opsykiatri , Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

Click here to load reader

  • date post

    23-Feb-2016
  • Category

    Documents

  • view

    83
  • download

    0

Embed Size (px)

description

Flickor med ADHD och/eller autismspektrumstörning Uppsala 12.2.14 Svenny Kopp, med.dr , spec. i barn och ungdomspsykiatri Mariestads neurologiska utredningsenhet. opsykiatri , Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning ?. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of opsykiatri , Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

Girls with social and/or attention impairments

Flickor med ADHD och/eller autismspektrumstrning

Uppsala 12.2.14Svenny Kopp, med.dr, spec. i barn och ungdomspsykiatriMariestads neurologiska utredningsenhetopsykiatri, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

1

Varfr fokusera p flickor med ADHD och autismspektrumstrning ?Vanliga tillstnd med tidig debut (2-3%) Skolmisslyckanden r vanligaADHD r en riskdiagnosFlickor med ADHD och autismspektrum-strning diagnosticeras senare n pojkarTidigt kunna ge frldrar ett pedagogiskt std och minska frldrastressenKunna ge flickorna pedagogiskt stdSociala hjlpinsatser

2

2Taylor: flera olika lkare tidigare, upptcks senare, Berry 1985, Mna har misslyckats mer innan man sker hjlp.Oskerhet bland kliniker

LivsperspektivKvinnor skall g in i en krleksrelation, familj, trycket kade att de skulle fungera som knslomsssigt,socialt och organisatoriskt centrum fr sin lilla sociala enhetDetta blir svrt med ADHD Viktigt att vi inte ger extra plagringar till vra dttrar av sjukfrklaringar utan ser vr information som ett std, ett hjlpGenusforskningNr kvinnor gr detsamma som det mn gr betalas de smre ( Haavind 1981) och det som kvinnor gr betalas smre n det som mn gr.De lika vrderingarna av knen visar sig i att vi ofta godtar manliga normer och standardmtt som verordnade de kvinnliga i bde skola, arbetsliv och utbildning. Ofta resulterar detta i att flickor och kvinnor blir osynliga: ven om pojkarna upplevs som svra i skolan, r de likafullt grna dem som lrarna ser som intressanta individer- medan flickorna blir en rtt intetsgande gr massa ( Bjerrum Nielsen och larsen 1985)

Pojkar/mn har hgre status och drmed mer makt eller kontroll n flickor/kvinnor Hg grad av kontroll och samtidigt hanterbara krav r hlsobringandeBarn med diagnosen AD/HD 85% av beviljade vrdbidrag gr till pojkar Beror p frre anskningar fr flickor

Varfr fokusera p flickor med ADHD och autismspektrumstrning ?Ge adekvat medicineringPsykisk ohlsa har kat tre gnger mer fr flickor n pojkar sedan 90-taletDet r en stor oskerhet bland professionella om flickor med autism och flickor med ADHD?Minska risken fr psykiatriska svrigheter Livsperspektiv Forskning p flickor r fortfarande liten

3

Frekomsten av psykiatriska diagnoser under olika ldrar hos flickor och pojkarTotal frekomst av psykiatriska diagnoser 11-20%20% av alla barn i Sverige har ngn gng skt barnpsykiatrisk vrdPojkar har i alla ldrar mer beteendestrning som ODD och CD n flickorFlickor mer ngest diagnoser (kar i tonren) och mer depression i tonrenODD och ADHD minskar med ldern hos bde flickor och pojkar4Vad bidrar till psykisk hlsa?God smn Mnga sociala kontakter Goda kognitiva resurserOmhndertagande frldrar God familjeekonomi

Upplevd stress r att inte kunna hantera de krav och den situation man upplever eller lever i

5Tidiga symtom de frsta 0-3 renRegulatoriska symptom

Smproblem

Extremt skrikig

Matproblem

Utbrott

Andra tidiga svrigheter 0-3 rTidigt hyperaktiv

Frsenad sprkutveckling

Trillar ofta

Lyssnar inte7Sociala och/eller biologiska knsskillnader Social kompetensTidigare sprkutveckling Tidigare finmotorisk utvecklingAgressivitet, dominansbeteendeLekbeteendeIntressenSpatial frmga88Flickor redan som 3 mdaers baby mer social n pojkarF. Tittar mer p moderns ansikteHller sig nrmare modernF. Sover mer under de frsta mnadernaFlickor bttre verbalt fldeFlickor samarbetar oftare och oftare med yngre flickor n pojkarFlickor uppvisar oftare ett beskyddande beteendeFlickor leker med leksaker som har ansiktenFlickor leker ofta pyssellekarFlickor r medr mnniskointresserdaeFlickor har strre fingerfrdighetBttre imitativ frmgaPojkar bttre p spatial + mekanisk frmgaPojkar r smre p att knna igen ansiktsuttryckPojkar r mer upptcksbengna, fredrar sakerSker sig oftare till ldre pojkar. Pojkar r mindre med vuxnaPojkar leker oftasre motoriska lekarPojkar r bttre p sprkligt resonerande

9ADHD

Flickor med ADHD

9Hur stor r skillnaden i frekomst mellan flickor och pojkar?

Vilka likheter och skillnader frekommer mellan flickor och pojkar med ADHD?

10

Varfr frstr ni inte?

Varfr fattar ni inte att jag inte fixar skolan ?

Varfr tror ni att jag kan bara jag anstrnger mig lite mer?

Varfr frstr ni inte att jag r ledsen fr att det blir strul med kompisarna?

Varfr fattar ni inte att jag har s svrt fr att somna?

Varfr slutar ni inte tjata p mig nr jag blir s himla arg?

Vad innebr det att ha ADHD ?Det innebr att ha ett lite annorlunda funktionsstt

Det gller bristande kontroll av knslor, energiniv och beteendet

Det gller bristande tillgng till arbetsminne och moderera sin motivation

Problem med att utfra det man egentligen vet man borde gra

11

Frekomst av ADHD

Populationsstudier 1999-2005 p skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport)

Frekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor (1.5-10.3% , 6-18 r)Total ADHD, 5-8% hos alla skolbarn Knskvot varierar mellan 1.1:1 3.7:1 (pojke:flicka) Mer jmn frekomst av ADHD i barndom och ungdomsr fr flickor medan pojkar har den hgsta frekomsten mellan 7-11 rs lder

1212Frekomst av ADHD och ADD

frn populationsstudier(1980-1992, J.K. Buitelaar) Epidemiologiska studier med enbart formulr:5,3-13% situationsbetingad hyperaktivitet i skolan8-12,7% situationsbetingad hyperaktivitet i hemmetHyperaktivitet bde i skola och i hemmet1,4-4%Knskvot varierar mellan 1,6:1 (pojke:flicka) 7:1 ( medelvrde 2,4:1)Szatmari:Flickor skattade sig sjlva i tonren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken frldrarna eller lrarna gjorde det.Frldrarna sg dubbelt s ofta pojkarna som hyperaktiva och lrarna tre ggr s ofta.Ingen av flickorna hade pervasive adhd men 7,8% av pojkarna1989 Szatmari:DSM-lll, 4-11 r, 12-16 r Yngre gruppen lrare + frldrar, ldre frldrar, lrare + sjlvrapportFlickor 3,3 % i bgge grupperna, pojkarna 10% i yngre gruppen + 7 % i ldre + sammantaget 9%flickor skattade sig sjlva i tonren som lika hyperaktiva som pojkarna, men varken frldrar eller lrare gjorde det, frldrar sg dubbelt s mnga pojkar som hyperaktiva och lrare tre ggr s ofta pojkarna

1999 M. Weiler. Mother and Teacher reports of ADHD Symptoms: DSM-lV Questionnaire DataBde klinik fall och populationsunderskning. Vanl formen adhd- inattentive type,86 klinikpojkar och 38 klinikflickor, 6-12 r110 populations-pojkar och 115 -flickor, 7-11 rklinikpojkar+flickor skilde sig inte t frn skattningsskalor frn mdrar + lrare fr ADHD-H + ADHD-A symptom inte heller fhos pop.ADHD-A symptom frn mdrarmen mdrar och lrare skattade pojkar hgre p ADHD-H och ADHD-A symptom.72% av pojkarna hade ADHD-A och 92% av ADHD-flickorna15% ADHdDom enbart lrarskattning anvnds + 6% om bde lrar och frldraformulr anvnds

DSM-5 (APA 2013)Tre huvud presentationer av ADHD

ADHD Hyperaktivitet, impulsivitet och uppmrksamhetsbrist i kombination 12 kriterierADHD hyperaktivitet och impulsivitet 6 kriterierADHD med uppmrksamhetsbrist 6 kriterier

Annan specificerad ADHD (ej fulla kriterier)DSM-5 och ADHD

14UppmrksamhetskriterierSymptom krvs5 symptom fr 17 r och ldre

Kriterierna samma som i DSM-IV men fler exempel

Hyperaktivitet-impulskontrollsbrist kriterier

6 symptom krvs5 symptom fr 17 r och ldre DSM-5 och ADHDFlera symptom skall ha funnits innan 12 rs lder

Flera symptom skall freligga i tv olika miljer

Funktionsnedsttning mste finnas

Symptomen kan inte beskrivas bttre av ngn annan diagnos (ngest, depression, schizofreni, personlighetsstrning)DSM-5 och ADHDPDD /ASD ej uteslutande fr diagnosen ADHD

MR och ADHD mjlig

Gradering av svrighetsgrad; mild, mttlig, svr

Specificera om fler symptom funnits tidigare , partiell remission

ADHD-symptom varierar med ldern

17

17Kato 2001, ldre flickor med adhd ej mer attentive type, adhd flickor hgre verbal IQ och mer depression, annars samma symptom som de yngre flickorna med adhd

Klinikfrekomst av ADHDKnskvot pojke:flickaKlinikfall1987 7-9:1 (Gaub & Carlsson, 1997)1998 2.3:1 (Robinson 2002, USA)2005 16:1-3:1 (Nvik et al. 2006, Europa)2010 2:1 (Merikangas et al. 2001-2004 USA)2011 2.4:1 (Jarbin pers. kom.)2012 2.8:1 (Suren et.al. 2008-2010, Norge)

1818

2002 L. Robinson. Is Attention Deficit Hyperactivity Disorder Increasing Among Girls in the US? Barn 5-18 r diagnosticerade med AD/HD i USA 1990-1998 och behandlade med centralstimulantiaTotalt antal 1990, 947 208 (19,4/1000) 1998, 3 234 180 (59,0 /1000)Flickor 1991-1992 (12,3/ 1000) 1997-1998 (33,4/1000)kning 2,7x fr flickor 2x fr pojkarPojkar 1991-1992 (39,5/1000)Pojkar 1997-1998 (78,7/1000) Av alla besk med AD/HD kade frn 1,1% 1990 till 3,2% 1998 Flickor 7,5/1000 1991-1992 21,1/1000 1997-1998Pojkar 25,5/1000 1991-1992 57,0/1000 1997-1998 2,8x kning fr flickor 2,2 x kning fr pojkar med centralstimulantia behandling medelldern fr ADHD-besk 1990 var 9,7 r 1998 var 11,1 r Suren inciens 0-11 r reg. 2008-1010Totalt 71,2% av de som diagnosticerades 1998 fick Cs-medicin (47,4% metylphenidat)

Problem med diagnosen ADHD hos flickor(Debut innan 7 rs lder)

Kriterier satta efter pojkar 6-11 r

Beteendet skall finnas i tv olika miljer

1919

Hyperaktivitet hos flickor med ADHD Flickprojektet 1999-2001 Rastls och rr sig mycket, men lmnar sllan sin plats i skolanPillande, skrivande, kladdande, tuggandeHyperpratarHyperreagerarHypersocial (vet