Om möjligheter och hinder med brukarinflytande i .../menu...Arne Kristiansen, Socialhögskolan,...

21
Att forska med brukarna Om möjligheter och hinder med brukarinflytande i missbruksforskning Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds universitet SoRAD 29 augusti 2013

Transcript of Om möjligheter och hinder med brukarinflytande i .../menu...Arne Kristiansen, Socialhögskolan,...

Att forska med brukarna Om möjligheter och hinder

med brukarinflytande i missbruksforskning

Arne Kristiansen Socialhögskolan, Lunds universitet

SoRAD 29 augusti 2013

Vad är det vi ska prata om idag?

Forskning i samarbete med marginaliserade och diskriminerade individer/grupper med ambitionen att samarbetet inte enbart ska generera nya kunskaper, utan även att det ska bidra till förbättringar och förändring.

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

aktionsforskning participatorisk forskning

socialt mobiliserande forskning collaborative action research

collaborative research community participatory research

deltagarbaserad forskning empowerment evaluation feminist action research

handlingsinriktad forskning interaktiv forskning

participatory action research

(Adler et al. 2004; Fetterman & Wandersman, 2005; Gordon, 2008; Kemmis, 2008; Lather, 1991; McIntyre, 2008; Weyers, 2008)

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Aktionsforskning/participatoriska forskning

Det som är karaktäristiskt för denna typ av forskning är att den bygger både på handling och på sökande efter kunskap. ”Det er aksjonsforskning når forskeren førsøker gjøre noe med sosiale forhold, ikke bare forstå dem.” (Finset. 1973, sidan 14)

Forskaren påverkar medvetet det som ska undersökas!

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Forskning med brukarna - exempel

En lång tradition inom socialt arbete, men även inom t.ex. sociologi, socialpsykologi. Kurt Lewin Chicagosociologerna Arne Trankell, Harald Swedner Familjebyn Skå (1971-1981)

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Barnbyn Skå (1971 till 1981) är förmodligen det intressantaste och betydelsefullaste exemplet på participatorisk forskning i Sverige.

Forsknings- och familjearbetet på Barnbyn Skå var ett radikalt socialt mobiliserande försök för en emancipatorisk kunskapsbildning i socialt arbete. (se t.ex. Börjeson, 1977; Eliasson, Hessle & Nyberg, 1977)

Forskning med brukarna – möjligheter och hinder

o  Viktiga skillnader i förhållande till konventionell forskning

o  Förhållningssättet – dialog, samarbete o  Kontroll över kunskapsproduktionen o  Status o  Legitimitet o  Validitet

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Forskning med brukarna – möjligheter och hinder

Patti Lathers (1991) ”catalytic validity” Forskningsresultatens värde är kopplade till vilka lärdomar de som är inblandade i forskningsprocessen har gjort och vilken betydelse det får för till exempel förändring av en verksamhet.

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Forskning med brukarna – möjligheter och hinder

Aktionsforskningens stora problem och dilemma, och det som ofta är grunden för dess ibland bristande legitimitet som vetenskaplig verksamhet, är att många aktionsforskningsprojekt brister teoretiskt och i kunskapsskapandet. Risk att forskaren fastnar på den konkreta och praktiska förändringsnivån, att forskaren inte bidrar med ny kunskap - kritiskt reflekterande och teoretiserande analyser. Viktigt att forskaren behåller sin självständighet både gentemot de människor man arbetar med och i förhållande till de administrativa och politiska maktstrukturer som omger/finansierar forskningen.

(Kristiansen, 2012)

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Forskning med brukarna – möjligheter och hinder

1/ Kan forskaren vara neutral? 2/ Om inte: Vem ska hon/han i så fall vara trogen? Och i så fall: 3/ Hur trogen?”

(Eliasson, 1987 sid 10)

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Forskning med brukarna – möjligheter och hinder

Om brukarinflytande Vem är brukaren? Superuserproblemet Dubbla roller, behandlingsproducenter… Erfarenheter av marginalisering, diskriminering, utsatthet…

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Vad är RQS?

Rainbow Sweden Paraplyorganisation för brukarorganisationer på missbruksområdet

RQS Basta (Fristad, Norsesund, Nykvarn), Dianova,

Prima gruppen (Krinolinen, Roo Gård) och Rainbows boende

400 rehabiliteringsplatser

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Vad är RQS? •  ett kvalitetssäkringssystem för brukarstyrda

organisationer som bedriver rehabilitering för missbrukare.

•  har utvecklats inom Rainbow Sweden i samarbete med Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet.

•  utvecklingen av RQS finansierades med medel från regeringens narkotikasamordnare (Mobilisering mot narkotika).

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Vad är RQS?

Ett viktigt syfte med RQS är att det ska vara ett stöd i rehabiliteringsarbetet genom att fokusera frågor som ur ett

brukarperspektiv är viktiga i rehabiliteringsprocessen.

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Tillvägagångssätt - Projektutveckling Våren 2004, ansökan Mobilisering mot narkotika

Projektmål •  ska vara lätt att praktiskt använda. •  ska få acceptans hos rehabiliterare och klienter. •  ska uppfattas som användbart i det praktiska

rehabiliteringsarbetet. •  ska vara möjligt att hålla igång även med tanke på hög

personalomsättning. •  ska vara kommunicerbart till socialtjänst och kriminalvård.

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Tillvägagångssätt - Projektutveckling

•  2004: Planering, ansökan, kartläggning, intervjuer, konferens. •  2005: RQS växer fram, intervjuer, konferenser. •  2006: Januari RQS version 01 börjar användas. •  2007: Januari RQS version 02 börjar användas. •  2008: Fortsatt arbete med RQS v. 02 + datorisering. •  2009-2010: Fortsatt arbete RQS v. 02. •  2011: RQS v. 03. •  2012: Fortsatt arbete RQS v. 03. + Statistikutbildning •  2013: Fortsatt arbete RQS v. 03.

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

Resultat av projektutvecklingen - Vad är RQS i praktiken?

•  Kollegiegranskning •  Dokumentationssystem •  Utbildning

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

RQS - kollegiegranskning Kollegiegranskningen utgår från sju riktlinjer: •  Empowerment •  Positiva förebilder - exemplets makt •  Drogfrihet •  Arbete •  Social integration •  Utveckling •  Öppenhet

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

RQS - dokumentation •  RQS01 - Inskrivningsformulär •  RQS02 - Uppföljningsformulär •  RQS03 - Verksamhetsenkät •  RQS04 - Utskrivningsformulär (a+b) •  RQS05 - Frågor till uppdragsgivare •  RQS06 - Ett år efter utskrivningen •  RQS07 - Medarbetarsamtal

Arne Kristiansen, Socialhögskolan, Lunds universitet, Augusti 2013.

RQS - utbildning •  Betydelsen av kvalitetssäkring och bakgrunden till

RQS •  Intervjuteknik •  Empati och etik i socialt arbete •  Villkor för förändring •  Användning av statistikprogram för inmatning av

RQS-data •  Sekretess och andra frågor som rör hanteringen av

RQS-data

Referenser Adler, Niclas B., Abraham B. Shani, & Alexander Styhre (eds.) (2004) Collaborative research in organizations: foundations for learning, change and theoretical development. London: Sage. Börjeson, Bengt (1977) Behandlingen. Stockholm: AWE/GEBERS. Carr, Wilfred (2006) Philosophy, Methodology and Action Research. Journal of Philosophy of Education, Vol. 40, No. 4, 2006. Eliasson, Rosmari, Sven Hessle & Pär Nyberg (1977) Familjebilder. En rapport från Skå om tre familjer, deras möte med samhället och vårdapparaten och deras kamp för att överleva. Stockholm: Prisma. Eliasson, Rosmari (1995) Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur. Fetterman, David M. & Abraham Wandersman (2005) Empowerment Evaluation Principles in Practice. New York: The Guilford Press. Finset, Arnstein (1973) Aksjonsforskning – ny vin i gamle skinnsekker? I Axelsen, Thorbjørn & Arnstein Finset (red) Aksjonsforskning i teori och praksis. Oslo: Cappelens. Gordon, Stephen P. (ed.) (2008) Collaborative action research: developing professional learning communities. New York: Teachers College Press. Heule, Cecilia & Arne Kristiansen (2013) Vem är brukare? Kan en brukare representera andra brukare än sig själv? Socialpolitik nr 1/2013. Kemmis, Stephen (2008) Critical Theory and Participatory Action Research. I Reason, Peter & Bradbury, Hilary (eds) The Sage handbook of action research: participative inquiry and practice. London: SAGE. (sid. 121-138). Kristiansen, Arne (2012) Rainbow Quality System. User-led Innovation in Quality Assurance. I Beresford, Peter & Carr, Sarah (eds) Social Care, Service Users and User Involvement. London: Jessica Kingsley Publishers. Kristiansen, Arne (2011) Forskning som resurs i social mobilisering. I Denvall, Verner, Cecilia Heule & Arne Kristiansen (red) (2011) Social mobilisering. En utmaning för socialt arbete. Lund: Gleerups. Lather, Patti (1991) Getting Smart: Feminist Research and Pedagogy with/in the Postmo- dern. New York:Routledge. Lewin, Kurt (1946) Action Research and Minority Problems. Journal of Social Issues, 1946, 2, 34- 46. McIntyre, Alice (2008) Participatory action research. Los Angeles: Sage Publications. Reid, Colleen (2004) Advancing Women’s Social Justice Agendas: A Feminist Action Research Framework. International Journal Of Qualitative Methods, Volume: 3, Issue: 3 (2004-09-01) (sid. 1-22). Weyers, Mike L. (2008) The Theory and Practice of Community Work. A South African Perspective. Potchefstroom: Keurkopie.

© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, March 2011.