Omväldsanalys Avfall

• Sopberget ökar med tre procent per år i Sverige- dock har mängderna per person minskat något i Sverige senaste 4 åren

• Järfällas invånare slängde 14 500 ton avfall 2013

• I Sverige slängdes 4 398 680 ton avfall 2012

• I Europa slängdes 392 000 000 ton avfall 2012

• I världen slängdes 1 277 500 000 ton avfall 2010

• 2010 slängdes 3,5 miljoner ton avfall per dag

• 2025 i fortsatt takt kommer 6 miljoner ton per dag slängas, enligt Daniel Hoornweg som anser att vi nått ”Waste produktion peak” år 2012

Europeisk avfallsstatistik

Avfallstrend EU och Sverige

Vad ligger i soppåsen i Järfälla?

Hur minskar vi avfallet i Järfälla?• Minska matavfallet i skolköken

• Järfälla föreningsloppis

• Jobbcenter i Järfälla kommun

• Matavfallsinsamling

• Behovshämtning

• Informationskampanjer

På gång i kommunen:

• EL:IN skåp

• Ambulerande Farligt avfallsbil

• Off 2 off

Minskar mängden avfall?

 

Mängd uppkommet hushållsavfall (kton)

Minskar mängden avfall?

Förväntad och verklig uppkommen mängd hushållsavfall (kton)

Frikoppling

Några slutsatser om frikoppling:

•Konsumtionsförändringar kan ske snabbt och få stor effekt. Den observerade frikopplingen på 350 kton uppnåddes på bara 2 år.

•Konsumtionsförändringar sker på grund av skiften i trender där miljöengagemang endast är en av dessa trender (”identitetskonsumtion”).

•Dyra produkter med låg vikt! (Ur miljösynpunkt oftast bra men inte alltid, se exempelvis elektronik)

•Resultaten från projektet möjliggör att ny kunskap kan tas fram för hur vi kan öka frikopplingen.

Från ord till handling

• Från Annika Hallmans artikel i Effekt 1/2014

• Det finns ett stort glapp mellan vad man vet och vad man gör…

• Miljöhänsyn innebär ofta en konflikt mellan det egna intresset eller bekvämlighet - Tar jag bilen spar jag tid

• Människor är känsliga för omgivningens signaler och de sociala normer som finns

• De personliga normerna och individens identitet väger tyngst när vi väljer att agera miljövänligt och ger oftast starkast effekt

• Idag förbrukas 100 miljarder plastpåsar årligen i EU

• Detta ska halveras till 2017, och minska med 80 procent till 2019, enligt EU-parlamentet

• Förbjudits i flera länder, ej i Sverige• I Rwanda är det helt förbjudet sedan år 2008• Finns alternativ bioplastpåsar• Ekmans och Trioplast har tagit fram plastpåsar av

ostronskal• Det tar 400 år för naturen att bryta ned en

plastpåse• Använd mindre plastpåsar och återvinn dem

Plastpåsar

Hur gjorde vi förr?

Elavfall – batteriåtervinningen.se• Det ligger 25 miljoner mobiltelefoner och samlar damm i

svenska folkets byrålådor• 75 procent av de vanligast batterierna kan göra nytta igen,

energiåtervinning och materialåtervinning• Batterier innehåller metaller och vissa även tungmetaller som

kvicksilver, bly och kadmium• Många metaller som inte är miljöfarliga kan återanvändas, och

mindre utvinnas ur gruvor• Inget el-skrot från svenska avfallsanläggningar skeppas• Konfliktmineraler och smutsiga jobb sker för att få fram bland

annat kobolt och tantal som finns i din smartphone• Metaller blir svårare och dyrare att utvunna på land, istället

vänder sig industrin mot djuphaven

Farligt avfall och läkemedel

• Farligt avfall och läkemedel destrueras genom förbränning

• 2004 destruerades 1 000 000 kg läkemedel till ett värde på 1,5 miljoner

• 2012 samlades 66 000 000 kg farligt avfall in

• Behandlingen:- förbränning 1300 ⁰ C, bildas slagg och metaller skiljs ur, resterna går till deponering- gaserna efterförbränns i upp till 1200 ⁰ C- passerar en ångpanna och el och fjärrvärme utvinns- sedan renas i kalkmjölkstvätt och filter från partiklar och stoft- sist genom en 28 meter hög skorsten med vattendusch

Viktigtaste avfallet att förebygga och återvinna rätt • Textilier – i snitt köper varje person 15 kg textilier varje

år, 8 kg går till förbränning och 3 kg till välgörenhet

• Matavfall – 100 kg slängs per person och år

• El-avfall – 16 kg samlas in per person och år, 12 000 000 kg hamnar fel årligen

• Byggavfall – 10 miljoner ton avfall uppstår från bygg- och anläggningssektorn varje år, 10 procent är farligt avfall

Myter om förpackningar

• Alla förpackningar förbränns?

• Falskt- Papperfibrer återvinns 5-7 ggr, sedan förbränning- 70 % energi sparas, istället för nyproduktion- var 3:dje papperförpackning i butikerna är av återvunna pappersfibrer.

• Det går åt mer energi att skölja ut förpackningar och transportera dem än miljövinsten av återvinning?

• Falskt- Rengöring och transporter kräver mindre energi än miljövinsterna av ny utvinning- Skölj ur med mindre och kallt vatten så att inte matrester finns kvar

Myter om förpackningar

• Mjukplats och hårdplast återvinns inte?• Falskt

- mjukplats återanvänds till plastpåsar och kabelskydd- hårsplast blir plastdunkar, blomkrukor, plank och annat byggnadsmaterial

• Sorterade förpackningarna blandas, till exempel färgat och ofärgat glas?

• Falskt- Förpackningsar hämtas med flerfacksbilar- Glas kan återvinnas utan att kvalitén försämras- 20 % energi sparas vi återvinning- 40 % blir nya flaskor, 40 % blir glasfiberisolering

Myter om matavfall

• Matavfall ger ingen miljövinst att sortera ut? • Falskt

- Matavfall blir biogas och 10 procent energi sparas- Matavfall blir biogödsel till åkermark, återföring av fosfor till naturen- Att inget matavfall uppstår är ännu bättre, då endast 10 procent av energin kan återvinnas utifrån produktionen

• Att storhandla ger miljövinster?• Falskt

- Storhandling resulterar oftast i att mer mat slängs- Det blir kostsamt och en miljöförlust- Cirka 1 av 4 matkassar som bärs hem slängs idag

Myter om el- och farligt avfall

• Elavfall skickas till utvecklingsländer? • Falskt

- Det samlas in av seriösa aktörer återvinns på bästa sätt i Sverige- Miljöfarliga ämnen tas om hand- Metaller plockas ut och återvinns

• Farligt avfall behöver inte sorteras ut? • Falskt

- El- och farligt avfall är viktiga att sortera ut- Farligt avfall destrueras i speciella förbrännings-anläggningar med speciellt reningsutrustning- Läkemedel lämnas in till Apotek för destruktion

Tips på att minimera avfallsmängderna från hemmet• Ej reklam Tack• E-faktura, autogiro• Låna saker som behövs sällan• Återvinn, laga, ge bort, köp begagnat• Gör egna skönhetsprodukter och rengöringsmedel istället

för att köpa kemikalier• Används tygkasse istället för plastpåsar• Köp eller används inga engångsartiklar• Menskopp istället för bindor och tamponger• Köp refill förpackningar• Köp mat som planeras att ätas upp, gör matlådor, frys in

Inspirationsfilm om att vi kan bli bättre

En värld utan sopor:

•http://vimeo.com/14668197