olssons frö Vallfrö 2012 · Olssons Frö ab • tel 042-250 450 • e-mail [email protected] F...

�Olssons Frö ab • tel 042-250 450 • e-mail [email protected]

F ö r m e r i n f o r m a t i o n o m o d l i n g , a r t e r , s o r t e r s e h e m s i d a n w w w . o l s s o n s f r o . s e

Vallfrö 2012

betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får

grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

olssons frö

� Olssons Frö ab • tel 042-250 450 • e-mail [email protected]


Rådgivning och försäljning av vallfröGunnar Danielsson, Berghult, 360 52 KOSTA

Telefon, fax: 0478-502 40, mobil: 070-206 91 95e-post: [email protected]

Olssons Frö, Mogatan 6, S -254 64 Helsingborg Telefon 042-250 450, fax 042-250 460

e-mail: [email protected] www.olssonsfro.se Postgiro 924 48 79-4 Bankgiro 5924-5639

Försäljning i Danmark: Olssons Frö AB, tlf 75 26 77 22, [email protected]

sOrtiment av ettåriGa växter ......................................... 1–3

vallFrösOrtiment ............................................................................... 4–7

blanDninGsFörslaGAllmänna ensilageblandningar mjölk och nöt ........................................................................................................ 8Vallblandningar för fuktiga jordar ..............................................10Lusernblandningar .......................................................................................11Käringtandsblandningar .......................................................................12

Betesblandningar – mjölk och nöt ...........................................13Höblandningar ..................................................................................................14Slåttervallsblandningar – hästar ...............................................15Betesvallsblandningar – hästar ..................................................16Intensiv lammproduktion .....................................................................18Extensiv lammproduktion ...................................................................19

FörsäljninGsvillkOr ............................................................................21

Innehåll

GrAFISK FOrM: Birger Olsson OMSLAGSFOTO: André Maslennikov, Stina Holmerin, Lars Birger Johansson, Kjell Sjelin, Gunnar Danielsson TrycK: Ljungbergs Tryckeri, Klippan 2012

Vi ordnar frakt, om Du inte vill göra det själv. Tänk på att vi inte försäkrar transporterna, och att Du står risken om något hän-der. När varorna kommer hem till Dig, kontrollera att allt är helt och att alla kolli är med. Ibland packar vi flera sorter i samma säck. Öppna då och se så att allt är med! Är något sönder, reklamera direkt till åkaren!

Under högsäsong har vi mycket att göra! Vill Du vara säker på att få Dina varor när Du vill ha dem är det ett måste att bestäl-la i god tid! Ju förr dess bättre! Är Du osäker, fråga om aktuell leveranstid. Tänk på att transporten tar några dagar.

Överst: Per Andersson, Gunnar Danielsson Susanne Ravani, Caroline Laurell, Magnus Brolin, Maria Holmberg, Nederst: Poul Erik Ølgaard, Anna Jansson, Anna-Carna Nilsson, Monika Ahlström Olsson.



FOTO

: ELI

N H

OLM

ErIN

Caliente bovete

FOTO

: GU

NN

Ar D

ANIE

LSS

ON

Fodervicker brassica Pasja

Honungsört

FOTO

: GU

NN

Ar D

ANIE

LSS

ON



Bra foderväxt, men även användbar till gröngödsling genom sin höga tillväxt, djupa rotsystem och snab-ba återväxt under varma sommarförhållanden. Samodlas ofta med ettåriga rajgräs. Högvuxet, öppet växtsätt. Passar bättre till slåtter än bete. Icke aggressiv och lätt att blanda med andra arter. I centraleuropa har den fått stor användning som skyddsgröda vid blålusernsådd. Går bäst på väldrä-nerade, någorlunda bördiga jordar med pH över 6,0.

Tålig mot frost och torka under vegetationsperioden. Bättre tillväxt än andra ettåriga klöverarter vid temperaturer under 12 grader. Passar bäst på lite torrare, näringsfattigare jordar. relativt svag konkur-rensförmåga mot ogräs i renbestånd. Lämplig att blanda med mer aggressiva arter. 2-årig. Övervintrar relativt bra i södra Götaland. Snabb groning, lättodlad, djuprotad, tål putsning. Långsammare återväxt än persisk klöver och alexandrinerklöver.

Aromatisk ettårig grönfoderväxt. Smaklig med högt fodervärde. Värmekrävande. Kan blandas med vick-er och lupin. Näringsvärdet sjunker inte lika mycket vid blomning, som det gör för andra arter. Liknande krav på jord och näring som blålusern. Djupt rotsystem. Tålig mot värme och torka. En huvudskörd med svag återväxt. Är trots det svenska namnet inte släkt med klöver, utan med lusernarterna. ympas med bakteriekultur för lusern.

Snabbvuxen, lättodlad, gammal kulturväxt som passar bäst på måttligt näringsrika eller näringsfattiga lättare jordar. Insektrik. Mycket snabb uppkomst. Aggressiv mot ogräs och växer sig hög. Som viltbete ger den bra skydd och mat åt fåglar och harar. En av de få kulturväxter som kan ta upp svårtillgängligt fosfor ur marken. Ej släkt med andra nyttoväxter. Lätt att bruka ner. Frostkänslig. Full blomning 55 da-gar efter sådd, tröskmognad efter 75 dagar. Kan användas till grönfoder ihop med lupin eller vicker. Ensilering ca 50–60 dagar efter sådd. Ingen återväxt efter skörd.

Kraftig pålrot med god struktureffekt. Passar bäst på måttligt näringsrika jordar. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Gynnas av samodling. Till grönfoder kan man blanda den med bovete, vårsäd, fodervicker eller westervoldiskt rajgräs. Till mogen skörd är samodling med korn eller vårvete lämpligast. Intressant i växtföljden genom att den är helt obesläktad med ärter, åkerbönor och vicker.

Galant är en frodig, högvuxen, vitblommig sort. Den passar bäst för gröngödsling och grönfoder. Viol är en kort, oförgrenad blåblommig sort, med enhetligare mognad och lägre grönmasseskörd. Den passar bäst för tröskning och grönfoder.

Blandning av olika senapsarter, utvecklad speciellt för marksanering (biofumigation). När caliente- senapen bryts ner i marken bildas en gas som sedan sanerar jorden på svamp, nematoder mm. Har i försök i bl a Storbritannien givit stora skördeökningar i potatis. Intressant förfrukt även till andra grödor som t ex jordgubbar, morötter, lusern, rödklöver.

Högavkastande ettårig kålväxt med mycket lång utvecklingsperiod till full skörd, 5–7 månader. Ger en huvudskörd men ingen återväxt. Mycket hög tillväxt i september–oktober. Kan ersätta majs som högav-kastande ensilageväxt på näringsrika, vattenhållande jordar. Kräver noggrann mekanisk eller kemisk kontroll av ogräsen. Används mest till ensilage och viltbete. Frosthärdigare än foderraps och rova. Caledonian är en högavkastande, klumprotstolerant sort. Bättre smältbarhet på stjälken än hos äldre sorter. Finns även som betat frö.

Snabbetablerade ettåriga kålväxter för bete, ensilage och viltbete. Kraftigt växtsätt med god ogräshäm-mande förmåga. Djuprotade arter som är effektiva på att ta upp näring och vatten ur marken. Trivs bäst vid god tillgång på kväve. Bra omväxlingsgrödor i växtföljder med mycket vall. Sådd från mitten av maj till början av september.

Sådd cirka 8 veckor innan användning. Hög förstaskörd och 1–2 måttliga återväxtskördar. Mycket frost-tålig sort. Sås ofta i blandningar med foderrova och ettåriga rajgräs. Används även i grönfoderbland-ningar med ärter, vicker och havre, s k Arons Blandning: havre 100 kg, ärter 50 kg, vicker 25 kg, foder-raps 5 kg.

Korsning mellan rova och kinesisk kål. Bladrik kålväxt med svag förstaskörd, men mycket kraftig och snabb återväxt efter betning. Första avbetning 45–60 dagar efter sådd. Återväxtbetas med 15–25 dagars mellanrum. Mycket bra mot fleråriga ogräs, som skräppa och kvickrot, genom kombinationen aggressivt växtsätt och mycket lång växtsäsong. Tålig mot torka och värme.

Sådd cirka 8–12 veckor innan användning. Ingen återväxt. Flexibel skördetidpunkt genom att man kan skörda både bladen och rovan. Bättre sommartillväxt och foderkvalitet vid värme och torka än foder-raps. Fungerar bra vid både låg och hög näringstillgång. Mycket hög huvudskörd vid riklig gödsling. Sås ofta i blandning med foderraps och ettåriga rajgräs. Kg frö/hektar: Foderrova 3 kg, foderraps 3 kg, italienskt rajgräs 10 kg

art, sort, användning kommentar

blodklöver baljväxt, GF, GG20 kg/ha

Trifolium incarnatum

boveteHanelkaört, GF, GG, V60 kg/ha

Fagopyrum esculentum

blålupin Galant, Violbaljväxt, GF, GG, V150–200 kg/ha

Lupinus angustifolius

Sortiment av ettåriga växterarter & sorter som säljes i renvara

GF = grönfoder, GG = gröngödsling, B = bigröda, S = saneringsgröda, V = viltgröda, E = energigröda, F = fibergröda

alexandrinerklöver baljväxt, GF, GG20 kg/ha

Trifolium alexandrinum

bockhornsklöverbaljväxt, GF, GG20 kg/haTrigonella foenum-graecum

Fodermärgkål Caledoniankålväxt, GF, V4–5 kg/haBrassica oleracea var. acephala

Foderraps/foderrova brassica hybriderkålväxt, GF, V6 kg/ha

Caliente Brand 119 Blandning av arter, S, 15 kg/haBrassica ssp

Många gröngödslingsväxter bör putsas under blomningen för att inte ge problem med självsådd! Tänk på växtföljden, när kålväxter används som fånggröda/mellangröda!

Pasja, brassicaBrassica ssp

Interval, foderrapsBrassica napus var. partim

Barkant, foderrovaBrassica rapa



Hampa, ört, F, E, 30–60 kg/ha Cannabis sativa

Honungsört (Phacelia)ört, B, GG, (GF) 12 kg/haPhacelia tanacetifolia

italienskt rajgräs Fabiogräs, GG, GF 20–25 kg/ha

Lolium multiflorum

luddvickerHungvillosa, baljväxt, GG, 45–50 kg/haVicia villosa

Persisk klöverbaljväxt, GG, GF 12 kg/haTrifolium resupinatum

solros, Tremia, Birdy, ört, V, GF 75 000 frön/haHelianthus annus

subklöverbaljväxt, GG, GF 20 kg/ha Trifolium subterraneum

vitsenapGG, B, S 10–12 kg/ha

Sinapis alba

Westervoldiskt rajgräs, Alisca gräs, GF, GG, 20 kg/haLolium multiflorum var. westervoldicum

spånadslinört, F, 120–140 kg/ha Linum usitatissimum

Oljerättikakålväxt, GG, B, S 10–15 kg/ha

Raphanus sativus var oleifera

Högavkastande, odlingssäker ettårig baljväxt. Bra fodervärde. Lättare att skörda än ärter genom sin torrare, luftigare struktur. Aggressiv tät växt med god konkurrensförmåga mot ogräs. Tål putsning. Bra torktålighet! Går bra vid både hög och låg näringstillgång. Mycket flexibel användning. Hö, ensila-ge, bete och gröngödsling. Kan blandas med ettåriga rajgräs, vårsäd, lupiner och foderraps. Sådd fram till mitten av augusti. Fryser bort vid ca –10 grader. Vicker och vårsäd blandas 50 kg + 50 kg/ha.

Kraftigvuxen 1–2 årig gröngödslingsväxt. Mycket högt förfruktsvärde genom sin goda struktureffekt, speciellt på lerjordar. Vanlig som förfrukt till perenna grödor, fruktträd, bärbuskar etc. Kräver bra utrust-ning för att kunna brukas ner. pH-värde över 6,2. God torktålighet, vinterhärdighet och tålighet mot stående vatten. Bra biväxt. Ej till foder. ympas med bakteriekultur för lusern.

Mångsidig användning som industrigröda eller energigröda. Högvuxen. Aggressiv mot ogräs. Passar bra på mulljord. Se www.jordbruksverket.se för regelverk kring odling.

Bin och humlors favoritväxt. Hög nektarproduktion. Intressant alternativ som fånggröda/mellangröda istället för vitsenap och oljerättika. Saknar släktskap med andra nyttoväxter. Mycket snabb tillväxt efter sådd. Effektiv kväveupptagning. Fryser bort under vintern. Svagt fodervärde. Kan användas som låg inblandning, 2 kg/ha, i vall och grönfoderblandningar för att gynna bin och humlor.

Bättre tillväxt och kväveupptagning än andra växter vid låga temperaturer. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrenskraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Betestålig. Passar bra i vinterhagar och rastgårdar för nöt. Sämre förstaskörd än westervoldiskt rajgräs men högre återväxtskördar. Övervintrar relativt bra i södra Götaland. Kan samodlas med westervoldiskt rajgräs och de flesta ettåriga baljväxter och kålväxter.

Kungen bland gröngödslingsväxter. Bra struktureffekt, torktålig, aggressiv mot ogräs, ger mycket kväve till marken. Odlas oftast i renbestånd men kan också samodlas med rajgräs eller råg. Bör putsas minst en gång för att dess reviga växtsätt skall komma bäst till sin rätt. Frosttålig. God övervintring i Götaland.

Oljelin är kortvuxna linsorter med förgrenad blomställning och hög skörd av oljehaltiga frön. Små krav på mark och gödsling. Sen mognad kalla år. Svag konkurrenskraft mot ogräs. Kräver växtföljd!

Snabbvuxen ettårig kålväxt. Bra mellangröda/fånggröda för att bekämpa ogräs, fånga kväve och för-bättra markstrukturen. Djup pålrot och aggressivt, tätt växtsätt. Används även till nematodsanering och marksanering, biofumigation. Växer bäst på näringsrika jordar med god tillgång på vatten och nä-ring. Gärna leror. Sås från början av april till slutet av augusti. Blommar efter 2–3 månader. Bra åter-växt vid hög avslagning, 20–25 cm. Fryser bort under vintern. Bör slås av efter blomning för att undvi-ka självsådd. Sorter: Colonel, nematodresistent klass 1 och Defender, multiresistent.

Går bäst på fuktiga, näringsrika jordar. Låg utsädeskostnad, aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning, hög tillväxt under eftersommaren. Mer värmekrävande än blodklöver. Fryser bort under vintern.

Högvuxen ettårig ört. Tålig mot torka och värme. Odlas oftast för fågelfrö, till vilt eller till blomförsälj-ning, dekoration i t ex gårdsbutiker. Kan även blandas i grönfoder för de vackra blommornas skull. Blomning från 2 månader efter sådd.

Linsorter med lång, smal stjälk med få förgreningar. Högt utbyte av användbar fiber. Lågt fröubyte och få blommor per planta.

Ettårig klöverart med lågt, tätt växtsätt. Lättodlad på de flesta jordar. Fryser bort över vintern. Passar bra i grönfoderblandningar som betas. Kan används i gångar och som marktäckning runt bärbuskar, grönsakskulturer, fruktträd. Betestålig.

Används som saneringsgröda mot betcystnematoden, fånggröda/mellangröda samt bi och viltväxt. Bättre anpassad än oljerättikan till torrare, näringsfattigare jordar och sen sådd. Fryser bort under vin-tern. Tidigt sådd bör den slås vid blomning för att undvika självsådd. I motsats till oljerättikans krafti-ga pålrot har vitsenapen ett rikt förgrenat, utspritt rotsystem i matjorden. Lämplig mellangröda som förberedelse till direktsådd på våren. Bör ej användas i växtföljder med andra kålväxter. Sorter: Accent, nematodresistent klass 1 och Albatross, med snabb tillväxt, för sena sådder.

Ettårig variant av det italienska rajgräset. Det vanligaste gräset i både grönfoder och gröngödslings-blandningar. Kan också odlas som ettårig fodergröda i renbestånd, eller ihop med fodervicker, för be-kämpning av skräppa. Mycket bra avbrottsgröda i ensidiga vallväxtföljder genom sin goda konkurrens-kraft mot fleråriga ogräs som skräppa, kvickrot etc. Snabb uppkomst efter sådd, snabb återväxt efter avslagning. Lång tillväxtperiod under höst och vinter. Dör först vid 10–12 minusgrader. Effektiv kväve-upptagare och marktäckare under hösten. Godkänd för fånggrödestöd efter grönsaker och potatis.

Gul sötväpplingbaljväxt, B, GG 20 kg/haMelilotus officinalis

Oljelin, Taurusört, B, GG 55–65 kg/haLinum usitatissimum

FodervickerCandybaljväxt,GF, GG, V60 kg/haVicia sativa



alsikeklöver baljväxt 10 kg/haTrifolium hybridum

Vallfrösortiment art sort kommentar

blålusern baljväxt 15 kg/ha

Medicago sativa

Cikoria ört 4–5 kg/ha

Cichorium intybus

engelskt rajgräs gräs 25–30 kg/ha Lolium perenne

arter & sorter som säljes i renvara

Väl anpassad för kalla, fuktiga jordar, där varken röd eller vitklöver trivs. Okänslig för stående vatten. Hög produktion även vid mycket låga pH-värden och fosforklasser. Mer om blandningsförslag med alsikeklöver finns på sid 10. Frida är en svensk tetraploid sort med kraftigt växtsätt. Aurora är en diploid kanaden-sisk sort med lite bättre uthållighet och spädare växtsätt.

Djuprotad, högvuxen, långlivad lusernart med mycket snabb återväxt. Säker avkastning även under varma och torra förhållanden. Känslig för dålig dränering, markpackning och pH-värde under 6,0. Långsammare start än rödklöver, men oftast högre avkastning un-der andra och tredje vallåret. Högt innehåll av vitaminer och mineraler. För mer om an-dra lusernarter se även under humlelusern och gullusern nedan. Blandningsförslag med lusern finns på sid 11.

Ny polsk sort med god resistens mot vissnesjuka och nematoder. Av samma typ som Pondus, Nexus och Daisy dvs. hög avkastning, snabb återväxt och relativt grov stjälk. Passar bäst till hetluftstorkning, hackat ensilage, fullfoder. Ympat utsäde.

Modern fransk ensilagesort från slutet av nittio-talet. Hög avkastning trots att det är en relativt, finstjälkig fodertyp. God resistens mot sjukdomar. Bättre etablering än creno och Luzelle på svåra lusernjordar. Ger ett spädare, bättre packat ensilage än creno. Daphne passar bra till rundbalsensilage, packat ensilage och hö.

Betestålig fransk sort. Lägre, mer nedliggande växtsätt än föregående sorter. Kortare och spådare stjälk än creno. Bra betessort, men passar också bra till slåtter i mer ex-tensiva skördesystem. Bra till både rundbalsensilage och hö. Mindre aggressivt växt-sätt som gör den lättare att blanda med andra arter.

Djuprotad, torktålig och vinterhärdig. Trivs bäst på djupa, näringsrika jordar. Kvävegynnad. Högre avkastning i återväxten än kanske nån annan vallväxt. Mineralrik. Kräver hög betesbeläggning eller intensiv slåtter för att ge ett bra foder. Puna II är en selektion ur Puna för bättre sjukdomsresistens och uthållighet. God vinterhärdighet från Götaland till Norrland. Mycket hög avkastning på bördiga jordar i kortvariga vallar.

Aggressivt, snabbetablerat gräs med god betestålighet och marktäckning. Hög avkast-ning, speciellt i återväxten. Passar bäst där vallarna används både till slåtter och bete, eller som rena betesvallar. Kräver ett intensivt utnyttjande och gärna lite varma, drivan-de jordar för att den skall trivas.

Tjeckisk sort med marknadens högsta avkastning och bästa vinterhärdighet.Finns endast som ekologiskt frö.

Bred sortblandning med betoning på senare axgång och långliggande vallar. Något mer anpassad till bete än till slåtter. Högre andel täta diploida sorter. Tät, tramptålig bland-ning. består av: calibra, medelsen tetraploid 20 %, cancan, sen diploid 40 %, Maurice, sen tetraploid 40 %. Gev-blandningen består av: calibra medelsen tetraploid, 17 %, Herbie, sen diploid 17 %, Aberdart, medelsen diploid 26 %, cancan, sen diploid 17 %, Maurice, sen tetraploid 23 %.

Tidigare axgång, glesare växtsätt och högre andel tetraploida sorter än föregående blandning. Avsedd främst för slåtter och 2-3 åriga vallar. Stort innehåll av marknadens mest högavkastande och vinterhärdigaste sorter. består av: calibra medelsen tetraploid 60 %, Aberdart medelsen diploid 40 %. GEV-blandningen består av: calibra medelsen te-traploid 40 %, Aberdart medelsen diploid 40 %, Maurice, sen tetraploid 20 %.

Djuprotad baljväxt med högt, kraftigt växtsätt. Långsam start men bildar med tiden täta bestånd. Gynnas av få skördar per år. Grov baljväxt som inte har de andra baljväxternas höga smaklighet. Liknande krav på jorden som lusern, men inte alls lika känslig. Som vallväxt används den i liknande blandningar som käringtand. Omtyckt i viltåkrar. Ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. God producent av nektar och pollen. Uthållig även utan slåtter. ympas med speciell bakteriekultur

Liknande krav på jord som blålusern men senare blomning i förstaskörden, ett mer ned-liggande, bladrikt växtsätt, högre förstaskörd och lägre återväxtskördar. Sprider sig med underjordiska utlöpare, och kan bilda mycket långliggande vallar. Betestålig. Passar bättre än blålusern vid färre skördar, lägre gödsling och betning av återväxten. Karlu är en estnisk sort förädlad från viltväxande inhemsk gullusern. Mycket vinterhärdig och ut-hållig.

Frida, tetraploid Aurora, diploid

Daphne

Creno

Luzelle

Puna II

Rajgräs Slåtter sortblandning

Olsson Special sortblandning

Gullusern baljväxt 20 kg/ha

Medicago falcata

Karlu

Getärt baljväxt 20 kg/ha

Galega orientalis

Gale

Kentaur, medelsen tetraploid



kummin ört 8 kg/ha

Carum carvi

käringtand baljväxt 12 kg/ha

Lotus Corniculatus

art sort kommentar

rödklöver, baljväxt, 10–12 kg/ha Trifolium pratense

rödsvingel gräs, 20 kg/haFestuca rubra

Pimpernell, ört, 15 kg/ha Sanguisorba minor

Snabbetablerad 1–2 årig lusernart som sprider sig genom självsådd. Lätt att samodla med andra baljväxter. Späd bladmassa och tunn stjälk gör den lättare att torka till hö än andra lusernarter. Växer ofta bra på mer näringsfattiga jordar än blålusern. Betestålig. Används även som ettårig gröngödslingsväxt. Den sort vi säljer heter Virgo Pajbjerg.

Torktåligt, vinterhärdigt gräs med hög förstaskörd. Gynnas av värme och torka. Lägre krav på bördighet än timotej, rajgräs och rörsvingel. Långsam etablering men därefter mycket uthållig. Används mest till slåtter men vissa sorter passar också bra till bete.

Högavkastande polsk sort med 5–6 dagar senare axgån g än Amba och Dactus. Passar bra att blanda med blålusern genom sin något senare axgång. Bra kombination av hög avkastning och hög foderkvalitet.

Axgång cirka 10 dagar senare än Dactus. Lägre avkastning än Niva, men mindre aggres-sivt växtsätt som gör den lättare att blanda med andra arter. Bra hundäxingsort för de flesta vallblandningar. Anpassad till både slåtter och bete.

Trivs bäst på lite kalla, fuktiga, näringsrika jordar. Hög avkastning i första skörden, speci-ellt kyliga vårar. Ger angenäm lukt och smak åt vinterfodret Utvecklar sig långsamt och ger full skörd först tredje vallåret. Uthållig. Passar bra till såväl hö, ensilage och bete. Lätt att samodla med gräs och baljväxter.Volhouden är en sort med god fältgrobarhet, hög och uthållig produktion.

Långlivad baljväxt, som är bättre anpassad än klöverarterna, till färre skördar och lägre näringstillförsel. Smaklig. Lättorkad till hö. Högre proteinkvalitet än andra baljväxter. Tålig mot värme och torka. Lätt att samodla med andra arter. ympas med speciell bakteriekul-tur för käringtand. Mer om käringtand finns under käringtandsblandningar på sid 12.

Oberhaunstadter har högre avkastning och bättre uthållighet än marknadens övriga kä-ringtandssorter. Hög halt av kondenserade tanniner. Leo är en kanadensisk sort med läg-re tanninhalt och bättre anpassad till kortvarigare vallar. Härdig kanadensisk sort.

Torktålig och vinterhärdig ört. Passar bäst i slåttervallar vid måttlig gödsling och intensi-tet. Svag konkurrenskraft vid intensiv betning och täta vallar. rik på mineraler och vitami-ner.

Snabbare etablering och högre produktionsförmåga i 2-3 åriga vallar än andra baljväxter. Mindre nogräknad på jord, dränering, temperatur och pH än vitklöver och lusern. Går bra på de flesta jordar. Högre tillväxt än andra baljväxter vid temperaturer under 10-12 grader.

Tysk sort som blommar runt 8 juni i Götaland, dvs. samtidigt med timotejens och de sena engelska rajgräsens axgång. Mycket snabb återväxt. Tålig mot intensiva skördesys-tem och betning. Lätt att hantera i blandningar genom sitt mindre aggressiva växtsätt. Finns endast som ekologiskt frö.

Ny tysk sort som är av samma typ som Titus, men med högre avkastning och bättre sjuk-domsresistans Snabb återväxt och tålig mot många skördar per år. Lätt att hantera i blandningar. Någon dag senare än Titus i blomning.

Äldre dansk sort som blommar i slutet av juni. Liknande växtsätt som Sara. Avsedd för Götaland och gynnade lägen i Svealand. Finns endast som ekologiskt frö.

Konkurrenskraftig svensk sort med hög skörd och god uthållighet. Blommar cirka 12-15 dagar efter Titus. Bladrik, frodig återväxt. Aggressiv i blandningar. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Finns även som ekologiskt frö.

Anspråkslös, härdig sort för betesvallar och grönytor. Konkurrenssvag. Täcker luckor och hål i vallen när andra arter försvunnit. Sprider sig med utlöpare. Används även som fång-gröda i spannmål.

rörflen är ett grovt, högvuxet gräs som sprider sig med underjordiska utlöpare. Vid god tillgång på kväve bildar den med tiden täta och uthålliga bestånd. Tåligare än andra gräs mot översvämningar och stående vatten. Används mest som energigräs, men kan även användas till halmproduktion och foder till dikor. Sådd i renbestånd eller ihop med alsike-klöver.

Högavkastande vinterhärdig art för intensiv vallodling. Tålig mot både översvämning och torka. Något långsam etablering och svag förstaskörd, men mycket höga återväxtskördar. Högre totalskörd än nån annan vallväxt från och med andra vallåret. Kraftigare rotsystem än andra gräs. Mycket gynnsam för markstrukturen. Används till både bete och slåtter. Växer bäst på bördiga, näringsrika jordar, gärna leror. Intressant alternativ till ängssvingel

Niva, medelsen

Donata, sen

Volhouden

Oberhaun- staedter

Leo

handelssort

Taifun, tidig tetraploid

rörsvingel gräs 25 kg/ha

Festuca arundinacea

Gondolin

Forts nästa sida

Sara, medelsen tetraploid

Hundäxing gräs, 20 kg/haDactylis glomerata

Titus, tidig tetraploid,

Humlelusern baljväxt 12 kg/haMedicago lupulina

Virgo Pajbjerg

rörflen gräs 15 kg/ha

handelssort (ur Palaton)

Rajah, medelsen diploid



Vallfrösortiment, forts art sort kommentar

arter & sorter som säljes i renvara

svartkämpar ört 10 kg/ha

Plantago lanceolata

timotej gräs 12 kg/ha

Phleum pratense

vitklöver baljväxt 5 kg/ha

Trifolium repens

ängssvingel gräs 20 kg/ha

Festuca pratensis

i de flesta vallblandningar. Bra komplement till timotej genom sin goda återväxt och marktäckning. Liknande foderkvalitet som ängssvingel och hundäxing. Lägre proteinhalt än andra gräs.

Tjeckisk sort med betydligt bättre avkastning och uthållighet än Swaj i Götaland och Svealand. Något högre avkastning än Hykor i Götaland men betydligt bättre vinterhärdig-het och avkastning än Hykor från Svealand och norrut. Några dagar senare axgång än Hykor och bättre smältbarhet av fibern. Finns även som ekologiskt frö.

Ny finsk sort som är ett intressant alternativ till Kora. Något lägre avkastning men sena-re axgång och bättre smältbarhet i första skörden. Mycket vinterhärdig.

Idealisk vallväxt för svagt gödslade, långliggande vallar Kan liksom vitklövern sprida sig, och med tiden bilda täta bestånd. Mycket jämn avkastningsrytm från vår till sen höst. Tålig mot värme och torka. Lättorkad till hö. Betestålig. Bättre än gräsen på att ta upp kväve från djupare jordlager. Mineralrik. Högre innehåll av natrium och kobolt än både rajgräs och vitklöver. Lika hög halt som vitklöver av calcium, koppar och zink. Nyttig in-sektsväxt som blommar från maj till september.

Nyazealändsk sort från 1997. Förädlad ur vilt material för mer upprätt växtsätt, större bladstorlek och högre avkastning.

Hög avkastning och uthållighet vid god tillgång på vatten och kväve. Högre förstaskörd än andra vallväxter, speciellt kalla vårar. Växer bra vid låga temperaturer. Känsligare än rajgräs och rörsvingel för kör, betes och torkskador. Svarar bra på hög kvävetillförsel. Bättre fiberkvalitet än andra gräs. Vinterhärdig och uthållig men svag konkurrenskraft mot kvickrot, maskros etc.

Tidig belgisk sort av samma typ som Lischka. God vinterhärdighet i Götaland och Svealand. Någon dag senare i axgång än Lischka. Konkurrensstark, aggressiv sort väl anpassad för intensiv vallodling. Den bästa timotejsorten för bete. Uthållig sort.

Tidig tysk sort. Hög avkastning och snabb återväxt. Tålig mot intensivt utnyttjande. Aggressivt växtsätt med bra konkurrensförmåga mot andra arter. Något senare axgång och bättre kvalitet än Grindstad. Finns endast som ekologiskt frö.

Timotej Nuutti ( uttalas nootti, finska för Knut). Ny finsk sen sort av sk. Norrlandstyp. Hög förstaskörd med mycket god smältbarhet. Långsammare återväxt än Lischka och comer och cirka 5-8 dagar senare axgång. Passar bäst i en och tvåskördesystem. Bra samodlingssort till käringtand. Finns även som ekologiskt frö.

Den vanligaste baljväxten till bete, men även mycket använd till slåtter. Bra komplement till rödklövern i slåttervallar genom sin bättre återväxt och högre avkastning i äldre val-lar. Gynnas av bete och intensiva skördar. Kräver relativt bördiga, vattenhållande jordar för att avkasta bra. Svag tillväxt vid temperaturer under 10–12 grader. Betydligt mer mi-neralrik än gräsen. Högt innehåll av calcium, koppar och zink.

Storbladig dansk sort med marknadens högsta avkastning. Högre förstaskörd och snab-bare etablering än andra sorter.

Äldre storbladig svensk sort. Odlingssäker sort inom ett stort område. Finns endast som ekologiskt frö.

Bred sortblandning med hög avkastning och uthållighet under skiftande förhållanden. Består av: Klondike 60 % riesling 20 % rivendel 20 %.

Tjeckisk sort med samma bladstorlek som riesling och Klondike. Bra avkastning och ut-hållighet. Lägre cyanidinnehåll än andra vitklöversorter. Bra vitklöversort för enkelmaga-de djur.

Passar bäst på kalla, fuktiga jordar med låg till måttlig näringstillförsel. Ersätts alltmer av rörsvingel, som har liknande kvalitet men högre avkastning och bättre förmåga att konkurrera med gräsogräs och maskrosor.

Preval är en schweizisk sort med hög avkastning och god vinterhärdighet från Götaland till norra Norrland. Finns även som ekologiskt frö.

Lancelot

Lischka

Klondike, storbladig

Vitklöver sortblandning

Vysocan, storbladig

Comer

Nuutti

Kora, tidig

Karolina, sen

Sonja

Preval

rörsvingel, forts



art sort kommentar

Dansk gräsblandning 25–30 kg/ha

36 % cancan( Aberdart ), eng rajgräs, sen diploid24 % Maurice, eng rajgräs, sen tetraploid15 % Motim, timotej, sen10 % Balin, ängsgröe 15 % Gondolin, rödsvingel

Tät, tramptålig gräsblandning med snabb etablering, god återväxt och lång tillväxtperiod under hösten. Väl anpas-sad till både slåtter och bete. Avsedd att ingå som del i betes eller ensilageblandningar. God uthållighet och tramptålighet genom den höga andelen diploida rajgräs. Bred sammansättning av arter och sorter. God vinterhär-dighet från Götaland till Svealands slättbygd. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (Gev). Avvikande sorter i GEV-blandningen inom parentes

Gräsblandning med hög timotejandel och låg rajgräsan-del. Jämfört med föregående blandning har den bättre vin-terhärdighet och bättre anpassning till kalla jordar, låg nä-ringstillgång och lågt pH-värde. Den passar något bättre till slåtter än till bete. Lättorkad till hö. Innehåller en blandning av timotej av olika tidighetstyper. Uthållig ge-nom den höga andelen ängsgröe och rödsvingel. Finns även som delvis ekologisk vallfröblandning (Gev). Avvikande sorter i GEV-blandningen inom parentes

Olssons gräsblandning 20 kg/ha

lusern

bakteriekultur används till dessa arter Hur man ympar

Bakteriekulturen säljs i påsar avsedda för en viss mängd frö. Skall man ympa t ex 5 kg frö av käringtand, beställer man bakteriekultur till 5 kg frö.

Tag 0,15–0,5 deciliter vatten/kg frö. Den lägsta mängden vid t ex käringtand i renbestånd. Den högsta mängden när t ex käringtand-fröet utgör mindre än 30 % av vallfröblandningens totala vikt. Blanda vattnet med torvkulturen till en grötliknande massa. Blanda ut med fröet. Blanda först var art för sig, med sin egen bakteriekultur. Blanda sen ihop alla fröerna i vallblandningen med varandra. Låt gärna blandningen stå i 12–24 timmar efter ymp-ning. Max 2–4 dagar. OBS Kallt och mörkt.

Hi-Stick Inoculant. 1 påse räcker till 150–200 kg frö. Torrympas normalt, d v s påsens innehålls rörs ut i fröet. Kan även våtympas. Anses ge något säkrare resultat. Påsens innehåll rörs ut i 0,8 liter vatten. rör till en grötliknande massa. Blanda väl med fröet.

BlålusernGullusern HumlelusernGul sötväpplingBockhornsklöver

käringtand

Getärt

Käringtand

Getärt

lupin Blålupin

artblandningar

30 % Lischka, tidig timotej 15 % Vega (Lidar/Haukila), tidig timotej norrlandstyp 10 % calibra, eng rajgräs, medelsen tetraploid 15 % Preval, ängssvingel 15 % Balin, ängsgröe 15 % Gondolin, rödsvingel

FOTO

: LAr

S B

IrG

Er J

OH

ANS

SPN

FOTO

: GU

NN

Ar D

ANIE

LSS

ON



allmänna ensilageblandningar mjölk och nötblanDninGsFörslaG �0��

Artrika blandningar med ett brett inne-håll av gräs, baljväxter och örter. Näringsmässigt ger de ett vallfoder med en bred sammansättning av olika mineraler, fibrer, protein och kolhydra-ter. God anpassning till variationer i väder, jord och gödsling genom sin va-rierande sammansättning. Innehåller även djuprotade arter, t ex cikoria, svartkämpar och kummin, som har god förmåga att ta upp kväve från djupare nivåer än gräsen.

val av blandningRörsvingelblandning 1 och Rörsvingel-blandning 2 har hög timotejandel, 45 respektive 55 %. De passar bäst på jordar med god vattenhållande förmå-ga, som sällan torkar ur. De kräver god tillgång på kväve och svarar bra även på höga kvävegivor. God vinterhärdig-het i hela Götaland och Svealand. Tåligare än de andra blandningarna nedan mot stående vatten

rörsvingeln är ett bra komplement till timotejen genom sin bättre återväxt och goda marktäckning, speciellt i äld-re vallar. rörsvingeln kräver dock bör-diga jordar och ett intensivt skördesys-tem för att ge ett bra vallfoder.

Rödklöverblandning 5 är en mer artrik blandning och innehåller två baljväxter, tre gräs och tre örter. Den lägre timote-jandelen, 35 %, och den mer varierade artsammansättningen gör den bättre anpassad till både torrare och mer nä-ringsfattiga jordar än föregående blandningar. Den höga andelen balj-växter och örter ger en jämnare tillväxt under växtsäsongen, bättre tålighet mot värme och torka och högre mine-ralhalt i fodret.

Rödklöverblandning 3,4 och 6 inne-håller ingen rörsvingel, men däremot lite mer av engelskt rajgräs. Kräver inte lika intensivt skördesystem som föregående blandningar.

rödklöverblandning 3 och 4 är rajgräs-rika blandningar som passar bra om man vill blanda slåtter och bete

rödklöverblandning 6 är en blandning utan vitklöver. Den är främst avsedd för kortvariga slåttervallar, 1–2 år.

Rödklöverblandning 7 och 8 är tänkt för vallar som man vill skall ligga läng-re än tre år. rödklöverblandning 7 innehåller en bred sammansättning av olika gräs. Det gör den väl lämpad för bra gräsjordar med varierande bördig-het och markförhållanden

rödklöverblandning 8 är en vinterhär-dig blandning med en högre andel av baljväxter och örter än tidigare bland-ningar. Den passar bättre på lite mer näringsfattiga jordar, eller när man inte har så stor tillgång på gödsel och växt-näring. Ett bra alternativ även i mer ex-tensiva skördesystem. För mer långlig-gande slåttervallar se även lusern-blandning 6 på sid 11.

Rörsvingelblandning Lusern är en in-tensiv, högavkastande, torktålig vall-blandning för väldränerade, bördiga jordar främst i södra och östra Götaland och östra Svealand. Inne-hållet av både rödklöver och blålusern ger en hög och jämn avkastning av baljväxter i alla tre vallåren. Hög andel torktåliga arter.

Proteinblandning innehåller en stor an-del av både rödklöver och blålusern. Blålusernens torrare grönmassa och höga stjälkandel är ett bra komple-ment till rödklöverns blöta fiberfattiga struktur. Proteinblandning passar bäst ihop med majs eller som tillväxtfoder till nöt och lamm. På bra lusernjordar kan man ha större andel lusern, på bra rödklöverandelar större andel rödklö-ver.

För mer blandningsförslag med lusern se sid 11 i katalogen.

Käringtand är en annan intressant vall-växt, speciellt genom sin bättre prote-inkvalitet än andra vallväxter

Käringtandsblandning 1 är en enkel blandning mellan käringtand och timo-tej. Den är bättre anpassad än de före-gående blandningarna till tvåskördesy-tem, och låg till måttlig näringstillför-sel. För mer blandningsförslag med käringtand se sid 12.

rörsvingel- rörsvingel- rödklöver- rödklöver- rödklöver- rödklöver- rödklöver- rödklöver- rörsvingel- Protein- käringtands- Procent blandning � blandning � blandning � blandning � blandning � blandning � blandning � blandning � blandning lusern blandning blandning �

rödklöver 10 10 10 10 12,5 15 15 15 10 34

vitklöver 10 5 10 10 12,5 10 10

timotej 45 55 40 35 30 37,5 40 25 30 8 45

rörsvingel 15 20 15 15 15 15

eng rajgräs 10 15 30 45 37,5 10 10 8

ängsvingel 10 10 10

hundäxing 10

cikoria 5 5 5 5

svartkämpar 3 5 5 5 5 17

kummin 3 5 5

pimpernell 3

käringtand 10 55

blålusern 25 33

summa 100 100 99 100 100 100 100 100 100 100 100

kg/ha 20–26 20–26 20–26 20–26 20–26 20–26 24–28 24–28 20 24 15–20

FOTO

: AN

NIK

A Ar

NES

SO

N



rörsvingel- rörsvingel- rödklöver- rödklöver- rödklöver- rödklöver- rödklöver- rödklöver- rörsvingel- Protein- käringtands- Procent blandning � blandning � blandning � blandning � blandning � blandning � blandning � blandning � blandning lusern blandning blandning �

rödklöver 10 10 10 10 12,5 15 15 15 10 34

vitklöver 10 5 10 10 12,5 10 10

timotej 45 55 40 35 30 37,5 40 25 30 8 45

rörsvingel 15 20 15 15 15 15

eng rajgräs 10 15 30 45 37,5 10 10 8

ängsvingel 10 10 10

hundäxing 10

cikoria 5 5 5 5

svartkämpar 3 5 5 5 5 17

kummin 3 5 5

pimpernell 3

käringtand 10 55

blålusern 25 33

summa 100 100 99 100 100 100 100 100 100 100 100

kg/ha 20–26 20–26 20–26 20–26 20–26 20–26 24–28 24–28 20 24 15–20

Utsädesmängd:

Tyvärr sås de flesta vallar idag med 20 kg/ha. Detta oavsett skötsel, anläggnings-teknik, vallens liggetid och ogrästryck. De flesta praktiska erfarenheter tyder dock på bättre vallodling och bättre ekonomi med en högre grad av anpassning av utsä-desmängden till olika förhållanden. Även om den teoretiska skördenivån påverkas lite, eller inget alls av förändringar i utsädesmängden, har denna stor betydelse för vallens liggetid och vallens ogräskonkurrerande förmåga. Låga utsädesmängder i kortvariga vallar och med lite ogräs. Högre utsädesmängd i långliggande vallar och med mer ogräs.

riktlinjer, utsädesmängd för allmänna ensilageblandningar och blandningar sid 8

15–18 kg/ha extensiv odling

18–20 kg/ha 1–2 åriga vallar, lite ogräs, extensiv odling med normala ogräs-mängder

20–22 kg/ha 3-årsvallar lite ogräs, normal skötsel

24–26 kg/ha 3–4 årsvallar, stort ogrästryck av gräsogräs, skräppa, behov av högt förfruktsvärde från vallen

28–30 kg/ha 3–5 årsvallar, behov av mycket högt förfruktsvärde av vallen, mycket stort ogrästryck av gräsogräs, skräppa

Olika insåningsmetoder

Vid insåning i spannmål till mognad används 15–24 kg/ha. Vid insådd i renbestånd eller sådd i grönfoderblandning 15–30 kg/ha.

radsådd eller bredsådd

Bredsådd ger ett bättre bestånd vid alla utsädesmängder. Ju högre utsädesmängd, desto större fördelar med bredsådd. Vid radsådd och mängder över 24 kg/ha bör vallfröet sås i kors i två omgångar.

�0 Olssons Frö ab • tel 042-250 450 • e-mail [email protected]


Vallblandningar för fuktiga jordar För att få rätt vallblandning till fuktiga och dåligt dränerade jordar, kan man generellt dela in dessa jordar i tre grupper:

Grupp a: Morän och grova jordar med medelhög mullhalt och dålig dränering. Vanligt på sydsvenska höglandet och i norra Svealand. Den ständiga utvaskningen av jorden leder till lågt pH-värde och låg fosforklass.

Grupp b: Dåligt dränerade leror och gyttjeleror. Här är det verkliga vattenöverskottet ofta litet, men läget i terrängen och jordartens dåliga genomsläpplighet, gör att många vallväxter påverkas negativt. Det är för blött när det regnar mycket och för torrt vid torka.

Grupp C: Mulljordar i Svealand

blanDninGsFörslaG �0��

vallblandning � för fuktiga jordar Alsikeklöver 3 kg käringtand 2 kg vitklöver 2 kg cikoria 1 kg kummin 1 kg timotej 5 kg rörsvingel/ängssvingel 5 kg Totalt 19 kg/ha

vallblandning � för fuktiga jordar Alsikeklöver 5 kg timotej 13 kg rörsvingel 2 kg Totalt 20 kg/ha

vallblandning � för fuktiga jordar Vitklöver/Alsikeklöver 2 kg rörsvingel 5 kg timotej 5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 22 kg/ha

rörsvingelblandning � Vitklöver/Alsikeklöver 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg rörsvingel 15 kg Totalt 28 kg

vallblandning � för fuktiga jordar Alsikeklöver 2 kg vitklöver 2 kg kummin 2 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 21 kg/ha

rörflenblandning � (Alsikeklöver 1–2 kg) rörflen 15 kg Totalt 15-17 kg/ha

käringtandsblandning � Käringtand 8 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha

val av blandning

Grupp a är lämpliga jordar för de bland-ningar som innehåller alsikeklöver. Vallblandning 1 för fuktiga jordar är en art-rik blandning som ger en bra bild av hur vattenförhållandena ser ut i jorden. Är det

mycket dåligt dränerat, blir det enbart alsi-keklöver och timotej, med bättre dränering kommer vitklöver, cikoria och kummin in. Alternativet med rörsvingeln ger bättre slit-styrka och uthållighet. Vallblandning 2 för fuktiga jordar är en enkel timotejrik bland-ning med hög andel alsikeklöver. Passar bra på jordar där man vet att alsikeklövern trivs.

Vill man kombinera slåtter med betning, eller som rena betesvallar, är Vallblandning 3, vallblandning 4 och rör-svingelblandning 3 de bästa alternativen. De innehåller såväl timotej som mer tramptåliga arter som rörsvingel, rödsving-el och ängsgröe. Vallblandning 3 har högre andel timotej, vallblandning 4 har högre andel baljväxter och örter och rörsvingel-blandning 3 har högre rörsvingelandel.

Grupp b är normalt bra jordar för Käring-tandsblandning 1. Käringtanden är den ut-hålligaste baljväxten vid kombinationen översvämning på våren och torka på som-maren. För mer blandningar med käring-tand se sid 12.

Det låga pH-värdet och den goda kvävetill-gången gör Grupp C till svåra jordar för baljväxterna men goda för gräsen. Lång-liggande vallar utvecklas tyvärr ofta mot

renbestånd av kvickrot. Det är viktigt att ha tillräckligt med aggressiva täta gräs som rörsvingel och ängsgröe i blandning-en för att kvickroten inte skall få fäste.

rörflen har lägre foderkvalitet än de andra gräsen men är ett annat intressant alter-nativ på dessa marker.

Använd gärna ettåriga blandningar med westervoldiskt rajgräs och fodervicker re-gelbundet i växtföljden för att få ner ande-len gräsogräs. Vallblandning 3 för fuktiga jordar är en gräsrik blandning. Den inne-håller vitklöver/alsikeklöver 9 %, timotej 46 %, rörsvingel 23 %,ängssvingel 7 %, röd-svingel 7 %, ängsgröe 7 % och engelskt raj-gräs 5 %. Rörsvingelblandning 3 passar bäst för långliggande vallar på relativt nä-ringsrika, dåligt dränerade jordar. Den innehåller vitklöver/alsikeklöver 11 %, ti-motej 16 %, rörsvingel 54 %, ängssvingel 5 %, rödsvingel 5 %, ängsgröe 5 %, eng-elskt rajgräs 3 %. Rörflenblandning 1 pas-sar bra om man vill ha en långliggande vall med måttlig till låg foderkvalitet, rörflenen kan också användas till halm eller energi-produktion.

Vid alla sådder i grupp A och c är det vik-tigt att inte använda för låg utsädes-mängd. Ogrästrycket är ofta mycket stort.

FOTO

: KJE

LL S

JELI

N

��Olssons Frö ab • tel 042-250 450 • e-mail [email protected]


lusernblandningar


lusernblandning � Lusern 17 kg hundäxing 2 kg timotej 1 kg Totalt 20 kg

Gotlandsblandning Lusern 12 kg hundäxing/rörsvingel 8 kg Totalt 20 kg/ha

lusernblandning � Lusern 9 kg hundäxing 4 kg rödklöver 1 kg käringtand 1 kg humlelusern 1 kg svartkämpar 1 kg kummin 1 kg eng rajgräs 1 kg timotej 1 kg Totalt 20 kg/ha

• Torktåliga, långliggande vallar till slåtter och bete.

• Kräver ett pH-värde över 6,0 och har större krav på dränering än klöverrika vallar.

• Anpassa sortvalet i lusern och hundäxing efter vallens förutsättningar

• Gullusern eller humlelusern kan ersätta hela eller delar av blålusernen i blandningsförslagen.

rörsvingelblandning lusern

Lusern 5 kg rödklöver 2 kg timotej 6 kg rörsvingel 3 kg engelskt rajgräs 2 kg cikoria 1 kg svartkämpar 1 kg Totalt 20 kg/ha

lusernblandning � Lusern 8 kg rödklöver 2 kg timotej 3 kg rörsvingel 3 kg eng rajgräs 2 kg hundäxing 2 kg Totalt 20 kg/ha

Om man inte odlat lusern förutLusernarterna har genom sina djupa rot-system, betydligt mer specifika krav på mark och dränering än andra vallväxter. Har man inte odlat lusern förut är det of-tast bäst att använda ett blandningsför-slag där det finns fler baljväxter än lusern, ex. lusernblandning 6 eller rörsvingel-blandning Lusern. ympning med bakterie-kultur är en annan viktig faktor för snabb och säker etablering. För mer om ympning se sid 7 i katalogen.

Blålusern störs också mer av markpack-ning än andra baljväxter. En annan indika-tion på hur lusernen kan trivas är hur an-dra vallväxter trivs. Jordar med god vatten-hållande förmåga och som ger höga skör-dar av vitklöver och timotej är sällan bra lu-sernjordar.

sort och artval i lusern och hundäxingBlålusern är den vanligaste arten, men både humlelusern och gullusern har sina fördelar. Humlelusern har snabbast eta-blering, och är inte så aggressiv som de andra lusernarterna i blandningar. Det är lättare att få en bra balans i vallblandning-en. Humlelusern är också en spädare växt. Den passar väl till både hö och rund-

hög lusernandel i vallen använder man Lusernblandning 7. Den är en blandning av 85 % lusern och 15 % gräs

Gotlandsblandning är en blandning av 60 % lusern och 40 % gräs. Vid högre nä-ringstillgång har man mer rörsvingel, vid lägre näringstillgång mer hundäxing

Lusernblandning 5 liknar Gotlandsbland-ning men är en mer artrik blandning som innehåller fyra baljväxter, tre gräs och två örter. Den passar bra även på mer varie-rande jordar och under varierande förhål-landen.

Rörsvingelblandning Lusern och Lusern-blandning 3 innehåller en blandning av rödklöver och lusern som baljväxter. De passar bäst i mer intensiva skördesys-tem på jordar med bättre tillgång på vatten och kväve, än de tre föregående bland-ningarna.

Rörsvingelblandning Lusern är en intensiv ensilageblandning med 30 % timotej och 25 % lusern.

Lusernblandning 3 innehåller mer torktåli-ga gräs, mindre timotejandel och en större andel lusern. Den är en lite mer torktålig blandning, men passar också bättre när man vill ha en högre lusernandel i vallen.

Lusernblandning 6 är en blandning med hög andel av lusern, käringtand och timotej. Den är inte lika torktålig som tidi-gare blandningar. Däremot är den ett bra alternativ som långliggande slåttervall på jordar med relativt normal vattenhållande förmåga och bördighet. Den höga baljväxt-andelen gör den väl anpassad även till låga gödselgivor. Kan bli mycket uthållig på rätt jordar.

Proteinblandningen innehåller en hög andel av rödklöver och lusern. Lusernens torrare grönmassa och höga stjälkandel är ett bra komplement till rödklöverns blöta fiberfattiga struktur. Proteinblandning pas-sar bäst ihop med majs eller som tillväxt-foder till nöt och lamm. På bra lusernjordar kan man ha större andel lusern, på bra rödklöverandelar större andel rödklöver.

lusernblandning � Lusern 5kg käringtand 5 kg timotej 6 kg ängssvingel 1 kg svartkämpar 1 kg pimpernell 1 kg kummin 1 kg Totalt 20 kg/ha

Proteinblandning Lusern 8 kg rödklöver 8 kg svartkämpar 4 kg timotej 2 kg eng rajgräs 2 kg Totalt 24 kg/ha

balsensilage. Gullusern är mer anpassad till ett gammaldags tvåskörde-system. Väl etablerad är den betydligt mer uthållig än både blålusern och humlelusern. På torr jord kan gullusern vara mycket betestålig.

Förutom att välja rätt lusernart är det vik-tigt att tänka på att det i både blålusern och hundäxing finns ett brett utbud av sor-ter med olika struktur, tidighet, markkrav etc. Det är också viktigt att man får rätt sort med tanke på skördesystem, foder-kvalitet och avkastningskrav. För mer de-taljerad information om sorterna i blålu-sern se vallfrösortiment 2012 på sid 4.

Med varierande förhållanden kan det vara bra att använda flera lusernarter och/ el-ler flera blålusernsorter. Av hundäxingsor-terna är den sena sorten Donata, oftast den som passar bäst för samodling med lusern. Den är inte så aggressiv, och går i ax mera samtidigt med lusernens blom-ning.

att välja blandningGotlandsblandning, Lusernblandning 5 och Lusernblandning 7 innehåller hög andel lu-sern och används mest på torra, lite nä-ringsfattiga jordar. De går också bra på mer näringsrika jordar när man vill ha hög andel lusern i fodret. Vill man ha riktigt

�� Olssons Frö ab • tel 042-250 450 • e-mail [email protected]


Käringtandsblandningar

Käringtandsrik återväxt

FOTO

: GU

NN

Ar D

ANIE

LSS

ON


käringtandsblandning � Käringtand 8 kg timotej/Olssons Gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha

käringtandsblandning � Käringtand 10 kg humlelusern 3 kg svartkämpar 1kg Hundäxing Donata/Olssons gräs- blandning (se sid 7)/5 kg Totalt 19 kg/ha

käringtandsblandning � Käringtand 5 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha

käringtandsblandning � Käringtand 5 kg timotej 8 kg eng rajgräs 7 kg Totalt 20 kg/ha

användning: Ovanstående blandningar är specialblandningar som i första hand an-vänds för sitt höga fodervärde. Den högre proteinkvaliteten gör de speciellt lämpade till djur med höga krav på grovfodret, som till exempel yngre nöt, avvanda lamm och högmjölkande kor. Blandningarna är bra

• Högre kvalitet men lägre kvantitet än andra blandningar.

• Kombinerar hög baljväxtandel med att vara lättbärgad till hö.

• Ett alternativ där brist på vatten eller näring gör att klöverarterna inte fungerar så bra.

• Till lerjordar med svag gödsling i södra och östra Sverige.

som komplement till foderstater med hög andel lättlösligt protein. Används till såväl hö, ensilage som rotationsbetning.

krav på växtplats: Enkelt uttryckt växer käringtanden normalt bra där vitklövern växer dåligt. D v s på grova torra jordar och vissa lerjordar. Käringtanden har ett bra odlingsvärde i östra Sverige, där dess goda produktion vid värme och torka kom-mer väl till sin rätt. Den goda konkurrens-förmågan på lerjordar förstärks ytterligare av tåligheten mot dålig dränering, lågt pH-värde och markpackning. Konkurrens-kraften mot andra baljväxter, ökar normalt med lerhalten i jorden.

krav på gödning: I motsats till klöverarter-na är käringtandens rotsystem mycket djupt, fintrådigt och bäst ägnat åt att ta upp lågt koncentrerad näring från en stor jordvolym. rotsystemet är alltså dåligt anpassat till att ta upp koncentrerad näring i de översta 5–10 centimeterna av matjorden. Detta oavsett om näringen kommer från handels- eller stallgödsel.

Foderproduktion: Vid utfodring med stora mängder vallfoder till idisslare, är det ett problem att proteinet hos de flesta vallväx-ter utnyttjas relativt ineffektivt av djuren. I genomsnitt når bara 30 % av växtprotei-net tunntarmen för absorption. Medräknat

mikrobproteinet, är det oftast bara 60–65 % av proteinet som går in i djuret som är tillgängligt för absorption i tunntarmen. För käringtandssorter som Oberhaun-staedter är den här utnyttjandegraden be-tydligt högre. cirka 50 % av växtproteinet kan nå tunntarmen. Inräknat mikrobprotei-net, kan utnyttjandegraden vara 80–90 %. Trots att skillnaden kan verka liten har det-ta stor betydelse för många olika aspekter av animalieproduktionen:

• Bättre foderomvandlingsförmåga. Nya Zeeländska försök har visat en 25 % bättre foderomvandlingsförmåga för mjölkkor som utfodras med käring-tand, jämfört med mjölkkor som utfod-ras med vitklöver, vid samma mjölkpro-duktion i liter/dag.

• Ökad tillväxt hos växande idisslare, ökad ullproduktion hos lamm samt ökad muskelansättning hos växande idisslare. I försök har tillväxtökningar-na varit i genomsnitt 0–15 %. Ett sam-band finns förmodligen med ovanstå-ende punkt.

• Minskad urinmängd och ökad mängd fast träck ger minskade förluster i stall-gödselhanteringen. cirka 20 % mer av gödselns kväve finns i fast form jäm-fört med traditionella vallväxters.

• Ökad motståndskraft mot invärtes parasiter hos växande idisslare. Eventuellt har också tanninerna en direkt parasitpåverkan.

• Förbättrad ensilagekvalitet, genom minskad mikrobiell nedbrytning av proteiner och lättlösliga kolhydrater, under ensileringsprocessen.

val av blandning

Käringtandsblandning 1 är en enklare blandning med bara käringtand och timo-tej som passar bäst i slåttervallar på lite fuktigare och tyngre jordar. Varianten med Olssons gräsblandning kan användas om man också vill beta återväxten. Käring-tandsblandning 2 innehåller mer käring-tand och mindre timotej och passar därför bättre under lite mer torra förhållanden t ex lättare jordar och moränjordar.

Käringtandsblandning 4 är en artrik bland-ning som passar bra på de flesta jordarter vid måttlig till låg bördighet eller gödsling. Bra till såväl hö, ensilage som bete. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. Käringtandsblandning 5 är en liknande blandning men avsedd för högre bördighet och/eller gödsling.



betesblandningar – mjölk och nötblanDninGsFörslaG �0��

engelsk fröblandning nr � Götaland-södra Svealand, 48 % diploida eng rajgräs

Vitklöver 3 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 20 kg svartkämpar 2 kg Totalt 25 kg/ha

Den mest snabbetablerade av betes-blandningarna. Passar bäst på lite varma-re, drivande jordar. Dvs bra vitklöverjordar. relativt krävande på näring och pH-värde. Det höga innehållet av diploida rajgräs, rödsvingel och ängsgröe gör den till en slit-stark och tramptålig blandning. Väl läm-pad för långliggande betesvallar. Kräver jämn, hård betning och hög djurtäthet för att fungera bra. Passar bra i enklare be-tessystem ex. kontinuerlig bete eller regle-rad storfålla. Även en bra, snabbetablerad blandning för motionsbetning, drivgångar och andra ytor med stort slitage.

rörsvingelblandning � Vitklöver 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg rörsvingel 15 kg Totalt 28 kg

Vinterhärdig och slitstark. Passar bra på kalla, fuktiga, bördiga jordar. Tålig mot ex-trema förhållanden som översvämning och torka. Långsam etablering. Väl etable-rad är den mycket betes och tramptålig. rörsvingeldominerad blandning med hög produktion under sensommar och höst. Något svag smaklighet under högsomma-ren. Bättre smaklighet senare under året. Kan användas för vinterbetning. Bra be-tesblandning för mindre krävande djur som dikor, sinkor, hästar. Bra till både slåt-ter och bete. Passar bäst i betessystem med minst 3 fållor.

vitklöverblandning � Vitklöver 5 kg svartkämpar 5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7)/ hundäxing Donata 5 kg Totalt 15 kg/ha

Extensiv blandning avsedd för långliggan-de vallar. Hög beteskvalitet, men måttlig avkastningsnivå. Mycket uthållig och sta-bil vid svag näringstillförsel. Vinterhärdig. Både vitklöver och svartkämpar har god förmåga att sprida sig i vallen och med ti-den ge ett mycket tätt bestånd. Den höga andelen svartkämpar ger snabb etable-ring och hög avkastning under insånings-året. Tålig mot både över och underbet-ning.

engelsk Fröblandning nr � Götaland-Svealand, härdig blandning, lägre rajgräsandel 24 %

Vitklöver 2 kg rödklöver 2 kg cikoria 1 kg kummin 1 kg eng rajgräs 5 kg timotej 5 kg ängssvingel 2 kg rörsvingel 2 kg Totalt 20 kg

engelsk Fröblandning nr �Svealand-Norrland, utan rajgräs

Vitklöver 2 kg rödklöver 2 kg cikoria 1 kg kummin 1 kg timotej 5 kg ängssvingel 5 kg rörsvingel 5 kg Totalt 21 kg

engelsk Fröblandning nr � Östra Götaland-Svealand, torktålig, 36 % rajgräs

Vitklöver 2 kg rödklöver 1 kg blålusern, betestålig 2 kg käringtand 2 kg svartkämpar 2 kg cikoria 1 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 25 kg/ha

engelsk Fröblandning nr � Götaland-södra Svealand, god tillgång på fukt och näring, 43 % rajgräs och 30 % timotej

Vitklöver 3 kg cikoria 1 kg kummin 1kg svartkämpar 1 kg timotej 5–7 kg eng rajgräs 10 kg Totalt 21–23 kg.

engelsk Fröblandning nr �0Götaland-södra Svealand, lägre behov av fukt och näring, 24 % rajgräs

rödklöver 4 kg vitklöver 2 kg cikoria 2 kg kummin 1 kg svartkämpar 2 kg timotej 3 kg eng rajgräs 5 kg hundäxing Donata 2 kg Totalt 21 kg/ha

Engelsk Fröblandning 5-10 är artrika blandningar av gräs, baljväxter och örter. De har hög avkastning, högt fodervärde och hög smaklighet. Hög sommarproduk-tion genom den höga andelen rödklöver, cikoria och svartkämpar. Den breda sam-mansättningen gör dem väl anpassade till

FOTO: ANDré MASLENNIKOV



variationer i bördighet och väderlek. Ställer större krav än föregående bland-ningar på betessystem. De kräver väl or-ganiserad rotationsbetning, för att komma till sin rätt. Används bäst i växtföljder med 3–5 års liggetid på betesvallen. Vill man ha mer uthålliga vallar kan man byta ut engelskt rajgräs i blandningsförslagen ovan mot Dansk Gräsblandning. Den inne-håller arter som rödsvingel och ängsgröe, som med tiden kan sprida sig och täppa till luckor i vallen.

Eng fröblandning 5 innehåller låg andel engelskt rajgräs, 24 %, och en hög andel vinterhärdiga arter som rödklöver, cikoria, kummin, rörsvingel, ängssvingel och timo-tej. En härdig blandning för både Götaland och Svealand. Eng Fröblandning 6 inne-håller inget rajgräs och är avsett för kalla lägen i Svealand och Norrland. Eng Frö-blandning 7 är en torktåligare blandning som innehåller en större andel rajgräs, 36 %, och mindre andel timotej, 10 %, än föregående blandningar. Den innehåller en hög andel av torktåliga arter som svart-kämpar, käringtand, blålusern och cikoria. Eng Fröblandning 8 passar bäst på bra gräsjordar i södra Götaland och gynnade lägen i norra Götaland. Timotej och kum-min bidrar med god betestillväxt även kall-la vårar. Vill man ha högre sommarproduk-

tion kan man lägga till 3 kg rödklöver per hektar eller använda eng fröblandning 10.

Eng Fröblandning 10 är en liknande bland-ning men innehåller mer rödklöver, cikoria och svartkämpar. Den har bättre sommar-produktion och går bättre på något torrare

och magrare jordar än föregående bland-ning.

Ett annat alternativ på torra, väldränerade jordar är Gotlandsblandning bete: blålu-sern Luzelle 12 kg, rörsvingel Kora 4 kg, hundäxing Donata 4 kg. Totalt 20 kg.

betesblandningar – mjölk och nöt, forts

Betesvall med hög andel cikoria

FOTO

: GU

NN

Ar D

ANIE

LSS

ON

höblandningar• Hög andel timotej för snabbtorkning och luftiga strängar.

• Låg andel av rajgräs, rödklöver och alsikeklöver.

• Breda, artrika blandningar med god anpassning till varierande jordar och bördighet

• Hög andel baljväxter och örter ger god smaklighet även vid sen skördetidpunkt.


vitklöverblandning � Vitklöver 3 kg käringtand 2 kg kummin 1 kg svartkämpar 1 kg timotej 10 kg Totalt 17 kg/ha

slåtterängsblandning � (Skärgårdsblandning

ev. plus vitklöver ) käringtand 4 kg humlelusern 4 kg pimpernell 1 kg kummin 1 kg svartkämpar 1 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 21 kg/ha

slåtterängsblandning � rödklöver 1 kg vitklöver 1 kg humlelusern 1 kg käringtand 3 kg blålusern Luzelle 1 kg kummin 1 kg pimpernell 1 kg svartkämpar 1 kg timotej 8 kg ängssvingel 2 kg rörsvingel 2 kg Totalt 22 kg/ha

val av blandning

Vitklöverblandning 2 lämpar sig för både kort- och långliggande vallar. Bäst avkastning på mo och moränjordar under goda fuktighetsförhållan-den, men genom sin breda sammansättning användbar på många olika jor-dar och bördighetsförhållanden. Andra- och tredjeskörden kan betas eller ensileras. Tänker man sig mer intensiv betning, kan man byta ut timotej mot 10 kg Olssons gräsblandning som innehåller 45 % timotej, 10 % eng-elskt rajgräs samt 15 % vardera av ängssvingel, rödsvingel och ängsgröe.

Slåtterängsblandning 1 är en torktålig blandning för hö och återväxtbete i 3–7 åriga vallar. Vid lågt betestryck kan den också användas som ren betesvall. Artrik, varierande blandning med rätt god betestålighet. Passar bäst vid måttlig till låg bördighet/gödsling på någorlunda väldräne-rade jordar med pH över 6,0–6,2. Lättorkad till hö.

Slåtterängsblandning 2: Kortvarig, artrik 2–3 årig vallblandning för slåtter, bete eller gröngödsling. Högre avkastning än de två föregående blandning-arna.



Slåttervallsblandningar – hästarVi har delat in våra blandningsförslag till slåttervallar till hästar i tre grupper:

�. käringtandsbaserade blandningar. Passar bra för hö/hösilage, ensilage och återväxtbetning i ett- eller tvåskörde-system. Lite lägre avkastning än de andra grupperna. God anpassning till lägre nivåer av näringstillförsel och måttlig till låg bördighet. Breda, artrika blandningar som fungerar bra vid både torra och blöta förhållanden. Lätta att torka till hö, även vid lite högre baljväxtandelar. Allsidiga, örtrika blandningar som ger ett foder med högt innehåll av mineraler och vitaminer. Bra i kombinationen häst- får.

�. rena gräsblandningar. Vanliga i kommersiell höproduktion i tvåskördesystem. Svarar bra på kvävetillförsel. Hög avkastning på jordar med god vattenhållande förmåga. Lätta att torka till hö. Fungerar bättre än de andra två grup-perna att sås in i spannmål.

�. lusernblandningar. En klassiker i hästuppfödning. Används mest till hösilage/ensilage. 2-4 skördar per år beroende på vilken foderkvalitet man vill ha. Svåra att torka till hö. Mycket hög avkastning men låga kostnader på rätt jord och med rätt skötsel. Används mycket till hästar med höga näringskrav, travhästar, unghästar, fölston etc. Mineral- och vita-minrikt foder. Fungerar bra i kombinationen häst-nöt. Odlingsmässigt har lusernblandningarna högre krav på dränering, pH-värde och frånvaro av markpackning än de två andra grupperna. Odlas mest i östra och södra Sverige.


käringtandsbaserade blandningar

Hästblandning � Käringtand 5 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha

Hästblandning � Vitklöver 2 kg käringtand 3 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha

Hästblandning � slåtter Käringtand 3 kg svartkämpar 1 kg kummin 1 kg pimpernell 1 kg timotej/Olssons Gräsbl. (se sid 7) 15 kg Totalt 21 kg/ha

Hästblandning �(ersätter Dansk islandshästblandning)

Käringtand 3 kg humlelusern 3 kg svartkämpar 1 kg kummin 1 kg pimpernell 1 kg rörsvingel 3 kg timotej comer/Lischka 3 kg rödsvingel Gondolin 3 kg hundäxing Donata 2 kg Totalt 20 kg/ha

rena gräsblandningar

timotejblandning � Timotej Lischka/comer/Nuutti 14 kg rörsvingel 4 kg ängssvingel 2 kg Totalt 20 kg/ha

Hästblandning �� slåtter rörsvingel 5 kg Hundäxing Donata 5 kg rödsvingel Gondolin 5 kg Timotej comer/Lischka 5 kg Totalt 20 kg/ha

Hästblandning 1 har hög käringtandsandel och passar bra på de flesta jordarter vid måttlig till låg bördighet och/eller göds-ling. Måttlig avkastning men mycket lätt att torka till hö. Bra hövall. Passar bra till slåtter plus bete. Kan även användas som ren betesvall. God vinterhärdighet i Göta-land och Svealand.

Hästblandning 5, liknar Hästblandning 1 men innehåller också vitklöver. Den är en lämplig blandning på jordar där man vet att vitklövern normalt inte sprider sig för mycket, eller till hästar med högt protein-behov. Hästblandning 4 slåtter innehåller mera gräs och kräver därför lite högre nä-ringstillförsel än de tidigare blandningar-na. Den avkastar också mer under gynn-samma förhållanden. Skall blandningen betas, eller om vallen skall ligga mer än tre år, bör man använda Olssons Gräs-blandning istället för timotej. På bördiga jordar kan man byta ut en del av timotejen mot rörsvingel. Hästblandning 6 är en mycket artrik blandning med ett brett inne-håll av olika gräs, örter och baljväxter. Den innehåller gräs med en grövre struk-tur och en lägre sockerhalt än de tidigare blandningarna. Ger bra förutsättningar för att producera ett allsidigt mineral- och vitaminriktrikt vinterfoder till hästar med ett lägre näringsbehov.

Timotejblandning 2 är en blandning med hög andel timotej och en mindre andel av

ängssvingel och rörsvingel. Man väljer ti-motejsort av olika tidighet och tillväxtrytm för att anpassa till skördetidpunkt, göds-ling etc. rörsvingeln har en viktig funktion i blandningen genom sin goda konkurrens-kraft mot kvickrot och andra gräsogräs. Hästblandning 12 har en lägre timotejan-del än Timotejblandning 2. Den innehåller istället en större andel grova gräs med låg sockerhalt som hundäxing och rörsvingel. Den passar bra som vinterfoder till hästar med lågt näringsbehov.

För alternativ med blandningar örter/gräs i kommersiell höproduktion se hästbland-ning 4 slåtter eller hästblandning 6 i text ovan.

lusernblandningar

lusernblandning � Lusern 5 kg käringtand 5 kg cikoria 2 kg kummin 2 kg timotej 5 kg Totalt 19 kg/ha

Hästblandning � Lusern 7 kg timotej 5 kg hundäxing 5 kg Totalt 17 kg/ha

lusernblandning � Lusern 9 kg hundäxing 5 kg eng rajgräs 1 kg timotej 1 kg svartkämpar 1 kg kummin 1 kg käringtand 1 kg humlelusern 1 kg Totalt 20 kg/ha



betesvallsblandningar – hästarBetesvallen kräver andra sorter än slåttervallen. Gräsen är viktiga eftersom de skall stå för en stor del av slitstyrkan och tramptåligheten. Svartkämpar är en annan viktig art, speciellt i långliggande vallar. Det är en djuprotad ört med kraftiga, långsmala blad som har god förmåga att sprida sig i vallen genom nya fröplantor. Den är ett utmärkt komplement till gräsen genom sin goda tillväxt under varma, torra och mer näringsfattiga förhållanden. Liksom andra örter bidrar den med god smaklighet och högt foderintag på betet. På lämpliga blålusernjordar kan den beteståliga sorten Luzelle ersätta käringtanden i blandningsförslagen nedan.

Gräsarternas roll i betet

Timotej är med i de flesta betesblandning-ar. Den har god smaklighet och bäst till-växt av alla gräs under kalla, kyliga vårar. Vid god tillgång på vatten och kväve och måttligt betestryck kan den ha god uthål-lighet även i betet.

Ängssvingel är ett vinterhärdigt gräs, som producerar bäst på lite fuktigare jordar. Den har bättre vårtillväxt än de andra svingelarterna. Engelskt rajgräs är ett tätt och tramptåligt gräs. Det kan betas redan 3 månader efter sådd. Det är den domine-rande arten i nästan alla engelska och danska hästbeten. rajgräset trivs bäst med ett intensivt och jämnt utnyttjande, gärna också med omväxling av slåtter och bete. Med rätt skötsel kan rajgräsvallar bli mycket uthålliga

Rödsvingel, ängsgröe och rörsvingel är in-tressanta arter i betesvallen. De kan ge-nom sina underjordiska utlöpare växa ut

rotsystemet gör att rörsvingeln tål att trampas hårt under vintern utan att betets långsiktiga potential minskar. Fodermässigt är rörsvingeln är ett bra be-tesgräs för vuxna hästar med lågt till mått-ligt näringsbehov.

Rödsvingeln är en konkurrenssvag art som är bra på att sprida sig i luckor där de andra arterna försvunnit. Den klarar både torka och kraftig nederbörd och har bäst konkurrenskraft vid lägre näringstillförsel. Finns med som ett mindre inslag i de fles-ta betesblandningar. Ängsgröe, som kall-las Kentucky bluegrass i USA, etablerar sig långsamt från sådd och det är först un-der tredje vallåret som täta bestånd bil-das. Vid god tillgång på vatten och kväve kan den bli ett dominerande inslag i äldre vallar. Ängsgröe har god slitstyrka men kräver hård betning att behålla fodervär-det. Jämfört med rörsvingel har den ett grundare rotsystem, sämre torktålighet och ojämnare tillväxtrytm över säsongen.

Gotlandsblandning Lusern 12 kg hundäxing 8 kg Totalt 20 kg/ha

Om man inte odlat lusern förutBlålusern har genom sin djupa rotsystem betydligt mer specifika krav på mark och dränering än andra vallväxter. Har man inte odlat blålusern förut på gården är det därför ofta bra att använda en blandning med hälften var av blålusern och käring-tand. Käringtand växer ofta bra på jordar som t ex är för kompakta och dåligt dräne-rade för lusernen. Antingen kan man an-vända lusernblandning 4 eller ta en annan blandning och byta ut hälften av blåluser-nen mot käringtand i blandningen. Det är också viktigt att lusernfröet ympas med bakteriekultur innan sådd, se sid 7 i kata-logen. Markpackning är en annan faktor som stör lusernen mer än andra vallväx-ter. En annan indikation på hur lusernen

kan trivas är hur andra vallväxter trivs. Är det en jord med goda skördar av vitklö-ver och timotej är det sällan en bra lusern-jord.

sort- och artval i lusern och hundäxingFörutom att välja rätt lusernart är det vik-tigt att tänka på att det i både blålusern och hundäxing finns ett brett utbud av sor-ter med olika struktur, tidighet, markkrav etc. Det är också viktigt att man får rätt sort med tanke på skördesystem, foder-kvalitet och avkastningskrav. För mer de-taljerad information om blålusern, gullu-sern, humlelusern och hundäxing se vall-frösortiment 2012 på sid 4-6 och under rubriken sort och artval i lusern och hund-äxing på sid 11.

Lusernblandning 4 är en örtrik lusern-blandning till hösilage och ensilage. Blandningen har god anpassning till väl-

dränerade lerjordar och även mer allmänt på bördiga, näringsrika jordar

Hästblandning 8 har samma krav på jord som föregående blandning. Eftersom den innehåller en högre andel gräs är den lätt-tare att förtorka. Den kan även torkas till hö under gynnsamma förhållanden. Utfodringsmässigt är den, beroende på gödsling, lite mittemellan gräsblandning-arna och en lusernrik blandning

Gotlandsblandning och Lusernblandning 5 innehåller en högre andel av lusern och hundäxing och passar bättre på torrare, näringsfattigare jordar. Lusernblandning 5 är en örtrik blandning medan Gotlands-blandningen enbart innehåller lusern och hundäxing. Vill man ha mycket hög luser-nandel i fodret kan man använda en bland-ning av lusern 85% och gräs 15%. För mer blandningar med lusern se sid 11 i katalo-gen.

och täcka luckor som orsakats av tramp/ vinterskador och gödselhögar. Alla tre ar-terna har god slitstyrka. Smältbarhet och smakligt är något sämre än hos de tre fö-regående arterna.

Rörsvingel, är en av de senaste årens spännande nyheter i betessortimentet för hästar. Den har länge använts i hästbeten i östra Nordamerika, men det är först nu som det kommit rörsvingelsorter, t.ex. Kora, Karolina som är väl anpassade till svenskt klimat. rörsvingel, som heter ”tall fescue” på engelska, är ett grovt gräs med långa breda blad. Sprider sig med utlöpa-re och bildar med tiden en mycket tät mat-ta. Trivs bäst vid god näringstillförsel, men är mycket tålig mot både torka, värme och överskott på vatten. Medelgod tillväxt un-der försommaren, men mycket hög tillväxt under eftersommar och höst. Långsammare etablering än timotej och ängssvingel, men väl etablerad är den mycket slitstark och betestålig. Det djupa

Slåttervallsblandningar – hästar, forts



FOTO: ANDré MASLENNIKOV


Hästblandning � Käringtand 3 kg blålusern Luzelle 3 kg cikoria 1 kg svartkämpar 1 kg Dansk gräsblandning 12 kg Totalt 20 kg/ha

betesblandning lusern Blålusern Luzelle 15 kg hundäxing Donata 5kg rörsvingel Kora 5 kg Totalt 25 kg/ha

Hästblandning 2 är en tramptålig, tät blandning. Passar bäst på lite mer bördi-ga, varma jordar med pH över 5,9–6,0, d v s bra vitklöverjordar. Mycket god tork-tålighet, men ej anpassad till kalla, fukti-ga jordar och mullfattiga leror. Vinter-härdig från Götaland till Svealands slätt-bygd. Bra höstbete. Kräver ett relativt stort djurantal så att betet hela tiden kan hållas tätt och smakligt. Lämplig för ensi-lage och hösilage men ej hö. För hästar med höga proteinbehov, till exempel föl-ston och unghästar, kan man lägga till 1 kg vitklöver per hektar.

Betesblandning Lusern passar bäst på jordar som är för torra för timotej och raj-gräs.

Hästblandning � bete Käringtand 2 kg kummin 1 kg svartkämpar 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 21 kg/ha

Hästblandning � rörsvingel Käringtand 2 kg kummin 1 kg svartkämpar 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg rörsvingel 5 kg Totalt 21 kg/ha

Hästblandning � Käringtand 5 kg kummin 1 kg svartkämpar 2 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 8 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 7 kg Totalt 23 kg/ha

Hästblandning 4 skiljer sig från föregåen-de blandningar genom sin bättre anpass-ning till lägre näringstillgång och kallare, fuktigare jordar. God vinterhärdighet i Götland och Svealand. Den passar bäst för måttligt intensiv betning. För hästar med lite högre proteinbehov kan man läg-ga till 1 kg vitklöver per hektar.

För mer extensiv betning på näringsfattiga jordar kan Hästblandning 1 eller Häst-blandning 6 användas, se sid 15. För mer intensiv betning på kalla, fuktiga jordar med god bördighet används Hästbland-ning 4 rörsvingel. Det är en slitstark, hög-avkastande blandning med god vinterhär-dighet. Den passar också bra om man vill ha lite grövre struktur på betet. För mer om rörsvingel se faktatext ovan.

Hästblandning 9 passar bäst på jordar som man upplever som mittemellan kraven för Hästblandning 2 och Häst-blandning 4.

Hästblandning �0 svartkämpar 2 kg Dansk gräsbl. (se sid 7) 20–25 kg Totalt 22–27 kg/ha

Hästblandning �� Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg rörsvingel 15 kg Totalt 30 kg/ha

Hästblandning �� bete rörsvingel Kora 7,5 kg hundäxing Donata 7,5 kg rödsvingel Gondolin 7,5 kg timotej Lischka 7,5 kg Totalt 30 kg/ha

Tre gräsrika blandningar speciellt för hårt betade hagar, paddocks och rastfållor.

Hästblandning 10, med högre rajgräsan-del, passar bäst på lite varmare mer dri-vande jordar. Gärna också i klimatiskt gyn-nat läge i Götaland och Svealand där dess goda potential för hög betesproduktion under hösten kommer väl till sin rätt. Mycket snabb etablering.

Hästblandning 11 är en rörsvingelbaserad blandning. Lite långsammare etablering än Hästblandning 10, men väl etablerad är den mycket slitstark och tramptålig. Utmärkt blandning för fuktiga, näringsrika jordar. Tålig mot bete vintertid. God vinter-härdighet från Götalands inland till Norrland.

Hästblandning 12 bete är en slitstark pad-dockblandning av amerikansk typ. Tålig mot värme och torka. Grov foderstruktur som passar bra till vuxna hästar med måttliga foderbehov. rajgräsfri blandning med lågt sockerinnehåll.



Intensiv lammproduktionblanDninGsFörslaG �0��

engelsk fröblandning � för får Vitklöver 3 kg timotej 10kg engelskt rajgräs 10 kg Totalt 23 kg/ha

engelsk fröblandning � för får Vitklöver 3 kg engelskt rajgräs 12 kg timotej 7 kg svartkämpar 2 kg Totalt 24 kg/ha

vitklöverblandning � Vitklöver 3 kg timotej 10 kg engelskt rajgräs 2,5 kg ängssvingel 2,5 kg rörsvingel 2,5 kg svartkämpar 2,5 kg Totalt 23 kg/ha

vallblandning � för får Vitklöver 3 kg käringtand 3 kg svartkämpar 2 kg timotej 6 kg engelskt rajgräs 6kg Totalt 20 kg/ha

vallblandning � för får vitklöver 3 kg käringtand 3 kg svartkämpar 1,5 kg kummin 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 19 kg/ha

För mer information om lämplig utsädesmängd vid sådd under olika förhållanden se textruta sid 9.

vallblandning � för får vitklöver 2 kg alsikeklöver 3 kg cikoria 1,5 kg kummin 1,5 kg timotej 7 kg ängssvingel 2,5 kg rörsvingel 2,5 kg Totalt 20 kg/ha

Proteinblandning nr � rödklöver 8 kg blålusern 8 kg svartkämpar 4 kg timotej 2 kg eng rajgräs 2 kg Totalt 24 kg/ha

Proteinblandning klöver rödklöver 10 kg vitklöver 2 kg svartkämpar 4 kg timotej 2 kg eng rajgräs 2 kg Totalt 20 kg/ha

rödklöverblandning får rödklöver 5 kg vitklöver 3 kg cikoria 2 kg svartkämpar 2 kg hundäxing 8 kg Totalt 20 kg/ha

för får är en liknande blandning, men inne-håller härdigare gräs. Den är tänkt för sämre klimatlägen och mindre bördiga jor-dar än vallblandning 5 för får.

Vallblandning 7 för får innehåller också en hög andel baljväxter och örter. Den höga andelen timotej och alsikeklöver gör den mer anpassad till kalla och fuktiga förhål-landen. Den passar bäst för vallar som skall ligga i max tre år.

rödklöverbaserade blandningar

På jordar med sämre vattenhållande för-måga är det svårt att få blandningar med en hög andel av rajgräs eller vitklöver att fungera bra. Vallen är smaklig och funge-rar väl som betesvall, men avkastningen till slåtter är för låg. Speciellt är detta ett problem i ekologisk odling. För att få en bättre avkastning till slåtter på sådana jor-dar är det bättre att använda baljväxter som rödklöver och blålusern. De har jäm-nare och säkrare avkastning än vitklövern under torra och varma förhållanden. Lammens tillväxt på rödklöverrika vallar är mycket hög under sommaren. Hundäxing är ett intressant alternativ på jordar där andra gräs har svårt att producera bra. Den är djuprotad och torktålig och kräver inte lika mycket kalium som andra gräs.

rödklöver till får är dock inte utan pro-blem. Det är viktigt att vara uppmärksam på rödklöverns östrogena effekt. Tackornas foderstat behöver vara helt röd-klöverfri under betäckning och månaden innan lamning. Både rödklöver och hund-äxing är grova ensilageväxter. De passar bäst under delar av fåråret när tackorna inte har så höga krav på fodret. röd-klövervallar håller i motsats till vitklöver och käringtandsvallar sällan mer än tre år.

Som betesväxter kräver både rödklöver och lusern en välorganiserad fållindelning med max 5 dagar per fålla för att fungera optimalt. De är känsligare än vitklöver-blandningar för både över och underbet-ning.

Proteinblandning 1 och Proteinblandning klöver är mycket torktåliga blandningar med hög baljväxtandel. De har högt för-fruktsvärde och klarar sig bra vid låg kvä-vetillgång. Första skörden kan gärna bli lite för grov, men återväxten är snabb, torktålig och av mycket hög kvalitet. Proteinblandning 1 passar bäst på väldrä-nerade jordar med pH-värde över 6.0. På bra lusernjordar kan man öka lusernen an-delen något, och tvärtom på bra rödklöver-jordar. Blålusernens torra struktur och

val av blandning

blandningar med högre andel gräs

Engelsk Fröblandning 2 innehåller en blandning av vitklöver, timotej och eng-elskt rajgräs. Den passar bäst på jordar med god tillgång på vatten och näring. Något bättre till slåtter än till bete. Med sena sorter av rajgräs och timotej blir det mer kvalitet än kvantitet. Med tidiga sorter tvärtom. Engelsk Fröblandning 6 är en lite mer betesinriktad blandning med högre andel rajgräs och lägre andel timotej. Inslaget av svartkämpar ger högre smak-lighet och bättre uthållighet och avkast-ning under torra och varma förhållanden.

Vitklöverblandning 5 är en artrik, vinterhär-dig blandning av vitklöver, gräs och svart-kämpar. Den har en låg andel av engelskt rajgräs. Den breda artsammansättningen gör den väl anpassad till varierande nä-ringstillgång och fuktighet. Längre norrut kan man helt ta bort rajgräset i blandning-en. För mer slåtterblandningar med en hö-

gre andel gräs se även allmänna ensilage-blandningar sid 8–9 och höblandningar sid 13.

blandningar med högre andel baljväxter och örter

Jämfört med föregående grupp blir oftast den totala foderproduktionen per år lägre. Däremot är foderintaget och lammtillväx-ten per dag oftast högre. Blandningar med vitklöver och käringtand kan fungera bra på en stor mängd jordar med måttlig till låg tillförsel av näring. Inslaget av käring-tand ger en torrare grönmassa och förbätt-rar proteinkvalitén. Den höga andelen ör-ter ger ett foder rikt på mineraler och vita-miner.

Vallblandning 5 för får är en spädvuxen, artrik blandning med hög foderkvalitet för växande lamm och diande tackor. Det är en torktålig blandning som oftast är något bättre till bete än slåtter. Vallblandning 9



extensiv lammproduktionNär målet i lammproduktionen inte i för-sta hand är att få så hög produktion som möjligt per hektar, förändras också målet i vallodlingen.

Med färre tackor per hektar passar det bättre med lite enklare produktionssys-tem. Det skall vara lätt att slå vallarna, bärga hö etc. Styrningen av växtnäring och betestryck blir enklare. Med lägre djurantal per hektar kan ofta lammtillväx-ten per dag bli högre. Den ökade tillväx-ten är dock inte alltid uthållig. Baksidan med det låga betestrycket är nämligen att betningen blir mer selektiv. Det är bra för djuren men dåligt för växterna. Eftersom fåren föredrar att beta baljväx-ter och örter före gräs, blir trycket ofta för hårt på baljväxterna och örterna i betet.

Vitklöver och svartkämpar är vallväxter som passar bra för mer extensiv produk-tion. De tål selektiv betning och kan fort-

FOTO: GUNNAr DANIELSSON


vitklöverblandning � Vitklöver 5 kg svartkämpar 5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 5 kg Totalt 15 kg/ha

käringtandsblandning � Käringtand 5 kg kummin 1,5 kg svartkämpar 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 18 kg/ha

vallblandning � för får Vitklöver 3 kg svartkämpar 1 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 15 kg Totalt 19 kg/ha

sätta att växa bra även om betet bara blir halvbetat. Engelskt rajgräs fungerar då-ligt i extensiv produktion. Det växer för fort i betet och hinner inte bli avbetat. rödklöver, cikoria och blålusern är andra vallväxter som passar dåligt i extensiv produktion. De växer för snabbt och är känsliga för selektiv betning.

I extensiv produktion passar det ofta bra med senare sorter av timotej. Man får mer kvalitet men lägre kvantitet. Skall vallarna ligga längre än tre–fyra år måste man också lägga till gräs som har förmå-ga att sprida sig i sidled och täta luckor som skapas när t ex timotejen försvinner med tiden. Ängsgröe och rödsvingel som kan växa med underjordiska utlöpare är exempel på sådana arter. De ingår med 10 % var i Olssons gräsblandning. De här arterna är tyvärr inte så smakliga men annars får man in ännu mer osmakliga arter som kvickrot, fibblor och lostaarter.

För mycket långliggande vallar kan man öka baljväxtandelen något jämfört med förslagen här intill.

Forts. nästa sida

höga fiberkvalitet är ett bra komplement i ensilaget till rödklöverns blöta, fiberfattiga struktur. Proteinblandning klöver passar bra på jordar som är för kalla för blålusern, men för torra för vitklöverblandningar.

Intressant alternativ till grönfoder i kortva-riga vallar för både bete och slåtter.

Rödklöverblandning Får är en blandning med klöver, örter och hundäxing Donata. Uthållig och högproducerande på jordar

där vitklöver, timotej och rajgräs växer då-ligt. God kvalitet i återväxtbetet genom den höga andelen baljväxter och örter. Aggressiv mot gräsogräs och skräppa.

�0 Olssons Frö ab • tel 042-250 450 • e-mail [email protected]



engelsk fröblandning � för får Vitklöver Sortblandning 3 kg Dansk gräsblandning (se sid 7) 25 kg Totalt 28 kg/ha

vitklöverblandning � Vitklöver Sortblandning 5 kg svartkämpar 5 kg timotej 5 kg Totalt 15 kg/ha

betesblandning norr Vitklöver Sortblandning 3 kg kummin 1 kg cikoria 1 kg timotej Nuutti 5 kg ängsvingel Preval 5 kg rörsvingel Kora/Karolina 5 kg Totalt 20 kg/ha

Permanenta beten, rastfållor och vinterhagar

rörsvingelblandning � Vitklöver 3 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg rörsvingel 15 kg Totalt 28 kg/ha

val av blandning

Engelsk fröblandning 3 för får är en enkel slitstark blandning för lite varmare, bördi-ga jordar i Götaland och Svealand. Kräver jämnt och hårt betestryck.

Vitklöverblandning 4 passar bäst för mått-lig till svag intensitet på betet. Mycket bra på torrare, näringsfattigare jordar. Hög lammtillväxt på betet. Långliggande och uthålligt bete.

Betesblandning Norr liknande blandning som vitklöverblandning 4 men passar bättre på lite kallare, fuktigare och bördi-gare jordar.

Rörsvingelblandning 3 är en mycket vinter-härdig och slitstark blandning. Bra bete under sen höst och vinter för tackor. Tål kontinuerlig betning. relativt krävande på näring, men tålig mot extrema förhål-landen som översvämning och torka. Långsammare etablering än föregående blandningar. Väl etablerad är den mycket betes- och tramptålig. Kräver oftast en el-ler två skördar till slåtter eftersom fåren inte vill beta rörsvingeln sommartid. rätt bra smaklighet under höst och vinter. Bra blandning för hårt slitna ytor nära får-huset, drivgångar etc.

extensiv lammproduktion, fortsslåtterängsblandning

Käringtand 4 kg humlelusern 4 kg pimpernell 1 kg kummin 1 kg svartkämpar 1 kg Olssons gräsblandning/Hundäxing Donata/rörsvingel) 10 kg Totalt 21 kg/ha

Humlelusernblandning Humlelusern 12 kg Hundäxing Donata 5 kg Totalt 17 kg

engelsk Fröblandning � för får Vitklöver 2 kg käringtand 2 kg humlelusern 2 kg cikoria 1 kg kummin 1 kg svartkämpar 1 kg engelskt rajgräs 10 kg Totalt 19 kg/ha

vallblandning � för får Vitklöver 2 kg käringtand 5 kg svartkämpar 2 kg kummin 1 kg Olssons Gräsbl. (se sid 7 ) 5–10 kg Totalt 15–20 kg/ha

vallblandning � för får Vitklöver 3 kg käringtand 3 kg svartkämpar 1,5 kg kummin 1,5 kg Olssons gräsblandning (se sid 7) 10 kg Totalt 19 kg/ha

val av blandningVitklöverblandning 4 är den absolut säk-raste blandningen med svag gödsling/bör-dighet under extensiva förhållanden. Snabb uppkomst. Tålig mot torka och låg näringstillförsel. Kan ligga minst 10 år och blir ofta bättre med åren. Tålig mot ojämnt betestryck. relativt låg avkastning till slåt-ter, men ett spätt foder som äts väl av få-ren. Kan även användas som ren betes-vall. Torra somrar går den bra till hö.

Käringtandsblandning 4 är en artrik bland-ning till hö och ensilage som passar rätt bra på de flesta jordarter vid måttlig till låg bördighet och/eller gödsling. Mycket bra hövall. relativt betestålig. Tål både mått-lig torka och översvämning. Passar bäst som 3–5 årig vall. För mer blandningar med käringtand se käringtandsbland-ningar sid 12.

På jordar med en bättre tillgång på vatten och kväve, d v s bra gräsjordar är Vall-blandning 2 för får en säker blandning till hö/ensilage plus bete. Den vitklöverrika återväxten ger ett fint tillväxtbete för lam-men. Nackdelen med blandningen är att den ofta är lite för näringskrävande för ekologisk produktion. Passar egentligen bäst med lägre djurtäthet och konventio-nell gödsling.

Slåtterängsblandning innehåller käring-tand och humlelusern som baljväxter istäl-let för vitklöver. Det är en utmärkt höbland-

ning på jordar med lite sämre tillgång på vatten eller näring. Både humlelusern och käringtand är lätta att torka till hö även vid stora baljväxtandelar i vallen. På riktigt torra, kalkrika jordar kan man använda Humlelusernblandning istället. För att få en bra självsådd av humlelusern är det dock viktigt att man inte skördar för tidigt. Det måste finnas mogna fröställningar i botten på vallen innan man slår.

Engelsk fröblandning 5 för får är en artrik bred blandning för mer näringsrika jordar. Jämfört med de tidigare blandningarna är den mer anpassad till bete än till slåtter.

Vallblandning 6 och 9 för får innehåller både käringtand och vitklöver. De är av-sedda för hö eller ensilage plus bete. Kraven på jord och gödsling ligger någon-stans mitt i mellan de första två grupper-na. De innehåller både torktåliga arter som käringtand och svartkämpar, samt arter som timotej och vitklöver, vilka går bra vid god tillgång på markfukt och nä-ring. Passar bäst vid varierande gödsling och bördighet. Breda blandningar som passar bäst vid lågt till måttligt betestryck i återväxten. Om inte vitklöverandelen blir för hög fungerar de utmärkt som hövallar.



ParterParter i dessa bestämmelser är Olssons Frö AB, Säljaren och Köparen.

tillämplighetDessa bestämmelser gäller för Säljarens samtliga leve-ranser. Avvikelse från bestämmelserna måste avtalas skriftligen för att bli gällande.

leveransLeverans sker fritt Säljarens lager i Helsingborg. Vid leverans övergår faran för godsets förstörande på Köpa-ren. Säljaren har således därefter inget ansvar för skada på godset.

FraktFrakt sker på köparens bekostnad och risk. Köparen har således att arrangera eventuell transportförsäkring. Säljaren åtar sig att på Köparens uppdrag och för den-nes räkning arrangera frakt och transportförsäkring till Köparen.

PriserSäljarens priser anges exklusive mervärdesskatt och andra avgifter. Priserna avser endast lägsta i katalog prissatta kvantiteter. Vid beställning av lägre kvantiteter prissätts dessa från fall till fall av Säljaren.

Priser angivna katalog och prislista gäller till den 1 sep-tember katalogens år. Säljaren reserverar sig dock för justeringar på grund av förändringar i leverantörspriser, nya eller höjda avgifter eller valutakursförändringar vilka tillkommit efter det att katalogen tryckts.

betalningsvillkorBetalningsvillkor är 30 dagar netto för kreditgodkända kunder. Vid utebliven betalning tillkommer dröjsmålsrän-ta med 1,5% per månad. Lagstadgad avgift för påminnel-se debiteras. Säljaren förbehåller sig rätten att stoppa vidare leveranser om betalning inte sker i rätt tid.

analys och kvalitetskravAllt utsäde leveras med krav enligt EU:s direktiv för handel med standardfrö.

leveransskyldighetVid slutförsäljning eller brist på viss vara äger Säljaren fritaga sig från leveransplikt.

Vid slutförsäljning av vara äger Säljaren dock rätt att leverera likvärdig vara. Köparen ska skriftligen underrät-tas härom så snart Säljaren befara att leverans inte kan ske. I fall av försenad leverans skall Köparen omedel-bart på Säljarens förfrågan uppge om han vill kvarbliva vid köpet med förlängd leveranstid eller frånträda det-samma.

returerVaror tages inte i retur. Skulle ex gratie så ske utgår en returavgift på 20% av Säljarens pris till Köparen.

reklamationerDet åligger Köparen att noga besiktiga levererade varor på sätt anges i Köplagen(1990:931). Anmärkningar måste – för att beaktas – vara Säljaren tillhanda inom 8 dagar från det att Köparen mottog varan. Originalembal-lage skall i förekommande fall kunna uppvisas.

Eventuell anmärkning efter sådd och plantering skall – för att beaktas – ske omgående till Säljaren efter det att felet upptäcktes.

I intet fall svarar Säljaren för fel som upptäckts eller bort upptäckas senare än ett år från det att köparen mottog varan.

säljarens ansvar för skada vid fel, brist, eller dröjsmålSäljaren ansvarar inte för fel, brist eller dröjsmål som uppkommit på grund av omständigheter över vilken inte Säljaren råder.

Säljaren ansvarar i intet fall för produktionsbortfall, ute-bliven vinst eller annan ekonomisk följdförlust.

Därutöver gäller att Säljaren i intet fall svarar för ersätt-ning för direkt eller indirekt skada med belopp som över-stiger köpeskillingen för den aktuella varan.

Vad gäller frö har Säljaren ingen ersättningsskyldighet för vara som levererats föregående kalenderår eller tidi-gare.

Säljaren äger rätt att i stället för kontant ersättning för skada lämna ersättningsleverans.

Köparen har bevisbördan för att uppkommen skada inte beror på felaktig hantering, odlingsmetod, sjukdoms- el-ler insektsangrepp eller annat förhållande utanför Sälja-rens kontroll.

tvistTvist skall lösas vid Helsingborgs Tingsrätt.

tillämplig lagSvensk lag skall tillämpas vid tolkning och tillämpning av detta avtal.

Ovanstående gäller from ��-��-0� tills vidare.

allmänna bestämmelser för leverans av varor från Olssons Frö ab



Mogatan 6, 254 64 helsingborg Tel 042-250 450 Fax 042-250 460

www.olssonsfro.se e-mail: [email protected]

olssons frö Vallfrö 2012 · Olssons Frö ab • tel 042-250 450 • e-mail [email protected] F...

Documents

Transcript of olssons frö Vallfrö 2012 · Olssons Frö ab • tel 042-250 450 • e-mail [email protected] F...