XXXXXXXXXX 1

NYHETER FRÅNSVERIGES STÖRSTA PRIVATATRÄFÖRÄDLINGSLEVERANTÖRNR 2 2016

jag trivs så bra.Jag bara gör det.

5 Drömläge och utmaning 17 Trä för klimatet 24 En berså i Linköping

Under det senaste året har byggandet tagit ordentlig fart i Sverige, en lika efterlängtad som nödvändig utveckling. Samtidigt ser vi att byggandet går för långsamt i förhåll­ande till de stora behoven. För att öka byggtakten spe­lar trä och träets möjligheter till industriellt byggande en avgörande roll. Industriellt byggande baseras på en hög grad av prefabricering som gör att vi kan bygga betydligt snabbare och mer kostnadseffektivt utan att göra avkall på vare sig kvalitet eller miljöhänsyn.

När det gäller materialet trä har vi märkt en välkommen förskjutning i diskussionen där byggbranschen går från att tala om låg energiförbrukning, täta hus och hållbara transporter till att tala mer om själva materialet och den roll det spelar. Trä är nämligen inte bara ett material som binder kol under hela sin livstid. Det är också det material som orsakar minst utsläpp vid tillverkningen. Läs mer om undersökningen bakom resultatet på sidan 17.

När vi pratar byggboom, utveckling, material och håll­barhet är det ibland lätt att glömma bort själva platsen där råvaran växer, alltså skogen. Ibland när jag tittar ut genom mitt fönster här i Bygdsiljum och ser den vid­sträckta skogen slås jag av tanken på vilket kulturarv vår skog egentligen är. Och hur många olika roller den spelar i människors liv. Den är en plats för avkoppling och upp­

levelser, men också för arbete och utveckling. De emotio­nella kopplingar vi har till träet och skogen tror jag inte vi människor har till något annat byggnadsmaterial.

Skogen har försörjt hårt arbetande människor i alla tider och dessutom förts vidare från generation till generation. Det har skapat starka band, både ekonomiska och käns­lomässiga, mellan skogsägaren och själva skogen. Efter­som vi värnar om den bygd där vi lever och verkar, både dess historia och framtid, ser vi vårt erbjudande om håll­bara och heltäckande skogstjänster som en central del i vårt arbete. På så vis kan vi hjälpa människor att fortsätt a bruka sin skog på bästa sätt. Det är också en garanti för att kommande generationer ska kunna föra arvet och kunskapen vidare. Dagny Oskarsson i Nordmaling är ett fantastiskt exempel på hur intresset för och omsorgen om skogen förts vidare i släkten. Läs om henne på sidan 20.

Som du kanske märkt har den tidning som tidigare hett e Nytt från Martinsons bytt både namn och utseende. Vi hoppas den ska inspirera, informera och ge dig nya kunskaper om både branschen och Martinsons. Berätta gärn a för oss vad du tycker.

Ha en härlig vinter!

Lars funderar

XXXXXXXXXX 3Läs mer om bygget av en modern variant av den klassiska A-framestugan på sidan 8.

Innehåll

Martinsons937 80 BygdsiljumTel 0914-207 00

info@martinsons.sewww.martinsons.se

Ansvarig utgivareLars Martinson

RedaktörCaroline Thorén, Henson

caroline.thoren@hensonpr.se

Layout Krux

Tryck Ågrenshuset

Fotograf Patrick Degerman

om inte annat anges

Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Företaget

förädlar den norrländska skogen till högkvalitativa trävaror, nyskapande komponenter och

färdiga funktionslösningar som ger mervärden och bidrar till ökad träanvändning.

Verksamheten säkrar skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk

och effektiv förädling i egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs.

I Bygdsiljum finns i dag en av Europas modernaste såglinjer.

Företaget präglas av en stark företagsanda och innovationskultur. Förutom en omfatt­

ande produktion av sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ samt

Nordens ledande producent av träbroar och stomsystem i trä.

Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien. Koncernen har i

dag cirka 440 anställda, omsätter 1,6 miljarder kronor och uppmärksammas år efter år som

en av Sveriges mest expansiva träförädlingsindustrier. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum.

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se

PÅ OMSLAGET Dagny Oskarsson har jobbat i skogen sedan hon var 17 år och älskar det.

Nyheter5 Drömläge och utmaning Just nu pågår byggnationerna av

Martinsons nya produktionsanläggning för KL-trä.

16 Bakom ratten Jesper Åkerlund, marknadschef på Martinsons

Bygg system, berättar vad affärsfokus innebär i praktiken.

Utblick7 Spikrakt uppåt Kina anses vara en av de marknader med

störst potential för svenska trävaror.

Utveckling14 Framtiden är här Med flyttbara innerväggar och flexibel desgin

växer Martinsons industrihotell tillsammans med hyresgästen.

17 Trä för klimatet En rapport från Sveriges Byggindustrier visar

att största delen av klimatpåverkan kan härledas till materialvalet.

Porträtt20 Dagnys dagar 22-åriga Dagny Oskarsson har jobbat i skogen

sedan hon var 17 år.

Projekt8 En klassikers återkomst Vid havet utanför Skellefteå har

Ulla-Karin Hedman och Jonas Lundqvist byggt en klassisk A-frame,

helt i KL-trä.

24 En berså i Linköping Kvarteret Valla Berså i Linköping förenar

miljötänk med spektakulär design.

26 Skola med höjd Morö Backeskolan i Skellefteå får en tillbyggnad

med mycket synligt trä.

XXXXXXXXXX 5

Drömläge och utmaningpå en och samma gång

Vid årsskiftet ska Martinsons nyaproduktionsanläggning för KL-trä stå klar

i västerbottniska Bygdsiljum. Men redan nu ärorderböckerna för den nya fabriken välfyllda.

NYHETER 6

Under de senaste två åren har efterfrå-gan på KL-trä ökat allt mer i takt med att kännedomen om materialet spritt sig.

– Det är givetvis ett drömläge. Tidpunk-ten för investeringen blev perfekt och det hade vi hoppats, men inte riktigt vågat tro. Utmaningen blir att få produktionen att fungera smidigt och att leverera den höga kvalitet som är vår standard, säger Olov Martinson, produktionschef på Mar-tinsons.

Under hösten byggs den nya produk-tionsanläggningen för KL-trä för fullt i Bygdsiljum. Sedan början av oktober står byggnaden tät och maskinmontaget har inletts inför produktionsstarten i december. Den nya anläggningen kommer att öka Martinsons produktionskapacitet för KL-trä med fyra gånger och göra det möjligt att tillverka skivor i våningshöjd. Och det fak-tum att orderböckerna är fulla ända fram till våren har fått Martinsons att revidera planerna på enkelskift under de första två åren. I stället inleder man med tvåskift redan i februari 2017.

– Sverige befinner sig i en byggboom där KL-trä har stor potential. Dessutom har kännedomen om materialet ökat. Det är två faktorer som gör att vi befinner oss i det här fantastiska läget, säger Daniel Wilded, produktchef för KL-trä på Martinsons.

I fem år har Daniel Wilded arbetat heltid med KL-trä på Martinsons, både som säl-jare och produktansvarig. Under den tiden har han samlat på sig stora mängder kun-skap om såväl materialet som sådant, dess potential och användningsområden, som om marknaden både i Sverige och utom-lands. Något han kommer att ha stor an-vändning av då han tar steget till en ny roll som produktchef för KL-trä. För även om Martinsons fått en drömstart med sin nya anläggning krävs hårt arbete för att fort-

sätta utveckla såväl materialets använd-ningsområden som omvärldens kunskap och kännedom om det.

– Jag ska bland annat ta reda på vad marknaden efterfrågar redan innan mark-naden vet om det, säger han.

Som produktchef kommer Daniel Wilded också att arbeta mycket med utveckling. Under det kommande året kommer Mar-tinsons att lansera fler färdiga produkter och fortsätta den påbörjade utbildnings-turnén om KL-trä på åtta orter i landet. Det digitala verktyget Proguiden utvecklas med fler byggdelar och man lanserar dessutom en ny typ av stomme.

– KL-trä gör de flesta projekt både bil-ligare och bättre, det är en självklarhet för mig efter de här åren. Min vision är att KL-trä ska bli lika självklart som stål och betong. Genom att sprida kunskap och kännedom om materialet känner jag att jag hjälper till, så är det faktiskt, säger Daniel Wilded.

Produktionen i den nya KL-träfabriken i Bygdsiljum kommer att utgöras av en mix av stommar med hög prefabriceringsgrad, där stommen är isolerad och förberedd för dragningar av el och ventilation, och stom-mar med låg prefabriceringsgrad, i prin-cip råa KL-träskivor med urtag endast för dörrar och fönster. Enligt Olov Martinson utgörs en stor del av orderstocken för den nya fabriken av erbjudandet med den låga prefabriceringsgraden.

– Kännedomen om KL-trä har vuxit. Det gör att allt fler vet hur man projekterar i materialet. På så vis växer vår roll som materialproducent och vi får möjligheten att leverera större kvantiteter, säger Olov Martinson.

korta faktaI Sverige tillverkas KL­trä av Martinsons

sedan 2003. Råvaran kommer från

gran och tall. Genom den nya fabriken,

som står klar i början av 2017, kommer

Martinsons att kunna leverera skivor

som är upp till 16 meter långa, 3

meter breda och 300 millimeter tjocka.

Tillverk ningen av KL­trä regleras ännu

inte av en generell standard, men ett

arbete pågår för att föra in produkten i

nästa revidering av Eurokod 5.

SKIVELEMENTET KL-TRÄI SVERIGE OCH VÄRLDENKL-trä (korslimmat trä) är den stan­

dardiserade svenska benämningen

och den som rekommenderas att

användas i Sverige.

CLT (cross­laminated timber) var den

ursprungliga engelska beteckningen

på produkten.

Crosslam är den standardiserade

engelska termen.

X-lam är en synonym till crosslam

och den engelska standardiserade

benämningen, som även antagits

som företagsnamn av ett antal olika

företag i olika delar av världen.

KLH (Kreuzlagenholz) är den tyska

benämningen och även namnet på

det företag som bildades som resultat

av den ursprungliga forskningen i

österrikiska Graz.

Massivträ var en tidig svensk

benämning på produkten. Den

kan dock förväxlas med exempelvis

vanligt konstruktionsvirke och bör

därför undvikas.

Källa: Tidningen Trä

FÖLJ BYGGET PÅ FACEBOOK

Spikrakt uppåt för svensk export till Kina.Sverige är en jämförelsevis liten exportör av trä till Kina. Men behovet är stort och Kina anses vara en av de marknader med störst potential för svenska trävaror. 2015 landade den svenska träexporten till Kina på 530 000 m3 och 2016 bedöms den nå över 700 000 m3. Skälen stavas ökad miljö medvetenhet, en medveten statlig sats ning på trä som byggnadsmaterial samt ökad möbelproduktion.

Det har hänt mycket på den kinesiska trämarknaden under de senaste 15 åren. 2001 blev Kina medlem i World Trade Organisation, WTO, vilket innebar att flera handelshinder med omvärlden revs. De senaste tio åren har byggandet i Kina ökat med 700 procent och virkesimporten med 1 400 procent. 2015 beslutade den kine-siske bostadsministern Chen Zhenggao dessutom att landet ska öka användningen av trä som byggnadsmaterial.

– Det är imponerande att Kina faktiskt lyckas konsumera allt trä de köper utan att marknaden brakar ihop. Ett talande exempel är Kinas import av trä från Ryss-land. Under första halvåret av 2016 ökade importen med 2 miljoner m3 mer jämfört

med samma period 2015. Bortsett från en smärre sänkning av priserna i septem-ber, är efterfrågan ändå fortsatt hög, säger Niklas Wiggh, försäljningsingenjör för såga-de trävaror på Martinsons.

Tillsammans med kollegan Kenneth Wallin, vd på Martinsons Trä, reste Niklas Wiggh i september runt bland ett antal kunder i Kina. Båda slogs de av det faktum att den kinesiska marknadens kvalitetsmedvetan-de vuxit under de senaste åren. Något som hänger ihop med att köpkraften ökat.

– Tidigare importerade Kina mycket trä som sedan gick på export. I dag är läget annorlunda. Den ökade köpkraften har fått till följd att mer trä säljs på den inhemska marknaden. Och där använder man pre-miumprodukterna medan det lite sämre virket exporteras – tvärtom mot vad många tror, förklarar Niklas Wiggh.

Sverige är en väl ansedd handelspartner i Kina. Svensk träindustri är känd för produk-ternas höga kvalitet och den höga leverans-säkerheten, något som är enormt viktigt för kunderna. I dagsläget är det mest sågade trävaror som exporteras från Sverige efter-som importen av vidareförädlat virke som KL-trä och limträ har en högre skattesats för att skydda den inhemska industrin.

– Med den kinesiska vidareförädlings-industrin har problem eftersom landet inte har någon egen tillverkningskontroll. Det finns limträfabriker i Shanghai och Dalian men få vill köpa därifrån av just det skä-let. Därför finns det ett växande intresse för limträ från Sverige och Finland som båda är kända för sin höga kvalitet, säger Niklas Wiggh.

En ökad miljömedvetenhet, en medveten satsning på trä och ett ökat intresse för trä-möbler är alltså några av drivkrafterna bak-om Kinas stora importbehov. Det finns med andra ord stor potential för Sverige och resten av världen att växa på den kinesiska marknaden. Den kinesiska staten har ock-så valt ut ett antal kinesiska regioner som får ekonomiskt stöd för att utveckla infra-strukturen och fler regioner väntar på sin tur. Detta kan också bidra till att öka träbe-hovet ytterligare.

– Sammanräknat levererar Finland och Sverige lika mycket trä till Kina på ett år som Kanada gör på en månad. Det säger en del om den enorma potential som finns. Vi på Martinsons levererar i år runt 30 000 m3 till Kina som är en av våra tre största markna-der. Mot bakgrund av efterfrågan kommer det med all säkerhet att fortsätta öka.

PROJEKT 8

På en tomt precis vid havet, några mil utanför Skellefteå, har det sedan 1959 stått en stuga av A-frame-typ. Men inte samma stuga. I somras ersattes nämligen den ursprungliga med en ny, helt i KL-trä.

– Vi valde KL-trä för att materialet passar vår estetiska idé; stramt och enkelt men ändå varmt och i samklang med naturen runt omkring. Dessutom gav det möjlig-heten att bygga snabbt, säger Ulla- Karin Hedman.

A-frames är egentligen ingen ny företeel-se. Namnet kommer från själva konstruk-tionen, som kännetecknas av ett brant sluttande tak och en triangulär form, och har funnits i större delen av världen se-dan långt tillbaka. Sitt moderna genom-brott fick den dock först i 1950-talets USA och Kanada då idén om ett enklare sommarhus blev en reell möjlighet för allt fler människor. 1955 byggde arkitekten Andre w Geller den första moderna A- framestugan på Long Island i New York och efter det började konstruktionen spri-das världen. Den hade sin storhetstid fram till 1970-talet då andra konstruktioner bör-jade vinna terräng.

A-framestugan som stått på Ulla-Karin Hedmans och hennes man Jonas Lund-qvists tomt vid havet var från storhetstiden på 1950-talet och från början var deras tanke att renovera den. Men tidens tand och havets hårda vindar hade gått hårt åt stugan och de insåg att det var lika bra att bygga en helt ny.

– Vi ville ändå på något sätt vårda det kulturarv som finns på platsen. Därför kändes det naturligt att bygga en A-frame igen. Visserligen moderniserad och upp-daterad, men ändå med samma uttryck, säger Jonas Lundqvist.

Stugan har en golvyta på 40 m2 men efter-som taket når golvet blir boendeytan något mindre. Det lilla huset rymmer ett sovrum, ett stort rum där den A-formade kortväg-gen är helt i glas och vetter mot havet samt en mindre köksdel med gasoldriven spis och kyl. Stugan rymmer också ett sovloft för två personer.

I arbetet med att rita stugan tog Jonas och Ulla-Karin hjälp av Helena Bloom på Leva husfabrik på Gotland. Hon tillförd e två taklyft på stugans långsidor för att ska-pa ståhöjd och två ingångar på samma

långsidor för ökat ljusinsläpp. – Leva husfabrik är inriktade på privat-

bostäder i KL-trä och kan mycket om både design och material. De samarbetar dess-utom med Martinsons som levererat till oss så det kändes naturligt att anlita dem, sä-ger Ulla-Karin.

När Jonas pappa byggde föregångaren fanns det ingen bilväg fram till tomten. I stället fraktades lösvirket till närmaste kaj varifrån Jonas pappa körde virket till bygg-platsen med båt.

– Det blev många vändor med båten full av virke. Jag minns att tyngden gjorde att vattnet gick upp till relingen. Men jag hade flytväst, säger Jonas och ler åt minnet.

Men tiderna förändras och i dag går det en bilväg fram till tomten där den nya A-fra-mestugan samsas med sovstug a, förråd, utedass och en bastu nere vid stranden. I maj levererade Martinsons de prefabrice-rade delarna med hål för dörrar och föns-ter och bara ett par dagar senare var stom-men rest. Eftersom Ulla-Karins och Jonas stuga inte är isolerad behöver KL-träet inte kläs invändigt med panel, något som ock-så sparade tid i byggprocessen.

klassiker i KL-trä

PROJEKT 9

Ny bild. se byggprocessen påmartinsons.se/A-FRAME

XXXXXXXXXX 10 1

XXXXXXXXXX 11

1 Taklyft ger härligt ljus och plats för förvaring. 2 Sovloft med plats för två.

3 Inne blir ute. 4 Tydlig och genomgående träkänsla.

5 Kiselbehandlad träfasad ”grånar” snyggt.

2

3

4

5

XXXXXXXXXX 12

synligt och snyggt!

KL-trä kan levereras i ytskiktsklasserna synligt, industrikvalitet och för inbyggnad. Jonas och Ulla-Karin valde den synliga ytskiktsklassen eftersom de ville ha en tydlig träkänsla i huset.

PROJEKT 13

byggfaktaA­framestugan är 8,3 meter lång och 4,8 meter bred. Bygget inleddes med att en limträbalk med måtten 90 X 180, monterades på grundplattan. Ovanpå pla­cerades en 170 mm tjock golvskiva i samma mått som husets bredd. De 120 mm tjocka väggarna skruvades därefter ihop med golvet och skapade formen av en styv triangel. Tack vare konstruktionsformen kunde hela den trekantiga gaveln glasas. Huskonstruktionen stabiliseras invändigt av en hjärtvägg på 120 mm och stugan har även ett sovloft av samma tjocklek.

Totalt användes 22 m3 KL­trä. Det ger en kolsänka på 16,5 ton och motsvarar koldioxidutsläppen från en ny bensindriven bil som kör 90 gånger mellan Ystad och Haparanda.

Till huset har cirka 850 skruvar av olika typer använts.

– KL-träet är synligt och det var också en viktig tanke med stugan. Träkänslan ska vara tydlig och genomgående och vi ville att det skulle gå fort att få allt under tak, säger Ulla-Karin.

Eftersom KL-trä är lätt i förhållande till sin höga bärkraft behövdes inget avancerat grundarbete. Stugan vilar på betongplin-tar och två bärlinor i ytterkant och skulle rent teoretiskt kunna lyftas i ett stycke från en plats till en annan. Golvet består av en KL-träskiva på 170 mm och väggarna av skivor på 120 mm. Även taket är i KL-trä men täckt av takpapp och yttertak i trä.

För Ulla-Karin och Jonas är det viktigt att stugan smälter in i den omgivande och lite karga havsmiljön. Genom att behand-la stugan med kiselbaserad impregnering kommer den att gråna med tiden och på så vis integreras bland landskapets stenar, tallar och vatten. Intrycket förstärks av att sommarboendet varken har el eller vatten.

– Det ska vara bekvämt och praktiskt men vi vill inte ha ett till permanent boende. Det här ska vara ett ställe att njuta av på sommaren. Men faktum är att KL-träet iso-lerar bra. Vi har sovit här några nätter nu på höstkanten och trots nollgradiga nätter har det inte varit särskilt kallt. Och vi har sluppit allt vad tjuvdrag heter, säger Jonas.

I arbetet med stugan har det lokala och regionala varit viktigt för Jonas och Ulla- Karin. Materialet kommer från Martinsons fabrik i Bygdsiljum i Västerbotten och plåt-detaljerna på taklyften från en lokal leve-rantör. Även hantverkarna kommer från företag i trakten

– Att kunna gynna de lokala och regi-onala företagen i trakten där vi bor känns väldigt bra, säger Ulla-Karin.

Alla inblandade har dessutom varit väl-digt positiva under hela processen. Det är inte en särskilt vanlig konstruktion, men alla har gått in med öppna sinnen och nyfi-

kenhet, verkligen gjort det fullt ut och tyckt att det varit roligt, säger Ulla-Karin.

Och reaktionerna då? Jo, de har varit posi-tiva och många har förvånats över hur en-kel stugan varit att konstruera och bygga. Det stora glaspartiet mot havet har också rönt en hel del avundsblandad förtjusning. Men en nyfiken förbipasserande suckade lite uppgivet över moderniteten och från-varon av färger och utbrast:

– Nog vare som synd att de skull bli byggd på de där vise…

Smaken är som bekant olika. Men Ulla- Karin och Jonas kunde inte vara nöjdare med platsen där det nu stått en A-frame i drygt ett halvt sekel. Om än i två varianter.

UTVECKLING 14

Synligt träminskar stressen.

Färdiga industrihotell är utvecklade för att erbjuda snabbleverans, göra det enklare och spara pengar för kunden.De färdigprojekterade byggnaderna är moduluppbyggda ochkan beställas i storlekar från 3 till 12 fack, vilket ger bygg­nader som är mellan 20 och 80 meter långa. Fri takhöjd, underkant takstolar, är 5 meter. Materialvalet och den energi snåla tillverkningen innebär en mer än halverad klimatbelastning jämfört med byggnader i andra material.

Forskning visar att byggnader i synligt trä påverkar hälsan på samma positiva sätt som att vistas i skogen. Bland annat sänks stressnivåerna och känslan av välbefinnande ökar. Uppgifterna kommer från forskaren David Fell, forskningsledare på det kana-densiska forskningsinstitutet FP Innovation.

Den konkreta hälsonyttan av att tillbringa tid i skog och mark är känd sedan länge. Men David Fells rapport ”Wood as a restorative material in healthcare environments” visar att vi mår bättre bara av att vistas i miljöer med synligt trä. Och hälsoeffekterna är syn-bara på både kort och lång sikt.

– Vad som är intressant med den här forskningen är att effekterna på hälsan går att se redan efter 40 minuter. Trä i design påverkar oss omedelbart. Annan forskning har tittat på skolbarn vid tre tillfällen under ett skolår. Den studien visade att träets posi-tiva effekter på stressindikatorer ökade över tid, säger David Fell.

Eftersom de psykologiska reaktionerna på trä och andra natur-material är universell och inte inlärd kan forskningsresultaten användas över hela världen.

– Forskningen vi gör på dessa omedvetna reaktioner på mate-rial har bäring på alla kulturer och alla byggnadsscenarior. Om vi reagerar på ett sätt på ett kontor kan vi förutse samma reaktioner på bland annat skolor, sjukhus och i hemmiljö. Vad vi behöver är mer forskning. För närvarande pågår det bara en handfull forsk-ningsprojekt inom området, säger David Fell.

VERKSTADEN Magasinet

Foto

: Åke

E:s

on L

indm

an

Ritning/Illustration: Tyréns

UTVECKLING 15

Vad är det första du tänker på när det handlar om verkstäder? Fräscha lokaler och bra arbetsmiljö? Kanske inte. Men det kan vara på god väg att ändras.

I en undersökning som Martinsons genomfört i utvecklingen av monteringsfärdiga industrihotell värderade ledare på verkstäder nämligen arbetsmiljö näst högst av alla parametrar – efter yta och takhöjd, men tydligt före faktorer som läge och hyra.

– Fastighetsägarnas kvalitetsfokus var främst kopplat till förvalt-ningsekonomin, där optimering av lokaler efter förändrade behov och underhållsbehov var särskilt viktigt, säger Erik Arvidsson, chef för Färdiga produkter hos Martinsons.

Många specifika önskemål kom också fram när Martinsons un-der våren vände sig till fastighetsägare och potentiella hyresgäster. Inte minst ville många ha möjligheten att växa med sina lokaler.

– Att på ett enkelt sätt kunna utöka sina ytor genom att flytt a eller riva innerväggar var viktigt för både fastighetsägare och hyresgäster. Många gånger handlar det ju i början om små verk-samheter med få anställda som lätt blir trångbodda när de ut-ökar personalstyrkan. Vi har löst det på ett bra sätt med flyttbara mellanväggar och en storlek på varje fack i hotellet på 154 kva-dratmeter, säger Erik Arvidsson.

Erbjudandet lanseras tidigt nästa år och riktas till fastighetsägare som vill bygga industrihotell för bland annat just serviceverkstäder, hantverks- och verkstadsföretag. Byggnaderna levereras komplett isolerade med bärande stomme i limträ och KL-trä samt färdig planlösning med innerväggar och bjälklag.

– Det gör att de går snabbt att bygga, samtidigt som vi kan erbjuda ett konkurrenskraftigt pris som dessutom överens-stämmer med slutkostnaden. Genom att undersöka marknaden kan vi också vara trygga med att det finns ett stort behov av industrihotell, förutsatt att ägarnas och hyresgästernas krav på faktorer som rätt takhöjd, portar, tillgänglighet och säkerhets-aspekter, möts.

Den strukturerade sättet att lyssna på och ha dialog med mark-naden är en del av Martinsons arbetsprocess när det handlar om färdiga produkter, som är samlingsnamnet för företagets färdig-projekterade och prissatta erbjudanden.

– Det är alltid viktigt, men särskilt när det handlar om utveck-ling. Vi lyfter in nya kunskaper i rätt skede, samtidigt som vi får en bra bedömning av marknadspotentialen. Vi utvecklar flera andra färdiga produkter parallellt och arbetar på samma sätt där. Vi kli-ver inte ut på någon marknad utan att vara väl förberedda, säger Erik Arvidsson.

Lite snack mycket verkstad.Nu lanseras framtidens industrihotell.

Magasinet Entreprenören Snickeriet HANTVERKAREN Magasinet

XXXXXXXXXX 16

16

I april tillträdde Jesper Åkerlund tjänsten som ny marknads och försäljningschef på Martinsons Byggsystem. Uppdraget att skapa ett tydligare affärsfokus omsätts nu i praktiken genom en betydligt högre när-varo på marknaden.

Jesper Åkerlund är 47 år, född och upp-vuxen i Skellefteå och sedan studietiden bosatt i Umeå där han läste statsveten-skap med fokus på internationella relatio-ner. Han kommer närmast från företaget Masonite Beams där han arbetat som marknadschef och han har även ett längre förflutet inom läkemedelsindustrin.

Martinsons Byggsystem är indelat i två affärsområden. För att skapa tydlighet och en mer fokuserad marknadsplanering har varje affärsområde en Key Account Manager, alltså en person som har ansvar för affärsområdets större konton.

– De får en viktig roll när det gäller att jobba långsiktigt med de stora kunderna, utveckla affären och hjälpa kunden vidare i affärsprocessen, förklarar Jesper Åkerlund.

Företagets säljare fokuserar i huvudsak på en hög närvaro på marknaden och ska i större utsträckning söka upp kunderna där de befinner sig.

– Vi vill både etablera samarbeten med nya kunder och samtidigt vårda och ut-veckla våra befintliga relationer. Genom att strukturera upp arbetet blir det lättare för oss att fördela resurserna och ge kun-den hjälp utifrån dennes specifika behov. Dessutom ska vi arbeta mer proaktivt för att kunna agera snabbare där vi ser potential på marknaden, säger Jesper Åkerlund.

För att underlätta möjligheterna till ett nytt arbetssätt har Martinsons också inrättat en tjänst som produktchef för KL-trä.

– Syftet med tjänsten är att möta den stora efterfrågan på KL-trä. Genom att ha

en profilerad expert på materialet ökar vi både kunskapen om hur det används, samtidigt som vi fortsätter att sprida känne-domen om KL-trä, säger Jesper Åkerlund.

Parallellt med affärsområdena och deras nya struktur pågår även uppbyggnaden av ett helt nytt kundcenter. Det ska se till att förfrågningarna fördelas till rätt person som i sin tur planerar in dem i den interna affärsprocessen. Tanken är att få flödet av förfrågningar att flyta smidigare.

– På det sättet vill vi ge snabba och kvalitetssäkrade återkopplingar till kunden och se till att rätt projekt hamnar hos rätt person direkt. Kunden får snabbare hjälp samtidigt som vi frigör tid för våra konstruk-törer och projektledare i större och mer komplexa projekt. Men jag vill understryka att vi fortsätter att ställa krav på ingenjörs-kompetens hos medarbetarna i vårt kund-center. Ett högt tekniskt kunnande är väl-digt viktigt, oavsett projektens storlek, säger Jesper Åkerlund.

”Vi skajobba näravåra kunder”

Jesper Åkerlund, ny marknads- och försäljningschef:

NYHET 16

UTVECKLING 17

En LCA-rapport från Sveriges Byggindu-strier visar att den allra största delen av en byggnads klimatpåverkan kan här-ledas till byggprocessen och material-valet räknat på en driftsfas på 50 år.

I rapporten har man gjort livscykelanalysen på det åttavåningshus med KL-trästomme som Martinsons levererat och konstruerat i kvarteret Strandparken i Sund byberg. Rap-porten är en uppföljning av en LCA-studie av ett lågenergihus i betong i kvarteret Blå Jungfrun i Stockholm.

– En lite förenklad jämförelse mellan Strandparken och Blå Jungfrun visar att klimatpåverkan från byggprocessen är läg-re för huset med trästomme. På det hela taget bekräftar och stärker rapporterna våra argument och därmed träets position på marknaden, säger Per Lundgren, miljö- och kvalitetssamordnare på Martinsons

Livscykelanalysen omfattar byggandet av huset inklusive materialframställning, byggtransporter och processer på bygg-arbetsplatsen, via energianvändning under byggnadens drift, till underhåll och slut-ligen rivning. Den visar att byggprocessen och materialvalet står för en större del än väntat av klimatpåverkan, och det gäller såväl Strandparken som Blå Jungfrun.

I projektet Strandparken kommer 78 pro-cent av klimatpåverkan under byggtiden från material och materialframställning. Transporter (6 procent), byggproduktion (8 procent) och markarbeten (8 procent), står för betydligt mindre delar än man tidi-gare trott.

– Det är intressanta slutsatser och jag tror att vi i framtiden kommer att kunna minska klimatpåverkan i byggprocess och materialtillverkning. Samtidigt gäller det att fortsätta jobba med de övriga område-na också. På Martinsons trimmar vi våra processer hela tiden genom bland annat ursprungsmärkt el, transporter drivna av biodieseln HVO och genom att ha en inte-grerad anläggning med sågverk och föräd-ling på samma plats, säger Per Lundgren.

Viktigt i sammanhanget är att rapporten inte tar med träets kolbindande effekt i beräkningarna. Trä är ju det enda helt förnybara och kolbindande byggmaterial som finns. Den miljövarudeklaration som EPD Norge publicerat visar att en m3 av Martinsons limträ binder drygt 700 kg Co2 netto. Den totala mängden trä i det hus som byggts i kvarteret Strandparken, bin-der därmed hela 1 000 ton CO2 netto.

Materialvaletavgör klimatpåverkan

78% material & materialframställning

6% transporter

8% byggproduktion

8% markarbeten

Foto: Bara Bild, Wilhelm Rejnus

XXXXXXXXXX 18

SÄKERT PÅ KEBNEKAISENu står den nya säkerhetsstugan på 2 000 meters

höjd vid toppen av Kebnekaise klar. I samarbete med

Murman Arkitekter har Martinsons konstruerat och

levererat KL­trä till säkerhetsstugan som nu är Sveri­

ges högst belägna byggnad. Den nya säkerhetsstugan

har formen av en pentagon med fem hörn och är ritad

av Murman Arkitekter. Tak och väggar lutar snett utåt

och hindrar på så sätt snön från att dreva igen. Golv,

väggar och tak är byggda i massivt KL­trä och utsidan

täcks av en överlappande panel.

42 % gran39 % tall12 % björk

Det totala virkesförrådet på produktiv

skogsmark är omkring 3,0 miljarder m3sk

varav 39 procent är tall, 42 procent gran

och 12 procent björk. Medel virkesförrådet

per hektar på produktiv skogsmark är 135

m3sk per hektar. Sedan 1920­talet har

virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med

mer än 80 procent. Källa: Skogsstyrelsen

TRÄHUSEN ÖKAR I ANTALAntalet flerbostadshus som byggs i trä har nått sin högsta nivå hittills,

visar Träbarometern, som ges ut av TMF, Trä­ och möbelföretagen.

Under 2016 års två första kvartal var orderingången 2 129 lägenheter,

samtidigt som 1 477 lägenheter levererades. Jämfört med samma period

2014, så är ökningen 46 procentenheter. Källa: woodnet.se

20142016

PLYSCRAPERSTAR TRÄ TILLNYA HÖJDER!

På senare år har intresset för att bygga på höjden i trä vuxit ordentligt. I dag finns flera exempel

på byggnader som så smått börjar konkurrera i höjd med de välbekanta skyskraporna i stål och

betong. Den hittills högsta är den 14 våningar höga Treet i norska Bergen, men mycket talar

för att rekordet snart kommer att slås. I Wien ska nämligen en 24 våningar hög byggnad kallad

Hoho Tower byggas och även i Stockholm och USA väntas fler plyscrapers snart sträcka sig mot

himlen. Men det djärvaste projektet är den 80 våningar och 300 meter höga byggnaden kallad

Tand petaren som Michael Ramage, chef för centrum för innovation inom naturliga material vid

universitetet i Cambridge, ritat och hoppas kunna göra verklighet av.

XXXXXXXXXX 19

Lägg till landfästen!I samarbete med miljökonsultföretaget Tyréns erbjuder Martinsons

konstruktionshandlingar för landfästen i betong för broar. Syftet är att

göra det ännu enklare för entreprenören som i stället för att upphandla

landfästena separat, kan inkludera dem i köpet av bron.

Till Martinsons undersökningspanel SPÅNA kan idrottsklubbar ansluta

sig och några gånger per år svara på frågor som Martinsons skickar ut till

de anslutna medlemmarna. För varje gång de deltar i en undersökning

skänker Martinsons en summa pengar till klubbens ungdomsverksamhet.

– Vi startade panelen i våras och har fått bra gensvar. Hittills har vi

genomfört en undersökning kring produktutveckling och fick hög svars­

frekvens, faktiskt långt bättre än när vi köper in undersökningar från

tredje part. SPÅNA ger oss tillgång till användarnas kunskap och behov

och ger ett viktigt perspektiv i vårt utvecklingsarbete, säger Erik Arvids­

son, chef för Färdiga produkter på Martinsons.

Anmäl dig på martinsons.se/spana

SKOGSAVDELNINGEN VÄXLAR UPP!För att skapa ett närmare samarbete med de privata skogsägarna i Västerbotten, har Martin-sons kraftigt utökat sin organisation med fyra nya virkesköpare och avverkningsledare med olika geografiska ansvarsområden. Från vänster: Anders Bergh, Vännäs/Bjurholm, Zakarias Pante, Jörn/Boliden, Pehr Bodén, Bureå/norra Lövånger, Kristoffer Stighall, Nordmaling och Kalle Forsman, avverkningsledare Umeå.

SPÅNA geross värdefullkunskap

PORTRÄTT 20

Född och uppvuxen i Långed, söder om Umeå, har Dagny Oskarsson levt med skogen hela sitt liv

och jobbat i den sedan hon var 17. Nu är hon 22 år och arbetar heltid med skogsskötsel i sin pappas företag. Och hon kan inte komma på något hon

hellre skulle vilja ägna sina dagar åt.

för dagnyär skogen självklar

Balsjö i Bjurholms kommun, en septembertisdag runt lunchtid. Skogsvägen upp mot trakten är smal och lyser grön i den allt-mer höstlika skogen. Om det inte var för de tydliga spår av mark-beredarens kedjor och ljudet från maskinen längre upp i skogen, skulle man knappt se att det gick en väg här. Efter knappt hund-r a meter öppnar sig skogen mot ett 15 hektar stort och böljande hygge där en grön markberedare rör sig i stadig takt, fram och tillbaka. Den stora maskinen stannar mitt på hygget och några ögonblick blir tystnaden påtaglig innan Dagny Oskarsson kliver ur markberedaren och ropar hej.

Dagny Oskarsson har jobbat sedan sex på morgonen. Nere vid vägen parkerade hon den stora lastbilen med släp, lossade mark-beredaren och körde upp till trakten. Gjorde en bedömning av marken och ställde in harvarna på rätt läge och inledde arbets-dagen som slutar vid tretiden då hon blir avlöst av sin kollega Sebbe.

– Det här hygget har legat orört något år sedan avverkning-en. Det är oftast bättre att låta hyggena vila något år. Då minskar mängden snytbaggar som annars riskerar att skada de nya plan-torna, säger Dagny och tittar ut över trakten.

XXXXXXXXXX 21

inga snytbaggarså långt ögat når

är skogen självklar

PORTRÄTT 22

Dagny Oskarsson kan sin sak. Hon har vuxit upp med skogen i Långed i Nordmaling. 1989 startade hennes pappa och farfar A & N Skogsservice och sedan tonåren har hon hjälpt sin pappa i skogen på lov och fritid.

– Från början följde jag med pappa i maskinen, sen fick jag börja köra själv allt längre stunder. Vi brukade tävla lite om vem som kunde köra på kortast tid. Det hände att jag vann, säger Dagny och ler.

– Och ju äldre jag blev desto mer började jag köra på lov och fri-tid. Jag har gått Holmens kurser och på gymnasiet gick jag Trans-portprogrammet, mest för att kunna ta lastbilskörkort. Att jobba i skogen har alltid varit naturligt för mig. Jag kan inte säga varför jag trivs så bra med det, jag bara gör det.

Efter gymnasiet lärde sig Dagny att skota, alltså köra fram och tra-va det avverkade virket, och sedan dess har det varit vintersysslan. Men till vintern tar hon ytterligare ett steg då hon ska lära sig att hantera de stora skördarna.

– Det är för det första en annan maskin och för det andra blir det en utmaning i att lära sig hur man ska tänka kring till exempel gall-ring, vilka träd som ska bort och inte, säger Dagny och fortsätter.

– Man blir aldrig fullärd i det här yrket. Man kan ständigt utveck-las och bli bättre, lära sig mer och nytt. Och arbetet är mer varie-rande än man kanske tror. Visst, många tycker att det tråkigaste är att sitta i markberedaren och bara köra fram och tillbaka. Men jag gillar det och vet samtidigt att arbetsuppgifterna skiftar under året.

Martinsons är en av A&N Oskarsson Skogsservices största upp-dragsgivare. Dagens skogsvård har som mål att vara så skonsam mot naturen som möjligt och enligt Dagny märks omsorgen hos bolaget som har tydliga riktlinjer för hur skogsbruket ska skötas av entreprenörerna. Tidigare i år bjöd Martinsons dessutom in A & N Skogsservice till ett möte med samtliga virkesköpare för att gå igenom de olika trakternas förutsättningar.

XXXXXXXXXX 23

– Det var enormt bra och nyttigt. Vi fick en överblick av de olika områdenas problem och möjligheter. De gör det lättare att göra ett bra jobb eftersom vi redan innan har kunskap om förutsättningar-na, säger Dagny och berättar att de som entreprenörer också har som mål att bedriva ett kvalitativt och miljömedvetet skogsbruk.

– Vi har de miljöcertifikat som krävs och jobbar mycket med planering för att få rätt maskin på rätt ställe; mindre maskiner vid exempelvis gallring och större vid avverkning. Vi jobbar med kavel-broar vid vattendrag eller gör egna broar av spillvirke där det krävs, allt för att skona dikeskanter och vattendrag, förklarar Dagny.

Många markägare är också intresserade av vad som händer i deras skog och Dagny berättar att hon ibland får besök ute på trakten.

– De som är extra intresserade av vad som sker på deras mark kommer och hälsar på. Det är trevligt. Men en gång var det en markägare som kom ut tre, fyra gånger per dag och ville prata och provsitta i markberedaren. Då blev det lite mycket, säger Dagny och ler lite överseende.

Men några övertända markägare får inte Dagny att älska sitt jobb mindre. När tjälen går i jorden om någon månad är det dags att anta utmaningen med skördarna och i framtiden är hon inte främ-mande för att ta över företaget efter sin pappa.

– Vi får se, men det är absolut en möjlighet. Min lillebror Rag-nar är också väldigt intresserad så kanske gör vi det tillsammans. Framtiden känns som sagt spännande.

Dagny klättrar upp i markberedaren och tystnaden bryts när den startar. Nu återstår tre timmar på skiftet. För den här dagen.

Vid Johannesborgsparken i Linköping byggs stadens första flerbostadshus i KL-trä, Valla Berså. Och precis som namnet antyder liknar huset till sin runda form en berså, med en öppning mot parken. Martinsons står för leve-ransen av KL-trä till det spektakulära bygget som är genomsyrat av en hållbarhetstanke ner på detaljnivå.

När Valla Bersås hyresgäster flyttar in under senhösten 2017 är de inte de första som bor vid det som i dag kallas Johannesborgsparken. Arkeologiska utgrävningar av en stenåldersbo-sättning på platsen visar att människor bodde här redan för 5 000 år sedan. Det måste med andra ord ha varit ett tämligen bra ställe att bo på. Ett faktum som byggherren Peter Lindstén vill ta till nya höjder både vad gäller utseende och miljömässig hållbarhet.

– Det började för 20 år sedan, tankar na om vart vi egentligen är på väg när det gäller jordens resurser och miljön. Vi måste alla dra vårt strå till stacke n och den tanken genomsyrar mitt liv både privat och yrkesmässigt, säger han.

Att huset skulle byggas i KL-trä stod snabbt klart för Peter Lindstén. Kollegan Boss e Jo-hansson, tidigare vd för Stångebro Bygg, hade under flera år talat sig varm för materialet och då Peter Lindsténs barn gick i en skola byggd av KL-trä fick han uppleva det på nära håll.

– Jag tror på att bygga i trä. Det äter koldiox-id och alla som bott i ett trähus vet hur bra man mår av det eftersom det absorberar fukt och ger ett skönt inomhus klimat. Hållbarhetstan-ken genomsyrar även valet av andra material i

huset så det här blir faktiskt det mest hållbara projekt jag jobbat med, säger han.

Och att hållbarheten är en ledstjärna råder det inget tvivel om. Ett hus av Valla Bersås stor-lek, i trä, binder 2 000 ton koldioxid, vilket mot-svarar eluppvärmningen per år för 800 villor. Husets energi tas från solceller på taket och från tio borrhål, 230 meter djupa. Rökfrihet rå-der inomhus och på gården och de boende får tillgång till både elcykel- och bilpool.

För Martinsons, som också har hållbarhets-tanken ständigt närvarande, passar projektet som hand i handske.

– Det känns självklart, men ändå väldigt glädjande att man valt KL-trä till ett hus med en så tydlig miljöprägel. Valla Berså är också ett fint exempel på materialets möjligheter och jag hoppas att det fungerar som en dörröppnare för mer fantasifulla konstruktioner, säger Johan Königsson, projektledare på Martinsons.

Eftersom Valla Berså är rund till formen har konstruktörerna fått tänka till lite extra efter-som KL-träelementen till sin natur är raka och alla innerväggar givetvis måste vara vinkelräta. Det löstes genom att helt enkelt hänga på den runda ytterfasaden, klädd med stående panel, på stommen.

– KL-träelementens knutpunkter blir lite speciella, men det har varit både spännan-de och intressant att lösa det, säger Johan Königsson.

Till Valla Berså har Martinsons levererat KL-träelement med lägre prefabriceringsgrad,

PROJEKT 24

alltså oisolerade stommar utan urtag och drag-ningar för el- och avlopp. Johan Königsson för-klarar att graden av prefabriceringen styrs av vad kunden har mest nytta av i det aktuella fallet.

– Givetvis är det praktiskt att ha en stomme som är i princip helt färdig när den levereras. Men i fallet med Valla Berså var kunden mer betjänt av en stomme där de själva sköter drag-ningar och isolering, säger han.

Valla Berså kommer att hamna nära nollvär-det i standarden för energihus. Att få huset klassat som passivhus var däremot inte möjligt på grund av den stora fasad ytan. Men Peter Lindstén är ändå nöjd med resultatet.

– När man jobbar med hållbarhet ner i minsta detalj måste man vara beredd på vissa kompromisser. Vi ville till exempel isolera med ett naturligt material, men det blev inte bra ur brandsäkerhetssynpunkt så vi fick ta mineral-ull i stället. Det är så ibland, säger han.

Att Valla Berså har en rund form har inte bara att göra med arkitektens lust att ta ut svängar-na. En förutsättning för att få bygga var näm-ligen att huset skulle smälta in väl i Johannes-borgsparken som gränsar till en kyrkogård där man vill bibehålla både lugnet och miljön.

– Winell & Jern Arkitekter skapade en bygg-nad som liksom sluter sig om sig själv. Inner-gården blir skyddad och öppnar sig ändå mot parken. Och eftersom huset inte har balkonger ut mot kyrkogården så behöver ingen känna sig uttittad när man besöker den, säger Peter Lindstén.

Spektakulär hållbarhet i KL-trä

Valla Berså kommer att ligga i korsningen Malmslättsvägen

–Videgatan i Linköping. Huset innehåller 69 hyresrätter

fördelade på 25 lägenheter på ett rok, 27 på 2 rok och

17 på 3 rok. I husets bottenvåning finns lokaler för butiks-

och caféverksamhet. Byggnationerna inleddes våren 2016

och huset beräknas stå inflyttningsklart senhösten 2017.

Valla Berså är ritat av Winell & Jern Arkitekter och byggs

av Åhlin & Ekeroth. Byggherre är Lindsténs fastigheter.

Martinsons leveranser omfattar cirka 1 450 m3 KL-trä och

3 800 m2 regelvägg. Foto

: Pet

er H

olge

rsso

n

Illus

trat

ion:

Win

ell &

Jer

n ar

kite

kter

PROJEKT 26

GSPublisherVersion 138.24.24.30

SKALA NUMMER BET

DATUM ANSVARIG

UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE

2016-04-21 MATS JAKOBSSON

15272 J. JAKOBSSON

KV SNÖBOLLEN 1

BYGGLOVHANDLING

BET ÄNDRING AVSER DATUM Sign.

A

M

K

E

V

SK

/ A1

FASAD MOT SYDOST, NORDOST (HUS 003)ÖVERSIKT

MORÖ BACKE SKOLA F-9ÄNDRING OCH TILLBYGGNAD

1:100 A-40.3-301

ARKITEKT

MAF ARKITEKTKONTOR AB TEL 0920-24 77 77

WSP SAMHÄLLSBYGGNAD TEL 010-722 50 00

WSP BYGGPROJEKTERING TEL 010-722 50 00

ELTEKNIK I SKELLEFTEÅ AB TEL 010-130 82 60

VVS-KONSULTERNA SKELLEFTEÅ TEL 0910-71 55 50

KAINU-ISBERG KÖK AB TEL 090-18 04 35

ORIENTERINGSPLAN

HUS 002

HUS 001

HUS 003

Y1 Y2 Y3 Y5 Y6 Y7 Y8 Y10 Y11Y4 Y9

3 600 7 200 7 200 7 200 6 000 6 000 6 000 7 200 7 200 10 800

4

3 3 3

5

3

53

2

5

5

5

5

5

5

5

6

6

8

8

9

9

3

5

6

6 6 4

X13 X12 X11 X10 X9 X8 X7 X6 X5 X4 X3 X2 X1

8 400 4 800 5 400 5 400 5 400 5 400 5 400 5 400 5 400 5 400 4 800 8 400

4

3

3

3

3

55

5

4

5

5

5

5

55

2 2

6

8

8 8 8

66 6

86

SKALA 1:100

0 1 2 5 10METER

J. JAKOBSSON

A11

FASAD MOT SYDOST

FASAD MOT NORDOST

xx

FÖRKLARINGAR ANGER FASADMATERIAL ENLIGT LITTERA NEDAN

FASADBESKRIVNING

1. BEFINTLIG YTTERVÄGG PANEL OCH PLÅT, OMMÅLAS, KULÖR: VARMGRÅ S 6005-Y20R

2. STÅENDE LIMTRÄPANEL BREDD 300 MM, KULÖR: VARMGRÅ S 6005-Y20R

3. STÅENDE LIMTRÄPANEL BREDD 300 MM, KULÖR: MÖRKGRÅ S7005-Y20R

4. STÅENDE LIMTRÄPANEL BREDD 200 MM, KULÖR: JOTUN TREBITT OLJELASYR 9064 (NATURLIGT TRÄ)

5. STÅENDE BANDTÄCKNING/PLÅTBESLAGNING AV PLAN PLÅT, KULÖR: SVART

6. TRÄPELARE OCH BALKAR, KULÖR: JOTUN TREBITT OLJELASYR 9064 (NATURLIGT TRÄ)

7. BEFINTLIG TEGELBRÖSTNING, KULÖR: GUL

8. TAKPAPP, KULÖR: SVART

9. TAKAVVATTNING, KULÖR: SVART

10. FÖNSTER OCH SMYGBRÄDA, KULÖR: SVART

11. DÖRRAR, KULÖR: SVART

12. DÖRR, KULÖR: VARMGRÅ S 6005-Y20R

13. FÖNSTER OMMÅLAS, KULÖR: SVART

14. DÖRRAR OMMÅLAS, KULÖR: SVART

A ALLMÄN REVIDERING 20161010 PSM

A

I stadsdelen Morö Backe i Skellefteå byggs just nu ett helt nytt högstadium – i KL-trä och limträ. Den byggs i anslut-ning till den befintliga skolbyggnaden och kommer att utgöras av en stor andel synligt trä.

– Trä svarade upp mot de krav vi har på bland annat hållbarhet, energi effektivitet och kvalitet. I enlighet med kommunens träbyggnadsstrategi överväger vi alltid trä. Den här gången var det helt klart det bästa valet, säger Emma Sundelin, projektchef på Skellefteå kommun.

Lagom till skolstarten i augusti 2018 kommer Morö Backeskolans högstadium att stå klart. Det kommer att omfatta klass- rum för sjuan, åttan och nian, idrottshall, skolbibliotek, kök och två matsalar för sko-lans totalt 700 elever. I byggnadens mitt kommer en öppen aula med scen att pla-ceras. Det blir en plats för både spontant umgänge, men också för uppträdanden och samlingar. Där kommer byggnaden att

Högstadium med högt i tak

vara öppen upp till taknocken, vilket ger byggnaden en speciell känsla.

– Det är smått fantastiskt att vi får göra det här. Träet kommer dessutom att vara synligt så det blir en både funktionell och vacker byggnad, säger Göran Wahlberg, försäljningsingenjör på Martinsons.

Skellefteås träbyggnadsstrategi har som mål att utveckla och pröva olika koncept inom stadsförnyelse och byggande som bidrar till en ekonomiskt, socialt och eko-logiskt hållbar utveckling. Med sin historia av träbyggande och en stark träindustri har man beslutat att trä alltid ska finnas med som ett alternativ i besluten om nya offent-liga byggnader.

– Fördelen med trä är också att många delar kan prefabriceras. Det gör själva bygg andet smidigt och effektivt. I fallet med Morö Backeskolan har vi en hög prefabriceringsgrad som vi tror kommer att underlätta byggandet på många sätt, särskilt som det nya högstadiet byggs i

direkt anslutning till en befintlig skola med många barn, säger Emma Sundelin.

Den nya skolbyggnaden är ritad av MAF arkitekter och Peab är totalentreprenör. Att alla har jobbat tillsammans från ett väldigt tidigt skede är något som Emma Sundelin menar har gjort arbetet med skolan ännu mer intressant.

– Genom att ha alla inblandade på sam-ma ställen har vi kunnat samla ihop oss och föra givande och spännande diskus-sioner. Det har gett en bra överblick och utrymme att hitta de bästa lösningarna. Resultatet känns väldigt bra, säger Emma Sundelin.

Under hösten pågår grundläggnings-arbetet och i januari inleds montaget av limträ stommen följt av ytterväggarna under våren. När skolan är tät kommer de invän-diga arbetena att pågå under ungefär ett års tid.

– Det känns spännande att få vara med i byggandet av en skola som är både funk-tionell och snygg. Gott inomhusklimat och energieffektivitet är också viktiga parame-trar, både för skolan som sådan och för kli-matet. Nu håller vi tummarna för att allt går enligt plan, säger Emma Sundelin.

Till ytan är skolan 4 400 m2 i två våningsplan. Den

byggs med stomme i limträ, KL­trä, fackverk i trä och

med mellanbjälklag av betong. Skolans fasad kommer

att kläs med trä. Det nya högstadiet rymmer 200 av

skolans totalt 700 elever från årskurs F till nian.

I augusti 2018 beräknas skolan stå klar.

byggfakta

Ritn

ing:

MA

F A

rkite

ktko

ntor

PROJEKT 27

Norska skolor i träig framkantI Norge har man på senare år byggt alltfler skolor i trä. Skälet stavas tradition, men också det faktum att de norska myndighe-terna för ett tiotal år sedan började arbeta mer aktivt för att öka användningen av trä i byggprojekt.

Nord-Österdal skola i norska Tynset är exempel på en skol a i trä som fått mycket uppmärksamhet för både design och materialval. 2014 utsågs den till Årets Träbyggnad i Norge med motiveringen att skolan är en förebild för framtida skolprojekt eftersom trä använts på så många olika sätt i projektet, både konstruktionsmässigt samt in- och utvändigt.

Martinsons stod för tillverkning och leverans av pelare, balkar och skivor i KL-trä till Nord-Österdals skola och har också levere-rat material till ett flertal andra skolor i Norge. Åsveienskolan och förskolan Öya barnehage i Trondheim är två exempel från 2015.

”det känns spännandeatt få vara med

i byggandet av en skolasom är både

funktionell och snygg.”

Foto: SYNLIG.NO

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se

Avsändaradress: 21 grams AB, Box 43, 121 25 Stockholm

Sveriges tuffasteträkramaresöker vinnare.

KONSTRUKTÖRERPROJEKTERINGSINGENJÖRERTEKNISK CHEFPROJEKTLEDAREmartinsons.se/ledigajobb

På Martinsons hamnar du mitt i en byggrevolution. Omvärldens växande

kunskap om träets fördelar när det gäller klimat och konstruktion gör att vi

fortsätter plocka marknadsandelar. För att vara Sveriges mest nytänkande

träförädlare även i framtiden behöver vi hela tiden förstärka vårt team med

drivna och utvecklingsvilliga människor. Som du.

Du kommer till ett företag där nya idéer välkomnas. Och det menar vi

faktiskt. Det är ju så vi utvecklas. Vi tror på den trevliga sortens tävlings-

instinkt som handlar om noggrannhet och en ärlig vilja att skapa goda

relationer och affärer.

Som företag är vi rätt norrländska. På ett bra sätt. Och vi riktar ständigt

blicken utåt, på jakt efter nya marknader att erövra och upptäcka.

Välkommen att göra det med oss.