”Öfvertygelsen om en lycklig framtid” – frivillig förening i Sverige omkring 1800, den...
-
Upload
andreas-oennerfors -
Category
Science
-
view
120 -
download
3
Transcript of ”Öfvertygelsen om en lycklig framtid” – frivillig förening i Sverige omkring 1800, den...
Öfvertygelsen om en lycklig framtid? – frivillig förening i Sverige omkring 1800, den historiska basen för
diskursiv demokrati och civilsamhället
Öfvertygelsen om en lycklig framtid? – frivillig förening i Sverige omkring 1800, den historiska basen för
diskursiv demokrati och civilsamhället
Andreas Önnerfors
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Andreas Önnerfors
Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Inskränkning av föreningsfrihetenInskränkning av föreningsfriheten
Kungörelse 26/3 1803 Ordenssällskap skall deklarera
sin existens under hot om vite eller upplösning
emot “moral, religion, samhällsordning”?
åläggs att insända uppgifter om verksamhet, i synnerhet evtl. edsförbindelser
myndigheterna skall få oinskränkt tillträde
Kungörelse 26/3 1803 Ordenssällskap skall deklarera
sin existens under hot om vite eller upplösning
emot “moral, religion, samhällsordning”?
åläggs att insända uppgifter om verksamhet, i synnerhet evtl. edsförbindelser
myndigheterna skall få oinskränkt tillträde
HuvudtesenHuvudtesen I sällskapen internaliseras genom
performativ inlärningsetik ett diskursivt kapital som består av centrala begrepp i den politiska diskursen
Utåtriktade sociala och kulturella insatser skapar ett spänningsförhållande mellan stat och frivillig / civilsamhällelig organisation
mellan 1800-1850 vandrar begreppen in i det politiska språket (“sadelpeioden”)
det diskursiva kapitalet kan mobiliseras i interaktionen mellan medborgare och stat
=> en i det sociala aktörskapet lokaliserad idéhistoria
I sällskapen internaliseras genom performativ inlärningsetik ett diskursivt kapital som består av centrala begrepp i den politiska diskursen
Utåtriktade sociala och kulturella insatser skapar ett spänningsförhållande mellan stat och frivillig / civilsamhällelig organisation
mellan 1800-1850 vandrar begreppen in i det politiska språket (“sadelpeioden”)
det diskursiva kapitalet kan mobiliseras i interaktionen mellan medborgare och stat
=> en i det sociala aktörskapet lokaliserad idéhistoria