaktersom gick till Köpenhamn. Under eternitfabrikenstid anlände stora båtar med asbest från Kanada tillLimhamn. Från Limhamn transporterades asbest ochcement sjövägen till Lomma.

1960- och 1970-talNästa stora utvecklingsfas påbörjades un-

der 1960-talet då bilen, som började att bli var mansegendom, möjliggjorde villaboende i Lomma ocharbete på annan ort. Stora villaområden växte framunder 60- och 70-talen.

Saltsjöbaden i Lomma

SlutsatserLäget vid Höje ås mynning i Öresund ochnaturresursen lera har givit förutsättningar förLommas tillkomst.

Lomma har en gammal historia som bara delvisär synliggjord i dagens samhälle

Den historiska kärnpunkten/-na sammanfallerinte med dagens kärnpunkt.

De industriella spåren är av både positiv ochnegativ karaktär. Tegelbruksindustrin har läm-nat tydliga spår i form av lertäkter. De som ärvattenfyllda bidrar mycket positivt till miljönmen de som är uppfyllda med avfall medförstora miljöproblem. Eternitfabriken var en stolt-het för Lomma men har fått ett mycket tungteftermäle.

Lomma har gamla anor som badort.

Det är viktigt att knyta an till historien, dehistoriska strukturerna och enskilda histo-riska element i den planerade utvecklingenav Lomma.

10

LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR

Lomma är omgivet av högvärdig jordbruks-mark som i huvudsak brukas som åker. Landska-pet är mycket flackt och öppet. Vegetationen finnsvid gårdar, samt som alléer eller trädrader längsvägar och vid ägogränser eller diken. Längs ha-vet består marken mer av sand. Förekomsten avglaciallera har lagt grunden till industrialiseringenunder slutet av 1800-talet. Leran bröts i stora ler-tag som idag är fyllda med vatten eller med avfall,överlagrade med jord. Kusten söder om Höje åhar fyllts ut och bebyggts.

Det flacka åkerlandskapet och havet med-för att man vid klar väderlek kan se väldigt långt.Man kan tydligt se bebyggelsen i Lund ochMalmö såväl som bebyggelsen längs kusten iDanmark.

På Alnarp, söder om Lomma, finns en sam-manhängande gammal ädellövskog som har enkontinuitet på många hundra år. Därutöver finns,förutom vid Alnarps gamla skola, ingen äldrestörre sammanhängande lövskog. Norr om Lommafinns tallplanteringar i Strandfuret, Kyrkofuret ochHabo Ljung. Längs Höje å finns strandvegetationbestående av buskar och stora träd. Vid flera avde vattenfyllda gamla lertagen finns frodig vege-tation. Marken runt dammarna vid Slättängensköts av Slättängens intresseförening som röjer,

lägger flis på gångvägar och klipper vissa gräs-ytor. Slättängsområdet håller på att utvecklas tillett av Lommas finaste parkområden. I Lommasytterkant mot söder, och i stråk genom ”bär-gatorna” – villaområdet i öster fram till Vinstorps-vägen, finns ca 25-åriga naturlika planteringar somhar potential att utvecklas till olika vegetations-karaktärer. Parkområdet längs havet, vid hög-husen söder om hamnen, är väl uppvuxet.Öresundsparken, vid Blå Caféet i södra delen avLomma, är idag delvis förfallen och har inte karak-tären av park.

Stränderna utgör värdefulla vistelsemiljöer.Mot norr utgör bebyggelsen väster om vägen iHabo Ljung ett hinder för fortsatt vandring. Motsöder finns det möjlighet att skapa en förbindelsevia betesmarken till grönområdet vid Spillepeng.

Grönområdena inom tätorten kan översikt-ligt delas in i fem kategorier, stränder, furen, dam-mar och Höje å, naturlika planteringar i ytter-områdena, ”parker” vid Bantorget, Fladängen ochvid dammarna väster om Havsblick-Strandkykan.

SlutsatserI Lomma finns mycket stora potentialer att ut-veckla sammanhängande grönstråk .

Havet, Höje å och dammarna samt Alnarp-sparken är en unik tillgång i Lomma.

Höje å och miljön runt dammarna kan utveck-las till mycket attraktiva grönområden, ochmåste göras känt för Lommabor.

Grönstråken längs och i bostadsområdena från60- till 90-talet bör utvecklas och länkas sam-man med havet, dammarna och Höje å.

Låt grönstråken bli karaktäristiskta ochprofilskapande för Lomma.

11

Å och dammvegetationStrand

Naturlika planteringar

Vatten

TallskogPark

Gröna stråk - fortsättningBrott på stråk

12

Före 19001900-19401940-19601960-19801980-2000Industrier från olika tidsepoker

Sammanhängande karaktär

HUVUDSTRUKTURER

Lomma har uppstått vid Höje ås mynning ihavet. Den första bebyggelsen började etablerasvid handelsplatsen vid kyrkan och sedan vidlandsvägen längs havet. Därefter har bebyggel-sen vuxit österut från landsvägen – numera kal-lad Strandvägen. Bebyggelsen är tämligen låg,förutom höghusen längs havet. Det finns någralandmärken, men de är ej synliga från hela tätor-ten. Kyrkan och silon vid ICA Mårtensson synsfrån vissa delar av tätorten, höghusen liksomsilosbyggnaden i hamnen är väl synliga längskusten och kraftverkets skorsten syns vida frånslätten i öster och längs E6.

I Lomma finns flera tydliga barriärer såsomjärnvägen, Höje å och motorvägen E6. Järnvä-gen, som går rakt genom tätorten, kan passeraspå fem ställen, planskild vid Malmövägen i söderoch vid infarten från Lund, väg 905 i norr (passa-gen gäller dock bara för bilar, ej för gående), samtkorsas i plan vid Karstorps-, Vinstorps- ochLumabyvägen. Idag sker ingen omfattande tra-fik, men järnvägens barriäreffekt kommer att för-stärkas när tågrafiken ökar. Höje å går längs dennordvästra kanten av tätorten. Idag kan ån pas-seras på tre ställen, vid hamnen, vid Brohusenoch vid kyrkan (enbart för gående). MotorvägenE6 går drygt 200 m öster om tätortens östra

bebyggelsegräns och kan passeras på fyra stäl-len, via Svanetorpsvägen, vägen till Hjärup, cykel-vägen till Lund och vid trafikplats Lomma (en-dast för bilar). Marken kring motorvägen utgörsav jordbruksmark, vilken i sig inte är tillgängligmer än längs vägarna.

Gatustrukturen är i de äldre delarna tydligtpräglad av bukten med landsvägen längs dengamla kustlinje och innanför de längsgående

parallellgatorna. Detta mönster bryts i bostadsom-råden byggda från 60-talet och framåt.

Knutpunkt idag är torget och Strandvägenmellan Torggatan och Stormgatan

Bebyggelsen består till stora delar av villabe-byggelse. Flerfamiljshus finns längs Alnarpsvägen,Slättängsgatan, Vinstorpsvägen, Skolgatan och vidHöjeågatan och området söder därom.

Bebyggelsestrukturen följer tydliga årsringari Lommas utveckling. Tydligt urskiljer sig den gamlategelbruksarbetarbebyggelsen vid landsvägenlängs havet och enstaka byggnader som är belägnalängs landsvägen som förband Karstorp ochVinstorps by med Lomma kyrkby, utbyggnaden frånbörjan av 1900-talet och fram till 40-talet av”byggmästarvillor och funkishus (fram till järnvä-gen och öster om järnvägen med stationens som”huvudaxel”), den första utbygganden av serie-byggda villor under 60-talet (fågelgatorna – ”Neger-byn” och längs Pilgatan) som sedan följdes av vil-labebyggelse, (villamattor) under kommande årti-onden ( båtgatorna, bärgatorna, del av Lervik-Öster-vång). I Lomma planeras en fortsatt utbyggnad iLervik-Östervång, en utbyggnad av hamnen tillbostads- och verksamhetsområde och en förtätningav centrum.

13

SlutsatserJärnvägen är idag en stor fysik barriär som kommer attbli betydlig större med ökad järnvägstrafik. Fullt ut-byggt godstrafik genom Lomma skulle innebära att or-ten delas i två delar. Väster och öster om järn-vägen.

Lomma har ingen tydlig knutpunkt utan snarare ettområde mellan två parallella gator. Den moderna och dehistoriska knutpunkterna samanfaller inte.

Vägsystemet och huvudstråken, landsvägen genomorten och de långa parallellgatorna med kustvägen, gerLomma en tydlig struktur. Denna struktur bryts i debostadsområden som är tillkomna från 60-talet ochframåt.

Lomma har en tydlig karaktär av äldre hus, dels de gamlagatuhusen – tegelbruksarbetarbostäder och dels bygg-mästervillorna från början av 1900-talet.

Lomma är en villastad med stora och gröna trädgårdar.Häckar mot gatan är ett mycket tydlig drag.

Värna om Lommas bebyggelsekaraktär, de gamlagatuhusen samt villorna från början av 1900-talet. B a rriä re r

L a nd m ä rke n

S trå kC en tru m

H a vsu ts ik t

14

FUNKTIONER

CentrumLomma har ett tydligt centrum mellan

Strandvägen och Centrumgatan, från Torgatan inorr till Stormgatan i söder. Kyrkobyggnaden ären viktig symbolbärande del av ett samhället somofta är belägen i de centrala delarna. I Lommaligger kyrkan utanför centrum och utanför självasamhället. De historiska ”centrumpunkterna” vidbron och vid kyrkan stämmer inte överens meddagens centrumpunkt.

Centrum vänder sig mot Strandvägen ochhar dålig koppling med Centrumgatan och Hamn-husen.

Dagens centrum har en naturlig placeringlängs landsvägen invid havet men ligger geogra-fiskt sett inte centralt i orten. Tillgängligheten tillcentrum är god och det finns ett stort antalparkeringsplaster som sällan är fullt utnyttjade.Centrum ligger inom acceptabelt cykelavstånd,kanske med undantag för boende i Lilla Lomma.

BostadsområdenLomma är en utpräglad villaort med gång

eller cykelavstånd till de centrala delarna. Järn-vägen är en barriär som inom Lomma bara kankorsas på tre ställen.

VerksamhetsområdenVerksamhetsområden finns idag vid ham-

nen, norr om Vinstorpsvägen och norr om Lervik -Östervång. I hamnen är de flesta gamla tegelbruks-byggnaderna och eternitfabriken rivna. Viktigabyggnader som kvarstår från denna tid är VillaSolsken och bostadslängor för tegelbruksarbe-tare. Hamnområdet kommer att omvandlas tillbostads- och verksamhetsområde. Verksam-hetsområdet norr om Vintorpsvägen är mer av”industrihotellkaraktär”, d v s många mindre verk-samheter där byggnaderna inte har ett särskiltarkitektoniskt uttryck.

Offentlig verksamhetLomma är väl tillgodosedd med offentlig ser-

vice. I centrum finns post, bibliotek, vårdcentral,folktandvård, äldreboende, försäkringskassa ocharbetsförmedling. Dagis finns i anslutning till sko-lorna och ute i bostadsområdena. Pilängsskolanär en mellan- och högstadieskola, Karstorps- ochVinstorpsskolan har låg- och mellanstadium.Lomma har inget gymnasium utan eleverna fårvälja mellan att läsa i Lund eller Malmö.

Handel och serviceDe flesta affärer finns koncentrerade i cen-

trum (systembolag, pappers- och tobakshandel,

guldsmed, färghandel, damklädesaffärer, barn-klädesaffär, djuraffär, mataffärer, hårfrisörer, bankeroch restauranger). Utanför själva centrum finnscykelaffär, mataffärer, bagerier, kiosker, snabbmat-ställen och hårfrisörer.

Fritid och rekreationsområdenLomma har god tillgång på områden för pro-

menader och strövande - längs stränderna, furena,dammarna, Höje å och grönstråken i ortens ytter-kanter. Under soliga sommardagar är stränderna fullamed folk. Vid Höje ås mynning finns en småbåts-hamn och hamn för segelbåtar. För den mer organi-serade friluftslivet finns en 45-håls golfbana, rid-hus, scoutgård, tennisbanor, simhall, idrottshall ochIP – idrottsplatsen för fridrott och fotboll.

Kultur och nöjenTeaterföreställningar och konserter förekom-

mer i Pilängsskolans aula och på Folkets Hus. Kon-serter ges även i Lomma kyrka och Strandkyrkan. Iden gamla elverksbyggnaden finns en utställnings-lokal kallad Kraften. För ungdomar finns diskotek iDansrotundan ca en gång i månaden samt Hamn-huset, en ungdomsgård i hamnen som är öppen istort sett varje kväll. I Dansrotundan förekommerockså dans för vuxna. I centrum finns flera restau-ranger.

15

SlutsatserCentrum ligger fysiskt sett inte centralt i ortenmen är lättillgängligt och finns inom accepta-belt cykelavstånd, kanske med undantag förLilla Lomma.

Centrum har en tydlig fram och baksida.

Lomma har god tillgång på offentlig och kom-mersiell service. Konkurrensen från Lund ochMalmö och stormarknader som Burlövs Centeroch Center Syd är dock stor.

Det finns inget klart samband mellan centrumoch stränderna och hamnen.

Förstärk sambanden mellan rekreationsom-rådena, möjliggöra att gå runt tätorten och för-bättra tillgängligheten längs Höje å.

Återta traditionen från början av förra sekletmed Lomma Saltsjöbad, en vacker byggnad förbadliv och fest.

Skolor och institutioner

Idrott & fritid

Handel

Kultur

Verksamheter

16

TRAFIKMÖNSTER

Biltrafik och vägnätLommas trafikmönster ändrades under

1970-talet när Malmövägen och infarten frånLund, väg 905, runt Lomma byggdes och Strand-vägen stängdes av för genomfartstrafik. Tidigarefanns fyra infarter till Lomma, Strandvägen, somockså var en genomfartsgata, Karstorpsvägenvilken anknöt till den gamla vägen som förbandAlnarp, Karstorps och Vinstorps by med Lommakyrkby, Vinstorpsvägen som var en infart frånHjärup och landsbygden i öster samt landvägenförbi Lomma kyrka mot Lund.

I dag sker infarten till Lomma fortfarandevia Kartorpsvägen, som har fått en ny anslut-ning till Malmövägen, via Vinstorpsvägen somtidigare, via väg 905 och via Strandvägen därSödra Västkustvägen och väg 905 ansluter.Karstorps- och Vinstorpsvägen är raka bredagator vilka inbjuder till att köra fort. Längs Kars-torpsvägen har vägbulor byggts för att sänkahastigheten.

Utbyggnaden under 60- och 70-talet med-förde en förändring av gatustrukturen. Tidigarevar de långa gatorna parallella med Strandvägenoch kusten typiska för orten. De nya områdenafick en struktur av matning utifrån huvudgator.

Motorvägen E6 byggdes under 60-talet ochgår strax öster om Lomma. Trafikplatsen i nord-

öst medför anknytning till det snabba vägsystemet.Motorvägen innebär ingen egentlig barriär förLomma eftersom den ligger utanför tätorten.

Gång- och cykeltrafikFörutsättningarna för gång- och cykeltrafik

inom orten är goda. Lomma har inga stora nivå-skillnader och villastadskaraktären ger trevligagång- och cykelvägar. Det trafiksepareradecykelvägnätet är inte heltäckande genom orten.Kartopsvägen och Vinstorpsvägen är huvudcykel-stråk från de östra delarna ner mot centrum.

En enkel och klar koppling saknas mellancykelstråket från norr till Pilängsskolan och däri-från till Karstorpsvägen/Vinstorpsvägen, från IP(idrottsplatsen) och till huvudcykelstråken, samttill Lilla Lomma.

Till Bjärred, Lund och Alnarp är cykel-vägarna separerade från biltrafiken men till Hjärupoch Åkarp är det blandtrafik.

KollektivtrafikLomma passeras av busslinjer som går till

Lund, Malmö och Bjärred-Landskrona. Bussen motLund går dessutom en slinga runt Lomma (Vins-torpsvägen-Alnarpsstigen-Karstorpsvägen).Bussarna mot Malmö–Bjärred går tämligen ofta,2 ggr/tim under dagtid och 1 ggr/tim under kvälls-

tid. Bussen mot Lund går inte lika ofta. Den är an-passad till skol- och arbetstider och går 2 ggr/timmellan kl 7 och 9 samt 16 och 18. Däremellan ochkvällstid går bussen 1 ggr/tim. Lördag och söndagefter kl 15 går bussen varannan timme. Det påverkarfrämst ungdomarna som går i gymnasiet i Lund ochhar kamrater och kvällsaktiviteter där.

SlutsatserDet är god tillgänglighet till det snabba väg-nätet.

Breda infartsgator som inbjuder till hög has-tighet. Vinstorps- och Karstorpsvägen föl-jer de historiska infartsvägarna till Lomma.

Centrumgatan, som förbinder Karstorps-vägen med Vistorpsvägen och Strandvägennorr om centrum, har genomfartskaraktär.Omgivande områden vänder ”baksidan” tillgatan.

Vissa länkar i cykelnätet saknas inom tätor-ten. Trafikseparerad cykelförbindelse saknastill Hjärup och Åkarp.

Bussförbindelsen till Lund är dålig underkvällstid och helger vilket främst har bety-delse för ungdomar som i högre grad änvuxna är beroende av kollektivtrafik.

Gör infarterna välkomnande och skapa ut-blick över Lomma från Malmövägen i höjdmed Blå kaféet.

17

Motorväg

Brister i GC-nätet

In- och genomfartsvägHuvudgata

GC-väg?

?

?

?

???

?

?

?

18

FOLKLIV

Användandet av de offentliga rummen,folklivet, är viktigt för en orts karaktär eller ”själ”.Lomma har en mycket tydlig säsongsvariationmed det intensiva bad- och båtlivet under som-maren.

DagpulsBesök till post, bank, bibliotek, folktand-

vård affärer m m skapar ett en tydlig dagpuls icentrum. Vid skolorna och i verksamhetsområd-ena är det också liv och rörelse under dagen.Under sommarhalvåret ökar dagpulsen betydligtmed alla besök till stränderna och genomfritidsbåtarna i hamnen.

KvällspulsLomma centrum har också en kvällspuls

genom kvällsöppna restauranger. Lomma krog harunder sommaren en uteservering vilket bidrar tillen mer kontinental prägel. Torget är också ensamlingsplats för ungdomar där de hårdgjordaytorna inbjuder till skateboardåkande (vilket ärförbjudet). I hamnen finns Surfers bar som haröppet under sommaren och kvällstid. I hamnenfinns också Hamnhuset, ett aktivitetshus för ung-domar med bl a en skateboardbana. Cirka en gångi månaden är det disko för skolungdom på Dans-

rotundan eller dans för vuxna. Konserter och tea-terföreställningar förekommer ibland i Pilängs-skolans aula.

Idrottsföreningarnas ungdomsverksamheterbidrar också till kvällspulsen.

Rekreation, helger ochsommarhalvår

Lomma har god tillgång på områden för re-kreation. Vissa aktiviteter är mer säsongsbetonadeän andra.

Stränderna i Lomma är mycket välbesöktaoch under soliga sommardagar. Folklivet längsstränderna fortsätter under varma dagar långt inpå kvällarna. Stränderna besöks av Lommabor menlockar även mycket folk från omgivande orter.Stränderna är även flitigt frekventerade undervackra helgdagar året runt. Båtlivet är också främstkoncentrerat till sommarhalvåret och bidrar till ettintensivt folkliv i hamnen. Vissa år fryser havetoch dammarna till is vilket medför ettskidskoåkande som nästan slår folklivet under ensolig sommardag.

Golf spelas så gott som året runt men meden tydlig ökning under sommarhalvåret. Ridhusetär utnyttjat året runt, förutom under juni-juli dåäven ridskolehästarna har semester.

Årliga evenemangI Lomma firas varje vår Lommadagen med torg-

handel och uppträdande samt en julmarknad i ad-vent. Sista april firas på cirkusplatsen vid Folketshus. Lommaborna marscherar med facklor ledda aven musikkår, från Pilängsskolan, via Vinstorpsvägenner till centrum, stannar till vid torget utanför Havs-blick, servicehus för äldre, och spelar några vår-visor och fortsätter sedan vidare till festplasten föratt tända majbrasan. Sveriges nationaldag brukarfiras med musik, tal och flaggutdelning vidamfiteatern i parken vid Hamnhusen. Till grusplanenvid Folkets hus kommer årligen cirkus. Midsommarfiras på Lomma norra camping vid Västra hagen,söder om Karstorpsvägen.

Lomma hamn med fritidsbåtar.

19

Sista april

Dagspuls

Kvällspuls

Samlingsplats/festplats

SlutsatserLomma har ett tydligt liv dagtid, främst i cen-trum.

Lomma har även ett visst kvällsliv genomkvällsöppna restauranger i centrum ochibland diskotek eller danser på Dansrotundan.

Tag vara på den besökspotential som Lommabeach och fritidshamnen medför. Knyt dessaområden närmare centrum.

Skapa fler mötesplaster för både vuxna ochungdomar.

20

STARKA OCH SVAGA SIDOR

Starka sidorLomma har ett mycket bra läge nära stora städer men är ändå en fysiskt av-

gränsad ort. Bra vägförbindelser och Öresundsbron innebär korta restider tillstäderna i Skåne, Köpenhamn och kontinenten.

Arbetspendlingen från Lomma är större än inpendlingen. Lomma är emellertid ingen”sovstad” utan har ett tydligt eget ”liv”. En stor roll spelar den historiska förank-ringen och Lommas nuvarande struktur. Affärer och service, som är koncentreradetill centrum i några kvarter längs Strandvägen, ger liv till orten. Under sommarhalv-året skapar hamnen med fritidsbåtar och strändernas badgäster ett myllrande liv.Badgäster och båtägare är en stor tillgång för Lomma.

Lomma har en gammal historia och det finns viktiga händelser och spår i orten attknyta an till.

Havet, stränderna, ån och systemet av dammar utgör unika tillgångar som rekreation-sområden och bidrar stort till Lommas karaktär.

Lomma har karaktären av en ”vänlig”, grön och lummig villastad. Den gamla be-byggelsen, gatuhusen – tegelbruksarbetarbostäder, byggmästarvillorna från bör-jan av 1900-talet och funkishus från 30-talet skapar en identitet för orten.

Lomma har en blandning av gammal och ny bebyggelse, från små gatuhus tillhöghus, har täta kvarter men också stora öppna ytor (obebyggda tomter). Stads-bilden uppvisar på vissa ställen en helhet men är ibland splittrad. Det medför enstor utvecklingspotential.

Lomma har gott rykte vad gäller barnomsorg och skolor och är en attraktiv ort förbarnfamiljer.

Lomma har ett bra offentligt och kommersiellt utbud.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är ett stort kunskapscentrum för utbild-ning och forskning, med en botanisk trädgård och park, finns inom gångavståndfrån tätorten. Studenterna medför ett positivt tillskott till Lomma.

Svaga sidorLomma har en gammal historia som bara delvis är synliggjord i dagens samhälle.De historiska kärnpunkterna sammanfaller inte med dagens kärnpunkt.

De lertäkter som är fyllda med hushållsavfall är ett miljöproblem. Eternitfabrikenutgör ett tungt minne.

Blandningen av gammalt och nytt, stort och smått, öppet och slutet, medför iblanden rörighet där helheten och omsorgen om detaljer går förlorad och leder till enförfulning av orten.

Lomma syns inte från Malmövägen, den snarare leder förbi än in i Lomma.

Järnvägen är en fysik barriär som kommer att bli en betydlig större med ökadjärnvägstrafik. Om godstrafiken kommer att gå genom Lomma kommer det att med-föra att orten delas i två delar, väster och öster om järnvägen.

Lommas knutpunkt, nuvarande centrum som består av kvarteren kring Strandvä-gen, sammanfaller inte med den historiska knutpunkten. Centrum har en tydligframsida mot Strandvägen och en tydlig baksida mot Centrumgatan och Hamn-husen.

Lomma saknar trafikseparerad cykelförbindelse med Hjärup och Åkarp.

Lomma hat en relativt väl utbyggd kollektivtrafik. Bussförbindelsen till Lund ärdock dålig under kvällstid och helger. Det har framför allt betydelse för ungdomarsom i högre grad än vuxna är beroende av kollektivtrafik.

21

SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER

Lommas identitetLomma är en gammal ort med en rik historia

som avspeglar sig i dagens samhälle och bidrar tillortens identitet.

En del av denna identitet är karaktären av bysnarare än stad. En villastad med gröna, lummigaträdgårdar med häckar mot gatan. Den långsträcktastrukturen av parallella gator längs kusten. Bebyg-gelsen i de äldre delarna består till stor del av gamlagatuhus – tegelbruksarbetarbostäder, byggmästar-villor från början av 1900-talet och funkishus från1930-talet. Folkets hus, och Dansrotundan och sta-tionshuset är enskilda byggnader av stor betydelse.

Till Lommas identitet hör också arvet frånindustriepoken. Tegelbruk och eternitfabrik har bi-dragit till ortens utveckling och lämnat positiva spåri samhället men har också bidraget till miljöproblemsom finns kvar ännu idag.

Denna identitet bör tas tillvara vidförtätningen av centrum och vid omvandlingen avhamnområdet till bostäder och verksamheter. Denomvandlingen bör karaktäriseras av att skapa nyttsom knyter an till Lommas karaktär och identitet.

Utveckling av CentrumCentrum vänder idag ”framsidan” mot Strand-

vägen och ”baksidan” mot Centrumgatan ochHamnhusen. I centrum finns flera moderna bygg-nader, (från 60-talet) med en volym och fasad sominte stämmer med det gamla gatuhusen. De modernabyggnaderna bidrar inte heller med ett tillskott iform av en tilltalande arkitektur.

Vid förtätning av centrum bör de gamlastrukturerna tillvaratas, de långsträckta parallellagatorna, samtidigt som tvärförbindelserna mot ham-nen och Hamnhusen betonas i form av ”gatt” ellersammanbindande torg omgiven av ny bebyggelse.

Strandvägen.

Villa Solsken.

Lomma saltsjöbad, numera rivet.

22

Bad- och båtlivetSmåbåtshamnen och stränderna, framför allt

norr om Höje å, ”Lomma beach”, är viktiga attrak-tioner i Lomma som lockar många besökare frånandra kommuner. Genom att skapa en tydligare kopp-ling till centrum kan dessa grupper medföra ett till-skott till ortens liv, affärer och restauranger. Nyahamnplatser för segelbåtar och stora motorbåtar kankanske skapas. Strändernas attraktivitet kan ytterli-gare ökas genom en förbättrad vattenkvalitet. Ser-vice i anknytning till båtar, hamnverksamhet ochbadgästerna kan bli en viktig näring.

Utveckla grönstråkHavet, stränderna, Höje å och systemet av

dammar utgör unika tillgångar som rekreations-områden och bidrar stort till Lommas karaktär.Dessa områden bör knytas samman medgrönstråken i Lommas södra och östra delar, desk naturlika planteringarna i 60-80-taletsutbyggnadsområden, för att få sammanhängandegrön- och rekreationsstråk som också är av godoför den biologiska mångfalden.

Grönstråken bör förädlas så att olikavegetationskaraktärer skapas och en differentie-ring fås från områden av ren parkkaraktär, typstadspark, till pelarskog, täta bryn, öppna gräs-ytor etc.

I den planerade utvecklingen av be-byggelse i Lomma centrum och Lomma hamn börstränderna, Höje å, och båthamnen knytas tyd-ligt till orten genom ”gatt”, huvudgångstråk, torg-bildningar eller liknande.

Återta traditionen från början av förra se-klet med Lomma Saltsjöbad, en vacker byggnadför badliv och fest. Segelbåtar

Hamnen i Lomma

Alnarps slott och park

23

Karaktärsfulla infarterInfarterna till Lomma bör visa upp Lommas

karaktär och upplevas som välkomnande. Malmö-vägen leder snarare förbi, än in i Lomma. Genom attskapa en utsikt över Lommabukten och bebyggel-sen i Lomma vid färd från söder kan en förståelseskapas för den fortsatta färden i ”ringleden” runtLomma. Idag ser man inget av orten.

Karstorpsvägen och Vintorpsvägen följer dehistoriska infartsvägarna till Lomma och ger en braupplevelse av orten. Gatorna är dock breda vilketinbjuder till hög hastighet. Karstorpsvägen kanta-des i början av 1900-talet en allé, vilken kanske gåratt återskapa.

Södra Västkustsvägen erbjuder en fin infart,men från korsningen med väg 905, fram till Statoil-macken borde vägen anpassas mer till gatans ut-formning än landsvägen.

Väg 905 från Lund är en ren infartsväg ochövergår inte till en gata förrän vid korsningen medIndustrigatan (Statoil-macken). Verksamhetsom-rådet Nian i början av infarten bör få en avslutningmot infarten, t ex trädrader som skapar en helhetmen som samtidigt skapar en genomsikt tillverksamhetsområdet.

CykelvägnätLomma är en ort som lämpar sig för cykling.

Orten har inga stora nivåskillnader och villakartä-ren erbjuder fina cykelstråk. Inom orten saknas vissalänkar av det trafikseparerade cykelstråket ochtrafikseparerade stråk saknas till Hjärup och Åkarp.

Gamla bron över ån

Gångstråk vid Alnarps skola.Mårtenssons ICA

24