1

2

Ekeby Bruk, Väderkvarnsgatan 16 och UltunaJympa, Gym, Ki, Aerobics, Core, Skivstång, SpinningFyrishov Vattenjympa

Tel 018-55 84 90 www.friskissvettis.org/uppsala

Ladda upp inför helgen. Eller ladda ur efteråt. Ta ett pass tillsammans med kompisarna eller på egen hand. Det ger inte bara resultat, det är ett rent nöje.

Träna på tre ställen i Uppsala. Årskort med studentrabatt 2 000 kr. Autogiro 225 kr/mån. Medlemsavgift 100 kr/kalenderår.

Nöjesliv Fra

nk. F

oto

Rol

f H

amilt

on

3

INNEHÅLLVI SOM GÖR OPSALA

opsala ges ut av BIZ&ART AB

Chefredaktör: Lisa Bergström

Ansvarig utgivare: Stewen Quigley

Skribenter: Lisa Bergström, Ellen Persson, Johan Östman

Emma Larsson, Kristofer Ulfves, Renate Larssen

Formgivning och original: Lisa Bergström

Illustration sid. 6-7: Siri Kristiansson

Formgivning sid. 46-47 Studio Dicore

Annonsansvarig:

Lotta Hörngren

Tryck: Trydells Tryckeri AB

Papper: Omslag: Artic gloss, Inlaga: Artic silk+

Miljöcertifierad enligt ISO 14001

Miljömärkning: Svanen lic

opsala är Svanen-märkt

Spara eller återvinn opsala efter läsning

Citera oss gärna, men ange källan

opsala, Övre Slottsgatan 6, 753 10 Uppsala

Tel. 018-26 26 00, Fax 018 26 26 06

annons@opsala.se www.opsala.se

5 Medarbetare nr6

Inledare

6 KRÖNIKA: Oljud

8 SKÖNHEt: 4 x modetips

9 Hårkrönika

10 SAKLEtARE: musikprylar

11 Citykrönika

12 LySSNA: vi tipsar om vinterns skivsläpp

14 Brus: UKK:s satsning på det

lokala avantgardet

18 Let the beat control your body

-Musiken får dig att ta i lite extra!

21 I ständig utveckling: Lysbang

27 KRÖNIKA:

En stolt pling-plingdotters bekännelser

28 Uppsala ÄR sveriges bästa musikstad

31 Vive la fête!

32 vintermode i skybaren på UKK

35 opsala på plats

36 Uteliv Uppsala: tema kontrast

39 SPELA: Från blipp blopp till feta stråkar

40 LÄSA&SE: Soundtrack man gillar

42 SMAKA: Vi bjuder på tapaskalas!

44 Serie: VAd GÖR PAPPA I FLOdEN del 2

46 Studio dicore: Internet 2.0

48 Vad händer här? Julklappssäcken

50 Inköpsställen och kontakter

4

Ny kunskap att erövraIngen föds med kunskapen om hur man sminkar sig. Det är en kunskap och känsla som växer fram genom övning. Känner du att du vill öva mer?

Make Up Store är ett utbildande kosmetikamärke som erbjuder dig makeupkurser, i grupp eller privat.

Vår privata makeupkurs är på 50 minuter. Där ges rådgivning i hudvård och makeup anpassat efter just dig. Efter kursen får du välja produkter för kursavgiften på 495 SEK. Välkommen in!

UPPSALA Forumgallerian, tel 018-10 32 10. WWW.MAKEUPSTORE.SE

5

INLEdAREMEdARBEtARE NR6

Johan Östman

Ellen Persson

Emma Larsson

Kristofer Ulfves

Renate Larssen

LISA BERGStRÖM

I ÅREtS SIStA OPSALA ägnar vi oss åt ett av mina favoritämnen i livet: Musik!

Vi har valt att kalla det ljud & oljud eftersom det som för vissa är ljuv musik i öronen, för andra upplevs som rent plågeri och vise versa. Detta har Johan Östman har funderat kring i sin krönika på sidorna 6 och 7. Texten ackompanjeras av en explosiv symfoni i färg och form av Siri Kristianssen, en illustratör att hålla ögonen öppna efter i framtiden!

Mina egna musikminnen är både många och starka. De tidigaste är från när pappa sjöng mig till sömns med en visa om en flicka som får ett par röda skor som hon tappar i skogen. Visan var helt improviserad och både text och melodi varierade från gång till gång. Varje kväll ville jag höra den och varje kväll satt jag i pappas famn och grät mig till sömns. Jag formligen storgrinade så tårarna rann där i pappas armar, och han undrade om han verkligen skulle sjunga, om jag nu blev så ledsen? Men jag insisterade. Det fanns något bitterljuvt i att ligga uppkurad och få gråta av sig. Visan slutade visserligen alltid lyckligt, men då hade jag oftast redan somnat.

När jag sedan själv började sjunga var det ett faktum att det faktiskt inte blev sommar om inte “Idas sommarvisa” framfördes på verandan. Denna gång blev det jag som sjöng pappa till tårar.

Min fortsatta musikkarriär innefattade givetvis den obligatoriska blockflöjten som senare byttes till Klarinett. Och när jag i nian valde till gymnasiet blev det estetisk musik och elbas. Min storebror hade spelat bas i några år och än en gång förenades familjen i musi-ken, när han hjälpte mig att traggla igenom basgången till Crazy Little thing Called Love, som jag sedan sökte och kom in med.

Storebror satt ett par år senare i juryn på en lokalbandstävling och var en av dem som valde mig till årets bästa basist. Det stoltaste pris jag någonsin mottagit!

Idag förenas jag och min pojkvän i vårt stora musikintresse och i skrivande stund laddar vi inför en spelning där såväl den gamla klarinetten plockas fram igen tillsammans med min nyvunna kärlek till en monofonisk, analog synt.

För musiken kommer alltid finnas i mitt liv på något sätt och jag hoppas och önskar att fler tillåter sig att ta ton ibland på ett eller annat sätt. För att musicera mår man jävligt bra av!

Det behöver väl inte egentligen inte sägas att musik är något fantastiskt, endorfinfram-kallande, tröstande, uppiggande, peppande, stöttande, avreagerande, utvecklande eller förenande? I detta nummer träffat två träningsinstruktörer som har stor erfarenhet av detta och vet att musiken kan få oss att prestera mer under träningspasset.

Föresten började mamma spela trombon för några år sedan. Och hon tutar på rätt bra måste jag säga!Och lillebror är grym på guitarhero!

Nettan

Kock är en munter dalkulla med fokus på foto. “Så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av kreativitet och skapande. Det började med teckning, blandades upp med musik och webdesign men har nu landat på

foto. Det som gör att jag älskar det här yrket är kicken jag får när något jag gjort av egen fantasi står klart. Bonusen är alla spännande människor man träffar som förmodligen aldrig annars skulle korsa ens väg.” Nettan frilansar som fotograf i Uppsala/Stockholm och i detta nummer har hon plåtat bl.a. omslag, festmode och mat. www.nettankock.com/blogg

6

KRÖNIKA Det är lustigt det här med oljud. När jag varje morgon blir väckt av lövblåsare förbannar jag mig över deras existens, men jag skulle säkerligen upp-skatta samma ljud i hi-fin eller hörlurarna som en del av ett ambient-, techno- el-ler ljudkonstalster. Det är kanske lite som det här med ord som gå och promene-ra. De betyder ju samma sak egentligen, med en skillnad: Gå gör man för att man måste. Promenera gör man för att man vill, det är ett val, en fritidssysselsättning. På samma sätt kanske oljud blir musik när man har valet att slippa lyssna.

Jag läste nyligen en gammal artikel om den svenska technoscenen. Den var ifrån 2000-talets början och mediehysterin kring ravefester, ecstasy och annat som media uppfattade närliggande hade gjort det svårt att arrangera technoklubbar i huvudstaden. Istället för techno fick man kalla musiken för maskinfunk eller något liknande. Och ärligt talat, det är väl inte maskinarbetare som just gått av sina skift man riktar sig till när man lockar med maskinfunk på klubbaffischen? Jag tror i alla fall inte att jag skulle vara sugen på industriell techno efter en lång dag full av just industriellt oväsen.

Kanske är då mycket ljudkonst, ambient, noise och en hel del annan musik för den delen, vår lyxkonsumtion av oljud? Ett sätt att utmana örat och uppleva något lite mer livfullt? För oss som behöver det, som kanske inte får det till brist-ningsgränsen i vardagen ändå?

”The worst noise is silence”, hörde jag en gång i en dokumentärfilm sägas, av en ljudkonstnär sittandes i en fullkomligt rofylld japansk trädgård. Nästintill döv kämpade hon för allt i världen för att få uppleva de små ljuden, missljud och oljud som vi med normal hörsel oftast upplever som störande element. Hon upplevde istället tystnaden som tryckande och påfrestande och var alltid barfota för att uppleva mer när hon musicerade. Det är en fin tanke, att kämpa för att slippa tystnaden. Jag får försöka förnimma den känslan när jag väcks av lövblåsarna nästa gång.

”När jag varje morgon blir väckt

av lövblåsare förban-nar jag mig över de-ras existens, men jag skulle säkerligen upp-skatta samma ljud i

hi-fin eller hörlurarna som en del av ett am-bient-, techno- eller

ljudkonstalster.”

text: Johan Östman

illustration: Siri Kristiansson

7

8

SKÖNHEt

Så var vi här till sist då. Hösten var färggrann, rockig,

ömsom hård ömsom romantisk, inte så lite paljet-

tig eller svartglittrande i modeväg. Men nu borstar

vi av oss det som varit och laddar om inför alla

stora festers årstid – vintern. För än är det advent,

än glöggpartyn, sista-kvällen-med-gänget-fester,

lysande lucia och inte att glömma bort alla jul- och

nyårsfester. Och allt fint däremellan.

Det är

klart

vi ska

satsa

lite extra

denna

kalla års-

tid. Njut

för fulla

muggar,

och ha

enormt

kul under dessa vintriga partykvällar. För det är

vi verkligen värda, nu i årets slut. Snart väntar ett

helt nytt och fabulöst år. Klart det ska firas! Frågan

är bara vad du ska ha på dig? Vilka nyckelplagg

matchar bäst vid vitt skilda tillfällen? Och hur ska du

toppa kvällens outfit? Tipsen är många och inte helt

homogena.

Våga gå över gränsen, din egen alltså och ingen

annans. Det må låta ganska flummigt. Men rucka på

mönstren en aning och släpp loss din kreativa ådra.

Gör något udda, återupptäck det förflutna eller något

nydanande. Prova en annorlunda färg, en ny skärning

eller en gammal accessoar. Gå efter magkänslan och

känn efter vad du verkligen trivs i (vad du skyr som

pesten, lär du märka av bara farten) och vad du vill

förmedla med din outfit. För hey, your clothes are

talking! Men det visste du väl redan? Slappna av nu

och sätt på massor med humörhöjande musik. It’s

partytime!

Part ytime!

Njut för fulla muggar, och ha eNormt kul uNder dessa viNtriga Part y-kvällar.

modetIps och AccessoAReR

Av Ellen Persson

ellen@opsala.se

peRsIKoRosA och gläNsANde RÖtt

Nyår närmar sig med stormsteg. Vem har inte roligt i en per-

sikorosa eller förstklassigt röd utstyrsel och ett par sköna

klackar? Dessa två pikanta och stilrena blickfång fungerar

otroligt bra ihop med glänsande accessoarer i svartaste

svart. Halvmatta paljetter, satin och andra glansfulla texturer

är också snyggt till. Klänningarna är dessutom budgetfynd

utöver det vanliga. De finns även i svart och kostar 399 kr

på Lindex.

INdIvIduAlIst - jAvIsst

Nystartade UF-företaget (Unga

Företagare) Braceletti från Uppsala

älskar armband och brinner för sin nya

affärsidé. Tjejerna bakom Braceletti,

Viktoria Nielsen och Sofie Söderman,

vänder sig till kvinnor i alla åldrar med

sina egentillverkade, eleganta och

plånboksvänliga armband. Braceletti

tillverkar sina armband från grunden

och garanterar att de kommer i en

limiterad upplaga för att köparen ska

känna sig unik om sitt armband. Spana

in hela kollektionen på braceletti.se.

Armbanden Beyonce och Laleh kom-

mer från kollektionen Kändisarnas värld

och kostar 70 kr styck.

4x1

2

hÅRKRÖNIKA Att åka till London är någonting som hela gänget

på Hår&Häpna ser fram emot varje år. Det har enkelt blivit något av en

tradition. Vi har flera gånger ifrågasatt detta, att åka till London år efter år

till samma stora internationella mässa. Vi kanske borde göra någonting

annat? Prova något nytt? Men nej, det är för bra, en alldeles för viktig helg

och alla dom bästa är ju där. Hur ska man kunna låta bli att åka dit? Det är

ju självklart att man måste vara där. Sagt som gjort, vi åkte dit såklart till

Saloon international 2009!

Vidal Sasoon gjorde som vanligt en extremt snygg presentation av sin kol-

lektion som fick namnet da da dolls inspirerat av dadaismen, och det känns

som om vi är kvar ganska mycket i 80-talet, men kanske lite mer antitrend.

Punken och det tidiga 80-talet samt kanske slutet av 70-talet har ganska

tydligt påverkat deras senaste kollektion. Faktiskt ganska svårt att beskriva

men det känns lite rockigare än tidigare, asymmetriska former och galna

permanenter, det känns kul!

Tim Hartley före detta art director för Vidal Sasoon, som numera är frilan-

sare för Daviness gjorde en mycket snygg presentation som också sma-

kade mycket 80-tal. Han sammanfattade det viktiga i sin kollektion som

inspirerats av

dom tre ”B:na”

Boots, Bobs

och Baskrar!

Dr Martens-

bootsen ingick

ju i punkarnas

internationella

folkdräkt och

klippningen

bob behöver nog inte någon närmare presentation. Och tänker man

tillbaka, var också baskern en symbol för 80-talet, tänk Boy George, Bana-

narama etc. Formerna i de korta klippningarna har mycket runda former

(tänk basker). Han visade också upp flera klippningar inspirerade av 80-tals

punk.

Toni & Guy, kanske dom mest kommersiella, visade en lite mer soft pre-

sentation. Den var ganska talande för hur svårt det faktiskt är, att sätta ord

på hur vårens mode egentligen kommer att se ut. Det är väldigt individuellt

anpassat till ålder, personlighet och stil. De visade softa pastellfärger och

även starka färger med mer attityd. Det var både långa och korta hår men

så var det ju också på 80 talet.

Alla var ju inte punkare. Själv

vågade jag inte, men mina

kompisar var det.

Ja det var väl allt, nej för-

resten! Jag hittade ett nytt

spännande märke. Kolla in

www.kevinmurphy.com.au.

Det finns en chans att de kom-

mer att finnas på våra hyllor

inom kort!

Mycket händer på Hår&Häpna

nu. Vi visar en grym konstut-

ställning med Karl Martens

och vi ser fram emot att vår

nyaste stjärna Ida-Maria tar

plats från och med december.

Tack och hej för denna gång

/ Uffe hår&häpna

24

lyxIgt medIefodRAl

Brittiska Mulberry presenterar i ett unikt sam-

marbete tillsammans med Apple Mulberry 13”

Daria Sleeve för MacBook Pro. Den bländande

laptopväskan väger endast 300g och är desig-

nad i mjukt, poröst italienskt skinn. Fodralet är

anpassat speciellt efter 13-tums MacBook och

MacBook Air och är enkelt att bära med sig i

handen på stan. På insidan av medieväskan

finns en ficka som gjord för iPod, iPhone eller

andra praktiska ting. Fodralet har även en

praktisk dokumentmapp som passar bra att

frakta viktiga dokument i. Mediefodralet gör

dock ett ganska stort hål i plånboken med sina

4 490 kr men makar det så kostar det. Finns

endast på Apple Store.

stIcKAde KulÖReR

Klä dig varmt i vinter och gå loss i en

seriös lek med kulörer. Kabelstickad

flerfärgad tröja med grå bas i 100%

lammull. Ett användbart och mångfa-

cetterat basplagg. Färgmatcha med

en neutralare underdel. Tänk bort den

renodlade, finputsade och nedtonade

looken. Knit: Money A/W 09 finns i

Acnes onlineshop och kostar 995 kr.

Fullända din outfit med ett par rejäla

och klassiska chinos, till exempel

Acnes Guy Sharp Blue, 1 195 kr.

3”haN sammaNfattade

det viktiga i siN kollek-tioN som iNsPirerats

av dom tre ”B:Na” Boots, BoBs och Baskrar!”

10

SAKLEtARE

modeRN KlAssIKeR Japanska kedjan MUJI är proffs på

snygg och, ursäkta ett slitet uttryck, “stilren” design. Den

här väggmonterade CD-spelaren har funnits i sortimentet ett

bra tag och kommer garanterat bli en modern klassiker!

CD-spelare, Muji, 1595 kr, Åhléns

RetRodesIgN Tivoli Audio startades år 2000 av Tom

De Vesto och Henry Kloss. De inledde samarbetet med

att presentera Model One. Sedan dess har en mängd

modeller tillkommit och de senaste årens succé för

Ipoden har lett till utvecklingen av bland annat iPAL

som du kan koppla till din Ipod, MP3-spelare eller

någon annan extern enhet. Dessutom har den radio!

Textilen under är en vaxduk i klassiska mönstret Virrvar

från 1958 av Sigvard Bernadotte.

Tivoli audio pal radio, 2190 kr, Trolltyg

Vaxduk, Virrvarr, 299 kr/m, Trolltyg

thINK pINK 2.1-kanals

bordshögtalare till statio-

nära eller bärbara datorer

och MP3-spelare från

SONY.

SRS-D25 bordshögtalare,

499 kr, Sony Center

KvAlItet och

desIgN Sedan starten

för över 75 år sedan har

danska Bang & Olufsen

legat i framkant då det

gäller teknik, design och

framförallt högkvalitativt

ljud. Med den bär-

bara MP3-spelaren Beo-

Sound 6 kan du nu även

bära med dig det ljudet

hemifrån. Hörlurarna är

utformade dels för att

följa örats konturer och

dessutom ge dig det

bästa ljudet.

den här gången har sakletaren scannat stan på snygga och funktionella prylar för musikälskaren. för som ni vet, finns det inga genvägar till det perfekta ljudet!av Lisa Bergström

Allt fler börjar uppskatta de gamla vinylskivornas

omslag och ljud. Men inte alla har spelare kvar

för att lyssna på dem. Med denna spelare kan

du dessutom enkelt dra in dina plattor till datorn!

DJ-tech vinyl USB1, 599 kr, Teknikmagasinet

11

Shopping är roligt! det såg vi tecken på under tjejkvällen den 5 november. Vilken lyckad kväll!

cItyKRÖNIKA Jag fick inte för så länge sen höra: ”glad att jag

kom, vill inte åka hem och jag vill tillbaka”. Det har fastnat i huvudet på mig

och det känns som något jag vill att alla våra besökare i Uppsala City ska

känna.

Jag har dock inget trollspö som den goda fen för att göra förändringar utan

jag har istället bättre upp: En engagerad stadskärna.

Tillsammans i Uppsala City, som en del av er känner till som Vi i Stan AB,

har vi lyckats åstadkomma en hel del förändringar för att nå vårt mål: Den

mest attraktiva och konkurrenskraftiga stadskärnan i Sverige!

Attraktiv kan man vara på många sätt. Det första ni kanske tänker på är

utseendet och vi har en otroligt bra grundförutsättning här i Uppsala. Stan

har behållit sin charm genom åren och med gemensamma krafter har

Uppsala kommun och Uppsala Citys intressenter tillsammans med oss

gjort några skönhetsjusteringar. Se till exempel Dragarbrunnsgatans början

och Å-rummet som nu har blivit en helt ny mötesplats för alla åldrar. Nästa

stadsmiljöprojekt blir att göra en paradgata av Drottninggatan och se över

Vaksalagatan.

Det handlar inte bara om utsidan, utan även

insidan, känslan av att känna sig trygg.

Trevlig atmosfär och att förväntningar

uppfylls är viktiga parametrar.

Shopping är roligt! Det såg vi tecken

på under tjejkvällen den 5 november.

Vilken lyckad kväll! Att tillgodose dina

förväntningar på utbudet i vår stads-

kärna är ett viktigt mål för oss.

Saknar du något? Skicka gärna

ett mail och berätta.

info@uppsalacity.se

Nu ska jag svänga mitt

trollspö och se till så att

tomten kommer till Upp-

sala även i år.

Hade jag ett trollspö?

lisa thörn

Cityledare – Uppsala City

Lisa Thörn om Vi i Citys tjejkväll med shopping och goodiebags i ett novemberregnigt city.

12

LySSNA

Trots lågkonjunkturen satsar musikbran-

schen även i vinter. Experter med stenkoll

på handeln gissar att vi trots pengakris

och sviniga influenser kommer att satsa på

shopping även till jul – om detta kommer smitta av sig på musikfronten är en annan fråga. Så what’s new? Vad är

värt att spetsa sina öron inför en extra gång?

Den produktiva hiphop-artisten, producenten och skådespelaren Snoop Dogg släpper nytt i början av december.

Malice N Wonderland (Capitol/Virgin ) beräknas komma ut den 9 december. Samma datum lanseras även en glad

nyhet för alla som är förlorade i Beatles musik, då fullspäckade Christmas Pre-Pack-boxen (Sgt Pepper, Revolver,

Abbey Road och Rubber Soul) väntas dyka upp.

Den Grammybelönade sångerskan Angelique Kidjo, som även är låtskrivare och musiker, och känd för sina mång-

facetterade musikaliska influenser och egensinniga videos, släpper sin nya skiva Oyo (Naive/Playground) den 20

januari. På nya plattan satsar Kidjo på en blandning av egna låtar och covers och pendlar mellan rhythm ’n’ blues,

soul, jazz och traditionella melodier från hemlandet Benin. Med sig i ljudlandskapet har hon tagit John Legend,

Dianne Reeves och medlemmar från afrobeatgruppen Antibalas.

Den lovordade duon Frida & Erik släpper den 27 januari 2010 det efterlängtade albumet What We Are. Duon har

varit i branschen länge som låtskrivare och musiker. Mest kända är de för deras färgstarka popmusik som även har

inslag av rock och country. Fullängdsskivan är skriven och producerad av duon i egen studio. Tillsammans spelar

de med de välrenommerade musikerna Staffan Astner (gitarr), Christer Jansson (trummor) och Sven Lindvall (bas).

Albumet släpps på skivbolaget CMC Records och distribueras av Universal Music.

/EP

Romplr är den applikation av dessa som känns

mest som en vanlig mobil-applikation, som så att

säga har mest Jamba-status. Rapparen Soulja

Boy Tell ’Em var först att släppa några låtar som

en Romplr, som är ganska lik Sonifi och iKlax

men varken visuellt övertygande eller avancerad

och är uppenbart inriktad till yngre tonåringar.

Man kan välja vilka element ur låten som ska

spelas, trigga samplingar som t.ex. scratchljud

och korta vokala fraser och spela in sin egen

”remix” samt dela med sig av den på Romplrs

hemsida. Soulja Boys Romplr finns inte i svenska

Itunes Store, men kostar $3 i den amerikanska.

Lyssna på remixer och kolla in applikationen på

www.romplr.com

iKlax är ett interaktivt musikformat och en

programvara som fungerar som en förenklad

studiomixer; de olika elementen i musiken har

varsin volymstapel. iKlax står här ensam som

en någorlunda öppen applikation och man

kan gratis prova att konvertera sin egen musik

till iKlax-formatet, dock inte till färdig iPhone-

applikation. iKlax är av dessa den produkt som

ger ett okonstlat och klassiskt intryck, vilket

också representeras bland den hittills släppta

musiken, var man hittar David Bowies klassiker

Space Oddity, med 15 kr på prislappen. Se

www.iklaxmusic.com

och www.iklaxmedia.com

Sonifi är en produkt som hittills använts av

amerikanska tranceproducenten BT till att släppa

musik. Sonifi består av en låt och är upplevel-

semässigt stark med vackra animeringar och

möjlighet att välja olika element samt effektlägga

den smäktande musiken. Nya versioner av Sonifi

med andra låtar och artister är utlovade, 38 kr

kostar den nu tillgängliga. Kolla in på

www.sonikarchitects.com

och www.btmusic.com

Touch Mix är en applikation som bland andra

Grammy-nominerade dansmusikproducen-

ten Deadmau5 (uttalas ”dead mouse”) och

skivbolaget Get Physical, valt att använda till att

släppa musik. Touch Mix är väldigt lik professio-

nell DJ-programvara: man kan mixa låtar, lägga

på effekter och mer därtill. Det är även den

första iPhone-applikationen som innehåller hela

album, och de kostar bara 22 kr styck! Lyssna

och titta på www.touch-mix.com

INteRAKtIv musIK och IphoNe-ApplIKAtIoNeR

Det har tidigare släppts iPhone-app-

likationer av musiker och skivbolag,

tillexempel Pink som släppt något

som kan liknas vid en Myspace-

profil (P!nk’s Playhouse heter den)

och Nine Inch Nails version av

spelet Tap Tap Revenge, som är ett

slags mellanting av Guitar Hero och

Dance Dance Revolution. Dessa

program har dock främst släppts i

marknadsföringssyfte, den senaste

trenden tar detta ett steg vidare och

göra själva applikationen till musik-

släppet, allt för att göra musikupple-

velsen så interaktiv som möjligt. Det

finns ett antal av dem, här följer en

genomgång.

”Från gang-ster-hip-hop till skön-sjung-ande pop”

opsala spanar på vinterns skivsläpp

Sonifitouch Mix

RomplriKlax

AlteRNAtIv musIKdIstRIbutIoNav: Johan Östman

Ellen Persson blickar in i framtiden

och tipsar om kommande skivsläpp

oljudsthlmKAN OLJUD BLI TILL VäLLJUD? Håkan Lidbo (musiker, Ström i P1, Voltfestivalen mm) ligger bakom projek-

tet oljudsthlm, som presenterades i sin helhet på Musikmuseet i Stockholm i Augusti i år. Oljud Stockholm

är den första delen i ett projekt som syftar till att ta sig vidare till andra städer i världen för att utforska deras

ljud och oljud.

I projektet har man låtit fem stockholmsbaserade elektronikaartister göra musik av var sitt oljud för att se

om lyssnarens inställning till ljuden förändras. Bland dem återfinns Andreas Tilliander som under sitt alias

“Mokira” tolkat trafikbullret kring Munkbroleden i Gamla Stan. Duon Noisebud (Sol Andersson och Johan-

nes Ahlberg) i sin tur har låtit tolka pipande fritöser, stekfräs och stressad kassapersonal på en McDonalds-

restaurant.

På projektets hemsida kan man bland annat läsa:

“Ljuden påverkar vardagen på många plan. Den som har råd kan få slippa dem, köpa sig tystnad. Köra en

ljudisolerad bil till och från jobbet eller avskärma sig från bullret på ett spa. Andra trängs på tunnelbanan

och har motorvägen som granne. På så sätt är ljud en social fråga om möjligheten att bestämma över sin

livsmiljö. Tystnad kan vara en lyxvara. Samtidigt tycks vi välja att stå ut med bullret för att få bo i en stor stad.

Och några kan inte vara utan ljuden. Tystnaden blir obekväm, till och med skrämmande.”

Läs mer och lyssna på

tolkningarna på:

www.oljudsthlm.se

/LB

Världens mest samplade trumbeat firar 40 år i år.

1969 hamrade Gregory Sylvester “G C”. Coleman i gruppen The Winstons, ett 5,20 sekunders trumbeat

som skulle komma att bli den mest använda samplingen någonsin inom framförallt hiphop och elektronisk

dansmusik. Låten, Amen Brother är från början en gospelklassiker och tolkades av The Winstons på B-sidan

till singeln Color Him Father.

Beatet började sprida sig i mitten av 1980-talet genom att Downstairs Records-medarbetaren Breakbeat

Lenny lade in den på samplingsskivan Ultimate Breaks and Beats för DJ:s. Beatet plockades senare upp av

Ravekulturen i början av 90-talet och efter ett tag började den sprida sig inom en mängd genrer som ragga,

jungle, drum and bass och senare electronica och Breakcore. Bland några av de många låtar man kan finna

breaket i kan nämnas N.W.A:s Straight Outta Comton, 1989, och samplingsmästarna The Prodigys Firestar-

ter, 1996.

Kolla och lyssna på historien om the Amen Break på youtube:

www.youtube.com/watch?v=5SaFTm2bcac

/LB

Grattis! the Amen break firar 40 år!

Elin Franzén

och Håkan Lidbo

spelar in oljud i Stockholm

foto: Johan Kindbom

Tobbe Trollkarl Söndag 31 januari 15.00, Stora salen

George Dalaras Fredag 21 maj

19.30, Stora salen

Se, lyssna och läs mer på www.ukk.seBiljetter: www.ukk.se 018-727 90 00 eller www.ticnet.se 077-170 70 70

Mariza Torsdag 29 april 19.30, Stora salen

Taken By Trees Torsdag 17 december

19.30

14

– Under min tid som klubbarrangör märkte jag att det inte fanns någon knytpunkt för den experimentella musiken i Uppsala. Det fanns inga tillfällen att uppträda och det var en splittrad scen. När verksamheten gick igång på UKK presenterade jag därför den idé som kom att bli Brus.

Var tanken från början att det skulle vara ett långtgående projekt? – Absolut, det var en av grundpelarna. Vi gör Brus i vår minsta konsertsal, Sal C, men vi jobbar lika seriöst med en Bruskonsert som med våra större konserter när det gäller ljussättning, ljudteknik och att skapa rätt känsla för publiken.

Men då det från början blev begränsat till artister som har anknytning till Uppsala, räknade du med att det skulle finnas tillräckligt med akter att hålla Brus gående i många år framöver? – Jag visste då, och än mer idag, att det finns väldigt många som skapar intres-sant musik i Uppsala. Det handlar inte bara om avantgarde och

Brus är Uppsalas scen för lokal experimen-tell musik och avant-garde. det är en kon-sertserie som hålls på Uppsala Konsert & Kongress två till tre gånger per säsong och har varit en unik möjlighet för många Uppsalaartister att framföra sina verk.

Det är en blygrå måndagsmorgon och jag cyklar till Uppsala Konsert & Kongress för att träffa Patric Kiraly som är musikproducent på UKK. Det första jag frågar honom när vi satt oss tillrätta i vip-logen är om hur Brus kom till och vad idén bakom konser-terna är.

”det har också varit många spelningar som jag inte har haft den blekaste aning om hur de kommer att låta”

Patric Kiraly, musikproducent och konsertkoordinator på Uppsala Konsert och Kongress och ligger bakom sats-ningen BRUS.

opsala har pratat med Patric Kiraly, ansvarig för arrangemanget BRUS på UKK och dessutom träffat kompositören Marcus Mohall och pratat ljud och oljud.text: Johan Östman foto: Stewen Quigley

15

”Ljudfantaster brukar säga att brus är allt det där som inte är musik, spillet som ska höras så lite som möjligt och därför bör reduceras.Brus är Uppsala Konsert & Kongress satsning på det lokala avantgardet som förtjänar uppmärksamhet och en scen för nya sammanhang”

om arrangemanget brus på ukk.se

experimentmusik, det väsentliga är att det finns en attityd hos musiken eller artisterna. Sen vet man ju inte om de är intresserade av att spela live, och vi har haft många artister som faktiskt gjort sin första spelning på Brus. Det har också varit många spelningar som jag inte har haft den blekaste aning om hur de kommer att låta. Det är en viktig aspekt att den friheten ska finnas för artisterna, att de ska känna trygghet i att presentera projekt som de vill testa för en publik i den miljön. Det handlar om att lita på konstnärskapet, att man tycker att vad artisten står för är tillräckligt intressant. Det må vara alltifrån en slagverksimprovisation i 20 minuter till en rak, lo-fi, popkonsert. Jag tror ändå att publiken upplever en röd tråd. Man utgår ju ifrån sig själv, att det finns människor som är lika intresserade som man själv är, säger han med ett skratt och fortsätter. – Jag har också haft tur, det har ju visat sig finnas ett jäkla intresse för att lyssna på ny typ av musik. Det är alltid bra med folk på Brus, det är skitkul. Vi har haft någonting mellan 30 och 40 akter på Brus än så länge, och det bara fortsätter. En Bruskväll innehåller tre akter på 20 minuter vardera, med alltifrån jazz och singer/songwriters till noise och ljudexperiment. Jag brukar ge en kort presentation utan genreprat som i det här fallet skulle kunna förstöra upplevelsen. Det är ju också många som spe-lar på Brus som inte har en aning om vad det är för genre de tillhör!

Marcus Mohall är en av de artister som ska spela på den vid skrivande stund kommande Bruskonserten den andra december.

Marcus Mohall är 20 år, studerande från Lin-köping och har bott i Uppsala sedan hösten 2008. Han har bland annat ett par egeninspelade ambientskivor, ett gäng spelningar på Norberg-festivalen och en spelning på ambientbaren Flim i Stockholm bakom sig. Han stod även på stora scenen på UKK under Voltfestivalen i juni som en del av Uppsala analogsynt symfoniorkester.

Marcus musikutövande började med gitarr vid sju års ålder. Därefter blev det musikklass i mellan- och högstadiet med daglig musikteori och körsång. – Vi läste massor av teori, men jag tyckte att det var tråkigt. Det var en sån pianofascism, och jag lirade ju gitarr. Det var aldrig någon ackordanalys eller något sånt, och jag kunde inte spela piano och ville då inte lära mig heller. Jag tröttnade också stenhårt på det strikta i körandet. Har inte velat sjunga i kör sedan dess och det är väl inte ett så bra betyg på det hela.

Jag får en känsla av att det alltså inte är någon idé att tala om genrer? – Inte alls! Det finns ingen genreindelning över-huvudtaget. Det ska vara en scen där det är möjligt att presentera sina nya alster, att ta nya musikvägar som man inte kan göra någon annanstans i Uppsala. Det finns ju andra jättebra scener för oetablerade artister i Uppsala, men det är för helt andra typer av musik. Idén med Brus hänger samman med idén vi har för hela konserthuset och hela vårt konsertpro-gram: Att utforska nya vägar, att kunna upptäcka artister man inte alls känner till sen innan. En stark del av husets själ är att det är ett modernt konsert-hus och att ett sådant också ska presentera vad som händer idag. Och den lokala musiken är jätteviktig, man behöver det lokala perspektivet för att kunna ta till sig det nationella och internationella.

Brus har fått mycket uppmärksamhet i media påpe-kar Patric under samtalets gång, och jag ber slutligen om hans funderingar kring det. – Jag tror det beror på att Brus tillförde något som behövdes i Uppsala, och det som sticker ut är också det som kan bli intressant i längden. Brus har ju fun-nits nu i tre år, det känns jäkligt bra.

16

Marcus började lyssna på noise och mörk am-bient som tioåring, en upptäckt han gjorde när familjen skaffade dator med Internetuppkopp-ling. Samtidigt som Abba och annan barnkär musik gick varm i stereon. Några tonår senare var det hårddraget tre kategorier av elektronisk musik som var intressant; klubbmusik, gammal hårdsynt samt ambient och noise. Ett syntinköp gjordes just när gymnasietiden började, ett Arvi-kafestivalbesök gjordes sommaren efter. Samma år spelades en första ambientskiva in i hemmet. På frågan om det är utifrån noise och mörkare sorters ambient han började skapa sin egen musik svarar han att det delvis är så. – Jag vill gärna att det ska vara en kombina-tion av det traditionellt vackra och traditionellt hemskljudande. Det första jag spelade in, brände

ut på skiva och gav till kompisar 2006 hade inte så mycket oljud, det var ganska traditionell 70-tals-ambient. Det senare jag gjort däremot, innehåller mer ”oljud”. När jag gjorde det var jag inspirerad av musik med tjockare ljudbild.

Trivs du i rollen som ambientartist? – Ja, det är ett område av musik var man kan göra det mesta. Det enda som är jobbigt är gränsen mellan vad som kallas ljudkonst, noise och ambient, speciellt när man ska spela live och man inte vet vad publiken är ute efter. Jag ligger väl någonstans mittemellan och tycker att man kan blanda dessa element och få det väldigt lyss-ningsbart. Jag vill att det ska byggas upp en slags ljudvägg när jag spelar live, det ska vara massivt. Jag spelar mina liveset utan pauser och försöker bygga upp det ungefär som klubbmusik.

Vad har du på gång? – Man kan väl säga att det har släppt lite för mig det senaste året, det har blivit fler spelningar och på bättre ställen, jag har fått många fler kon-takter och gjort mig ett litet namn på den svenska scenen. Jag har blivit medlem i musikkollektivet Samlingen, som jag också representerar som dj. Mina produktioner har också breddats genremäs-sigt, jag har börjat spela in dubtechno under det senaste halvåret. Tanken är att dubtechnon ska släppas under ett kommande netlabel, som är ett av projekten inom Samlingen.

Dubtechno är knappast en välkänd musikgenre hos gemene man, vad är det? – Dubtechno är en blandning av ganska atonal elektronisk musik och jamaicansk musik, och har egentligen samma produktionssätt som jamaicansk dub.

En teknisk utläggning senare av slaget överkurs framgår att Marcus intresse för dub är stort, och på frågan var det kommer ifrån förklaras det enkelt. – Det är ju till att börja med riktigt bra musik, dubreggae alltså, och det är ju samma tänk som i att producera elektronisk musik. Det är samma idéer, att jobba med mixerbordet som instrument till exempel. Jag har ju också tre mixerbord på mitt studentrum, tillägger han med visst patos.

– Jag älskar även att jobba med eko och rumsklang, vilka är de viktigaste effekterna inom dub, fortsätter han. Men dubtechnon och dubreggaen har mer än själva arbetet bakom gemensamt, dubtechno är bru-sigt, svajigt, avskalat och inte minst repetitivt, precis som dubreggae. Den är mörk och ofta långsam. Och jag har ju precis som i dubreggae använt mig av vanliga reggaeljudspår, gjort dem mörkare och lagt effekter som tar dem ifrån verklighetens inspelning.

Kommer du att gå mer åt rytmbaserad musik nu, efter steget från ren ambient till dubtechno? – Nä, jag är rädd för beats och att göra trumbase-rad musik. Det går så fort, man har ingen tid på sig med någonting. Folk ska också kunna dansa till det, det är en utmaning. – Men jag håller väl på att anpassa mig, tillägger han. Han har gjort rytmisk musik tillsammans med andra, men då har just rytmdelen legat hos dem medan han har gjort det han kan bäst. En spontan möjlighet att spela på Norbergfestivalens största scen i somras resulterade just i en sådan konstellation. För Marcus finns musikproduktionen alltid närva-rande. När jag frågar vad han gör förutom musiken svarar han snabbt ”Inget, förutom att jag pluggar då”. Det är också viktigt att poängtera att detta knappt längre är ett val, och som han själv uttrycker, det snurrar i hans huvud. – Produktionen ligger alltid i skallen och trycker. Man pratar alltid om det vare sig folk vill det eller ej. Det är farligt, det här med elektronisk musik, man

kan ju göra det varsomhelst och när som helst. Det blir ju så att det är det enda man sysslar med, och tänker på hela tiden.

Som ständigt självanalyserande musiker på grän-sen mellan harmoni och kaos, antar jag att han håller intressanta åsikter om vad musik, ljud och oljud egentligen är och ber honom berätta. Det visar sig vara något han tänkt på mycket. – Det är ingen ny idé jag har, de italienska futuristerna sa att städer är musik, att lyssna på en stad på natten är musik. Det håller jag med om till hundra procent. Var man än är hör man någon-ting som man kan uppfatta som vackert. Visst, det kanske inte finns någon enad kreativ process bakom stadens ljud och oljud men om man sysslar med ambient vill man ju gärna sampla och spela in sådant, och det har jag ju också gjort. Och om man gör det, mixar och släpper det på skiva så är det ju musik, det kan ju ingen invända mot. – Men för min del är väl problemet att jag inte kan se, eller höra, skillnaden vad som är vackert och vad som är oljud. Låt säga extrem noisemusik, däri kan jag fatta vad folk uppfattar som oljud, men när det gäller en brusvägg till exempel, det kan jag inte placera som ett oljud. Brus kan ju låta så otroligt soft. Jag kan inte förstå vad folk kan tycka är jobbigt med det!

Men är det något som är oljud för dig då? Jag vill ju inte få det att framstå som att du sitter hemma och lyssnar på gnissel i hörlurarna om nätterna. – Men det gör jag ju!

Rådvill undrar jag då, finns det inget som är oljud, förutom när man har huvudvärk alltså? – Nä, vad skulle det vara då? Jo möjligtvis musik jag inte tycker om. Att lyssna på Rix-FM en hel dag, det gör mig trött i huvudet.

Man får konstatera att Marcus hellre kallar musik han inte gillar än spontana ljud och missljud för oväsen. Riktigt så kategoriskt är han dock inte. – Det mesta i musikväg är ju intressant att lyssna på, inte minst ur produktionsaspekten. Det är bara när det blir för platt som jag tycker det blir obehagligt att lyssna på. Madonna är ju intressant för det låter ju något i alla fall. Jämför det med typ EMD eller Nickelback, man kan ju inte urskilja någonting.

Jag kan efter vårt samtal inte låta bli att undra, var började egentligen intresset för ljudkonst, ambient, noise och musikskapandet? – Internet, måste jag väl säga. Det är inte från familjen i alla fall.

”Jag vill gärna att det ska vara en kombination av det traditionellt vackra och traditionellt hemskljudande”

Lyssna på Marcus Mohall på www.myspace.com/theflickeringlightmusic och www.samlingen.se. Brus hålls nästa gång i början av 2010, en ons-dag i januari eller febru-ari. Biljetterna kostar 60 kr, både som förköp och i dörren. Håll koll på Brus på www.ukk.se och www.myspace.com/_brus.

18

Hur mycket betyder musiken för hur bra vi preste-rar när vi tränar? Kan man egentligen säga att det finns bra och sämre musik att träna till? Och vilken är gruppträningsledarnas egen favoritmusik? För oss berättar Friskis & Svettis Sofia Reinholdsson och Emma Dahlgren på Nautilus om hur de tänker kring sambandet mellan musik, ljud och träning.

Det är onsdag kväll. Klockan har hunnit bli halvsju i ett höstkyligt Uppsala. Musiken pumpar ordentligt och studsar mellan väggarna när opsala besöker Sofia Reinholdsson och henne pulsjympapass på Friskis & Svettis på Väderkvarnsgatan.

Sofia har arbetat som gruppträningsledare på F&S i elva år. Just nu leder hon pulsjympa en gång i veckan men planerar att öka på det till två gånger i veckan, eftersom det är rätt lagom. – Det roliga med gruppträning är att vi gör något tillsammans. Gruppträningseffekten är ju kalas! Man dras med av tempot och gruppen. Det är lätt att ta i lite mer om man ser att grannen gör det. Sedan är ju den sociala biten himla viktig. Vi är ju en mötesplats. För opsala berättar hon att musiken har väldigt stor

betydelse för hennes gruppträningspass: – För mig är det musiken som gör att man tar i det där lilla extra. Jag gillar att jympa till så kallad lättill-gänglig musik, det vill säga hits och en del schlagers.

Och jag har alltid med några ”dängor”. Privat lyssnar hon annars gärna på jazz, soul, funk med mera. – Men visst kan jag dra på bilstereon lite extra om det kommer någon av radiohitsen jag gillar.

Hur tänker du när du lägger upp ett nytt pass? – Jag börjar alltid med musiken. Jag lyssnar och skriver ner om jag hör någon låt som jag tror skulle passa. Har jag musik som jag gillar och tror fungerar så kommer ofta rörelserna automatiskt.

Hur viktigt är det att de som tränar själva gillar musiken? – Självklart måste jag gilla musiken för att kunna inspirera och leda gruppen. Sedan tänker jag givetvis på att musiken ska passa fler än bara mig själv. Mu-siken är som sagt jätteviktigt för mig. Bra musik kan göra en enkel rörelse kul och skön att utföra. Som pulsledare ska jag ju göra ett pass på rörelseutmaning också, men musiken är ändå min nyckel.

Hur stor betydelse har musiken, enligt din erfaren-het, när det gäller att nå upp till bra träningsresultat? – Stor! Jag har svårt att ta i och ge det där lilla extra om musiken inte hjälper mig. För mig är musiken A och O när det gäller prestation.

text: Ellen Persson

foto: Nettan Kock

”musIK äR det stÖRstA och IblANd det eNdA RedsKAp mAN hAR som INstRuKtÖR”

Let the beat control your body“Musiken får en att ta i lite extra!”

19

peRsoNlIgt

emma dahlgren, 23,

leder aerobics, dans,

afro och yoga på

Nautilus

Arbetar inom fitness &

wellness samt stude-

rar till personalvetare.

Har arbetat som

gruppträningsledare i

drygt 5 år.

tränar helst: Yoga

text: Ellen Persson

foto: Nettan Kock

Sofia Reinholdsson, 33, leder pulsjympa på F&S

är även chef för Resurscentrum och Personal-

konsult på Folktandvården.

Har arbetat som gruppträningsledare i 11 år.

tränar helst: jympa.

Favoritmusik när jag tränar: hits och en och

annan schlager.

Nästan samtidigt som Sofia och hennes glada gäng börjar avrunda pulsjympan, packar Emma Dahlgren ihop efter ett intensivt JAM-pass i träningslokalen bakom oss. Hon ser avslappnad och glad ut när hon möter oss i gymmet.

Emma har jobbat som gruppträningsinstruktör på Nautilus sedan 2006. Hon leder mellan två och fyra pass i veckan: Dans ( Jam), yoga, aerobics och afro. Personligen föredrar hon att träna både dans och yoga. – Jag började dansa i tidig ålder vilket jag sedan plockade in i fitness. På så sätt kunde jag förmedla mina kunskaper i gruppträningen genom att ta in dansen i träningssalen, och på den vägen är det.Även Emma har ett stort musikintresse. – Jag gillar många olika genrer beroende på tillfälle. När jag vill slappna av lyssnar jag på new age och när jag vill få energi lyssnar jag på mer upptempo. I min iPod är det mycket Black Eyed Peas och Queen just nu!

Vilken betydelse har musiken för dina gruppträ-ningspass?

– Musik är det största och ibland det enda redskap man har som instruktör. Musiken är beroende på vilken typ av klass man har. Den förmedlar en känsla och ger uttryck för hur olika rörelser ska genomföras. Är det rock som spelas i salen är inte tanken att göra

ett ”steg med spagettiarmar” utan det är sträckt, stort och hårt! – Jag följer trender en hel del. Hitlåtar kör vi alltid till uppvärmningen och finalerna (slutet på passet). Även låtarna under passet ska hålla god kvalité. Favoritlåtar blir de som har det lilla extra. Emma berättar att när hon leder dansklasser kore-

ograferar hon ihop fyra block (ett block består av 32 takter, räknat 1-8) av dansstegkombinationer. Det ska vara ett flyt i hela passet och stegen ska kännas naturliga efter varandra.

Hur mycket betyder musiken och ljudet för tränings-passet? –Rörelsen och musik är en symbios. Det är tillsam-mans EN del.

Hur stor påverkan tycker du att musiken har när det gäller att uppnå ett bra träningsresultat? – På klasserna är den stor. Musiken kan ändra fokus hos deltagarna från själva träningsbiten till en rolig upplevelse. Kommer det en bra låt fångas man upp av den och tar i det lilla extra. Sedan har ju instruktören en stor roll att förmedla och poängtera musiken genom sina egna rörelser. De får träningen på köpet.

”RÖRelseN och musIK äR eN symbIos. det äR tIllsAmmANs eN del”

Let the beat control your body“Musiken får en att ta i lite extra!”

och dans.

Favoritmusik när jag tränar: Musik med det lilla

extra.

20

Mån–fre 10–19 • Lör 10–17 • Sön 12–16Klostergatan 4 • www.household.se

* Studentrabatten gäller mot uppvisande av Kårleg(Universitetsstuderande) och på ord. priser.

Spargris Svarta Pengar 99:-

Det �rar vi med en massa bra erbjudanden på perfekta julklappar bl.a.

HouseHold fyller 7 år

Rattmuff Rosa 99:-

Handklovar 59:-

Jordglob 25 cm. Silver med dimmerbelysning 995:-

Väggklocka 60-200 cm med lösa siffror 399:- (utan siffor 349:-)

Fatboy Original 2 499:-

Canvastavla Manhattan 88x115 cm 649:-

Spikmatta (Årets julklapp) 199:- ord. pris 249:-

Huvudmassage Spindel 29:- ord. pris 45:-

21

”I stäNdIg utvecK-lINg pÅ

jAKt efteR eN ANAlog

KäNslA”text: Lisa Bergströmbilder: Lysbang

22

eN Av KvällARNA spe-lAde gRuppeN pluxus som hAde med sIg egNA vIsuAls som de gjoRt självA. deRAs ANImAtIo-NeR KäNdes sKÖNt lo-fI, tRots Att de vAR Rus-KIgt välgjoRdA och vI blev jätteINspIReRAde att BöRja SjäLva!

VJ-scenen är i ständigt framväxt och visuals börjar bli en natur-lig del av klubb- och konsertupplevelsen. I Uppsala finns gruppen Lysbang som beskriver sitt material som allt ifrån lo-fi stop-motion till egenhändigt filmad naturromantik. opsala träffade dem en regnig decemberdag för att prata arbets-process, inspirations-källor och drömspel-ningar.

Lysbang har funnits sedan 2007. Det hela började på klubben Autobahn på Norrlands nation där några av medlemmarna utgjorde den så kallade inred-ningsgruppen. Då sysslade de med installationer, belysning, filmer med mera och skapade miljön för klubben.

– En av kvällarna spelade gruppen Pluxus som hade med sig egna Visuals som de gjort själva. Deras ani-mationer kändes skönt lo-fi, trots att de var ruskigt välgjorda och vi blev jätteinspirerade att börja själva! Så vi började och körde egna Visuals ett tag på klub-ben och sen när vi skulle spela på Orange i Uppsala behövde vi komma på ett namn så man kan säga att det var då vi blev Lysbang.

Vad kommer namnet ifrån?

– Vi ville ha något slagkraftigt och satt och spånade. Vi letade i böcker om ljus och fysik och stötte på fenomenet ljusbang som är ljusets motsvarighet till en ljudbang, alltså det fenomen som uppstår när man färdas snabbare än ljuset, teoretiskt alltså. Men sen bytte vi ut ljus till lys för det lät snyggare så då blev det Lysbang. Det är många som tycker det låter lite norskt. Vi gillar det!

Under konserterna och klubbspelningarna arbetar de live i ett mixningsprogram för videoanimationer i

datorn, men största delen av arbetet sker i en studio där de arbetar fram sitt grundmaterial.

– Det är kul att spela ute, men det är tvådelat med artistskapet. Själva pysslandet ger väldigt mycket, det är nästan den roligaste biten av det, men visst är det kul att få visa upp resultatet ibland! När vi arbetar blir det väldigt fokuserade pro-duktionsperioder och vi har gjort upp emot 1000 animationer.

Lysbang arbetar helst tillsammans eftersom det är lättare att förkasta de dåliga idéerna på ett tidigt stadium. Dessutom arbetar de bäst med musik på i bakgrunden för att kunna få fram rätt känsla.

– Vi försökte att lyssna på P1 någon gång, men man tappar så lätt tempot då. Det funkar helt enkelt bäst med musik på.

Vad lyssnar ni på då?

Det blir nästan uteslutande elektronisk dansmusik.

Som vad?

– Nej, måste vi namndroppa?

Nej, ni slipper,

23

men har ni några favorittakter att göra Visuals till?

– Det handlar inte så mycket om speciella artister el-ler så. Visst finns det vissa vars musik vi gillar mer än andra, men framförallt handlar det om olika typer av musik som våra grejer funkar bättre till. Vi kör gärna till riktigt hård elektronisk musik.Pop och mer melodisk “innehållsrik” musik är jät-tesvårt, för det finns inte så mycket att tillägga när musiken redan berättar så mycket. Dessutom kan det vara svårt med timing och byten av klipp när musiken hoppar oväntat mellan refränger, vers och brygga. Med dansmusik och framförallt techno är det mycket enklare, man kan lätt räkna ut hur en låt byggs upp och när det blir breaks och så. Samtidigt är dynamiken är väldigt viktig för att det ska bli bra. Är musiken allt för monoton blir lätt även bilderna det.

Lysbang menar att det är mycket roligare att göra kortare “spelningar” än tretimmarspass som ibland förväntas av VJ:s (och DJ:s för den delen).

– Vid långa pass är det svårt att hålla uppe krea-tiviteten, det är mycket roligare att köra kort och intensivt!

När ni blir bokade som VJ:s vet ni alltid till vilken musik ni kommer att köra innan?

– Inte alltid, men som sagt är en del grejer enklare att köra till än andra. Vi brukar försöka att lyssna in oss lite på de akter vi VJ:ar till. Senast vi körde var det till ett band och då hade vi lite tid att repa innan. Drömmen skulle vara att få tid att repa med någon en längre tid innan och kanske bygga upp något tillsammans jobba på en helhet i presentationen.

På många sätt påminner detta helhetstänk med miljön och musiken i samklang om de happenings och psykedeliska konserter som anordnades i slutet av 60-talet, där just olika typer av ljusinstallationer och projektioner var en viktig del av helhetsupple-velsen. Visuella uttryck i kombination med musik är inte alls något nytt fenomen, men på senare tid har antalet personer som arbetar med Visuals exploderat och med det ökar statusen. Allt fler klubbar ser det som en naturlig del att ha ytor och teknik för VJ:s på samma sätt som ljudutrustning och DJ-bås.

– Det är alltid skönt att komma till ställen där allt är klart för att koppla upp och det bra finns ytor att projicera på. Ibland har man så kallade silvertejps-gigg där man får klättra runt och tejpa upp allting själv för att det ska funka! Miljön är väldigt viktig för att det ska bli bra och det märks när klubben värde-sätter det vi gör. Med ljud fyller man rätt enkelt upp ett rum, men med ljus krävs det mer av ytan.

Men hur är statusen för Visuals?

– Man kan inte gå på klubb utan musik, men man kan gå på klubb utan Visuals. Därför är vi alltid sekundära. Det är svårt att “förstöra” en musiktakt med en dålig VJ, men samtidigt börjar publiken bli mer kräsen allt eftersom scenen växer. Vi försöker komma med något eget och hela tiden utveckla vår estetik.

Med tiden säger Lysbang att de mognat mycket och genom att vara så aktiva som de varit har de lärt sig mycket i processen.

- Vi är i ständig utveckling. Vi har inte kollat så mycket på vad andra har gjort, utan kör på det vi tycker funkar. Vi kommer inte från någon video-bakgrund, utan det har varit “learning by doing”.Vi gräver där vi står och arbetar ganska fritt med olika inspirationskanaler.

När det gäller det estetiska uttrycket försöker Lysbang komma bort från det digitala och “cleant avskalade” för att istället uppnå en analog känsla.

– Vi använder helst analoga källor eftersom digitala bilder aldrig blir riktigt bra, det blir lätt för platt. Det finns en viss technoestetik där man utgår från rena RGB-färger (röd, grön, blå) och

24

enkla former. Vi började också så, men nu försöker vi arbeta bort från det. Vi använder oss av struk-turer, något som är svårt att få till bra när man arbetar med enbart digitala källor.

Som utgångspunkt för sina animationer brukar de istället fota och filma av saker som de sedan manipulerar.

– Det bästa är när man inte riktigt ser vad det är för bildmaterial vi utgått ifrån, utan att vi skapat något abstrakt som snarare framkallar en känsla.

Vad är det ni fotar och filmar för något?

– Det kan vara i stort sett vad som helst som vi inspireras av. Det blir rätt säsongsberoende. Nu senast hade till exempel Magnus med sig kameran på sin semester i Jämtland. Vi brukar ha med oss kameran överallt.Men det är mycket som vi inte använder också.

Som inspiration nämns bland annat gamla filmer från tidigt 1900-tal. Även tidiga konstfilmer nämns där den tekniska begränsningen bidragit till kreativa lösningar.

– Vi gillar mörkrumsexperiment och handkolore-rade filmer, eller när man skrapat på negativen för

LySBANG ÄR:Robert Nyberg 32, arbetar i tv-spelsbranchenMagnus Nilsson 28, studerar till landskapsarkitektGustav Rydeman 26, studerar till civilingenjör

FAKtA:

En VJ är en utövande

artist som skapar rörlig

visuell konst (ofta just

video) på stora skär-

mar eller dukar, ofta på

evenemang såsom kon-

serter, nattklubbar och

musikfestivaler och van-

ligtvis i samarbete med

annat uppträdande. det-

ta resulterar i en levande

multimedia-föreställning

som kan inkludera såväl

musik, skådespelare el-

ler dansare som live- och

förinspelat videomaterial.

Ibland även kallat “real-

tid” eller “realtidsvideo”.

källa: wikipedia

att få fram rätt effekt. Då kunde man ju inte mecka med filmerna digitalt och det bidrar till att det finns en viss känsla i dem som vi försöker uppnå i våra filmer.

– Man ska vilja ta på dem! Förut om man ville ha en rosa yta var det bara att måla i Photoshop, nu målar vi med akvarell istället och fotar och lägger in. Då händer det mer, det blir fler nyanser och mer djup helt enkelt.

Lysbang är en del av ett nätverk, Swedish VJ Union, där man hjälper varandra med att passa runt spel-ningar och arrangerar workshops och kurser. Till exempel har det hållits jamsessions på Berns i Stock-holm man har även formulerat ihop ett manifest för att höja statusen för Visuals i landet. För statusen är på väg upp.

– På tyska och franska festivaler finns det ibland folk som kommer dit bara för att kolla in VJ-tjejerna och killarna! Dessutom finns det en duo med trummor och gitarr som vänt på det hela och lägger musik till Visuals istället för tvärt om.

25

Bredgränd 7 753 20 Uppsala 018 13 20 57

ULF IDA-MARIA KERSTIN ULRIKA MARIE CAROLINE MARTINA GUNILLA CARINA JULIA

Den 1:a till och med den 23:e december

får du ett kanonerbjudande om dagen

från S:t Per direkt till din mobil. Du blir

samtidigt medlem i S:t Pers kundklubb

(medlemskapet är gratis). SMS:a LUCKA

till 71160. Din operatörs sms-kostnad.SMS:a LUCKA till 71160

G A L L E R I A NVARDAGAR 10–19 LÖRDAGAR 10–17 SÖNDAGAR 12–16 WWW.STPER.SE

Den bästa julklappen finns hos oss påCura presentkort, ansiktsbehandlingar,massage mm, även hudvård för män.

Vi vill önska er alla en riktigtGod Jul och ett Gott Nytt År!

Anna & Benita

CURA HUD o HARMONI I BÄVERNS GRÄND 13 I 753 19 UPPSALA I Tel 018-12 89 20 I www.curauppsala.se

”Jag vill ge dig en passionerad smakupplevelse”

Annelie K Choklad & Praliner, Drottninggatan 1, 753 10 Uppsala. Tel: 018-13 40 60Annelie K Kafé, Sysslomansgatan 8, 753 11 Uppsala. Tel: 018-13 29 11. info@anneliek.se www.anneliek.se

Mina praliner är gjorda för hand och med passion. Endast fantasin sätter gränser när jag skapar nya smakkombinationer. Så fort jag förnimmer en ny doft , eller känner en ny smak, funderar jag över hur den passar med choklad. Ett lyckligt leende ska synas på dina läppar då du låter en av mina praliner smälta på tungan. Du ska känna en ljuvlig balans mellan sötma, bitterhet och syra och dina smaklökar ska sjunga av njutning. Då är jag nöjd.

Vilken pralin som blir din favorit återstår att se... Varför inte ”bjuda på dig själv” med Företagsprali-nen, ring så berättar vi mer. Eller plocka ihop din egen ask med speciellt utvalda praliner till din vän.

KONTAKTA ANNELIE K FÖR • Extraordinära chokladskapelser till festen,

bröllopet eller företagsevenemanget.• Presenter till aff ärsbekanta eller nära och kära.• En lyxig smakupplevelse för dig själv.• Chokladprovning.

NYHET! Nu fi nns vi också, med vårt nyöppnade kafé, på Sysslomansgatan 8.

Varmt välkommen!

27

KRÖNIKA: EN STOlT PLINGPLING-DOTTERS BekäNNelserav Tove Lundin

usik finns i många varianter. Något som verkar vara inne nu, om man ser Idol, är att artister gör om gamla låtar. En svängig låt blir till en ballad och tvärt om. Så finns det en annan typ av musik som istället går ut på att låta så lika originalet som möjligt. Jag har valt att kalla den ”plingplingmusik”. Vilket det förmodligen inte heter och jag kommer med stor sannolikhet få byta till hemlig adress när den här krönikan går i tryck. Vad jag syftar på är låtar från band som The Shadows och The Spotnicks. För er som fortfarande inte har en aning om vad jag talar om kan jag berätta att det är musik där man inte sjunger. Istället är det gitarrister som spelar melodier. Pling, pling, pling. Nu till saken.

”För VEM, tänker jag, vem förutom min

pappa gillar musik där man inte sjunger?

Där det bara låter som en gitarr.”

Mina första minnen i livet är ackompanjerade till tonerna av denna musik. De senaste också för den delen. Min pappa är musikintresserad och gitarrist. Vilket betyder att han spelar och lyssnar på plingplingmusik. Det sägs, i en av hans många historier om hur han träffade mamma, att det var med hjälp av gitarren. Man kan förvisso inte veta något med säkerhet då han senast över en lunch på stan berättade att de träffades genom en slags casting. Det var en mycket märklig historia. Av någon anledning hade det varit en lång kö med tjejer som alla ville träffa min pappa. Längst bak i kön hade mamma stått. Hon hade inte haft smink eller häftiga kläder som de andra tjejerna utan en tekanna i ena handen. Han hade gått raka vägen fram till henne och frågat vad hon var för typ. Hon hade, enligt utsago, tittat upp bakom sin korpsvarta lugg och sett på honom med sina rådjursögon. ”Jag har en talang. Jag kokar väldigt gott te”, ska hon ha svarat och pappa sa då till de andra tjejerna att de kunde gå hem.

Hur som helst föll min mamma för en plingpling-musiker och har sedan den dagen fått leva med en. Även fast jag och brorsan inte haft samma valmöjlighet är det nog hon som haft flest invändningar. Jag minns särskilt en bilsemester för många år sedan. Mitt i de småländska skogarna, plötsligt och från ingenstans, skriker hon rätt ut, något i stil med ”stäng av det där metalliska oväsendet eller så hoppar jag av i farten och tar bussen”. Nu vill jag tillägga att min mor normalt är en ovanligt lugn sådan och vi hade rest ganska länge i en varm bil.

Min pappas första fråga när jag träffat en kille är alltid om han gillar Spotnicks. Svaret är det samma. ”Nej pappa det gör han inte, men han är snäll”. För VEM, tänker jag, vem förutom min pappa gillar musik där man inte

sjunger? Där det bara låter som en gitarr. Det kan väl inte finnas någon annan som sitter i källaren med sin gitarr och spelar samma låtar om och

om igen på exakt samma sätt. Så fel man kan ha.

Det var förra sommaren allt uppdagades för mig. Pappa hade bestämt sig för att komma upp ur källaren och bjuda grannarna på en riktig konsert. Fram med gitarr, förstär-kare och högtalare på altanen. Pling pling pling. Det hördes applåder från grann-tomterna och jag lyckades fånga det hela på film. Jag måste erkänna att det lät mycket bra och att jag egentligen är väldigt stolt över min musikaliske far. Men den stora chocken kom när vi lade ut klippet på YouTube. Under ”liknande videoklipp” hamnade nämligen en hel upp-sjö av likadana plingpling-pappor. Alla sitter de i sina källare och spelar låtar som wonderful land

och spring is nearly here. Jag kapitulerar. Hej alla plingpling-döttrar där ute! Kul att man inte är ensam. Dra era pappor ur källaren och ut i dagsljuset. För där hör de hemma. Föresten tackade

jag nyss ja till söndagsfika med en trummis. Alltså en bambam-musiker. Och, nej pappa. Han gillar inte The Spotnicks.

28

2 WAvefoRms

Pär Ahlborg och Olof Eriksson producerade

under 90-talet Acid techno med flera skiv-

släpp utomlands.

AdIAm dymott

Slog igenom med låten Miss you på P3-

guldgalan 2009.

AdolphsoN-fAlK

Träffades under värnplikten på FRA (för-

svarets radioanstallt) 1968. Slog igenom i

radioprogrammet Eldorado 1981 med hiten

Blinkar Blå. Trots att duon växte upp i staden

har de bara spelat här tre gånger, nu senast i

en avskalad akustisk sättning på Reginatea-

tern i september.

AfAsI & fIlthy

Hiphop-duon Herbert Munkhammar och

Magnus Lidehäll träffades i mellanstadet och

började göra musik tillsammans i nian. 2003

slog de igenom med singeln 1990 nånting

som de gjorde tillsammans med snook.

Afasi är även en av medlem-

marna i maskinen.

AmANdA om NAt-

teN

Popkvartett från

Uppsala som hade

en karriär mellan 1988 och -93. Släppte två

vinylskivor och en CD-ep. Turnerade i Japan

och Irland.

ANdReAs luNdstedt

Började sin karriär i gruppen stage four

med Peter Jöback, Lisa Nilsson och Lisette

Pålsson. Född i Uppsala men uppvuxen i

Knivsta. Känd som medlem i gruppen Alca-

zar och representerade Uppsala i senaste

omgången av körslaget.

ANdReAs RuNessoN

Driver det egna skivbolagen Hemlandssång-

er och compunctio där han ger ut folkmusik

och jazz, Band andra johan heltne som vi

skrev om i nummer 3 av opsala.

ANdeRs WIdmARK

Jazzpianist från Uppsala. Har bland annat

sammarbetat med Rebecka törnqvist och

turnerat med Esbjörn Svenssons trio. Till-

delades en Grammis i kategorin ”Årets visa”

för skivan Genom varje andetag 2003.

bIg fIsh

Industrirockband från Uppsala som bildades

1988. Startade som ett industriband influerat

av den tyska 80-talsscenen men kom senare

att blanda in metal- folkmusikinfluenser.

Upplöstes 1996.

bIKINIs

Bananarama-klon som släppte singeln Baby

Boy på Warner 1991. Var med på den allra

första Mister Music-CD:n: Mister Music Hits

-92. Låtskrivare var örjan örnklo (Misery

loves Co) och jan Lundkvist

(Webstrarna)

bRIttA peRssoN

Singer-songwriter.

född i Vattholma

utanför Uppsala.

Uppmärksammades

2004 då hon sjöng

duett med Kristofer

Åström (Fireside) på låten

The Wild. Fick sitt genombrott med

singeln Wintertour -06.

dAvId geIse

Bildade rockbandet big fish i Uppsala 1998

och är en av grundarna till Moder jord

massiva och flogsta danshall.

defleshed

Death/trash-metalband som grundades

1991. Släppte sin första ep 1994 och gick

skilda vägar 2005.

despeRAdos

Bildades i Uppsala 1985. Har släppt två

album (Desperados, Ingenting) och några

singlar, bland annat hiten Louise (1990) som

låg på etta sommartoppen det året. Gruppen

upplöstes 1993.

dIffeRNet

Kvartett från Uppsala som blandar elektro-

nica, konstmusik och pop. Har givit ut musik

sedan 2003 på labeln Friedly Noice. Anna

Karin Brus och Tomas Bodén gör även mu-

sik tillsammans under namnet liminals.

dj lARge

Mattias Hedbom, DJ för organism 12 och

Mobbade Barn med automatvapen.

flogstA dANshAll

Stockholmsbaserat musikkollektiv och label

som skapat musikstilen Skweee. En av de

grundande medlemmarna, Franz Carlqvist

växte upp i Flogsta och ligger även bakom

tip top bK och Moder jords Massiva

tillsammans med David Geise.

fRANtIc suNdAy

Popig indierock på frammarch. Enligt vissa

Uppsalas just nu bästa liveband.

good moRNINg blues

Blues- och jazzband som varit aktivt sedan

1967 och turnerar fortfarande tillsammans.

gudIbRAllAN

Anarkistisk studentgrupp från Uppsala som

dök upp på första gärdesfesten i Stockholm

1970. Hade starka influenser från ameri-

kansk rock som jimi Hendrix. Gjorde om

Hey Joe till Hej Gud.

hANsA bANd

Rockgrupp från Uppsala bildades

1978 av gitaristen Hans-Erik

Mattson, kallad Hansa. Släppte

skivorna Flipperspel -79 och

Mörkret faller på-71

jeNIfeReveR

Indierock från Uppsala, släppte ep:n Chro-

nicles of Omega 2001. Namnet är taget från

en smashing pumpkins-låt.

juNIoR NAtuRAl

Son till Magnus Hjalmarsson (Natural Way).

Har gjort en mängd bejublade framträ-

danden bland annat på Reggaefestivalen i

Uppsala och har uppträtt med gentleman

och shaggy.

KAIpA

Artrock i Uppsala, grundades 1973 och hette

då ura Kaipa från en svensk stenåldershöv-

ding i en bok av verner von Heidenstam. är

fortfarande aktiva och senast aktuella med

albumet Angling Feelings från 2007. 1993

grundade före detta Kaipa-gitarristen Roine

Stolt proggrockgruppen the flower Kings.

Koop

Elektronisk Jazz. Bildades i Uppsala i mitten

av 1990-talet. Fick en stor hit med skivan

Waltz for Koop (2002) där singeln Summer

Sun finns med. Blev årets Klubb/Dans på

Grammisgalan det året.

KuNg heNRy

Henry Bowers, eller Nils Jansson från

Uppsala började skriva raptexter på svenska

när han var 10 år. Uppträder ofta som

estradpoet. Har gjort musik tillsamans med

Dj Lo-Kut och är även sångare i hårdrocks-

bandet Stained Red.

lIssI dANcehAll dIsAsteR

Upcoming elektro-projekt från Uppsala som

i somras turnerade festivalerna Peace and

Love, Emmaboda och Pride.

lolAs

Fibermuzak med sättningen bongo, gitarr

och maraccas. Grundades redan 1993 och

uppträder fortfarande tillsammans. Olle

Hedstrand spelade tidigare i bland andra

amanda om Natten och Mårten Josjö ar-

betar som kompositör och tonsättare. Hans

sveRIges BÄsta MUSiKStaD! av: Lisa Bergström & Kristofer Ulfves

När temat för detta nummer var spikat började vi fundera kring Uppsala som musikstad.

Nämner man Umeå, Göteborg eller Skellefteå dyker en mängd artister och grupper upp

som förknippas med städerna. Men när vi började fundera på Uppsala så tog det liksom

stopp efter Owe Thörnqvist, Veronica Maggio och ett tiotal andra artister. En snabb

googling ger bland annat att Uppsala är en av Sveriges sämsta idrotts- och musikstäder

(i alla fall enligt någon gammal student på ett diskussionsforum). Men det kan väl aldrig

stämma? Att Sveriges fjärde, eller om det är femte största stad, med så rikt studentliv och

allt skulle var en dålig musikstad? Så vi satte oss ner, funderade lite djupare och snart

började namn som Koop, Moder Jords Massiva och Jonathan Johansson dyka upp. även

välkända akter inom hiphop, progg och dansmusik gjorde sig påminda. Efter lite ytterli-

gare googlande började så sakteliga listan växa sig allt längre och när vi sedan började

fråga runt lite bland Uppsalabekanta visade sig det att varenda kotte kunde komma på

minst tio till som vi glömt att ta med.

Så vår ambition att försöka lägga fram någon sorts enkel lista med Uppsalas musikprofiler

blev plötsligt ett ganska stort projekt med en massa ”och sen får du inte glömma...” och

”du måste ju ha med..”

Därför försöker vi oss på någon form av kortfattat ABC av personer och grupper som haft

en liten del i musikhistorien och lägger in en gigantisk brasklapp för eventuella faktafel,

missade personer och luckor. Det skulle vara fantastiskt roligt om Uppsala som musikstad

kunde fortsätta belysas till exempel på nätet, om det kunde bildas någon form wikipedia-

sida eller facebookgrupp där bilder, ljudklipp, artiklar med mera kunde samlas. Uppsala

som musikstad borde en gång för alla komma ut ur skamvrån!

29

verk har bland annat framförts av Kroumata

och Radiosymfonikerna.

mAt Åt fAR

Hiphop-grupp som bildades 1995 och

upplöstes 2006. Medlemmar var Dödfödd,

format och dj mat, även kallade ”De tre

vise männen”.

medItAtIve souNds

Roots Reggae Soundsystem från Uppsala

bildat 1998. Har under åren arbetat med

internationella artister som I-Natutral, Ras

Iyah och Afrikan simba.

mIseRy loves co

Industrimetallband som bildades i Uppsala

1993. Låg på skivbolaget MNW och hade

flera hittar i England. Fick en Grammis i

kategorin årets hårdrock 1997 för skivan Not

like them.

mobbAde bARN med AutomAtvApeN

Hiphop-grupp bestående av organism

12, dj large från Uppsala och pst/Q från

Göteborg mfl.

modeR joRds mAssIvA

Uppmärksammat svensk elektroniskt kol-

lektiv med en blandning av dub, house och

elektronika. Grundades i Uppsala 1999

bland annat av David Geise (Big Fish,

Flogsta Danshall) och tomas gustavsson

(Big Fish)

NAtuRAl WAy

Reggaebandet bildades 1982 vilket gör

det till ett av Sveriges första. Släppte 1995

debutalbumet 1924 vars titel syftar på

haile selassies besök i Uppsala det året.

Upphörde 2003, men flera av medlemmarna

är fortfarande aktiva i Uppsalas musikliv. En

av medlemmarna, Magnus Hjalmarsson, är

pappa till junior Natural.

I mitten av 90-talet exploderade Uppsalas

Reggaescen med band som: Roots defen-

ders, Ahimsa, Majestic vibes och Zion

collective.

NApoleoN

10-mannabandet bildades 2003 och har se-

dan dess hyllats och uppmärksammats för

sin poppiga northen soul i såväl Japan som

England där BBC två gånger om utnämnt

dem till veckans singelband.

NoRdpoleN

Pelle Hellström

från Sunnersta

slog igenom

2008 med

elektropop-

plattan Skimret som producerades av the

tough Alliance-duon från Göteborg.

oRgANIsm 12

Johan Hellqvist, numera Organismen kom-

mer från Luthagen. Har sammarbetat med

pst/Q, dj large och varit medlem i grup-

perna Mobbade Barn Med automatvapen,

Sedlighetsroteln och Ungdumshälsan. Tog

sitt namn från filmen Ögon från rymden (-78)

där en katt från rymden letar efter ”Org 12”

för att reparera sitt kraschade tefat.

oWe thÖRNQvIst

Något av en svensk

musiklegend som

varit aktiv inom

branschen i 57

år. Owe var en

av de första att

lansera rocken i

Sverige. Rotmosrock

från 1956 sägs vara

den första låten skriven av

en svensk artist att använda sig av ordet

”Rock” i titeln. Få har väl satt Uppsala på

musikkartan som Owe Thörnkvist med titlar

som Rumba i engelska parken Gun från Dra-

garbrunn, Svartbäckens Ros och inte minst

Varmkorvboogie med den deprimerade

korvförsäljaren på Fyristorg.

peR ANdRéAssoN

Svensk musiker och kompositör som bland

annat gjort filmmusik till colin Nutley och

helena bergström. Bland filmerna återfinns

Gossip, Angel, Sprängaren och Se upp för

dårarna. Gjorde under 1970-talet musik

under namnet ”Mr Gizmo”.

pelle cARlbeRg

Har kallats Sveriges meste indiepopare.

Spelade under 90-talet i grupperna Edison

och Amanda om natten. 2005 släpptes

solodebuten Everything. Now!. Har efter det

turnerat bland annat i England, Hongkong,

Indonesien och Taiwan.

RebecKA tÖRNQvIst

Född och uppvuxen i Uppsala. Slog igenom

1993 med skivan A night like this som sålde

över 100 000 ex. och fick en grammis för sitt

andra album Good Thing 1995.

RävjuNK

Formades i Uppsala 1971 och hette från

början libet sväller inspirerade av fläsket

brinner. Släppte 1977 deras första LP

Uppsala Stadshotell brinner inspi-

rerade av the clash låt London’s

Burning som en kritik mot tidens

rivningsvåg. I och med punkens

genombrott i slutet av 70-talet gick gruppen

mot att bli ett allt mer renodlat punkband.

Rävjunk var med på samlingsskivan 018-Tio

Grupper 1980 där en mängd punkband från

staden medverkade som stain, N-liners,

Rune strutz, Automania, svart, lepra,

Allan ball, original Rummies och lars

garage.

Rävjunk spelade senast på Uppsala

Progressive Rock festival på parksnäckan i

somras.

sAmlA mAmmAs mANNA

Legendariskt proggband som bildades

1969. Spelade på andra gärdesfesten

1970 och fick samma år skivkontrakt

med Silense Records. Musikaliska

influenser från såväl jazzrock, frank

Zappa och svensk folkmusik

formade gruppens sound. Gruppen

har splittrats och ombildats flera

gånger och under vissa perioder hetat

Zamla mammaz manna och von Zamla.

the NoRtheRN teRRItoRIes

Duo bestående av Alexander Eriksson

och Stefan Sääf. Släppte sin första skiva

Midnight Ambulance på tyska bolaget

Machinery 1994 och blev flitigt spelade på

MTV:s 120 minutes. Bandets sound har

givet associationer till så vitt skilda grupper

som Radiohead, Depeche Mode och

Propaganda. Bandets sista album Satellight

people gavs ut 1999.

Alexander Erikssons lillebror Petter är för

övrigt sångare i uppmärksammade New

York-bandet Alberta cross.

the äppelKARteRs

Punkband som bildades 1986 och spelade

tillsammans i sju år. Sista spelningen gjorde

gruppen på rockklubben Barowiak 1993.

tRummoR och oRgel

Duo bestående av bröderna Anders och

Stefan Ljunggren som började bandet som

ett sidoprojekt till gruppen Second Glance

med tanke på att sammanföra musikstilarna

psykedelia och jazz. Sättningen, trummor

och Hammondorgel, har de gemensamt

med förebilderna i 60-talsduon hansson &

Karsson.

uNAI

Ett av Erik Möllers många alias. Har gett ut

dansmusik och elektronika sedan mitten av

-90-talet, bland annat som spinform och

mesmerites. är troligtvis större i Tyskland

och Östeuropa. Erik och hans bror hans

möller (Boulderdash, BoyRobot) drev

tillsammans skivbolaget audionaut.

veRoNIcA mAggIo

Ett av de stora stjärnskotten från Uppsala.

Fick en grammis i kategorin Ӂrets nykom-

ling” 2007. I låten 17 år sjunger hon om sin

uppväxt i Uppsala med bland annat raderna

”jag satt vid Fyrisån och döda tid” och

”Valborgskaos på Stora torget, rackarberget

-95”.

vIbRAspheRe

Progessive psytrance-duo började göra

musik i mitten av 1990-talet. Har gett ut ett

20-tal egna skivor och lika många remixer

sedan 1999. Är liksom mycket annan svensk

dansmusik större i utlandet än i Sverige.

vIKtoRIA tolstoy

Jazzsångerska, född och uppvuxen i Gävle,

men har starka kopplingar till Uppsala

och har spelat i staden ett oräkneligt antal

gånger.

väseN

Folkmusikgrupp som bildades i slutet av

1980-talet och skivdebuterade -90. Medver-

kade som bakgrundsmusiker på Nordmans

första skiva 1994 och har släppt ett tiotal

egna skivor.

WAteRmeloN meN

Pop/rockband som bildades i mitten av

1980-talet. Deras debut Ep Blue Village

släpptes 1985. Bandet hamnade i vågen av

svenska artister mellan Abba och Roxette

som fick internationell uppmärksamhet i

bland annat Tyskland och England. Gruppen

hamnade de på ansedda tidsskriften Sounds

omslag. En av medlemmarna Ola Jameson

medverkade även i gruppen Webstrarna.

WebstRARNA

Bildades 1985 ur gruppen

Eklund-jameson-

Eklund-tjäder i

samband med

utgivningen av den

egenproducerade

debut-LP:n Den

Stora Saxen Grup-

pen hade rötter i den

svenska postpunken med

band som Reeperbahn som

förebild. Webstrarnas största hitar var Moln

på marken, Ladda Om, Bit Mig, Nånstansnån

och Annorlunda Nu. Gruppens sista spelning

var i Uppsala i mars 1994, men 2005 släppte

de ytterligare en platta TEJP i samband med

deras 20-års jubileum.

tsck till: Google/wikipedia/vänner och bekanta

Skärp99:-[Gina Tricot]

zello

ut.s

e Fo

to: A

lex&

Mar

tin. H

år: N

ikita

Hai

r. S

min

k: T

he B

ody

Sho

p.

Målmedveten0:-

Väska199:-[Gina Tricot]

Örhängen69:-[Bik Bok]

199[Gina Tricot]

LINDA. BANGÅRDSGATAN, MÅNDAG 09:12. 38 BUTIKER OCH RESTAURANGER MÅNDAG-FREDAG 10-19, LÖRDAG 10-17, SÖNDAG 12-16. FORUMGALLERIAN.SE

Forum Ho�st_2_240x290.indd 1 09-10-05 11.25.20

31

Hög tid för lite vinterflärd

Kontrasterna i vinterns mode är många och sköna och det vill vi givetvis uppmärksamma!

I vårt samarbete med Utelivuppsala.se på sidorna 36, 37 kan du läsa en intervju med Malin Palm och

Maria Thorzell från Hair Team som berättar om säson-gens kontrastrika modetrender. Självklart vill vi också passa på att lyfta fram allt det härliga med vintern med en fullfjädrad festmodespecial i årets sista opsala. Och

vad passar väl bättre för ett temanummer om musik än att festa loss i stadens musikhögborg? UKK har varit generösa mot oss och slagit upp sina dörrar

för opsalas modeller, stylister och den duk-tiga fotografen Nettan Kock. I skenet av

nattklubbsljuset visar vi vinterns snygga partymode.

Skärp99:-[Gina Tricot]

zello

ut.s

e Fo

to: A

lex&

Mar

tin. H

år: N

ikita

Hai

r. S

min

k: T

he B

ody

Sho

p.

Målmedveten0:-

Väska199:-[Gina Tricot]

Örhängen69:-[Bik Bok]

199[Gina Tricot]

LINDA. BANGÅRDSGATAN, MÅNDAG 09:12. 38 BUTIKER OCH RESTAURANGER MÅNDAG-FREDAG 10-19, LÖRDAG 10-17, SÖNDAG 12-16. FORUMGALLERIAN.SE

Forum Ho�st_2_240x290.indd 1 09-10-05 11.25.20

plats: Skybar, UKKFoto/redigering: Nettan Kockstyling: Lisa BergströmAssist: Ellen Perssonsmink: David Berglundhår: Julia Pettersson Modeller: Martin Emretsson, Maria Wagenius, Signe Lindholm, Malin Wennerö, Fabian BruhnKläder och inköpsställen, se nästa sida

33

34

fAbIAN:

Note tee, 250 kr,

Minimarket for Weekday

Grå väst, 400 kr, Dreamers Vintage

Public pants, 500 kr,

Stine Goya for Weekday

Klocka, Yellow, 199 kr, Blå

Silverboots, 350 kr, Dreamers Vintage

mARtIN:

Hatt, Mayeser, 695 kr Hattbaren

Stickad tröja, WE, 1099 kr, Blå

Olive pants w.print, 600 kr,

Weekday

Herrskor, Novita man, 999 kr,

Scorett

mARIA:

Svart byxdress, 499 kr, Lindex

Guldarmband, 79,50 kr/st, Lindex

Svart stövlett, 799 kr, Scorett

Guldhalsband av Lisa,

Material från Clas Ohlson

sIgNe:

Craft blouse, 400 kr, Weekday

Bianca skirt, 750 kr, Weekday

Sko med dragkedja, Novita,

1499 kr, Scorett

Pianoväska, Fancy Fanny, 875 kr,

Boutique Kom in

mAlIN:

Fransklänning, Leona SL, 399,95 kr,

Veromoda

Svarta lågskor, 1199 kr, Scorett

Fjäderarmband av Lisa,

Material från Upsala Färg

35

en afton med ryska förteckenopsAlA pÅ plAts Den 29e oktober arrangerade Make

Up Store en magisk afton med modevisning på Oasia. Vi

fick ta del av hösten och vinterns look: Czarinna tillsam-

mans med kläder specialtillverkade av make up stores

egna designers enbart för detta ändåmål!

36

trend:

Glöm överstylat hår och hårda riktlinjer, i höst är det du och din person-lighet som står i fokus! Höstens absoluta hår- och makeuptrend stavas personlig kontrast. Naturliga färgskiftningar och synliga kontraster är ledorden för en lyckad styling. Hair Teams Malin och Maria ger dig bästa tipsen för att lyckas med säsongens hår och makeup.

Malin Palm och Maria Throzell jobbar på Hair Team i Uppsala, inför den här hösten har de gjort en stylingkollektion där de visar på höstens trender inom hår och smink.– Det är personlig kontrast som är temat för hösten, säger Maria.

Så allmänt, vad är det för hårtrender som gäller i höst?– När det gäller färg så är det framförallt naturliga skiftningar som gäller. Inte för skarpa kontraster mellan färgnyanserna, säger Malin. Vill man färga håret så välj gärna en nyans som ligger ganska nära. Något som gäller för både tjejer och killar. Gärna många olika skiftningar i håret för att få det att se levande ut, men tonerna ska ligga nära varandra. Det är mycket kontraster, att mixa former och strukturer. Mittbenan håller i sig, med den kan man mixa flätor, vågor och knutar, fortsätter hon.

När det gäller klippningen, vilka längder och frisyrer ska man satsa på?– Det är en hel känsla på frisyren, inte för mycket flik och spret utan en jämn frisyr. Även om man väljer att satsa på kontraster i klippningen så ska slutresultatet ge en hel känsla, säger Maria. Många frisyrer utgår från mitt-benan, vare sig man väljer att ha lugg eller inte. Längden är mindre viktig, det är upp till personen i fråga.

För killar då? Har vi sett slutet på backslicken?– Ja, nu ska killarna visa nacken! Längden kan gärna vara kvar upptill, men med kortare sidor och nacke, säger Malin. Välklippta frisyrer som går hand i hand med höstens mer skräddade mode.

För en tid sedan så syntes extensions på var och varannan person, hur ser det ut i höst, eftersträvar många fortfarande det berömda Hollywoods-vallet?– Visst är det fortfarande i viss mån populärt, men nu handlar det mer om att fylla ut sin egen frisyr än att påverka längderna på samma sätt, det ska inte vara tydligt att man satt in extensions. De flesta extensions sitter i 3 - 6 månader om man vårdar dem på rätt sätt och tar hand om sitt hår, säger Maria. Ett tips är att sova med flätat hår och inte använda produkter som innehåller mycket olja.

Om man vill få upp volym på sitt i vanliga fall platta hår, hur lyckas man? – Nu finns många bra volymprodukter och rotsprayer som är bra att an-vända, säger Malin. Använd rotspray i botten och lite glans på längderna för ett bra resultat.

Varifrån hämtar ni er inspiration?– Vi får mycket inspiration från olika mässor och visningar, även från tid-ningar och magasin. Men också från att titta på folk på gatan, säger Malin. – Vi inspireras även mycket av varandra här på salongen, fortsätter Maria.

Är det några speciella stylingprodukter som är ett måste för att lyckas med sitt hår?– Stylingtången! säger båda. Plattången nämns inte längre utan nu är det en stylingtång som borde finnas i varje hem, för kille som tjej. Med den kan man göra det mesta, vare sig man vill ha rakt, lockigt eller bara lite volym.– Annars är det som tidigare nämnt mycket volymprodukter och rotsprayer för att få till en lite ostylad känsla, säger Malin.– Leave-inprodukter är vikigt för att få ett välmående hår. Och att regel-bundet göra inpackningar, fortsätter Maria. Att använda ett bra shampo och balsam gör skillnad.– Se till att få upp ett bra lödder i håret när du schamponerar det, felet många gör är att de inte blöter ner håret ordentligt, säger Malin.Enkla tips för att få ett bättre hår är framförallt regelbunden klippning, inpackning och väl värt att åter påpeka, leave-in produkter som ger skydd åt håret. Fönar man det mycket och använder värme på håret så är det bra med produkter som skyddar mot värme för att motverka slitage.

Accessoarer till håret i höst? Håller trenden med hårband/diadem i sig? Är det mycket hårsmycken?– I höst kan du ha i princip vad som helst i håret, våga vara personlig! säger Maria. – Små hattar, broscher och rosetter har synts på många visningar. Du kan även gå till tygaffären och t. ex köpa lite tyll och göra din egna ac-cessoar, tipsar Malin.

Makeupen, hur ska man sminka sig i höst?– Sminket går i samma spår som håret. Det är jordnära färger och mjuka linjer som gäller. Varken svart eller vitt, säger Malin. – Istället för eyeliner så är det mer skuggor på ögat som gäller, att mjukt rama in ögat istället för skarpa linjer, fortsätter Maria. Lägg fokus på antin-gen läppar eller ögon, inte för mycket smink, mer naturligt.Mjuka linjer, även för kvällstid och att använda mycket skugga. Tips för att få ögat att se större ut är att använda ljusa färger, att ta en äggfärgad kajal på insidan av ögat. Samma sak när det gäller smink som med hår, bra redskap är genvägen till en bättre och mer lättfixad makeup. Ögonbrynen ska vara så naturliga som möjligt, välplockade men breda, mycket bryn.

Satsa på en bra klippning, volymprodukter och en stylingtång så har du räddat höstens hår. Sminket matchas med den övriga stylingen. Tänk på helheten både när det gäller hår och smink, tänk på den helhet som känns rätt för dig, för höstens absoluta måste är att visa sin personliga stil.

Intervju med Malin Palm och Maria Throzell från Hair Teamtext: Matilda Andersson

37

fotograf: Josef Hansson stylist: Elin Söderström makeup & hår: Malin Palm, Maria Throzell HAIR TEAM modeller: Anna Flygare, Frida Lemel, Natlie Palmer, Ludvig Jakobsson Butiker: SOLO, Weekday, Janemars, Vagabond, Gina Tricot, Bianco, BIK BOK, Vila fler bilder finns på UtelivUppsala.se

Nu med Windows 7Din PC helt enkelt

Windows®. Ett liv utan begränsningar. VAIO rekommenderar Windows 7.

Den nyaste, lättaste, bärbara datorn är bara 14 mm tjock och väger endast 780

aluminium för att ge dig en helt unik gram. Den är byggd i kol�ber och

bärbar dator. Det inbyggda 3G-modemet säkerställer att du alltid är uppkopplad och avancerad LED teknologi ger dig en

till 8,5 timmars drifttid. 2 års garanti med frifantastisk 11,1 tums skärm. Batteriet har upp

support och hämtservice.

Äkta Windows 7 Professional.

Fly high. 14mm of premium design

16 999 kr

helbildsskärm och superjämn NVIDIA

på ett ögonblick. 2 års garanti med frigra�k. Ny direktknapp tardig till nätet

Kraftfull multimedia på 14 tum 16:9

support och hämtservice. Äkta Windows 7 Home Premium (64 bit).

9 999 kr

SONY VAIO CW1S1E/W

15,5 tums skärm i 16:9 format. Slimmad och

Webben, isolationstangentbord och tre USBkompakt i silver, enknappsåtkomst till

Vår mest prisvärda och lättanvända VAIO.

portar. 2 års garanti med fri support ochhämtservice. Windows 7 Home Premium (64 bit).

8 299 kr

SONY VAIO NW21MF/S

Sony CenterBangårdsgatan 7753 20 UppsalaTel 018-65 34 70info@sonycenter.nu

Mån - fre 10-18Lördag 10-15Söndag 11-15

Vaksalagatan 28, 018-65 03 70, måndag-fredag 10-18 lördag 10-15i n f o @ v a l a m a g a s i n e t . s e w w w. v a l a m a g a s i n e t . s e

Fashionand

designDiesel

byFoscarini

11 - 13 december har vi 25% på ALLT* i hela butiken!

Love Your Home Bredgränd 4 752 30 UPPSALA 018-10 21 60

www.loveyourhome.se

Under december har vi extra generösa öppettider Vard 11-19 Lörd 11-16 Sönd 12-16

Vi fyller 4 åroch DU får presenterna!

*Ej t

apet/

bestä

llnin

gsva

ror.

Dessutom får du en present värd 89 kr om du handlar för mer än 200 kr.Detta gäller hela december, eller så långt lagret räcker.

Hjärtligt välkommen!

SPELA

Ända sen Pac-man blirrade fram sin hockeyorgel från arkad-maskiner världen över 1980 har spel och musik gått hand i hand.

Namcos arkad-hit var långt ifrån det

första spelet med ljudeffekter och

spelmusik, men definitivt ett av få

tidiga spel att influera artister att

skriva låtar som Game over och

Pac-Man Fever. Att den senare

faktiskt klättrade så högt som

till nionde plats på Billboard-

listan säger kanske mer om

hur populärt spelet var än om

hur bra låten är.

Det tidiga 80-talets spelmusik var

väldigt begränsad. Arkad-spelen

hade som bäst nån liten ljudkrets

inbyggd för kunna spela upp korta stycken

mellan levlarna som belöning till spelaren, en

musik som vi idag skulle beskriva som att det

låter “gammal nokia-mobil”. På hemdator- och tv-

spelsfronten var det inte mycket bättre. Nintendos

fantastiska tv-spel famicom, eller Nes som det

hette i väst, kunde spela upp fem ljudkanaler med

starkt begränsad repertoar. Kungen av hemdato-

rer, Commodore 64 hade bara tre kanalers ljud,

men med lite mer flexibilitet liknande en riktig

synthesizer. Det var just på Commodore 64 som

de första riktiga spelmusik-hjältarna slog igenom -

Rob Hubbard (Monty On the Run), ben daglish (The

Last Ninja), martin galway (Wizball), David Whit-

taker (Glider Rider) och jeroen tel (Turbo Outrun) är

några som i slutet av 80-talet komponerade C64ans

spelmusik. På NES hette hjältarna Koji Kondo (Super

Mario Bros, The Legend of Zelda), Nobuo uematsu

(Final Fantasy) och hirokazu tanaka (Metroid, Kid

Icarus).

I slutet av 80-talet började arkadspels-tillverkarna

använda sig av mer och mer avancerade metoder

för att återge musik i sina maskiner. FM-syntes och

sampling-chip hade under mitten av 80-talet slagit

igenom på bred front i musikvärlden och den nya

digitala tekniken togs emot med öppna ar-

mar av den japanska arkadspels-bran-

schen. hiroshi miyauchis fantas-

tiska soundtrack till Segas Outrun

från 1986 är ett exempel på en ny

generation spelmusik som mer

närmade sig populärmusik. När

sen Sega 1990 lanserade sin

16-bitars konsol sega mega-

drive, återfanns både FM-syntes

och sampling i konsolversion,

en utveckling som Commodore

redan påbörjat med sin nya serie

amiga-hemdatorer. Nintendo var inte

sen på att svara med samma mynt och

1992 släpptes Super Nintendo Entertainment

system.

Men nästa stora revolution inom spelmusiken lät

vänta på sig. 1995 gav sig elektronikjätten Sony in

på ny marknad med sin spelkonsol playstation, ett

tekniskt vidunder med full CD-kvalité i 24 kanaler.

Speltillverkarna var inte sena att utnyttja detta och i

spelet Wipeout från samma år licensierades musik

från orbital, Leftfield och då nykläckta chemical

brothers som del av spelets soundtrack, som även

gick att köpa i skivbutikerna. I uppföljaren Wipeout

tIll

fRÅN

2097 användes musik av bl a the Prodigy, photek

och Future Sound of London och detta markerade

början på musikbranschens pågående romans med

spelbranschen.

Musik- och dansspel känner vi idag som Guitar Hero

och Dance Dance Revolution men faktum är att de

varit med oss länge i många olika former. Famicom/

NES hade redan på 80-talet sin Family Fun Fitness-

matta med mestadels sportspel, men även spelet

Dance Aerobics som dock aldrig släpptes i Europa.

Guitar Heros ursprung kan delvis spåras tillbaka

både Playstation-spelet PaRappa The Rapper från

1997, men även senare spel som Space Channel 5

till dreamcast och Gitaroo Man på ps2. Båda spelen

misslyckades kapitalt här i väst, men har ändå på nåt

sätt fått upprättelse i och med Guitar Hero och Rock

Bands framgångar.

Idag börjar spelmusik få ökat anseende från att

tidigare varit en marginaliserad musikform till att

närma sig filmmusikens status. Faktum är att så pass

namnkunniga tonsättare som hans Zimmer (Modern

Warfare2) och peter gabriel (Myst IV) på senare år

producerat spelmusik. Musiken når dessutom utanför

spelens värld. På senare år har en mängd konserter,

föreställningar och tolkningar gjorts med TV-

spelsmusiken i centrum. Mest känt är Dear Friends:

Music from Final Fantasy som var den första officiellt

sanktionerade Final Fantasy-konserten 2004 med

Los Angeles Philharmonic Orchestra i Walt Disney

Consert Hall i LA.

Kristofer Ulfves redogör för spelmusikens historia

”ARKAd-speleN hAde som bäst NÅN lIteN ljudKRets INbyggd fÖR KuNNA spelA upp KoRtA stycKeN mel-lAN levlARNA som be-lÖNINg tIll spelAReN”

39

40

souNdtracks maN gillar!

Clueless

Ingen filmlistning utan en High

School-rulle. Filmen börjar

med en cover av Kim Wildes

Kids in America och fortsätter

med en ultimat blandning av

tonårskris, kaliforniaglamour,

amerikansk pubertetsrock och

90-talsrap a la coolio.

En bra film är inte lika med ett bra soundtrack och en dålig film behö-ver inte betyda dålig filmmusik. Vi tipsar om 10 filmer som lyckats med sina soundtracks.

Lost in translation

Precis som filmen andas

soundtracket japanskt vemod

och kulturchock men ändå

en längtan till det annorlunda

och coola Tokyo. Här

finns artister som Air

och Kevin Sheilds

och låttitlar som

Alone in Kyoto och

Shibuya.

Magnolia

Består mestadels av musik

från kvinnliga solomusikern Ai-

mee mann som skrivit många

av låtarna specifikt för

filmen. Ett fint

soundtrack

att lyssna

på länge.

Garden State

Filmen som hyllades av inde-

pendentpubliken har en minst

lika bra låtlista som attribut.

Vann även en Grammy för

bästa soundtrack 2005.

Garden State är

melankolisk film där

huvudrollsinnehava-

ren gör en inre resa

som också avspeg-

las i filmmusiken.

American Gangster

Hiphop och soul som passar

sinnesstämningen i råa knark-

filmen American Gang-

ster. Förhöjer

känslan i

filmen

som sig

bör, helt

klart.

Kill Bill 1+2

Det är många som gillar

musiken i Quentin tarantinos

filmer och få som har missat

Pulp Fictions signaturme-

lodi. Soundtracken till Kill

Bill-filmerna består av en rad

olika genrer från hela världen

- från country till japansk-

instrumentella toner. Roligt att

lyssna på, om inte annat för att

upptäcka något nytt och bitvis

annorlunda.

Almost Famous

Faktumet att Almost Famous

handlar om just musik och

utspelar sig i början av 70-talet

ger givetvis avtryck i sound-

tracket som består av runt 50

låtar. Här finns en del musik

särskild skriven för filmen och

låtar med bland annat Led

Zeppelin, Simon and Garfun-

kel och elton john.

Smala Sussie

Filmen kanske inte var någon

höjdare men soundtracket är

det. Punk-rock-pop-glammigt

med svenska artister som

Melody Club och Randy.

Dessutom sjunger huvudrolls-

innehavaren, alltid lika coola

tova Novotny, ett spår.

SJÄLVBIOGRAFI Andreas Carlsson – Live to win : Låtarna som skrev mitt liv

Ingen vanlig Svensson. Han har skrivit musik som sålt i mer än 100 miljoner exemplar världen över, och jobbat med

världsstjärnor som Katy Perry, Britney Spears och Backstreet Boys. Kanske är Andreas Carlsson (känd från bland

annat Idol och Made In Sweden) fortfarande den hetaste singelmannen just nu när detta går i pränt? I den i flera fall

rätt självutlämnande självbiografin Live to win sätter Andreas Carlsson ord på sina känslor och minnen som han

burit med sig från barndomen fram till dagens glamourösa och kreativa liv, som oerhört framgångsrik låtskrivare och

tämligen hård ”Idol-pappa” i svenskarnas tv-soffor om fredagskvällarna.

Förutom att han delar med sig av sin resa från okänd liten pojke med stora musikdrömmar till stjärnproducent,

med flera listettor med världsartister som Bon Jovi, Celine Dion och Britney Spears, bjuds det även på en hel del

personliga reflektioner kring Andreas pappa (som fick ett långt fängelsestraff för förskingring av hundratusentals

kronor ur kommunens kassa) och författarens tuffa uppväxt.

Men vi får också ta del av singelpappans tidigare kärleskliv, snygga kvinnor, möten med celebrities och nära

vänner från musikbranschen. Det är intressant att läsa om denna mycket målinriktade person, som alltid jobbat

hårt och ibland i motvind, för att få göra det han verkligen brinner för. Trots all framgång han skövlat genom

åren möter läsaren en påtaligt ödmjuk person under all självsäker fasad, som menar att lycka i livet är hans son

Liam. En läsvärd bok för alla som vill veta mer om livet som rockstar.

/Ellen Persson

41

LÄSA&SE

Love Actually

En kärleks- och feelgoodfilm

som Love Actually har givetvis

en samling känslofyllda kär-

leksförklaringar som filmmusik.

Atmosfären byggs upp med

titlar som Here with me, Too

lost in you och avslutas härligt

med maria careys All I want

for Christmas is you samtidigt

som pojken och flickan i filmen

får varandra.

Juno

Består såklart av den under-

bara, envisa, gravida ton-

årstjejen Junos favoritmusik.

Bland annat finns fler låtar av

coola unga Kimya dawson

och hennes två olika tjejband

Antsy pantsy och the Moldy

peaches som också Juno

går omkring och sjunger på i

filmen. Andra artister represen-

terade är the velvet Under-

ground och sonic youth.

Min musiksmak är välkänt schizofren. Paradexemplet: i skrivande stund, då jag recenserar Mari-

lyn Mansons självbiografi, lyssnar jag på soundtracket till fantomen på operan. andrew Lloyd

Webber talar till mig lika mycket som till Lindemann och Rachel bolan. Eller för den delen

Rihanna, när jag är på det humöret. Jag är dock nitiskt kategoriserande när det gäller begrep-

pet ’god musiksmak’. Vissa låtar, genrer eller artister är portförbjudna. jamie cullum, som just

nu så flitigt annonserar på Spotify till allmän irritation, låter fördjävlig, och likaså de flesta av the

Knifes alster, Heartbeats förbehållet. David Guettas Missing you går på repeat medan hans

When Love Takes Over får mig att vilja köra huvudet genom en betongvägg. (Och detta från

kvinnan som blir knäsvag av lycka varje gång hon hör tomas Ledin på radio.)

Min husgud marilyn manson sade en gång att musik är den starkaste magi som finns, och

jag är benägen att hålla med. Inget kan påverka humör som ett passande låtstycke. Men i kraft

av detta är musik även en mycket komplicerad konst att både skapa och förstå, och precis

som bland den

fysiska konsten

finns mycket

skräp och få

sanna kännare.

Jag har en be-

kant som aldrig

– konsekvent

aldrig – lyssnar

på låttexterna utan bara på melodin. Det är helt sinnesförvirrat, musik ska upplevas med hela

kroppen. Det är poesin i sången som ger ett fint musikstycke själ och ande, det är trummorna

som får låten att bokstavligt kännas i märgen, och det är basen man minns efter en kväll på

dansgolvet. Missar man någon av dessa komponenter – eller i fallet Jamie Cullum alla – så går

man miste om en stor del av själva den musikaliska upplevelsen. Det blir som att bara äta brö-

det på en hamburgare. Eller som att inte äta körsbäret på chokladkakan. Helt meningslöst.

I detta sammanhang har jag länge närt en ytterst kontroversiell respekt för Marilyn Manson

och hans konst. Visst är det burdust, provokativt, högljutt och med tvivelaktigt budskap. Men

det är även utarbetat, välformulerat och unikt, och faktoreras Mansons övergenomsnittliga

intelligens in i räkenskaperna så får allting helt plötsligt en dimension av genomtänkthet. Det blir

– meningsfullt.

I sitt magnum opus Den långa vägen ut ur helvetet, utkommen 1998, förklarar han ingående

sin konstnärliga filosofi och ger oss en ocensurerad inblick i de livsplågor som gett upphov till

en av de sjukaste människorna i modern tid. Det är ett psykoanalysens mästerverk - både av-

seende hans egen person och alla andras. Trots att han beskriver de perversiteter som ledsagat

honom på den krokiga vägen från, som han själv uttrycker det, kryp till gudom är detta ingen

snusknovell, långt ifrån. Bland de ytterst grafiska återgivningarna av droppande kroppsvätskor,

syrasnedtändningar och avancerad kvinnoförnedring – för det är ju Marilyn Manson – finns en

outtalad j’accuse mot samhället som fördömer honom utan att ens försöka förstå honom. Han

utvecklar ärligt och öppet sina resonemang om varför han blev som han blev och varför han

skriver de låtar han skriver och uppmanar folk att se bortom symtomen till själva orsaken. Tyvärr

slutar boken med Antichrist Superstar-turnén, så Mansons tio senaste och kanske mest intres-

santa år förblir okommenterade. Förhoppningsvis kommer det en uppföljare. Till dess står Den

långa vägen ut ur helvetet, liksom hans musik och hela tillvaro, som ett manifest för det själv-

ständiga och källkritiska tänkandet som är så tragiskt frånvarande i kvällstidningsgenerationen

av idag. En bok och en artist för alla med lite större intellektuella ambitioner än Liza Marklunds

senaste litterära sammanbrott eller britney spears senaste listetta. Något att just tänka till.

”Jag satt tyst kvar med en blödande mun och en framtand som dinglade i en tråd från gommen. När jag tänker efter är jag inte särskilt förvånad – jag var en tönt. Jag skulle också ha spöat mig om jag var han.”ur Marilyn Mansons självbiografi, kap 3: Osmidiga tonår

BokkröNika marilyN maNsoN: deN lÅNga vägeN ut ur helvetet

text: Renate Larssen

”meN vI fÅR ocKsÅ tA del Av sINgel-pAppANs tIdIgARe KäRleKslIv, sNyggA KvINNoR, mÖteN med celebRItIes och NäRA väNNeR fRÅN musIKbRANscheN.”Ellen Persson har läst Anderas Carlssons självbiografi: Live to win

souNdtracks maN gillar!av Emma Larsson

42

43

SMAKA

44

del 1

Kolbeinn Karlsson VAd GÖR PAPPA I FLOdEN del 2

45

Mån-Tors 10-18 Fredag 10-19 Lördag 10-16Saluhallens mat och café även öppet söndagar 11 -16

NYA MATSEDELN

Inte vilken hall som helst

www.saluhalleniuppsala.se

46

47

48

HEj! vaD HäNDER HäR?

– För andra året uppmanar vi människor att skänka

sina ”överflödvaror” till människor som av olika an-

ledningar inte har möjlighet att köpa julklappar. Som

i Karl Bertil Jonssons jul helt enkelt!

Hur går det till?

– Vi ställer ut säckar utanför cafét och sedan får

man komma hit och ge bort. Vi sammarbetar med

härbergen och kyrkor så föremålen hamnar rätt.

Man kan även nominera människor som man tror

behöver lite hjälp i jul. Ett typexempel kan vara en

mamma eller pappa som hamnat utanför familjen

och helt enkelt inte har råd att ge sina barn julklap-

par. Det är inte alltid så lätt för unga att förstå att

deras mamma eller pappa inte kan köpa paket till

alla.

Det finns många människor som man kanske inte

når via härbergen och kyrkor. Folk som fortfarande

flyter, men tycker det är jävligt jobbigt att trampa

vatten. Folk som drar sig från att erkänna sitt

tillstånd.

vad är det för typ av gåvor som man kan

skänka?

– Många har saker som står på vinden som bara

tar plats, oöppnade paket från svärföräldrarna, eller

varor man inte hunnit lämna tillbaka. Man kan inte

bara dumpa skräp, men saker som ligger någon-

stans mellan blocket och Röda Korset tänker vi oss.

Om det är fler som jag, det vill säga som vill veta

ungefär i vilka händer det jag ger bort hamnar, är

detta ett utmärkt tillfälle!

Ska presenterna vara inslagna?

– Haha, det skulle väl vara kul, som i Karl Bertil

Jonsson jul där “barnen glada lekte med sex ser-

vettringar i päronträ”! Samtidigt är det ju trevligt om

vi får in saker så snart som möjligt och har möjlighet

att få ut dem. Då hinner den som får dem kanske ha

egen tomteverkstad med paketinslagning!

Hur länge kan man donera?

– Från och med 1 advent fram till 22 december. Och

är det fler som vill ha säckar utställda utanför sina

caféer eller butiker är det bara att komma och säga

till så fixar jag!

/LB

”det är inte alltid så lätt för unga att förstå att deras

mamma eller pappa inte kan köpa paket till alla”

Olle Hedstrand utanför Hugos Kaffe

på Svartbäcksgatan 21 där man kan

donera julklappar till julklappssäcken

fram till 22 december.

foto: Nettan Kock

TEATER SAGOGRÄND GER

JULFEST PÅ ÅSGRÄND

Slottsbiografen den 11/12, 17/12 och 18/12Pris: 80 kr/vuxen och 60 kr/barn

Offentligt genrep den 9/12 Pris 40 kr/barn 50 kr/vuxen.Tider alla dagar kl 19.00 - ca 20.15 (Inklusive paus)

Biljetter på telefon 60 26 00 eller postmaster@pellesvansloshus.se

JULFEST PÅ ÅSGRÄND

Halva prisetpå bio!

4 fi lmer för halva priset. Gäller måndag till torsdag. Giltigt 3 månader frånförsta biobesöket. Gäller ett besök per föreställning. Kortet kostar 60 kr.

häR hIttAR du opsAlA: ROCKS I GODSMAGASINET/ÖSTRA STATION I SVAVAGALLERIAN

COFFEEHOUSE BY GEORGE I WEEKDAY I SOLO I UPPLYSNINGEN I SYNSAM I GALLERIA DRAGARBRUNN

STADSBIBLOTEKET I DESIGNTORGET I BARISTA I HOUSEHOLD I CAFé CHAGALL I CARLINGS I VILLAGE

TROLLTYG I DROTTNINGGATAN 2 I MäSTER ARNES SKRäDDERI I FILMSTADEN I HUGOS KAFFE & DELI

BILD, FILM, DESIGNHUSET I JC I MFL.

INKÖPSStÄLLEN OCH KONtAKtER

Inköpsställen:

Acne: www.acne.se

Apple Store: www.store.apple.com

Bang & Olufsen: www.bang-olufsen.com 018 - 60 22 30

Blå: www.blademinstore.se 018 - 12 12 71

Braceletti: www.braceletti.se

Butique Kom In: www.komin.nu 018 - 10 18 13

Clas Ohlson: www.clasohlson.se 018 - 65 70 50

Dreamers Vintage: 018 - 10 33 44

Hattbaren: 018 - 13 19 08

Lindex: www.lindex.se 018 - 12 98 98

Muji/Åhléns: www.ahlens.se 018 - 64 07 00

Scorett: www.scorett.se 018 - 12 61 10

Sony Center: www.sonycenter.se 018 - 56 34 70

Teknikmagasinet: www.teknikmagasinet.se 018 - 71 25 40

Trolltyg: www.trolltyg.se 018 14 63 04

Upsala färg: www.upsala-farg.se. 018 - 18 31 20

Vero Moda: www.weromoda.se 018 25 66 40

Weekday: www.weekday.se, 018 - 18 23 70

Redaktionen, releaser och redaktionstips:

kontakt@opsala.se

Annonsförsäljning:

annons@opsala.se

Ansvarig utgivare:

stewen@bizart.se

För mer information, se vår hemsida:

www.opsala.se

ROGER NORDIN TITTI SCHULTZ GERT FYLKING

Foto

: Pet

er K

nuts

on

rixfm.com

www.uppsalacity.se

Tänk om…

City sjöd av julstämning

Jul i City

uppsala luciaSöndag 13/12 på Stora torget14.00 Luciamedtärnorsjunger

underledningavLeifHall15.00 AmyDiamond

JulklappshögenSöndag 20/12 på Celsiustorget– i år med ännu flera klappar!Härkanallablienvinnare.Köpenhemligjulklapp.Varjepaketkostar60:-,menharettinnehållsomärvärtminst100:-.Ijulklappshögengömmersignågraextravärdefullapaket.SamtligapengargårtillAkademiskasjukhusetsbarnfond.

JulhandelÖppettider i CityLördag19/12 10.00–18.00Söndag20/12 10.00–18.00Måndag21/12 10.00–19.00Tisdag22/12 10.00–19.00Onsdag23/12 10.00–19.00Julafton24/12 StängtJuldagen25/12 StängtAnnandagjul26/12 10.00–16.00

luciafirande, julklappshög och julhandel!Såvardetjuligen–iallafallnästan.Vilkenbliråretsjulklapp?Somturförjulhandelnfinnsdetmångakonsumentersomvi,detvillsägavisominteäruteitillräckligtgodtidförvåraklappinköp.

VivilltackaallaersombesöktUppsalaCityunderdettaår.Utanerallahadecityintevaritdettafantastiskacitysomdetär.

Ja,detfinnsmassorattberättamendetbästaärattupplevadetpåplats.Änfinnsdetjulklapparkvarattbådeköpaochattönskasig–såvälkommentillUppsalaCity!

Frånossallatilleralla,enriktigtGODJUL!

52www.sj.se/upplevelser

Melodifestivalen

Partner Partner Partner

Från oss på SJ, till er alla – en riktigt God EvenemangsJul.

Köp dina biljetter på sj.se/upplevelser, 0771-75 75 75 eller i närmaste SJ Resebutik.

Ge bort en spännande upplevelse i julklapp.

Ugglas RevySissela KyleHairspray

AFTONBLADET EXPRESSEN

Singin’ in the rain

0941-SJ-Ann230x280.indd 1 09-11-05 13.51.02