Nmm Lonsaminternet 12s Lr

Digitala valkampanjer på framfart s 4

Optimera sajten med rätt sökOrD s 4

Bra analys maximerar sajten s 5

android vs iPhone s 6

stora resultat s 7

100 PrOcent nätet – eller inte alls s 8

internet – WtF matters? s 9

smart fönster mot medievärlden s 10

FöretagsPOlicy på nätet s 10

Medföljer som bilaga i Dagens Industri februari 2010

LönsamInternet-

strategI

Hela denna bilaga är en annons från newmarketmedia

LEDARE | JOHANNA JOHANSSON

1

2

3

4

5

Har du koll på dina projekt?När du använder Webforum för dina projekt har du allt på ett ställe. Här samarbetar projektets deltagare kring gemensamma dokument och aktiviteter.

Med ett bra projektverktyg för att planera, genomföra och följa upp ökar effektiviteten i dina projekt. Livet som projektledare blir betydligt enklare.

Webforum är lätt att använda. Inga krångliga installationer. Tjänsten är alltid tillgänglig, oavsett var du befinner dig.

Gå in på www.webforum.com/effektivaprojekt och testa gratis i en månad.

Erbjudandet gäller t o m 20100315. *Rabatten gäller första året. Pris exkl moms.

Just nu! Halva priset när du tecknar 1-årsavtal*. Ord pris 110 kr/användare & månad. Ännu lägre pris per användare om ni är fler än 10 st. Fritt antal projekt.

Allt du behöver för att få koll på dina projekt.• Avancerad dokumenthantering• Resurs- och projektplanering• Tidrapportering• Rapport och analys• Projektportfölj • Webbsidor• Aktivitetslistor• Gemensam kalender• Forum

Lätt att anpassa till din grafiska profil.

Denna bilaga är producerad av New Market Media | Gra� sk form: Anna Åström, midisada | Texter: Media Resurs Öresund AB | Tryck: BOLD/DNX Tryckeri AB, Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg, MittMedia Print, Örnsköldsvik | Projektledare och affärsutvecklare: Jennifer Hässler, [email protected] | Telefon: 08-562 016 19, 0705-663737

Varför ska man ha en internetstrategi? Marknadskommunikation handlar om att kommunicera med konsumenterna där de är. I Sverige är 80 % av dessa i åldern 16–35 år ständigt ute på nätet. Med detta sagt, så har du nog listat ut svaret på frågan.

Inom IAB-nätverket görs rapporter i syfte att öka kunskapen om digital och in-teraktiv marknadsföring för att hjälpa våra medlemmar att öka sin affärsnytta online. IAB i USA publicerade nyligen rapporten

”Digital Darwinism” som kartlägger den digitala marknads-kommunikationens ekosystem. I sann internet-anda de-lar jag med mig av highlights ur den!

Om du inser vilken makt dagens konsu-menter har, så vet du också att du mås-te vårda relationen med dem. Du måste lägga energi på att förstå hur de kommu-nicerar och hur du ska kommunicera med dem. Det är avgörande för ditt varumär-ke. Idag sköts dialogen offentligt. På blog-gar och i nätverk hissas eller dissas din pro-dukt. Den här sanningen tenderar en del att skygga för. Men det fi na med sociala media är att de kan fungera som plattform för att öka insikten om dina kunder och göra dem till medproducent av din mark-nadskommunikation.

Du når inte hela vägen till kunden bara ge-nom att annonsera, du måste bjuda in till dialog. När konsumenter använder digitala media så öppnar deras handlingar på nätet upp fl era olika möjligheter till att fånga upp idéer för att stärka varumärken. I IAB:s studie framgår att alltfl er annonsörer an-vänder bloggar, viral-aktiviteter och sociala nätverk för att få kontakt med sina konsu-menter. En annan trend är att alltfl er an-nonsörer skiftar sina budgetar till de kana-

ler som ger bäst möjligheter till dialog med konsumenterna. Det är lika viktigt att tänka igenom vilket sammanhang du kommunicerar i, som vad du kommunicerar. Distributionen av bud-skapet – tidpunkt, sammanhang och grad av relevans för konsumenten – är minst lika viktig som den kreativa utformningen. Det räcker med att titta på den tillväxt som skett inom sökordsmarknadsföring. Även timing får större betydelse. Som mediekö-pare behöver du justera dina köp, inte bara på veckobasis utan rentav daglig basis. I on-linevärlden går vi mot en köpsituation som liknar den på börsen: media kommer i allt större utsträckning att köpas och sälja i re-altid och transparent på kontinuerlig basis.

Behovet av en valuta på nätet och mätpa-rametrar som går att koppla till traditionel-la medier är stort. Bristen på standardise-rade mätmetoder är en stor bromskloss för att det digitala ekosystemet ska kunna fi n-slipa sina affärsmodeller. Om fl er standar-diserade metoder fanns, skulle aktörerna

ha möjlighet att ta steget från att betrak-ta nätet som en udda fågel till att betrak-ta det som ett ”riktigt” media. Och kanske viktigast av allt, de skulle ha möjlighet att skapa mer relevanta modeller för beräk-ning av ROI.

Forna tidens traditionella värdekedja med köpare – rådgivare – säljare var okomplice-rad. Idag har den förvandlats till ett spin-delnät av överlappande roller. I den miljön behöver aktörerna utveckla förmåga att samarbeta. Intressanta tecken på bransch-glidning hos köparsidan är att vissa annon-sörer ingår samarbeten direkt med medie-bolag, Andra annonsörer kommer till och med att lämna sin gamla roll som ”kun-den” till att gå in rollen som ”integratören”, den som ser till att leverantörerna som man har anlitat, lirar ihop.

Jag ser fram emot det svenska företag som tar nästa steg; att löpande involvera kunderna i produktutvecklingen med hjälp av internet! Johanna Johansson

Ordförande, iaB sverige

Tips för en lönsam internetstrategi

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN NEWMARKETMEDIA

2

Bra chef Rätt chef

Vi ser skillnaden. Gör du?Det gjordes en gång en undersökning där golfproffs, amatörspelare och icke golf-spelande personer fi ck peka ut ett golf-håls exakta storlek bland en mängd cirk-lar. Nästan alla proffs svarade rätt medan amatörerna endast visade något bättre re-sultat än de som inte spelade alls.

Vad skiljer då ett proffs från en ama tör? Jo, förmågan att fokusera och se små skillnader.

För att se små skillnader krävs djup kun-skap. För varje befattning, i varje organisa-tion, fi nns det många som skulle göra ett fullvärdigt jobb.

Men det fi nns bara en som är den allra bäs-ta. Det är vårt jobb att hitta dessa kvinnor och män åt er.

En lyckad rekrytering baseras på kunskap. Den som kan mest har de bästa förutsätt-ningarna att fi nna de bästa kandidaterna. Det fi nns många gemensamma nämnare mellan olika branscher men även avgöran-de skillnader. Vi fokuserar på de branscher vi verkligen kan. Därför ser vi de små de-taljerna som gör hela skillnaden.

Just nu har vi fl era intressanta rekryte-ringsuppdrag till tjänster över hela landet. Läs mer på www.carpenova.se

ww

w.p

yram

id.s

e

www.carpenova.seStrategisk rekrytering av chefer och specialister

THÉRÈSE MANNHEIMER | WEBSTRATEG

JAJJA | SÖKOPTIMERING JAJJA COMMUNICATIONSGrundades: År 2000. Jajja är en av de största sökmotor-marknadsförarna på den svenska marknaden med 46 miljoner kronor i omsättning 2009. Jajja är helt fokuserade på att göra kunderna synliga i det organiska resultatet hos sökmotorer. Jajja Communications har idag 2 000 kunder och är partner med företag som Eniro.Jajja erbjuder sina kunder föreläs-ningar om hur de kan förbättra sina digitala affärer runt om i Sverige. Jajja ger ut veckobrev som skriver om digital marknadsföring, Jajja Magazine: magazine.jajja.com

... vi har insett värdet av att ha en kanal till politierna där de kan vara mer personliga.

”

Optimera sajten med rätt sökord

sökresultat och betalar när de-ras hemsida klättrat upp

till förstasidan på Goog-les resultatsida, säger Tommy Ståhl.

Hur man använ-der sökorden är en ba-lansgång. De ska fi n-nas tillräckligt många gånger för att man ska optimera träff-listan men använ-der man dem för ofta är risken att de uppfattas som

spam.– Tycker använda-

ren att ordet används för ofta kommer sök-

motorn att tycka det ock-så, säger Tommy Ståhl.

Man ska utgå från an-vändaren och skriva vad si-

dan handlar om. Jajja har utvecklat en pro-dukt för e-handlare, där e-handlarna betalar en andel av ordervärdet på alla de affärer som Jajjas sökoptimering genererar.

– När vi arbetar med e-handlare så är vi med i hela kedjan och hjälper dem att öka konverteringsgraden, säger Tommy Ståhl.

En del i arbetet att öka synligheten i sökmotorerna är att med hjälp av olika gui-der och sajter bygga upp länkar mot sina kunder.

Den andra delen är att titta över hur kundernas hemsidor är utformade.

I arbetat att göra kundernas hemsidor synliga har Jajja testat hur bra utformade olika publiceringsverktyg och e-handel-plattformar är.

Uppskattningsvis omsätter sökop-timering 200 miljoner kronor i Sverige. Jajja Communications tror att det kom-mer att öka de närmaste åren. När Posten och Handelns utredningsinstitut frågade e-handlare vilka verktyg och metoder som är

sossarna delar ut röda rosor och moderaterna små blåa pins. när det är valår slåss partierna om att få just din uppmärksamhet. inte bara genom små partibodar nere i centrum – internet har blivit ett verktyg som politiker bör-jat anamma allt mer.

Text: Linda Kante

För några år sedan började Carl Bildt blogga på Moderaternas hemsida och Sverige tappade hakan. Idag är politiker-bloggar bara en del av den uppsjö av so-ciala medier som partierna använder sig av för att nå ut till fl er väljare.

– De i min mening vanligaste sociala tjänster som politiker regelbundet använ-der sig av är naturligtvis Facebook, Twit-ter, Youtube men även i viss mån Flickr och Slideshare. Något jag skulle vilja att

de skulle använda sig mer av är Bambu-ser så att de livesänder sina diskussioner, debatter och möten, säger Thérèse Mann-heimer, webbstrateg på marknadsförings-företaget Pool.

– Jag tror att en av anledningarna till att det har blivit så allmänt vedertaget och ac-cepterat är dels på grund av vana och dels på grund av att vi har insett värdet av att ha en kanal till politikerna där de kan vara mer personliga. Jag tror att politikerna själ-va har insett styrkan av att kunna stötta och komplettera det mer generella bud-skapet med mindre och mer riktade tankar.

thérèse Mannheimer är övertygad om det amerikanska valets inverkan efter att Barack Obama fört en modern kampanj med sociala medier som ett viktigt nav.

– Obamakampanjen har satt sina spår i hur vi anser att en traditionell valkampanj ska se ut. Men i relation till våra amerikan-ska kollegor så är de svenska politikerna långt efter. I de kampanjer som vi såg vid

Digitala valkampanjer på framfart

Thérèse Mannheimer jobbar som webbstrateg och tycker att sociala medier är ett utmärkt sätt för politiker att komplettera sina traditio-nella valkampanjer. Foto: Carl Bengtsson

det senaste ameri-kanska valet så var sociala medier en inräknad del av den övergripande stra-tegin, inte bara ett tillägg eller något runt omkring. Hit-tills är vi inte riktigt där i varken tan-ke eller genomför-ande, konstaterar hon.

Även om inter-net i princip an-vänds av alla idag

är det i synnerhet den yngre generation som tagit sig an de sociala medierna. Thé-rèse Mannheimer pratar om hur politiker kan komplettera de traditionella kanalerna med hjälp av sociala medier.

– Sociala media handlar inte om folk-massor och tävling i mest antal followers

och vänner. De handlar främst om mindre nätverk av människor som delar intresse. Det här tycker jag Socialdemokraterna har lyckats med bäst av partierna. Många av de tjänster som politikerna använder hand-lar ju om att föra ut tal, debatter och annat till fl era och i fl er kanaler.Hur ser valet ut 2014?– Förhoppningsvis tar politikerna ett mer seriöst tag och vågar ta större risker. I framtiden hoppas jag att de även tar hän-syn till minoriteter genom att översätta hemsidor och bloggar. De bör även läg-ga mer pengar på välproducerat bild- och fi lmmaterial och kanske framförallt; bjuda in mer till debatt! •

sökoptimering är enkelt uttryckt ett sätt att få sökmotorerna att tycka bättre om en sajt framför an-dra. Och dagens olika publicerings-verktyg blir bara bättre och smar-tare.– Vi använder allt min-dre tid åt det rent tek-niska och mer åt att skriva bra texter, säger Tommy Ståhl, VD på Jaj-ja Communications.

Deras grundtanke är att man betalar för upp-nådd position på Google.

– Kunden köper de sökord som man vill ska synas i Googles vanliga

viktigast för att marknadsföra deras buti-ker svarade 62 procent sökoptimering.

Hur tror du att publiceringsverk-tygen kommer att utvecklas?– I dag är det inte tekniken som står i vä-gen för utvecklingen, det är användarna som måste bli ännu bättre på att utnyttja den teknik som faktiskt fi nns, säger Tom-my Ståhl.

Och trots den negativa konjunkturen har Jajja ökat sin omsättning med 50 pro-cent två år i rad.

– De tuffa tiderna har fått fl er företag att se nyttan med att synas i Googles van-liga sökresultat, säger Tommy Ståhl. •

Tommy Ståhl


4

COUNTQUEST | WEBBANALYS

COUNT-QUESTstartade: År 2000. affärs-modell: Allt från punkt-insatser inom webbanalys till större uppdrag som omfattar hela spektrat: Val av analys-verktyg, imple-mentation, rapportering, kvalitetssäkring, utbildning, analys, och optimering.

Foto

: Ste

n Ja

nsin

I dag är det inget eller få företag som inte har internet som en prioriterad kanal för att nå ut till kunder och användare. Och oav-sett syftet; att optimera kampanjer, ska-pa underlag för köpbeslut eller slutföra af-färer, är det väsentligt att få veta hur det man gör funkar. Smarta verktyg och en bra analys ger svaret.

De allra fl esta butiksägare vet hur man ska exponera olika varor för att få kunder-na att handla mer. Med hjälp av kame-ror och sensorer har man kartlagt rörelse-mönster och genom störtexponering av en särskild vara kan man påverka försäljning av enskilda märken.

Samma principer gäller också för nätet.– Vi kan se det exakta klickmönstret,

var man kommer in på sajten, vad man klickar på och var man lämnar den, säger Fredrik Arnarp, vd på webbanalysföretaget CountQuest.

Genom att analysera materialet kan man till exempel se hur långt in i en kam-panj nätanvändaren går.

– Beroende på hur och var man lägger sitt huvudbudskap minskar risken att kun-den, ur annonsörens synvinkel, lämnar saj-ten för tidigt, säger Fredrik Arnarp.

I grunden handlar det om att mäta be-teenden för att sedan införa förbättringar.

– Ibland kan det vara så enkelt som att ”möblera om” lite på sajten och fl ytta på några länkar, säger Fredrik Arnarp.

Många gånger fi nns beslutsunderlag redan inom organisationen för att optime-ra fl ödet.

– Svenska företag är fortfarande jäm-fört med de amerikanska sämre på att agera utifrån de hårda fakta, det besluts-

underlag som fi nns, säger Fredrik Arnarp.Möjligen handlar det om att man lägger

för stora resurser på att ta fram tekniskt smarta och snygga lösningar. Sedan räck-er inte resurserna till för att faktiskt handla utifrån det man vet.

– Här fi nns en otrolig potential i vad en liten förändring på sajten kan betyda för att nå sina mål utan att behöva föränd-ra organisationen bakom, säger Fredrik Arn arp.

Olika företag utnyttjar givetvis nätet på olika sätt. Bilhandlaren säljer inte bilen via webben, men den potentiella kunden har sannolikt redan tagit en mängd köp-beslut innan han beger till bilsalongen för att faktiskt slutföra affären på nätet. Ban-kerna har sedan länge utnyttjat webbplat-serna för att låta kunder göra bankärenden själva och reseföretagen styr sina kunder till att slutföra affären.

– Oavsett vilket håll man vill styra sina kunder så behöver man ett bra underlag och analys för att maximera nyttan på nä-tet, säger Fredrik Arnarp.

Det är enligt honom inte tekniken som begränsar, klossarna fi nns där men vi har ännu inte förfi nat konsten att bygga med dem.

– I takt med att ”livet” på webben väx-er och blir allt mer betydelsefullt hårdnar också konkurrensen. Ett effektivt sätt att vinna fördelar är att arbeta mer med opti-mering och analys, säger han.

CountQuest som nu funnits i tio år har sett nätet utvecklas från ett ganska ano-nymt forum till vad det är idag.

– Då för tio år sedan var det få som egentligen gjorde några prognoser, affärs-

nyttan handlade mest om att man skulle ha en sajt. Med nya smarta verktyg har mätningar och beslutsunderlag blivit bätt-re och säkrare. Men det har också upp-stått ett växande behov av att analyse-ra det material man har, vilket vi kan. •

Bra ANALYSmaximerar sajten

SÅ ARBETAR COUNTQUESTVerKtYg countQuest är oberoende, certifi e-rade återförsäljare av de ledande programvarorna inom webbanalys och fullt certifi erade på Webtrends analytics, Omniture sitecatalyst och yahoo! analytics. countQuest utför även uppdrag för kunder som använder google ana-lytics.

IMPLeMentatIOn implementationen är ett tek niskt steg i webbanalysarbetet där count-Quest dels tar fram instruktioner för script som ska in på webbplatsen och dels konfi gurerar verktyget så att önskade rapporter kan tas ut. count-Quest har stor erfarenhet av imple-mentations- och konfi gurationsarbe-te i sitecatalyst och Webtrends.

MÄtPLanaffärsmålen ska göras mätbara och kvantifi eras med hjälp av nyckeltal. countQuest kan bistå antingen ge-nom att tillsammans med kund ar-beta fram en mätplan eller att ta fram färdiga mätplaner.

UtBILDnIngPå plats, på eget data.

anaLYsDe vanligaste analyserna countQuest får i uppdrag att göra är tids serieanalys, köpanalys, kampanjmätning/uppfölj-ning och beteendeanalyser.

KontaktcountQuest interactive aBtelefon: + 46 (0)8 410 415 60www.countquest.se

träffa countQuest på internetstrategidagen den 11 mars. gå in på countquest.se och boka in ett möte om webbanalys före 11 mars, så bjuder vi på en biljett värd 3 790 kr.


5

KAMPEN | MOBILSYSTEM

iPhoneNågonsin hört frasen ”Det fi nns en app för det”? Då har samtalet med största sanno-likhet handlat om iPhone. Applikationerna täcker samtliga områden från att blåsa ut ljus till att styra bilar och här är iPhonen oövervinnerlig.

androidTrots appar som kan synkronisera med Googles egna nättjänster kommer inte applikationsutbudet till Androidmobilerna ens i närheten av sin konkurrents.

Vinnare: iPhone

Andriod vs iPhoneI blå ringhörna: iPhone apples egen mobiltele-fon, vars första version pre-senterades 2007, har tagit världen med storm. Med ett unikt operativsystem baserat på Mac OS X har iPhonen tagit mobiltelefo-nin till en helt ny nivå. iP-hone gav pekmobilen ett ansik-te och är med hästlängder den multimediatelefon som har till-gång till störst utbud av applika-tioner.

I röd ringhörna: androidandroid är det operativsystem som har mest att sätta upp emot Apples, upp-backat av Google. I synnerhet HTC-mobi-lerna har använt Android-systemet men i början på året släpptes den mytomspun-na Google-mobilen, Google Nexus One,

som är avsedd för privatpersonsan-vändning. Google har naturligtvis

anpassat sina nättjänster till Androidmobilerna med speci-ella applikationer för Google Voice, Google Translate och så vidare.

Text: Linda Kante

iPhone Senaste modellen iPhone 3Gs är utrustad med en 3 megapixelskamera. Dock är ka-meran inte speciellt bra. Saknaden av blixt gör det dessutom omöjligt att ta bra bilder i allt som inte är dagsljus.

iPhoneiPhonens gränssnitt är uppbyggt som ett rutmönster för att vara lättnavigerad och lättförstådd – vilket den också är. Dessut-om är den utrustad med ett virtuellt tang-entbord som snabbt hjälper dig att hitta vilket ord du ska skriva. Den inte har nå-gon Flashspelare, men det är en petitess i sammanhanget och säkert jobbar Apple på det inför releasen av iPhone 3Gs 4.0 som väntas inom det snaraste.

androidI utgångsläget på en Androidmobil kan man placera alla sina favoritgenvägar, nå-got som bidrar till igenkänning. Dock har Androidmobilerna fått en del kritik för att de laggar – det tar någon sekund att öpp-na en applikation. Tangentbordet på pek-skärmen är uppbyggt på samma vis som i iPhonen men hittart inte lika snabbt vilka ord som ska skrivas. Android är på god väg men inte riktigt där än.

Vinnare: iPhone

rOnD 2: anVÄnDarVÄnligHet

tKO: iPhoneDet är ögonbrynshöjande att Apple inte har tillverkat mobiler tidigare. För för-utom en medioker kamera och några andra småsaker har de faktiskt nästan tänkt på allt. Men det gäller att hålla koll över axeln. Android ligger nämligen hack i häl och spås en lysande framtid. •

rOnD 3: aPPlikatiOnerna

androidDen senaste kameramodellen till Android är på 5 megapixlar. Dessutom är den ut-rustad med blixt och tillhör en av de mo-bilkameror på marknaden som ger absolut bäst resultat.

Vinnare: android

rOnD 1: kameran


6

MARK RED | ANALYS OCH OPTIMERING

MARK REDwww.markred.se

Lars Johansson och Christoffer Luth-man, webbanalytiker och konsulter.Vad: Affärsområde inom Dropit.Jobbar med: Analys av webb och an-dra digitala kanaler, ständig optime-ring av digitalt innehåll. certifi eringar: Google Analytics Authorized Consul-tants, Google Website Optimizer Aut-horized Consultants. E-post: [email protected]. Tel: 08-627 57 33.

DROPITwww.dropit.se

Vad: En webbyrå som är stark på utvecklarsidan. Jobbar med: Förstudier och produk-tion av nya webbplatsercertifi eringar: EPiSERVER Premi-um Solution Partner, Microsoft Gold Certifi ed Partner, Google Enterprise Partner, DIBS Offi cial Partner, Strea-mio Partner. E-post: [email protected]: 010-588 64 00.

EDBwww.edb.se

Vad: Koncernen som Dropit och Mark Red tillhörJobbar med: lösningar inom verk-samhetskritiska IT-tjänster, från app-likationstjänster och branschlösning-ar till drifts- och nätverkslösningarövrigt: Har verksamhet i 13 länder och nästan 50 års erfarenhet av att betjäna ledande nordiska verksam-heter.

Foto

: Dav

id B

icho

.

Ibland kan det vara nödvändigt att byg-ga en ny webbplats, men ofta är det en bättre strategi att jobba med ständiga för-bättringar.

– Jämför med en hink som läcker. Om det fi nns några hål som det sipprar vatten ur är det sannolikt bättre att lappa dem. Om det däremot helt saknas en botten är det bättre att börja om från början. Gör en analys av vad som funkar och inte funkar. Genom kontinuerliga förbättringar slipper man dyra nylanseringar vartannat år, sä-ger Lars Johansson, webanalytiker på Mark Red.

Ibland kan det vara så enkelt som att ändra copy, motsvarande en mindre text-förändring för att få ett effektivare resultat.

Beroende på bransch riktar man sig mot olika typer av kunder. Lars Johansson beskriver fyra typer av besökare:

• De Metodiska besökarna De som vill gå på djupet och få all fakta innan de köper till exempel en dvdspela-re. För dem är det viktigt att få all teknisk fakta.• De Spontana besökarnaDe vill snabbt komma till avslut. De vet re-dan att de vill köpa en dvd-spelare. Beho-vet ska snabbt och enkelt kunna uppfyllas.• De Humanistiska besökarnaDe vill kunna ta reda på hur andra upple-ver dvd-spelaren. De söker efter upplevel-sen av en produkt, exempelvis recensioner.• De Tävlingsinriktade besökarnaDe vill känna att de gjort en bra affär både avseende pris och prestanda och kunna stå för sitt köp inför vänner och bekanta.

– Man ska oftast rikta sig till alla fyra kate-gorierna. För att kunna göra det måste de spontana besökarna kunna komma till av-slut redan i första läget, medan det ska fi n-nas tydliga ingångar för de mer metodiska, säger Lars Johansson.

Kommunikation är nyckelord när man talar om nätet. Hur vet man då vad som funkar?

SÅ ARBETAR MARK REDutifrån identifi erade problem och framtagande av hypotes testar mark red olika alterna-tiva lösningar vetenskapligt ge-nom användning av a/B och multivariata test. mark red är ensamt i sverige om att ha auk-toriserats som konsult i verkty-get google Website Optimizer. Dessutom är mark red auktori-serat för google analytics.mark red hjälper till med allt ifrån arbete med nyckeltal och implementeringsinstruktioner för google analytics till aktiv optimering av webbplatser mot ökade intäkter, minskade kost-nader och ökad nöjdhet.

Dessutom har mark red tagit fram ett antal förädlingar av hur google analytics kan använ-das samt speciallösningar som adderar mer värdefull data till verktyget.

Bland mark reds kunder fi nns företag och organisationer inom bland annat telekom, energi, hälsovård, e-handel, mediabo-lag, intresseorganisationer och välgörenhetsorganisationer.

gratIs PrODUKter FrÅn MarK reD:analysera google analytics i excel: www.markred.se/eaanalysera google analytics i iPhone: www.markred.se/at Case studies från Mark red: www.markred.se/case1 • www.markred.se/case2 • www.markred.se/case3

– Det fi nns en mängd olika sätt att mäta aktiviteter. Ett sätt är att testa olika inne-håll mot varandra. Variationer av samma innehåll slumpas ut till besökarna och se-dan mäter man hur väl de styr mot uppsat-ta mål, säger Lars Johansson.

Han påpekar också att det är viktigt att man har tydliga uppmaningar om vad som är nästa steg och hur man tar sig dit. För-utom webenkäter, som ska vara så lite stö-rande som möjligt, kan man när man iden-

tifi erat ett problemområde, använda sig av testgrupper för att ringa in problemet mer exakt.

Har man väl lockat in en besökare på sin webplats handlar det om att få denne att stanna kvar.

– Genom att löpande jobba med test av olika kombinationen av bilder och texter kan webbplatsen prestera allt bättre. Det är det små detaljerna som blir avgörande i framtida webbutveckling, säger Lars Jo-hansson. •

Stora RESULTATsmå justeringar ger


7

E-HANDEL | ATT VARA ELLER INTE VARA PÅ INTERNET

CDON

Bildat: 1999Finns i: Malmö Omsättning: ca 1 miljard (2008)Varav procen-tuellt på web: 100 %

GEKÅS ULLAREDBildat: 1963Finns i: UllaredOmsättning: ca 3 miljarder (2008)Varav procen-tuellt på web: 0 %

strategierna för lönsam han-del på webben skiljer sig dia-metralt mellan olika företag. Dessa varierande strategier säger egentligen ingenting om företagets framgångar. Det som fungerar för det ena fö-retaget behöver inte nödvän-digtvis fungera för det andra.

Text: Tony Ernst

två stora framgångsrika företag som visar på skillnaden mellan strategierna är Gekås Ullared och Cdon.

Ullared har en enkel hemsida med va-ruhusets öppettider och en barometer som visar om det är kö in till butiken. Men man har varken sortiment eller försäljning över webben.

Hos Cdon å andra sidan sker all försälj-ning via en minutiöst detaljerad hemsida

där miljontals cd-skivor, dvd-fi lmer och böcker samsas om utrymmet.

– Det övergripande skälet för att bara sälja i butik är kostnadskostymen, konsta-terar Gekås Ullareds VD Boris Lennerhov. Våra marginaler är små och kunden gör oss tjänsten att komma till butiken, hämta varorna och gå till kassan. Skulle vi upp-rätthålla lagerstatus på internet, lagerhålla varorna och sedan skicka ut det till kun-

derna så skulle vi inte vara i närheten av samma prisbild.

Hos Cdon – en av Nordens största un-derhållningsbutiker på nätet – har man i princip ett motsatt förhållningssätt till hur man ser på e-handel.

– Vi kan inte den fysiska detaljhandeln, vi kan internet, säger Cdons VD Mikael Olander. Det här använder vi till vår fördel i och med att vi bara arbetar med internet. Just cd-skivor och dvd-fi lmer är lämpliga produkter att sälja över nätet. Det är svå-rare med exempelvis mat och kläder där man gärna vill se det man köper.

Dessa bägge strategier har såklart sina egna inbördes för- och nackdelar.

– Den stora fördelen för oss är att vi har allt samlat på samma ställe, säger Boris Lennerhov. Vår personal har en oerhört positiv kundkontakt. Vi har en stugby med camping som stadigt är fullbokad. Allt fi nns här. Nackdelen är tillgängligheten.

Man ska ta sig hit, vissa

tycker att det är för långt. Höjs bensinpriset kraftigt så påverkar det oss.

Hos Cdon kan man handla dygnet runt på webben. Mikael Olander ser förutom denna tillgänglighet några fördelar till.

– Vi slipper butikskostnaderna och kan ha fullsortiment på vår hemsida. Vi når dessutom en väldigt stor målgrupp.

Framtiden förändras ständigt och då kan det bli aktuellt att förändras med den. Ändå tror inte Boris Lennerhov att Ullared kommer att öppna webbshop.

– Hos oss är det själva eventet att kom-ma hit som är det stora. Jag har svårt att se att vi kommer att sälja varor i större mängd över nätet inom överskådlig framtid.

Mikael Olander håller också fast vid Cdons vision om försäljning över nätet.

– Det handlar snarare om att bli ännu bättre på det man redan kan. •

100 procent nätet – eller inte alls

Öka affärsnyttan genom digital marknadsföring, webbstrategier och mobila möjligheter.

Välkommen på heldagsseminarium på Nalen i Stockholm den 11 mars 2010

Läs mer om programmet och boka plats på: www.newmarketmedia.se/internetstrategi


8

GETUPDATED | MARKNADSFÖRING PÅ NÄTET

12345

sätt mätbara mål med din internetnärvaro

Fastställ de prioriterade målgrupperna

Utveckla konverteringsprocesser

Driv rätt trafi k

Mät och optimera dig fram till resultat

Internet – WTF matters?Internet har funnits i mer än 15 år. Medieköpen på nätet ökar lavinartat, att ha en webbplats är en självklarhet, en post för SEO fi nns i de fl esta budgetar och 2010 förutspås bli året när företagen bör-jar satsa på sociala medier, på allvar. Men vad är det egentligen som räknas när fö-retag vill lyckas på internet? Vilka krav ska de ha på sina webbinvesteringar, internet-leverantörer och webbyrå? Enkelt uttryckt WTF matters?

Vi frågar Oscar Höckerfelt, senior inter-netstrateg på Getupdated Internet Marke-ting om hans syn på vad företag bör tänka på för att nå framgång på internet. Han beskriver ett företagssverige som genom-syras av splittrad målbild, svaga förvänt-ningar och låga krav på avkastning från webben.

Hur ska företag göra för att nå framgång på nätet?

sätt upp mål. För att lyckas måste fö-retag först och främst defi niera vad fram-gång på internet är för just deras företag. De allra fl esta icke internetbaserade före-tag, dvs de som inte har en e-shop eller webbplats som absoluta huvudverksam-het, måste bli bättre på att precisera vad deras mål med internet faktiskt är. Utan mål är det svårt att navigera och risken till tappade marknadsandelar är hög. Vi har sett mängder med företag som inte tagit internet på allvar bli omsprungna av in-ternetspecifi ka bolag som helt byggt sin verksamhet utifrån möjligheter i denna kanal. Ett exempel är Spotify som relativt snabbt har tagit stora marknadsandelar inom musikbranschen.

Hur utvecklas en vinnare?

Ta reda på hur era kunder och potentiel-la kunder agerar online. Segmentera dem och fastställ de prioriterade mål-grupperna på internet. Därefter gäller det att sätta upp konkreta mål, vad vill ni få ut av era investeringar? Defi niera nyck-eltal (KPI:er) som gör det möjligt att mäta av resultatet. Det är även viktigt att kopp-la era KPI:er till intäkter och/eller kostna-der så att Internets ekonomiska betydelse tydliggörs.

Därefter bör ni konceptutveckla era konverteringsprocesser. Det är inte in-formationsstrukturen som skapar resultat utan det gör de designade besöksproces-serna där kunderna hittar det de vill, får den service eller upplevelse de behöver och skapar det värde som ni som företag vill ha.

Driv trafi k. Se till att era investering-ar i internetmarknadsföring och webbut-veckling når era målgrupper, stödjer era mål och driver era konverteringsprocesser via era unika, digitala:

• Varumärkeslöften och kampanjer.• SEO, PPC, banners, mail etc som dri-

ver in rätt besökare.• Medverkan i sociala medier.• Tjänster som fi nns och utvecklas på

webbplatsen.

Räkna med att ni till en början når c:a 50 procent av möjligt resultat efter en ny webbplatslansering. Resterande 50 pro-cent når ni via analysdriven optimering. Det krävs att ni mäter upp alla konverte-ringsprocesser mot KPI:erna. Mät och optimera processerna stegvis mot det 100 procentiga mål som bara vinnaren når.

Vad är det vanligaste misstaget företag gör när det handlar om webb investeringar?

ett vanligt misstag är att fö-retag underdimensione-rar sina behov av att agera på in-ternet. Det fi nns många som är duktiga på att utveckla webb-platser men fö-retagen behö-ver vara bättre insatta i webb-världen så att de kan vara tuf-fare i sin krav-ställning. Hö-gre krav på oss leverantörer kommer göra oss bättre. •

Getupdated hjälper dig att sätta relevanta och mätbara mål för din internetnärvaro.

Vill du ställa tuffare krav på din webbyrå?

Vill du öka konverteringsgraden och få mycket större effekt för dina marknadsfö-ringspengar?

Ring Oscar Höckerfelt på 08-410 96 05.

CHECKLISTA Hur ditt företag blir framgångsrikt på nätet:


9

JONAS MARKING | MOBILBOKEN

SOCIALA MEDIER | FÖRETAGSPOLICY 5

JONAS MARKING

Ålder: 40Bor: StockholmFamilj: sambo, tre barntidigare böcker: Internet i media-mixen (1997), Större än teve (1999)egna mobiler: En Iphone och en HTC Magic

... visst är inkorgen privat, men browsern är ett föns-ter mot världen.

”

Det är få företag som säger att man inte ska göra någon aktivitet i sociala medier un-der året. Det kanske inte är så konstigt när Facebook har mer än 370 miljoner använda-re och därmed skulle kvala in på topp 3-listan över de folk-rikaste nationerna om det var ett land på riktigt. människan har blivit social på nätet helt enkelt och precis som vanligt när det handlar om internet så är det bara för företagen att följa efter.

Men vem är det då som ska få förtro-ende att föra företagets talan i de sociala medierna? Vem ska få twittra, blogga, läg-ga upp fi lmer och material på YouTube och

Facebook? Alla anställda? Endast VD eller några få som arbetar på marknadsförings-avdelningen? En sak är säker – det fi nns en fördel i att bestämma sig och diskute-ra saken internt. Hans Leijström, Commu-nityEvangelist och social media-expert på Getupdated Internet Marketing säger ”att inte ha en policy för hur man ska hantera de sociala medierna är lika med att be om problem”.

Flera aktörer har fått smaka på baksi-dan med social medier. Dominos pizza i USA är kanske det mest kända exemplet på hur illa det kan gå när företagen inte sätter upp klara riktlinjer för vilket beteen-de som är acceptabelt ute på nätet. En fi lm när två anställda äcklar sig med ingredien-serna vid tillagningen av pizza lades upp på YouTube. Den fi ck ordentlig spridning, orsakade företaget oerhörd skada och led-de till avskedande och polisanmälan för de

inblandade. Hela historien måste kostat en hel del både i engagemang och direkta ekonomiska kostnader, för att inte tala om trovärdighet och varumärkesskada.

De stora globala företagen har idag ut-vecklat sin kommunikationspolicy till att även innefatta nätet för att undvika liknan-de felsteg. Ett intressant exempel är Coca Cola som tagit steget längre. Parallellt med den sociala media-policyn som gäller för alla inom bolaget har man tagit fram ett certifi eringssystem där man som Coca Cola-anställd kan utbilda sig i företagsetik och därmed få föra företagets talan mer ingående på nätet. Det kan mycket väl bli en trend som fl er väljer att följa. Helt klart är i alla fall att det fi nns en fördel i att ta fram riktlinjer för beteenden i de sociala medierna och medvetandegöra dessa för alla i organisationen. Det som läggs ut på nätet fi nns där. För alltid… •

Ge de anställda något att hålla sig i Fem fundament

för att bygga en strategi för sociala Medier:1. Vem vill vi vända oss till? Prioritera målgrupperna för din kommunikation.2. titta på organisatio-nen. Vem ska föra organisa-tionens talan? Ta fram policy och ge ledning.3. Prioritera kanaler. Arbe-ta hellre med en kvalifi cerat än med alla sporadiskt.4. ta fram mätbara nyck-eltal (KPI:er) och följ upp vad era insatser genererar.5. Förankra arbetet i led-ningsgruppen.

För 15 år sedan hade vi varken mobiler eller internet. idag är båda var mans egendom. Vår vardag har totalt föränd-rats. Även annonser är idag en naturlig del av internet, men ännu är mobilen som en re-klamkanal outnyttjad mark.

Text: Tony Ernst

Jonas Marking släpper en bok senare i vår, i samarbete med mediabyrån Media-edge CIA, som ska ge oss en överblick kring hur man kan jobba med funktionerna för marknadsföring för just mobilen.

– Mobilen kommer snart att vara vårt främsta fönster mot medievärlden, säger han. Det här går ohyggligt fort. En normal användare byter mobil var artonde månad. Andelen smartphones, alltså mobiler med browser och större skärm, ökar snabbt. Och man tar med sig de nya applikationer-na in i mobilen. Vi använder mobilen allt-mer som en dator idag.

Framstegen för internet och mobiler har gått i rasande takt, men det har snarare varit parallella utvecklingar.

– Men nu möts dessa två. Vi har nått slutet på början av den digitala eran. Det är nu det sätter fart på riktigt.

Jonas Markings bok är uppdelad i två delar. Första delen är mer teoretisk och handlar om var vi står idag.

– Diskussionerna om reklam i mobilen har mest handlat om att mobilen är en pri-vat sfär och att man inte vill bli störd där.

Mobilen smart fönster mot medievärlden

Men det är ett snävt resonemang, visst är inkorgen privat, men browsern är ett föns-ter mot världen.

– Som annonsör gäller det att hitta en balans mellan push, där man aktivt söker upp konsumenten med till exempel en an-nons, och pull, där konsumenten själv väl-jer att interagera.

Andra delen lutar åt det praktiska och reser frågan om hur en annonsör egentli-gen ska tänka i dagens mediaklimat.

– Man måste bli tillgänglig, konstate-rar Jonas Marking. Till exempel att man har en webbsida anpassad till mobilen. Steg två är att utveckla mera avancerade webbtjänster eller applikationer, exempel-vis GPS som leder en till den egna buti-ken, eller personifi erade erbjudanden och nya funktioner för mobilkameror. Framfö-rallt handlar det om vad kunderna kan tän-kas vilja ha när de är ute och rör på sig.

Man kan tänka sig att det borde vara svårt att skri-va en bok om ett ämne där teknik-utvecklingen är så snabb och där det händer nya saker hela tiden, men Jo-nas Marking räds inte. – Bara man hål-ler sig borta från detaljerna, påpekar han. Det handlar till stor del om generella resonemang inom marknadsföringsvärlden, som hur mobi-len kan passa in i den allmänna medie-mixen.

– Dessutom märker jag att den bok jag skrev om internet 1997 står sig rätt så bra än idag! •


10

PÅ TRE ÅR HAR LÖNSAMHETEN ÖKAT SÅ PASS MYCKET ATT VI NU INFÖR SAMMA LÖSNING I RESTEN AV NORDEN.

– ERIK DANDANELL, PROJEKTLEDARE, JETPAK

VI HJÄLPER DIG ATT BEHÅLLA, UTVECKLA OCH SKAFFA NYA KUNDER.

Jetpak är en av ca 4000 kunder som använder par för att skaffa nya affärer. De är också ett bevis för att det vi kallar New Business Intelligence verkligen fungerar. Vill du veta mer om hur vi hjälper våra uppdragsgivare att effekti-visera sin kundbearbetning, gå in på www.par.se eller ring något av våra försäljningskontor.

stockholm 08-775 36 00, göteborg 031-10 53 00, malmö 040-10 77 20, örebro 019-21 70 40, östersund 063-55 64 50.

morkm

an.se

Nmm Lonsaminternet 12s Lr

Documents

Transcript of Nmm Lonsaminternet 12s Lr