Röbäcks källa. Foto: Ch. Strömberg

GDP Grundvattenkvalitet

- övervakning med regional och nationell samverkan

GDP koppling till VM:s ”Full koll på våra vatten”

• Enligt Full koll… ska nya delprogram implementeras 2018 och dessförinnan genomförs utredningar, pilotprojekt och vägledningsarbeten. Många kopplar till vårt nya delprogram, t ex:

- Inventering av provtagningsplatser (A1, ansvar SGU, klar dec 2018)

- Konceptuella modeller (A3, ansvar SGU, klar dec 2016)

- Vägledning grundvattenberoende ekosystem (B2, ansvar SGU, klar jun 2017)

- Övervakning i skyddade områden (A7, VM, klar 2017; B3, HaV, klar 2017)

- Hantering av data från råvattenkontrollen (A8, ansvar SGU o VM, klar 2018)

- Gruppering av grundvatten (C1, ansvar VM, klar 2017)

Dagsläget GDP grundvattenkvalitet

• Ett preliminärt programmanus/vägledning är snart klart och ligger öppet under året. Görs helt klart i slutet av 2017.

• I det slutgiltiga programmet/vägledningen kommer uppdateringar kopplade till de olika pågående arbeten inom grundvattenområdet som listats i ”Full koll på våra vatten”.

• Innan sommaren kan länen ta del av det preliminära dokumentet och fundera över hur man kan börja anpassa sin egen övervakning inför implementering (2018).

• Provtagning enligt det nya programmet kan starta 2019.

GDP Grundvattenkvalitet - bakgrund

• De två befintliga gemensamma delprogrammen Regional miljöövervakning av grundvatten påverkat av jordbruk och/eller tätort och Grundvattenkemi i Norrland utvärderades av SGU 2013/14 (SGU-rapport 2014:23)

• På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län och Länsstyrelsen i Västerbottens län utformade SGU sedan, i samverkan med länen, en strategi, Övervakning av grundvattnets kvalitet –nationell och regional samverkan (SGU-rapport 2016:03).

GDP Grundvattenkvalitet - bakgrund

• Strategin är ett stöd för utformningen av ett nytt GDP för grundvattenkvalitet i Sverige.

• I strategin framhålls vikten av att den regionala och den nationella övervakningen i så stor utsträckning som möjligt utformas och genomförs på ett likartat sätt för att resultaten ska gå att utvärderas och rapporteras gemensamt.

• Det nya programmet ska ersätta de två befintliga gemensamma delprogrammen.

Röbäcks källa. Foto: Ch. Strömberg

GDP Grundvattenkvalitet

- övervakning med regional och nationell samverkan

Programpresentation

Syfte och förväntat resultat

Undersökning och

undersökningstyper

Objekturval

GDP Grundvattenkvalitet övervakning med regional och nationell samverkan

Syfte • Förbättra kunskapen om grundvattnets kvalitet

• Skapa bättre förutsättningar för bred användning av miljöövervakningsdata

• Skapa långsiktig, kostnadseffektiv länsgemensam grundvattenövervakning

• Samordning av undersökningstyper och utvärderingsmetoder mellan berörda länsstyrelser och SGU.

GDP Grundvattenkvalitet övervakning med regional och nationell samverkan

Förväntade resultat

• Regional och nationell grundvattenövervakning utformas och genomförs på ett likartat sätt

• Resultaten kan utvärderas och rapporteras tillsammans • Möjliggöra mer tillförlitliga bedömningar av miljötillståndet • Övervakning som i möjligaste mån uppfyller

vattenförvaltningens behov av kontrollerande övervakning av grundvattenförekomster

• Bidra till bättre underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet (samt Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag)

• Beroende på syftet kan övervakningen utformas på olika sätt.

• En revidering/uppdatering av befintliga undersökningstyper för grundvatten pågår. Förslaget granskas nu av HaV.

• I förslaget till ny undersökningstyp beskrivs tre olika typer av undersökningar:

- Intensiv övervakning (färre punkter, högre provtagningsfrekvens) för att kvantifiera tillstånd och processer som ändras snabbt över tid.

- Extensiv övervakning (fler punkter, lägre provtagningsfrekvens) för att kartlägga större områden.

- Screeningövervakning (engångskaraktär). Kan ge input till ny intensiv eller extensiv övervakning.

Undersökning och undersökningstyper

Objekturval – 75/25

• 75 % av provtagningspunkterna bör vara lokaliserade i en grundvattenförekomst för att bidra till den kontrollerande övervakningen inom vattenförvaltningen. Räknas på länsnivå, kan inkludera NMÖ.

• 25 % av provtagningspunkterna kan representera övrig grundvattenövervakning, t.ex. utanför avgränsade grundvattenförekomster.

Objekturval, forts…

• Fler provpunkter och glesare i tid är att föredra framför färre provpunkter och tätare i tid.

- Grundvattenförändringar tar ofta lång tid

- Både naturlig grundvattenkvalitet och föroreningsgrad kan variera från plats till plats även inom små områden

- Bättre välja fler provtagningspunkter som inte undersöks så ofta för att få en rumslig representativitet

• Vid screeningar eller andra riktade undersökningar kan det finnas andra kriterier för val av provtagningspunkter.

Objekturval, forts…

• RMÖ ska främst bedrivas i områden där det finns risk för påverkan.

• RMÖ-stationerna ska kunna representera olika geografiska regioner och områden med olika miljöproblem och ha en någorlunda jämn fördelning av provtagningspunkter i olika miljöer.

• Befintliga RMÖ-stationer där ändamålet är att följa trender i grundvattnet i referenssyfte bör på sikt överföras till NMÖ, som redan i dag har referensövervakning som ett huvudsyfte.

Röbäcks källa. Foto: Ch. Strömberg

GDP Grundvattenkvalitet

- övervakning med regional och nationell samverkan

Basprogram och

tilläggsprogram

Parameterpaket – ramavtal

Kvalitetssäkring

Datahantering och datalagring

Utvärdering och rapportering

Samordning och samverkan

• Basprogrammet uppfyller ett antal krav som gör att resultaten kan användas till den kontrollerande övervakningen inom vattenförvaltningen och till viss del för uppföljningen av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.

• Basprogrammet bör även tas vid olika tilläggsprogram eftersom basparametrarna är ett stöd i tolkningen av övriga analyser.

• Tilläggsprogrammen är valbara. Respektive län kan komplettera basprogrammet med dessa för att övervaka olika kända påverkansmiljöer.

• Länen väljer utifrån sina behov och sina resurser.

• Tilläggsprogrammen inkluderar även viss övervakning av tillfälligare karaktär, till exempel screening.

Basprogram och tilläggsprogram

Basprogram och förslag på tilläggsprogram samt

exempel på miljöproblem

Analyser i fält

Grundvattentemperatur Kontrollerande, rekommenderad (SGU-FS 2014:1)

Konduktivitet Kontrollerande, obligatorisk (SGU-FS 2014:1)

Lukt

pH Kontrollerande, obligatorisk (SGU-FS 2014:1)

Syre Kontrollerande, obligatorisk (SGU-FS 2014:1)

Lufttemperatur samt väderlek

• Rekommendationen är att, förutom provtagning för laboratorieanalys, även göra ett antal analyser i fält.

Aktuellt ramavtal för analyser

• Avtalet gäller 2016-09-19 – 2018-09-19 med möjlighet till förlängning två gånger ett år.

• För grundvatten finns 12 olika analyspaket, vissa gemensamma med ytvatten. Dessutom kan de olika labben ha lagt in optioner.

• Basprogrammets parametrar finns både under GRV-BASPARAMETRAR och GRV-METALLER

• Nedan, liksom i andra tabeller i programmet, gråmarkeras paket som innehåller parametrar för vilka det finns riktvärden och utgångspunkt för att vända trend

GRV - BASPARAMETRAR GRV - FTALATER

GRV - METALLER GRV - FENOLÄRA

GRV – ALIFATER & BTEX PEST

GRV – PAH PEST - URVAL

GRV - TENNORGANISKA VATTEN PFAS 11

GRV - ÖVRIGT VATTEN PFAS 26

Aktuellt ramaval Parametrar med riktvärden

• I delprogrammet/vägledningen listar vi parametrar med riktvärden och i vilka program och ramavtalspaket de återfinns, t ex:

Aktuellt ramavtal Tilläggsprogram, grundpaket och förslag på tilläggspaket

Tilläggsprogram Grundpaket Förslag på tilläggspaket

Urbana områden Basparametrar Metaller, PAH, Alifater & BTEX, PEST, PFAS 11m fl

Försurning Basparametrar

Jordbruk Basparametrar Metaller, PEST, ev Mikroorganismer

Förorenade områden/ miljöfarlig verksamhet

Basparametrar Tillägg utifrån verksamhet

Olyckor Basparametrar Tillägg utifrån typ av olycka

Miljögifter Basparametrar Tillägg utifrån verksamhet

Avlopp Basparametrar Mikroorganismer, Läkemedel

Salt Basparametrar

Sulfidproblematik Basparametrar Metaller

Skogsbruk Basparametrar Metaller (sura sulfatjordar, markskador)

Deponier Basparametrar Metaller, tillägg utifrån deponimaterial ex PFAS 11/PFAS 26

Grustäkter Basparametrar Metaller? Oljor? PAH?

Gruvnäring Basparametrar Metaller

Industrier – olika verksamheter, glasbruk Basparametrar Metaller, tillägg utifrån verksamhet

Vattentäkter Basparametrar

Läkemedel Basparametrar Läkemedel

Brandövningsplatser Basparametrar PFAS 11/PFAS 26

Passiv provtagare Basparametrar Tillägg utifrån verksamhet

Återkommande screening Basparametrar Tillägg utifrån verksamhet

• Kvalitetssäkring bör ske i varje steg i övervakningen.

• Stationsinformation och dokumentation om provtagning och metodik ska följa med analysresultaten.

• Rimlighetsgranskning av resultat, helst av den som känner stationen bäst.

• Analyslaboratorierna har ett ansvar att använda de metoder som beställaren kräver.

Kvalitetssäkring

• Datat bör uppfylla kraven på miljödatainformation, d v s de krav som finns i SGUs föreskrift (SGU-FS 2014:1, 6§ Kvalitetskrav på analyser) som i sin tur kommer från tekniska direktivet.

• Data som inte uppfyller alla krav kan ändå vara användbar så länge som det finns information om kvalitén.

• Det kan också finnas kvalitetskrav för data och metadata enligt Inspiredirektivet att ta hänsyn till, SFS 2010:1770, och om ändringar i denna (SFS 2016:1192).

Kvalitetssäkring

• SGU är datavärd för miljöövervakning av grundvatten.

• Inrapportering från länen görs via Valideringstjänsten - direktlänk: http://gis-

services.metria.se/inspire/validering_hav/sidor/grundvatten/grundvatten_validering.html

- länk till mallar: http://gis-services.metria.se/inspire/validering_hav/sidor/grundvatten/grundvatten_mallar.html

• Mer information om krav på övervakningsdata finns t ex i - SGU:s föreskrifter om övervakning (SGU-FS 2014:1) - SGU:s strategi Övervakning av grundvattnets kvalitet – nationell och

regional samverkan - Undersökningstypen Övervakning av grundvattenkvalitet (utkast?)

Datahantering och datalagring

• Resultatsammanställning och enklare utvärdering görs varje år. - Ska vara lätt att plocka ut data själv för enkel årlig uppföljning. - Upp till varje län eller gemensamt för hela GDP? - Grundläggande övervakningsstatistik? Analysresultat?

• En större utvärdering görs vart 6:e år, i samband med fördjupad uppföljning av miljömålen eller i vattenförvaltningens planeringscykel.

• I de större utvärderingarna ska även NMÖ vara med. Dessa utvärderingar bör göras av SGU tillsammans med länen.

• Information om RMÖ-stationer i grundvattenförekomster, liksom statusbedömning och riskklassning ska läggas in i VISS inför rapportering till EU.

Utvärdering och rapportering

Samordning och samverkan

• SGU:s ansvarar för att anordna årliga nationella övervaknings-möten/workshops för grundvattenarbetet.

• En av projektledarna är med i VM:s operativa övervakningsledningsgrupp.

• Det finns en koordineringsgrupp med deltagare från SGU, VM, HaV (NV?) samt projektledarna för delprogrammet. - I koordineringsgruppen lyfts respektive deltagares årliga planer

för grundvattenövervakning och programupplägg för nationella möten/workshops diskuteras.

• KVARSTÅENDE FRÅGETECKEN FRÅN STRATEGIN - SGU föreslås skapa och leda en nationell styrgrupp för övervakning.