NetSim Användarmanual - Vitec...
Transcript of NetSim Användarmanual - Vitec...
NetSim
Användarmanual
av Vitec Energy
NetSim Användarmanual Innehåll iii
Innehåll
Introduktion 1
Vad är NetSim?.......................................................................................................................... 1 Manualen ................................................................................................................................... 1
Grundläggande principer 2
Grundläggande element ............................................................................................................. 2 Knutar ........................................................................................................................................ 2 Ledningar ................................................................................................................................... 4 Randvillkor ................................................................................................................................ 6 Dimensionering.......................................................................................................................... 7 Dynamiska beräkningar ............................................................................................................. 8 Ångmodul .................................................................................................................................. 9 Årssimulering ............................................................................................................................ 9 Fjärrkyla ..................................................................................................................................... 9
Hur gör jag? 10
Inledning .................................................................................................................................. 10 Starta NetSim ........................................................................................................................... 10 Rörtyper ................................................................................................................................... 10
Skapa en ny rörtyp ..................................................................................................... 11 Skapa ny modell ...................................................................................................................... 11 Skapa ledningar ....................................................................................................................... 11
Skapa den 1:a ledningen ............................................................................................ 12 Skapa den 2:a och följande ledningar ........................................................................ 12 Dela befintlig ledning ................................................................................................ 13 Ta bort objekt ............................................................................................................ 13 Beräkningsbart nät ..................................................................................................... 13
Komplettera modellen med förbrukning/kunder ...................................................................... 21 Skapa kund via kunddataformuläret. ......................................................................... 21 Importera kund från extern fil. .................................................................................. 21
Flera produktionsanläggningar ................................................................................................ 23 Produktionsanläggningar ........................................................................................... 23 Placera en värmeväxlare ............................................................................................ 23
Tryckregleringar ...................................................................................................................... 23 Definiera en tryckstegringsstation. ............................................................................ 23 Definiera en tryckreducering ..................................................................................... 23
Analysera beräkningsresultat ................................................................................................... 24 Sammanfattade beräkningsresultat ............................................................................ 24 Kartplottningar .......................................................................................................... 24 Grafer ........................................................................................................................ 24 Tabelldata .................................................................................................................. 24
NetSim systemöversikt 25
Vitec Nova Start ...................................................................................................................... 25 Vitec Release manager............................................................................................................. 25 Modellering ............................................................................................................................. 26 Beräkning ................................................................................................................................. 26
iv Innehåll NetSim Användarmanual
Resultatanalys .......................................................................................................................... 27
Modellering 28
Användargränssnitt .................................................................................................................. 28 Allmänt om formulär ............................................................................................................... 29 Grafikfönster ............................................................................................................................ 30 Meny Arkiv .............................................................................................................................. 31
Anslut databas ........................................................................................................... 31 Uppdatera aktuell modell .......................................................................................... 31 Modell ....................................................................................................................... 31 Beräkning... ............................................................................................................... 31 Importera DWG (tilläggsfunktion) ............................................................................ 35 Importera beräkningsfil... .......................................................................................... 35 Kunddata ................................................................................................................... 35 Ladda bakgrund... ...................................................................................................... 36 Ta bort bakgrund... .................................................................................................... 36 Spara ritning som... .................................................................................................... 36 Skriv ut... ................................................................................................................... 36 Avsluta NetSim ......................................................................................................... 36
Meny Visning .......................................................................................................................... 37 Bakgrundsfärg ........................................................................................................... 37 Lagerhantering ........................................................................................................... 37 Text (tilläggsfunktion) ............................................................................................... 37 Zoom fönster ............................................................................................................. 38 Zoom gränser ............................................................................................................. 38 Zoom knut ................................................................................................................. 38 Zoom ledning ............................................................................................................ 38 Zoom föregående ....................................................................................................... 38 Panorera ..................................................................................................................... 38 Filtrera fram i grid ..................................................................................................... 38 Visa markeringar på kartan........................................................................................ 38 Visa nivåindelning ..................................................................................................... 39
Meny Verktyg .......................................................................................................................... 39 Avisering ................................................................................................................... 39 Gör nivåindelning ...................................................................................................... 39 Reducera ledningsantal .............................................................................................. 40 Inställningar ............................................................................................................... 40
Meny Moduler ......................................................................................................................... 41 Meny Rapporter ....................................................................................................................... 41 Meny Hjälp .............................................................................................................................. 41 Verktygslådor .......................................................................................................................... 42
Databas ...................................................................................................................... 42 Moduler ..................................................................................................................... 42 Verktyg ...................................................................................................................... 42 Egen verktygslåda ..................................................................................................... 42
Modelldataformulär ................................................................................................................. 43 Knutformulär ............................................................................................................. 44 Ledningsformulär ...................................................................................................... 45 Produktionsanläggningsformulär ............................................................................... 46 Pumpformulär ............................................................................................................ 47 Ventilformulär ........................................................................................................... 49 Värmeväxlarformulär ................................................................................................ 50 Ackumulatorformulär ................................................................................................ 50 Kundformulär ............................................................................................................ 52 Årsdataformulär ......................................................................................................... 53
Systemdataformulär ................................................................................................................. 54 Ledningstyper ............................................................................................................ 54 Pumptyp .................................................................................................................... 55 Ventiltyp .................................................................................................................... 55
NetSim Användarmanual Innehåll v
Kundtyp ..................................................................................................................... 56 Temperaturkurvor ...................................................................................................... 57 Knuttyp/Tidsserier ..................................................................................................... 57
Statuslisten ............................................................................................................................... 58
Beräkning 59
Filtyper ...................................................................................................................... 60
Resultatanalys 61
Map............................................................................................................................ 62 Charts ........................................................................................................................ 64 Knuttabell .................................................................................................................. 65 Ledningstabell ........................................................................................................... 66 Out ............................................................................................................................. 66 Animering .................................................................................................................. 66
Modellhantering 68
Allmänt .................................................................................................................................... 68 Modellberepp ........................................................................................................................... 68 Modellspecifika data ................................................................................................................ 69
Objekt ........................................................................................................................ 70 Modell ....................................................................................................................... 70 Katalogdata ................................................................................................................ 70 Översikt objektsdata - modelldata ............................................................................. 71
Skapa ny modell ...................................................................................................................... 72 Kopiera modell ........................................................................................................................ 72 Ta bort modell.......................................................................................................................... 72
Tryckregleringar – pumpar och ventiler 73
Placering av pumpar och ventiler ............................................................................................ 73 Exempel ..................................................................................................................... 74
Import från CAD 77
Dataimport från CAD-fil (tilläggsfunktion) ............................................................................. 77 Ritmanér .................................................................................................................... 77 Tolkning .................................................................................................................... 78 Specificera ritningslager ............................................................................................ 79 Namngivningsmetoder och prefix ............................................................................. 80 TOLKNING .............................................................................................................. 80 Skapa beräkningsbar modell ...................................................................................... 81 Lägga samman tolkad modell med befintlig modell ................................................. 81 Redigering av ritning i tolkningsmodulen ................................................................. 82
Dataimport från nätinformationssystem 83
Förbrukningsdata 84
Importfil för kunddata .............................................................................................................. 84 Beredning av importfil .............................................................................................. 84 Import av kunddata till NetSims databas ................................................................... 85 Uppdatera knutar med förbrukning från kunddata .................................................... 85 Kunddata fältbeskrivning .......................................................................................... 85 Indata generellt .......................................................................................................... 87 Summering av kunddata till knut ............................................................................... 87 Faktorstyrd effekt ...................................................................................................... 88 Faktorstyrd avkylning ................................................................................................ 89
vi Innehåll NetSim Användarmanual
Beräkningsmodulens indatafil 91
Sammanfattning ....................................................................................................................... 91 Dataformat ................................................................................................................. 91 Översikt nyckelord .................................................................................................... 92
Nyckelord ................................................................................................................................ 92 Nyckelordet *ACCU ................................................................................................. 92 Nyckelordet *ATMP ................................................................................................. 93 Nyckelordet *COOL ................................................................................................. 93 yckelordet *DIAM..................................................................................................... 93 Nyckelordet *FFAC .................................................................................................. 94 Nyckelordet *FORW ................................................................................................. 95 Nyckelordet *HEAT .................................................................................................. 95 Nyckelordet *ILIM .................................................................................................... 95 Nyckelordet *VERS .................................................................................................. 96 Nyckelordet *LDIM .................................................................................................. 96 Nyckelordet *NODE ................................................................................................. 97 Nyckelordet *PFAC .................................................................................................. 97 Nyckelordet *PIPE .................................................................................................... 98 Nyckelordet *PSUP ................................................................................................... 99 Nyckelordet *PUMP ................................................................................................. 99 Nyckelordet *PQTA ................................................................................................ 100 Nyckelordet *SHNT ................................................................................................ 100 Nyckelordet *STEA ................................................................................................ 101 Nyckelordet *STOP................................................................................................. 101 Nyckelordet *TEMP ................................................................................................ 101 Nyckelordet *TITL .................................................................................................. 101 Nyckelordet *VALV ............................................................................................... 102 Nyckelordet *DYNP ............................................................................................... 102 Nyckelordet *YEAR ............................................................................................... 103
Tidsserier ............................................................................................................................... 105 Nyckelordet *QFAC ................................................................................................ 105 Nyckelordet *EFAC ................................................................................................ 106 Nyckelordet *TINL ................................................................................................. 106 Nyckelordet *OFAC ................................................................................................ 107 Nyckelordet *OUTP ................................................................................................ 108
Felmeddelanden ..................................................................................................................... 109
Matematiska och fysikaliska grunder 114
Beräkningsprocedur ............................................................................................................... 114 Indata ....................................................................................................................... 114 Tryck ....................................................................................................................... 114 Temperatur .............................................................................................................. 115 Ventiler och pumpar ................................................................................................ 116 Bypass ..................................................................................................................... 116 Densitet och viskositet ............................................................................................. 117 Ångmodul ................................................................................................................ 117 Shuntventil............................................................................................................... 118 Ackumulatorer ......................................................................................................... 118
Ledningstyper 119
Exempel ledningstyper .......................................................................................................... 119
Glossary of Terms 123
Index 125
NetSim Användarmanual Introduktion 1
Introduktion
Vad är NetSim? { XE "Vad är NetSim?" }
NetSim är ett interaktivt verktyg för beräkningar av ledningsnät för fjärrvärme,
fjärrkyla och ånga.
Med NetSim kan du:
Dimensionera ledningsnät
Optimera pumpningar
Optimera framledningstemperaturer
Minimera värmeförluster
NetSim innehåller:
Ett kraftfullt grafiskt gränssnitt genom vilket du definierar
ledningsnäten och beräkningsförutsättningarna.
En effektiv beräkningsmodul
En kraftfull grafisk presentation av beräkningsresultaten i form av
kartor, diagram och tabeller.
Kraftfulla exportverktyg som direkt exporterar data till Excel-format,
DXF/DWG samt ett antal rasterformat.
Kraftfulla importverktyg för importer av data från ett flertal
nätinformationssystem på marknaden.
Manualen { XE "Manualen" }
Denna manual omfattar NetSim release Epsilon
2013-09-27: Uppdaterad manual
Observera att ändringar i program utförs utan att manualen uppdateras.
2 Grundläggande principer NetSim Användarmanual
Grundläggande principer
Grundläggande element { XE "Grundläggande element" }
Beräkningsmodellen av ett nät består av de grundläggande elementen knutar och
ledningar. All numerisk information är knuten till dessa element. En knut
representeras i kartan av en cirkel, medan en ledning (bestående av fram- och
returledning) representeras av en linje mellan två knutar.
Beräkningsmodell av fjärrvärmenät. Knutar och ledningar.
Knutar { XE "Knutar" }
Följande kan simuleras i knutpunkter:
Belastningar som tagits fram ur nominella eller mätta värden på
förbrukarnivå. Förbrukningen kan alternativt anges som noll.
Termostatisk bypass
Bypass med fast diameter eller Kv-värde
Produktionsanläggningar
Shuntventiler
NetSim Användarmanual Grundläggande principer 3
Ackumulatorer
Dessutom är knuten en koppling mellan en eller flera ledningar (max. 8 st). I
modellen, beskrivs knutarna med namn, koordinater, en elevation, avkylnings-
eller returtemperatur samt information om bypasser.
Modell av en knut och dess möjliga kontroller.
Förbrukarna kan indelas i kategorier. Detta gör det möjligt att genomföra en
simulation med varierande belastningsfaktorer beroende på förbrukarkategori.
Förbrukarkategorierna definieras av användaren. Upp till 99 olika kategorier kan
definieras. Kategorin kännetecknas av kategoritypnummer (1 – 99) och
korresponderande namn. För varje kategori anges som funktion av
utomhustemperaturen en faktor varmed kundens registrerade effektbehov skall
multipliceras. På motsvarande sätt definieras typkurvor för kundens avkylning
som funktion av utomhustemperatur och returtemperatur som funktion av
utomhustemperatur.
Varje förbrukare kan endast tillhöra en kategori, men en knut kan stå i
relation till många förbrukare med olika kategorier.
En enkel knutpunkt, såsom en förgrening är samma sak som en knut
utan belastning.
En produktionsanläggning är en knut, där tillägg gjorts i
knutinformationen för tilloppstemperatur, möjlig produktionskvantitet
och absolut tryck.
4 Grundläggande principer NetSim Användarmanual
Ackumulatorerna arbetar på två sätt:
Ackumulatorn kan ges en okänd effektförbrukning. Detta kan vara
användbart när beräkningarna ska användas som
dimensioneringsverktyg för ackumulatorer.
Ackumulatorn kan ges en given effektförbrukning med en uppsättning
effektfaktorer. På detta sätt kan en ackumulators uppförande
kontrolleras.
Ackumulatorerna i fråga förväntas uppträda på följande sätt:
Lagring av effekt sker vid en konstant returtemperatur som är samma
som ackumulatorns minimitemperatur, Tmin, beroende på vätskans
skiktning i ackumulatorn.
När effekt utvinns sker det vid en konstant temperatur som är samma
som ackumulatorns maximitemperatur, Tmax, beroende på vätskans
skiktning i ackumulatorn.
Ledningar { XE "Ledningar" }
Ledningarna i modellen är kopplingar mellan knutarna. Pumpar, ventiler och
värmeväxlare kan kopplas till ledningar. En ledning karakteriseras genom
namnet på de anslutande knutarna, längd, innerdiameter, råhet,
värmeöverföringskoefficient, individuell förlust, två tryckförluster i båda
ändarna samt flödet i ledningen.
Modellen antar att nätet är geometriskt symmetriskt från inlopp till retur. Olika
fysiska storheter som diameter, värmeöverföringskoefficient, individuell förlust,
längd och råhet kan anges. Pump och ventil kan kopplas antingen till
ledningsänden upp- eller nedströms, se fig.
NetSim Användarmanual Grundläggande principer 5
Ledningsmodell definierad med längder och tryck.
En pump kan antingen beskrivas med en tryckstegring, ΔP, eller genom en
pumpkarakteristik, där trycket beräknas som en funktion av flödet i ledningen.
Pumpens varvtal kan också beräknas, när trycket och flödet beskrivs m.h.a.
karakteristikan. Pumpkarakteristikan anges med upp till 12 punkter som beskrivs
med tryck, flöde och effektförbrukning vid ett specifikt varvtal för pumpen.
Beräkning av ΔP interpoleras ur karakteristikan.
Angivande av pumpkarakteristika
En ventil anges antingen genom en anbringad tryckförlust eller genom
ventilkarakteristik där tryckförlusten beräknas som funktion av flödet i ledningen
vid en given ventilinställning. Karakteristikan måste anges som en uppsättning
av driftpunkter som bestäms av värden på ventilinställning och ventilkoefficient.
Upp till 10 punkter kan anges för bestämning av karakteristikan.
Angivande av ventilkarakteristika
6 Grundläggande principer NetSim Användarmanual
En värmeväxlare kan kopplas till en ledningsände. Värmeväxlaren beskriver helt
enkelt en ökad eller minskad temperatur för vattnet i ledningen. Effekten som
levereras eller tas ut genom värmeväxlaren är en linjär funktion av temperaturen
uppströms i ledningen.
Randvillkor { XE "Randvillkor" }
Likt alla andra beräkningsmodeller behöver NetSim specifika indata. Dessa krav
är alla ganska enkla och naturliga. En beräkningsmodell måste uppfylla några
hydrauliska och termiska krav, innan ett problem blir definierat och kan lösas.
Fundamentalt måste följande villkor uppfyllas:
Flöde eller effektförbrukning måste anges i alla knutar utom en.
Ett absoluttryck måste vara givet.
Ett differenstryck måste vara givet.
I alla knutar med förbrukning måste avkylnings- eller returtemperaturen
anges.
Vid produktionsanläggningar (producenter) måste temperaturen i
framledningen anges.
Tryckfall i en enkel ledning
Det enklast möjliga systemet - en ledning och två knutar - visas i fig. ovan. Detta
system uppfyller kraven för så väl tryck och differenstryck som att flödet i alla
knutar är känt, så när som i en. Det har ingen betydelse i vilka knutar flöde och
tryck är givna.
I vissa fall måste mer än en tryckkontroll anges. Till exempel om en
tryckstegring eller ett tryckfall i en ventil skall beräknas. I dessa fall måste mer
än ett tryck vara känt, ett för varje ΔP som ska beräknas. Den okända
tryckändringen måste vara placerad mellan de kända absoluta trycken i relation
till vätskans strömningsriktning.
NetSim Användarmanual Grundläggande principer 7
Modell av ett ledningsnät försett med en pump styrd att hitta ett fast tryck i
ändpunkten
Tryckgradienter för modellen definierad i figuren ovan
De två följande exemplen visar undantag som kan uppträda från det som
beskrivits ovan:
Om det okända trycket P sätts i en ledning som är en del av ett system,
innehållande ringförbindelser.
I en knut kan det kända flödet ersättas av ytterligare ett känt tryck. Då
beräknas flödet på grundval av de beräknade tryckprofilerna
Dimensionering { XE "Dimensionering" }
NetSim kan användas för dimensionering av ledningar. Användaren kan ange
vilket av tre kriterier som ska användas:
1. Maximalt tillåten hastighet i ledningen.
2. Maximalt tillåten gradient i ledningen.
3. Dimensionsberoende kriterium där ett hastighetskriterium används om
diametern är mindre än en av användaren bestämd diameter och ett
tryckgradientkriterium används om diametern är mindre än den av
användaren angivna diametern.
8 Grundläggande principer NetSim Användarmanual
Det är möjligt att ange kriteriet som ett globalt kriterium dvs. det används för
alla ledningar som ska dimensioneras. Det är också möjligt att ge individuella
kriterier till ledningarna.
NetSim använder dimensioner från en ledningskatalog, vilket säkerställer att
kriteriet inte bryts.
Det finns ingen gräns för hur många ledningar som kan dimensioneras, men
antalet ledningstyper att välja emellan är begränsat till 20 olika
typer/dimensioner. För varje ledningstyp anges ett namn, innerdiameter, råhet
och värmeförlustfaktor.
En lednings diameter dimensioneras om ledningens diameter från början inte är
definierad. NetSim utser en diameter till ledningen, som väljs bland
ledningstyperna i den aktiva katalogen. Om ledningens råhet inte är definierad,
väljs även ledningens råhet.
Användaren måste vara medveten om att det är möjligt att definiera problem
rörande ledningsdimensionering som saknar hydraulisk lösning. Ett exempel är
ett loopat system. Om ledningen som ska dimensioneras är en del av en loop och
två olika tryckgradienter är givna, existerar inte nödvändigtvis en hydraulisk
lösning. I fall som detta, kommer NetSim inte fram till någon lösning och
maximala antalet iterationer kommer att överskridas.
Ett olösbart dimensioneringsproblem
I exemplet ovan, måste användaren ange minst en av dimensionerna.
Observera att det kan finnas kombinationer av dimensioneringskriterier,
ledningslängder och tryckbörvärden i en modell, som trots allt har en hydraulisk
lösning. I exemplet ovan kan man finna en lösning, om de två tryckgradienterna
och de två ledningarna är lika stora.
Dynamiska beräkningar { XE "Dynamiska beräkningar" }
Ändamålet med den dynamiska modulen är att simulera ändringar i
ingångstemperaturer och belastningar som funktion av tiden.
Genom att använda den dynamiska modulen kan användaren studera hur
temperaturfronter bereder ut sig i ledningsnätet som funktion av tiden.
Tidsskalan för den dynamiska beräkningen sträcker sig från minuter till 24
timmar.
Tryckslag kan inte simuleras med hjälp av de dynamiska beräkningarna
beroende på tidsskalan för tryckslag, normalt mindre än en tiondels sekund.
Resultatet presenteras i tabeller, grafer och plottningar.
Simuleringen genomförs som en serie av stationära beräkningar åtskilda av ett
användardefinierat tidsintervall där föregående tidsstegs resultat justerat med
tidsberoende faktorer utgör indata till nästkommande tidsstegs beräkning.
NetSim Användarmanual Grundläggande principer 9
För att ändra belastningen i olika delar av nätet med tiden kan knutarna kopplas
till en av tio tänkbara kategorier. För varje kategori kan belastningen skalas med
hjälp av en tidsberoende faktor. På liknande sätt kan tilloppstemperatur och
produktionspris för produktionsanläggningarna ändras under dygnet.
Ångmodul { XE "Ångmodul" }
Ångmodulen används som den ordinarie vätskefasmodulen, förutom att systemet
förutsätter ånga i framledningen och vätskefas i returledningen.
Det tas hänsyn till latent värme när en fasförändring sker i
värmeväxlarna.
Ångans kompressibilitet är integrerad i tryckfallsberäkningarna.
Årssimulering { XE "Årssimulering" }
Årssimuleringen utvidgar en stationär simulering till ett antal simuleringar alla
med olika belastningar, temperaturförhållanden, produktionskostnader,
marktemperaturer och produktionsfördelning. Avsikten är att simulera
driftskostnaderna för ett år genom att ackumulera de stationära fallen med hjälp
av olika belastningar som användaren angivit.
In en årssimulering skall flöde anges som förbrukning (kg/s) och ej effekt (kW).
Resultatet presenteras i tabell och grafisk form.
Fjärrkyla { XE "Fjärrkyla" }
När beräkningen avser ett fjärrkylenät anpassas vattnets fysikaliska egenskaper
till de temperaturer som används i fjärrkylenät. In- och utdata anpassas för
förhållandet att energi bortförs i produktionsanläggningarna. Du bör vara
uppmärksam på att ”tumregler” från fjärrvärmedistribution inte rakt av gäller.
Det är små temperaturdifferenser, och i förhållande till effekt stora vattenflöden i
näten!
10 Hur gör jag? NetSim Användarmanual
Hur gör jag?
Inledning { XE "Inledning" }
I detta manualavsnitt beskrivs hur du använder NetSim. Det sker i form av ett
exempel där en helt ny modell skapas. Modellen kompletteras stegvis på med
funktioner i NetSim. När du behöver mer detaljerade beskrivningar av
funktioner, menyer och formulär i NetSim söker du upp dessa beskrivningar i
respektive manualavsnitt.
Starta NetSim { XE "Starta NetSim" }
Starta NetSim från startmenyn.
Välj därefter Arkiv →Anslut databas
Ange ditt användarnamn, lösenord och databasens namn. Om du bockar för Kom
ihåg användarnamn/lösenord så sparas din inloggning till nästa gång du startar
NetSim.
När du anslutit till databasen kan du välja en befintlig modell varvid innehållet
från NetSims databas laddas upp.
Samtidigt ritas nätet i modellen upp i grafikfönstret och modelldataformulären
fylls med data för modellen.
Är det första gången finns ingen modell utan den måste skapas. Se nedan.
Rörtyper { XE "Rörtyper" }
Om din NetSim är konverterad från en tidigare version av NetSim så finns redan
typdata installerad. Likaså om typdata installerats vid installationen av NetSim.
Annars skall du nu, innan vi skapar den första modellen i NetSim, skapa en eller
flera rörtyper som skall tillknytas ledningar i modellen.
NetSim Användarmanual Hur gör jag? 11
Skapa en ny rörtyp { XE "Skapa en ny rörtyp" }
Gå till fliken Ledningstyp och högerklicka i grid:et. Välj i menyn Skapa ny... Nu
öppnas detaljformuläret för ledningstyper. Ge typen ett namn (rekommenderas
max 25 tkn), ange yttre diameter för mediaröret (mm), inre diameter för
mediaröret (mm), rörråhet (mm) och U-värde (W/m°C). Observera att u-värdet
(värmekoefficienten) avser det enskilda mediaröret. Markera att typen är
godkänd för dimensionering. Skapa de ytterligare rörtyper som du behöver.
Skapa även en typ som du ger namnet som ”?” (utan ”) och inre diameter 0.00
mm med rörråhet 0.05 och värmeledningstal 0.25. Denna typ sätter vi på
ledningar som skall dimensioneras.
(I slutet på manualen finns ett förslag på ledningstyper, stål och kopparrör, som
du kan använda som förlaga).
Skapa ny modell { XE "Skapa ny modell" }
Välj i menyn Arkiv →Modell →Skapa ny... Nu öppnas beräkningsformuläret.
Det är ifyllt med en rad förinställda värden som du inte behöver ändra på i detta
skede. Möjligen bör du redan nu markera typ av nät, kyla eller ånga, om det inte
är ett fjärrvärmenät. Ge ett namn på modellen i fältet modellnamn och spara
modellen.
Stäng beräkningsformuläret och välj i verktygslådan Databas din nya modell.
Skapa ledningar { XE "Skapa ledningar" }
Du skall nu skapa den första ledningen i modellen. För att den skall hamna ”rätt”
geografiskt hämtar vi in en karta som bakgrund i grafikfönstret. Bakgrundskartor
kan vara i dxf- eller dwg-format. Bakgrundskartor kan vara rena grundkartor
men kan likaväl vara en ledningskarta. Viktigt är att skalningen är rätt. I NetSim
tolkas en ritningsenhet som 1 m. Hämta bakgrundskartan genom att i menyn
välja Arkiv→ Läs in bakgrund. När kartan laddats, välj i högerklickmenyn Zoom
gränser.
12 Hur gör jag? NetSim Användarmanual
v-klick
v-klick
v-klick
Placera dig rätt på kartan med Zoom fönster ur högerklickmenyn. Ett annat sätt
att zooma in är att scrolla med rullen på musen. Det kan vara smidigare ibland.
Det kan vara vettigt att rensa bakgrundskartan från onödig information innan
man laddar in den i NetSim.
Skapa den 1:a ledningen { XE "Skapa den 1:a ledningen" }
Välj i högerklicksmenyn Rita ledning och vänsterklicka där ledningen skall
starta. För markören dit ledningen skall gå och vänsterklicka på varje plats där
ledningen ändrar riktning. När du är framme vid den första förgreningen eller
dimensionsändringen, vänsterklickar du för att få koordinaten på denna punkt,
därefter högerklickar du för att avsluta ritkommandot och definiera data för
ledningen.
Om ledningen inte skapas väljer du i högerklicksmenyn Rita knut istället.
Därefter rita rör.
Viktigt: Ritkommandot söker snap mot cirklar (knutar) och om bakgrundskartan
innehåller sådana element fångas ofta dessa istället för en eventuell knut. Slå av
snap genom att klicka på OSnap nere på statuslisten!
Nu öppnas ett antal dialoger som leder dig genom skapandet av ledningen.
Dialogen Spec. startknut öppnas och här kan du eventuellt ändra föreslaget
knutnamn (max 8 tecken i föreliggande version). Välj Skapa knut. Dialogen
visar nu data för knuten. Observera att z-koordinaten är 0. Ändra detta till
aktuellt värde och spara därefter.
Därefter öppnas dialogen med värden för slutknuten. Observera z-koordinaten,
den kopieras från närmsta knut i modellen. Spara knuten och stäng.
Sist öppnas dialogen för ledningen (en ledning i NetSim innehåller alltid både
fram- och returledning). Överst visas mellan vilka knutar ledningen blir kopplad.
Du kan om du vill ändra föreslaget rörnamn (max 8 tecken i föreliggande
version). Välj därefter typ av rör i listboxen. Välj därefter Skapa ledning.
Dialogen visar nu data för ledningen. Här kan du eventuellt ändra rörlängd och
ledningstyp för fram- och returledning. Välj Spara för att avsluta skapandet.
Ledningen är klar och du kan nu se ditt rör i ledningsformuläret och knutarna i
knutformuläret.
Om du väljer Avbryt istället för Spara... i dialogerna, kommer det objekt
dialogen hanterar, startknut, slutknut eller ledning, inte att skapas och
kommandot avslutas.
Skapa den 2:a och följande ledningar { XE "Skapa den 2:a och följande ledningar" }
När nästa ledning skall skapas och den ledningen skall ansluta till den förra
ledningen för du markören mot cirkeln som utvisar knuten. Börja med att
högerklicka och välja Rita ledning. För markören mot knuten. När du har
kontakt med knuten visas detta med en indikering. VIKTIGT! Du skall
vänsterklicka för att starta ritkommandot medan indikeringen är tänd. Om
indikeringen inte syns när du startar ritningen skapas en ny knut när du börjar
ritandet och du får inte den avsedda förbindelsen mellan ledningarna som tänkt.
Man kan se det genom att det är en ny startknut som skapas och inte en slutknut.
Avbryt då och gör om!
Du kan självklart både starta och avsluta ledningen i en befintlig knut. Om du
vänsterklickar på en knut som indikerar att den träffats och därefter direkt
högerklickar kopplas ledningen till den markerade knuten.
NetSim Användarmanual Hur gör jag? 13
Viktigt: I NetSim-versioner tidigare än 3.0.54 kunde du kan skapa en ledning
med längden 0 m genom att högerklicka direkt efter att du startat ritandet vid den
första ledningen. Den ledningen kan inte beräknas! Om du uppdaterat från en
tidigare version, sortera ledningstabellen efter längd för att hitta ledningarna med
0-längd. Ge akt på slutknutens namn (kopiera den till urklippet med Ctrl+C).
Välj i högerklick-menyn Ta bort objekt. Öppna knuttabellen, markera
knutkolumnen och välj i högerklick-menyn Sök, klistra in knutnamnet med
Ctrl+V i sökrutan så visar knuttabellen nu den sökta knuten. Välj i högerklick-
menyn Ta bort objekt så försvinner den oönskade knuten. Vi väljer denna väg
istället för att i kartan peka ut knuten därför att den ligger med exakt samma
koordinater som en annan knut och det är därför svårt att välja rätt knut för
borttagning!
Dela befintlig ledning { XE "Dela befintlig ledning" }
Kommandot Dela av ledning i högerklicksmenyn delar en befintlig ledning i två
delar där du pekar på ledningen och placerar en knut i delningen. Kommandot
fortsätter därefter som ett ritkommando så du får möjlighet att direkt rita den
ledning som ansluter i delningen. Du har dock möjligheten att avsluta ledningen
såväl med en ny knut som till en befintlig knut eller till en befintlig ledning
genom att dela även den ledningen!
Se till att vara tillräckligt inzoomad när du ska markera ledning eller knut, så att
inte snapfunktionen väljer någonting i bakgrundskartan.
Ta bort objekt { XE "Ta bort objekt" }
Helt säkert kommer du att skapa ledningar och knutar som du behöver ta bort!
I kartbilden högerklickar du och väljer Ta bort objekt. Peka därefter på objektet
som skall tas bort. Pekar du på en ledning, försvinner ledningen. Pekar du på en
knut, försvinner knuten och de ledningar som utgår från knuten.
Beräkningsbart nät { XE "Beräkningsbart nät" }
När du skapat alla ledningar i nätet och dessa ledningar är kopplad till varandra
till ett sammanhängande nät är det dags att kontrollera att nätet hydrauliskt sitter
ihop.
Skapa produktionsanläggning { XE "Skapa produktionsanläggning" }
Markera den knut i nätet som skall hålla produktionsanläggningen.
Öppna tabellen Produktionsanläggning, högerklicka i den tomma kolumnen
längst till vänster och välj Skapa ny.
Nu öppnas detaljformuläret för produktionsanläggningar.
Ge anläggningen ett namn (max 8 tecken)
Ange framledningstemperatur.
Lämna fälten aktuellt flöde och aktuell effekt tomma.
Placera anläggningen i en knut genom att välja knut i listan, eller välj
”jordgloben” om du markerat knuten i kartan.
Markera Tryckhållning retur och ange därefter det statiska trycket.
14 Hur gör jag? NetSim Användarmanual
Produktionsanläggningen är definierad. Välj Spara för att spara den och stänga
formuläret.
Skapa förbrukning i modellen { XE "Skapa förbrukning i modellen" }
Markera en knut i nätet (inte produktionsanläggningen). I knuttabellen visas nu
knuten du markerat. Ange effekt [kW] och returtemperatur [°C]. Spara
ändringarna.
Ange beräkningsvillkor { XE "Ange beräkningsvillkor" }
Välj i menyn Arkiv →Beräkning. Beräkningsformuläret öppnas. För att kunna
göra en beräkning måste en del saker definieras i beräkningsformuläret.
Det ska finnas ett differenstryck i den hydrauliska modellen, dvs. en
tryckskillnad mellan fram- och returledning. I verkligheten är ofta detta
differenstryck långt ut i nätet. Ska man göra en beräkning för första gången kan
man sätta differenstrycket i samma knut som produktionsanläggningen.
Högerklicka till vänster om Differenstryck och välj Skapa ny. Ange
differenstryck samt den knut där produktionsanläggningen finns.
När differenstryck är angett sparar du det.
Nästa sak att konfigurera är var beräkningarna ska sparas. Det gör man genom
att klicka på Ange sökväg i formuläret. Spara det gärna med ett relevant namn så
att du kan hitta beräkningen senare.
NetSim Användarmanual Hur gör jag? 15
Nu är beräkningen konfigurerad och beräkningsformuläret är ifyllt med
grunddata.
Välj Spara och Stäng för att avsluta.
Utför beräkning { XE "Utför beräkning" }
Identifiera hål i modell (tilläggsfunktion) { XE "Identifiera hål i modell (tilläggsfunktion)" }
Man kan nu göra en beräkning, men innan man gör det kan man se om nätet
håller ihop hydrauliskt samt om det finns ”dubbla knutar”, d.v.s. två eller flera
knutar som är mycket nära varandra men inte sammanbundna med rörledning.
Detta gör man med valet Identifiera hål i modell som finns under Verktyg.
Resultatet presenteras grafiskt i NetSim och man kan snabbt se var felet är och
rätta till det.
Se till att båda valen är i bockade. Identifiera hydrauliska nät kontrollerar om
ledningsnätet håller ihop hydrauliskt och Knut på knut kontrollerar om det är
knutar som är på varandra eller väldigt nära varandra utan att vara
sammanbundna med röledningar. Det avståndet kan ställas in. Tryck på Esc för
att ta bort markeringen av ledningarna om nätet är ok.
16 Hur gör jag? NetSim Användarmanual
Identifiera hål i modell är en tilläggsmodul som kan beställas från Vitec Energy.
Beräkna { XE "Beräkna" }
För att göra en beräkning väljer man i menyn ArkivBeräkning. Därefter
trycker man på knappen Beräkna. Då genereras indatafilen till räknaren.
Det finns en ruta som är ikryssad, Visa manuella inställningar. Låt den rutan
vara ikryssad när modellens beräkningsstorhet är okänd.
Man kan nu välja typ av beräkning. Antingen en statisk beräkning, med de data
man angett, eller en dynamisk beräkning. En dynamisk beräkning är ett antal
statiska beräkningar under en viss tid, även kallad tidsserieberäkning. Denna
beskrivs längre fram i manualen.
Välj Starta. Beräkningen påbörjas.
Beräkningen stannar när den är klar, och antingen har den gått igenom eller så är
det något fel någonstans. Det står i rutan Beräkningsstatus.
Om den har gått igenom stannar den då stoppkriteriet är mindre än det värde man
ställt in i beräkningsfönstret. Stoppkriteriet är som standard 0.005. I detta fall är
resultatet mindre än 0.005
Antalet beräkningar eller iterationer ser man också, i detta fall 25 st.
NetSim Användarmanual Hur gör jag? 17
Om beräkningen inte gått igenom syns det i rutan Beräkningsstatus, och genom
att klicka på knappen Chk kan man öppna det felmeddelandet i en texteditor för
att analysera felet.
Resultatet från beräkningen ser genom att klicka på knappen Out. Samma fil kan
man se i Analyse, se längre fram i avsnitt om Resultatanalys.
Felsök modell { XE "Felsök modell" }
Om beräkningen inte gått igenom står det i rutan Beräkningsstatus, och genom
att klicka på knappen Chk kan man öppna det felmeddelandet i en texteditor för
att analysera felet.
För vissa typer av fel skrivs i Chk-filen radnummer i netsim-filen där räknaren
erhållit problem.
Öppna beräkningsfilen och granska raderna som uteslutits.
Det finns en lista med felmeddelanden i slutet av manualen. Där kan man se vad
ett felmeddelande betyder.
Felfri modell { XE "Felfri modell" }
Modellen fungerar nu hydrauliskt, den sitter ihop. I nästa moment anger vi de
faktiska förbrukningar och produktionsanläggningar som skall finnas i nätet.
Sektioneringsmöjlighet (tilläggsfunktion) { XE "Sektioneringsmöjlighet (tilläggsfunktion)" }
Stänger man både fram- och returledningen tvingar man vattnet att ta en annan
väg, om det finns rundmatningsmöjlighet. I annat fall blir det en avstängning av
ett större eller mindre område. Hur stor området är samt vilka som berörs av
avstängningen kan grafiskt visas i funktionen Sektioneringsmöjlighet.
I fliken Ledning väljer man den ledning som man vill stänga. Enklast är att
klicka på ledningen i kartan, och på så sätt få fram ledningen i tabellen. I griden
går du till tabellen Avstängningsstatus. Stäng både fram- och returledning genom
att välja Helt stängd. Glöm inte att spara genom att högerklicka och välja Spara.
När ledningen är stängd är ett område avstängt.
18 Hur gör jag? NetSim Användarmanual
Välj VerktygAvisering. Nedan ruta dyker upp.
De trycklösa delarna i nätet presenteras med svart färg.
Man markerar den delen som är trycklöst och de kunderna som berörs exporteras
till en textfil som kan kopplas till t.ex. ett Worddokument. Skriv ut. Posta. Klart!
Kunden är nu aviserad om en planerad avstängning!
Funktionen kan beställas. Kontakta Vitec Energy.
Dela modell (tilläggsfunktion) { XE "Dela modell (tilläggsfunktion)" }
Vill man dela en modell, t.ex. ta bort en stadsdel gör man det enkelt med
funktionen Dela modell.
Börja med att kopiera den modell du vill dela. Stäng sedan ledningar så att det
blir två st. hydrauliska nät. Både fram- och returledning ska stängas. I nedan
exempel valdes även kommandot VerktygTextRita om nätet för att se den
stängda ledningen innan delningen. Det är inte nödvändigt att göra det.
NetSim Användarmanual Hur gör jag? 19
Ledning stängs. Välj VerktygDela modell. En kontrollfråga dyker upp.
Det ”gröna nätet” markeras och ska alltså behållas.
Det är endast nedanstående nät som är kvar
20 Hur gör jag? NetSim Användarmanual
Modellen fungerar nu hydrauliskt, den sitter ihop. I nästa moment anger vi de
parametrar som måste vara uppfyllda för att kunna göra en beräkning: En
produktionsanläggning med tryckhållning, ett differenstryck, en förbrukning
eller flöde och returtemperatur i en knut.
NetSim Användarmanual Hur gör jag? 21
Komplettera modellen med förbrukning/kunder { XE "Komplettera modellen med förbrukning/kunder" }
Skapa kund via kunddataformuläret. { XE "Skapa kund via kunddataformuläret." }
En beräkning kan ske om man har minst en förbrukning i en modell. Denna
förbrukning är i knut. Förbrukningen kan vara antingen kopplad till en kund eller
direkt angiven på knuten.
I de fall förbrukningen är inlagd direkt på knuten skall effekt eller flöde anges
Importera kund från extern fil. { XE "Importera kund från extern fil." }
Formatet för import av kunddata är beskrivet i manualavsnittet
Förbrukningsdata. Ett mycket enkelt sätt för dig att skapa en mall för importen
är att skapa en ”exempelkund” i NetSim och därefter exportera kunden till en
textfil!
Öppna en modell i NetSim. Det måste finnas minst en knut i modellen!
Gå till fliken kund
Välj i högerklickmenyn Create new
Fyll nu i fälten med värden som du enkelt känner igen i den
exporterade kunddatafilen.
Välj i menyn Arkiv -> Kunddata -> Export av kunddata. Öppna den
exporterade filen i anteckningar, markera raden och klistra in raden i
Excel.
ANLID¤KUNDID¤KUNDNAMN¤FASTIGHETSBETECKNING¤ADRESS¤N766¤N766¤N766¤1¤16¤1¤31¤2300¤2012¤100¤1¤230¤0¤4497¤0¤45¤50¤0¤0¤¤¤¤¤¤
Filen ser ut som ovan (radbruten). Om du vill ha med
aviseringsinformation lägger du till denna mellan dom 4 sista
fältseparatorerna.
22 Hur gör jag? NetSim Användarmanual
Kolumnseparera filen i Excel, separator är tecknet ¤
Skapa nu nya rader i Excelfilen för dina kunder. Använd din
exempelkund som mall. När du är klar, tag bort exempelkunden, ställ in
nationella inställningar till att använda tecknet ¤ som kolumnseparator.
Observera att numeriska värden skall vara heltal utan decimaler. Spara
arket i csv-format.
Importera filen via meny Arkiv-> Kunddata-> Importera alla
Kunderna är på plats!
NetSim Användarmanual Hur gör jag? 23
Flera produktionsanläggningar { XE "Flera produktionsanläggningar" }
Produktionsanläggningar { XE "Produktionsanläggningar" }
När en anläggning är definierad i en modell kan ytterligare en eller flera
anläggningar läggas till på samma sätt genom kommandot Skapa ny.
Effekt eller flöde skall vara angivet för alla produktionsanläggningar utom en.
Framledningstemperatur skall vara given för alla anläggningar och endast en
anläggnings trycksättning skall vara aktiverad.
Om nätet består av flera separerade nät gäller ovanstående per nät.
Placera en värmeväxlare { XE "Placera en värmeväxlare" }
Med en värmeväxlare placerad i en ledning kan energi bortföras eller tillföras en
ledning. För en närmare beskrivning av detta, se avsnitt Värmeväxlarformulär.
Tryckregleringar { XE "Tryckregleringar" }
Definiera en tryckstegringsstation. { XE "Definiera en tryckstegringsstation." }
Med en tryckstegringsstation avses en pumpstation där en tryckförändring sker.
Tryckförändringen kan vara på fram- eller returledningen eller på båda
ledningarna. För en närmare beskrivning av detta, se Pumpformulär.
Definiera en tryckreducering { XE "Definiera en tryckreducering" }
Med en tryckreducering avses en tryckförändring i en ledning där en ventil i
ledningen påverkar trycket. Ventilen kan placeras i antingen fram- eller
returledningen. För en närmare beskrivning av detta, se Ventilformulär på annan
plats i manualen.
24 Hur gör jag? NetSim Användarmanual
Analysera beräkningsresultat { XE "Analysera beräkningsresultat" }
Sammanfattade beräkningsresultat { XE "Sammanfattade beräkningsresultat" }
I NetSim Analyse presenteras beräkningsresultatet. I fliken Out finns samtliga
värden som gäller för beräkningen. Längst ned i fliken visas min- och
maxvärden för t.ex. temperatur och tryck.
Det går att söka fram var dessa värden är genom en sökfunktion, antingen direkt
i kartan eller i knut- eller ledningstabellen.
Lite längre upp i fliken Out presenteras effektbalansen för
produktionsanläggningarna.
Ledningar som dimensionerats av NetSim presenteras under rubriken Pipe
Dimensioned.
Kartplottningar { XE "Kartplottningar" }
Det går att skriva ut kartan från Analyse. Utskriften definierar man i
ArkivSkriv ut.
Grafer { XE "Grafer" }
Grafer är beskrivna under Diagram i kapitlet om Analyse.
Tabelldata { XE "Tabelldata" }
I Knut- och Ledningstabellen visas beräkningsresultatet i tabellform. Var
uppmärksam på är om värden är rimliga.
NetSim Användarmanual NetSim systemöversikt 25
NetSim systemöversikt
Vitec Nova Start { XE "Vitec Nova Start" }
Vitec Nova Start är en applikation som underhåller din NetSim
installation. Applikationen sköter huvuddelen av installationen
och kontrollerar att du använder den senaste versionen av
NetSim. När senare versioner utges av Vitec, hämtar den
automatiskt den nya versionen och installerar den.
Vitec Release manager { XE "Vitec Release manager" }
Release manager ersätter i de
flesta fall Vitec Nova Start i
installationerna av NetSim.
Release manager visar installerade produkters version och om en senare version
tilldelats installationen av Vitec visas denna version och markeras produkten
med en avvikande färg i release manager. Klicka då på info-knappen för att
åtgärda produkten.
Här kan du ladda ned en evetuell
uppdatering med knappen Download.
Det sker alltså ingen automatisk
uppdatering uten det krävs att du
aktiverar nedladdningen och
uppdateringen. Det krävs att du har
rättigheter att hämta uppdateringar över
internet och rättighet att ändra
innnehållet i din NetSim-installation för
att det skall fungera! NetSim och
Analyse är copy-deploy installationer.
Dvs allt som behövs för programmens funktion undantag för Oracle-klienten och
.Net är samlade i respektive programs programmapp. Om nedladdning inte tillåts
26 NetSim systemöversikt NetSim Användarmanual
kan uppdateringen kopieras till datorn från ett media som skapats från en dator
där nerladdning tillåts.
Modellering { XE "Modellering" }
NetSim version 3 är det grafiska verktyget för att administrera dina
beräkningsmodeller i NetSims modelldatabas. I de följande beskrivs de menyer
och formulär som du finner i NetSim 3. Vissa formulär med central funktion,
t.ex. beräknings-formuläret beskrivs detaljerat medan andra formulär med mera
”perifer” betydelsen beskrivs översiktligt. Allmänt gäller att:
formulär och fönster innehåller en högerklicksmeny med funktioner.
dubbelklick i gridformulärens mest vänstra kolumn öppnar
detaljformulär för posten om detaljformulär finns till gridformuläret.
formulär och verktygslådor fritt kan placeras av användaren.
en ändring av data kan ångras till senast utfört spara-kommando men
inte längre bakåt.
kopiering (Ctrl+C/Ctrl+V) mellan celler i formulären är tillåtet om det
värde som klistras in är kopierat från samma kolumn.
om flera användare samtidigt är inloggade mot samma databas att
senast sparat värde gäller.
Beräkning { XE "Beräkning" }
Räknaren i
NetSim startas antingen direkt från menyn under Moduler, automatiskt av
NetSim när data exporterats från formuläret Beräkning till räknaren eller direkt
från utforskaren genom att aktivera en beräkningsfil från NetSim.
Från räknaren når du direkt tillhörande beräkningsresultat.
NetSim Användarmanual NetSim systemöversikt 27
Resultatanalys { XE "Resultatanalys" }
Analysen
av beräkningsresultaten sker i NetSim Analyse. Analyse är en fristående produkt
som presenterar beräkningsresultaten som nivåindelade kartor, diagram och
tabeller.
Du startar Analyse direkt från menyn under Moduler.
Du kan som i NetSim använda externa dwg/dxf-filer som bakgrunder, plotta och
spara i dwg/dxf- och rasterformat.
28 Modellering NetSim Användarmanual
Modellering
Användargränssnitt { XE "Användargränssnitt" }
NetSims programfönster innehåller i grundkonfigurationen ovanstående block.
Ett grafikfönster i vilket nätkartan visas, en meny, en list med verktygslådor, ett
formulär med flikar som innehåller modelldata, ett formulär med flikar som
innehåller systemdata och högerklicksmenyer. Du har stor frihet att flytta
blocken, skapa separata block, docka och låsa och dölja block, skifta
ordningsföljd mellan kolumner mm efter eget önskemål. Det är strängt taget
endast meny, kartfönster och statuslist som är fasta. Du kan alltid återställa
utseendet till ursprungsläget med ett kommando under Hjälp i menyn. Utnyttja
möjligheten att anpassa utseendet så att det passar dig bäst! Smart är att göra en
egen ”verktygslåda” där man har egna snabbknappar till de vanligaste
kommandona, se närmare i stycket som beskriver Grafikfönster.
NetSim Användarmanual Modellering 29
Allmänt om formulär { XE "Allmänt om formulär" }
Du når datat i NetSims databas primärt via ett gridformulär där datat för ett
objekt visas i kolumner. Här visas som exempel ledningar. Gridet visar alla
ledningar i modellen. När du markerar en ledning i kartbilden blir denna ledning
markerad i gridet, likaså är den markerade ledningen i gridet också markerad i
kartbilden.
I griden visas de fält som är ”huvudinformation” om ledningen. Start- och
slutknut, ledningstyp mm. Du når samtliga data om en ledning i ett
detaljformulär. Detaljformuläret öppnas om du dubbelklickar i kolumnen längst
till vänster. Värden som listas ur en annan tabell, t.ex. ledningstyp väljs ur
dropdown-listor. Med dubbelklick i kolumnrubriken, sorteras formuläret efter
markerad kolumn.
I högerklicksmenyn ges fler möjligheter. Sök- och filtrering, Spara eller
återställa (icke sparade) ändringar. Skapa nya och ta bort objekt samt export till
Excel.
Ändrade fält visas med en avvikande färg tills dess du sparat eller ångrat
ändringen.
I regel kan du markera ett antal fält i en kolumn och klistra in ett värde i de
markerade fälten.
30 Modellering NetSim Användarmanual
Detaljformulär för ledning. Här når du samtliga data som gäller för ledningen!
Om du väljer ett värde ur en ”drop-down” lista så kan du återställa fältet till ett
”tomt fält” genom att välja det ”tomma” värdet i listan.
Grafikfönster { XE "Grafikfönster" }
Grafikfönstret i NetSim är en cad-komponent som koordinatriktigt visar
ledningsnätet i den valda modellen.
Du kan som bakgrunder till ledningsnätet använda kartfiler, scheman, mm i
dwg/dxf-format. Bakgrunderna kan även innehålla grafik som ortofoton.
I grafikfönstret skapar du och tar bort ledningarna i nätet. Pekar och öppnar
formulären i databasen.
Du kan spara nätbilden från grafikfönstret i dwg/dxf + ett antal rasterformat och
skriva ut hela eller delar av nätet i valfri skala.
Med lagerhanteraren under Inställningar i menyn kan du välja färger och
linjevidder i kartbilden för bästa presentation av ledningsnätet.
NetSim Användarmanual Modellering 31
Meny Arkiv { XE "Meny Arkiv" }
Anslut databas { XE "Anslut databas" }
Här öppnar du anslutningen till NetSims modelldatabas. Ange ditt
användarnamn, ditt lösenord och namnet på databasen. Om du markerar
kryssrutan Spara användarnamn/lösenord så sparas din inloggning.
Uppdatera aktuell modell { XE "Uppdatera aktuell modell" }
Funktionen sparar alla ändringar i formulären som ännu inte är sparade.
Modell { XE "Modell " }
Skapa ny... { XE "Skapa ny..." }
Funktionen skapar en ny modell i databasen. Formuläret Beräkning öppnas med
en rad förinställda värden för modellen. Ge modellen ett namn i fältet
Modellnamn. Spara därefter modellen med Skapa-funktionen i formuläret. Du
kan nu välja modellen som aktuell modell i modellväljaren.
Kopiera... { XE "Kopiera..." }
Med funktionen gör du en identisk kopia av din aktuella modell. En dialog
öppnas där du ger kopian ett namn. I kopian kan du ändra det mesta i
förhållande till förlagan utan att förlagan förändras. Se avsnitt Modellhantering
Ta bort... { XE "Ta bort..." }
Med funktionen kan du ta bort din aktuella modell ur modelldatabasen. En
dialog öppnas där du väljer om du vill ta bort modellen eller avbryta funktionen.
Beräkning... { XE "Beräkning... " }
I beräkningsformuläret konfigureras och aktiveras beräkningen.
32 Modellering NetSim Användarmanual
Förbrukningsfaktor: Givet värde i knut, flöde eller effekt multipliceras
med faktorn i indatat till räknaren.
Δt faktor: Givet värde i knut för avkylning multipliceras med
faktorn i indatat till räknaren.
Returtemp. faktor: Givet värde i knut för returtemperatur multipliceras
med faktorn i indatat till räknaren.
Värmeförl. faktor: Givet värde för rörtypernas värmeförlustfaktor
(W/m°C) multipliceras med faktorn i indatat till
räknaren.
Nätnivå: Ange 1, 2 eller 3 för beräkning av samtliga ledningar i
modellen, fördelnings- och huvudledningar eller
endast huvudledningar.
Omgivn. temp: Den globala omgivningstemperatur som alla
ledningars värmeförluster beräknas mot förutom de
ledningar som har en lokal omgivningstemperatur
angiven.
Modelltyp: Planerad eller normal.
Ledningsdiam: (mm) Ingår i dimensioneringskriterierna, se nedan
Hastighet: (m/s) Ingår i dimensioneringskriterierna, se nedan
Gradient: (Pa/m) Ingår i dimensioneringskriterierna, se nedan
Default ledn. typ: Ingår i dimensioneringskriterierna, se nedan
Dimensioneringskriterier
Ledningar med okänd inre diameter dimensioneras
enligt följande: Programmet väljer bland rörtyper som
är godkända att användas för dimensionering en
rörtyp som ger högst den angivna hastigheten. Om
denna valda rörtyps inre diameter överstiger värdet
givet för diameter väljs istället en rörtyp som ger
NetSim Användarmanual Modellering 33
högst den angivna tryckfallsgradienten. Om samtliga
ledningar i en ringförbindelse skall dimensioneras
använder programmet på en av ledningarna i
ringförbindelsen den typ som angett som default.
Ledningstyp ? får inte finnas i listan.
Tryckförlustfaktor 1: Kalibreringsfaktor för tryckfallsberäkningen, se
nedan.
Tryckförlustfaktor 2: Kalibreringsfaktor för tryckfallsberäkningen, se
nedan.
Tryckfallskalibrering
Som tryckfall i en ledning redovisas beräknat
tryckfall i ledningen × med faktor1 samt adderat med
beräknat tryckfall × faktor 2 × ledningen inre
diameter. Standardvärde är 1 och 0. Vanligt
förekommande värden för faktor 1 är i intervallet 1,05
– 1,1.
Differenstryck, knut: I den angivna knuten skall tryckskillnaden mellan
fram- och returledning vara det givna värdet. För
varje separat hydrauliskt nät i modellen skall ett
differenstryck och knut anges.
Rubrik 1, 2 och 3: Texterna passerar ut i indata till räknaren och vidare
till resultatfilerna.
Ångsystem, Årskörning..: Markera om modellen avser ett nät för ånga och
kondensat, ett fjärrkylenät, om beräkningen skall
utföras som en årskörning eller om endast
framledningen skall beräknas.
Utetemp.: Ange den utetemperatur för vilken faktorer för effekt,
avkylning samt returtemperatur skall beräknas vid
uppdatering av knutar från kunddata. Värdet används
också vid bestämning av framledningstemperatur från
produktionsanläggningarna.
Metod: Markera vilket värde som skall används vid
uppdatering av knutar från kunddata.
Nätnivå: Markera till vilken av kundernas nivåer: servis-,
fördelnings- heller huvudledningsnivån som kundens
data skall skrivas vid uppdatering av knutar från
kunddata.
Returtemp/Δt: Markera vilket av värdena som skall användas vid
uppdatering av knutar från kunddata.
Uppdatera knutar: Genomför summering av effekt/flöde, returtemp/Δt
från kunddata till knutar. NB Om du byter nivå, utför
först en ”städning” av knutdata (Verktyg → Generell
uppdatering ).
Bypass: Genomför summering av bypasser från kunddata till
knutar.
Stoppkriterium: Beräkningen fortgår tills dess skillnaden i tryck
mellan två iterationer är mindre än detta värde,
normalt 0,005. Om beräkningen inte finner en lösning
innan maximalt antal iterationer överstigits ändras
detta till det värde som räknaren nått ner till. Om
34 Modellering NetSim Användarmanual
värdet inte överstiger 0.09 är resultatet i regel
nöjaktigt.
Relaxation: Det värde med vilket räknaren skall justera indata till
nästa itertion. Normalt värde 0,5. Om räknaren inte
når fram till en lösning, ändra detta värde till 0,8 eller
0,9.
Ange sökväg: I fältet visas sökväg och filnamn för den senaste
beräkningsfilen. Klicka för att ändra / filnamn.
Version: Ange 1 eller 2. Påverkar räknarens lösningsmetod.
Standardvärde 1. Ändra värdet till 2 om beräkningen
inte konvergerar.
Visa manuella inställningar: Markeras denna så startas inte beräkningen
automatiskt när indatafilen till räknaren är klar, utan
presenteras först räknarens dialog för val av
beräkningstyp när indatafilen är färdig.
Beräkna: Indatafil till räknaren genereras och beroende av
inställning (ovan) startas räknaren.
Kommentar: Ett ”fritextfält”. Använd fältet för att dokumentera
giltiga kalibreringsfaktorer mm.
Spara: Använd funktionen för att spara aktuella inställningar
i formuläret.
Avsluta: Stänger formuläret utan spara-funktion.
NetSim Användarmanual Modellering 35
Importera DWG (tilläggsfunktion) { XE "Importera DWG (tilläggsfunktion)" }
Med funktionen Importera DWG konfigureras en import av ledningsnät från en
DWG-fil till en modell. Funktion är en tilläggsfunktion till NetSim och kan
beställas från Vitec. Funktionen beskrivs separat på annan plats i manualen.
Importera beräkningsfil... { XE "Importera beräkningsfil..." }
Med funktionen Importera beräkningsfil kan du importera en beräkningsfil (se
avsnitt Beräkningsmodulens indatafil). Filen kan vara en ”komplett”
beräkningsbar beräkningsfil eller en fil endast innehållande definitioner av
geometrin för modellen. Exempelvis tillverkad från en CAD-fil eller exporterad
från ett nätinformationssystem. Importen adderar informationen till modellen
och behöver inte vara en komplett modell. Du skall vara observant på vilka
namn som ledningar och knutar har i importfilen i relation till vilka namn du
använder på ledningar och knutar i modelldatabasen du importerar till. Om
knutar/ledningar existerar med samma namn i importfilen och databasen erhåller
knuten i databasen de koordinater som den har i importfilen. Likaså får
ledningen i databasen den geometri som den har i importfilen. I import-
funktionen kan du välja om knutar, ledningar eller både knutar och ledningar
skall namnändras, eller om importnamnet skall vara orört när namn i databasen
och importfilen sammanfaller.
En importfil kan inte fullständigt bygga upp samtliga randvillkor i
modelldatabasen. För t.ex. pumpar gäller att ett eventuellt börvärde som pumpen
regleras efter kan inte sättas upp av importfunktionen. Detta måste du manuellt
tillföra modellen efter import.
Kunddata { XE "Kunddata" }
Med funktionerna under kunddata importerar och avlägsnar du information om
kunder (förbrukningsdata) i modellen. Importfilens format är beskrivet i avsnittet
förbrukningsdata.
Kunddata är organiserat i tre kategorier av information.
Allmänna uppgifter, id, namn, adresser osv.
Förbrukningsinformation, effekt, energi, avkylning mm.
Knutreferenser, till vilken knut i respektive modell är kunden relaterad i
respektive nivå (servis, fördelning, huvudledning)
Uppgifterna i den allmänna kategorin är gemensam för alla modeller där kunden
används medan uppgifterna i de andra kategorierna är specifika för varje modell.
Importera endast nya... { XE "Importera endast nya..." }
Funktionen öppnar en filöppningsdialog där du väljer vilken kunddatafil som
skall importeras. Funktionen skapar i modellen de kunder i kundatafilen som
inte finns i modellen. Kunder i kunddatafilen som redan finns i modellen berörs
inte.
Importera alla... { XE "Importera alla..." }
36 Modellering NetSim Användarmanual
Funktionen öppnar en filöppningsdialog där du väljer vilken kunddatafil som
skall importeras. Funktionen skapar i modellen de kunder i kundatafilen som
inte finns i modellen och ersätter informationen för alla kunder som finns både i
kunddatafilen och i modellen med informationen från kunddatafilen. Kunder
som finns i modellen men inte i kunddatafilen berörs inte.
Kopiera kunder… { XE "Kopiera kunder…" }
Funktionen kopierar kunddata mellan modeller i databasen. Funktionen öppnar
en dialog där du väljer från vilken modell du skall kopiera data till den aktuella
modellen. Du väljer om samtliga data om kunden skall kopieras, d.v.s.
förbrukning och koppling till knutar skall kopieras eller om endast
förbrukningsdata skall kopieras (se avsnittet förbrukningsdata).
Ta bort kunder... { XE "Ta bort kunder..." }
Med denna funktion tas alla kunddata bort från aktuell modell. Andra modellers
kundinformation berörs inte av funktionen.
Exportera kunddata { XE "Exportera kunddata" }
Med denna funktion skrivs data för samtliga kunder i modellen ut till en textfil.
Textfilen är formaterad som en importfil för kunder, se avsnitt
Förbrukningsdata.
Ladda bakgrund... { XE "Ladda bakgrund..." }
Med funktionen har du möjlighet att lägga in en eller flera kartor som
bakgrunder i det grafiska fönstret. Rensa bakgrundskartan innan, om det är en
tung fil.
Ta bort bakgrund... { XE "Ta bort bakgrund..." }
Med funktionen tar du bort bakgrundskartor från det grafiska fönstret. En dialog
visar de kartor som finns inlagda som bakgrunder och du markerar vilka som
skall tas bort.
Spara ritning som... { XE "Spara ritning som..." }
Du kan spara modellen en fil i en rad vektor- och rasterformat som dwg, dxf,
dgn, jpg, tiff och pdf.
Skriv ut... { XE "Skriv ut..." }
Funktionen öppnar utskriftshanteraren. Du kan välja skrivare, pappersformat,
utskriftsskala, utskriftsområde mm.
Avsluta NetSim { XE "Avsluta NetSim" }
Funktionen avslutar NetSim.
NetSim Användarmanual Modellering 37
Meny Visning { XE "Meny Visning" }
Bakgrundsfärg { XE "Bakgrundsfärg" }
Öppnar en dialog där du väljer bakgrundsfärg till det grafiska fönstret.
Lagerhantering { XE "Lagerhantering" }
Öppnar inställningsdialogen för lager i det grafiska fönstret. Du kan här
påverkan vilka färger och linjevidder som NetSim använder för ledningar och
knutar och markeringar.
Du kan också här påverka presentationen av de bakgrunder som du lyft in i
NetSim.
Text (tilläggsfunktion)
{ XE "Text (tilläggsfunktion)" }
En tilläggsfunktion i NetSim är att nu få text på knutar, ledningar samt vilken
effekt det är hos en kund. När man markerat vad man vill ha text på redigerar
man textstil, storlek och färg för att kunna se det i NetSim.
Markera vad du vill ha text på.
Under Style Name väljer du de olika lager som du vill ha text på. Ställ in Font,
höjd mm.
38 Modellering NetSim Användarmanual
Rita om nätet gör exakt det, d.v.s. ritar om nätet. Texten blir synlig i kartan.
Observera att ev. bakgrundskartor försvinner när man väljer Rita om nätet.
Zoom fönster { XE "Zoom fönster" }
En klassisk funktion där man kan zooma in en del av nätet.
Zoom gränser
{ XE "Zoom gränser" }
En funktion som ser till att hela nätet syns. Kan vara bra att ta till om man vill
återgå till en slags ”startnivå”, om man råkat vara inzoomad.
Zoom knut { XE "Zoom knut" }
Har du markerat en knut i knutlistan kan du välja Zoom knut för att centrera den i
kartan och zooma in på knuten.
Zoom ledning { XE "Zoom ledning" }
Har du markerat en ledning i ledningslistan kan du välja Zoom ledning för att
centrera den i kartan och zooma in på ledningen.
Zoom föregående { XE "Zoom föregående" }
Med Zoom föregående går du tillbaka ett steg i taget till den inzoomade
”skärmbild” som du såg tidigare. Du kan backa flera steg.
Panorera { XE "Panorera" }
Med Panorera tar du tag i hela kartan genom att hålla ned vänster musknapp ,
och kan då dra den åt valfritt håll, utan att graden av inzoomning ändras. Man
kommer ur kommandot genom att trycka Esc. eller en gång till på kommandot.
Filtrera fram i grid { XE "Filtrera fram i grid" }
Om du har markerat ett område eller markerat ledningar och knutar kan du välja
Filtrera fram i grid och får då fram dem i knut- resp. ledningslistan. Du kan då
t.ex. välja att exportera till Excel. Obs att man får göra två exporter, en för knut-
och en för ledningslistan.
Observera att knutar kan filtreras fram först då du är tillräckligt inzoomad i
kartan.
Visa markeringar på kartan { XE "Visa markeringar på kartan" }
NetSim Användarmanual Modellering 39
När man markerar en eller flera knutar och/eller ledningar i griden kan du se var
de är i kartan. Välj Visa markeringar på kartan när du är klar med dina val i
knut- och ledningsgriden. Man kan markera fler om man håller ned Ctrl
samtidigt som man vänsterklickar.
Visa nivåindelning { XE "Visa nivåindelning" }
Med Visa nivåindelning ser man i kartan vilka ledningar som är klassade som
huvudledningar, fördelningsledningar och serviser. De visas med varsin färg i
kartan. Man ser enkelt om man klassat ledningarna fel.
Meny Verktyg { XE "Meny Verktyg" }
Funktionerna i meny Verktyg återfinns även i grafikfönstrets högerklickmeny och
i verktygslådan Verktyg. Menyn innehåller zoom- och panoreringskommandon,
markeringskommando och kommandon för att skapa ledningar och knutar och
för att ta bort ledningar och knutar. I menyn finns även kommandot Generell
uppdatering. Med generell uppdatering kan du ändra ett antal värden på
samtliga ledningar eller knutar med ett enda kommando. För knutar kan du ändra
effekt, flöde, avkylning, returtemperatur och bypassdiameter. För ledningar kan
du ändra motståndstal och längd för fram- och returledning. Du kan applicera de
fyra räknesätten på det värde du vill ändra eller ange ett fast värde som ersätter
det värde som knuten/ledningen har. Använd denna funktion för att snabbt
”nollställa” t.ex. förbrukning i modellen när du byter nivå i beräkningarna av
nätet.
Avisering { XE "Avisering" }
Se texten om Sektioneringsmöjlighet tidigare i manualen. Här är det möjligt att
stänga av ett område.
Gör nivåindelning { XE "Gör nivåindelning" }
Med denna funktion kan man bestämma vilka ledningar som ska klassas som
servisledningar.
40 Modellering NetSim Användarmanual
Man måste innan detta sker ha bestämt vilka ledningar som ska vara
huvudledningar, nivå 3. Viktigast om man har ledningar med mindre dimension
som är huvudledningar.
Välj Visa för att se klassningen av ledningar i kartan. Ändra klassningen om du
vill. Välj Kör om du vill applicera Max innerdiameter OCH Längd på
ledningsnätet.
Beräkningsmässigt kan man göra snabbare beräkningar på endast
huvudledningar om man har ett stor ledningsnät med många ringmatningar.
Flytta i så fall kundeffekten till huvudledningen innan.
Reducera ledningsantal { XE "Reducera ledningsantal" }
Denna funktion reducerar antalet ledningar som har liknande egenskaper i en
modell.
Ställ in vilka längder, samt skillnader i inre diameter och värmeledningstal som
ska gälla för ledningarna. Tryck sedan Förbered. Sedan Kör.
Detta kan göra flera gånger då den endast kollar två ledningar i taget.
Inställningar { XE "Inställningar" }
Storlek zoomruta (meter) styr hur stort område som skall visas i det grafiska
fönstret när du zoomar till knutar och ledningar.
Storlek på knutar och annat ställs även in här. Har man problem med att snappa
på knutar kan den inställningen vara lite större (2 % kanske).
När knutar ska tändas ställs in här. Prova vad som verkar rimligt…200 eller
2000 kanske.
Autozoom efter markering. Välj det om du vill att knut eller ledning ska zoomas
in direkt efter att du markerat det i griden. I kombination med en lämplig storlek
på zoomrutan är det ett effektivt verktyg.
Automatisk anslutning till databas vid uppstart. Det är vad den funktionen gör
om det bockas i.
NetSim Användarmanual Modellering 41
Språk. Svenska är standard, men man kan byta till engelska.
Sökväg till Analyse anges här. Förinställt är den sökväg som Analyse normalt
installeras under.
Meny Moduler { XE "Meny Moduler" }
Räknare startar räknarens inställningsformulär med senast beräknade modell
förvald. Du har möjlighet att välja en annan fil eller beräkningstyp eller öppna de
kontrollfiler som räknaren skapat.
Analyse startar Analyse med den senast beräknade filen vald.
Meny Rapporter { XE "Meny Rapporter" }
Välj den rapport som skall köras på aktuell modell.
Rapportens resultat presenteras i ett grid vilket du kan exportera till Excel eller
kopiera till urklippshanteraren.
Rapporter i föreliggande version är:
Produktionsanläggning Sammanställning av total produktion och total
definierad förbrukning i modellen.
Tekniska nyckeltal Sammanställning av tekniska nyckeltal för modellen.
Status I rapporten redovisas samtliga styrande parametrar för
modellen, produktion, pumpning, börvärden mm.
Summerade rörlängder I rapporten summeras samtliga längder grupperade
per dimension (rörtyp)
Pris I rapporten summeras samtliga längder och kostnader
grupperade per priskategori.
Kommentarer Rapporten redovisar samtliga kommentarer om getts
på objekt i databasen.
Meny Hjälp { XE "Meny Hjälp" }
Manual på webben öppnar manualen i webbläsaren.
Team Viewer. Startar onlinesupport med Vitec Energy. Kontakta någon av Vitec
Energys konsulter och avtala tid så kan de instruera dig eller fjärrstyra din
NetSim. Du lämnar ditt ID och lösenord som visas i dialogrutan.
Internetuppkoppling krävs!
42 Modellering NetSim Användarmanual
Om Vitec NetSim visar vilken version de installerade modulerna i NetSim har.
Med Återställ dockningsfönster återställer du konfigurationen till den
grundinställning som finns vid leveransen. Har man ”lossat” på t.ex. Lednings-
typskatalogen kan man enkelt fästa den igen med nämnd funktion.
Verktygslådor { XE "Verktygslådor" }
Verktygslådorna kan vara flytande eller dockade till huvudbildens ram.
Databas { XE "Databas" }
I listboxen väljer du bland modellerna i databasen vilken som skall vara din
aktuella modell.
Moduler { XE "Moduler" }
Se Meny Moduler.
Verktyg { XE "Verktyg" }
Se Meny Verktyg.
Egen verktygslåda { XE "Egen verktygslåda" }
Med en egen verktygslåda kan man ha knappar till de funktioner som man oftast
använder. Skapa en egen genom att högerklicka, välja Customize, och Ny. Sedan
döper du den till t.ex. ditt eget namn. Den skapas och du kan nu välja den.
NetSim Användarmanual Modellering 43
Därefter tar du och väljer Customize och drar du från Commands önskade
funktioner till den.
Modelldataformulär { XE "Modelldataformulär" }
Modellformulären består av ett gridformulär som visar huvuddata för
objektstypen (se avsnitt Modellbegrepp). Ett detaljformulär som visar samtliga
data om objektet öppnas om du dubbelklickar i radnummerkolumnen till vänster
i gridformuläret.
Till gridformulären hör en högerklickmeny med funktioner för formuläret, t.ex.
spara, ångra och ta bort. Gridformulären kan filtreras, sorteras och exporteras till
Excel.
Modelldataformulären är:
Knut -grid, -detalj
Ledning -grid, -detalj
Produktionsanläggning -grid, -detalj
Pump -grid, -detalj
Ventil -grid, -detalj
Värmeväxlare -grid, -detalj
Ackumulator -grid, -detalj
Kund -grid, -detalj (endast vid skapa ny kund)
Årsdata -grid, -detalj
44 Modellering NetSim Användarmanual
Knutformulär { XE "Knutformulär" }
Gridformuläret för knutar visar samtliga knutar i modellen. Du kan här byta
namn på knuten, ange effekter/temperaturer, mm. Den knut som är markerad i
formuläret indikeras i kartbilden. Likaså visas knutformuläret med markerad
knut när du i kartan markerar en knut.
I kartbilden finns kommandot Zoom knut som centrerar kartbilden över markerad
knut i gridformuläret. Högerklickmenyn i formuläret innehåller utöver de
generella funktionerna kommandot Visa kunder som öppnar kundformuläret
filtrerat med det markerade knutnamnet.
Med ett dubbelklick i kolumnen
radnummer öppnas detaljformuläret för
vald knut. I detaljformuläret finns
samtliga upplysningar som kan ges till
en knut presenterade.
NetSim Användarmanual Modellering 45
Ledningsformulär { XE "Ledningsformulär" }
Gridformuläret för ledningar visar samtliga ledningar i modellen. Du kan här
byta namn på ledning, byta start- slutknut på ledning, välja ledningstyp, ändra
längd och öppna/stänga ledningar. Den ledning som är markerad i formuläret
indikeras i kartbilden. Likaså visas ledningsformuläret med markerad ledning
när du i kartan markerar ledning.
I menyn finns kommandot Zoom
ledning som centrerar kartbilden över
markerad ledning i gridformuläret .
Med ett dubbelklick i kolumnen
radnummer öppnas detaljformuläret för
vald ledning. I detaljformuläret finns
samtliga upplysningar som kan ges till
en ledning presenterade.
Nivå: ledningen kan tillhöra någon av
nivåerna servis- (1) , fördelning- (2),
huvudledning (3). Nivåer skall väljas
så att nivå 3 skall bilda ett
sammanhållet hydrauliskt nät, nivå 3 +
nivå 2 skall bilda ett sammanhållet
hydrauliskt nät, nivå 3 + nivå 2 + nivå
1 skall bilda ett hydrauliskt
sammanhållet nät. ( se
Produktionsanläggningsformulär och
meny Beräkning...).
Ändra riktning: Funktionen vänder ledningens definitionsriktning (knut 1 och
knut 2 byter plats) och inverterar ordningsföljden för ledningens koordinater.
Funktionen används där fasta tryckändringar sker och flödet är motsatt
definitionsriktningen.
Lokalt dimensioneringskriterie:
för varje ledning som skall dimensioneras kan anges ett lokalt
dimensioneringskriterie som ersätter det globala dimensioneringskriteriet (se
meny beräkning). Välj om kriteriet skall appliceras på fram- retur- eller båda
ledningarna samt värden för hastighet, gradient och maxdiameter (se även
nyckelordet *LDIM).
Fiktiv: ledningen medräknas ej i rapporter för längd och volym.
46 Modellering NetSim Användarmanual
Produktionsanläggningsformulär { XE "Produktionsanläggningsformulär" }
Gridformuläret för produktionsanläggningar visar samtliga produktions-
anläggningar i modellen. Du kan här ange produktion, temperaturer och nätets
trycksättning. Den knut som anläggningen är placerad i markeras i kartbilden när
du markerar anläggningen i gridformuläret. Detaljformuläret för anläggningarna
öppnas om du dubbelklickar i radnummerkolumnen längst till vänster.
För att skapa en ny anläggning i modellen väljer du i högerklickmenyn Skapa ny
varvid detaljformuläret öppnar sig.
Ge anläggningen ett namn eller välj
en befintlig anläggning ur listan
uppe till höger. Koppla
anläggningen till en knut, ikonen
närmast till höger om fältet hämtar
den knut som är markerad i kartan.
Ikonen intill visar den valda knuten i
kartan. Du bör placera anläggningen
i änden av en ”appendixledning”. I
den knut där du placerar
anläggningen skall inga andra
värden dvs. effekter, temperaturer,
shuntar eller bypasser anges!
Ange endera effekt eller flöde, ange
framledningstemperatur. Ange eventuellt en pumptyp och eventuell
trycksättning av nätet. Fälten max och min effekt är endast upplysningar du ger
för att inte definiera anläggningen utanför sitt arbetsområde. I modellen skall för
varje separat hydraulisk krets finnas 1 och endast 1 anläggning utan angiven
effekt eller flöde. Likaså skall i en modell för varje separat hydraulisk krets
finnas 1 och endast 1 anläggning med data för trycksättning av modellen (statiskt
tryck). I gridformuläret kan du knyta en temperaturkurva till anläggningen (se
avsnitt Temperaturkurvor under Systemdataformulär).
NetSim Användarmanual Modellering 47
Pumpformulär { XE "Pumpformulär" }
Gridformuläret för pumpar innehåller samtliga pumpar i modellen. Du har i
formuläret direkt överblick över hur pumpningarna är ställda i modellen. I
kartbilden markeras den ledning som pumpen är placerad i när du markerar
pumpen i gridformuläret. De data du ger för en pump avser endast den aktuella
modellen. Samma pump kan alltså användas i flera modeller med skilda
inställningar!
Vissa av kolumnerna innehåller ”drop-down” ikoner som är inaktiva. Dessa
värden kan istället ändras i pumpens detaljformulär som du öppnar genom att
dubbelklicka i radnummer-kolumnen längst till vänster.
För att skapa en ny pump väljer du i högerklickmenyn Skapa ny.
Ge pumpen ett namn eller välj en
befintlig pump i listan uppe till
höger. Om en pumptyp skall
kopplas till pumpen, välj typen ur
listan. Pumpen tillhör ledningen
och kan avse en tryckändring i
såväl fram-, retur- som både
fram- och returledning. Du skall
därför ge värden för både fram-
och returledning.
Denna pump lyfter såväl i fram-
som returledning. Vilket är
markerat i avsnittet ”Placerade
vid”. Pumpens lyft är okänt
därför är fältet i lyft tomt i både
fram- och returledning. Kvoten
mellan lyften fram- och retur-
ledning förhåller sig som 70/30.
D.v.s. 70% av tryckändringen
skall ske i framledningen. Detta
anges i fältet ”Kvot (F/R)”.
Pumpningen styrs att hålla 150
kPa differenstryck i knuten S3
(markera typ av börvärde). Pumpen är placerad i ledningen F4-F5 intill knut F4.
Med ikonen närmast till höger om fältet ledningsnamn hämtas den ledning som
du har markerat i kartbilden, ikonen till höger om denna visar i karbilden den
ledning du valt. Likaså hämtar ikonen till höger om börvärdesknuten den knut
som du markerar i kartan och ikonen till höger om denna visar i kartan den knut
du valt. Max pumplyft och massflöde är information som skickas till funktionen
pumpkontroll i Analyse. Värdena begränsar inte pumpens arbete i beräkningen
men ger i Analyse information om pumpen arbetar utanför sin egentliga
kapacitet. Om pumpens lyft är bestämt, kan du inte ge ett börvärde. Ange då som
börvärdestyp inga börvärden. Om du väljer en pumptyp och anger ett varvtal är
pumpens lyft bestämt genom karaktäristikan för pumptypen. Då skall fältet för
lyft vara tomt och börvärdestypen vara inga börvärden. Se även avsnittet
Tryckregleringar – pumpar och ventiler. Även om det i många fall är giltigt är
det i de flesta fall att föredra att pump/ventil placeras intill knut 1 i ledningen.
48 Modellering NetSim Användarmanual
Vidare gäller att om pumplyft definieras i både fram- och retur i ledningen att
pumpning inte får placeras i angränsande ledningar.
NetSim Användarmanual Modellering 49
Ventilformulär { XE "Ventilformulär" }
Gridformuläret för ventiler innehåller samtliga ventiler (för tryckreglering) i
modellen. Du har här direkt överblick över hur ventilerna är ställda i modellen.
I kartbilden markeras den ledning som ventilen är placerad i när du markerar
ventilen i gridformuläret. Om du dubbelklickar i kolumnen radnummer öppnas
detaljformuläret för den markerade ventilen.
För att skapa en ny ventil högerklickar du i gridformuläret och väljer Skapa ny.
Då öppnas ett detaljformulär där du definierar ventilens funktion.
Ge ventilen ett namn eller välj en
befintlig ventil ur listan uppe till
höger. Denna ventil har en typ
kopplad till sig (RV250) och en
öppningsgrad (15° från stängt läge)
är inställd. Börvärdes typen skall
därför sättas till inga börvärden .
Ventilen är placerad i ledning
L0169 i framledningen intill knut
515-11 därför är fältet för fast
tryckreducering i framledning tomt
och för returledningen är den fasta
tryckreduceringen satt till 0 (kPa).
När en fast tryckreducering eller en
öppningsgrad getts kan du inte
använda dig av ett börvärde. På
samma sätt som för pump (se ovan)
får du hjälp av ikonerna intill
ledningsnamn och knutnamn för att
placera ventilen i modellen. De värden du ger till en ventil gäller endast för den
aktuella modellen. Samma ventil kan alltså användas i flera modeller med skilda
inställningar! Se även avsnittet Tryckregleringar – pumpar och ventiler.
50 Modellering NetSim Användarmanual
Värmeväxlarformulär { XE "Värmeväxlarformulär" }
Värmeväxlare placeras i ledningar. Med värmeväxlaren tillförs eller bortförs
energi ur den vattenmängd som strömmar i röret. För att skapa en ny
värmeväxlare högerklickar du i gridformuläret och väljer Skapa ny. Ett
detaljformulär öppnas där du definierar
växlaren. De data du ger till växlaren
gäller endast aktuell modell. Samma
växlare kan alltså användas i flera
modeller med skilda data!
Ge ett namn för värmeväxlaren eller välj
en befintlig växlare i listan uppe till
höger. En värmeväxlares effekt (kW)
anges med en grundeffekt (kW) + en
temperaturberoende komponent kW/°C
där temperaturen avser temperatur på
inkommande vatten i växlaren. Negativ
effekt innebär att energi bortförs från
vattnet (temperatursänkning), positiv
effekt innebär att energi tillförs vattnet i
röret. Denna växlare tillför energi med effekten 4000 kW, oavsett inkommande
vattentemperatur, är placerad i returen i ledning L0188 intill knuten 502-05.
Ackumulatorformulär { XE "Ackumulatorformulär" }
Du skapar en ny ackumulator genom att högerklickmenyn välja Skapa ny.
Ge ett namn för ackumulatorn eller välj en befintlig i listan uppe till höger io
formuläret.
Ange den knut som ackumulatorn skall placeras i. Som för
produktionsanläggningar gäller att ackumulatorn bör placeras i änden på en
”appendix”-ledning och att inga andra värden som effekt/temperaturer/bypasser
mm skall finnas i knuten. Ikonen till vänster om fältet knut hämtar namnet för
markerad knut i kartan. Ikonen till höger om denna, visar vald knut i kartan.
NetSim Användarmanual Modellering 51
Volym (m3): Ackumulatorns aktiva volym.
Nom. Effekt (kW): Nominell effektförbrukning. Lämnas värdet obestämt
avgör effektbalansen i nätet om ackumulatorn laddas
eller töms. (N.B. alla produktionsanläggningars effekt
skall då vara givna). Anges ett värde (med tecken)
arbetar ackumulatorn med detta värde under
beräkningen ( N.B. en produktionsanläggning i
modellen skall ha obestämd effekt).
Värmekoeff. (kW/°C): Värmeförlustfaktor som multiplicerad med
differensen mellan ackumulatorns medeltemperatur
och omgivningstemperaturen ger ackumulatorns
värmeförlusteffekt kW.
Omgivn.temp. (°C): Den omgivningstemperatur mot vilken ackumulatorns
värmeförluster beräknas.
Min. temp. (°C): Minimal temperatur i ackumulatorn vid beräkningens
start.
Max. temp. (°C): Maximal temperatur i ackumulatorn vid beräkningens
start.
Genomsn. temp: (°C): Initial medeltemperatur i ackumulatorn vid
beräkningens start.
52 Modellering NetSim Användarmanual
Kundformulär { XE "Kundformulär" }
Gridformuläret för kunder skiljer sig från andra gridformulär såtillvida att
samtliga data för kunden visas i griden. Det är främst med hänsyn till export till
Excel.
När du skapar en ny kund, markera först den knut som är kundens nivå 1-
placering. Välj därefter i kundformuläret Skapa ny. Då öppnas ett detaljformulär
med vilket du skapar kunden.
Ange anläggningsid, ge ett värde i minst ett av fälten kundid, kund,
fastighetsbeteckning eller adress.
Ange ett relevant kategorital (h)
Klicka på ikonen närmast till vänster om fältet knutnivå 1 så hämtas den
markerade knutens namn till knut nivå 1, 2 och 3.
Ange värden i fälten för effekt, förbrukning, avkylning och returtemperatur.
Skriv i 0 (noll) i de fält du ej ger värden för. Välj kundtyp för effekt, avkylning
och returtemperatur. Spara därefter kunden. Du kan därefter redigera alla data
för kunden i gridformuläret.
NetSim Användarmanual Modellering 53
Årsdataformulär { XE "Årsdataformulär" }
I årsdataformulären definieras data för en årskörning. Datat presenteras endast
för beräkningsmodulen om årskörning markeras i beräkningsformuläret. Du
anger för upp till 12 perioder, periodens längd i timmar och periodens
omgivningstemperatur (den temperatur mot vilken värmeförluster beräknas). I
beräkningsresultatet för en årskörning redovisas för varje period och totalt för
samtliga perioder summerad värden för producerad energi (värme), förbrukad
energi, värmeförluster, pumpenergi och energi och pumpningskostnader.
För varje period anges för varje förekommande knuttyp (1 – 10) i modellen:
Flödesfaktor: Givet flöde i knuten multipliceras med
faktorn.
ΔT-faktor: Given avkylning multipliceras med faktorn.
Tilloppstemperatur (°C): Framledningstemperatur för produktionsanl.
Returtemperaturavvikelse (°C): Adderas med tecken till given
returtemperatur i knuten.
Produktionskostnad (/kWh): Given produktionskostnad för produktions-
anläggning.
Lägg märke till att:
förbrukningen skall anges som ett flöde i denna typ av beräkning!
anläggningens topologi kan inte ändras, d.v.s. ledningar kan inte
stängas mm. under beräkningen.
Gridformulär Årsdata. Skapa erforderligt
antal poster med funktionen Skapa ny i
högerklick-menyn. Ange därefter
periodlängder och
omgivningstemperaturer.
Öppna detalj formuläret för varje period genom att högerklicka i
radnummerkolumnen.1
54 Modellering NetSim Användarmanual
Skapa erforderligt antal knuttyper med funktionen Skapa ny i högerklick-menyn.
Ange därefter värden för varje knuttyp.
Systemdataformulär { XE "Systemdataformulär" }
Systemdata är data som inte är modellspecifik utan generell för alla modeller i
hela installationen. Ett exempel är ledningstyper. Systemdataformulären är
uppbyggda på motsvarande sätt som modelldataformulären med ett grid som
visar huvuddata och ett detaljformulär innehållande samtliga upplysningar för
posten.
De olika typerna är:
Ledningstyp -grid, -detalj
Pumptyp -grid, -detalj
Ventiltyp -grid, -detalj
Kundtyp -grid, -detalj
Temperaturkurvor -grid, -detalj
Knuttyp/tidsserier -grid, -detalj
Generellt gäller att man skapar en ny ledningstyp, pump mm genom att
högerklicka och välja Skapa ny i nummerkolumnen för den typ man vill skapa.
Ledningstyper { XE "Ledningstyper" }
Ange minimum ett namn (rekommenderas max 25 tkn, får EJ innehålla
blanktecken), inre diameter (mm),
råhetstal (mm) samt värmeledningstal
(U-värde, W/m°C) för rörtypen.
Om typen skall vara tillgänglig för
dimensionering av ledningar skall du
markera detta. Högst 20 st. rörtyper kan
väljas till dimensionering. Inre diameter
0 mm signalerar till räknaren att
ledningen skall dimensioneras! Skapa
gärna en rörtyp med namn ? som har inre
diameter 0.00 mm. Detta för att tydligare
se vilka ledningar som dimensioneras.
Du kan ge ytterligare information till
typen som närmare beskriver typen, t.ex.
material, fabrikat mm. Priskategorierna utnyttjas av prisrapporten där ledningens
priskategori anges med ett värde 1 till 6 och priset hämtas från rörtypens
motsvarande värde.
NetSim Användarmanual Modellering 55
Pumptyp { XE "Pumptyp" }
I formuläret definieras pumpkaraktäristikan för en pumptyp som därefter kan
nyttjas till en eller flera pumpanläggningar. Ange pumptypens namn (max 8 txn),
det varvtal (varv/sekund) för vilken karaktäristikan är definierad. Ange därefter i
stigande ordning med avseende på flöde, korresponderande värden för flöde
(kg/s), pumplyft (kPa) och pumpeffekt (kW). Upp till 12 punkter kan anges i
karaktäristikan. ”Stäng”
kurvan i båda ändar, dvs.
ange värden för flödet 0
kg/s och lyftet 0 kPa.
Du kan utförligare ge
beskrivande information
om pumptypen t.ex.
fabrikat och modelltyp.
Fälten max. varvtal (rps),
- effekt (kW) och – ström
(A). Spänning (V) och
märkeffekt (kW) är
värden som sänds till
funktionen Pumpkontroll
i Analyse.
Värdena begränsar inte pumpens funktion i beräkningen, men signalerar i
Analyse om pumpen arbetar utanför sitt kapacitetsområde.
Ventiltyp { XE "Ventiltyp" }
I formuläret definieras karaktäristikan för en ventiltyp. Karaktäristikan anges
som öppningsgrad 0 – 90° från helt stängt läge och korresponderande
kapacitetsvärde Kv
(ton/h)/bar½). Dvs 0° är helt
stängd ventil och 90° helt
öppen ventil. Karaktäristikan
kan anges med upp till 10 st.
punkter. När en ventiltyp
kopplas till en ventil, anger
du för ventilen aktuell
öppningsgrad och tryckfallet
över ventilen beräknas då
utifrån den givna
karaktäristikan.
Du kan utförligare ge
beskrivande information om
ventiltypen t.ex. fabrikat och
modelltyp.
56 Modellering NetSim Användarmanual
Kundtyp { XE "Kundtyp" }
Till samtliga kunder skall relateras en typ för effekt, returtemperatur och
avkylning som funktion av utetemperatur.
Gridformuläret visar typens namn och det id som typen har i databasen. N.B i
importfilen för kunder är det typens id som skall anges! Om importfilen
innehåller typer som inte existerar i databasen skapas dessa typer i databasen
med en linjär funktion som du kan anpassa till önskat utseende efter import. Upp
till 99 olika typkurvor kan specificeras i databasen.
Ange i stigande ordning med avseende på utetemperatur den faktor med vilken
kundens effekt, returtemperatur och avkylning skall multipliceras för att anpassa
värdet till given utetemperatur (lastfall). I formuläret beräkning anges
NetSim Användarmanual Modellering 57
utetemperatur för lastfallet och använd kurvorna ovan för att summera kundernas
effekt/avkylning/returtemperatur till knutarna.
Temperaturkurvor { XE "Temperaturkurvor" }
Du kan här definiera temperaturprogram för produktionsanläggningar.
Ange med stigande värden, utetemperatur och för utetemperaturen
korresponderande framledningstemperatur.
Välj i formuläret Produktionsanläggningar vilken temperaturkurva som skall
användas för anläggningen. När lastfall anges i beräkningsformuläret hämtar en
funktion framledningstemperatur för lastfallet ur angiven kurva.
Knuttyp/Tidsserier { XE "Knuttyp/Tidsserier" }
Knutar i NetSim indelas i upp till 10 olika typer. Varje typ kan individuellt styras
i en dynamisk beräkning med avseende på flöde, effekt och framlednings-
temperatur. Typiskt tilldelas alla knutar typen 1 utom produktionsanläggningar
som ges individuella typer. Vidare kan enskilda knutar med avvikande
förbrukningsmönster vid behov tilldelas en egen typ. För varje typ av värde
anges tidpunkt (decimal-timme) och korresponderande faktor. Tidsserien
innehåller högst 24 värden och avser som mest ett dygn.
58 Modellering NetSim Användarmanual
Ange ”brytpunkterna” i tidsserien. Tidpunkterna 0 och 23 fångar således ett helt
dygn! I beräkningen interpoleras värden för mellanliggande tidpunkter fram ur
de givna värdena.
Statuslisten { XE "Statuslisten" }
I statuslisten visas xy-koordinat för markörens position i det grafiska fönstret,
inställning för objektsnap i det grafiska fönstret. Du kan ställa av/på
objektsnapen genom att klicka på fältet Osnap. Och styra mot vad som skall
snappas (End/Center/Insertion/Nearest) genom att klicka i fältet OsnapMode.
Använd denna funktion när du skapar ledningar i NetSim och en eventuell
bakgrundskarta innehåller cirklar/bågar som fångar ditt ritkommando.
NetSim Användarmanual Beräkning 59
Beräkning
Räknaren i NetSim startas antingen direkt från menyn under Moduler,
automatiskt av NetSim när data exporterats från formuläret Beräkning till
räknaren eller direkt från utforskaren genom att aktivera en beräkningsfil från
NetSim.
Modellfil: i fältet visas den fil som är vald för beräkning: Du kan med filväljaren
till höger välja fil för beräkning och med granskningsikonen intill, öppna filen i
Anteckningar för granskning/redigering (se avsnitt Beräkningsmodul indatafil).
Resultatkatalog: den katalog där resultaten från beräkningen sparas.
Beräkningstyp: Du kan växla beräkningstyp mellan stationär och dynamisk
beräkning. Om du väljer dynamisk beräkning skall du välja tidsseriefil med
filväljaren till höger. Du kan likaså öppna tidsseriefilen i Anteckningar med
ikonen längst till höger.
Tidsserieberäkning: Vid dynamisk beräkning skall du ange starttid, tidsstegets
längd och antal tidssteg (Se avsnittet dynamisk simulering).
Beräkningsstatus: Beräkningsstatus visar beräkningens förlopp.
60 Beräkning NetSim Användarmanual
Resultat: Med ikonerna till höger kan du öppna den textbaserade resultatfilen
(.OUT), kontrollfilen (.CHK) som visar eventuella fel i indata och filen
innehållande valda dimensioner för ledningar som skall dimensioneras (.PTY).
Med mjuk- och snabbstoppsfunktionerna kan du avbryta en pågående simulering
med eller utan resultatutskrift. Du använder dessa funktioner i de fall
simuleringen inte syns konvergera.
Filtyper { XE "Filtyper" }
Indata till beräkningsmodulen är:
Beräkningsnamn.netsim (alternativ Beräkningsnamn.dat). Nyckelord.
Beräkningsnamn.lmt XML-fil. Gränsvärden för pumpar.
Beräkningsnamn.cf1 Tidsserier till dynamisk beräkning.
Resultatfiler från beräkningsmodulen är:
Beräkningsnamn.out resultatutskrift i textformat.
Beräkningsnamn.plw binär resultatfil.
Beräkningsnamn.plg binär resultatfil.
Beräkningsnamn.xml resultatsammanfattning i XML-format.
Beräkningsnamn.plp XML-fil. Resultat gränsvärden för pumpar.
Beräkningsnamn.pty Textfil. Dimensioner för dimensionerade ledningar.
Beräkningsnamn.sss -
Beräkningsnamn.rou Textfil. Knutnamn för tryckstyrande väg genom nätet.
Beräkningsnamn.chk Kontrollfil, felmeddelanden.
Beräkningsnamn.log Kontrollfil, felmeddelanden.
NetSim Användarmanual Resultatanalys 61
Resultatanalys
NetSim Analyse är ett verktyg för analys och presentation av beräkningsresultat
producerade av NetSim’s beräkningsmodul.
Programmet är en självständigt arbetande modul som endast kräver tillgång till
simuleringsresultat producerade med NetSim.
Analyse startas antingen direkt från menyn under Moduler eller direkt från
utforskaren genom att aktivera en resultatfil från NetSim. Analyse kan även
startas från verktygsfältet.
För att ett beräkningsresultat skall kunna öppnas fodras att filerna
beräkningsnamn.PLW, beräkningsnamn.PLG och beräkningsnamn.OUT finns
tillgängliga i samma bibliotek.
Programmet är uppbyggt med menyer och flikar för presentation av resultat, som
kartor, grafer samt textbaserade tabeller.
Fliken Overview visar sammanställningar av resultat för beräkningen. Klicka på
länkarna till vänster så länkas du till de olika avsnitten i översikten
Fliken Node table visar knutresultat från beräkningen och vissa indata till
beräkningen.
Fliken Pipe table visar ledningsresultat från beräkningen och vissa indata till
beräkningen.
Fliken Charts, visar grafer för valda resultat ur resultatfilen. Grafen konfigureras
via Inställningar.
Fliken Map, visar med nätets geometri resultatplottningar och kan visa
kompletterande bakgrundskartor i dwg-format.
Fliken Animation visar grafiskt resultatet av en dynamisk beräkning.
Menyn innehåller 3 paneler, arkiv, chart tools och map tools.
I Arkiv kan du Öppna en befintlig beräkning, Spara innehållet i fliken Map till
olika vektor och rasterformat, t.ex DXF, DWG, JPEG. Med Print kan du skriva
ut innehållet i fliken Map. En dialog öppnas där du konfigurerar plottningen.
Pumps öppnar en dialog där du för varje pump i beräkningen kan redigera
dimensionerande villkor för pumpen, exempelvis max. tillåten lyfthöjd. (Se
formulär pump och pumptyp). Reset docking state, återställer de dockningsbara
fönstren i NetSim till det fördefinierade läget. About NetSim Analyse visar
versionsinformation. Exit, avslutar NetSim analyse.
Dockningsbara fönster
På samma sätt som i NetSim kan du ta tag i en flik och dra den ut till ett separat
fönster eller docka fliken till ett annat fönster. Prova hur det fungerar! Kom ihåg
att du kan återställa utseendet med Reset docking state!
62 Resultatanalys NetSim Användarmanual
Map { XE "Map" }
I
f
l
i
k
e
n
M
a
p
g
e
n
e
I fliken Map skapas ur resultatfilens geometribeskrivning en kartbild av
ledningsnätets. Som komplement till denna bild kan en kartbakgrund i
DWG/DXF-format hämtas in. Valda beräkningsresultat och indata visas som
"tool tips" när markören förs intill objektet. Knutar visas som en fylld cirkel
(grön färg). Produktionsanläggningar visas med röd färg. Knutar med
förbrukning visa med färgen magenta. Ledningar visas med eller utan färger
beroende om plott av resultat markerats eller ej.
Panelen Map tools öppnas när du väljer fliken Map.
Layer settings
Här kan du välja om ledningar (pipes), knutar (nodes) flödes riktning (flow) och
rubrik och legend (comments) skall visas eller döljas.
Zoom
Du finner även dessa kommandon i högerklickmenyn. Zoom pipe och zoom node
markerar och centrerar kartan över den ledning och knut som är markerad i Pipe
table respektive Node table.
Pipe settings
Markera om kartan skall visa resultat för fram (supply pipes) - eller
returledningar (return pipes). Ange ett värde för skalering av ledningsdimension
(Scale factor for pipe dimension). Skalfaktor 1 visar ledningen utan skalning.
100 visar ledningen skalad med 100 x dimensionen. Med skalning kan du tydligt
se vilka ledningar som har stor respektive liten dimension. Applicera ditt val
genom att trycka på Apply.
Plot limit
Välj vilket värde som skall plottas i kartan. Du kan välja mellan flöde (kg/s),
velocity (m/s), temperature (°C), pressure (kPa), pressure difference (kPa),
pressure level (kPa), pressure gradient (Pa/m). Välj alternativet Don’t show om
du inte vill visa något resultat utan endast ledningsnätet. Välj med hur många
färger (intervall) som resultaten skall visas. Ange övre och undre gräns (upper
limit, lower limit) för intervallen. Största och minsta värde som förekommer i
resultatfilen visas inom parenteser intill fälten. Om du till exempel anger 3
intervall och sätter övre gräns till 100 och undre gräns till 50 kommer alla värden
upp till 50 att visas med en färg, alla värden från 50 upp till 100 med nästa färg
och alla värden över 100 visas med den tredje färgen. Applicera dina
inställningar genom att trycka på Apply.
NetSim Användarmanual Resultatanalys 63
Tooltip
När du för markören i kartan över en ledning eller en knut kan visas
beräkningsdata i en dialog intill knuten/ledningen. Markera för ledningar och
knutar vilka data du vill se i dialogen. För knutar kan du visa namn, nivå (m),
tryck i fram- respektive returledning (kPa), temperatur i fram- respektive
returledning (°C), temperaturdifferens (°C), flöde från framledning till
returledning i knuten (kg/s), bypass flöde i knuten(kg/s) och effekt (kW). För
ledningar kan du visa namn, diameter, tryckgradient i fram- respektive
returledning (Pa/m), hastighet i fram- respektive returledning (m/s), flöde i
fram- respektive returledning (kg/s), Värmeförlustvärde i fram- respektive
returledning (W/m°C).
Text
Markera Add legend och peka i kartan där du vill placera legenden. Om du vill
flytta legenden, tag kommandot på nytt och peka på det nya stället. Markera Add
title om du vill visa rubrikerna ur modellen. Du anger rubrikerna i
beräkningsformuläret i NetSim. (Se även Legend window).
Route
Med denna funktion pekar du ut en väg genom nätet längs vilken du kan visa
tryck, temperatur och tryckgradient i ett diagram. Du skall ange i vilken knut
sträckningen skall starta och var den skall sluta. Rutinen finner själv vägen
genom nätet mellan knutarna som du pekat ut. Rutinen väljer i en förgrening att
följa den ledning som har största diametern. Du kan styra vägen som rutinen
väljer genom att peka på knutar som sträckningen skall passera genom innan du
pekar på slutknuten. Den väg som rutinen valt indikeras i kartan allt eftersom du
pekar. Tänk på att du kan låta en sträckning gå ut till en ändpunkt och återvända
därifrån genom att fortsätta utpekningen av knutar. När du startat utpekningen av
knutar med Add node(s) to route fortsätter rutinen att välja knutar så länge du
pekar på knutar. Avsluta utpekningen av knutar med Esc. Du kan ta bort alla
knutar i sträckningen genom att trycka på clear route. Om du har en sträckning
definierad kan du bygga på sträckningen med Add node(s) to route eller ta bort
knutar med Undo select.
Route-funktionen finns även i kartans högerklickmeny.
Select objekt
Med funktionen select objekt som finns i kartans högerklickmeny kan du peka
på en ledning eller en knut och om du växlar till fliken Pipe table eller Node
Table är datat för det valda objektet markerat i tabellen.
Clear selections
Funktionen clear selections i kartans högerklickmeny tar bort de markeringar i
kartan som du fått när du i flikarna Pipe table eller Node Table valt att visa
markerade ledningar eller knutar i kartan.
64 Resultatanalys NetSim Användarmanual
Create animation
Funktionen skapar en slide show ur en tidsserieberäkning. Se avsnittet om
tidsserieberäkningar.
Background maps..
Med denna funktion kan du lyfta in bakgrundskartor till din beräkning.
Funktionen öppnad en dialog där du väljer karta som skall visas. Formatet kan
vara dwg, dxf eller dgn. Dialogen stannar kvar öppen så att du kan välja fler
kartor eller ta bort kartor som du lyft in som bakgrunder.
Legend window:
Du kan i högerklickmenyn tända ett flytande fönster som visar intervallgränserna
i kartan.
.
Charts { XE "Charts" }
Fliken Charts visar i diagramform valt beräkningsvärde längs den sträckning
genom nätet som du skapat i kartan. Du konfigurerar diagrammet med verktygen
i panelen chart tools och i högerklickmenyn.
Plot settings
Välj vilket beräkningsvärde som skall visas i diagrammet. Du kan välja mellan
tryck och trycknivå i enheterna kPa, mvp och bar, Tryckgradient i enheterna
Pa/m och bar/km och temperatur °C. Markeras kavitationstryck (Cavitation
pressure) så visas gränsen för kavitation i fram- och returledning. Markera Show
level om du vill via knutarna elevation.
Construction curve 1
Ange ett namn och värde och markera om temperatur i framledning eller
returledning skall ligga till grund densitetsberäkning och det är ett tryckvärde
som du anger. Kurvan kan t.ex. visa var 16 bars tryck ligger längs sträckningen i
en plott av trycknivå. Markera/avmarkera Show för att tända/släcka kurvan.
Construction curve 2
Samma funktion som Construction curve 1.
Zoom funktion
NetSim Användarmanual Resultatanalys 65
Du kan förstora ett avsnitt av diagrammet. Håll nere markören och dra den åt
sidan. Återställ diagrammet med Undo zoom i högerklickmenyn.
Markera datapunkt
Klicka på en pynkt i diagrammet så visas i övre högra hörnet koordinaterna för
punkten i diagrammet. I nedre vänstra hörnet visas Knutnamnet och kurvornas
värden. Du kan med piltangent vänster/höger vandra längs en kueva och med
piltangent upp/ned växla mellan kurvorna.
Högerklickmeny
Med högerklickmenyn kan du spara diagrammet till fil/utklipp i en rad
format/skrivare. Kontrollera diagramaxlarnas skalning, tända/släcka grid i
diagrammet och anpassa färger och maner för kurvorna.
I diagrammets nedre högra hörnet visas vilket tidssteg som resultat visas från.
Totala antalet tidssteg som beräkningen innehåller. Om beräkningen innehåller
mer än ett tidssteg kan du välja tidssteg med < >.
Knuttabell { XE "Knuttabell" }
Knuttabell visar alla beräkningsresultat för knutarna i ett grid.
D
u
k
a
n
f
i
l
t
r
e
r
a
o
c
h
sortera i gridet och kopiera data därifrån ut till Excel. Kolumnerna kan man
flytta på så man har den sortering som passar en själv. Ta tag i en kolumn och
dra åt höger eller vänster för att flytta på den. Tabellflikarna sorteras med
dubbelklick i tabellkolumnens rubrik. Om du högerklickar i rubrikraden kan du
släck/tända kolumner.
I högerklicksmenyn kan du välja att se en knut i kartan, välj Show on map. Se till
att du en gång klickat på Karta för att ladda den innan. Man kan markera flera
knutar i tabellen genom att hålla ned Ctrl eller Shift. Du kan markera enskilda
eller flera rader med Shift/Ctrl och med urklippshanteraren kopiera till text eller
Excel-fil med Ctrl+C / Ctrl+V.
Du kan söka på knutnamn med högerklickmenyn.
Med filtefunktionen kan du filtrera fram värden mindre än, större än , mellan
gränsvärden och utanför gränsvärden.
I nedre högra hörnet visas vilket tidssteg som resultat visas från. Totala antalet
tidssteg som beräkningen innehåller. Om beräkningen innehåller mer än ett
tidssteg kan du välja tidssteg med < >.
66 Resultatanalys NetSim Användarmanual
Ledningstabell { XE "Ledningstabell" }
Ledningstabell visar alla beräkningsresultat för ledningarna i ett grid.
Du kan filtrera och sortera i gridet och kopiera data därifrån ut till Excel.
I nedre högra hörnet visas vilket tidssteg som resultat visas från. Totala antalet
tidssteg som beräkningen innehåller. Om beräkningen innehåller mer än ett
tidssteg kan du välja tidssteg med < >.
Tabellflikarna sorteras med dubbelklick i tabellkolumnens rubrik.
M
e
d
f
i
l
t
e
r
f
u
n
k
t
i
o
n
en kan du filtrera vald kolumn i tabellen.
I högerklicksmenyn kan du välja att se en ledning i kartan, välj Show on map. Se
till att du en gång klickat på Karta för att ladda den innan. Man kan markera
flera ledningar i tabellen genom att hålla ned Ctrl eller Shift.
I högerklickmenyn finns även sökkommado som söker på ledningsnamn. Du kan
markera enskilda eller flera rader med Shift/Ctrl och med urklippshanteraren
kopiera till text eller Excel-fil med Ctrl+C / Ctrl+V.
Kolumnerna kan man flytta på så man har den sortering som passar en själv. Ta
tag i en kolumn och dra åt höger eller vänster för att flytta på den.
Out { XE "Out" }
Fliken Out visar indata till beräkningen och beräkningsresultat för knutar,
ledningar, pumpar, produktionsanläggningar mm. De ledningar som NetSim
dimensionerat finns även här, liksom kostnadskalkyl om det specificerats i
beräkningen. Längst ned ser man min/max-värden för knutar och ledningar.
De dimensionerade ledningarna är endast förslag och måste föras in i NetSim för
att gälla.
Animering { XE "Animering" }
Fliken Animering visar grafiskt resultatet av en dynamisk beräkning, en
tidsserieberäkning. Man kan simulera en kallpropp eller visa hur det ser ut när
NetSim Användarmanual Resultatanalys 67
man laddar nätet. Ska man göra en tidsserieberäkning måste man konfigurera
indatafilen inför beräkningen. Hur man konfigurerar den är beskrivet under
Modellering/Systemdataformulär lite tidigare i manualen.
68 Modellhantering NetSim Användarmanual
Modellhantering
Allmänt { XE "Allmänt" }
I NetSim sammanfattas definitionen av det hydrauliska nät som skall beräknas
under ett modellnamn. Det betyder att de ledningar och knutar,
produktionsanläggningar, pumpar mm som skall ingå i nätet alla har data i den
modell som skall beräknas. Beskrivningen av knutar, ledningar mm är i NetSim
fördelad mellan två typer av datatabeller, objekts- och modelldatatabeller. I
objektstabellerna registreras namn, koordinater, längder. I modelldatatabeller
registreras kopplingar mellan objekt (ledning – knut, ledning–pump osv),
driftsdata t.ex. effekt, avkylning, lyfthöjd, ledningsdimension.
Modellberepp { XE "Modellberepp" }
En modell i NetSim är uppbyggd av:
En nätgeometeri - ett antal ledningar förbundna med varandra i knutar
Randvillkor - Värden för tryck, flöden effekter och temperaturer som
ges till knutar och ledningar. Dessa värden kan ges direkt till
ledningarna och knutarna men också påföras dessa indirekt via andra
objekt som pumpar och produktionsanläggningar m.m.
Beräkningsparametrar som generell belastningsfaktor,
omgivningstemperatur etc.
I NetSim finns alla objekt som ledningar, knutar, pumpar etc. samlade i samma
databas och modellen utgör i egentlig mening den "uppkoppling" av ovanstående
data som skett under ett modellnamn i databasen. Detta innebär att ett och
samma objekt kan ingå i flera modeller i databasen. Det underlättar för
förståelsen om objekten betraktas som verkliga fysiska objekt, vilka kan ges
olika egenskaper i olika modeller.
NetSim Användarmanual Modellhantering 69
Objekt i databasen identifieras av ett internt id och ett unikt namn. Det innebär
som exempel att två ledningar i två modeller med samma namn är ett och samma
objekt men med två uppsättningar av attribut. En uppsättning attribut i vardera
modellen.
Modeller kan vara av två olika slag, normalläge eller planerat läge.
I databasen förutsätts att en modell av ett ledningsnät beskriver normalläget.
Denna modell ges typen normalläge i modellformuläret. Alla andra modeller där
knutar och ledningar ur denna modell ingår är planeringsmodeller och ges typen
planeringsmodell.
Det är rekommenderat att när en modell som beskriver normalläget finns, en
planeringsmodell som är en kopia av normallägesmodellen skapas och att denna
kopia ges modelltypen planering. I denna planeringsmodell kan ledningar och
knutar tas bort och läggas till utan att påverka normallägesmodellen.
När ett objekt, knut eller ledning, finns i två modeller och objektet tas bort i en
av modellerna, är det endast i denna modell objektet försvinner. Objektet finns
fortfarande kvar i den andra modellen. Först när objektet endast finns i endast en
modell tas objektet också bort i databasen.
Det kan förväntas att en planeringsmodell blir inaktuell efterhand som
normallägesmodellen förändras. Därför bör en planeringsmodells innehåll
kontrolleras mot det underlag den bygger på om den tas i användning efter en
tids vila. Denna kontroll kan ske grafiskt genom att en ritning från respektive
modell jämförs visuellt eller genom att applicera ett lämpligt formulerat SQL-
script som jämför de båda modellernas innehåll och pekar ut differenserna
mellan modellerna.
Modellspecifika data { XE "Modellspecifika data" }
Det är av väsentlig betydelse för rätt handhavande av NetSim att förstå hur
programmet skiljer mellan data som är objektspecifika och vilka som är
modellspecifika. I figuren visas vilka data som hör till respektive grupp för
70 Modellhantering NetSim Användarmanual
objekten i NetSim. I figuren visas inte alla data. Data som sällan används och
data som inte inverkar på beräkningen visas inte
Objekt { XE "Objekt" }
Med objekt avses i NetSim ledningar, knutar, produktionsanläggningar,
ackumulatorer, värmeväxlare, pumpar och ventiler. Objektet har ett internt id,
dolt för användaren och ett namn som är unikt inom objekttypen. D.v.s. det finns
t.ex. endast en ledning med namnet P1189 men det kan gott finnas en knut med
samma namn! Till varje objekt hör ett antal upplysningar bundna till objektet
självt och ett antal upplysningar bunda till varje objekts förekomst i en modell.
Modell { XE "Modell" }
En modell i NetSim kopplar samman ledningar och knutar till ett nät och till
detta nät kopplas de andra objekttyperna.
Exempel:
Du gör en kopia av en modell och byter i kopian ledningstyp i en
ledning. I orginalmodellen har ledningen fortfarande samma
ledningstyp som tidigare.
Du vill placera en tryckstegringsstation i en ledning i kopian. Du kan då
välja att placera i ledningen en tryckstegringsstation som du tidigare
skapat i en annan modell. Vardera tryckstegringsstationen har därefter
egna data i de båda modellerna.
Du tar bort en ledning i kopian. Ledningen finns fortfarande kvar i
orginalmodellen.
Du skapar en ny ledning i kopian. Den nya ledningen finns endast i
kopian, ingen annan modell.
Till modellen hör även en rad data som styr beräkningens förlopp och resultat.
Katalogdata { XE "Katalogdata" }
Exempel på katalogdata är ledningstyper, pumptyper, kundtyper.
NetSim Användarmanual Modellhantering 71
Översikt objektsdata - modelldata { XE "Översikt objektsdata - modelldata" }
Objektspecifika data Produktionsanläggning
ID
Namn
Kommentar
Ackumulator
ID
Namn
Kommentar
Värmeväxlare
ID
Namn
Kommentar
Pump
ID
Namn
Kommentar
Ventil
ID
Namn
Kommentar
Ledning
ID
Namn
Kommentar
Längd fram-/returledning [m]
Koordinater för riktningsändringar
Omgivningstemperatur [°C]
Knut
ID
Namn
Kommentar
Typ
x-koordinat
y-koordinat
z-koordinat
Modellspecifika data Temperatur [°C]
Effekt [kW]
Flöde [kg/s]
Statiskt tryck/Placering [kPa]
Pumptyp
Max/min effekt
Temperaturprogram
Volym [m³]
Max./min.temperatur [°C]
Initial temperatur [°C]
Nominell effekt [kW]
Värmeförlust [kW/°C]
Omgivningstemperatur [°C]
Grundeffekteffekt [kW]
Temperaturberoende [kW/°C]
Placering fram-/returledning
Placering knut 1/2
Fixt lyft fram-/returledning [kPa]
Varvtal fram-/returledning [varv/s]
Placering knut 1/2
Pumptyp
Börvärdesknut
Börvärdestyp
Börvärde [kPa]
Fixt tryckreducering fram-/returledning [kPa]
Placering knut 1/2
Öppningsgrad [0-90°]
Ventiltyp
Börvärdesknut
Börvärdestyp
Börvärde [kPa]
Ledningstyp fram-/returledning
Stängningsläge
Nätnivå
Motståndstal fram-/returledning
Dimensioneringskriterier
Effekt [kW] / Flöde [kg/s]
Avkylning/ returtemperatur [°C]
Shunttemperatur [°C]
Bypass [mm] alt. Kv-värde
72 Modellhantering NetSim Användarmanual
Skapa ny modell { XE "Skapa ny modell" }
Anslut till databasen (Meny → Arkiv → Anslut databas )
Välj i arkivmenyn ModellSkapa ny.
Ge ett namn på modellen i fältet modellnamn. Namnet får innehålla
max 255 tecken, men vi rekommenderar inte så långa
beskrivningar!
Den nya modellen har skapats med en rad fördefinierade värden för
faktorer och dimensionering. Granska och ändra dessa till vad som
skall gälla i din modell och spara modellen med knappen Skapa.
Om du använder knappen Avbryt, skapas ingen modell.
Välj din nya modell som aktuell modell i verktygslådan Modell.
Du kan nu skapa ledningar i den nya modellen eller importera en NetSim -
beräkningsfil i modellen.
Kopiera modell { XE "Kopiera modell" }
Med denna funktion skapas under ett nytt namn en fullständig kopia av den
modell du väljer att kopiera. I kopian kan du lägga till/ta bort ledningar och
knutar, byta dimension på ledningar, ändra lastfall, produktion, pumpningar mm
utan att förlagan till kopian påverkas. Vad du inte bör göra om du vill att
förelagan skall vara opåverkad är att ändra geometri (längder och koordinater) på
ledningar och knutar som är gemensamma i de båda modellerna!
Anslut till databasen (Meny → Arkiv → Anslut databas )
Välj i arkivmenyn ModellKopiera.
Ge ett namn på modellen i fältet. Namnet får innehålla max 255
tecken, men vi rekommenderar inte så långa beskrivningar!
Den aktuella modellen kopieras och skapas när du trycker OK!
Om du använder knappen Avbryt, skapas ingen kopia.
Välj din nya modell som aktuell modell i verktygslådan Modell.
Ta bort modell { XE "Ta bort modell" }
Med denna funktion kan du ta bort en modell ur databasen.
Om du tar bort din aktuella modell bör du ansluta till databasen på nytt och välja
en modell för att uppdatera informationen i grafik och formulär.
Anslut till databasen (Meny → Arkiv → Anslut databas)
Välj i arkivmenyn ModellTa bort.
Förvalt är din aktuella modell. Bekräfta med knappen Ja eller
avbryt med knappen Nej.
NetSim Användarmanual Tryckregleringar – pumpar och ventiler 73
Tryckregleringar – pumpar och ventiler
Vår erfarenhet är att tryckregleringar i form av pumpar och ventiler är det
område som användaren i allmänhet har störst svårighet att överblicka! Det krävs
att samtliga tryckstyrningars inverkan över hela nätet beaktas och att användaren
ger tillräckligt med randvillkor för de frihetsgrader som införs i varje
tryckreglering.
Placering av pumpar och ventiler { XE "Placering av pumpar och ventiler" }
Pump/Ventil är en tryckändring i ledningen ”mellan” ledningen och knut 1 eller
knut 2 i fram- retur- eller
båda rören. En ledning
innehåller alltså 4 positioner
där det kan ske
tryckändringar.
Tryckändringen kan vara fast
eller styrd av ett börvärde.
Endast i en av dessa
positioner kan tryckändringen vara okänd. Alla de andra tryckändringarna i en
ledning måste vara givna på något sätt. Ett undantag finns för pumpar placerade
fram- och returledning i samma ledning och intill samma knut. Om båda
pumparnas lyft är okänt och ett börvärde styr pumpningen fördelas lyften mellan
pumparna enligt en kvot som ges i indatat till räknaren. Även om det i många
fall är giltigt är det i de flesta fall att föredra att pump/ventil placeras intill knut 1
i ledningen. Vidare gäller att om pumplyft definieras i både fram- och retur i
ledningen att pumpning inte får placeras i angränsande ledningar.
Tryckändringarna kan ytterligare beskrivas genom att definiera PUMPAR och
VENTILER som kopplas till dessa positioner ledningen.
När ”obestämda” tryckändringar införs i ledningarna måste korresponderande
börvärden för tryck införas i modellen. Det sker genom att ange knutar och tryck
i dessa knutar. De givna trycken i dessa knutar avser antingen framlednings-,
returledningstryck eller skillnaden mellan fram- och returtrycket,
differenstrycket.
Såväl pump som ventil kan kompletteras med en karaktäristika. I pumpens fall
för ett givet varvtal sambandet mellan flöde, tryck och effektbehov. I fallet ventil
anges sambandet mellan öppningsgrad och kapacitet (kv-värde). Dessa
karaktäristika presenteras för räknaren i beräkningsfilen via nyckelorden *PUMP
och *VALV. Endast om karaktäristika definierats, skickas nyckelorden till
beräkningsfilen.
74 Tryckregleringar – pumpar och ventiler NetSim Användarmanual
En pump eller ventil kan ses som ett ”ramverk” för att i nyckelordet *PIPE styra
tryckändringarna i de fyra nämnda positionerna och i nyckelordet *NODE styra
fram-, retur- eller differenstryck och tillse att randvillkoren är tillräckliga i
modellen.
I nyckelordet *PUMP anges pumpens placering: fram+retur, fram, retur eller i
knut. (Det sista alternativet används endast för pumpar i
produktionsanläggningar). Aktuellt varvtal för placering i framledning, aktuellt
varvtal för placering i returedning följt av karaktäristikan. Observera att i vilken
ände av ledningen pumpen är placerad ges i *PIPE.
I *VALV anges ventilens placering: fram+retur, fram eller retur. Aktuell
öppningsgrad 0 – 90° från stängt läge, följt av karaktäristikan. Observera att
samma öppningsgrad gäller för både fram- och returledning och att
öppningsgraden alltid är given. Det medför att karaktäristika aldrig anges för en
reglerande ventil.
I beräkningsfilen namnges pump och ventil med ledningens namn. Det innebär
att endast en karaktäristika kan ges till respektive ”ledning” av vardera pump och
ventil.
Det finns alltså en mängd både giltiga och ogiltiga kombinationer som kan anges
av användaren.
Exempel { XE "Exempel" }
I tabellen nedan visas ett antal kombinationer av placering av pumpar och
ventiler i en och samma ledning med och utan börvärden. * i ett fält innebär att
värdet beräknas.
(*) Placering 0 : placerad både i fram- och returledning, 1: placerad i
framledning, 2: placerad i returledning
Börvärden i knutar: Om flera börvärden getts i ett fall kan det avse samma eller
olika knutar. Viktigt är att tryckregleringarna har auktoritet över givet börvärde.
Knut 1 Knut 2 Knut 1 Knut 2 Fram Retur
Fall ΔP kPa ΔP kPa ΔP kPa ΔP kPa
Kvot
(F/R) P kPa P kPa ΔP kPa
Placering
0 1 2 Fram Retur
Placering
0 1 2
Öppnings-
grad.
A 0 0 0 0
B 200 0 0 0
C * 0 0 0 300
D * 0 200 0 300
E * 0 * 0 0 20 15
F * 0 * 0 300 0 * 20
F2 * 0 0 * 300 0 * 20
F3 * 0 0 * 300 2 20
F4 * 100 0 0 300
G * 0 -200 0 300 1 *
H * 0 * 0 1000 500 1 *
I * 0 * 0 1000 500
J 0 0 * 0 2 5
K * 0 * 0 0 5
L * 0 0 * 300 1 * 2 5
M * 0 * 0 50 300 0 * *
varvtal. (rps)
LEDNING KNUT Pump-karaktäristika Ventil
Fram Retur Börvärde
A: Ledning utan pump eller ventil (tryckhöjning/tryckreduktion).
B: Pump i framledning vid knut 1, lyfter 200 kPa.
NetSim Användarmanual Tryckregleringar – pumpar och ventiler 75
C: Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att DP i
börvärdesknut är 300 kPa.
D: Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att DP i
börvärdesknut är 300 kPa. Pump i returledning vid knut 1, lyfter 200
kPa.
E: Identiska pumpar i fram- och returledning vid knut 1 med olika
varvtal. Lyft i respektive ledning funktion av varvtalet.
F: Identiska pumpar i fram- och returledning vid knut 1 med olika
varvtal. Lyft i returledningledning funktion av givet varvtal. Lyft i
framledning beräknas så att DP i börvärdesknut är 300 kPa. Varvtalet
beräknas.
F2: Ej giltigt! Identiska pumpar i fram- och returledning men placerade i
varsin ände av ledningen!
F3: Pump i varsin ände av ledningen i fram- och retur. Frampump lyfter
så att DP i börvärdesknut är 300 kPa. Varvtal beräknas EJ!
Returpump arbetar med fast varvtal.
F4: Pump i samma ände av ledningen i fram- och retur. Pumparna lyfter
gemensamt så att DP i börvärdesknut är 300 kPa. Varvtalet beräknas
för fram- resp. returpump. Pumparnas lyft förhåller sig till varandra
som värdet som getts i Kvot (F/R).
M: Pump i samma ände av ledningen i fram- och retur. Pumparna lyfter
gemensamt så att DP i börvärdesknut är 300 kPa. Varvtalet beräknas
för fram- resp. returpump. Pumparnas lyft förhåller sig till varandra
som värdet som getts i Kvot (F/R).
G: Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att DP i
börvärdesknut är 300 kPa. Ventil i returledning stryper 200 kPa
H: Ej lösbart! Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att
framtryck i börvärdesknut är 1000 kPa. Ventil i returledning stryper så
att returtryck i börvärdesknut är 500 kPa. Pumpvarvtal beräknas!
I: Lösbart! Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att framtryck
i börvärdesknut är 1000 kPa. Ventil i returledning stryper så att
returtryck i börvärdesknut är 500 kPa. Pumpvarvtal beräknas ej!
J: Returstrypning vid knut 1. Ventilen öppen 5°, tryckändringen
beräknas.
K: Fram- och returstrypning vid knut 1. Ventilen öppen 5°,
tryckändringarna beräknas.
76 Tryckregleringar – pumpar och ventiler NetSim Användarmanual
L: Lösbart om pump och ventil placeras i varsin ände av ledningen!
Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att DP i
börvärdesknut är 300 kPa. Ventil i returledning öppen 5°
NetSim Användarmanual Import från CAD 77
Import från CAD
Dataimport från CAD-fil (tilläggsfunktion) { XE "Dataimport från CAD-fil (tilläggsfunktion)" }
Med denna modul i NetSim kan du konvertera innehållet i en dwg-fil till en
beräkningsmodell i NetSim. Dwg-filen skall vara konstruerad enligt några enkla
regler för att vara tolkningsbar. Modulen innehåller verktyg med vars hjälp du
kan redigera/skapa filen som skall tolkas. Modulen är en tilläggsfunktion till
NetSim som kan beställas från Vitec Energy.
Ritmanér { XE "Ritmanér" }
Ledning:
En 2D-polyline eller 3D-polyline. Alla ledningar som ansluter till ett T-stycke
skall vara uppbrutna i T-stycket. (Endast 2D informationen ur en 3D-polyline
nyttjas).
78 Import från CAD NetSim Användarmanual
Elevation:
En textsträng (Single line text). Värden anges i meter. Decimalavskiljning skall
göras med punkt. Eventuell inledande text, t.ex. z eller motsvarande ignoreras.
Om elevation inte ges vid ledningsänden sätts den till 0. Tolken rapporterar vilka
knutar som saknar elevation.
Ledningstyp:
En textsträng (Single line text). Max 80 tecken. Strängen skall inte innehålla
blanktecken. Kontrollera att NetSim innehåller de ledningstyper som
förekommer i ritningen innan du tolkar den. Tolken väljer en befintlig rörtyp ur
NetSim’s typkatalog om typen saknas och ersättningar visas i en rapport.
Knutnamn:
En textsträng (Single line text). Knutnamnet skall inte innehålla fler än 8 tecken.
Om du anger ett knutnamn som redan finns i NetSim ersätts namnet med errorN.
där N är ett löpnummer. Det kontrolleras i NetSim så att N är större än de N som
ev. förekommer på knutar i NetSim som heter errorN. Konsekvensen är att
tolkningen inte skapar en knut med samma namn som en befintlig knut i NetSim.
Det behvs ingen symbol för knuten i sig, den skapas under tolkningen men det
förenklar ditt arbete om du placerar en cirkel där knuten skall vara!
Ledningsnamn alt. Prefix till ledningsnamn:
En textsträng (Single line text). Max 8 tecken. Observera att om prefix används
skall antalet tecken i prefixet inte vara fler än att prefix + littrering ryms inom 8
tecken. Om prefix används littreras ledningarna löpande inom prefixet. Namnet
kontrolleras i databasen för att förhindra dubbletter. Om du sätter ett
ledningsnamn i ritningen som redan existerar i NetSim byts detta namn ut mot
errorN där N är ett löpnummer. Om du använder prefix räknas litterat upp med
de ledningsnamn som finns med detta littera i databasen. Konsekvensen är att
tolkningen inte skapar en ledning med samma namn som en befintlig ledning i
NetSim.
Placera knutnamn och elevation intill änden på ledningarna.
Placera ledningsnamn och ledningstyp ”mitt på” ledningarna. Tänk på att det är
textens insättningspunkt som avstånden räknas till.
Tolkning { XE "Tolkning" }
Starta tolkningsmodulen från NetSim’s meny Arkiv-Importera DWG.
Öppna filen som skall konverteras.
NetSim Användarmanual Import från CAD 79
Samtliga lager i filen presenteras i modulen. Du skall markera vilka lager som
inte innehåller information och klassificera vilken typ av information som finns i
de lager innehåller data till din modell.
Specificera ritningslager
Som du ser kan ett lager innehålla flera typer av data om det är olika
entitetstyper (TEXT/POLYLINES) och samma datatyp kan finnas i flera lager.
Det är emellertid både bekvämt för dig och säkrare om du begränsar antal lager
i ritningen till endast de som krävs. Dvs städa bort bakgrundskartor,
tappningar/luftningar etc. så blir ditt arbete enklare!
D
u
s
k
a
l
l
m
Markera i kolumn Ignorera de lager som finns i ritningen som INTE innehåller
data som skall bearbetas.
80 Import från CAD NetSim Användarmanual
Markera vilket/vilka lager som innehåller ledningsgeometrin (polylines).
Markera vilket/vilka lager som innehåller knutnamn (TEXT), ledningsnamn
(TEXT), ledningstyp (TEXT), Z-nivå (text).
Namngivningsmetoder och prefix { XE "Namngivningsmetoder och prefix" }
Prefix ledningsnamn:
ledningsnamnen skapas som givet prefix + ett löpnummer.
Prefix knutnamn:
Knutnamnen skapas som givet prefix + ett löpnummer.
Distans:
Det avstånd inom vilket text söks till ledningar och knutar.
Hämta prefix ut karta:
Om detta alternativ markeras kommer alla ledningsnamn givna i kartan som
överensstämmer med de värden du gett i fältet att få detta prefix + ett
löpnummer.
Varje värde i listan skall åtskiljas med semikolon, använd inte blanktecken i
listan, identifieringen är shift-känslig.
TOLKNING { XE "Tolkning" }
Tolkningen startar när du aktiverar knappen Tolka.
Ritningen analyseras och en logg öppnas när processen är klar. Tolkningen har
skapat en modell som har samma namn som den ritning som du tolkat.
NetSim Användarmanual Import från CAD 81
Analysera loggen. Om den innehåller ”många” anmärkningar. Rätta då i
ritningen, spara ritningen och stäng ritningstolken. Tag bort modellen som
skapats och öppna ritningen på nytt i tolken. (Om du inte ta bort modellen
kommer de ledningar och knutar som finns i den modellen att spärra de knut-
och ledningsnamn som du har i ritningen).
Skapa beräkningsbar modell { XE "Skapa beräkningsbar modell" }
Öppna modellen som din tolkning skapat. Den har samma namn som
ritningsfilen.
Skapa en produktionsanläggning, koppla den till en knut i modellen. Ange i
produktionsanläggningen framledningstemperatur, statiskt tryck och hur
trycksättningen är placerad, i fram- retur- eller mellan fram- och returledning och
då även hur nära framledningen i procent.
Ange en effekt och avkylning eller returtemperatur i en knut.
Öppna beräkningsformuläret och ange där differenstryck i en knut, globala
faktorer dimensioneringskriterier och tryckkalibreringsfaktorer.
Peka ut och namnge en beräkningsfil och utför en beräkning.
Det kan vara ide att innan du beräknar, göra en kontroll av att nätet sitter ihop.
Använd Identifiera hål i modell ur verktygsmenyn i NetSim.
Lägga samman tolkad modell med befintlig modell
{ XE "Lägga samman tolkad modell med befintlig modell" }
Här är stegen inte så många!
Öppna beräkningsformuläret, peka ut och namnge en beräkningsfil, markera
Visa manuella inställningar och tryck på knappen Beräkna.
Starta inte räknaren utan öppna beräkningsfilen i Anteckningar (knappen längst
upp till höger)
Sök upp första raden som börjar med *NODE, tag bort alla rader ovanför denna
rad och spara filen. Om du gör detta behåller du modellens alla rubriker och
faktorer oförändrade.
Stäng räknaren, öppna i NetSim den modell som du skall komplettera med
ledningar från din tolkade ritning. Välj i menyn Arkiv - Importera beräkningsfil
82 Import från CAD NetSim Användarmanual
och peka ut din fil. De ledningar och knutar som finns i filen blir nu medlemmar
av modellen!
Viktigt!
Ledningarna som du importerar skall i en eller flera fall kopplas till en befintligt
knut i modellen som du importerar till. Om du tar filen som den är skall du söka
upp ”kopplingsplatserna” och där markera den ”nya” ledningen och skifta knut
från den knut som kom med importen till den knut som redan fanns i modellen
på ”kopplingsplatsen”. Nu blir det en knut över i modellen utan ledningar till
den, denna knut skall du ta bort, sök upp den i knut tabellen och välj Ta bort
objekt.
Du kan självklart byta ut knutnamnen direkt i importfilen, kom då ihåg att
namnet skall bytas både i nyckelordet *NODE och där det förekommer i
nyckelordet *PIPE. Säkrast är att använda sök/ersätt när du gör detta!
Redigering av ritning i tolkningsmodulen { XE "Redigering av ritning i tolkningsmodulen" }
Ritningsfunktionen i tolkningsmodulen är en CAD-komponent. Det betyder att
du kan redigera, lägga till och skapa ledningar inne i modulen med ”vanliga
CAD-kommandon” som finns i menyerna Edit, Draw och Modify och spara dina
ändringar via File-menyn.
NetSim Användarmanual Dataimport från nätinformationssystem 83
Dataimport från nätinformationssystem
Med NetSims datalagring i en kraftfull relationsdatabas är det som regel en
okomplicerad procedur att från varierande nätinformationssystem motta
dataexporter och bygga beräkningsmodell i NetSim. Vitec Energy har utarbetade
rutiner för import från de flesta större system som finns i marknaden.
Kontakta Vitec för närmare information.
84 Förbrukningsdata NetSim Användarmanual
Förbrukningsdata
Importfil för kunddata { XE "Importfil för kunddata" }
Kunddata kan importeras till NetSims databas via en ASCII-fil i ett fixt format.
Alla data tillhörande en kund (en post i importfilen) ges på en och samma rad där
varje fält skall åtskiljas med tecknet ¤ (ASCII tecken nr 164 ).
Varje post (rad) skall innehålla 29 fält. Om sista fältet Memo och fältseparatorn
¤ utelämnas mellan 24:e och 25:e fältet, registreras i fältet Memo värdet 0.
Fälten skall ges i den ordningsföljd som visas i figur 1 nedan. I fält som
markerats NOT NULL, måste ett värde finnas. Övriga fält kan vara blanka.
I fält med datatyp VARCHAR2 kan alfanumeriska teckensträngar ges med
maximalt det antal tecken som anges inom ( ). I fält med datatyp NUMBER kan
endast numeriska tecken ges med maximalt det antal tecken som anges inom ( ).
NUMBER(15,3) innebär att i fältet kan ges 15 siffror varav 3 är decimaler.
NUMBER(2) innebär att tal mellan 0 och 99 accepteras. Se även avsnitt Indata
generellt nedan.
Exempel, figur 1: 2250¤12250¤ACME AB¤Kv Bofinken 4¤Trastvägen 3,
Solna¤2250¤LA102¤LA102¤1¤22¤7¤37¤1700¤2007-09-
02¤256¤1.222¤191¤0¤3368¤0¤50¤46¤0¤0¤Ny kund¤¤¤¤¤
Beredning av importfil { XE "Beredning av importfil" }
Om användaren själv skall tillverka importfilen ur en export från ett
debiteringssystem, sker detta enklast i kalkylprogram som Excel eller
motsvarande om inte debiteringsprogrammet levererar datan direkt i avsett
format.
1. Importera datan till kalkylprogrammet.
2. Ordna datan i kolumner i samma ordningsföljd som i figur 1 ovan.
Se Kunddata fältbeskrivning, nedan.
3. Beräkna de fältvärden som ej erhållas ur debiteringsprogrammet i
kalkylprogrammet, eller ge lämpligt default värde. Kontrollera att max
antal tecken i respektive fält ej överskrids.
4. Öppna kontrollpanelen och nationella inställningar. Ange som
listseparator under fliken tal tecknet ¤
5. Spara kalkylarket i semikolonseparerat format med extension TXT
NetSim Användarmanual Förbrukningsdata 85
6. Stäng kalkylarket.
7. Återställ listseparatorn i nationella inställningar till sitt ordinarie värde.
Import av kunddata till NetSims databas { XE "Import av kunddata till NetSims databas" }
1. Starta NetSim, anslut till databasen och välj modell.
2. Välj i menyn Arkiv →Kunddata.
3. Välj vad du vill göra.
Följande alternativ finns: Importera endast nya, Importera alla,
Kopiera kunder, Export kunddata eller Ta bort alla .
Välj Lägg endast nya, om endast nya kunder skall upprättas och
befintliga kunder i databasen ej skall uppdateras.
Välj Importera alla om de data som finns i importfilen skall ersätta de
data som finns i NetSim.
Välj Kopiera kunder om kunder skall kopieras från en annan modell till
den aktuella modellen. Importfilen används inte i detta alternativ
4. Peka ut filen.
5. Ett meddelande ges när importen är klar och en logg visas där
eventuella felaktigheter i importfilen visas.
Uppdatera knutar med förbrukning från kunddata
{ XE "Uppdatera knutar med förbrukning från kunddata" }
Vid uppdatering av knutar med förbrukning från kunddata summeras alla
kunders belastning till den knut som kunden är relaterad till. Den resulterande
avkylning eller returtemperatur som skrivs till knuten är ett viktat medelvärde för
alla kunder anslutna till knuten. Uppdateringen berör endast den aktiva
modellen.
1. Starta NetSim, anslut till databasen och välj modell.
2. Välj i menyn Arkiv →Beräkning.
3. Ange i avdelningen kundfaktorer värde för utetemperatur.
4. Ange ur vilket kunddatafält som kundens effekt skall beräknas
5. Ange till vilken nätnivå summeringen skall ske
6. Välj om avkylning eller returtemperatur skall överföras till knutarna.
8. Tryck på knappen Uppdatera knutar eller tryck på knappen Bypass om
bypasser hos kunderna skall summeras till knutarna.
9. Stäng formuläret.
Kunddata fältbeskrivning { XE "Kunddata fältbeskrivning" }
MODELL: Anges ej i importfil. Vid import binds kunden
via de knutreferenser som getts till kunden och
aktiv modell till modell. Om inga knutar ges
vid importen binds ej kunden till någon specifik
modell.
1.ANLÄGGNINGS ID: Den unika kod som identifierar kunden och
platsen. NULL: Nej. VARCHAR2(40).
86 Förbrukningsdata NetSim Användarmanual
2.KUND ID: Den kod som identifierar kunden, kan skilja sig
från anläggnings ID.
3.KUND: Kundens namn
4.FAST.BETECKNING: Eventuell fastighetsbeteckning
5.ADRESS: Adress
6.KNUT NIVÅ 1: Den knut som kunden tillhör i modellen i
nivå 1. Knuten skall tillhöra modellen.
7.KNUT NIVÅ 2: Den knut som kunden tillhör i modellen i
nivå 2. Knuten skall tillhöra modellen.
8.KNUT NIVÅ 3: Den knut som kunden tillhör i modellen i nivå
3. Knuten skall tillhöra modellen.
9.STATUS: Kunden är befintlig eller planerad.
Ange värdet 1 för befintlig kund och 2 för
planerad kund i importfilen.
10.KUNDTYP EFFEKT: Ange nummer för typkurva.
Typkurva 1- konstant faktor 1.0 är
förinstallerad. Styr vilken typkurva som skall
utnyttjas för kunden för effektbehov. Om
angiven kurva saknas skapas en ny kurva med
faktor = 1.
11.KUNDTYP AVKYLNING: Ange nummer för typkurva.
Typkurva 1 - konstant faktor 1.0 är
förinstallerad. Styr vilken typkurva som skall
utnyttjas för kunden för avkylning. Om angiven
kurva saknas skapas en ny kurva med faktor =1.
12.KUNDTYP RETURTEMP: Ange nummer för typkurva. Typkurva 1 –
konstant faktor 1.0 är förinstallerad. Styr vilken
typkurva som skall utnyttjas för kunden för
returtemperatur. Om angiven kurva saknas
skapas en ny kurva med faktor = 1.
13.KATEGORITAL: När energiförbrukning summeras till knutar,
divideras energiförbrukningen med
kategoritalet.
14.PERIOD: Exporten från kunddata kan innehålla uppgift
om vilken period som uppgifterna är tagna från.
NULL: Nej. VARCHAR2(30).
15.NOMINELL EFFEKT: Kundens nominella effekt kW
16.NOMINELLT FLÖDE: Kundens nominella flöde kg/s
17.VÄRMEFÖRBRUKNING I: Förbrukad energi period 1 MWh
18.VÄRMEFÖRBRUKNING II: Förbrukad energi period 2 MWh
19.VATTENFÖRBRUKNING I: Förbrukad vatten period 1 m3
NetSim Användarmanual Förbrukningsdata 87
20.VATTENFÖRBRUKNING II: Förbrukad vatten period 2 m3
21.MEDELAVKYLNING: Kundens medelavkylning, grader C.
Antingen innehåller kunddata uppgift om
medelavkylning, eller medelreturtemperatur.
Vid import av kunddata anges 0 som
indatavärde för den av parametrarna som inte
ges.
22.MEDELRETURTEMP: Kundens medelreturtemperatur, grader C.
23.AREA/VOLYM: Yta eller volym (m2 eller m3). Vid summering
av kundbelastning till knutar omsätts värdet till
kW (1:1)
24.BYPASS DIAMETER: Bypass i FC mm. Vid summering av
kundbelastning till knutar summeras samtliga
bypasser i FC och en ekvivalent bypass
beräknas för knuten.
25.KOMMENTAR: Fritt textfält
REGDATUM (TODAY): Anges ej i importfil. Fältet visar när
registreringen i NetSim gjordes. Fältet ifylls
automatiskt med systemets tidsangivelse för när
importen gjordes.
26.POSTADRESS: Postadress när aviseringsfunktionen används.
27.AVISERING 1: Kundens namn när aviseringsfunktionen
används.
28.AVISERING 2: Kundens namn när aviseringsfunktionen
används.
29.AVISERING 3: Kundens namn när aviseringsfunktionen
används.
Indata generellt { XE "Indata generellt" }
I fält med datatyp VARCHAR2 kan alfanumeriska teckensträngar ges med
maximalt det antal tecken som anges inom ( ). I fält med datatyp NUMBER kan
endast numeriska tecken ges med maximalt det antal tecken som anges inom ( ).
NUMBER(15,3) innebär att i fältet kan ges 15 siffror varav 3 är decimaler.
NUMBER(2) innebär att tal mellan 0 och 99 accepteras. Se även avsnitt Indata
generellt nedan.
Summering av kunddata till knut { XE "Summering av kunddata till knut" }
Index I indikerar den i:te kunden av n st. relaterade till en knut.
Summering av energi period 1:
88 Förbrukningsdata NetSim Användarmanual
n
i
iii FaktorlKategoritaMWhIukningVärmeförbrtSummaEffek1
/1000)(
Summering av energi period 2:
n
i
iii FaktorlKategoritaMWhIIukningVärmeförbrtSummaEffek1
/1000)(
Summering av nominell effekt:
n
i
ii FaktorkWeffektNominelltSummaEffek1
)(
Summering av area/volym:
n
i
ii FaktormmvolymAreatSummaEffek1
32 ),(,
Summering av nominellt flöde:
n
i
ii FaktorskgflödeNominelltskgFlödeSumma1
)/()/(
Summering av vattenförbrukning period 1:
n
i
iii FaktorlKategoritamIrukningVattenförbskgFlödeSumma1
3 /6.3)()/(
Summering av vattenförbrukning period 2:
n
i
iii FaktorlKategoritamIIrukningVattenförbskgFlödeSumma1
3 /6.3)()/(
Summering av avkylning:
n
i
iii
kWEffektSumma
avkylningFaktorAvkylningkWEffektAvkylning
1 )(
)(
Summering av returtemperatur:
n
i
iii
kWEffektSumma
raturreturtempeFaktorraturReturtempekWEffektraturReturtempe
1 )(
)(
Summering av ekvivalent bypass:
n
i
i mmdiametermmbypassEkvivalent1
2 )()(
Faktorstyrd effekt { XE "Faktorstyrd effekt" }
Funktionen "Faktorstyrd effekt" innebär att när effekt och avkylning summeras
från kunddata till knutarna i modellen, anges en temperatur som parameter.
Temperaturen som anges är utomhustemperaturen för det aktuella
belastningsfallet. Till varje abonnent finns en typ angiven som svarar mot en
typkurva. I typkurvan anges för olika utomhustemperaturer med vilken faktor
kundens nominella effekt skall korrigeras för att den normala effekten vid detta
driftsfall skall erhållas. Se exempel i diagrammet nedan.
NetSim Användarmanual Förbrukningsdata 89
Faktorstyrd avkylning { XE "Faktorstyrd avkylning" }
I kunddataregistret lagras för kunden uppgift om medelavkylning under den
period för vilka uppgifterna gäller (normalt ett år). Funktionen "Faktorstyrd
avkylning" innebär att när effekt och avkylning summeras från kunddata till
knutarna i modellen, anges en temperatur som parameter. Temperaturen som
anges är utomhustemperaturen för det aktuella belastningsfallet. Till varje
abonnent finns en typ angiven som svarar mot en typkurva. I typkurvan anges
för olika utomhustemperaturer med vilken faktor årsmedelavkylningen skall
korrigeras för att den normala avkylningen vid detta driftsfall skall erhållas. Se
exempel i diagrammet nedan.
Det program som summerar belastningen från kunddata interpolerar/extrapolerar
ur kurvan fram den faktor som gäller för varje typ för den temperatur som ges
som parameter vid summeringen.
90 Förbrukningsdata NetSim Användarmanual
Vi förutsätter att kundtypen, sett ur denna aspekt inte finns registrerad i
kunddatabasen sedan tidigare. Därför skall varje kund tilldelas kundtypen 1 vid
import. Denna kundtyp 1 är en linjär kurva med värdet för faktorn satt till 1.0
och är fördefinierad i tabellen.
Faktorstyrd returtemperatur
Om vi förutsätter att den returtemperatur som registreras är
årsmedelreturtemperaturen, kan vi utnyttja kundtypen ovan på motsvarande sätt
som faktorerna för avkylning. Vi förutsätter att kundtypen, sett ur denna aspekt
inte finns registrerad i kunddatabasen sedan tidigare. Därför skall varje kund
tilldelas kundtypen 1 vid import. Denna kundtyp 1 är en linjär kurva med värdet
för faktorn satt till 1.0 och är fördefinierad i tabellen.
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 91
Beräkningsmodulens indatafil
Sammanfattning { XE "Sammanfattning" }
Beräkningsmodulens indatafil kan användas av en erfaren användare för att
direkt skapa indata till beräkningsmodulen och definiera mer komplexa
randvillkor än vad som är möjligt i databasen.
Indatafilen baseras på ett koncept med nyckelord kombinerat med fri text. Den
kan skapas manuellt med en editor eller från en NetSim databas. Editorns enda
restriktion är att indatafilen måste sparas som en ASCII-fil. Det går naturligtvis
bra att använda en indatafil skapad av NetSim som förelaga och manipulera
denna i en editor.
Dataformat { XE "Dataformat" }
Innehållet i indatafilen är nyckelord. Till varje nyckelord är ett specifikt antal tal
och textsträngar knutna. Nyckelord, tal och textsträngar kan skrivas in fritt, med
undantag för följande regler:
Nyckelord måste börja i kolumn 1.
Endast nyckelord tillåts i kolumn 1
Den angivna sekvensen av tal och textsträngar måste följas.
Ett tal känns bara igen som ett tal om det finns ett mellanslag på vardera
sidan om det.
En textsträng känns bara igen som en textsträng om den står inom
citattecken(" ").
Ett okänt värde kan anges med en stjärna "*" eller talet 9.9999E+30
Text och tal till ett nyckelord får inte överskrida kolumn 72.
Det är tillåtet att förklarande text skrivs in i ett nyckelord. All text, som inte är
ett tal eller en textsträng enligt definitionen ovan ignoreras. Följaktligen är
nyckelorden i exemplet nedan alla identiska: *PFAC 1.3 0.3
*PFAC Faktor 1: 1.3 Faktor 2: 0.3
*PFAC k = 1.3 + 0.3 * Diameter.
92 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
Ordningen på nyckelorden är inte fri. Ett nyckelord som refererar till ett annat
nyckelord måste definieras efter det primära nyckelordet. Ett exempel är
ledningsnyckelordet som refererar till namn på knutar. Därför måste
ledningsnyckelordet placeras efter knutnyckelordet.
Översikt nyckelord { XE "Översikt nyckelord" }
All indata för beräkningsmodulen kan anges med följande nyckelord:
- Ackumulator *ACCU
- Avsluta indata *STOP
- Dimensionering *DIAM
- Flödesfaktor *FFAC
- Fram/retur *FORW
- Implicit definierad hydrofor *PSUB
- Knut *NODE
- Ledning *PIPE
- Lokal ledningsdimensionering *LDIM
- Omgivningstemperatur *ATMP
- Pump, booster eller vanlig *PUMP
- Pumpadministration *PQTA
- Shuntventil *SHNT
- Simulering kyla *COOL
- Stoppkriterium *ILIM
- Beräkningsmod *VERS
- Temperatur *TEMP
- Titel *TITL
- Tryckförlustskorrektion *PFAC
- Tryckslagsberäkning *DYNP
- Ventil *VALV
- Värmeväxlare placerad i en ledn *HEAT
- Ånga i framledning *STEA
- Årssimulering *YEAR
Nyckelord { XE "Nyckelord" }
Nyckelordet *ACCU { XE "Nyckelordet *ACCU" }
Nyckelordet *ACCU används för att definiera en ackumulator i en knut.
FORMAT:
*ACCU <KnutID, Tmax, Tmin, Volacc, Hloss, Tini, Ts, Pnom>
Där:
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 93
KnutID: Knutidentifikation
Tmax: Den maximala temperaturen i ackumulatorn. (°C).
Tmin: Den minimala temperaturen i ackumulatorn. (°C).
Volacc: Ackumulatorns aktiva volym. (m3).
Hloss: En värmeförlustskoefficient som multiplicerad med
medeltemperaturen i ackumulatorn och medeltemperaturen hos
omgivningen ger förlusten i kW. (kW/°C).
Tini: Initial medeltemperatur i ackumulatorn. (°C).
Ts: Omgivningens medeltemperatur. (°C).
Pnom: Nominell effektförbrukning. Om simuleringen används för
dimensionering av ackumulatorer får Pnom inte anges dvs.
9.9999E+30 eller "*" anges. (kW).
Observera att nyckelordet *ACCU måste anges efter nyckelordet *NODE .
Observera att om knuten är försedd med en ackumulator är inga andra
anordningar tillåtna i knuten (t.ex. en by-pass).
Nyckelordet *ATMP { XE "Nyckelordet *ATMP" }
Nyckelordet *ATMP ska användas för att ange individuell omgivnings-
temperatur.
FORMAT:
*ATMP < ledningsid, omgivn.temp>
Där:
ledningsid: ledningsidentifikation
omgivn.temp: specifik omgivningstemperatur för ledningen. (C)
Detta nyckelord kan anges först efter *PIPE, där alla ledningsidentifikationer
skrivs in. Om nyckelordet anges tidigare erhålls ett felmeddelande, eftersom
ledningen är okänd i detta skede.
Nyckelordet kan utelämnas helt.
Exempel: *ATMP ledning: "A3F" omgivn. temp.: 10 C
Observera att om möjligheten att variera marktemperaturen i en årskörning
används, bortser programmet från temperaturvariationen i de ledningar som getts
en individuell temperatur genom *ATMP nyckelordet.
Nyckelordet *COOL { XE "Nyckelordet *COOL" }
Nyckelordet används för att beräkna ett kylsystem istället för som normalt ett
värmesystem.
Nyckelordet har inga argument.
yckelordet *DIAM { XE "yckelordet *DIAM" }
Nyckelordet används för att definiera ledningskatalogen som används för
dimensionering av en eller flera ledningar. Detta nyckelord måste komma före
ledningsnyckelordet.
FORMAT:
*DIAM <krit1 krit2 LIM "typ"
"typ1" d1 v1 k1
94 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
"typ2" d2 v2 k2
. . . .
"typ20" d20 v20 k20 >
Där:
krit1: är hastighetskriteriet i m/s.
krit2: är gradienten i Pa/m.
LIM: är ledningsdiametern i mm under vilken hastighetskriteriet
och över vilken gradienten ska användas.
Typ: Standardledningstypen används för en möjlig strömningsväg
genom en ringförbindelse. Dimensionen används bara när alla
ledningar i en ringförbindelse har okänd dimension. I detta
fall, kommer typen att anges som "typ" oavsett
dimensioneringskriterium. Den möjliga strömningsvägen
markeras med en * i indatadelen av utskriften.
typ1: namn på ledningstypen (max. 8 tecken inom citattecken)
d1: innerdiametern för ledningstypen (mm)
v1: värmeöverföringskoefficient (W/(°C × m))
k1: råhet för ledningstypen (mm)
Listan kan innehålla upp till 20 olika ledningstyper. Om mindre är 20 typer är
givna måste tabellen avslutas med en "/" (slash).
Observera att om t.ex. hastighetskriteriet (1 m/s) ska användas till alla diametrar
skall krit1, krit2 och LIM vara: 1.0 respektive * och *. På motsvarande sätt om
gradientkriteriet på 103 Pa/m ska användas till alla diametrar då ska krit1, krit2
och LIM vara: * respektive 103.0 och *.
Exempel: *DIAM Hastighetskriterium 3.0 m/s
Gradientkriterium 1.0 Pa/m
Gräns 75.0 mm
Default ledningstyp "N200"
Typ I.Diam v k
-----------------------------------
"N050" 48.7 0.330 0.05
"N100" 89.3 0.350 0.05
"N125" 114.7 0.320 0.05
"N150" 156.8 0.340 0.05
"N200" 189.6 0.550 0.05
"N250" 215.4 0.440 0.05
"N300" 313.4 0.550 0.05
/
Nyckelordet *FFAC { XE "Nyckelordet *FFAC" }
Nyckelordet används för att specificera en flödesfaktor. Flödesfaktorn är en
konstant som multipliceras med alla flöden och effekter.
FORMAT:
*FFAC <faktor>
Där:
faktor: Konstant att multiplicera med alla flöden och effekter.
Om *FFAC inte anges, används värdet 1.0.
________________________________________________________________
Exempel:
*FFAC Flödesfaktor : 1.25
________________________________________________________________
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 95
Nyckelordet *FORW { XE "Nyckelordet *FORW" }
När nyckelordet *FORW är specificerat genomförs endast en beräkning av
framledningen. Om inget anges beräknar programmet alltid både fram och retur.
Observera att statiskt tryck och villkor för pumpar och ledningar skall anges i
framledning och att avkylning med inte returtemperatur skall anges som
parameter för förbrukare.
FORMAT:
*FORW
Nyckelordet kan utelämnas helt.
Exempel: *FORW Endast framledning beräknas.
Nyckelordet *HEAT { XE "Nyckelordet *HEAT" }
Nyckelordet används för att beskriva den mängd energi som tillförs systemet via
en värmeväxlare i ledningen. Standard är att värmeförsörjning sker i en knut.
Energin som tillförs systemet är beror av absoluttemperaturen i ledningen.
Effekten definieras som:
Effekt = A + B * T
där A: Konstant
B: Konstant
T: Temperatur uppströms värmeväxlaren i grader Celsius.
FORMAT:
*HEAT <ledningsid> <ände> <sida> <faktor A> <faktor B>
<pris1> <pris2> <pris3> <pris4>
Där:
Ledningsid: Namn på ledning inom citattecken.
Ände: Uppströms- eller nedströmsände för placering av
värmeväxlare. Ange 1 för uppströms- och 2 för nedströmsände.
Sida: Varmvattenberedaren kan placeras antingen i fram- eller
returledning.
Ange 1 för framledning och 2 för returledning.
faktor A: Till ledningen avgiven effekt i enheten kW.
faktor B: Till ledningen avgiven effekt i enheten kW.
pris1: Energipriset för energin. Enhet kr/kWh.
pris2: C-avgift för energin. Enhet kr/kWh.
pris3: N-avgift för energin. Enhet kr/kWh.
pris4: S-avgift för energin. Enhet kr/kWh.
Exempel: *HEAT Ledningsid: "K01-K02"
Ände: 1
Sida: 2
Faktor A: 0.0000
Faktor B: 0.0000
Energy pris: 0.0000
C-tax: 0.0000
N-tax: 0.0000
S.tax: 0.0000
Nyckelordet *ILIM { XE "Nyckelordet *ILIM" }
Nyckelordet används för att definiera stoppkriteriet och relaxationen av
iterationen.
96 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
FORMAT:
*ILIM <rlim> <relax> /
Där:
rlim: Relativt stoppkriterium för tryck- och temperaturberäkningar.
relax: Värde för relaxationen på itereringen.
Talet måste vara i intervallet mellan 0 och 1
Värdet 0.8 visar att endast 20% av skillnaden mellan två iterationer utnyttjas.
Om *ILIM inte anges är standardvärdena för rlim och relax 0.005
respektive 0.
Exempel: *ILIM Iterationskriterium: 0.001
Relaxation : 0.0 /
Nyckelordet *VERS { XE "Nyckelordet *VERS" }
Nyckelordet används för att styra räknarens metodval under beräkningen.
FORMAT:
*VERS <version>
Där:
version: Värdet 1 ger standardmetoden. Om värdet inte är 1 eller saknas
används en alternativ metod under beräkningen. Nyckelordet
ges utan avslutande ”/”
Exempel: *VERS 1
Nyckelordet *LDIM { XE "Nyckelordet *LDIM" }
Detta nyckelord används om det finns ledningar som ska dimensioneras med
andra kriterier än de som används i global dimensionering, vilket beskrivs under
nyckelordet *DIAM.
FORMAT:
*LDIM <"ledningsid", krit1, krit2, LIM, sida>
Där:
" ledningsid ": Namnet på ledningen som ska dimensioneras.
krit1: Max tillåten hastighet i m/s.
krit2: Maximalt tillåten gradient i Pa/m.
LIM: Ledningsdiametern i mm under vilken hastighetskriteriet skall
användas och över vilken gradientkriteriet ska användas.
sida: Är lika med *, 1 eller 2 beroende på om både fram- och
returledningen, endast fram- eller endast returledningen skall
dimensioneras.
Observera att när detta nyckelord används, dimensioneras ledningarna i fråga
med hjälp de angivna rörtyperna under *DIAM nyckelordet. Om bara hastighet
ska användas ska krit2 och LIM vara lika med 9.9999E+30 eller "*". På liknande
sätt, om bara gradientkriteriet ska användas då ska krit1 och LIM vara lika med
9.9999E+30 eller "*".
Det finns ingen gräns för antalet ledningar som kan dimensioneras.
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 97
Nyckelordet *NODE { XE "Nyckelordet *NODE" }
Nyckelordet *NODE används för att skriva in knutdata.
Om ett värde är okänt anges * eller 9.9999E+30 .
FORMAT:
*NODE < knutid, ntyp, xkoord, ykoord, elevation, flöde, effekt, pframl,
preturl, dp, tinl, tframl, tretur, dt, lambda1, lambda2, pris1
pris2, pris3, pris4> /
Där:
Knutid : knutidentifikation (-)
Ntyp : knyttyp, ett heltal i intervallet 1 till 10.
Xkoord : x-koordinat (m)
Ykoord : y-koordinat (m)
Elevation : knutnivå (m)
Flöde : flödesvolym genom knuten (kg/s)
Effekt : effekt (kW)
Pframl : tryck, framledning (kPa)
Preturl : tryck, returledning (kPa)
Dp : differenstryck (kPa)
Tinl : inloppstemperatur i framledning (C)
Tframl : blandad temperatur i framledning (C)
Treturl : returtemperatur (C)
Dt : avkylning (C)
lambda1 : börvärde för termostatisk by-pass (by-pass) (C)
lambda2 : diameter för fast by-pass (mm)
pris1: : produktionspris (kr/kWh). Om inget produktionspris skall
anges, skriv bara en /
pris2 : COx, Miljöavgifter. Pris pr. producerad kWh.
pris3 : NOx, Miljöavgifter. Pris pr. producerad kWh.
pris4 : SOx, Miljöavgifter. Pris pr. producerad kWh.
Om en knut innehåller en bypass skall minst effekt = 0 sättas i knuten (ingen
avkylning/returtemp) för att bypassen skall exporteras till beräkningsfilen.
Exempel: *NODE
Name : "NODE01"
Knuttyp : 1
X-koorddinat : 193.23 m
Y-koorddinat : 201.53 m
Elevation : 22.5 m
Flöde : * kg/s
Effekt : 12.3 kW
Tryck framledning : * kPa
Tryck returlening : * kPa
Differenstryck : * kPa
Tilloppstemperatur : * C
Franledningstemperatur : * C
Returledningstemperatur : * C
Avkylning : 15.9 C
Börvärde temperatur : * C
Bypassdiameter : 10.0 mm
Produktionspris : 0.70 kr/kWh
COx Pris : 1.00 kr/kWh
NOx Pris : 1.00 kr/kWh
SOx Pris : 1.00 kr/kWh
Nyckelordet *PFAC { XE "Nyckelordet *PFAC" }
Nyckelordet används för kalibrering av tryckförlusterna i nätet.
98 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
FORMAT:
*PFAC <fac1, fac2>
där korrektionsfaktorn som multipliceras med den normala
friktionstryckförlusten i ledningen är:
korrektionsfaktor = fac1 + fac2 *Diameter(i) m
Där:
fac1 : Konstant
fac2 : Konstant
Om *PFAC inte är angivet är standardvärdena:
fac1 = 1.0
fac2 = 0.0
Exempel: *PFAC
Constant term: 1.05
Diameter dep. term: 0.31
Nyckelordet *PIPE { XE "Nyckelordet *PIPE" }
Nyckelordet *PIPE används för att ge ledningsdata.
Om någon data till nyckelordet är okänd ska * eller 9.9999E+30 användas.
FORMAT:
*PIPE < ledningsid, knut1, knut2, ledningstyp,
………diam1, u1, ε1, z1, längd1
diam2, u2, ε2, z 2, längd2,
………flöde, dpknut1f, dpknut2f, dpknut1r, dpknut2r, pknut1f, pknut2f,
……… pknut1r, pknut2r, dtknut1f, dtknut2f, dtknut1r, dtknut2r, tknut1f,
………tknut2f, tknut1r, tknut2r, /
xn, yn,> /
Där:
ledningsid : ledningsnamn (-)
knut1 : knutnamn 1 (-)
knut2 : knutnamn 2 (-)
ledningstyp : från ledningstypskatalogen
diam1 : innerdiameter (mm) fram
u1 : total värmetransmissionskoefficient (W/mK) fram
ε 1 : ledningens råhet (mm) fram
z 1 : individuell tryckförlust i ledningen (-) fram
längd1 : längd på framledning (m)
diam2 : innerdiameter (mm) retur
u12 : total värmetransmissionskoefficient (W/mK) retur
ε 2 : ledningens råhet (mm) retur
z 2 : individuell tryckförlust i ledningen (-) retur
längd2 : längd på returledning (m)
flöde : massflöde (kg/s)
dpknut1f : förändring av trycket i knut 1 fram (kPa)
dpknut2f : förändring av trycket i knut 2 fram (kPa)
dpknut1r : förändring av trycket i knut 1 retur (kPa)
dpknut2r : förändring av trycket i knut 2 retur (kPa)
pknut1f : tryck i knut 1 fram (kPa)
pknut2f : tryck i knut 2 fram (kPa)
pknut1r : tryck i knut 1 retur (kPa)
pknut2r : tryck i knut 2 retur (kPa)
dtknut1f : DT i knut 1 fram (C)
dtknut2f : DT i knut 2 fram (C)
dtknut1r : DT i knut 1 retur (C)
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 99
dtknut2r : DT i knut 2 retur (C)
tknut1f : temperatur i knut 1 fram (C)
tknut2f : temperatur i knut 2 fram (C)
tknut1r : temperatur i knut 1 retur (C)
tknut2r : temperatur i knut 2 retur (C)
xn : x-koordinat för brytpunkt (m)
yn : y-koordinat för brytpunkt (m)
Efter tknut2r måste en / slash skrivas. Därefter kan upp till 100 koordinatpar för
ledningens brytpunker anges. Brytpunktskoordinaterna avslutas med en / slash.
Exempel: *PIPE Ledning ID: "L1" Knut1: "K1" Knut2: "K2"
Diameter U-värde. Råhet Engångsmotstånd
Framl 88.9 0.325 0.05 1.5
Returl 88.9 0.300 0.05 1.0
Flöde *
Knut1 fram Knut2 fram Knut1 retur Knut2 retur
Tryckändringar 0 0 0 0
Tryck * * * *
Tryckändringar 0 0 0 0
Temperaturer * * * * /
Brytpunkt x: 273.00 y: 598.0
Brytpunkt x: 299.0 y: 700.8 /
Nyckelordet *PSUP { XE "Nyckelordet *PSUP" }
Nyckelordet används för att definiera ett implicit tryck för en tryckkontroll.
Det absoluta trycket anges som ett godtyckligt konstant tryck. Konstanten är en
viss del av differenstrycket ovanpå returtrycket. Definierade i ekvationer är
fram- och returtrycket:
Ps = Pa + ( 1 - x) * Pd
Pr = Pa - x * Pd
där Ps: Framledningstryck
Pr: Returledningstryck
Pd: Differenstryck
Pa: Godtycklig konstant som definieras av användaren.
X: Fraktion
FORMAT:
*PSUP <Pres, frak
Pres: Konstant
Frak: Andel av differenstrycket ovan returtrycket.
Exempel: *PSUP
Konstant tryck: 1500 kPa
Fraktion: .2
Nyckelordet *PUMP { XE "Nyckelordet *PUMP" }
Detta nyckelord används för att ge pumpdata.
FORMAT:
*PUMP <pipeID, sida, naf, nar, pris1, pris 2, pris3,pris4, ndef, flödei, dpi, efi, >/
i = 1 - 12 dvs upp till 12 punkter kan anges.
Där:
pipeID : Lednings- eller knut ID
100 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
sida : 0 både fram- och returledning
1 fram
2 retur
3 knut
naf : Aktuellt varvtal för framledningen (varv/sek)
nar : Aktuellt varvtal för returledningen (varv/sek)
pris1 : Driftskostnad för pumpen (kr/kWh)
pris2 : C-avgift (kr/kWh)
pris3 : N-avgift (kr/kWh)
pris4 : S-avgift (kr/kWh)
ndef : Varvtal för vilket pumpkaraktstiken är angiven (varv/sek)
flödei : Massflöde vid vilken pumpen tryckhöjer dpi (kg/s)
dpi : Tryckhöjning (kPa), korresponderande till flödei
efi : Effekt (kW), korresponderande till flödei
Exempel: *PUMP Ledning ID : "L1"
Fram/retur : 2
Akt. varvtal framledning : 0 varv/sek
Akt. varvtal returledning : 25 varv/sek
Pumpkostnad : 0.70 kr/kWh
C-tax : 0.4
N-tax : 0.2
S-tax : 0.8
Pumpkaraktäristika definierad för : 24 varv/sek
Flöde Lyft Effekt
0.0 400.0 20.0
75.0 370.0 30.0
125.0 300.0 60.0 /
Nyckelordet *PQTA { XE "Nyckelordet *PQTA" }
Detta nyckelord administrerar fördelningen av pumplyft mellan pumpning utförd
i samma lednings fram- och retur placerad i samma ledningsände. Pumplyftens
sammanlagda storlek skall vara bestämt av ett randvillkor, tryck i
framledning/returledning alternativt differenstryck i en knut i modellen som
pumpningen har autoritet över. Nyckelordet placeras efter nyckelorden *PIPE i
beräkningsfilen.
FORMAT:
*PQTA ”pipeid” Quota /
Pipeid: Ledningsidentifikation
Quota: Andel i % (heltal) av det totala lyftet som skall ske i
Framledningspumpningen, resten (100-Quata) utförs i
returpumpningen.
Värdet skall vara i intervallet 1 – 99.
Exempel: *PQTA ”F4-F5” 50 /
*PQTA ”F7-F8” 70 /
Nyckelordet *SHNT { XE "Nyckelordet *SHNT" }
Detta nyckelord används för att beskriva en shuntventil.
FORMAT:
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 101
*SHNT <knutid, Tshnt> /
Knutid : Knutidentifikation (-)
Tshnt : Önskad temperatur
Observera att om knuten är försedd med en shutventilsanordning är inga andra
anordningar tillåtna i knuten (t.ex. en by-pass).
Eftersom det finns en knutreferens under *SHNT nyckelordet, måste detta ges
efter *NODE nyckelordet.
Det gäller även att en begärd framledningstemperatur inte alltid kan erhålls. Om
t.ex Tshnt = 100°C och max. temperatur i nätet är 90°C. I dessa fall utgår en
varning.
Nyckelordet *STEA { XE "Nyckelordet *STEA" }
Nyckelordet används när mediet i framledningen är ånga och vatten i
returledningen (vätskefas).
FORMAT:
*STEA
Nyckelordet har inga argument.
Nyckelordet *STOP { XE "Nyckelordet *STOP" }
Nyckelordet skall ges sist i filen för att klargöra att ytterligare indata inte följer.
Efter detta nyckelord stängs indatafilen och beräkningen börjar.
FORMAT:
*STOP
Nyckelordet *TEMP { XE "Nyckelordet *TEMP" }
När nyckelordet *TEMP är givet, förutsätts det vara en konstant
omgivningstemperatur, som gäller för hela nätet.
FORMAT:
*TEMP <omgivn.temp>
Där:
omgivn temp.: konstant omgivningstemperatur.(C)
Ifall det finns avvikande temperaturer i av nätet använd nyckelordet *ATMP.
Exempel: *TEMP Out. temperature: 5 degrees
Nyckelordet *TITL { XE "Nyckelordet *TITL" }
*TITL används för att få en rubrik i resultatutskrifterna.
FORMAT:
*TITL <rad1>
<rad2>
-
102 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
<rad20>
Där:
rad : Max. 70 tecken per rad i rubriken.
Max. 20 textrader kan anges i rubriken. Om färre rader anges skall den sista
raden avslutas med en / ("slash").
Exempel: *TITL " Nät alternativ 1 "
" 090919/DV "
" " /
Nyckelordet *VALV { XE "Nyckelordet *VALV" }
Nyckelordet används för att ge data för tryckreglerande ventiler.
FORMAT:
*VALV <ledningsid, sida, alfa, alfa1, kv1, alfa2, kv2,....., alfa10, kv10> /
Där:
ledningsid : Ledningsidentifikation (-)
sida : 0 både fram och retur
1 fram
2 retur
alfa : Ventilens öppningsgrad (grader) (0 = stängd ventil)
alfa1 : Venti position (grader)
kv1 : Ventilkoefficient ((t/h)/bar½), (tillhör alfa1)
.
.
alfa10 : Ventilposition (grader)
kv10 : Ventilkoefficient, (hör till alfa10)
Upp till 10 datapar av ventilpositioner och ventilkoefficienter kan anges.
Tabellen skall anges med avtagande värde för ventilpositionen.
Om mindre än 10 datapar anges skall tabellen avslutas med en "/" (slash).
Exempel: *VALV
LedningsID : "R1"
Framledning : 1
Ventuilkaraktäristik:
Alfa Kv
90 360
75 320
60 280
45 240
30 200
15 160 /
Nyckelordet *DYNP { XE "Nyckelordet *DYNP" }
Nyckelordet används för skapa indata från en stationär beräkning i NetSim till en
dynamisk beräkning av nätet. När nyckelorder införs i DAT-filen skapas en
resultatfil med extension .sss. SSS-filen innehåller geometri, ledningstyper och
förhållandet i den stationära beräkningen för tryck och flöden i ledningsnätet.
FORMAT:
*DYNP <DynOpt>
Där:
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 103
DynOpt är ett heltal som definierar vilken del av ledningsnätet som skall vara
exponeras i SSS-filen.
- För att inkludera framledningarna, ange 1
- För att inkludera returledningarna, ange 2
Om nyckelordet är utelämnat, eller DynOpt angivet med 0 eller *, aktiveras inte
länken. I annat fall lämnas ett felmeddelande.
Enhetskonvertering för tryck:
Tryck ges i SSS-filen i enheten mvp medan tryck i NetSim's utdatafil ges i kPa.
För att konvertera trycken mellan enheterna kPa och mvp används nedanstående
relation :
p [mvp] = p [kPa] x 9.81
där p är tryck.
Nyckelordet *YEAR { XE "Nyckelordet *YEAR" }
Nyckelordet används för att beskriva en serie stationära simuleringar med olika
belastningar och varaktighet. Resultatet är en ackumulerad värmeförbrukning,
värmeproduktion och driftskostnader för värmeproduktion för värmeproduktion
och pumpdrift.
FORMAT:
*YEAR <dur1, tmp1 ....durN, tmpN
fq1(1), fdt1(1), ti1(1), rt1(1), pr1(1)
fq2(1), fdtN(1), tiN(1), rtN(2),prN(1)
.
.
fq1(M), fdt1(M), ti1(M), rt1(M), pr1(M)
fq2(M), fdtN(M), tiN(M), rtN(M), prN(M)
Där:
durM :Varaktighet i timmar den N:te perioden.
TmpN :Marktemperatur i ? C för den N:te perioden.
fqN(M) :Belastningsfaktorn för knuttypen M gällande för den N:te perioden.
fdtN(M) :Temperaturfaktorn för knuttyp M gällande för den N:te perioden.
tiN(M) :Inloppstemperaturen för knuttyp M gällande för den N:te perioden.
rtN(M) :Ändringen i returtemperatur för knuttyp M gällande för den N:te
perioden.
prN(M) :Produktionskostnaden för knuttyp M gällande för den N:te perioden.
Exempel:
104 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
*YEAR
Varaktighet Marktemperatur
---------------------------------------
Period_0: 600 h 10 °C
Period_1: 3000 h 20 °C
Period_2: 5000 h 30 °C
/
Node type: 1
Qfaktor DTfaktor Tinl Treturl Pris
----------------------------------------------------------
Period_0: 1.400 1.200 95.00 0.00 1.0
Period_1: 1.000 1.000 85.00 0.00 2.0
Period_2: 0.500 0.900 80.00 0.00 3.0
/
Node type: 2
Qfaktor DTfaktor Tinl Treturl Pris
----------------------------------------------------------
Period_0: 1.000 1.000 90.00 0.00 1.0
Period_1: 1.000 1.000 85.00 0.00 2.0
Period_2: 1.000 1.000 85.00 0.00 3.0
/
/
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 105
Tidsserier { XE "Tidsserier" }
I en extern nyckelordsbaserad textfil kan parametrar ges för att utföra en
dynamisk simulering. Med nyckelorden styrs hur flöde, effekt och
framledningstemperatur varierar med tiden. Tidsskalan är i intervallet minuter
till 24 timmar. Beräkningen utförs som en serie av stationära beräkningar där
resultaten från varje beräkning utför indata till nästkommande beräkning
överlagrat med de förändringar som nyckelorden för tidsserien ger.
Tidsintervallet mellan beräkningarna ges när beräkningen startas (se avsnitt
beräkningsmodul). Typiskt tilldelas knutar med förbrukning typ 1 och respektive
produktionsanläggning tilldelas knuttyper 2 – 10. När tidsserien definieras skall
tidpunkter anges så att starttid för beräkningen är > första tidpunkten och <=
sista tidpunkten i tidsserien. Detta gäller samtliga knuttyper som förekommer i
beräkningen.
Generellt gäller att nyckelordet inleds med en * som placeras i kolumn 1 (längst
till vänster på raden). Därefter följer data, alltid indraget minst 1 position på
raden. Decimalavskiljning skall ske med punkt (.). Nyckelordet avslutas med
tecknet /
Nyckelordet *QFAC { XE "Nyckelordet *QFAC" }
Med nyckelordet styrs givet flöde för varje knuttyp med faktorer. Nyckelordet
ges för varje förekommande knuttyp i beräkningen. Upp till 24 värden för
tidpunkt och faktor kan ges. Nyckelordet avslutas med /. Tidpunkt anges med
decimal angivelse för delar av timmar. I beräkningen interpoleras givna faktorer
mellan givna klockslag.
FORMAT:
*QFAC knuttyp
Tidpunkt1 Faktor
Tidpunkt2 Faktor
...
Tidpunkti Faktor
/
Där:
Knuttyp Knuttyp 1 till 10
Tidpunkt Klockslag decimalt.
Faktor Decimalt värde med vilken angivet flöde skall multipliceras.
Exempel:
106 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
*QFAC Typ: 1
0.00 0.82
1.00 0.76
5.50 1.07
7.00 1.26
8.00 1.26
9.00 1.16
12.00 1.01
14.00 0.86
15.00 0.86
16.00 0.98
17.00 1.14
18.00 1.16
19.00 1.14
23.00 0.91
/
Nyckelordet *EFAC { XE "Nyckelordet *EFAC" }
Med nyckelordet styrs effekt för varje knuttyp med faktorer. Nyckelordet ges för
varje förekommande knuttyp i beräkningen. Upp till 24 värden för tidpunkt och
faktor kan ges. Nyckelordet avslutas med /. Tidpunkt anges med decimal
angivelse för delar av timmar. I beräkningen interpoleras givna faktorer mellan
givna klockslag.
FORMAT:
*EFAC Typ: knuttyp
Tidpunkt1 Faktor
Tidpunkt2 Faktor
...
Tidpunkti Faktor
/
Där:
Knuttyp Knuttyp 1 till 10
Tidpunkt Klockslag decimalt.
Faktor Decimalt värde med vilken angiven effekt skall multipliceras.
Exempel: *EFAC Typ: 1
0.00 0.82
1.00 0.76
5.50 1.07
7.00 1.26
8.00 1.26
9.00 1.16
12.00 1.01
14.00 0.86
15.00 0.86
16.00 0.98
17.00 1.14
18.00 1.16
19.00 1.14
23.00 0.91
/
Nyckelordet *TINL { XE "Nyckelordet *TINL" }
Med nyckelordet styrs framledningstemperatur från produktionsanläggningar för
varje knuttyp. Nyckelordet ges för varje förekommande knuttyp i beräkningen.
Upp till 24 värden för tidpunkt och temperatur kan ges. Nyckelordet avslutas
med /. Tidpunkt anges med decimal angivelse för delar av timmar. I beräkningen
interpoleras givna temperaturer mellan givna klockslag.
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 107
FORMAT:
*TINL Typ:knuttyp
Tidpunkt1 Temperatur
Tidpunkt2 Temperatur
...
Tidpunkti Temperatur
/
Där:
Knuttyp Knuttyp 1 till 10
Tidpunkt Klockslag decimalt.
Temperatur Framledningstemperatur.
Exempel: * TINL Typ: 1
0.00 100.0
1.00 100.0
5.50 110.0
7.00 115.0
8.00 110.0
9.00 110.0
12.00 100.0
14.00 100.0
15.00 100.0
16.00 100.0
17.00 100.0
18.00 100.0
19.00 100.0
23.00 100.0
/
Nyckelordet *OFAC { XE "Nyckelordet *OFAC" }
Med nyckelordet styrs produktionskostnader för varje knuttyp med faktorer.
Nyckelordet ges för varje förekommande knuttyp i beräkningen. Upp till 24
värden för tidpunkt och faktor kan ges. Nyckelordet avslutas med /. Tidpunkt
anges med decimal angivelse för delar av timmar. I beräkningen interpoleras
givna faktorer mellan givna klockslag.
FORMAT:
*OFAC Typ:knuttyp
Tidpunkt1 Faktor
Tidpunkt2 Faktor
...
Tidpunkti Faktor
/
Där:
Knuttyp Knuttyp 1 till 10
Tidpunkt Klockslag decimalt.
Faktor Decimalt värde med vilken angiven produktionskostnad skall
multipliceras.
Exempel: *OFAC Typ: 1
0.00 0.80
5.00 0.80
5.50 1.00
19.00 1.00
23.00 0.80
/
108 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
Nyckelordet *OUTP { XE "Nyckelordet *OUTP" }
Med nyckelordet styrs utskriftsnivå till OUT-filen från beräkningen.
FORMAT:
*OUTP Tidpunkt1 Utskriftsnivå
Tidpunkt2 Utskriftsnivå
...
Tidpunkti Utskriftsnivå
/
Där:
Tidpunkt Klockslag decimalt.
Utskriftsnivå 0 = Ingen utskrift.
1 = Endast utskrift i sammanfattning.
2 = Komplett utskrift.
Exempel: *OUTP
0.00 0
5.00 0
6.50 2
7.00 1
12.00 0
/
I exemplet sker ingen utskrift fram till klockan 06.30. Mellan 06.30 och 07.00
sker komplett utskrift. Från kl. 07.00 till 12.00 sker utskrift till sammanfattning.
Efter kl. 12.00 sker ingen utskrift.
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 109
Felmeddelanden { XE "Felmeddelanden" }
Det gäller som regel vid beräkning att fel härrör från felaktigt definierade
randvillkor för beräkningen. Studera de nyckelord som ger upphov till
felmeddelandet och studera avsnittet grundläggande element och egenskaper.
I regel visas i meddelande namnet för den/de knutar/ledningar som genererat
felet.
Felmeddelanden under beräkningsmodulens inläsning av nyckelord sparas ut till
en logg-fil. I filen visas radnummer för den rad som genererat felet.
Meddelande Åtgärd
*** WARNING *** Both keywords: *FORW and *PSUP used Ändra indata
*** WARNING *** Energy can not be extracted from accumulator Accumulatorn är tom ! Ändra
in node: XX because minimum temperature has been reached. Beräkningsförutsättningarna
*** WARNING *** Energy can not be stored in accumulator Accumulatorn är tom ! Ändra
in node: XX because maximum temperature has been reached. Beräkningsförutsättningarna
*** ERROR *** Missing default type in table Ändra till annan Deufault ledn.typ
Excecution stopped due to input error. än ? i beräkningsformuläret.
*** WARNING *** Heat capacity of accumulator in node: XX Ändra beräkningsförutsättningarna
has been violated.
*** WARNING *** Inlet temperature at node: XX on supply side Ändra indata
can not be calculated.
*** WARNING *** It is not allowed to specify the temperature Kontrollera data för bypass
in the same node!
*** WARNING *** Outlet temperature at node: XX – Kontrollera randbetingelserna
Too many temperatures specified.
*** WARNING *** Temperature at node: XX – Kontrollera randbetingelserna
Too many temperatures specified.
*** WARNING *** Temperature in pipe: XX – Kontrollera randbetingelserna
Too many temperatures specified.
*** WARNING *** Temperature in pipe: XX – Ändra indata
too many inlet temperatures specified
*** WARNING *** To many producers Minska antalet
produktionsanläggningar
*** WARNING *** Too many flows specified Ändra indata kontrollera att endast en
produktionsanläggning har obekant
flöde
*** WARNING *** Too many temp. specified in node: XX Kontrollera randbetingelserna
*** Warning *** Blind end in critical route! Undertryckt på grund av att rutten
"cirkulerar"
110 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
"CUBER" Number of iterations exceeded För många loopar i modellen!
Accumulator AND by-pass in the same node is not allowed. Ändra indata
Accumulator not possible with steam Rätt typ av beräkning?
Ambient temperature missing. Ange omgivningstemperatur
By-pass is not allowed with steam Ändra indata
CBRKFF to many iterations Ändra så att ledningstyp ? inte är
Den aritmetiska operationen orsakade spill godkänd för dimensionering
Criteria for optimization missing! Rätta indata för
ledningsdimensionering
DP is specified in both ends. Rätta indata
Data missing Rätta indata
Data missing Rätta indata för
ledningsdimensionering
Data missing for pipe XX Rätta indata för ledningen
Diameter in pipe XX is known Ledningen har redan dimension, ta
bort dimensioneringskriterie för
ledningen
Elevation not found Ändra indata
External temperature missing. Ange omgivningstemperatur
Flow cannot be distributed Följdfel, kontrollera randbetingelserna
Flow in pipe X-Y between X and Y unknown Följdfel, kontrollera randbetingelserna
Flow is specified in node with accumulator with unknown power. Ändra indata
Illegal data input Rätta indata för
ledningsdimensionering
Illegal data input for pipe Rätta indata för
ledningsdimensionering
Incorrect pressure Rätta indata
Incorrect temperature Rätta indata
Incorrect velocity. Rätta indata
Invalid node type! Rätta indata
Keyword: XX unknown Rätta indata
Length of pipe: XX unknown Ledningslängd saknas, ange längd
Max no. of nodes is exceeded Kontakta Vitec eller minska antalet
knutar i modellen.
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 111
Maximum no. of heaters exceeded. Minska antalet värmeväxlare
Maximum no. of valves exceeded. Minska antalet ventiler
Minimum 1 line of text must be specified Rubrik får inte vara tom!
Missing data Rätta indata
Missing data in pipe table! Rätta indata för
ledningsdimensionering
Missing default type in pipe table! Ändra indata för
ledningsdimensionering
Neither supply nor return pipe has been specified for pipe Ändra indata för ledningens
dimensionering
No flow in pipe the heater should be turned off. Ändra indata
No pump in Node: XX Pump är definierad men knutens indata
är inte kompletta
No pump in pipe Pump är definierad men ledningens
indata är inte kompletta
No solution obtained Kontrollera randbetingelserna
No valve in pipe XX Ventil är definierad men ledningens
indata är inte kompletta
Node XX is not connected to pipes Koppla knuten till en ledning eller ta
bort knuten
Node given under *ACCU does not exist Ändra indata
Node given under *SHUNT does not exist. Rätta indata
Node name: XX unknown! Det har refererats till en knut som inte
är definierad
Node: is dublicated. Rätta indata
PRSADM: Pressure cannot be distributed Kontrollera randbetingelserna
Pipe XX is unknown Det har refererats till en ledning som
inte är definierad
Pipe name: XX unknown! Det har refererats till en ledning som
inte är definierad
Pipe: XX is dublicated. Rätta indata
Producer node has a by-pass. That is not allowed. Rätta indata
Pump in pipe X-Y cannot be placed correctly Ändra placering av pumpen !
Shunt AND by-pass in the same node is not allowed. Rätta indata
Temp. can not be calculated Kontrollera randbetingelserna
112 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual
Temp. cannot be distributed. Kontrollera randbetingelserna
Temperature change in node must not be zero. Rätta indata
Temperature in pipe: XX is unknown Kontrollera randbetingelserna
The critical route is supressed due to too many nodes. Kritisk rutt är för lång
Too many accumulators Minska antalet !
Too many local dimension criteria Rätta indata
Too many loops För många loopar i modellen !
Too many pipes in loops Minska antalet loopar i modellen !
Too many shunt valves. Minska antalet shuntar
Unexpected End of Inputfile Finns *STOP i filen på rätt ställe?
Kontrollera indata.
Unknown keyword(s) in inputfile! Okänt nyckelord!
Velocity must be specified. Rätta indata för
ledningsdimensionering
Wrong data Ändra indata för
ledningsdimensionering
Wrong data (pipe end) Kontrollera data för värmeväxlare
Wrong data (supply/return pipe) Kontrollera data för värmeväxlare
Wrong input of maximum and minimum temperatures Ändra indata
Wrong input of mean temperature Ändra indata
Missing data (Flow Factors) Rätta filen licheat.cf1
Incorrect no. of data (Flow Factors) Rätta filen licheat.cf1
Missing data (Power Factors) Rätta filen licheat.cf1
Incorrect no. of data (Power Factors) Rätta filen licheat.cf1
Missing data (Inlet Temp.) Rätta filen licheat.cf1
Incorrect no. of data (Inlet Temp.) Rätta filen licheat.cf1
Type unknown! Rätta filen licheat.cf1
Missing data (Output) Rätta filen licheat.cf1
Incorrect no. of data (Output) Rätta filen licheat.cf1
Type unknown! Rätta filen licheat.cf1
Missing data (Prices) Rätta filen licheat.cf1
NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 113
Incorrect no. of data (Prices) Rätta filen licheat.cf1
No data in Cf1 file Rätta filen licheat.cf1
CF1 file missing! Ingen CF1-fil angiven
Dynamic temperatures missing. They must be in the CF1 file. Rätta i filen licheat.cf1
114 Matematiska och fysikaliska grunder NetSim Användarmanual
Matematiska och fysikaliska grunder
Beräkningsprocedur { XE "Beräkningsprocedur" }
Indata { XE "Indata" }
All data som behövs för beräkningen beskrivs i indatafilen. Denna fil skapas från
modelldatabasen i NetSim eller direkt av användaren med hjälp av en texteditor.
Vid beräkning med korrekta indata, kommer programmet att genomgå följande
faser:
Indatafilen läses in. Om fel uppkommer under inläsningsproceduren
kommer felmeddelanden att visas på skärmen såväl som i loggfilen med
filtillägget CHK.
Indata kontrolleras på grundval av flera olika kriterier.
Ringförbindelserna i ledningsnätet registreras och grunden för den
iterativa beräkningsproceduren optimeras.
Den hydrauliska och termiska lösningen hittas genom en interativ
procedur.
Resultat från beräkningen skrivs till resultatfilerna.
Tryck { XE "Tryck" }
När flödet är känt i samtliga punkter kan tryckförlusten beroende på friktionen
beräknas. Tryckförlusten till följd av friktionen beräknas med följande formel:
ud zzg
D
LvDKKP
2
21
2
Om det finns en individuell tryckförlust i ledningen beräknas den som:
2
2vP
Där:
NetSim Användarmanual Matematiska och fysikaliska grunder 115
ΔP = Tryck [Pa]
ρ = Densitet [kg/m³]
L = Ledningslängd [m]
λ = Friktionsfaktor [ - ]
D = Ledningens innerdiameter [m]
v = Flödeshastighet [m/s]
g = Gravitationskonstant [m/s²] zd = Nivå nedströms [m/s]
zu = Nivå uppströms [m/s]
ξ = Individuell tryckförlustkoefficient
K1 = Kalibreringsfaktor 1
K2 = Kalibreringsfaktor 2 [ m-1
]
Den totala tryckförlusten är summan av tryckförlust på grund av friktion och
individuella tryckförluster.
Friktionsfaktorn beräknas utifrån Colebrook och Whites formel:
Re
413.1
7.3log4
110
D
Där:
vDRe
k = Råheten i ledningen [m]
Re = Reynolds tal [ - ]
µ = Viskositet [kg/(ms)]
D = Ledningens innerdiameter [m]
För små Reynolds tal (< 2300), beräknas friktionsfaktorn som:
Re
16
Om en ventil eller en pump placeras i ledningsänden, införlivas denna i
tryckförlustsberäkningen. Tryckförlusten eller tryckstegringen adderas direkt till
trycket i ledningsänden.
Temperatur { XE "Temperatur" }
När flödet i hela nätet är känt kan temperaturen i nätet beräknas.
Avkylningen hos en förbrukare, kan om värmeeffekten är känd beskrivas som:
PCQ
ET
Där:
E = given värmeeffekt [W]
CP = vattnets värmekapacitivitet (J/kg/C]
Q = massflödet [kg/s]
Utloppstemperaturen i en ledning beräknas ur följande uttryck:
116 Matematiska och fysikaliska grunder NetSim Användarmanual
LKU
d eK
MT
K
MT
Där:
QC
CK
P
h
Y
P
ud TKLC
zzgM
Där:
Ch = den totala värmeöverföringskoefficienten [W/m/C]
CP = 4190 [J/kg/C]
Ventiler och pumpar { XE "Ventiler och pumpar" }
Tryckändring kan anges i antingen uppströms eller nedströms ände av en
ledning. Dessa ändringar kan beskrivas som fasta tryckfall, fasta tryckhöjningar
eller som funktion av massflödet i ledningen.
Endast en ventil eller en pump kan anges i en ledning.
För en pump beräknas det aktuella trycket ur uttrycket nedan:
QBAP 2
Där:
A, B är konstanter som bestäms genom interpolation mellan relevanta börvärden
(ΔQ,Q) i pumpkarakteristikan .
Q = massflödet i ledningen [kg/s]
η = pumpens verkningsgrad
För ventiler beräknas tryckreduktionen enligt följande formel:
2
610296.1vK
QP
Där:
Q = Flöde [l/s]
Kv = Ventilkoefficient [t/h/√mwc]
Bypass { XE "Bypass" }
Bypass kan placeras i knutar.
Massflödet i bypassen beräknas med hjälp av följande uttryck:
8.3
2
4
2 PDo
Där:
ΔP = differenstryck.
Bypassen ses som en individuell tryckförlust med tryckförlustskoefficienten 3.8
och en känd tryckförlust motsvararande differenstrycket i knuten.
NetSim Användarmanual Matematiska och fysikaliska grunder 117
Densitet och viskositet { XE "Densitet och viskositet" }
Programmet beräknar den aktuella densiteten och viskositeten korrigerad för
tryck och temperatur enligt följande uttryck:
0
0
0
TTK
PP
eeDensitet
0
0
TTeViskositet
Där:
P = Absoluttryck [N/m2 ]
P0 = Referenstryck = 0.1013 x 106 [N/m2 ]
K = Bulkmodulen = 2.1 x 109 [N/m2 ]
T = Aktuell temperatur [K ]
T0 = Referenstemperatur 323.0 [ K ]
ρ0 = Referensdensitet = 988 [kg/m3 ]
Ґ0 = Referensviskositet = 0.00055 [ kg/s/m) ]
α = Konstant = -0.0139 [K-1]
β = Konstant = -5.47 x 10-4
Nyckelordet *COOL inför konstanter i programmet, anpassade för
temperaturintervallet < 20 °C.
Ångmodul { XE "Ångmodul" }
Ångmodulen förutsätter ånga i hela framledningssystemet och vätska i hela
returledningssystemet. I beräkningen har hänsyn tagits till latent värme och
kompressibilitet. De termodynamiska egenskaperna beräknas ur ekvationen
nedan:
TRZ
MPtp
,
Där:
P är tryck
M vattnets molarvikt
Z superkompressibilitet
R universiellagaskonstanten
T absoluttemperaturen
Kompressibiliteten beräknas som en funktion av tyck och temperatur m.h.a
SRK- ekvationen:
0,,, 23 TPcZTPbZTPaZ
Där a, b och c är en funktion av endast tryck och temperatur.
Värmekapacitiviteten beräknas med hjälp av:
32 TDTCTBACp
Där:
A = 1791.5
B = 0.107
C = 0.586 x 10-3
D = -0.2 x 10-6
118 Matematiska och fysikaliska grunder NetSim Användarmanual
Shuntventil { XE "Shuntventil" }
En shuntventil placeras i en knut där vatten ska kunna gå från returledningen till
framledningen. För att reglera flödet används framledningstemperaturen, dvs
flödet genom ventilen väljs så att försörjningskraven uppfylls.
Storleken på shuntflödet, Qs, beräknas ur:
*T
TQTQ
i
si
i
rsii
Där:
T* är den begärda framtemperaturen.
Tr är returtemperaturen.
Qi är framledningsflödet i knuten.
Observera att det finns fall då begärd framledningstemperatur inte kan uppnås.
Programmet varnar i dessa fall.
Ackumulatorer { XE "Ackumulatorer" }
Ackumulatorer hanteras på följande sätt:
Om flödet är positivt i knuten med ackumulatorn (effekt lagras i ackumulatorn)
kommer temperaturen i returdelen av nätet, Tr, att vara samma som
minimitemperaturen för ackumulatorn, Tmin.
Om flödet är negativt i knuten med ackumulatorn (effekt utvinns ur
ackumulatorn) kommer temperaturen i framledningsdelen av nätet, Tf, att vara
lika med maxtemperaturen för ackumulatorn, Tmax.
I det fall då ackumulatoreffekten är känd och ackumulatorns medeltemperatur
kommer under Tmin är det inte möjligt att utvinna energi från ackumulatorn i
nästa tidssteg. På liknande sätt om temperaturen kommer över Tmax är det inte
möjligt att lagra någon energi i ackumulatorn i följande tidssteg.
NetSim Användarmanual Ledningstyper 119
Ledningstyper
Exempel ledningstyper { XE "Exempel ledningstyper" }
Nedan ges förslag på beteckningar och egenskaper för vanligt förekommande
typer av ledningar i fjärrvärmenät. Typen ? med inre diameter 0 mm används för
ledningar som skall dimensioneras. Råhet 0.1 mm medför en tryckförlust som
innehåller den normalt förekommande förluster som uppstår i böjar och
förgreningar i fjärrvärmenät. I långa transiteringsledningar skall man överväga
att använda ”glattare” rör.
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
? 0 0.1 0 0.261 0 0 PUR x 16 STÅL DIMENSIONERING
20/90 26.9 2.6 0.1 21.7 0.132 20 90 Serie1 FSPP-1X20/90 16 STÅL STD-KULVERT
25/90 33.7 2.6 0.1 28.5 0.16 25 90 Serie1 FSPP-1X25/90 16 STÅL STD-KULVERT
32/110 42.4 2.6 0.1 37.2 0.165 32 110 Serie1 FSPP-1X32/110 16 STÅL STD-KULVERT
40/110 48.3 2.6 0.1 43.1 0.188 40 110 Serie1 FSPP-1X40/110 16 STÅL STD-KULVERT
50/125 60.3 2.9 0.1 54.5 0.21 50 125 Serie1 FSPP-1X50/125 16 STÅL STD-KULVERT
65/140 76.1 2.9 0.1 70.3 0.249 65 140 Serie1 FSPP-1X65/140 16 STÅL STD-KULVERT
80/160 88.9 3.2 0.1 82.5 0.256 80 160 Serie1 FSPP-1X80/160 16 STÅL STD-KULVERT
100/200 114.3 3.6 0.1 107.1 0.268 100 200 Serie1 FSPP-1X100/200 16 STÅL STD-KULVERT
125/225 139.7 3.6 0.1 132.5 0.31 125 225 Serie1 FSPP-1X125/225 16 STÅL STD-KULVERT
150/250 168.3 4 0.1 160.3 0.366 150 250 Serie1 FSPP-1X150/250 16 STÅL STD-KULVERT
200/315 219.1 4.5 0.1 210.1 0.401 200 315 Serie1 FSPP-1X200/315 16 STÅL STD-KULVERT
250/400 273 5 0.1 263 0.39 250 400 Serie1 FSPP-1X250/400 16 STÅL STD-KULVERT
300/450 323.9 5.6 0.1 312.7 0.448 300 450 Serie1 FSPP-1X300/450 16 STÅL STD-KULVERT
350/500 355.6 5.6 0.1 344.4 0.438 350 500 Serie1 FSPP-1X350/500 16 STÅL STD-KULVERT
400/560 406.4 6.3 0.1 393.8 0.466 400 560 Serie1 FSPP-1X400/560 16 STÅL STD-KULVERT
450/630 457.2 6.3 0.1 444.6 0.47 450 630 Serie1 FSPP-1X450/630 16 STÅL STD-KULVERT
500/670 508 6.3 0.1 495.4 0.538 500 670 Serie1 FSPP-1X500/670 16 STÅL STD-KULVERT
550/710 558.8 6.3 0.1 546.2 0.614 550 710 Serie1 FSPP-1X550/710 16 STÅL STD-KULVERT
600/800 610 7.1 0.1 595.8 0.556 600 800 Serie1 FSPP-1X600/800 16 STÅL STD-KULVERT
700/900 711 8 0.1 695 0.76 700 900 Serie1 FSPP-1X700/900 16 STÅL STD-KULVERT
120 Ledningstyper NetSim Användarmanual
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
20/110 26.9 2.6 0.1 21.7 0.114 20 110 Serie2 FSPP-1X20/110 16 STÅL STD-KULVERT
25/110 33.7 2.6 0.1 28.5 0.135 25 110 Serie2 FSPP-1X25/110 16 STÅL STD-KULVERT
32/125 42.4 2.6 0.1 37.2 0.146 32 125 Serie2 FSPP-1X32/125 16 STÅL STD-KULVERT
40/125 48.3 2.6 0.1 43.1 0.165 40 125 Serie2 FSPP-1X40/125 16 STÅL STD-KULVERT
50/140 60.3 2.9 0.1 54.5 0.185 50 140 Serie2 FSPP-1X50/140 16 STÅL STD-KULVERT
65/160 76.1 2.9 0.1 70.3 0.208 65 160 Serie2 FSPP-1X65/160 16 STÅL STD-KULVERT
80/180 88.9 3.2 0.1 82.5 0.217 80 180 Serie2 FSPP-1X80/180 16 STÅL STD-KULVERT
100/225 114.3 3.6 0.1 107.1 0.226 100 225 Serie2 FSPP-1X100/225 16 STÅL STD-KULVERT
125/250 139.7 3.6 0.1 132.5 0.261 125 250 Serie2 FSPP-1X125/250 16 STÅL STD-KULVERT
150/280 168.3 4 0.1 160.3 0.296 150 280 Serie2 FSPP-1X150/280 16 STÅL STD-KULVERT
200/355 219.1 4.5 0.1 210.1 0.315 200 355 Serie2 FSPP-1X200/355 16 STÅL STD-KULVERT
250/450 273 5 0.1 263 0.309 250 450 Serie2 FSPP-1X250/450 16 STÅL STD-KULVERT
300/500 323.9 5.6 0.1 312.7 0.353 300 500 Serie2 FSPP-1X300/500 16 STÅL STD-KULVERT
350/560 355.6 5.6 0.1 344.4 0.341 350 560 Serie2 FSPP-1X350/560 16 STÅL STD-KULVERT
400/630 406.4 6.3 0.1 393.8 0.354 400 630 Serie2 FSPP-1X400/630 16 STÅL STD-KULVERT
450/670 457.2 6.3 0.1 444.6 0.403 450 670 Serie2 FSPP-1X450/670 16 STÅL STD-KULVERT
500/710 508 6.3 0.1 495.4 0.457 500 710 Serie2 FSPP-1X500/710 16 STÅL STD-KULVERT
550/800 558.8 6.3 0.1 546.2 0.432 550 800 Serie2 FSPP-1X550/800 16 STÅL STD-KULVERT
600/900 610 7.1 0.1 595.8 0.402 600 900 Serie2 FSPP-1X600/900 16 STÅL STD-KULVERT
700/1000 711 8 0.1 695 0.537 700 1000 Serie2 FSPP-1X700/1000 16 STÅL STD-KULVERT
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
20/125 26.9 2.6 0.1 21.7 0.105 20 125 Serie3 FSPP-1X20/125 16 STÅL STD-KULVERT
25/125 33.7 2.6 0.1 28.5 0.122 25 125 Serie3 FSPP-1X25/125 16 STÅL STD-KULVERT
32/140 42.4 2.6 0.1 37.2 0.134 32 140 Serie3 FSPP-1X32/140 16 STÅL STD-KULVERT
40/140 48.3 2.6 0.1 43.1 0.149 40 140 Serie3 FSPP-1X40/140 16 STÅL STD-KULVERT
50/160 60.3 2.9 0.1 54.5 0.162 50 160 Serie3 FSPP-1X50/160 16 STÅL STD-KULVERT
65/180 76.1 2.9 0.1 70.3 0.181 65 180 Serie3 FSPP-1X65/180 16 STÅL STD-KULVERT
80/200 88.9 3.2 0.1 82.5 0.192 80 200 Serie3 FSPP-1X80/200 16 STÅL STD-KULVERT
100/250 114.3 3.6 0.1 107.1 0.2 100 250 Serie3 FSPP-1X100/250 16 STÅL STD-KULVERT
125/280 139.7 3.6 0.1 132.5 0.224 125 280 Serie3 FSPP-1X125/280 16 STÅL STD-KULVERT
150/315 168.3 4 0.1 160.3 0.247 150 315 Serie3 FSPP-1X150/315 16 STÅL STD-KULVERT
200/400 219.1 4.5 0.1 210.1 0.259 200 400 Serie3 FSPP-1X200/400 16 STÅL STD-KULVERT
250/500 273 5 0.1 263 0.26 250 500 Serie3 FSPP-1X250/500 16 STÅL STD-KULVERT
300/560 323.9 5.6 0.1 312.7 0.287 300 560 Serie3 FSPP-1X300/560 16 STÅL STD-KULVERT
350/630 355.6 5.6 0.1 344.4 0.277 350 630 Serie3 FSPP-1X350/630 16 STÅL STD-KULVERT
400/670 406.4 6.3 0.1 393.8 0.315 400 670 Serie3 FSPP-1X400/670 16 STÅL STD-KULVERT
450/710 457.2 6.3 0.1 444.6 0.355 450 710 Serie3 FSPP-1X450/710 16 STÅL STD-KULVERT
500/800 508 6.3 0.1 495.4 0.348 500 800 Serie3 FSPP-1X500/800 16 STÅL STD-KULVERT
550/900 558.8 6.3 0.1 546.2 0.333 550 900 Serie3 FSPP-1X550/900 16 STÅL STD-KULVERT
600/1000 610 7.1 0.1 595.8 0.322 600 1000 Serie3 FSPP-1X600/1000 16 STÅL STD-KULVERT
700/1100 711 8 0.1 695 0.424 700 1100 Serie3 FSPP-1X700/1100 16 STÅL STD-KULVERT
NetSim Användarmanual Ledningstyper 121
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
2X20/125 26.9 2.6 0.1 21.7 0.095 20 125 Serie2 FSPP-2X20/125 16 STÅL STD-KULVERT
2X25/140 33.7 2.6 0.1 28.5 0.108 25 140 Serie2 FSPP-2X25/140 16 STÅL STD-KULVERT
2X32/160 42.4 2.6 0.1 37.2 0.115 32 160 Serie2 FSPP-2X32/160 16 STÅL STD-KULVERT
2X40/160 48.3 2.6 0.1 43.1 0.139 40 160 Serie2 FSPP-2X40/160 16 STÅL STD-KULVERT
2X50/200 60.3 2.9 0.1 54.5 0.137 50 200 Serie2 FSPP-2X50/200 16 STÅL STD-KULVERT
2X65/225 76.1 2.9 0.1 70.3 0.158 65 225 Serie2 FSPP-2X65/225 16 STÅL STD-KULVERT
2X80/250 88.9 3.2 0.1 82.5 0.184 80 250 Serie2 FSPP-2X80/250 16 STÅL STD-KULVERT
2X100/31 114.3 3.6 0.1 107.1 0.184 100 315 Serie2 FSPP-2X100/315 16 STÅL STD-KULVERT
2X125/40 139.7 3.6 0.1 132.5 0.183 125 400 Serie2 FSPP-2X125/400 16 STÅL STD-KULVERT
2X150/45 168.3 4 0.1 160.3 0.215 150 450 Serie2 FSPP-2X150/450 16 STÅL STD-KULVERT
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
2X20/140 26.9 2.6 0.1 21.7 0.084 20 140 Serie3 FSPP-2X20/140 16 STÅL STD-KULVERT
2X25/160 33.7 2.6 0.1 28.5 0.089 25 160 Serie3 FSPP-2X25/160 16 STÅL STD-KULVERT
2X32/180 42.4 2.6 0.1 37.2 0.099 32 180 Serie3 FSPP-2X32/180 16 STÅL STD-KULVERT
2X40/180 48.3 2.6 0.1 43.1 0.116 40 180 Serie3 FSPP-2X40/180 16 STÅL STD-KULVERT
2X50/225 60.3 2.9 0.1 54.5 0.11 50 225 Serie3 FSPP-2X50/225 16 STÅL STD-KULVERT
2X65/250 76.1 2.9 0.1 70.3 0.132 65 250 Serie3 FSPP-2X65/250 16 STÅL STD-KULVERT
2X80/280 88.9 3.2 0.1 82.5 0.144 80 280 Serie3 FSPP-2X80/280 16 STÅL STD-KULVERT
2X100/35 114.3 3.6 0.1 107.1 0.143 100 355 Serie3 FSPP-2X100/355 16 STÅL STD-KULVERT
2X125/45 139.7 3.6 0.1 132.5 0.138 125 450 Serie3 FSPP-2X125/450 16 STÅL STD-KULVERT
2X150/50 168.3 4 0.1 160.3 0.158 150 500 Serie3 FSPP-2X150/500 16 STÅL STD-KULVERT
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
35/90 35 1.5 0.05 32 0.15 35 90 Serie1 FKPP-1X35/90 16 CU STD-KULVERT
42/110 42 1.5 0.05 39 0.148 42 110 Serie1 FKPP-1X42/110 16 CU STD-KULVERT
54/125 54 1.5 0.05 51 0.168 54 125 Serie1 FKPP-1X54/125 16 CU STD-KULVERT
70/140 70 2 0.05 66 0.202 70 140 Serie1 FKPP-1X70/140 16 CU STD-KULVERT
88/160 88.9 2.2 0.05 84.5 0.234 88 160 Serie1 FKPP-1X88/160 16 CU STD-KULVERT
122 Ledningstyper NetSim Användarmanual
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
35/110 35 1.5 0.05 32 0.125 35 110 Serie2 FKPP-1X35/110 16 CU STD-KULVERT
42/125 42 1.5 0.05 39 0.131 42 125 Serie2 FKPP-1X42/125 16 CU STD-KULVERT
54/140 54 1.5 0.05 51 0.15 54 140 Serie2 FKPP-1X54/140 16 CU STD-KULVERT
70/160 70 2 0.05 66 0.171 70 160 Serie2 FKPP-1X70/160 16 CU STD-KULVERT
88/180 88.9 2.2 0.05 84.5 0.198 88 180 Serie2 FKPP-1X88/180 16 CU STD-KULVERT
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
2X22/110 22 1 0.05 20 0.082 22 110 Serie1 FKPP-2X22/110 16 CU STD-KULVERT
2X28/110 28 1.2 0.05 25.6 0.104 28 110 Serie1 FKPP-2X28/110 16 CU STD-KULVERT
2X35/140 35 1.5 0.05 32 0.111 35 140 Serie1 FKPP-2X35/140 16 CU STD-KULVERT
2X42/160 42 1.5 0.05 39 0.114 42 160 Serie1 FKPP-2X42/160 16 CU STD-KULVERT
2X54/200 54 1.5 0.05 51 0.113 54 200 Serie1 FKPP-2X54/200 16 CU STD-KULVERT
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
15/65F 15 1 0.05 13 0.099 15 65 Serie1 FKPP-1X15/65 16 CUFLEX STD-KULVERT
18/65F 18 1 0.05 16 0.113 18 65 Serie1 FKPP-1X18/65 16 CUFLEX STD-KULVERT
22/65F 22 1 0.05 20 0.133 22 65 Serie1 FKPP-1X22/65 16 CUFLEX STD-KULVERT
28/75F 28 1.2 0.05 25.6 0.145 28 75 Serie1 FKPP-1X28/75 16 CUFLEX STD-KULVERT
35/90F 35 1.5 0.05 32 0.15 35 90 Serie1 FKPP-1X35/90 16 CUFLEX STD-KULVERT
15/75F 15 1 0.05 13 0.091 15 75 Serie2 FKPP-1X15/75 16 CUFLEX STD-KULVERT
18/75F 18 1 0.05 16 0.102 18 75 Serie2 FKPP-1X18/75 16 CUFLEX STD-KULVERT
22/75F 22 1 0.05 20 0.118 22 75 Serie2 FKPP-1X22/75 16 CUFLEX STD-KULVERT
22/90F 22 1 0.05 20 0.103 22 90 Serie3 FKPP-1X22/90 16 CUFLEX STD-KULVERT
28/90F 28 1.2 0.05 25.6 0.123 28 90 Serie2 FKPP-1X28/90 16 CUFLEX STD-KULVERT
35/110F 35 1.5 0.05 32 0.125 35 110 Serie2 FKPP-1X35/110 16 CUFLEX STD-KULVERT
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
25/77SF 25 2 0.1 21 0.126 25 77 Serie1 FSPP-1X25/77 16 STÅLFLEX STD-KULVERT
28/77SF 28 2 0.1 24 0.139 28 77 Serie1 FSPP-1X28/77 16 STÅLFLEX STD-KULVERT
20/77SF 20 2 0.1 16 0.105 20 77 Serie2 FSPP-1X20/77 16 STÅLFLEX STD-KULVERT
25/90SF 25 2 0.1 21 0.111 25 90 Serie2 FSPP-1X25/90 16 STÅLFLEX STD-KULVERT
28/90SF 28 2 0.1 24 0.121 28 90 Serie2 FSPP-1X28/90 16 STÅLFLEX STD-KULVERT
20/90SF 20 2 0.1 16 0.095 20 90 Serie3 FSPP-1X20/90 16 STÅLFLEX STD-KULVERT
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
2X18/75F 18 1 0.05 16 0.094 18 75 Serie1 FKPP-2X18/75 16 CUFLEX STD-KULVERT
2X22/90F 22 1 0.05 20 0.092 22 90 Serie1 FKPP-2X22/90 16 CUFLEX STD-KULVERT
2X28/90F 28 1.2 0.05 25.6 0.13 28 90 Serie1 FKPP-2X28/90 16 CUFLEX STD-KULVERT
2X18/90F 18 1 0.05 16 0.075 18 90 Serie2 FKPP-2X18/90 16 CUFLEX STD-KULVERT
2X22/11F 22 1 0.05 20 0.073 22 110 Serie2 FKPP-2X22/110 16 CUFLEX STD-KULVERT
2X28/11F 28 1.2 0.05 25.6 0.093 28 110 Serie2 FKPP-2X28/110 16 CUFLEX STD-KULVERT
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
Q15/93 15 1 0.05 13 0.124 15 93 MINULL FKMP-1X15/93 16 Cu Aquawarm
Q18/93 18 1 0.05 16 0.138 18 93 MINULL FKMP-1X18/93 16 Cu Aquawarm
Q22/93 22 1 0.05 20 0.158 22 93 MINULL FKMP-1X22/93 16 Cu Aquawarm
Q28/93 28 1.2 0.05 25.6 0.191 28 93 MINULL FKMP-1X28/93 16 Cu Aquawarm
Q35/128 35 1.5 0.05 32 0.178 35 128 MINULL FKMP-1X35/128 16 Cu Aquawarm
Q42/128 42 1.5 0.05 39 0.209 42 128 MINULL FKMP-1X42/128 16 Cu Aquawarm
Q54/163 54 1.5 0.05 51 0.212 54 163 MINULL FKMP-1X54/163 16 Cu Aquawarm
Q70/163 70 2 0.05 66 0.283 70 163 MINULL FKMP-1X70/163 16 Cu Aquawarm
Q88/186 88.9 2.5 0.05 83.9 0.33 88 186 MINULL FKMP-1X88.9/186 16 Cu Aquawarm
Q108/225 108 3 0.05 102 0.348 108 225 MINULL FKMP-1X108/225 16 Cu Aquawarm
Lednings-
typ Dy mm t mm
Råhet
mm Di mm
U-värde
W/mºK
NOM.
DIAM
MANTEL
DIAM mm Isolering Typ
Tryck-
klass Rör mtrl. Fabrikat
Q22/128 22 1 0.05 20 0.132 22 128 MINULL FKMP-1X22/128 16 Cu Aquawarm
Q28/128 28 1.2 0.05 25.6 0.151 28 128 MINULL FKMP-1X28/128 16 Cu Aquawarm
Q35/163 35 1.5 0.05 32 0.15 35 163 MINULL FKMP-1X35/163 16 Cu Aquawarm
Q42/163 42 1.5 0.05 39 0.171 42 163 MINULL FKMP-1X42/163 16 Cu Aquawarm
Q54/186 54 1.5 0.05 51 0.189 54 186 MINULL FKMP-1X54/186 16 Cu Aquawarm
Q70/186 70 2 0.05 66 0.243 70 186 MINULL FKMP-1X70/186 16 Cu Aquawarm
NetSim Användarmanual Glossary of Terms 123
Glossary of Terms
NetSim Användarmanual Index 125
Index
A
Ackumulatorer 118
Ackumulatorformulär 50
Allmänt 68
Allmänt om formulär 29
Analysera beräkningsresultat 24
Ange beräkningsvillkor 14
Animering 66
Anslut databas 31
Användargränssnitt 28
Avisering 39
Avsluta NetSim 36
B
Bakgrundsfärg 37
Beredning av importfil 84
Beräkna 16
Beräkning 26
Beräkning... 31
Beräkningsbart nät 13
Beräkningsprocedur 114
Bypass 116
C
Charts 64
D
Databas 42
Dataformat 91
Dataimport från CAD-fil (tilläggsfunktion) 77
Definiera en tryckreducering 23
Definiera en tryckstegringsstation. 23
Dela befintlig ledning 13
Dela modell (tilläggsfunktion) 18
Densitet och viskositet 117
Dimensionering 7
Dynamiska beräkningar 8
E
Egen verktygslåda 42
Exempel 74
Exempel ledningstyper 119
Exportera kunddata 36
F
Faktorstyrd avkylning 89
Faktorstyrd effekt 88
Felfri modell 17
Felmeddelanden 109
Felsök modell 17
Filtrera fram i grid 38
Filtyper 60
Fjärrkyla 9
Flera produktionsanläggningar 23
G
Grafer 24
Grafikfönster 30
Grundläggande element 2
Gör nivåindelning 39
I
Identifiera hål i modell (tilläggsfunktion) 15
Import av kunddata till NetSims databas 85
Importera alla... 35
Importera beräkningsfil... 35
Importera DWG (tilläggsfunktion) 35
Importera endast nya... 35
Importera kund från extern fil. 21
Importfil för kunddata 84
Indata 114
Indata generellt 87
Inledning 10
Inställningar 40
K
Kartplottningar 24
Katalogdata 70
Knutar 2
Knutformulär 44
Knuttabell 65
Knuttyp/Tidsserier 57
Komplettera modellen med förbrukning/kunder 21
Kopiera kunder… 36
Kopiera modell 72
Kopiera... 31
Kunddata 35
Kunddata fältbeskrivning 85
Kundformulär 52
Kundtyp 56
L
Ladda bakgrund... 36
Lagerhantering 37
Ledningar 4
126 Index NetSim Användarmanual
Ledningsformulär 45
Ledningstabell 66
Ledningstyper 54
Lägga samman tolkad modell med befintlig modell
81
M
Manualen 1
Map 62
Meny Arkiv 31
Meny Hjälp 41
Meny Moduler 41
Meny Rapporter 41
Meny Verktyg 39
Meny Visning 37
Modell 70
Modell 31
Modellberepp 68
Modelldataformulär 43
Modellering 26
Modellspecifika data 69
Moduler 42
N
Namngivningsmetoder och prefix 80
Nyckelord 92
Nyckelordet *ACCU 92
Nyckelordet *ATMP 93
Nyckelordet *COOL 93
Nyckelordet *DYNP 102
Nyckelordet *EFAC 106
Nyckelordet *FFAC 94
Nyckelordet *FORW 95
Nyckelordet *HEAT 95
Nyckelordet *ILIM 95
Nyckelordet *LDIM 96
Nyckelordet *NODE 97
Nyckelordet *OFAC 107
Nyckelordet *OUTP 108
Nyckelordet *PFAC 97
Nyckelordet *PIPE 98
Nyckelordet *PQTA 100
Nyckelordet *PSUP 99
Nyckelordet *PUMP 99
Nyckelordet *QFAC 105
Nyckelordet *SHNT 100
Nyckelordet *STEA 101
Nyckelordet *STOP 101
Nyckelordet *TEMP 101
Nyckelordet *TINL 106
Nyckelordet *TITL 101
Nyckelordet *VALV 102
Nyckelordet *VERS 96
Nyckelordet *YEAR 103
O
Objekt 70
Out 66
P
Panorera 38
Placera en värmeväxlare 23
Placering av pumpar och ventiler 73
Produktionsanläggningar 23
Produktionsanläggningsformulär 46
Pumpformulär 47
Pumptyp 55
R
Randvillkor 6
Redigering av ritning i tolkningsmodulen 82
Reducera ledningsantal 40
Resultatanalys 27
Ritmanér 77
Rörtyper 10
S
Sammanfattade beräkningsresultat 24
Sammanfattning 91
Sektioneringsmöjlighet (tilläggsfunktion) 17
Shuntventil 118
Skapa beräkningsbar modell 81
Skapa den 1
a ledningen 12
Skapa den 2
a och följande ledningar 12
Skapa en ny rörtyp 11
Skapa förbrukning i modellen 14
Skapa kund via kunddataformuläret. 21
Skapa ledningar 11
Skapa ny modell 11, 72
Skapa ny... 31
Skapa produktionsanläggning 13
Skriv ut... 36
Spara ritning som... 36
Starta NetSim 10
Statuslisten 58
Summering av kunddata till knut 87
Systemdataformulär 54
T
Ta bort bakgrund... 36
Ta bort kunder... 36
Ta bort modell 72
Ta bort objekt 13
Ta bort... 31
Tabelldata 24
Temperatur 115
Temperaturkurvor 57
Text (tilläggsfunktion) 37
Tidsserier 105
Tolkning 78, 80
Tryck 114
NetSim Användarmanual Index 127
Tryckregleringar 23
U
Uppdatera aktuell modell 31
Uppdatera knutar med förbrukning från kunddata 85
Utför beräkning 15
V,W
Vad är NetSim? 1
Ventiler och pumpar 116
Ventilformulär 49
Ventiltyp 55
Verktyg 42
Verktygslådor 42
Visa markeringar på kartan 38
Visa nivåindelning 39
Vitec Nova Start 25
Vitec Release manager 25
Värmeväxlarformulär 50
Y
yckelordet *DIAM 93
Z
Zoom fönster 38
Zoom föregående 38
Zoom gränser 38
Zoom knut 38
Zoom ledning 38
Å
Ångmodul 9, 117
Årsdataformulär 53
Årssimulering 9
Ö
Översikt nyckelord 92
Översikt objektsdata - modelldata 71