FO

TO

: F

RA

NK

JU

LIN

Sveriges första LOU app – Lagen om offentlig upphandling direkt till din mobil!

Ladda ner appen och läs mer om hur vi kan effektivisera och skapa tillväxt i din offentliga affär på www.magnusjosephson.se

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

November 2011Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus

Generations växling”Nästa år kommer det fi nnas fl er 65-åringar än 18-åringar”

Kompetens utvecklingBli mer effektiv och lönsam genom en exekutiv utbildning

Offentlig upphandling Färdtjänsts senaste upphandling ett stort steg framåt

Christina Forsbergs grundinställning är att alla som får förut sättningar kan prestera mer genom delaktighet.

4TIPS

Nr. 1

EFFEKTIVISERING AV OFFENTLIG SEKTOR

HÅLLBAR TILLVÄXT MED IT I VÄLFÄRDENS TJÄNST

2 · NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Anna-Karin Hatt (C)It- och energiminister

UTMANINGAR

E-tjänsterna är till för medborgarna

Den mål sätt ning som slås fast i ”It i människans tjänst - en digi-tal agenda för Sverige” är att Sverige ska vara

bäst i världen på att använda digital iseringens möjlig heter. Det är ett ambitiöst mål som kommer att kräva det bästa av de fl esta.

En välfungerande e-förvaltning är en viktig och naturlig del i den digitala agendan. E-förvaltnings-arbetet lägger grunden för en långsiktig ekonomisk utveckling, där service till medborgare och företag står i fokus. Om Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen är en modern, effektiv och enkel förvaltning ett absolut krav. Med bra och användarvänliga e-tjänster fl yttar vi makten närmare medborgarna.

Bygga bort krångelVi har nu en unik möjlighet att bygga bort krångel och se

till så att Sverige blir världens enklaste land att starta och driva företag i. Ett land där en enkel förvaltning är en naturlig del av näringspolitiken. Där off entliga e-tjänster blir en tillväxtmarknad med exportmöjligheter. Och där vi har höga krav på att värna den enskildes integritet, och den en-skildes rätt att avgöra hur den personliga informationen får

användas. Enklare och eff ektivare har präglat, och fortsätter prägla, e-förvaltningsarbetet i Sverige. Och vi har många viktiga upp-gifter att lösa för att nå det målet.

Regeringen ko ordinerar de e-förvaltningsprojekt som drivs i svensk statsförvaltning. De har tagit fram ett antal indikatorer som mäter eff ekterna på förvalt-ningen, företag och privatperso-ner. Och de visar att vi kommit långt på vissa områden, men att vi på andra har en hel del kvar. 73 procent av våra myndighe-ter erbjuder e-tjänst er i sin kon-takt med företag och medbor-gare, men det är bara 15 procent som har en helt automat iserad ärendehantering i den inre verk-samheten. Det säger sig självt, att med så låga tal fi nns det en hel del kvar att göra innan vi har nått den enkla och eff ektiva förvalt-ning som vi vill ha.

Innovativ utvecklingRegeringens fyra utvecklings-myndigheter ska ansvara för

utvecklingen inom var sin sektor med utgångspunkt från människors livssituationer. Deras uppgift är att fungera som de hängrännor vi så väl behöver i e-förvaltningen och driva på den innovativa utvecklingen av e-tjänster, som ofta spänner över fl era sektorer i samhället. De fyra

utvecklingsmyndigheterna - Skatteverket, Transport-styrelsen, Bolagsverket och Lantmäteriet - har nyligen lämnat sin allra första del-rapport till regeringen.

Hållbar tillväxtI mitt arbete pri-oriterar jag initiativ

som sporrar till förändring och till innovation. Nu går vi in i den tredje genera-tionens e-förvaltning, så kallad OpenGov, där vi har ett bredare perspektiv och där vi placerar den enskilda människan, användaren och innova-tionerna i fokus. Där vi sätter enkelhet, till-växt och innovations- förmåga i centrum. Med den självklara ledstjärnan att e-tjänsterna i första hand ska lösa medborgarnas, inte myndig-heternas, behov.

Nu är det dags för e-förvalt-ningsarbetet att ta sitt nästa viktiga steg: att på allvar sätta it i välfärdens tjänst. Gör vi det kom-mer Sverige i fortsättningen att ligga i framkant som it-nation. Men vi kommer också kunna stär-ka Sverige som land att bo och dri-va företag i, och dra full nytta av it:s möjligheter att bidra till håll-bar tillväxt och trygg välfärd för människor i hela vårt land.

”Vi räknar med ett högre resande 2012 och vi behöver alltså inte gå till politikerna och begära mer pengar eller genom-föra besparingar.”

PeterNorlingTrafi kchef vidFärdtjänsteni Göteborg

VI REKOMMENDERAR

SIDA 12

Effektivare beslut 05Samla alla delar under samma tak och hitta en BIBI-lösning som stödjer detta.

Chefsutbildning 10Öka marknadsanpassningen genomexekutivutbildningar.

Vi får våra läsare att lyckas!

EFFEKTIVISERING AV OFFENTLIG SEKTOR NR 1, 2011

Produktionsledare: Martin BjöringeAffärsutvecklare: Selma PetterssonLayout: Madeleine Svensson

Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Filip RidelbergTel: 031-787 67 00E-post: fi lip.ridelberg@mediaplanet.com

Distribution: Svenska Dagbladet, November 2011 Tryckeri: V-TabRepro: Bert LindevallKorrektur: Christian Malmgren

Mediaplanet kontaktinformation:Tel: 08-510 053 00Fax: 08-510 053 99E-post: synpunkter@mediaplanet.com

Vid förfrågningar kontakta:Selma Pettersson

Citera oss gärna, men ange källan.

Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom

intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Elektronisk handel blir allt vanligare i off entlig sektor. Kommuner,

landsting/regioner och statliga myndigheter inför e-handel i syfte

att skapa ökad eff ektivitet och för att synliggöra avtalen bättre för

god avtalstrohet och prismedvetenhet. Det innebär att beställnin-

gar sänds elektroniskt, vilka sedan fakturorna kan stämmas av mot

på ett eff ektivt sätt. En öppen standard för meddelandeutväxlingen

fi nns och rekommenderas under begreppet Single Face To

Industry(SFTI). Med även elektronisk upphandling blir hela

inköps kedjan elektronisk. Ta del av vad e-handel innebär på ett

seminarium på Kvalitetsmässan den 17 november.

Kvalitetsmässan, den 17 november kl 10.10-11.30

där Kungsbacka kommun och Region Skåne berättar

om sitt införande av e-handel liksom statens satsning på

e-handel presenteras.

Ytterligare ett tillfälle att ta del av erfarenheter och

vinster med en elektronisk inköpskedja fi nns vid en

God exempeldag den 22 november i Stockholm, där

också företrädare för olika kommuner, landsting och

stats förvaltning delger sina erfarenheter. För mer information om både

e-handel, SFTI och de olika

aktiviteterna, se www.sfti.seVälkomna!

För några veckor sed an fattade regeringen beslut om ”It i männ iskans tjänst – en digital agenda för Sverige”.

FOTO

: HE

NR

IK H

AN

SS

ON

Vi kan hjälpa dig! Vi hjälper både offentlig och privat sektor att effektivisera sin

inköpsprocess med våra webbaserade lösningar. Kontakta oss på 031-360 60 00 så berättar vi mer. www.mercell.se

Behöver du?

Fler anbud

Kvalitetssäkra dina upphandlingar

Konkurrensutsätta dina inköpSpara tid

Internationella kunder

Starka kunder

Förenklad inköpsprocessElektroniska anbud

Ett webbaserat upphandlingssystem

Bättre avtalstrohetRätt kanal till rätt målgrupp

Effektivisera din inköpsavdelning

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och E-delegationen är eniga om att svaren på frågorna ovan har kopplingar till nyttjande av modern informationsteknik (it). Vi manar nu till en gemensam kraftsamling inom offentlig sektor för att ta till vara teknikens potential.

Vi ser att ett bättre it-baserat informationsutbyte leder till förbättringar inom allt från vård och omsorg, till skola och företagande. Dessutom ökar förutsättningarna för en utvecklad demokrati, minskad energiförbrukning och innovationer. Lägg därtill möjligheten att minska byråkrati och risken för fel.

Vi menar att offentlig sektor gemensamt och på allvar måste ställa sig frågan hur bättre informationsutbyte och användning av it kan bidra till förbättrin-gar för privatpersoner och företag. I offentlig sektor finns många exempel på nytänkande men det finns ännu mycket mer att göra. Det är också tydligt att små kommuner har svårare att hänga med i utvecklingen.

Samhällsuppdraget till kommuner, landsting och regioner är i grunden lika och starkt sammankopplade. Verksamheten som bedrivs är även ofta integrerad med statliga myndigheter och andra organisationer. Därför finns behov av att samverka kring utvecklingen av ett gemensamt e samhälle. Det dubbelarbete som förekommer när kommuner, landsting, regioner och myndigheter utvecklar och upphandlar lösningar kan undvikas genom förbättrad styrning och samordning.

Våra gemensamma målsättningar som framgår i SKL:s Strategi för eSamhället och E delegationens betänkande är: < Enklare vardag för privatpersoner och företag.< Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och

delaktighet.< Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.

Hur vill du sköta dina offentliga ärenden rörande ansökningar, tillstånd, kallelser och annat? Vill du ha tillgång till den informa-tion som den offentliga sektorn har om dig? Hur ska offentlig sektor bli både effektivare och kunna erbjuda högre kvalitet?

Enklare, smartare och effektivare i e-samhället

Annika Bränström, Ordf. E-delegationenHåkan Sörman, Vd Sveriges Kommuner och Landsting

4 · NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

NYHETER

– Det är helt avgörande för oss att jobba interaktivt i användar-vänliga system.

Det menar Johan Almesjö som är Förbundsdirektör för Kommunal-förbundet Inköp Gävleborg. De samordnar alla upphandlingar i tio olika kommuner till ett värde av 2,3 miljarder varje år. Till det kan man lägga ytterligare en miljard som kommer från andra kunder, främst kommunala bolag.

Omöjligt att göra felFör att eff ektivisera processerna har man elektroniskt stöd. Efter-som deras många leverantörer och kunder befi nner sig spridda över en stor geografi sk yta fi nns det stora administrativa vinster att göra när alla tittar på samma data i samma miljö.

Samma system används vid analys och upphandling. Johan Almesjö menar att man lättare kan se hur väl avtalen används på det sättet eftersom man mäter avvikelser mellan avtalen och köpen dagligen.

– Vi matchar avtalet mot systemet på ett sätt som gör att det skall vara omöjligt att göra fel. Vill vi exempelvis köpa spadar så söker systemet på produkt snarare än leverantör för att få fram det bästa priset enligt våra för programmerade önskemål.

Sedan är det klart att man gör ännu fl er stora vinster med de elektroniska stödsystemen. Vi behöver exempel vis inte längre ha stora arkiv på olika platser.

Lätt att lämna anbudDet är en låg siff ra menar vissa. Men Johan Almesjö tillbaka visar den kritiken. Att det mesta går på elektronisk väg är inte slut syftet. I stället handlar det om att se till att så många konkurrerande bolag som möjligt skall välja deras avtal. Därför är viktigt att ha ett system som är så användar vänligt som möjligt. Så att det helt enkelt inte går att göra fel. Att lämna ett an-bud skall vara lika lätt som att bo-ka en resa online på SJ.

– Alla som vill vara med och tävla om kontrakten utan att behöva

vandra runt i en tung byråkratisk sörja. Men i slutändan handlar det faktiskt om att alla skall kunna komma in med ett anbud vare sig det sker elektroniskt, att någon har fattat gåspennan eller att man skickar en brevduva.

Frågan hur man använder skattebetalarnas pengar på bästa sätt kommer också upp. Johan Almesjö svarar att det åter igen handlar om konkurrens; att göra det möjligt för små och medel-stora företag att vara med och konkurrera – så att man stimulerar sysselsättning och tillväxt.

– Vi måste se till att det fi nns hög konkurrens om kontrakten. Men också att vi inte viker en tum från de tecknade avtalen. Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att vår region konkurrensutsätter mest av alla i hela landet.

AnvändarvänlighetJohan Almesjö avslutar med att ännu en gång understryka vikten av ett system som är lätt att använda både för upphandlare och entreprenörer.

– Det börjar bli bättre på den fronten men det är en lång väg kvar. Vi kan inte ha en situation där vi måste köra långa utbildningar för att förstå systemen. Med dagens rörlighet på arbets-marknaden har vi inte råd att läg-ga stora resurser varje gång någon ny skall använda systemet. Det är helt enkelt omodernt.

KONKURRENSEN ÄR ETT VIKTIGT STIMULANSMEDEL

Fråga: Hur stimulerar man konkurrensen om kontrakten?

Svar: Genom användar-vänliga stödsystem där det är ”omöjligt” att göra fel.

STIMULERA KONKURRENSEN

1

JOHAN THORNTON

redaktionen@mediaplanet.com

IT Services Office Solutions Production Printing Managed Document Services

Vi optimerar din IT-miljöMed kunskap och den bästa tekniken anpassar

vi IT-drift, infrastruktur och skrivarmiljö.

Vi har också lösningar för AV/videokonferens och IP-telefoni.

Kontakta oss: 020-32 11 11. info@ricoh.se

Sätt igång direkt

1Användarvänligheten är väldigt viktig. Det skall

vara intuitivt, så att man i princip kan sätta i gång direkt. Det fi nns många som behåller sina gamla system för att man lärt upp sin personal. Det är inte rätt väg att gå.

Kopplingar

2Det måste finnas kopp-lingar till ekonomisystem,

analyssystem och inköps-system. Alla dessa måste fungera ihop.

TÄNK PÅ

FOTO

: CIL

LA

LA

RS

DO

TTE

R

Johan AlmesjöFörbundsdirektör för Kommunal-förbundet Inköp Gävleborg

”Vi måste se till att det fi nns hög konkurrens om kontrakten.”

NOVEMBER 2011 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

När Thua Andersson-Kropp till-trädde som CIO insåg hon från första dagen att en av hennes mest brådskande utmaningar skulle bli att sammanfoga servicesystem, säljsystem och ekonomisystem.

– När jag kom till Phadia för två år sedan hade vi inte mindre än elva olika affärssystem.

Med över 1 300 anställda globalt utspridda i 22 länder riskerade företaget annars en ineffektivitet som skulle medföra onödiga kost-nader.

Gemensam nomenklaturMan började arbetet mot ett homogent besluts stöd system med att först enas om en gemensam nomenklatur för att därefter se sig om efter ett beslutsstödsystem som uppfyllde kraven.

– Nu får vi transparens i upp-följningarna och har en plattform

för effektivt analysarbete oavsett var behovet uppstår.

Få med personalenFör att lyckas med ett så stort pro-jekt som de tog sig an handlar det inte bara om att hitta rätt samarbetspartners och få fram ett beslutsstödsystem som fungerar. Även medarbetarna måste vara med hela vägen.

– Vi arrangerade workshops med medarbetare från hela Europa där vi arbetade fram designproto-typer som slutligen resulterade i den fastställda modell som vi nu använder oss av med stor fram-gång.

I dag importerar och centrali-serar de data från nästan alla län-der och samtliga regioner där fö-retaget bedriver verksamhet. Man har en försäljnings rapportering implementerad på både lokal, re-gional och central nivå och är mycket nöjda med resultatet.

– Nu har vi färdiga modeller där det är enkelt att lägga till fler länder efterhand. En stor fördel med det nya systemet är att vi kan göra vertikala konsolideringar och uppföljningar mellan länder. Det hade vi inte kunnat göra ut-an en standardiserad plattform. Vi kan även analysera försäljningen hela vägen från generell nivå till detaljnivå.

Bättre helhetssynI dag har man de verktyg som behövs för att driva företaget på bästa sätt.

– Rätt beslutsfattare kan känna sig säker på att alltid få rätt information, och det leder till att vi får en helhetssyn över företaget och kan känna oss trygga i att vi alltid fattar de bästa besluten, säger Thua Andersson-Kropp och påpekar att det nya beslutsstöd-systemet även underlättar för sälj- och marknadsorganisation.

– Mycket manuellt arbete för att införa och validera data har antin-gen förenklats eller också automa-tiserats.

Thua Andersson-KroppCIO, Phadia.

FOTO: PHADIA

Effektivare beslut med standardiserad plattform

SIMEON OGÉN

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: Hur sammanfogar man flera olika system för att undvika onödiga kostnader?

Svar: Samla alla delar under samma tak och hitta en BI-lös-ning som stödjer detta.

HUR VI LYCKADES

ANVÄNDARVÄNLIGA SYSTEM”Med dagens rörlighet på arbets-marknaden har vi inte råd att lägga stora resurser varje gång någon ny skall använda systemet”, säger Johan Almesjö.FOTO: SHUTTERSTOCK

Efter att ha varit en del av

Pharmacia/Pfizer blev Phadia

för fem år sedan ett eget bolag.

Phadia utvecklar, tillverkar och

marknadsför kompletta blodtest-

system som stöd för den kliniska

diagnosen och upp följningen av

allergi, astma och autoimmuna

sjukdomar.

Huvudkontor och det

svenska marknadsbolaget ligger i

Uppsala, där man bedriver forsk-

ning, utveckling och produktion.

Phadias produkter används

på sju av tio laboratorier världen

över, vilket innebär fler än 3000

laboratorier i 60 länder.

Så många som 20-40 procent

av befolkningen i västvärlden

drabbas av allergier. Mekanismen

bakom den allergiska reaktionen

hänger samman med IgE-anti-

kroppen, som upptäcktes 1967

av forskare i Sverige och USA. I

och med den upptäckten kunde

ett systematiskt arbete inledas

för att hitta effektiva diagnostik-

metoder.

Phadia har sedan upptäck-

ten av IgE varit pionjär när det

gällt att utveckla in vitro reagens

samt analyssystem och är världs-

ledande inom allergidiagnostik.

FAKTA

6 · NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

NYHETER

Attrahera unga människor genom att bygga varumärke

Thomas Fürth är forsknings-ledare vid det internationella forsknings- och konsultföretaget Kairos Future och han har arbetat med framtids studier i många år. Det gäller att skapa sina berättelser, att sälja in en verksam-het som alltför få unga människor egentligen vet något om, säger han och använder begreppet Employer Branding.

Skapa varumärkeEtt bra varumärke kan både locka unga människor till off entliga jobb och få människor i organisationen att känna stolthet och kanske rent av att arbeta kvar längre än de tidigare tänkt för att brygga över den stora personalbrist som hotar

i samband med pensionsavgångar framöver.

Ett arbetsgivarvarumärke inne -håller precis som ett konsument-varumärke en mängd olika associationer. Genom att påver-ka dessa kan man modifi era sitt employer brand.

Nästa år kommer det att fi nnas fl er 65-åringar än 18-åringar och glappet ökar, säger Thomas Fürth. Stora off entliga arbetsfält har rela-tivt hög medelålder, särskilt skolan.

Vill jobba med människorEnligt undersökningar som företaget gjort bland personal chefer i offentlig och privat verksam-het anser de fl esta att kommande

pensionsavgångar är ett jättestort problem. Ändå har få gjort något åt det. Detta kopplat till värderings-frågor, att off entlig verksamhet inte ut övar någon större dragningskraft på ungdomar gör problemet än stör-re.

Betygsätter arbetsplatserOff entlig sektor måste bli bättre på att berätta om den egna verksam-heten. Trots att unga människor säger sig vilja arbeta med män-niskor, säger man nej till off entlig verksamhet, trots att den så ofta handlar om just det. Man har helt enkelt inte rätt bild.

Thomas Fürth beskriver dagens unga människor som ombyt liga,

krävande och välformulerade. De betygsätter allt, googlar på arbets-platser, chefer, arbets platsernas rykte.

Därför måste off entliga arbets-givare bli medvetna och anlägga moteld, lägga upp en egen värder-ing som är mer tro värdig och appellera till vad unga människor är intresserade av.

GenerationsklyftaThomas Fürth betonar också vikten av att både kunna leda ungdom och ta hand om äldre arbetskraft, att förmå denna att brygga över och sörja för kunskaps överföring mellan generationerna.

Det är viktigt att känna till de ungas kultur och värden och att förmå de äldre medarbetarna att bli goda ambassadörer.

En utmaning är att ge sig ut och tala med alla outnyttjade personal resurser om den egna verksamheten för att komma åt den stora mismatch som fi nns på arbetsmarknaden, säger Thomas Fürth.

”Det gäller att skapa sina berättelser, att sälja in en verksamhet som alltför få unga människor egentligen vet något om.”

Thomas FürthForskningsledare, Kairos Future

VÄRDERINGSFRÅGOROffentlig sektor måste bli bättre på att berätta om den egna verksamheten.FOTO: SHUTTERSTOCK

GÖSTA LÖFSTRÖM

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: Hur ska offentlig sek-tor kunna bli attraktiv för unga människor och därmed klara sina stora rekryteringsbehov framöver?

Svar: Väldigt mycket hand-lar det om att skapa varumär-ken och berätta om vad man sysslar med.

SHOWCASE

SATSA PÅ VARUMÄRKET

2

FAKTA

Under 2010 fyllde 125 000

svenskar 65 år, vilket var rekord. Så

fortsätter det fram till 2020. De sto-

ra 40- och 50-talistkullarna födda

1945 till 1954, når pensionsåldern. Det blir svårt att ersätta

specialister och chefer och

inom många branscher kan

det bli underskott på personal.

Samtidigt börjar 70-talisterna

inta chefspositioner och allt fl er

80- och 90-talister ska in

i arbets livet. Det blir en demografi sk

utmaning, att kunna attrahera

till räckligt många till olika

befattningar, och en psykografi sk

utmaning, att få olika generationer

att samsas på samma arbetsplats,

trots ibland diametralt olika värde-

ringar och attityder.

Kairos Future driver projekt

med fl era kommuner för att

bidra till erfarenhetsutbyte,

gemensamt lärande och nya

handlingsvägar. Projektet

baseras på företagets under-

sökning Framgångsrik

Generations växling.

Offentliga och andra arbets-

givare måste skapa beredskap

för problematiken.

Employer BrandAlla arbetsgivare behöver utveckla sitt Employer

Brand

VarumärkeEmployer Brand handlar om en arbets givares varu märke

gentemot potentiella, nuvaran-de och tidigare anställda.

Marknad sposition eringEmployer Branding innebär att man fortlöpande bygger

sitt varumärke som arbetsgivare, att man marknadsför och positio-nerar sig som en bra tänkbar ar-betsgivare och att man också le-ver upp till den bild man skapar. Det är lika viktigt gentemot nu-varande anställda som gentemot dem man vill rekrytera.

Skapa företagsinsiktSätt hörnstenar, skapa insikt om hur människor upplever

sin arbetsplats, vilken känsla de har för organisationen och arbets-platsen.

Ta fram det positivaTa reda på hur chefer och medarbetare upplever ar-

betsplatsen, vad som gör att den uppskattas och vad som gör den unik och till en plats för fram-gång.

Forma strategierFormulera de värden som organisationen och arbets-

platsen står för och forma strate-gier för hur ni i framtiden ska locka nya medarbetare i en allt tuff are konkurrens om arbets-kraften och hur ni ska förmå de bästa talangerna att stanna kvar.

Behåll personalenFör att organisationen ska kunna behålla människor

måste verkligheten stämma över-ens med den bild arbetsgivaren gett i rekryteringsprocessen.

Ta in extern hjälpTa gärna extern hjälp att ska-pa en process för detta arbe-

te.

Bygg ditt varumärkeTag hjälp av rekryterings-konsulter och mediespecia-

lister som vet hur de på bästa sätt ska förvalta och bygga ditt varu-märke som arbetsgivare.arbete.

Marknadsför rättKommunicera i alla tänkbara

lämpliga kanaler ditt varumärke som arbets givare när du har skaff at dig en tydlig uppfatt-ning om hur ditt Employer Brand ser ut.

MISSA INTE!

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

Det är Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Landstinget i Östergötland som har samarbetat för att utbilda sina anställda och förbereda dem in-för framtidens marknad inom e-handel. Projektet finansieras av ESF (Europeiska Socialfonden) och marknadsförs under namnet ”Våga Växa”.

Nöjda med resultatet

Mikael Ahlström, projektledare Våga Växa;– Jag är mycket nöjd och tycker att vi över lag

har fått ett bra resultat.Och nöjda röster hörs även från kursdeltagarna. – Jag tycker att lärarna har varit pålästa och

inspirerat till hur man kan förankra kunskaperna i sitt vardagliga arbete, säger Martin Albinsson, som gick kursen ”Affärscontroller”.

– Jag har lärt mig om lean production, det hade jag inte hört mycket om innan, säger Martin Albinsson.

– Nu har jag mer kött på benen för att kunna analysera fram samband ur statistiken, säger Fred-erica Hissa.

Kathe Mandorff, som gick kursen ”Affärsutveck-ling”, lyfter samarbetet mellan de olika lands- tingen som den främsta styrkan.

– Jag har lärt känna människor som jobbar med samma sak som jag, fast på ett annat ställe. Vi har redan haft kontakt och kunnat rådgöra med varan-dra, säger Kathe.

Framtidsplaner

– “Framtidens affärsaktörer” ligger långt framme i utvecklingen av nya arbetssätt och roller till följd av införandet av e-handel och söker kontakt med andra länder inom EU som arbetar i dessa roller, säger Mikael Ahlström. Projektet är slut vid årsskiftet då även höstens kurser är avslutade.

– Vi hoppas att andra utbildningsföretag tycker att vårt arbete har varit bra och tar vår idé till sitt eget kursutbud. Och jag hoppas att vi i framtiden kan se en platsannons från någon offentlig verk-samhet som exempelvis söker en affärsanalytiker, avslutar Mikael Ahlström.

Framtidens affärsaktörer har anlänt

Kursdeltagarna i ”Framtidens affärsaktörer” är snart färdigutbildade, och vi hittar numera både affärscontrollers, affärsanalytiker och affärsutvecklare inom regionerna.

Ytterligare information:

Mikael Ahlström, Västra Götalandsregionen, Projektledare Framtidens Affärsaktörer, tfn: 0709-94 62 65www.vaga-vaxa.nu

Kathe Mandorff

Martin AlbinssonFrederica Hissa

Mikael Ahlström

Växande behov

Andelen äldre kommer att öka kraftigt fram till år 2020. Detta innebär ett ökat behov av service, vård och omsorg. Samtidigt minskar den arbetsföra delen av befolkningen och att finansiera den offen-tliga servicen blir därmed en allt större utmaning.

– Fram till 2025 kommer nästan hälften av alla anställda inom offentlig sektor att gå i pension, säger Petter Spanne som är managementkonsult på Ekan. Med samma nytillskott av ungdomar som idag så kommer det att saknas flera hundra tusen personer i branschen.

Malin Wennebro, Ansvarig för Affärsutveckling på Ekan, fortsätter:

– Utmaningarna är väldigt stora men det finns också många goda exempel på organisationer som

ligger i framkant och agerar kraftfullt för att fram-tidssäkra sin verksamhet.

Folktandvården satsar på ständiga förbättringar

Folktandvården i Västra Götaland tog tidigt initia-tiv till att arbeta med de utmaningar som framtiden

innehåller. Just nu pågår ett långsiktigt arbete med att etablera ett systematiskt arbetssätt med ständiga förbättringar, inspirerat av idéerna kring LEAN, där både chefer och medarbetare är engagerade i verksamhetens utveckling.

Landstingen höjer kompetensen

Fem landsting, med Västra Götalandsregionen i spetsen, genomför just nu ett omfattande kom-petensutvecklingsprogram för ekonomer. Den första etappen, ”Ekonomen som analytiker”, är nyligen avslutad med mycket goda omdömen från kursdeltagarna. Hör mer om detta på minisemi-nariet Ny ekonomroll på Kvalitetsmässan den 15 november.

Göteborgs Stad tar sin kompetensförsörjning på

allvar

För att attrahera och behålla medarbetare är det viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare, både utåt sett och i verkligheten. Göteborgs Stad arbetar just nu med att säkra kompetensförsörjningen och utveckla organisationen för att vara en attraktiv arbetsgivare även i framtiden.

Kommuner och landsting vässar sig för framtiden!Kommuner och landsting står idag inför stora utmaningar. En åldrande befolkning innebär allt större efterfrågan på offentlig service.

Samtidigt minskar tillgången på resurser, dels genom mindre skatteintäkter och dels genom förlorad kompetens i och med den rekordstora generationsväxling som pågår.

Vill du ha fler goda exempel? Kontakta oss på Ekan! Vi har hjälpt kommuner och landsting att utveckla sin verksamhet i över 25 års tid. Besök oss i monter G00:35 på Kvalitetsmässan eller på www.ekan.com.

Malin Wennebro, Ansvarig för Affärsutveckling och Petter Spanne som är managementkonsult på Ekan.

8 · NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

INSPIRATIONFråga: Vad är grunden för framgång i arbetet med Lean i en organisation?Svar: Förankra uppåt först, förmå cheferna att våga släppa taget, var trovärdig och uthållig i förändringsresan, som ofta är en kulturresa.

Som ny länspolismästare i Gävleborgs län såg Christina Forsberg att verksam-heten behövde effektiviseras. Att hon själv inte hade någon som helst polisiär bakgrund ser hon som en fördel när det gällde att se förutsättningslöst på verk-samheten.

– Det var modigt av rikspolischefen att tillsätta en sådan som jag som polischef, säger hon.

– Vi har en organisation med 600 medarbetare på sex orter. Min grund-inställning är att alla som får rätt för-utsättningar kan prestera mer och att man kan skapa effektivitet genom del-aktighet.

Christina Forsberg ville hitta med-arbetarnas engagemang och kreativitet, trycka ner besluten till rätt nivå i en historiskt väldigt hierarkisk polis-organisation. Hennes vision är att skapa Sveriges modernaste myndighet.

Utveckling i vardagenHon anser att man genom hög del-aktighet skapar en bättre arbetsmiljö och medverkar till att medarbetarna trivs, längtar till jobbet och gör bättre ifrån sig.

– Resultatet bör bli att vi effektiviserar

verksamheten och åstadkommer fokus på vårt uppdrag; att minska brottslig-heten, lösa de brott som begås, bidra till ökad upplevelse av trygghet hos med-borgarna och att ge en bra service.

– Tanken med Lean, eller som jag hellre kallar det, utveckling i vardagen, är att skapa mervärde för kunden med utgångspunkt i vårt uppdrag.

Trivseln har ökatPolismyndigheten i Gävleborg gjorde de klassiska åtgärderna, organisations-förändring och utveckling av ledning och styrning av verksamheten. Det var en fråga som berörde cheferna och som resulterade i att det tillkom en hel del nya chefer, andra försvann. Bland annat blev det en ökning av antalet kvinnliga chefer, som nu uppgår till 26 procent, vilket anses vara bra för polisiär verk-samhet.

Man arbetade med åtgärder i var-dagen, där till exempel alla nya poli-ser får arbeta tre till sex månader med utrednings arbete för att lära sig förstå vikten av bra förstahandsåtgärder på fältet.

– Förtroendet var tidigare lågt, men vi har åstadkommit att trivseln på jobbet ökat, vi har vänt på att man tittar upp-åt och väntar på att någon annan tar beslut och inser att man kan ta mycket

Hon vill skapa Sveriges modernaste myndighetLEDARE TILL LEDARE

GÄVLE

Varför valde ni att ta in en extern partner för att effektivisera verksamheten? – Vår organisation var alltför utspridd för att vi skulle klara det själva.

– Vi hade också dålig ekonomi i myndigheten med en väldig besparingsplan och fick här hjälp med en första kortare genom-

FEM FRÅGOR TILL LÄNSPOLISM

PROFIL

Christina Forsberg

Ålder: 44.Familj:

Sambo, ett eget spädbarn och två bonussöner.

Aktuell: Chef för polis-myndigheten i Gävleborgs län. Pådrivan-de i arbetet att införa Lean, eller hellre ”utveckling i vardagen”

Utbildning: Jurist.

Karriär: Notarie- tjänstgöring, flera chefs-uppdrag för Kronofogde-myndigheten, bland annat som myndig-hetschef.

Grunden för e� framgångsrikt förbä�ringsarbete är a� skapa involvering och dialog. Många leanprojekt stupar på för stort fokus på metoder och verktyg.

INDEA har utvecklat anpassade förbä�rings system både inom privat- och offentlig sektor däribland färgfackhandels kedjan Colorama och Polisen.

���������

��������

��������������

������ �������

�����������

Förbä�ringsarbete handlar om dialog,metoder och verktyg kommer i andra hand.

ansvar själv. Men det tar tid att vända på en gammal kultur.

– Den största utmaningen har varit att få chefer att ”släppa taget”, inse att värsta scenario, ”vad kan hända”, kanske inte är så farligt, att man vågar försöka med ett annat förhållningssätt, säger Christina Forsberg.

Ökat fokus på ”kunden”Bland vardagliga åtgärder har varit att se över processflöden, bredda kompetensen i till exempel länskommunikations centralen och få ökat fokus på ”kunden”, i allmänhet.

– Det låter självklart, men vi har också ökat förmågan att fånga upp ungdomar på glid, bland annat genom att aktivt ta tidiga föräldrakontakter och konfron-tera dem med problemen. Vi har slopat en del onödiga rutiner som ingen kun-nat förklara nyttan av. Ett resultat är att vi 2010 nådde 86 procent av våra verksam-hetsmål, vilket är mycket bra, säger Chris-tina Forsberg.

Hon gläder sig åt att medarbetarna bli-vit mycket mer nöjda med sin arbetssitu-ation:

– ”Nöjd medarbetare”-index (0–100) har ökat från 46 (2007) till 61 (2010). Det är ett jättekliv.

GÖSTA LÖFSTRÖM

redaktionen@mediaplanet.com

NOVEMBER 2011 · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

SyfteVar klar över syftet med förändringsarbetet.

TålamodHa tålamod med organisa-tionens förändringsresa,

som faktiskt är en kulturresa.

TidInse att det måste få ta tid, att alla inte kan ta till sig

nya arbetssätt lika snabbt.

BudskapUpprepa budskapet hela tiden.

TillgänglighetFinns där hela tiden för den som vill prata om arbetet.

FeedbackVar noggrann med att mäta effekten av arbetet snabbt

och tätt och ge mycket feedback till organisationen.

TrovärdighetFörändra uppåt först för att skapa trovärdighet och

därefter nedåt genom mellan-cheferna.

BRA TIPS

MÄSTAREN CHRISTINA FORSBERG OM FÖRBÄTTRINGSARBETET VID POLISMYNDIGHETEN I GÄVLEBORGS LÄN:

lysning av verksamheten för att få grepp om läget.

Hur fungerade samarbetet med leverantören?– Det fungerade jättebra. De är väldigt smidiga och arbetar efter uppfattningen att resultat skapas av människor och att verksam-hetsutveckling sker genom att

man förbättrar medarbetares för-utsättningar att göra ett bra jobb.

Vad är nyckelfaktorn för att lyckas med sitt förändrings-/förbättringsarbete?– Det måste vara trovärdigt. Man måste som arbetsgivare visa att man vågar släppa taget och låta medarbetarna utveckla sina idéer.

Har ni fått hela organisatio-nen att bli delaktig?– Hittills är två tredjedelar av organisationen involverad. Nästa steg tas i höst. Vi har lämnat försöks verksamheten. Det går bättre på vissa ställen och sämre på andra, men det här måste få ta tid. Det handlar om att göra en kulturresa.

Vilken är den största märk-bara skillnaden?– Vi kan konstatera att ”nöjd medarbetare”-index, som beskrivs mellan 0 och 100 har ökat från 46 under år 2007 till 61 året 2010. Det är ett jättekliv.

– Vi nådde också 2010 upp till 86 procent av våra verksamhetsmål, vilket är mycket bra.

SKAPAR MERVÄRDE”Tanken med Lean, eller som jag hellre kallar det, utveckling i vardagen, är att skapa mervärde för kunden med utgångspunkt i vårt uppdrag”, säger Christina Forsberg.FOTO: FRANK JULIN

resultat skapas av människor

I N D E A

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

10 · NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

INSPIRATION

Chefsutbildning grund för att möta framtiden

UTVECKLA LEDARSKAPETBli mer effektiv och lönsam genom en exekutivutbildning.FOTO: SHUTTERSTOCK

Birgitta Wågbrant är verksam-hetschef inom Försäkringskassan med ansvar för 1 500 medarbetare och 20 mellanchefer. Hon genom-gick en ledarskapsutbildning för att förbättra sin egen kompetens och för att på så vis utveckla verk-samheten.

Som chef för område Öst ansva-rar hon för ett av fem områden i landet inom Sjukförsäkringen och

har som uppgift att vässa verksam-heten gentemot kunderna och gö-ra den attraktiv för morgondagens arbetskraft.

Öka kunskapen– Utbildningen tar sin utgångs-punkt i vad det innebär att vara statstjänsteman och chef på stra-tegisk nivå i off entlig förvaltning, berättar Birgitta Wågbrant.

Att öka kunskap om hur det politiska systemet fungerar från beslut till implementering. Att ut-veckla helhet och systemtänkan-det som viktiga verktyg i ledarska-pet.

– Flera områden berördes för att möta framtiden, till exempel ett kulturmedvetet ledarskap och framtida personalförsörjning. Vi fi ck också möjligheten att möta generaldirektörer och erfarna che-

fer som berättade om sina erfaren-heter.

– En Brysselresa genomfördes för att få ökad kunskap om hur den svenska politiken drivs i EU. Vi fi ck bland andra träff a svenska delega-ter som berättade om sitt uppdrag.

Stort mervärdeBirgitta Wågbrant betonar att det stora mervärdet har varit kamrat-skapet mellan deltagarna i utbild-ningen. Det har resulterat i att man har två möten inplanerade.– Jag har helt enkelt fått ett helt nytt nätverk av kamrater i den of-

fentliga förvaltningen, som ett stöd i det dagliga arbetet.

Nya insikter– Jag har fått nya och större insik-ter och även ökad självkännedom, utvecklat en systemsyn som bi-drar till att jag kan sätta vårt upp-drag i sitt sammanhang och kopp-la de politiska intentionerna till beslut på ett bättre sätt.

Birgitta Wågbrant kommer ock-så in på begreppet Employer Bran-ding, om att attrahera framtidens arbetskraft.

– Detta är centralt för oss alla. En ledarskapsutbildning kan lyfta den frågan, om hur vi kan fram-hålla vår verksamhet, kampanja både utåt och inåt.

Frågor: Hur ska offentlig verksamhet klara ökande krav från sina kunder och hård-nande konkurrens om nya medarbetare?

Svar: Executiveutbildningar är ett bra sätt att börja öka marknadsanpassningen.

GÖSTA LÖFSTRÖM

redaktionen@mediaplanet.com

LEDARE TILL LEDARE

EXECUTIVUTBILDNING

ATTRAHERA FRAMTIDENS

ARBETSKRAFT

3TIPS

Vad en ledarskaps-utbildning kan ge dig som chef inom offentlig verksam-het:

Ökad självkännedomNya färdigheter för att kun-na utveckla verksamheten

i tider då det även inom denna sektor, precis som i den privata, krävs allt mer av marknadsan-passning, en förändrad syn på dem som efterfrågar dina tjäns-ter, och förmåga att klara kon-kurrens.

Ökad självkännedom förbätt-rar med automatik ledarskapet och skapar förutsättningar för att bättre kommunicera budska-pet, både inåt och utåt.

Ny förmågaNy förmåga att arbeta ef-fektivt och måluppfyllande

i tider då ständigt ökande anslag mer och mer blir historia och kraven på minskade kostnader växer sig allt starkare.

Bland annat handlar det om att förstå och utnyttja besluts-processen och att klara att om-sätta politiska beslut i verksam-het. Du får större förmåga att bli en bro mellan politiska beslut och verksamheten.

Nya redskapNya redskap för att anta den utmaning som Em-

ployer Branding ställer när det gäller att göra arbetsplatsen att-raktiv både för befi ntliga medar-betare och inför rekryteringen av nya medarbetare.

Stora generationsskiften ökar konkurrensen om den bästa ar-betskraften och det gäller att förmå unga människor att upp-leva även off entlig verksamhet som attraktiva arbetsplatser.

UTBILDA DIG

AVDELNINGEN FÖR

DIVISION FOR

Contract Educationuppdragsutbildning

http://uppdragsutbildning.uu.se/Utbildningar-anmalan/chef-och-ledarskap 018 471 00 00 Info.uppdragsutbildning@uadm.uu.se

BirgittaWågbrantVerksamhetschef för område Öst inom Sjukförsäk-ringen hos Försäk-ringskassan.FOTO: GUNILLA ERIKSSON

Praktisk utbildning… med kunskaper att använda direkt

Därför är Learning Tree annorlundaLearning Tree International sätter världsstandarden för praktiska management- och IT-utbildningar. Sedan 1974 har över 2,1 miljoner Learning Tree-deltagare från mer än 65 000 organisationer över hela världen förbättrat sina kunskaper genom omfattande praktiska övningar under ledning av instruktörer med expert-kunskaper och erfarenhet från arbetslivet.

37ÅR

KV

AL I

F ICE R A D U T B IL D

NIN

G

3 sätt att uppleva världens mest effektiva utbildningKom till våra kurserLearning Trees specialdesignadeutbildningscenter med vårt patenterade utbildningssystem MagnaLearn® ger dig en optimal inlärningsmiljö där du kan fokusera till 100 % på din kurs!

Delta onlineMed Learning Tree AnyWare™ deltar du online på instruktörsledda kurser hemifrån, från kontoret eller från den plats du väljer! Med AnyWare interagerar du både med instruktören och de andra kursdeltagarna precis som om du var på plats i klassrummet!

Ring för mer information 08-506 668 00 eller gå in på www.learningtree.se

Företagsintern kursVälj den tid och plats som passarditt team bäst, så kan vi levereranågon av våra hundratals kurserspecialanpassad helt efter era behov.

Det finns inga genvägar för att nå toppen inom inköp och logistik.

Förrän nu.Våra spetsutbildningar är inte bara internationellt erkända,

de bär även en kvalitetsstämpel som får medarbetare och

företag att växa sig starkare och lönsammare på en allt

tuffare världsmarknad.

Därför lönar det sig att välja Silf Competence, norra Europas

ledande expert inom kompetens- och karriärutveckling.

Vi erbjuder allt från högaktuella seminarier till branschens

bästa utbildningar inom inköp, logistik, förhandling och

juridik. Läs mer på www.silf.se eller ring 08-752 16 70

Missa inte att anmäla dig till Supply Chain

Outlook dagarna på Grand Hôtel i Stockholm den 30 nov - 1 dec.

12 · NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

NYHETER

Effektiv upphandling fi nansierade volymökning

– Vi är väldigt nöjda med den upp-handling av trafi k som vi gjort för en avtalstid som börjar 2012, säger Peter Norling, trafi kchef vid Färd-tjänsten i Göteborg.

– Den nya upphandlingen har ett avtalsvärde om 1,1 miljarder kro-nor på fem år. Vi sparar fem till tio procent eller 50–100 miljoner kro-nor, vilket motsvarar kostnaden för 60 000 till 70 000 ytterligare re-sor per år. Vi räknar med ett högre resande 2012 och vi behöver alltså inte gå till politikerna och begära mer pengar eller genomföra be-sparingar. Totalt utför vi 1,3 miljo-ner resor om året.

Tydlig kravspecifikationGrunden i den senaste upphand-lingen var att Färdtjänsten var tyd-lig i sin kravspecifi kation, med vad man ville ha, och att man noggrant analyserat marknaden.

– Vi gjorde en ambitiös behovs- och marknadsanalys som jag är stolt över.

En strävan var att hitta större rullstolskapacitet, men med min-

dre fordon, typ personbilar med rullstolsplats i stället för stora bus-sar.

– En eff ekt är att vi åstadkommer mindre energiförbrukning och miljöbelastning samtidigt som tra-fi ksituationen i stan påverkas posi-tivt och våra kunder kan känna sig mindre utpekade i sina transpor-ter, vilket är väldigt positivt.

Färdtjänsten skapade en situa-

tion där anbudsgivarna upplevde större konkurrens, men också stör-re möjlighet att plocka russinen ur kakan, att kunna ta mindre speci-aliserade delar av verksamheten som passar just dem. Man eftersträ-vade aktivt att små åkerier med få fordon skulle kunna vara med och konkurrera. Man har också skaff at sig rätten att ställa utbildningskrav på entreprenörernas förare, rätt att

kalla dem till utbildning i egen regi, mot att man tidigare bara hade rätt att informera dem.

Ett stort steg famåtEkonomiskt och verksamhetsmäs-sigt beskriver Peter Norling den se-naste upphandlingen som ett stort steg framåt för den kommunala verksamheten.

– Men ett mål har vi inte upp-nått. Vi ville få in fl er små företag i verksamheten. Totalt har det bli-vit sex utförare inom fyra olika koncerner. Antalet trafi kföretag som vi ska jobba med har halverats jämfört med tidigare och egentli-gen har vi inte fått in någon helt ny entreprenör. Men kvalitet och pris har förbättrats. Alla vi anlitar har varit med förut och är rutinerade.

Har total koll på trafikenFärdtjänsten är en egen politisk förvaltning i Göteborgs stad och omfattar förutom färdtjänst också Flexlinjen, skolresor och kommu-nala tjänsteresor. Färdtjänsten dri-ver beställningscentralen i egen regi och har därför total kontroll på trafi ken.

– Vi vet väldigt bra hur många timmar som går åt.

Politikerna i Göteborg har bland annat även ställt krav på en jämna-re könsfördelning i färdtjänsten.

– Vi behöver femdubbla antalet kvinnor. Det är en tuff utmaning, säger Peter Norling.

”En effekt är att vi åstadkommer mindre energi-förbrukning och miljöbelastning …”

Peter NorlingTrafi kchef vid Färdtjänsten i Göteborg

GÖSTA LÖFSTRÖM

redaktionen@mediaplanet.com

Fråga: Kan man förändra så mycket med hjälp av effektiv-are offentlig upphandling?

Svar: Färdtjänsten i Göte-borg lyckades sänka sina tot-ala kostnader med upp emot tio procent genom mycket medvetna åtgärder och fi nans-ierade på så vis hela nästa års stora volymökning i trafi ken.

FAKTA

I Sverige uppskattas offent-lig upphandling årligen omsätta omkring 500 miljarder kronor. Offentliga kunder bedöms ha behov av varor och tjänster litet mer oberoende av konjunktur-svängningar än privata köpare och de betraktas av många le-verantörer som betalningssäkra och trygga kunder.

Den offentliga upphandling-en i Sverige motsvarar cirka 16–19 procent av BNP.

Avsikten med offentlig upp-handling är att den skattefi nan-

sierade sektorn ska använda si-na pengar på bästa sätt genom att utsätta sina inköp av varor och tjänster för konkurrens.

De offentliga köparna kan vara kommuner, landsting, regi-oner, statliga myndigheter eller bolag som ägs av det offentliga.

Upphandling från inte minst kommuner och landsting erbju-der stora lokala affärsmöjligheter för både stora och små företag. Men många avskräcks från en fruktad byråkrati och pappersex-ercis när de ska lämna anbud.

EFFEKTIVARE FÄRDTJÄNSTFärdtjänsten i Göteborg har lyckats sänka sina totala kostnader.FOTO: SHUTTERSTOCK

SHOWCASE

EFFEKTIVARE UPPHANDLING

4TIPS

1

Lika förutsättningarPrincipen om likabehand-ling innebär att alla leve-

rantörer ska ges så lika förutsätt-ningar som möjligt. Alla måste till exempel få den information som är relevant för upphand-lingen.

Icke-diskrimineringPrincipen om icke-diskri-minering innebär att upp-

handlande myndighet/enhet vid utformande av förfrågnings-underlag inte får införa krav som enbart svenska företag känner till eller kan utföra.

TransparensPrincipen om transparens innebär att upphandlings-

processen ska kännetecknas av öppenhet och förutsebarhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbuds givning måste för frågnings underlaget vara tydligt och innehålla samt-liga krav på det som ska upp-handlas.

ProportionalitetProportionalitetsprincipen innebär att upphandlande

myndighet/enhet inte får ställa större krav på leverantören eller leveransen än vad som behövs och vad som får anses vara ända-målsenligt. Kraven måste ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som ska täckas.

Ömsesidigt erkännandePrincipen om ömsesidigt erkännande innebär bland

annat att intyg, betyg och certi-fi kat som utfärdats av behöriga myndigheter i något annat EU-medlemsland även måste god-tas i Sverige. En upphandlande myndighet/enhet ska godta va-ror och tjänster från ekonomis-ka aktörer under förutsättning att dessa godtas och säljs i annat EU-land.KÄLLA: WIKIPEDIA

MISSA INTE!

Fakta om offentlig upphandlingVid all offentlig upphand-ling måste fem grundläg-gande principer beaktas:

FOTO

: SH

UT

TER

STO

CK

www.peak-it.se

Stockholm | Göteborg | Malmö

Vi tänker på dig. Tänker du på oss?

Ursäkta om vi trampar på några tår här, men den upphandlare som inte inser att en väl

fungerande och smart bemannad IT-avdelning innebär en bättre fungerande organisation,

bör kanske syssla med något helt annat.

Till alla er som redan insett fördelarna med att hyra in certifierade IT-konsulter till era projekt

inom den offentliga sektorn ... tack för att vi på PEAK-IT dyker upp i tankarna när det är dags

att upphandla arbetskraft till IT-projekten.

Vill du också veta mer om vår kostnadseffektiva IT-bemanning?

Kontakta oss redan idag.

PEAK-IT – Vi bemannar IT-avdelningar.

14 · NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

EXPERTPANELEN

Det är svårt att kvantifiera och det beror på vad som ska eff ektiviseras. Det fi nns alltid saker som kan eff ektiviseras. Vad som är rätt att satsa på är olika i olika organisationer. Det är också viktigt att komma ihåg att ett lyckat projekt för-utsätter en förståelse för sambandet människa, organisation och teknologi. Om inte användarna kan utnyttja system et optimalt så uppnås inte för-väntad eff ekt. Ett bra system ska vara lätt att sätta sig in i och kräva minimal ut-bildning.

För inköp/upphandlings processen är det otvetydigt ett upphandlingssystem. Ännu eff ektivare blir det om stöd fi nns för behovshantering, leverantörsmark-nad, publicera och underhålla avtal i en avtalsdatabas. Ett integrerat inköps-fl öde inklusive beställning och faktura skapar bästa avtalstrohet och spårbarhet. Leverantörsrisker minskas med direkt-upplysning från skatteverket och kredit-upplysningsföretag. Gör systemet till en gemensam arbetsyta!

Enormt stor inverkan – om de uppfyl-ler en viktig förutsättning: Det måste va-ra tvingande för alla i organisationen att använda systemet. Det fi nns många ex-empel på myndigheter som köpt in dyra system som sen inte används.

Upphandling via webbsystem som TendSign är dokumenterat eff ektivare än pappersupphandlingarna. Ett exempel är Jönköpings kommun som ökade anta-let upphandlingar från 100 till 180 per år med samma personalstyrka med hjälp av e-upphandling!

Helt avgörande och dessutom en kunddriven utveckling vilket är nyttigt för myndigheterna som ibland glömmer bort att de har kunder.

Samarbete med andra kommuner vad gäller framförallt upphandlingar. Att dela erfarenheter och samarbeta strate-giskt om sådant vi behöver, men drar oss för att utveckla själva...

Internetbaserade tjänster för all-mänhet och företagare är defi nitivt här för att stanna. Allt som går via papper i dag kan ersättas med webbaserade tjänst er. Tillgängligheten kan ökas med fler e-tjänster över mobiltelefon. Jag tror att formulär baserade på gammalt ”pappers tänk” (pdf) kommer att fasas ut till förmån för mer intelligenta tjänster. Varför ska du behöva mata in uppgifter om dig själv när du kan e-legitimera dig för att komma åt sidan?

Internt på myndigheten ger ju beställ-ningar jättebesparingar i tid och resurser då de tar bort all manuell kontroll, där efterföljande fakturering automatiskt stäms av mot beställare/beställning. Externt, mot medborgarna, är alla former av e-ansökningar och e-anmälningar ef-fektivt.

Redan nu har vi lanserat en app för fel-anmälan till kommunen så att männis-kor till vardags kan hjälpa oss och för-bättra den miljö vi alla vill ska vara bra. Det känns toppen att kunna hjälpas åt på detta sätt. Större delaktighet i form av ak-tiva val och dialog kring upplevd kvalitet och feedback kan enkelt göras med hjälp av IT. Inom kort kommer timregistrering i hemtjänsten till exempel att skötas via en läsplatta av var och en av vårdarna, skolan kommer att integrera datorer helt i undervisning, ja det fi nns massor.

Fråga 1:Hur stor inverkan tror du nya, mer användarvänliga och kraftfulla IT-system har på eff ektiviseringen av off entlig sektor?

Fråga 2:E-tjänster får allt större plats inom off entlig sektor. Hur ser ni att detta ökar eff ekt-iviteten samt vilka tjänster tror ni kommer fasas in i framtiden?

Fråga 3:Vad tycker du är det viktigaste verktyget en organisation kan använda sig av för att eff ektivisera sina processer? Till exempel vid off entliga upphand-lingar.

Ragnar Lindholm Marknadschef Primona AB

Magnus JosephsonPublic Sector Business Consultant, Magnus Josephson AB

Johannes Wikman Kommunikationsstrateg Upplands Väsby Kommun

FOTO: LINUS FLODIN, BARA BILD

www.itop.se

Vi kan projekt.

”Om ditt företag saknar en projektmodell, ta

ITOP-modellen”

Ylva ErikssonProjektvärlden

Under de senaste fem åren har Upplands Väsby genomgått stora förändringar. Kommunen, som upplevde en stark till-växt under 1960- och 70-talen och början av 80-talet, drabbades hårt av lågkonjuk-turen i början av 1990-talet. Befolknings-tillväxten stagnerade och de kommunala skolorna hade svårt att locka till sig elev-er och att uppnå de nationella målen. En kraftfull satsning på bostadsbyggande och högre kvalitet i den kommunala ser-vicen har lett till att Väsby i dag är en av de kommuner som växer snabbast i Stockholms län, med en ökningstakt på upp till 1000 personer om året. Till detta kommer att kommunen rankas allt högre bland både företag och kommunens kun-der och återfinns nu bland de tio bästa i Svenskt Näringslivs rankinglista.

– Vi har nu den kraftigaste tillväxten

sedan 1986 och ser med glädje att allt fler människor och företag väljer Upplands Väsby, säger Per-Erik Kanström.

Rikligt bostadsutbudKommunen var från början ett utpräglat industrisamhälle och blev senare starkt förknippad med miljonprogrammet. I dag satsar man på ett rikligt varierat ut-bud av bostäder, med såväl hyresrätter som bostadsrätter, villor och radhus. Ett spännande framtidsprojekt är Väsby Sjö-stad vid Mälaren, som ännu så länge be-finner sig på planeringsstadiet.

– Vi breddar vårt utbud för att tillgo-dose efterfrågan och möta högt ställda krav. Dessutom vill vi skapa goda förut-sättningar för bostadsutvecklare, så att det ska vara attraktivt och lönsamt att bygga i Upplands Väsby, säger kommun-

direktör Björn Eklundh och poängterar att alla byggprojekt präglas av ett håll-barhetstänkande.

– Vi är den första kommunen i Sverige där hela den kommunala verksamheten inklusive bolag är certifierad enligt ISO 14001.

Ett viktigt led i förnyelsen av Upplands Väsby har varit att kvalitetssäkra och ska-pa mångfald i den kommunala verksam-heten. Hälften av verksamheten utförs i dag av privata aktörer. Stor kraft läggs på uppföljning och på att ge medborgar-na verktyg för att själva kunna jämföra utförare, dels genom olika it-tjänster och dels genom att skapa tillgänglighet genom bland annat ett kontaktcenter.

– Det ska vara enkelt att få informa-tion och vår ambition är att få en hög grad av delaktighet och en dialog med

y

kommuninvånarna, framhåller Björn Eklundh.

Nya gymnasieskolorSkolan är högt prioriterad i Upplands Väsby och det sker ett fokuserat arbete för att förbättra resultaten i såväl grundsko-lan som gymnasiet. I augusti slog Väsby Nya Gymnasium, VNG, och PEAB-gym-nasiet upp portarna, samlokaliserade i ett alldeles nybyggt hus där såväl pedagogi-ken som miljön präglas av ett starkt kva-litetstänkande. Huset kallas Messingen, efter det tidigare gamla industriområdet vid stationen med metalltillverkning. Om-rådet genomgår nu en total ansiktslyftning och omdanas till ett centrum för kunskap och kultur. Byggnaden har rönt stor upp-märksamhet för sin arkitektur och för sina höga ambitioner och VNG har valts ut som en av Microsofts samarbetspartner i det innovativa skolprogrammet.

– Tidigare valde många av våra ung-domar gymnasier i andra kommuner. Nu lockas elever hit i stället – vi har haft kö till samtliga program och 45 procent av eleverna kommer i dag utifrån. Vår utma-ning nu är att stärka grundskolan och sä-kerställa att vi använder våra resurser där på bästa sätt, säger Per-Erik Kanström.

Trots den starka tillväxten och fram-tidsoptimismen finns inga planer på att slå sig till ro.

– Vi gläds åt vår starka utveckling, men lutar oss inte tillbaka. Vår ambition är att vi ska vara en riktigt bra kommun för både invånare, företagare och företag.

– Vi vill skapa goda förutsättningar för bo-stadsutvecklare, så att det ska vara attraktivt och lönsamt att bygga i Upplands Väsby, säger kommundirektör Björn Eklundh.

– Vi har ett starkt fokus på tillväxt, valfrihet och välfärd, säger Per-Erik Kanström (m), tillträ-dande kommunstyrelseordförande.

Foto: Johannes Wikman

Upplands Väsby kommun bildades 1952 genom en sammanslagning av tre mindre socknar och har i dag 40 000 invånare. Kommunen, som har ett strategiskt läge vid E4:an mel-lan Stockholm och Arlanda, genomgår sedan några år tillbaka en omfattande förändring, med kraftfulla satningar på nya bostäder, kommunal service och på att skapa goda förutsättningar för näringslivet. I dag sker en stark inflytt-ning och Upplands Väsby växte i fjol med 1,7 procent. Upplands Väsby styrs sedan 2006 av en borgerlig majoritet.www.upplandsvasby.sewww.vasbystad.se

i

Messingen har rönt stor uppmärksamhet för sin arkitektur.

Kraftfull satsning på tillväxt och välfärdUpplands Väsby är i dag en av de snabbast växande kommunerna i Storstockholm,med ett ambitöst program för bostadsbyggande och två nya gymnasieskolor.– Vi har ett starkt fokus på tillväxt, valfrihet och välfärd, säger Per-Erik Kanström (m),tillträdande kommunstyrelseordförande.

TJÄ

NST

ER

MEETINGS & EVENTS

STÄDTJÄNSTER

FASTIGHETSTJÄNSTERA

RB

ETSP

LATS

-

LOGISTICS SERVICES

MÅLT

IDER & VENDING

����������� ����

Branschens mest

avancerade servicelösningar

Vi frigör tid!

OM SODEXOMed stor flexibilitet, kompetens och omtanke tar vi över, utvecklar och effektiviserar servicefunktioner i företag, institutioner och offentlig sektor. Vi lagar mat och städar, underhåller fastigheter, bemannar växel och receptioner, verkar inom hotell och kon-ferens - och mycket mer. Sodexo i Norden är ledande inom Service Management med 11 000 medarbetare och en omsättning på 6,5 miljarder kronor.

Läs mer på www.sodexo.se

När kan vi effektivisera dina servicetjänster?Kontakta Ulrik Alexandersson, affärsutvecklare på Sodexo

Tel: 08-5788 5854 Mail: ulrik.alexandersson@sodexo.com