I början av 1800-talet tjänade Storbritannien stora pengar på att smuggla in opium till Kina. Den kine siske kejsaren hade förgäves försökt förbjuda drogen, men när hans ämbetsmän beslag tog stora opiumlaster och hotade handlarna med hårda straff förklarade britterna krig.T e x T J o J J e o l s s o n

Det välbeväpnade brittiska ångfartyget nemesis (till höger) sänker kinesiska djonker i januari 1841.

opiumkrigen på 1800-talet

opium röktes i hela Kina på 1800-talet.

Na

Tio

Na

l M

ar

iTiM

e M

us

euM

co r b i s/s c a N pi x

Kanonbåtar öppnade Kina för droger

34 allt om historia 9/2012

i maj 1841 riktade brittiska krigsfartyg sina kanoner mot Kanton. Stadens försvarare försökte besvara elden,

men deras projektiler nådde inte fram till fiendens fartyg. Stridsmoralen bland de kinesiska soldaterna sjönk snabbt och många övergick till att plundra den stad de borde ha försvarat.

Snart trängde brittiskt in­fanteri in i Kanton. När de kinesiska soldaterna f lydde trampades både barn och kvinnor ihjäl. Den sydkinesiska hamnstaden Kanton – i dag känd som Guangz­hou – hade lidit ett totalt militärt ne­derlag. En engelsk menig skrev i sin dagbok: ”Där bodde 1 203 004 in­vånare, försvarade av 40 000 soldater

[…], stadens positioner hade förbe­retts i över ett år och dess naturliga

läge var utmärkt för försvar. Allt föll sedan på tre dagar

mot 3 500 (brittiska) sol­dater och sjömän”.

Opium, som fram­ställs ur opium­

vallmo , hade

varit känt i Kina sedan mitten av 700­talet och använts som medicin mot allt från tandvärk till sexmiss­bruk. Många bönder i Kinas södra och nordvästra delar odlade därför vallmo

till långt bättre förtjänst än ris och grönsaker. Under se­

nare delen av 1700­talet var opiumrökning en

etablerad del av Kinas kultur, och folk från alla samhällsklasser besökte landets otaliga opiumhålor.

Samtidigt upplevde britterna stora problem i handeln med Kina. Ef­terfrågan på kinesiska

varor som te, porslin och siden var hög i Europa, men britterna saknade varor att byta med. I stället fick man betala med ädelmetaller. Under 1700­talets andra hälft försvann 105 mil­joner silverdollar från den redan ansträngda brit­tiska ekonomin till Kina.

Brittiska infanterister stormar Amoyfortet i Kina under det första opiumkriget i augusti 1841.

Drogen opium framställs ur opiumvallmo.

co

rb

is/sc

aN

pix

►

allt om historia 9/2012 35

opiumkrigen

Britternas lösning på problemet var att förse Kina med den vara som det fak­tiskt fanns stor efterfrågan på: opium. Vallmon odlades i Indien och fördes därifrån till de kinesiska hamnarna. Plötsligt vände strömmen av silver och under första halvan av 1800­talet gick fyra gånger så mycket silver från Kina till Storbritannien.

Struntade i förbudenOpium hade varit förbjudet i Kina se­dan 1729. I landets södra delar kändes dock påbuden från Peking föga besvä­rande. Kejsare Daoguang, som suttit på tronen sedan 1820, hade förresten själv använt opium i sin ungdom. Han blev dock alltmer bekymrad, särskilt efter

att f lera tusen drogade kinesiska solda­ter hade besegrats av upproriska bergs­rebeller 1832.

Daoguang basunerade ut ett nytt för­bud. Ändå fortsatte handeln med opium att växa. Antalet kistor, fyllda med 60 kilo opium, som exporterades till Kina ökade från ett par tusen varje år vid 1800­talets början, till 40 000 kistor om året 1839. Kejsar Daoguang pekade nu ut opium som roten till allt ont i hans sönderfallande rike.

Britter ville legalisera drogen De engelska köpmännen kände sig ändå utestängda från den lukrativa markna­den, eftersom all kinesisk handel med utlandet var begränsad till hamnstaden

Inför opiumkrigen hade Kina ingen modern armé, bara primitivt beväpnade milisstyrkor.

►

Hu

lTo

N a

rc

Hiv

e/G

eT

Ty/

all

ov

er

pr

ess

N aT i o N a l M a r i T i M e M u s eu M / i b l

Kejsar Daoguang styrde Kina

1820–50.

Före opiumkrigen fick europeiska handelskompanier endast handla via sina stationer i Kanton i södra Kina.

36 allt om historia 9/2012

Kanton. Allt f ler britter ville att opium­handeln skulle legaliseras, eller åtmins­tone tillåtas vid f ler hamnar.

I början av 1839 åkte tjänstemannen Lin Zexu till Kanton med kejsarens upp­drag att göra slut på droghandeln till varje pris. Han hotade Kantons köpmän och deras brittiska kollegor med döden om de inte överlämnade sitt opium. På två månader lät han arrestera 1 600 per­soner och konfiskerade sammanlagt 20 000 kistor opium. Sedan skrev han ett brev till drottning Victoria och upp­manade henne att sätta stopp för den brittiska opiumhandeln.

kina militärt underlägsnaTrots dessa åtgärder förvärrades snart konflikten. Hur märkligt det än kan låta så hade världens största land vid denna tid ingen egentlig armé. De 800 000 ”soldater” som fanns utspridda i det väldiga riket påminde snarast om milis, vars främsta uppgift var att kväsa lokala uppror. Särskilt tydlig blev den militära underlägsenheten till sjöss, där den mo­derna brittiska f lottan var starkast i värl­den, medan Kina bara hade segelbåtar i trä, ut­rustade för spaning eller förf lyttning av trupper och varor.

Efter en jämn om­röstning i parlamentet i april 1840 beslöt Stor­britannien att förklara Kina krig, för att försvara kronans och de privata köp­männens intressen. En sjöstyrka seglade genast i väg från den brittiska kolonin Singapore, blockerade Pärlf lodens myn­ning utanför Kanton och erövrade se­

Opiummissbruk stoppades med avrättningarl Handeln med opium steg ytterligare efter andra opium-kriget; från 75 822 kistor 1859 till 84 528 kistor 1879. Dessutom ökade den inhemska produktio-nen av drogen. opium blev ett storskaligt samhällsproblem.

Motståndet mot drogen växte snart i både storbritannien och Kina. 1907 skrevs ett avtal där britterna åtog sig att minska importen med 10 procent varje år om Kina minskade produktio-nen med lika mycket. i början av 1930-talet stod dock opium fort-farande för omkring 5 procent av Kinas bNp, och det fanns cirka 50 miljoner rökare, vilket var nästan 10 procent av befolkningen.

1934 tog nationalistregeringen till drastiska åtgärder, genom att summariskt avrätta opiumrökare som inte lyckades rehabilitera sig själva. användandet av drogen minskade och försvann till slut efter kommunisternas maktöver-tagande 1949.

Brittiskaattacker1839–42

Brittiska och franska attacker1858–60

KINA

Nanjing

Xiamen

Ningbo

Kanton

Shanghai

Pärlfloden

Zhoushan

Macao

Manchuriet

JAP

ANPeking

KINA JAP

AN

Nanjing

Xiamen

Ningbo

Kanton

Shanghai

Tan-shui

HongkongPärlfloden

Zhoushan

Macao

Taiwan

Brittiskaattacker1839–42

Brittiska och franska attacker1858–60

Korea

Manchuriet

dan med lätthet ett par mindre städer i närheten av Shanghai. Då f lottan sedan gjorde en hotfull rörelse mot Peking, lo­

vade kineserna att för­handla om britterna återvände till Kanton.

Trots inledande ne­derlag rapporterade Lin Zexu under hösten till Daoguang att: ”Sina gevär till trots så är brit­

tiska infanterister odugliga. Deras åtsit­tande byxor begränsar rörligheten och gör dem ofarliga då de når stranden”. Det fanns nämligen en inte ogrundad rädsla bland kinesiska tjänstemän för att avlägga negativa rapporter.

Brittiska styrkor angrep flera kinesiska städer mellan Kanton och shanghai.

opiumpipa från 1800-talets Kina.

opiumkrigen

►

sv

aN

Te s

Tr

öM

G e T T y/a l l ov e r pr e ss

”allt fler britter ville att opium-handeln skulle legaliseras”

allt om historia 9/2012 37

Storbritannien på en världskarta. Men i augusti samma år, då en brittisk f lotta låg utanför Nanjing, gick det inte längre att förneka sanningen.

Kinas Qing­dynasti tecknade sitt för­sta påtvingade avtal någonsin. Fem nya

hamnar uppläts för han­del, skadestånd skulle betalas och britterna öppnade ett konsulat i Kanton. Dessutom blev klippön Hongkong utan­för Kanton brittisk kron­koloni.

Varken britter eller kineser var dock nöjda med avtalet. Den nye kejsaren Xi­anfeng ansåg att fördragen borde kring­gås och att utländska barbarer återigen borde lyssna till Himlens rike. Samtidigt uppstod ett nytt brittiskt handelsunder­

opiumkrigen

skott, trots att opiumhandeln var större än någonsin. Kriti­ker i London menade att detta berodde på Nanjing­fördra­gets begränsningar, och att hela Kinas inland måste öpp­nas upp för opiumhandel.

en ursäkt för nytt krigBritterna sökte därför ett till­fälle att bryta avtalet med våld. Det uppenbarade sig 1856 då kinesiska kustbe­vakningen stoppade fartyget Arrow, som inte hade sina papper i ordning. Den brit­tiska f laggan halades, varpå konsuln krävde en ursäkt från kineserna. Då denna inte kom bombades Kanton.

Den brutala politiken väckte blandade känslor i London. Ef­ter en rad politiska intriger inleddes dock ett nytt krig mot Kina, som vid denna tid var mitt uppe i ett fruktans­värt inbördeskrig som skulle kräva över 20 miljoner dödsoffer. Brit­terna vann, i allians med franska trupper, en rad enkla segrar och för­handlade 1858 till sig ytterligare ett för eu­ropéerna mycket för­delaktigt fredsavtal.

Men delegationen som året därpå kom till Peking för att ratificera avtalet attackerades av kejsare Xianfengs trupper. Över 500 eu­ropéer miste livet, och ytterligare ett tju­gotal ur en ny förhandlingsdelegation torterades till döds.

När de utlovade förhand­lingarna dröjde började britterna bomba de fort som försvarade infarten till Kan­ton vid Pärlf lodens myn­ning. Nemesis, ett 56 meter långt ångfartyg i järn, an­lände till Kina lagom för att delta i de nya striderna. I sin första drabbning sänkte hon på egen hand elva far­tyg. Kineserna hade aldrig varit i kontakt med ett så­dant skepp, och effekten var enorm såväl psykologiskt som militärt.

närmade sig kantonAnförda av Nemesis ångade britterna fram mot Kanton. Med bara en handfull krigs­fartyg förstörde man otaliga fort, sänkte dussintals fartyg och dödade 2 000 ki­nesiska soldater på ett par månader. Den brittiska f lottans egna förluster be­gränsade sig till fyra man.

Än värre scener utspelade sig snart i området kring Shang­hai. I Yangzhou uppma­nades tusentals kineser begå självmord då försva­ret fallit. Trots detta fick Daoguang veta att ”tio­tusentals britter” kräv­des för att slå tillbaka en styrka om 5 000 man på ön Zhoushan. I själva verket hade två britter stupat.

1842 hade kejsaren fortfarande per­sonligen inte träffat en enda man som slagits mot eller förhandlat med brit­terna, och kunde inte heller peka ut

Franska artilleri-styrkor på vallarna till det kinesiska fortet Takou som intogs under andra opiumkriget.

lin Zexu

►

ro

Ge

r v

iolle

T/Ge

TT

y/all o

ve

r p

re

ss

Fortsatta krig försvagade Kinal Åren 1650–1800 hade Qing-dynastin upplevt en ”guldålder” med landvin-ningar, blomstrande kultur och en fördubbling av befolkningen till minst 300 miljoner. i det första opiumkriget (1839–42) dödades cirka 69 britter och över 20 000 kineser i strid. Då Kinas mi-litära underlägsenhet blev uppenbar, tvingade en rad andra västmakter till sig avtal i stil med Nanjing-fördraget. portugal slutade betala arrende för

Macao, nära Kanton, och 1858 kunde ryssarna ta en del av amur, som än i dag är ryskt.

Den kejserliga arméns svaghet upp-muntrade också kinesiska bönder att starta ett inbördeskrig, som lamslog landet och krävde minst 20 miljoner dödsoffer 1850–64. Motgångarna fortsatte sedan. efter ett katastrofalt krig mot Japan 1894 gick Manchuriet, Taiwan och Korea förlorade. Det kine-

siska kejsardömet föll slutgiltigt 1912. under 1900-talets första decennier följde nya inbördeskrig och ännu en japansk invasion 1931. 1949 tog Mao Zedong och kommunistpartiet över makten i det väldiga landet.

Kina är kommunistiskt sedan 1949.

”med nemesis i täten ångade britterna fram mot kanton”

38 allt om historia 9/2012

Brittiska och franska styrkor hämna­des genom att plundra och bränna ner det kejserliga sommarpalatset. Bara ru­iner återstod sedan av vad som varit ett nästan fyra kvadratkilometer stort pa­latsområde fyllt med ovärderliga skat­ter. I de fortsatta striderna förintades den kejserliga armén på ett par veckor.

1860 undertecknades ett nytt fördrag i Peking. Opiumhandeln legaliserades helt. Utländska köpmän och missionä­rer fick också rätt att röra sig fritt i hela Kina. Landets invånare tilläts dessutom utvandra om de önskade.

Den glans, makt och rikedom som präglat Kina i f lera sekler var nu borta. Det skulle dröja mer än 100 år innan Kina åter blev en verklig maktfaktor på den globala politiska arenan. l

lÄs MeR:The Opium War: Drugs, Dreams and the Making of China av Julia lowell (2011) l Kinas historia av Hans Hägerdal (2008)

Franska främlingslegionärer anfaller bron Pa-li-Chian åtta mil utanför Peking 1860.

Visste du att...afghanistan är i dag världens största opiumproducent med 90 procent av den globala produktionen. opiumhandeln svarar för ungefär 60 procent av landets bNp.

Ge

TT

y/all o

ve

r p

re

ss

Hongkong tillhörde storbritannien 1842–1997.

Hongkong brittiskt ända till 1997l Genom Nanjing-fördraget 1842 blev Hongkong brittisk kronkoloni. ön hade då endast 3 750 kinesiska invånare. snart växte dock hamnen till en viktig knutpunkt och befolk-ningen ökade snabbt.

efter det andra opiumkriget erhöll britterna dessutom den del av det kinesiska fastlandet som i dag utgör Hongkongs stadsdel Kowloon. 1898 ”arrenderade” britterna även ön lantau och stora landmassor norr om Kowloon i 99 år utan att betala någon hyra. Dessa gränser utgör fortfarande dagens Hongkong.

Hyreskontraktet upphörde 1 juli 1997, och storbritannien överläm-nade då hela territoriet till Kina. inför överlämnandet var oron stor att området skulle förlora sin relativa frihet. Kinas regering lovade dock att principen ”ett land två system” skulle gälla i ytterligare 50 år.

officiellt är Hongkong i dag fritt att bestämma över allt utom militära frågor och utrikespolitik. i realiteten ökar dock Kinas inflytande snabbt i hela samhället. Det har lett till protes-ter bland de invånare som vill behålla fria medier och allmänna val.

allt om historia 9/2012 39