Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda kan man ha en grönfoderproducerande,

en fröproducerande, eller en insektproducerande viltåker. Ofta anlägger man åkern som en kombination av dessa.

Viltåker gynnar även viltet genom att den erbjuder skydd mot vä-der, vind och fiender/predatorer i det öppna jordbrukslandska-pet. En korrekt placerad viltåker minskar viltets bete i kommersi-ella jordbruksgrödor och i skogsmark

Placering av viltåkerPlacera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogs-kanter och läplanteringar, kring märgelgravar och vattenhål ökar ”skyddsarealen”. Det finns ingen tumregel för hur stor en viltå-ker bör vara, man kan utgå från att en liten åker är bättre än ing-en alls. Däremot är en långsmal yta att föredra fram om en rek-tangulär. Rättplacerade långsmala viltåkrar fungerar även som förflyttningsstråk i odlingslandskapet.

SåtidpunktViltåkern kan med fördel sås senare än vanliga lantbruksgrödor. Optimal groningstemperatur för de flesta arter lämpade för viltå-ker är kring 8-10C. Högre jordtemperatur ger snabbare groning och snabbare uppkomst och bättre konkurrensläge mot ogräs.

Val av grödaVälj gröda efter lokala förutsättningar och efter vilken viltart man vill gynna. Det är viktigt att känna till vilka krav på biotop t.ex fa-san eller älg har. Erfarenhet visar att viltåkrar med många olika arter fungerar mycket bra. Det bidrar på ett positivt sätt till den biologiska mångfalden. det är

Svenska jägareförbundet har utmärkt litteratur i ämnet. Lättillgänglig information finns på Jägareförbundets hemsida un-der vilt-viltvård. Utbudet av färdiga blandningar är stort utom-lands och inspiration till egna blandningar kan man enkelt häm-ta genom Internet.

Vi saluför inte färdiga blandningar utan hos oss kan du köpa ar-terna i renvara. Därmed kan du skräddarsy din egen blandning.

olssons frö

Viltåkrar 2013fOtO: PER JönSSOn

Spännande arter för viltåkerHirS (Panicum spp.)fältfåglarnas favoritgröda. Lämplig som skydd och föda åt fältfågel höst och vinter. Odlas på liknande jordar som majs. Relativt värmekrävande vid sådden, ca 15 grader, men annars lättodlad och an-språkslös. Blir drygt 1 m hög och är robust till växtsättet. Ger bra lä och skydd. Står bra även vid dåligt väder under hösten. fröna äts begärligt. Lämplig utsädes-mängd är 10–15 kg/ha i renbestånd. Bredsådd eller radsådd med 40 cms av-stånd. Obesläktad med andra nyttoväxter.

Magic Millet Mix är en blandning med olika hirs-arter som ger både skydd och föda.

Top Flush är en blandning med röd och vit hirs som mest ger föda.

JordärtSkocka (Helianthus tuberosus)En allt populärare grönsak och mycket be-gärlig viltgröda. Viltet äter både knölarna och märgen i stjälken. Erbjuder både skydd och föda åt vilt. flerårig ört som är släkt med solrosen. Upp till tre meter hög planta med lång vegetationsperiod, hinner sällan blomma. Bildar knölar som i storlek varierar från valnöt till äggstora i ändan av korta utlöpare. Jordärtskocka trivs bäst på mullhaltig sandjord. Växtplatsen bör vara varm och solig. Planteras som potatis i 10 cm djupa fåror. Radavstånd 70–85 cm, 2–3 knölar per meter. Utsädesmängd 1000–2000 kg/ha. Skall gärna gödslas och kupas. Kvarglömda knölar övervintrar och förökar sig. Kan bli ogräsaktig.

HonungSört (Phacelia tanacetifolia) Ettårig ört som är bin och humlors favorit-växt. Hög nektarproduktion och mycket lång blomningstid. Snabb tillväxt efter sådd. Lättodlad. Mörkergroende frön som måste myllas 1–2 cm vid sådd. Börjar blomma 8–10 veckor efter sådd. Sås ofta i omgångar. Lätt att blanda med andra ar-ter. Obesläktad med andra nyttoväxter. fryser bort under vintern. Utsädesmängd 12 kg/ha.

BoVete (Fagopyrum esculentum), sort HajnalkaGammal kulturväxt som namnet till trots inte alls är släkt med vete. En av de bästa växterna för att attrahera en mångfald av insekter. Mycket snabbväxande och lätt-odlad på magra, lätta, näringsfattiga jor-dar där de många andra ettåriga arter har svårt att trivas. Mycket aggressiv och kon-kurrerar bra med ogräs. Känslig för mark-packning, svårodlad på lerjord. Bra skydd för småvilt och fältfågel. Smakliga frön för fåglar.

frostkänslig. Sådd när risken för frost är

över i maj-juni. Utsädesmängd 60 kg/ha. full blomning efter 55 dagar, tröskmognad efter 75 dagar. fryser ner vid första natt-frosten. Obesläktad med andra nyttoväx-ter utom rabarber. Bra förfrukt till höstsåd-da grödor.

SolroS (Helianthus annus), sorter Tremia, SunspotMycket vacker, dekorativ högvuxen ört. favoritföda för de flesta vilda fåglar. Bra skyddsväxt för fältfågel och småvilt. Passar bäst på lite lättare, varmare jordar. tork och värmetålig. Djupt rotsystem som gör den mindre känslig för näringsbrist än vanlig spannmål. Passar bra för gödsling med stallgödsel. Kan odlas med både 40 och 70cms radavstånd. Bredsås ofta i blandningar med andra arter. Bör inte sås för tidigt. Bra konkurrensförmåga mot ogräs. Obesläktad med andra nytttoväxter.

tremia blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. Utsädesmängd ca 75 000 frön/ha. Sunspot blir 130 cm hög och används till vilt och som pryd-nadssolros. Utsädesmängd 10 kg/ha.

HamPa (Cannabis sativa), sorter USO 31, Futura 75, Felina 32Högvuxen växt, ca 3 meter, för både frö och fiberproduktion. Ettårig växt som ger bra skydd för småvilt och fågel i slättland-skapet. Mycket smakliga frön för både småfågel och fältfåglar.

nu även tillåtet att använda som viltåker. Uppmärksamma dock att det finns flera specialregler kvar kring odling och försälj-ning av hampfrö ( se nedan ). Hampan är en näringskrävande gröda som passar bäst att odla på näringsrika mull och myr-jordar. Utmärkt förfruktsvärde, genom sin goda saneringsförmåga mot ogräs och djupa rotsytem.

Aggressiv snabb tillväxt. Lättodlad vid god kvävetillgång.

Hampa är en ettårig ört och hör till nässel-familjen. Den är inte besläktad med våra vanliga odlingsväxter. Relativt köldtålig och kan odlas i hela landet. frömognad kräver dock värme. USO-31 blir ca 3 meter hög och frömognad inträffar 120–140 dagar efter sådd. Hampa sås när jorden är ordentligt varm, ca 10C i fast och fin så-bädd. Sådjup 2–3 cm. Lämplig utsädes-mängd cirka 25 kg/ha.

Specialregler kring hampa:

• Hampan får endast odlas i renbestånd

• sorten skall vara godkänd och utsädet certifierat

• arealen hampa skall redovisas separat med speciell grödkod och gårdsstöd sö-kas på denna areal

• etiketter skall skickas in till länsstyrel-sen

• utsäde finns endast i certifierade 25 kgs säckar.

• Utsäde finns endast som beställnings-vara och måste beställas senast när SAM-ansökan skickas in 10 mars.

Fodermärgkål (Brassica oleracea), sort Caledonian, finns även som betat fröKlassisk art för viltåkrar. Högvuxen, stjälk-styv kålväxt. Har en märgfylld stjälk som ger ett smakligt bete även när blötsnön och kylan förstört alla bladen. Köldtåligare än andra kålväxter. Lång utvecklingstid, 150–180 dagar för full skörd.

fodermärgkål trivs bäst på näringsrika jor-dar i god kultur, med låg förekomst av kvickrot. Mycket krävande på näring, och mycket viktigt att lyckas med ogräsbe-kämpningen. Gödslas gärna med 120–180 kg kväve per hektar. Gärna i två om-gångar. Som viltgröda är det ofta bättre att så efter 1 juni eftersom det ger mindre problem med ogräs och jordloppor. Betat utsäde bör användas vid tidig sådd, och vid upprepad odling. Lämplig utsädes-mängd 4–5 kg/ha.

Caledonian är en klumprotsresistent sort. Bra balans mellan stjälk och blad.

FoderkålVäxterVit sommarrova (Brassica Rapa), sort Barkant

gul vinterrova (Brassica Rapa), sort Green Globe

Blastrova (Brassica spp), sort Pasja Foderraps (Brassica Napus), sorter Titan, Fontan

Snabbvuxna ettåriga kålväxter. Kraftigt, bladrikt växtsätt med god ogräshämman-de förmåga. torktåliga växter med djupt rotsystem. Ger bra skydd åt småvilt och få-gel efter 6–7 veckor. Bladen tål frost ner till 8–10 grader. trivs bäst vid god tillgång på kväve. tacksamma för stallgödsel. Bra omväxlingsgrödor i växtföljder med mycket vall. Sådd helst från mitten av maj till mit-ten av juli. Lämpligt sådjup 2–3 cm. Sådden gynnas av värme och luckra jor-dar. Svag uppkomst på packade, kalla el-ler blöta jordar. OBS. känsliga för uppre-pad odling. Minst 4 år behövs mellan kål-växter i växtföljden. för mer om blandning-ar med ettåriga kålväxter se ettåriga blandningar för klövvilt och hare på sid 4 . Blandningar av flera olika kålväxter ger ofta ett intressantare bete över en längre tid för viltet.

fOtO: PER JönSSOn

Vit sommarrova, Barkant producerar både blast och en avlång rova. Högt sittan-de rova i marken som passar bra för bet-ning. 60–80 dagar till full skörd. flexibel användningstid och såtid eftersom djuren äter av både bladen och rovan. Lättodlad och tålig mot insekter och sjukdomar. fun-gerar bra vid både låg och hög näringstill-gång. Mera näring ger större rovor. Mindre näring ger mer blast. Bättre foderkvalitet än andra kålväxter vid ojämn gödsling. Sönderfrusna rovor är ett begärligt foder för hare och rådjur under vinter och tidig vår. Lämplig utsädesmängd 5–6 kg/ha.

gul vinterrova, Green Globe. Rund rova med grönt skal. Hårdare, frosttåligare ro-vor och lägre blastandel än sommarrovan. Högt sittande rova i marken som passar bra för betning. Lättodlad och tålig mot sjukdomar och ogynnsamt väder. Cirka 100–120 dagar till full skörd. Sådd från mitten av maj till mitten av juni. Växer lite långsammare och är känsligare för ogräs-konkurrens än sommarrovan. Viktigt med ogräsharvningar innan sådd. Ofta lönar det sig att harva mer och så lite senare. Passar bättre än de andra kålväxterna på näringsfattigare, torrare jordar. Bra an-passning till vegetationsperioden i Götaland och Svealands inland. Högst kvävebehov i augusti-september när mar-kens mineraliseringsförmåga är som högst. Inget sommarfoder, men ger ett bra bete från slutet av september och framåt. Hårda, vinterhärdiga rovor som ger ett bättre bete i mars-april än sommarrovan. Lämplig utsädesmäng 2–4 kg/ha.

Blastrova, Pasja är en korsning mellan fo-derrova och salladskål. Mycket blast och en liten rova. Snabb återväxtförmåga efter avbetning. Passar bäst för intensiv odling

och hårt betade viltåkrar. Kan sås till bör-jan sv september, dvs. betydligt senare än andra kålväxter. Lättodlad, bra mot ogräs. Inte samma smaklighet som de andra kål-växterna. Lämplig utsädesmängd 4–6 kg/ha.

Foderraps, Titan, Fontan. foderrapsen pro-ducerar stora upprätta blad på långa, sma-la bladstjälkar. Ger snabbt bra skydd och marktäckning.

Kan gå bra på både magra och torra jordar. Kräver dock minst 50–70 kg kväve per hektar. Känslig för packade jordar, kräver en lös lucker struktur på jorden.

Anses ofta vara den smakligaste kålväx-ten, men är känsligare än sommarrovan för ojämn gödsling.

Beräkna 70 dagar från sådd till full skörd. Sådd maj/juni för augustibete. Sådd från midsommar till mitten av juli för höst/vin-terbete. Lämplig utsädesmängd 6 kg/ha.

titan är den bästa sorten för betning. Bladrik, högavkastande sort med tunn stjälk. Snabb och kraftig återväxt efter av-betning ger möjlighet till en lång betesperi-od. Smaklig. ny nyazealändsk sort.

fontan är en dubbellåg tysk sort för bete och ensilage. Dubbellåg innebär att den har låg halt av både glukosinolater och erucasyra.

rörFlen (Phalaris Arundinacae) Rörflen är ett flerårigt högvuxet, vasslik-nande gräs som ger gott skydd åt vilt. Speciellt är det ett omtyckt vinterskydd för fasaner och rapphöns.

På grund av fröbrist utgår rörflen tyvärr ur årets sortiment.

cikoria (Cichorium Intybus), sort Puna II flerårig, högvuxen ört som blir upp mot 2 meter hög. En av de allra bästa skyddsgrö-dorna för hare och fältfågel under sensom-mar och höst. Mycket smaklig betesgröda för klövvilt och gäss. tålig mot hårt betest-ryck. Dekorativ växt i landskapet med vackra blå blommor. Insektsrik. Lång blomning från juli till slutet av september.

Högavkastande, djuprotad och torktålig. Passar bäst på djupa, näringsrika, väl-gödslade jordar.

2–3 årig växt på näringsfattiga jordar, men kan bli mycket uthållig på bördig mark. Utsädesmängd 4-5 kg/ha. för mer om blandningar med cikoria se fleråriga vilt-blandningar klövvilt och hare sid x och fler-åriga fågel och mångfaldsåkrar sid x.

getärt (Galega orientalis), sort Galeflerårig baljväxt som är tålig och långlivad. Bra växt för viltåkern genom att den inte behöver skördas årligen för att trivas. Ger både foder och skydd åt viltet. Uthållig pro-teinrik gröda med god resistens mot sjuk-domar. Getärt är en utomordentligt bra nektar och pollenväxt, i klass med ho-nungsört. Getärt har djupgående rötter och ett glest växtsätt. Passar bäst på luck-ra och väldränerade jordar. Svåretablerad eftersom fröet gror långsamt och växtsät-tet ger dålig konkurrensförmåga mot ogräs. Köldtålig, men kan utvintra pga av isbränna eller om plantorna är för dåligt etablerade och späda. Kräver rätt mycket fukt vid sådden eftersom den ofta har en stor andel hårda frön i utsädet. Sås vår- försommar på 1–2 cm sådjup. Utsädesmängd i monokultur 30 -40 kg/ha eller i blandningar med 8-12 kg/ha getärt och 10 kg timotej eller ängssvingel. Användning av bakteriekultur är att rekom-mendera..

kummin (Carum carvi), sort VolhoudenEn av de smakligaste betesväxterna för klövvilt under sen vinter och tidig vår. Startar tillväxten tidigare än andra vallväx-ter. något långsam etablering, men väl etablerad är den mycket uthållig. tål både torka och fukt. God vinterhärdighet från Götaland till norrland. Lätt att blanda med andra vallväxter. Utsädesmängd 8 kg/ha.

käringtand (Lotus Corniculatus), sort OberhaunstadterMycket smaklig för hjort, rådjur och hare under sommaren. Går bättre än klöverar-terna på lite torrare, näringsfattigare jor-dar. tålig mot värme och torka. Kan bli ut-hållig. Ympas med speciell bakteriekultur. Utsädesmängd 12 kg/ha.

fleråriga viltblandningar – klövvilt och hareAlla blandningsförslagen nedan kan sås in med 2 kg honungsört och 1–2 kg foder-raps /Vitsenap per hektar. Vill man ha mer insekter väljs alternativet med vitsenap. Vill man ha mer bete väljs alternativet med foderraps.

renbeståndOfta sår man en enda baljväxt eller cikoria i renbestånd. Baljväxterna är odlingsmäs-sigt enkla för att de inte behöver kväve-gödslas. De fixerar sitt eget kväve från luf-ten. De flesta baljväxter är utmärkta värd-växter för bin, humlor och insekter.

några exempel på utsädesmängd Rödklöver 8 kg/ha Vitklöver 4 kg/ha Käringtand 8 kg/ha Blålusern 10–12 kg/ha Cikoria 4 kg/ha

Rödklöver är lätt att så in på de flesta jor-dar. Aggressivt växtsätt som gör att den funkar bra även med mycket rotogräs på fältet. Ger ett bra viltensilage med mycket protein och vatten. Alsikeklöver liknar röd-klöver i växtsättet och är ett alternativ på jordar som är för dåligt dränerade för röd-klöver. Vitklöver kräver intensiv putsning eller högt betestryck för att fungera bra. Bra viltgröda där det finns stora hjortbe-stånd.

Slåtterängsblandning 2Rödklöver 1 kgVitklöver 1 kgHumlelusern 1 kgKäringtand 3 kgBlålusern Luzelle 1 kgKummin 1 kgPimpernell 1 kgSvartkämpar 1 kgtimotej 8 kgÄngssvingel 2 kgRörsvingel 2 kgSumma 22 kg/ha

Flerårig viltblandning 1 är en artrik, smak-lig blandning för ensilage och bete. Liknar en ren rödklövervall, men betydligt mer artrik. Högvuxen. Insektsrik. Bra skydd i landskapet. Bra förfrukt till spannmål. Passar bäst i 2–4 åriga vallar.

Flerårig viltblandning 2 är en mer lågvux-en blandning. Den passar bra för hårt be-testryck och på lite magrare jordar. Lämplig för långliggande vallar och mer ex-tensiv skötsel. Gynnas av putsning.

Slåtterängsblandning 2 liknar viltbland-ning 1, men innehåller en högre gräsan-del. Bra blandning där man vill använda ensilaget i lantbruket och återväxtbetet till viltet. God anpassning för varierande jor-dar. Artrik och insektsrik.

Käringtand och blålusern är inte lika ag-gressivt mot ogräs som rödklöver. Däremot kan de väl etablerade bilda myck-et långliggande vallar. Käringtand är rela-tivt okänslig för både pH-värde och dålig dränering, medan blålusern kräver jordar med pH-värde över 6,5.

Cikoria fungerar bäst på bördiga, näringsri-ka jordar, speciellt leror. Bra skydd för småvilt och fågel. tålig mot hård betning.

artrika viltblandningarGenom att så en blandning av flera arter uppnår man större bredd vad gäller torktå-lighet, vinterhärdighet och uthållighet på vallen.

Flerårig viltblandning 1Rödklöver 5 kg Alsikeklöver 1 kg Käringtand 1 kg Blålusern 1 kg Cikoria 1 kg Kummin 1 kg Summa 10 kg/ha

Flerårig viltblandning 2 Vitklöver 3 kg Käringtand 3 kg Kummin 2 kg Svartkämpar 2 kg Cikoria 1 kg Summa 11 kg/ha

kålväxtblanding nr 1foderraps titan 2 kgVit sommarrova, Barkant 2 kgGul vinterrova, Green Globe 1 kgBlastrova Pasja/ Oljerättika Defender 1 kgSumma 6 kg/ha

kålväxtblandning med blodklöverfoderraps titan 1 kgVit sommarrova, Barkant 1 kgGul vinterrova, Green Globe 1 kg(Oljerättika Defender 1 kg )Blodklöver 5–10 kgSumma 9–14 kg/ha

kålväxtblandning med insåddfoderraps titan 2 kgRödklöver 5 kgAlsikeklöver 1 kgBlålusern 1 kgKäringtand 1 kgCikoria 1 kgKummin 1 kgSumma 13 kg/ha

Ettåriga viltblandningar – klövvilt och hare

Kålväxtblandning nr 1. Ofta är det en för-del att blanda olika kålväxter. Man får ett intressantare viltbete och en längre utnytt-jandeperiod. Antingen kan man lägga dom i olika lager i sålådan så de sås oregelbun-

fOtO: PER JönSSOn

Såtid 15 maj-15 juni för användning juli-augustiSåtid 25 juni-15 juli för användning september-november

Oljerättika är en lättodlad, högvuxen kålväxt med vackra bleklila blommor. Blommar efter 2–3 månader. Dekorativ art som även är ett intressant viltbete för älg. Alternativ till blastrovan i blandningarna nedan.

det på fältet, eller att man blandar ihop alla fröna tillsammans innan sådd. Sommarrovan och foderrapsen kommer snabbt medan vinterrovorna och foder-märgkål kan betas långt fram på våren.

Kålväxtblandning med blodklöver. Ett an-nat vanligt odlingsproblem med kålväxter är brist på kväve. Ett sätt att komma runt problemet är att man drar ner mängden kålväxter i blandningen till hälften och is-tället blandar in 5–10 kg blodklöver per hektar. Mängden blodklöver anpassas till kvävetillgången. Blodklöver är en odlings-säker, lättsådd baljväxt som gärna betas av rådjur och hjort. Eftersom blodklövern fixerar sitt eget kväve, blir det mera kväve över till kålväxterna.

Kålväxtblandning med insådd. Liknar före-gående blandning men innehåller fleråriga baljväxter. Bra kombination av ettårigt och flerårigt viltbete. Kan ligga 3–5 år. fördel med att inte återkomma så ofta med kål-växter på samma fält.

Rådgivning och försäljning

olSSonS Frö Mogatan 6, S -254 64 Helsingborg telefon 042-250 450info@olssonsfro.se

gunnar danielsson Berghult, 360 52 KOStAtelefon, fax: 0478-502 40, mobil: 070-206 91 95stig.gunnar.danielsson@telia.com

www.olssonsfro.se

arter i renbeståndSolros 75 000 frön/hektarBovete 60 kg/hektarHirs 10–15 kg/haHampa 25 kg/haHonungsört 12 kg/ha

BlandningarAttraktiva blandningar för både fältfågel och vilda fåglar. Kan även användas för att gynna insekter och mångfald i jordbruks-landskapet. Bra skyddsgröda för småvilt och fågel. Vackert blommande under en lång period. Attraktiva blandningar för en stor mängd insekter, humlor och bin.

Kan eventuellt användas som fågelåker i EU-ansökan.

Vid sena sådder kan man även komplette-ra med 5 kg hirs per hektar.

Ettåriga fågel- och mångfaldsblandningar

Fågelåker/växtföljdsblandning Blålupin 25 kgBovete 5 kgHonungsört 5 kgOljelin 5 kgSolros 10 000 frön(Hirs 5 kg)Kan även blandas med vårvete Summa cirka 40–45 kg/ha

Fågelåker och insektsblandning Blodklöver 5 kgPerserklöver 2 kgBovete 5 kgHonungsört 5 kgOljelin 5 kgSolros 10 000 frönVitsenap Albatross 3 kgKan även blandas med vårvete Summa cirka 26–28 kg/ha

fOtO: PER JönSSOn

Artrika, ettåriga blandningar som ger bra föda och skydd åt fåglar. Vackert blom-mande under en lång period. Attraktiva blandningar för en stor mängd insekter, humlor och bin. Kan eventuellt användas som fågelåker i EU-ansökan. Vid sena sådder kan man även komplettera med 5 kg hirs per hektar.

Växtföljdsblandning är en bra omväxlings-gröda i både ekologisk och konventionell växtodling. Innehåller enbart arter som är obesläktade med andra kulturväxter som spannmål, ärter, åkerbönor, klöver, raps, potatis etc. Går bäst på inte alltför bördiga jordar. Kan sås från början av maj till bör-jan av juni. Ej övervintrande, fryser bort un-der vintern.

Fågelåker och insektsblandning innehåller en varierad blandning av spannmål, olje-växter, baljväxter och örter. God odlingssä-kerhet under de flesta förhållanden. Blodklövern kan även ge ett bra bete för klövvilt under höst och vinter.

Attraktiva blandningar för både fältfågel och vilda fåglar. Kan även användas för att gyn-na insekter och mångfald i jordbrukslandskapet. Bra skyddsgrödor för småvilt och fågel.

cikoriablandning Cikoria 4 kgVitsenap 2 kgHonungsört 2 kgSumma 8 kg/ha

Hög, insektsrik gröda som ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. Hög och tät upptill, men gles i botten, vilket ger en omtyckt miljö för fältfågel. Passar odlings-mässigt bäst på relativt bördiga, djupa jor-dar, gärna lerjordar. Vitsenap och ho-nungsört ger skydd första året innan ciko-rian hunnit komma igång. Cikorian är ock-

så ett mycket smakligt bete för klövvilt och gäss. Lång blomning från juli till septem-ber med vackert ljusblåa blommor.

rörflen Rörflen 10-15 kg/ha.

En av de bästa skyddsgrödorna för häck-ande fåglar. Kraftigt grovt gräs som ger ett bra skydd under en stor del av året. Går bra på både fuktiga och torra jordar. Långsam etablering men blir med tiden mycket tät.

tyvärr inget utsäde av rörflen i år.

fleråriga kulturer