Nedom berget - Bohusläns Museum -Bohusläns Museum

Nedom bergetKorta nedslag i en lång historia – lämningar från mesolitikum till 1800-talArkeologisk slutundersökningNorum 166:1, Nösnäs 1:178, Norums socken, Stenungsunds kommun

Jonas Svensson Hennius & Niklas YtterbergBohusläns museum Rapport 2010:13

Nedom bergetKorta nedslag i en lång historia – lämningar från mesolitikum till 1800-tal

Arkeologisk slutundersökning

Norum 166:1, Nösnäs 1:178, Norums socken, Stenungsunds kommun

Bohusläns museum Rapport 2010:13

ISSN 1650-3368

Författare Jonas Svensson Hennius & Niklas Ytterberg

Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar

Omslagsbild Foto taget av Ingela Lundin. Fotot visar den södra undersökningsytan efter avbaning 23/8

2006.

Tryck IT Grafiska AB, 2010

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet medgivande 90.8012Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriet 2010-04-13. Dnr 601-2010/1117

Bohusläns museum

Museigatan 1

Box 403

451 19 Uddevalla

tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73

www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se

InnehållSammanfattning.....................................................................................................................................7

Bakgrund..............................................................................................................................................................7Rapporten ........................................................................................................................................................7

Landskapsbild...............................................................................................................................................7Naturlandskap ............................................................................................................................................7Kulturlandskap ...........................................................................................................................................8Fornlämningsmiljö .................................................................................................................................8Historiskt källmaterial....................................................................................................................10Tidigare undersökningar ..........................................................................................................10

Metod....................................................................................................................................................................10

Resultat................................................................................................................................................................10Anläggningar ...........................................................................................................................................12

Stolphål ........................................................................................................................................................12Rännor och eventuell byggnad ..............................................................................................12Gropar och nedgrävningar .........................................................................................................13Kokgropar, härdar och anläggningar med skärvsten .........................................14Stenpackningar–gravar eller röjningsröse? ..................................................................14Lager och odlingsrösen .................................................................................................................16Övriga anläggningar och djupschakt ................................................................................16

Fynd .....................................................................................................................................................................16Flinta ...............................................................................................................................................................18Keramik .......................................................................................................................................................21Bergart och kvarts .............................................................................................................................22Harts ...............................................................................................................................................................23Järn ..................................................................................................................................................................24

Analyser ..........................................................................................................................................................24Vedartsanalyser ....................................................................................................................................2414C-analyser ...............................................................................................................................................24Makrofossilanalyser ..........................................................................................................................25Fosfatanalyser ........................................................................................................................................25Analys och konservering av järn ............................................................................................26

Sammanfattning av resultat och slutsatser .....................................................26Mesolitikum till neolitikum .........................................................................................................26Senneolitikum och bronsålder ................................................................................................27Förromersk järnålder .......................................................................................................................28Medeltid .....................................................................................................................................................28Senare tid ...................................................................................................................................................28

Summering ...............................................................................................................................................28

Resultat gentemot undersökningsplanen..............................................28

Publika insatser......................................................................................................................................29

Materialets potential....................................................................................................................29Kokgropar och härdar .................................................................................................................29Våtmarksvisten ......................................................................................................................................29

Slutsatser samt åtgärdsförslag...................................................................................29

Referenser.......................................................................................................................................................30Litteratur ........................................................................................................................................................30Otryckta källor .......................................................................................................................................31

Muntliga källor ......................................................................................................................................31

Tekniska och administrativa uppgifter.........................................................32

Bilagor...................................................................................................................................................................33

Nedom berget 5

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad.

6 Bohusläns museum 2010:13

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekre-tessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2010-04-13. Dnr 601-2010/1117.

Nedom berget 7

SammanfattningMed anledning av en utbyggnad av ett detaljplan-område i Västra Hallerna i Stenungsunds kommun utförde Bohusläns museum en slutundersökning av del av fornlämningen Norum 166:1 under perioden 21 augusti – 1 september 2006. Vid undersökningen framkom anläggningar i form av stolphål, härdar, la-ger stenpackningar med mera Enligt 14C-analyser kan anläggningarna dateras till äldre och yngre bronsålder, romersk järnålder samt tidig medeltid. En 14C-datering och ett odlingsröse visar också på aktiviteter under se-nare efterreformatorisk tid. Fynden kan föras till meso-litikum, neolitikum, bronsålder och eventuellt järn-ålder. Fyndmaterialet består främst av flinta, men även bergartsföremål, keramik och järn påträffades. Järnet är dock sannolikt inte förhistoriskt utan har i stället de-ponerats under sen efterreformatorisk tid. Till de vikti-gare fynden från platsen hör en neolitisk bergartshacka med bikoniskt skafthål.

En rad spår efter korta förhistoriska och historiska aktiviteter finns på platsen. Mest framträdande är en trolig byggnadslämning från äldre bronsålder. Strax intill denna fanns ett antal stenpackningar av vilka tre initialt tolkades som gravar. Förmodligen utgör dessa istället röjningsrösen med spår av förhistoriska sopor.

BakgrundOmrådet Västra Hallerna strax söder om Stenungsund har under de senaste två decennierna genomgått stora infrastrukturförändringar efter att en ny detaljplan för bostadsbebyggelse upprättades. Utbyggnaden har sedan skett stegvis och pågår fortfarande. Eftersom området är mycket rikt på fornlämningar har de återkommande ingreppen medfört en lång rad antikvariska åtgärder av olika slag som delvis överlappar varandra.

Under våren 1990 utförde Bohusläns museum en omfattande arkeologisk utredning vid Hallerna med anledning av att kommunen planerade ny bostadsbe-byggelse med tillhörande tillfartsvägar (Nyqvist 1990 a). Därefter tillkom flera utredningar och förundersök-ningar inför olika byggprojekt (t.ex. Nyqvist 1990 b, 1999, 2001; Ortman 1992).

I samband med en utökning av detaljplanområdet Västra Hallerna I i början av 2000-talet ansågs en ny utredning nödvändig eftersom ny kunskap hade till-kommit och utgrävningsmetodiken hade förändrats under den mellanliggande tiden. Den kompletterande utredningen utfördes under hösten 2002. Den resulte-rade i upptäckten av tre boplatsytor som delvis hängde

samman med tidigare kända fornlämningar i området (Lindh 2003 a). I närområdet utfördes även andra kom-pletterande utredningar av samma anledning (Lindh 2003 b, Selling 2003).

De berörda fornlämningarna förundersöktes sedan av Bohusläns museum med avseende på utbredning, innehåll och antikvarisk potential. Norum 166:1 för-undersöktes i juli 2003 (Lindh 2004 a). Under våren 2004 förundersöktes dessutom ytterligare områden strax väster om Norum 166:1 (Lindh 2004 b).

Länsstyrelsen i Västra Götalands län gav i maj 2006 Bohusläns museum i uppdrag att ta fram undersök-ningsplaner och kostnadsberäkningar för slutunder-sökningar av berörda fornlämningar. Bohusläns mu-seum planerade slutundersökningar för fornlämning-arna Norum 165:1, 166:2 samt den västra delen av Norum 166:1. Endast den sistnämnda slutundersök-ningen genomfördes dock under 2006 och behandlas i före liggande rapport (figur 1, 2).

RapportenVid slutundersökningen var Niklas Ytterberg projekt- och fältarbetsledare. Under 2008–2009 fick Jonas Svensson Hennius ansvar för rapportarbetet som då slutligen kunde fullföljas.

LandskapsbildNaturlandskapFornlämningen Norum 166:1 befinner sig på en höjd-platå kallad Hallernaplatån vid kusten omkring 2 kilo-meter söder om Stenungsund.

Hallernaplatån är en markant bergsformation som reser sig över det omgivande landskapet. Den sträcker sig från havet i väster drygt två kilometer inåt land i ös-ter och är omkring halvannan kilometer bred i nordsyd-lig utsträckning. Området är kuperat och bergigt med flera höjdpunkter som når mer än 55 m ö.h, men rym-mer samtidigt vida, flacka, sandiga dalgångar på 25–30 m ö.h. samt flera mindre våtmarker. Större delen av om-rådet är bevuxet med skog, men de flackare dalgångarna är eller har varit uppodlade. På senare år har stora delar av området tagits i anspråk för bostadsbebyggelse.

Den aktuella fornlämningen ligger i en grund sän-ka vid foten av en brant kulle som höjer sig i nordväst. Fornlämningens östra del som inte omfattades av den här beskrivna undersökningen låg till största delen i öppen mark. Den västra delen, som undersöktes och


togs bort, låg i skogsmark. Den undersökta delen var omkring 80 meter lång i nordsydlig utsträckning och 60 meter bred. Den sluttade svagt från norr mot sö-der med höjder på mellan 34 och 39 meter över havet. Centralt i undersökningsområdet stack hälleberg upp i en drygt 30 meter lång rygg i öst-västlig utsträckning. Denna delade av området i en nordlig och en sydlig del. Den norra delen var en relativt plan, sandig yta med enstaka stenblock (kallad ”platån”). Den södra delen begränsades i norr av bergsryggen som reste sig som en två till tre meter hög vägg och i söder av en mindre våtmark (figur 3).

KulturlandskapNamnet Hallerna har tolkats på flera sätt. Enligt Ort-namnen i Göteborg och Bohuslän är betydelsen ”hedlik-nande långsluttande höjder”. Ortnamnsledet hall be-tyder annars ofta ”slät bergshäll” i Bohuslän. Hallerna skulle även kunna vara en pluralform som syftar på de två utmarkstorp som tidigare fanns på platsen (Janzén 1972:91; Nyqvist 1990 a).

Fornlämningsmiljö

Västra Hallerna har en mycket rik fornlämningsmiljö. I det direkta närområdet finns ett stort antal registrerade fornlämningar. Det rör sig om tio boplatser (Norum 165:1–2, 166:1–2, 260, 262, 271, 273, 286 och 291), fem stensättningar (Norum 6, 69:1–2, 116 och 117), en rösebotten (Norum 5), en gravhög (Norum 7), samt en stentäkt (Norum 290) och ett flyttblock med tra-dition (Norum 8). På eller intill gravhögen Norum 7 ska det ha legat en avrättningsplats, den avhysta torp-lägenheten i närheten hette Galgbacken. Flera av bo-platslämningarna har dock visat sig skadade, främst av åkerbruk, och har därmed låg vetenskaplig potential, medan andra är mer välbevarade (Lindh 2004 a). Bo-platserna Norum 165:1 och 166:1 ligger på ömse sidor av en mindre våtmark.

Inom en radie av femhundra meter från detaljpla-neområdet finns ytterligare ett stort antal registrerade fornlämningar. Däribland finns sjutton boplatser, två gravfält, två domarringar, fem stensättningar, två resta stenar, fossil åkermark och en milsten. Tidigare under-sökningar av delar av området visar på en mycket lång

Figur 3. Södra delen av undersökningsområdet efter första avbaningen. Våtmarken ligger till vänster i bild, bergväggen till höger. Lägg märke till fornlämningens karaktär av smal remsa mellan berg och våtmark.

Nedom berget 9

Figur 4. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7183, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande forn-lämningar markerade. Skala 1:10 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2010-04-13. Dnr 601-2010/1117.


bosättningskontinuitet, med fynd och dateringar från mesolitikum fram till nutid.

Historiskt källmaterial

Under 1800-talets första hälft ökade hemmanklyv-ningen med följd att nya gårdar tillkom, men även i form av torpexpansion på utmarken. I Västra Hal-lerna uppstod den kända torpbebyggelsen i början av 1800-talet. Ortnamnet Äggestorp, ”Algæirs thorpe”, härstammar troligen från det fornvästnordiska person-namnet Algæir. Äggestorp omnämns som ett ½ skatte-hemman tidigast 1697 och utgjorde tillsammans med Sörgård hälften av Bergegård som ingick i Strandno-rums by. Strandnorum är troligen den yngsta av de tre

”Norum” som finns i trakten (Nyqvist 1999:116 ff.). Öster om detaljplaneområdet finns Kyrkenorums by, med den äldsta kända bebyggelsen, tillsammans med Högenorum norr om Kyrkenorum. Båda fastigheterna är kända sedan sent 1300-tal och omnämns i Biskop Eysteins Jordebog cirka 1400. Strandnorum sydväst om Kyrke norum är känt först från 1600-talet (Janzén 1972; Nyqvist 2001). Samtliga här aktuella boplatser ligger i utmarksområden till dessa byar.

Tidigare undersökningarBoplatsen registrerades vid Göteborgsinventeringen (nr 118) då slagen flinta och kvarts samt skörbränd sten på-träffades här. Den har vid utredning konstaterats vara cirka 130 x 90 meter stor med en öst-västlig utbredning (Nyqvist 1990 a; område 25). Fornlämningen delas i en östlig och en västlig del av en gång- och cykelväg som utgör en del av en vägsträckning som kallas ”Karl XII:s härväg”. Den västra delen som var aktuell för ex-ploatering, det vill säga Norum 166:1, visade sig vid förundersökningen innehålla boplatslämningar eller aktivitetsytor inom två områden.

Vid förundersökningen kunde två områden ringas in. En fyndkoncentration identifierades i en grå sand-lins på platåns östra del. Fyndet är närmast att betrakta som ett depåfynd och består av tolv flintavslag funna inom en kvadratdecimeter stor yta, sannolikt från ett och samma flintstycke och troligen nedlagda i någon form av behållare. I övrigt påträffades bara enstaka fynd av flinta, kvartsit och kvarts på platån. I den södra sän-kan fanns däremot flera anläggningar, förutom ensta-ka fynd av slaget stenmaterial. Dessa utgjordes av tre härdar och två nedgrävningar med hård lerpackning i ytan. En härd undersöktes och daterades till förromersk

järnålder medan en av lerpackningarna syntes vara en nedgrävd härd med datering till tidig medeltid. Anlägg-ningarna var välbevarade (Lindh 2004 a:7).

MetodUndersökningsområdet banades av skiktvis. Schaktens utbredning bestämdes av såväl topografi som förekomst av fynd och anläggningar. Insatserna koncentrerades se-dan till ytor med särskilt riklig förekomst av fynd och anläggningar. De flesta anläggningarna grävdes ut till 50 procent och profilerna dokumenterades. Vissa an-läggningar, till exempel de gravliknande stenpackning-arna, grävdes dock lagervis med single context-meto-dik för att fånga de olika förekommande kontexterna. Inom en yta med särskilt rik förekomst på slagen flinta grävdes fyra rutor. Rutorna grävdes i stick om 0,1 me-ter. Som mest grävdes fem stick i rutorna. Fynden från varje stick vattensållades. Schakt, anläggningar och to-pografiska företeelser mättes in med totalstation. An-läggningar dokumenterades med fältritning i skala 1:20 och fotograferades.

ResultatVid avbaningen framgick det snart att den norra de-len av undersökningsområdet (platån) var mycket fat-tig på fynd och anläggningar. Arbetet koncentrera-des därför till den södra delen av området. Där fanns framför allt fyra områden av intresse: ett fyndförande lager i sydöst; härdar och skärvstenspackningar centralt i ett stråk längs bergskanten; lerfyllda gropar i väster och stenpackningar; rännor och en stor mängd fynd i sydväst. Under utgrävningen regnade det mycket och det uppstod problem med vatten på ytan. För att lösa problemet grävdes avvattningskanaler och i ett försök att sänka grundvattennivån lokalt grävdes också ett djupt schakt i undersökningsområdets sydvästra del. När anläggningarna sedan framträdde tydligare visade det sig tyvärr att schaktet hade dragits genom en del av undersökningsområdet som var ganska rik på an-läggningar och fynd. Bland annat förstördes en del av rännan A1618 av detta. Det djupa schaktet hade ändå avsedd effekt och kunde efter att det vattenfyllts tjänst-göra som vattentäkt för vattensållning (figur 6).

Nedom berget 11

Figur 5. Plan över samtliga påträffade anläggningar inom undersökningsområdet. Skala 1:400.


AnläggningarUnder fältarbetet mättes 60 anläggningar in (bilaga 1), varav åtta var stratigrafiska enheter inom andra an-läggningar och två utgick efter undersökning. Man kan därför räkna med 50 anläggningar inom slutundersök-ningen. Flertalet anläggningar var välbevarade eftersom större delen av området söder om bergskanten inte va-rit uppodlat i modern tid (figur 5).

Stolphål

Sammanlagt tolkades femton anläggningar som stolp-hål. Dessa hade rund eller oval planform, var 0,18–0,60 meter långa, 0,18–0,60 meter breda och 0,04–0,22 meter djupa. Fem av stolphålen var stenskodda. Samt-liga stolphål fanns söder om bergsimpedimentet, men inga strukturer kunde uttolkas. I fält fördes diskussioner om att stolphålen A221 och A262 utgjort fundament för ett tak av skärmskyddsmodell, invid härdområdet, men efter granskning framstår det som osannolikt. Av femton anläggningar var åtta grundare än 0,08 meter och tolv betecknades som osäkra.

Rännor och eventuell byggnad

Tre anläggningar betecknades som rännor. Samtliga låg inom en begränsad yta inom utgrävningsområdets syd-västligaste del. En, A1618, tolkades i fält som en funk-tionell del av kokgropen A1293, men det är inte omöj-ligt att kokgropen har anlagts senare. Rännan A1618 var 0,5 meter bred, 0,16 meter djup och 1,3 m, lång, men dess östra del förstördes av det schakt som grävdes för att avleda vatten. De övriga två rännorna, A512 och A912 låg endast en dryg halvmeter från varandra och gav intryck av att höra samman. De var båda böjda, 0,3 meter breda, 0,16–0,3 meter djupa och 1,1–1,9 meter långa. Båda hade en likartad fyllning av brunsvart, hu-mös sand med inslag av kol.

Dessa två rännor bildade tillsammans en struktur som skulle kunna vara en väggränna till en byggnad (figur 8). Det rör sig i så fall förmodligen om kortsidan på en mindre byggnad som bara varit 2,5 meter bred. Då ingår ytterligare några stolphål och gropar i strukturen och bil-dar rester av långsidorna. Flera av de anläggningar som ingår i strukturen (t.ex. groparna A1270 och A1560 och stolphålet A995) syntes inte från början utan mättes in

Figur 6. Vattensållning i det djupgrävda diket. Mattias Öbrink gräver rutor i ett område med stor fyndkoncentration i den sydvästra delen av undersökningsområdet. Foto från syd-väst, Ingela Lundin.

Figur 7. Ingela Lundin rensar efter den andra avbaningen i det fynd- och anläggningstäta området i sydvästra delen av undersökningsområdet. Foto från väster, Mattias Öbrink.

Nedom berget 13

först sedan de hade upptäckts i någon av rutorna som grävdes (bilaga 9), eller efter den andra avbaning som gjordes mot slutet av undersökningen (figur 8). Det faktum att flera anläggningar inte syntes efter den första avbaningen talar för att de övre sandskikten hade utsatts för starka urlakningsprocesser. Svaga spår av anläggningar som var för grunda för att fångas av den andra avbaning-en torde därmed ha förblivit helt osynliga vid undersök-ningen. Från A912 insamlades kol av hassel som genom 14C-analys daterades till äldre bronsålder, närmast period III (Ua-36431, 1380–1120 f.Kr., 2 sigma).

Gropar och nedgrävningar

Sammanlagt elva anläggningar kategoriserades som gropar. Dessa var mestadels ovala i plan 0,55–1,1 me-ter långa, 0,4–1,1 meter breda och 0,12–0,25 meter djupa. Störst, djupast och mest markant var gropen A1521. Denna var rund, skålformad samt fylld med grå, sotig lera över ett tunt kollager. Denna grop fram-kom redan vid förundersökningen och daterades då till medeltid (intervallet 1050–1290 e.Kr.) Vid förunder-sökningen framkom också en anläggning som då upp-fattades som likartad strax sydost om A1521 (Lindh 2004 a:7). Detta torde röra sig om den grop som vid

Figur 8. Detaljplan över påträffade anläggningar inom undersökningsområdets sydvästra del. Skala 1:100.


slutundersökningen mättes in som A2107. Denna hade dock inte samma typ av lerig fyllning som A1521.

Flera gropar framkom först efter en andra avbaning i det fyndrika sydvästra hörnet av undersökningsom-rådet. I en av dessa, A1270 framkom femton flathugg-na avslag som sannolikt härrörde från ett och samma stycke (F56). Från en annan, A1193 daterades en bit kol av asp och/eller salix till äldre bronsålder period II-III (Ua-36430, 1500–1290 f.Kr., 2 sigma). Date-ringen visar att anläggningar från bronsåldern på den här platsen kan ha blivit så urlakade att de inte syns direkt under grästorven.

Kokgrop, härdar och anläggningar med skärvstenNio anläggningar kategoriserades som härdar. De var ovala till runda, 0,65–2,00 meter långa, och 0,55–1,10 meter breda. De flesta hade en skålformad profil och var 0,08–0,25 meter djupa. Två mindre härdar, A1418 och A1429, låg i den norra delen av undersökningsom-rådet (platån). De var båda ganska diffusa och osäkra. Anläggningen A1429 betecknades som en eventuell urlakad härd.

Övriga härdar hade anlagts inom några meter från bergssidan på den södra delen av undersökningsområ-det i ett drygt 20 meter långt stråk. De var till storlek och karaktär inte helt lika, men innehöll alla skärvsten. Vedartsanalyser visade att kol från al, ek, hassel och lind hade brunnit i härdarna (bilaga 3). I en av dem, A271, gick det inte att få fram något analyserbart material, vilket visar att anläggningen främst tycks ha innehållit sot. Ingen av härdarna kunde dateras i samband med slutundersökningen. Däremot daterades härden A286 vid förundersökningen till förromersk järnålder eller intervallet 405–220 f.Kr. (Lindh 2004 a:7).

Bland härdarna vid bergssidan fanns tre ansamling-ar av skärvsten. De var runda till oregelbundna och 0,5–2,4 meter stora. Skärvstenssamlingarna tolkas som utrakningslager för härdarna A230, A286 och A305.

I undersökningsområdets sydvästligaste del fanns kokgropen A1293 (figur 9). Den var oval, 0,7 me-ter lång, 0,6 meter bred och skålformad med ett djup av 0,22 meter. Vedartsanalysen visade att kokgropen främst innehöll kol av ek, men även björk, hassel och näver. En bit hassel daterades med 14C till yngre brons-ålder period IV (Ua-36429, 930–800 f.Kr., 2 sigma). Kokgropen var förbunden med rännan A1618 i sydost. Denna tolkades i fält som en funktionell del av kok-gropen, men det är också möjligt att den hade anlagts

tidigare och sedan störts av kokgropen. I kokgropen kunde en viss förhöjning av organiska fosfater noteras, vilket antyder att mat kan ha beretts i anläggningen.

Stenpackningar – gravar eller röjningsrösen?

I den sydvästra delen av undersökningsområdet fram-trädde tre mindre stenpackningar på en begränsad yta (A412, A2165 och A2293). De var alla oregelbundna och glest lagda, men en stor mängd fynd framkom i dem. De grävdes som potentiella gravanläggningar.

Stenpackningen A412 var den nordligaste av de tre. Den 1,9 x 1,8 meter stor, intill 0,20 meter hög och be-stod av 0,1–0,3 meter stora stenar. Vid utgrävningen av anläggningen kunde tre olika sandlager med något olika innehåll av sot och kol identifieras. Bland fyn-den fanns splitter och avslag av flinta, däribland två flathuggna avslag (F83 och F90). Därutöver påträffa-des bland annat ett bryne (F431) och fyra av fyndpos-terna med keramik (F347, F348, F350 och F351). I anläggningens södra del påträffades en ljus och porös substans som förmodades kunna utgöra spår av starkt nedbrutet ben eller benmjöl.

Ett par decimeter söder om A412 låg stenpackning-en A2165 som var 3,1 meter lång, 2,0 meter bred och 0,07 meter hög (figur 10). Den bestod av 0,1–0,3 me-ter stora stenar med ett visst innehåll av sot och kol. I packningen påträffades flinta, främst avslag och övrig

Figur 9. Kokgropen A1293 i plan före undersökning. Strax intill finns en plan sten som tolkades som avställningsyta. Foto från väster, Ingela Lundin.

Nedom berget 15

slagen, men även en segmentkniv (F86) och ett kärn-fragment (F136). Därutöver framkom ett avslag av dia-bas (F141) och en keramikskärva (F349). Mest fram-trädande bland fynden var dock det metallfynd som gjordes (F339) med flera mindre bleck eller plåtar av järn. Samtliga plåtar var koncentrerade till en 0,5 x 0,4 meter stor yta strax under stenpackningen. Över me-tallfyndet fanns dock stubben av ett stort träd, vilket försvårade undersökningen.

Den minsta av de tre stenpackningarna, A2293, be-fann sig 0,3 meter öster om A2165. Den var 1,5 x 0,8 meter stor och utgjordes av 0,1–0,2 meter stora stenar, det vill säga något mindre stenar än hos de två andra stenpackningarna. Bland de sparsamma fynden fanns avslag samt ett fragment av en kärna med två plattfor-mar (F74).

Fältarbetet gav egentligen få indikationer på att nå-gon av stenpackningarna skulle vara gravar. Det enda konkreta som pekade i den riktningen var förekomsten av den vita substans som skulle kunna härstamma från ben i A412. Järnfyndet F339 framstod vid upptäckten inte som ett helt övertygande förhistoriskt fynd. Efter konservering och laboratorieanalys av fyndet kunde

emellertid en noggrannare bedömning göras. Enligt ett förslag från Martin Rundkvist skulle bland annat en skära från äldre järnålder ingå i fyndet (se nedan om fynd). Kol från samma kontext som fyndet gav dock en datering till sen efterreformatorisk tid och järnfyndet framstår därmed sammantaget som ganska tveksamt. Det rör sig alltså sannolikt om en sentida störning med skrot. En 14C-datering från A412 gav däremot en da-tering till äldre bronsålder, vilket skulle vara en rimlig datering för en gravanläggning av den här karaktären (Ua-36428, 1400–1130 f.Kr., 2 sigma). I övrigt talar mycket av fyndmaterialet och då i synnerhet kerami-ken för en datering till bronsålder. Andra fynd, som till exempel segmentkniv och bergartsavslag talar sna-rare för en datering till mesolitikum, vilket antyder att kontexten är blandad. I och kring stenpackningarna togs ett antal fosfatprover. Sammantaget gav fosfatkar-teringen begränsade utslag för organiskt bundna fosfa-ter, men en viss förhöjning framträdde i och strax ut-anför A412. Förhöjningen skulle kunna tolkas som att en människokropp, i så fall sannolikt en obränd sådan, skulle ha brutits ner i den sura miljön. I så fall kan an-läggningen A412 vara en grav medan de övriga måste

Figur 10. Mattias Öbrink gräver den förmodade graven A2165 med kontextuell metodik. Stubben som dolde metallfyndet F339 skymtar bakom Mattias. Foto från nordväst, Niklas Ytterberg.


tolkas på annat sätt. Fosfaterna skulle emellertid lika gärna kunna stamma från djurben, gödsel eller andra sopor och då det saknas bevarade ben är fosfaterna ett relativt svagt argument för en grav. Förmodligen måste stenpackningarna alltså tolkas på annat sätt. Det ligger nära till hands att tolka dem som röjningsrösen eller sophögar som har någon sorts relation till det intillig-gande huset från äldre bronsålder.

Lager och odlingsrösen

I den sydöstligaste delen av undersökningsområdet framkom odlingsröset A1039 som var delvis övervuxet av sly, mossa och grästorv. Det var 6 x 4 meter stort och utgjordes av såväl rundade som kantiga 0,25–1 meter stora stenar. Flera av de större stenarna uppvisade spår efter borrhål för sprängning. Ytligt fanns uppen bart recent material i form av skrot och ölburkar. Röset snittades med maskin. Sannolikt var röset i sin helhet anlagt i sen tid.

Röset hade anlagts direkt ovanpå den historiska, 0,1–0,2 meter tjocka matjordshorisonten. Därunder framkom ett fyndförande lager med mycket kol och sot, A1944. Lagret hade en oregelbunden planform och banades fram till en storlek av omkring 14 x 9 meter. Det fortsatte i öster in mot den östra delen av fornlämningen. Lagret hade därmed en större utbred-ning än röset A1039 som överlagrade det. Lagret var 0,1–0,15 meter tjockt och innehöll förutom sot och kol en hel del skärvsten. Trots att lagret grävdes ex-tensivt med hjälp av grävmaskin kunde flera fynd till-varatas. Majoriteten av fynden utgjordes av flinta av kategorierna avslag och övrig slagen. Här påträffades emellertid också bergartshackan F169, förarbetet till skäran F175, hartsfragmentet F341 och keramikskär-van F346. Tre av flintavslagen hade framställts genom flathuggningsteknik (F176).

Lagret A1944 överlagrade delvis det mindre lag-ret A1957 som hade en något mer västlig utbredning. Lagret A1957 var njurformat, 6,5 meter långt och 5,5 meter brett och begränsades i väster av våtmarken. Det utgjordes av flammig, delvis starkt rödfärgad sand med hårda, svarta konkretioner av sand och grus. I lagret gjordes inga fynd och konkretionerna bedömdes vara av naturligt ursprung, men den kraftigt röda färgen torde hänga samman med en kraftig upphettning.

Övriga anläggningar och djupschakt

Anläggningen A254 kategoriserades som stenlyft och kan sannolikt bindas till sentida röjning av området.

Två djupschakt (S2016 och S2020) grävdes i och intill den till boplatsen angränsande våtmarken, för att se om eventuella utkastlager kunde förekomma där. Schakt 2020 grävdes i den södra delen av undersök-ningsområdet. Schakt 2016 grävdes ute i våtmarken och innehöll från cirka 0,4 meters djup järnhaltiga ut-fällningar (jfr lager A1957). Stratigrafin framgår av ta-bell 1. Lagerföljden tolkades som naturligt avsatt. Inga fynd påträffades i schakten.

FyndTotalt registrerades 353 fyndposter med sammanlagt 898 fynd från slutundersökningen (bilaga 2). Fynd på-träffades inom hela undersökningsområdet, men före-kom mycket sparsamt på hela den norra delen (platån). En mindre koncentration framkom i sydöst, men över 90 procent av fynden härrörde från en 20 x 15 meter stor yta i den sydvästra delen av undersökningsområ-det (figur 11). I beskrivningen nedan anges antalet fyndposter, antalet fynd och där det är möjligt och re-levant även fyndens vikt för att ge en uppfattning om fyndmaterialets storlek. I vissa fall har inte alla fynd

Stratigrafi Lagerdjup (m) Kommentar

Schakt 2020 I södra delen av UO. 0,1–0,2 m under avbanad nivå.

Brun siltig sand 0–0,05

Rödbrun sand 0,05–0,15

Brunbeige sand 0,15–0,3

Beigegul siltig lera 0,3–

Schakt 2016 I våtmarken.

Förna/råhumus med rötter 0–0,3

Brun siltig sand 0,3–0,4

Ljusbrun sand med röda utfällningar 0,4–0,5 Utfällningar troligen järnhaltiga.

Beige sand med rödbruna fläckar 0,5– Fläckar innehållande små järnutfällningar.

Tabell 1. Lagerföljd i schakt 2016 och 2020.

Nedom berget 17

Figur 11a. Fyndens fördelning över undersökningsområdet. Skala 1:400.


kunnat vägas, det gäller till exempel för slipstenar som var för tunga för den använda vågen och för järnföremål vars vikt förändrades i samband med konserveringen. För kategorierna flinta och keramik har dock samtliga fyndposter kunnat vägas så att genomsnittlig vikt och fragmenteringsgrad har kunnat beräknas.

Flinta

Av flinta registrerades 327 fyndposter innehållande 870 fynd med en sammanlagd vikt av 6352,9 gram. Flinta utgjorde därmed nästan 97 procent av fynden

(tabell 2, figur 12 a–c). Flintan registrerades av Niklas Ytterberg och Robert Hernek. Registreringen gjordes i Intrasis och motsvarar helt sorteringsschemat enligt GAM (Göteborgs Arkeologiska Museum) förutom att beteckningen ”avfall” användes synonymt med ”övrig slagen” (Andersson et al. 1978). Mer än tre fjärdedelar av flintmaterialet utgjordes av avslag och övrig slagen flinta. Därutöver fanns kärnor, mikroliter och spån lik-som knivar, spetsar, skrapor och ett ämne till en skära.

Figur 11b. Fyndens fördelning i det sydvästra hörnet av undersökningsområdet. Skala 1:100.

Nedom berget 19

Flintans ålder

Vid granskningen noterades det att många flintor upp-visar likartade kännetecken och strukturer. Även om fynden på typologiska grunder måste föras till flera olika tidsperioder talar likheterna för att stora delar av materialet är samtida och har tillkommit vid ett fåtal enskilda slagtillfällen. Andelen kärnor är förhållandevis liten, vilket kan bero på att de är hårt använda. Många avslag är spånliknande och kommer ofta från små kär-nor. Samtliga sticklar är också tillverkade av avslag och inte av spån. Flera avslag har uppkommit genom flat-

huggningsteknik (jfr F21, F56, F83, F90, F144 och F176) varav ett par också är retuscherade (F99, F128). De femton flathuggna avslagen i A1270 tycks härröra från ett och samma stycke och torde ha uppkommit i ett tidigt stadium av flathuggningsprocessen.

I materialet finns inga exempel på slipade avslag. En del flintor (jfr F52 och F207) har bearbetats med grov, hård teknik typisk för bronsålder och äldre järnålder. Fyndposten F52 från A1618 utgörs av fjorton avslag som tycks härröra från ett och samma stycke. Avsla-gen har sannolikt slagits med metallhammare, vilket bland annat resulterat i ett avslag med ett koniskt hål. En övervägande del av flintfynden har framställts av flinta av god kvalitet med en utmärkande, närmast mjölkvit färg. Även mörk, sydskandinavisk flinta fö-rekommer dock, liksom mera lokalt förekommande flinta av sämre kvalitet.

Flera tidsperioder kan skönjas i materialet. Ett kärn-fragment (F74) har eventuellt utgjort en ensidig, två-polig kärna. Det borde typologiskt placera den i Hens-backakultur, även om den dateringen framstår som mindre trolig mot bakgrund av kontexten och det öv-riga materialet. Mikrospån med retusch talar för att delar av materialet tillhör Sandarnakulturen (Hernek 2005:248). Till Sandarnakultur hör förmodligen också spånborren, även om andra perioder också är tänkbara (Toreld & Nordqvist 2005). Segmentkniven (F136) bör dock snarare föras till senmesolitikum. I materialet finns också ett neolitiskt inslag, bland annat i form av spån och kärnor av neolitisk typ (jfr t.ex. kärnorna F25 och F63). Plattformskärnan F157 förefaller vara en rest av en cylindrisk spånkärna, vilket traditionellt är en ledartefakt för mellanneolitikum och då i syn-nerhet gropkeramisk kultur (Thorsberg 2007:149). Av det fåtal flintor av mörk, sydskandinavisk typ kan flera typologiskt föras till neolitikum, men inte till nå-gon annan period. Det är därför rimligt att importerad sydskandinavisk flinta uteslutande avsatts under neoli-tikum. Flera avslag är utförda med flathuggningsteknik och tillsammans med förarbetet till en skära kan man datera delar av materialet till perioden senneolitikum–äldre bronsålder. Förekomsten av grov hård teknik och användning av metallhammare daterar också delar av materialet till perioden bronsålder–äldre järnålder.

Flintmaterialet förefaller vara blandat och före-mål som typologiskt kan dateras till olika perioder påträffades i flera fall i samma kontexter i såväl an-läggningar som grävenheter. Den omrörda karaktären hos materialet tydliggörs också hos de brända flintorna.

Sakord Poster Antal Vikt (g) Anmärkning

Avfall 59 187 1066,8 Få tillvara-tagna

Avslag med re-tusch

8 8 53,6

Avslag 171 487 3641

Avslagsskrapa 1 1 14,6

Flathugget av-slag

6 23 55,9

Borr 1 1 7,7

Borrspets 2 2 3,6

Eneggad spets 1 1 0,5

Kärnfragment 5 5 69,4

Mikrolit 1 1 0,6

Mikrospån m. retusch

2 2 1,2

Mikrospån-kärna

1 1 0,9

Plattforms-avslag

3 4 50,1

Plattformskär-na

7 7 372,8

Segmentkniv 1 1 6,9

Skrapa 1 1 105

Skära 1 1 55 Förarbete

Splitter 17 96 14,5

Spån 7 7 11,1

Spån m. re-tusch

2 2 17,5

Spånkniv 1 1 14

Spånkärna 1 1 196 Facetterad

Spånliknande avslag

17 19 112,3

Stickel 6 6 74,6

Övrig kärna 5 5 407,3

SUMMA 870 6352,9

Tabell 2. Sammanfattning av de registrerade flintfynden från Norum 166:1.


Endast 53 flintor (6,1 procent) i 39 fyndposter var brända och oftast ingick de som enstaka fynd bland andra som inte var brända.

Flintans spridning

Det råder inga tvivel om att flest fynd verkligen hade avsatts i undersökningsområdets sydvästra del, men intrycket förstärks också av grävmetodiken (figur 13). Inom en omkring 7 x 5 meter stor yta grävdes i under-

sökningsområdets sydvästra del fyra fria rutor om var-dera fyra–fem stick från vilka materialet vattensållades (bilaga 9). Rutorna gav sammanlagt 331 flintfynd, vil-ket motsvarar 38 procent av det totala flintmaterialet. Inga materialgrupper utöver flinta framkom i rutorna. Över 80 procent av de splitter som totalt påträffades fanns i rutorna, vilket sannolikt hänger samman med vattensållningen. De flesta fynden (närmare 77 pro-cent) framkom i de översta två sticken, det vill säga i

Figur 12 a. Ett urval fynd av flinta: spån F100, 139, 197, 254, 267 och 336. Teckning: Anette Olsson. Skala 1:1.

Figur 12 b. Ett urval fynd av flinta: avslag, spån och mikrospån med retusch F99, 130 och 133. Teckning: Anette Olsson. Skala 1:1

Nedom berget 21

de översta 20 centimetrarna under avbaningsnivå. Rut-grävningen avslöjade också att koncentrationen av flin-ta skiftade mycket inom den rutgrävda ytan. Rutorna 1 och 4 innehöll nämligen 39 respektive 36 procent av rutfynden medan de övriga två endast innehöll 13 respektive 11 procent.

Några långtgående slutsatser angående fyndsprid-ning och fyndbild kan inte göras utifrån från det fåtal rutor som grävdes. Den absoluta majoriteten av flintan koncentrerade sig till 2 procent av undersökningsytan samt förekom generellt ned till cirka 0,20 meter under den avbanade ytan. De djupare liggande fynden låg san-nolikt i synliga eller urlakade anläggningar. Av någon anledning har platsen lockat till upprepad hantering av flinta på samma plats under olika perioder, alternativt är våra typologiska dateringar osäkra.

KeramikTotalt registrerades tio fyndposter keramik med inal-les elva skärvor som sammanlagt vägde 59,1 gram. Det ger en genomsnittlig vikt av 5,4 gram per skärva. Frag-menteringsgraden är alltså relativt hög. Skärvorna är främst bukbitar och flera av dem är spjälkade och den diagnostiska användbarheten hos keramikmaterialet är därför begränsad. Samtliga skärvor förefaller dock vara magrade med krossad granit och magringskornens maximala storlek uppgår till 1 mm utom hos en skärva där den är 2 mm. Typen av bränning varierar, men in-sidan är i de flesta fall reduktionsbränd liksom kärnan. Två skärvor är helt oxidationsbrända. En skärva, F346, påträffades i kollagret A1944 medan övriga framkom i en 6 x 7 meter stort yta i undersökningsområdets syd-västra del.

I fält betraktades ytbehandlingen som grov glättad eller grov. Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier, har gjort en bedömning av materialet och an-ser att de flesta fragmenten var eller hade varit rabba-de, men att rabbningen delvis hade fallit av i samband med fragmenteringen. Ursprunglig rabbning saknades eventuellt på F345, men detta är ett mycket litet och svårbedömt fragment. Möjligen stammar skärvan från ett miniatyrkärl eller nederdelen av en mynning, efter-som den är mycket snävt välvd. Skärvtjockleken kunde mätas för ett par skärvor och varierade mellan 5 och 11 millimeter. Den 14 millimeter tjocka skärvan F344 härrör enlig Brorsson troligen från en knopp (figur 14).

Figur 12c. Ett urval fynd av flinta: spånkärna, avslagsskrapa och borr F115, 129 och 301. Teckning: Anette Olsson. Ska-la 1:1.


Brorsson föreslår en datering till den mellersta brons-åldern eller perioderna III–IV eller tidig V. Den starka granitmagringen är enligt Brorsson typisk för kokkärl från perioden (Brorsson muntlig uppgift 2006-12-14).

Bergart och kvartsBergart

Den heterogena materialkategorin bergart represente-ras av tolv fyndposter med tretton fynd med en sam-manlagd, uppmätt vikt av 5 100,5 gram. De två största

Figur 13. Detaljplan över fyndkoncentrationen i den sydvästra delen av undersökningsområdet. Skala 1:100.

Figur 14. Fynd 344, keramik karaktäristisk för mellersta bronsålder, troligen från en knopp. Teckning: Anette Olsson. Skala 1:1.

Nedom berget 23

slipstenarna var dock för tunga för att kunna vägas. Det mest framträdande fyndet är utan tvekan den bergarts-hacka med bikoniskt skafthål (F169) som framkom i kollagret A1944 i undersökningsområdets sydöstra del (figur 15). Det rör sig om ett nackfragment på 243 gram, som gått av vid skafthålet. Skafthålet har inte blivit fär-digt innan hackan gick av. Hackan har ett rektangulärt tvärsnitt och är delvis slipad. Materialet är en gnejsar-tad bergart. Hackan har paralleller bland annat i hack-or som framkom på den neolitiska kökkenmöddingen vid Rörvik. En av hackorna från Rörvik har, precis som F169, brutits av på mitten innan skafthålet blev färdigt. Borrtekniken med massiv borr som ger upphov till biko-niska hål är också densamma, vilket framhålls som an-märkningsvärt eftersom yxor från samma tid har borrats med den mer raffinerade rörborrningstekniken. Tekni-ken med massiv borr för dessa hackor ansågs av Sverker Janson vara ett arv från äldre tider (Janson 1936:65 ff.).

Tre slipstenar framkom, varav två stora underligga-re och en mindre. Den mindre slipstenen F154 är av sandsten som slipats på tre sidor. Den ena av underlig-garna, F327, består av gnejs eller granit och är tillhug-gen på sidorna. Den sista slipstenen, F340 (figur 16), består ovanligt nog av diabas och har en tydligt skå-lad yta. Inom ett par meter väster om slipstenen F340 finns ämnen till slipstenar eller möjligen andra föremål (F320, F331) som också består av diabas. I undersök-ningsområdets sydvästra del, i den södra utkanten av fyndkoncentrationen fanns en eldpåverkad och eventu-ellt slipad, rund sten (F303) som även den var av dia-bas. Två fyndposter, F141 och F250, inom den tydliga fyndkoncentrationen utgörs av bergartsavslag. Avslag av diabas (F141) kan eventuellt sättas i samband med Sandarnakultur.

Som enda fynd i skärvstenssamlingen A50372 fram-kom en knacksten i bergart (F328) med ärrmärken i båda ändarna.

Kvarts

På den norra delen av undersökningsområdet fram-kom en kärna respektive ett avslag av kvarts, F351 och F352. Fynden låg på omkring 20 meters avstånd från varandra och tillhörde de få fynd som hittades på den norra sidan.

Harts

Inom kollagret i den sydöstra delen av undersöknings-området framkom en liten bit harts, F341. Det rör sig om ett litet fragment på 0,5 gram utan tydliga avtryck.

Figur 15. Fynd 169, neolitisk bergartshacka med bikoniskt skafthål. Närmaste parallell finns vid kökkenmöddingen i Rörvik. Teckning: Anette Olsson. Skala 1:1.

Figur 16. Fynd 340, kraftigt skålad slipsten av diabas, in situ. Foto från norr, Ingela Lundin.


Fosfatanalyserna minskades med omkring hälften efter-som endast den fynd- och anläggningstäta ytan i un-dersökningsområdets sydvästra del karterades. I gen-gäld omfördelades analysbudgeten så att ytterligare en 14C-analys, sex vedartsanalyser samt fem fosfatanalyser kunde göras.

Vedartsanalyser

Från olika kontexter samlades ett tjugotal kolprover in av vilka tolv skickades till Erik Danielsson vid Vedlab för vedartsanalys. Analyserna syftade till att ge en upp-fattning om vilka trädslag som kommit till användning på platsen samt att möjliggöra att kol med så låg egen-ålder som möjligt kunde väljas ut för 14C-analys. Ana-lyserna visade att kol från al, björk, ek, hassel, lind och en bit av antingen asp eller en art av salix fanns repre-senterade i proverna. I ett prov framkom inget analyser-bart material. I två av proverna fanns flera arter repre-senterade. Se bilaga 3 för en fullständig vedartsrapport.

14C-analyser

Fem kolbitar av de relativt kortlivade trädslagen björk, hassel och asp och/eller salix kunde efter vedartsana-lysen väljas ut för 14C-analys. De skickades till Ång-strömlaboratoriet i Uppsala där de analyserades. Tre prover gav dateringar som föll inom äldre bronsålder, en datering hamnade i yngre bronsålder och en date-

Figur 17. Fynd 339, kraftigt fragmenterade bleck ellerplåtar av järn efter konservering. Endast två eventuella föremål kan identifieras, en skära och ett spadformigt föremål med tånge. Foto Ane Marte Ringstad, SVK.

Järn

I stenpackningen A2165 påträffades en ansamling av järnföremål (samtliga under beteckningen F339) inom en omkring 0,5x0,4 meter stor yta, kallad me-tallgömma A2235. Över ansamlingen stod stubben av ett stort träd som uppenbarligen hade pressat samman och bidragit till fragmenteringen av järnet. Metallgöm-man var därför mycket svår att undersöka och stubben måste till sist lyftas bort med grävmaskin, vilket hade negativa följder för det bevarade järnet. Järnet skicka-des i preparat till Studio Västsvensk Konservering för röntgen, konservering och närmare analys. Sammanlagt framkom 27 fragment av tunna järnbleck med ett par millimeters tjocklek och upp till 120 millimeter stora (figur 17). Fragmenten var platta och torde knappast ha utgjort delar av välvda föremål. Ett avlångt föremål (analysrapportens Föremål 3) hade en tjockare rygg längs ena långsidan och smalnade av, förmodligen mot en egg längs andra långsidan. Ett annat, spadformat fö-remål (analysrapportens Föremål 2) var avbrutet i den bredare delen och tycktes ha en tånge med ett tillver-kat hål i den andra änden. Efter att ha sett ett fotografi av föremålen föreslog Martin Rundkvist att Föremål 3 skulle kunna utgöra en del av en skära som typolo-giskt bör placeras i någon av järnåldersperioderna III eller IV enligt Montelius, vilket innebär förromersk el-ler tidig romersk järnålder (Rundkvist muntlig uppgift 2006-11-28). Det lilla spadformade föremålet föreslogs utgöra rester av ett redskap för läderbearbetning. En 14C-analys av kol från metallgömman gav emellertid en recent datering (Ua-36432, 1640–1960 e.Kr., 2 sigma). Även om kolet skulle kunna härröra från en senare kon-tamination framstår det som mindre sannolikt. Det är därför tveksamt om järnet verkligen är från järnåldern.

AnalyserInför slutundersökningen var ett stort analysprogram planerat som innefattade vedartsanalyser, 14C-analyser, makrofossilanalyser, fosfatanalyser, materialanalyser, osteologiska analyser samt lipidanalyser. De osteolo-giska analyserna visade sig vara överflödiga eftersom det inte fanns något bevarat ben. Lipidanalyserna var planerade för att bidra till tolkningen av de lerfyllda gropar från förundersökningen förväntades dyka upp. Utöver den lerfyllda grop som hade undersökts och daterats i samband med förundersökningen framkom dock inga ytterligare anläggningar av denna typ. De tre planerade lipidanalyserna framstod då som överflödiga.

Nedom berget 25

ring i yngre efterreformatorisk tid (tabell 3, figur 18). Se bilaga 4 för detaljer.

Därutöver finns två dateringar som gjordes i samband med förundersökningen och faller inom perioderna äldre förromersk järnålder respektive äldre medeltid (Lindh 2004:7 a).

Makrofossilanalyser

Nio jordprover från olika kontexter valdes ut och skickades till Mats Regnell vid Institutionen för Natur-geografi och Kvartärgeologi vid Stockholms univer-

sitet. Samtliga prover innehöll stora mängder träkol, men endast två av dem innehöll analyserbart, förkol-nat växtmaterial. Dessa prover kom från anläggning-arna A1560 och A1270 som båda kan knytas till Hus 1. Frön från målla, pip- eller toppdån samt snärjmåra framkom i proverna. Dessa växter är kulturmarksväx-ter som är knutna till frisk, näringsrik jord. De skulle kunna utgöra åkerogräs, men uppträder generellt även på andra platser som är starkt påverkade av människan. Moderna miljöer för dessa växter är trädgårdar, vägkan-ter och skräpmark (öppna störda ytor). Se bilaga 5 för ytterligare detaljer.

Fosfatanalyser

Sammanlagt 48 jordprover skickades för fosfatanalys på Fosfatlaboratoriet vid Länsmuseet på Gotland. Analy-serna syftade till att upptäcka eventuella förhöjningar av fosfathalten som kan knytas till mänsklig aktivitet och bidra till tolkningen av lämningarna. Samtliga prover genomgick spot test och citronsyraanalys. Därutöver analyserades pH-värdet för åtta prover. Provtagningen koncentrerades helt till den fynd- och anläggningstä-ta ytan som fanns i undersökningsområdets sydvästra del. I synnerhet togs många prover i de anläggningar som misstänktes vara gravar och där benen kunde ha brutits ner: A412, A2165 och A2293. Större delen av proverna togs dock i marken mellan anläggningarna. Fri provtagning tillämpades, det vill säga att proverna inte togs inom fasta och i förväg bestämda avstånd. Pro-ven hade dock en mycket jämn fördelning inom den undersökta ytan (figur 19).

Fosfatanalyserna visade generellt på mycket låga vär-den, men möjliggjorde upptäckten av en viss förhöj-ning av organiska fosfater (indikerade av höga värden för citronsyratest) inom och strax utanför anläggningen A412. Däremot var värdena låga i den närbelägna an-läggningen A2165. Förekomsten av oorganiska fosfater (indikerade av spot test-värdet) var likartad mellan pro-

Labnr Prov-nr

Anmärkning Kon-text

Träd-slag

14C BP okal

1 sigma 2 sigma Mest sanno-likt

Sanno-likhet %

Ua-36428 43 Intill keramik A2055 hassel 3025+/-35 1330-1210 f.Kr. 1400-1130 f.Kr. 1400-1190 f.Kr. 91

Ua-36429 75 A1293 hassel 2715+/-35 900-825 f.Kr. 930-800 f.Kr. 930-800 f.Kr. 95,4

Ua-36430 76 A1193 asp/salix 3115+/-40 1440-1310 f.Kr. 1500-1290 f.Kr. 1460-1290 f.Kr. 92,8

Ua-36431 86 A912 hassel 3005+/-35 1370-1130 f.Kr. 1380-1120 f.Kr. 1380-1120 f.Kr. 95,4

Ua-36432 101 A2235 björk 195+/-35 1660-1960 e.Kr. 1640-1960 e.Kr. 1720-1820 e.Kr. 50,6

Tabell 3. Tabell som sammanfattar resultatet från 14C-analysen. Samtliga analyser utförda vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala uni-versitet.

Figur 18. Plan över 14C-dateringar och daterade anläggning-ar. Skala 1:500.


verna, vilket talar för att förhöjningen av fosfatvärdet inte var geologiskt betingad. Av de åtta pH-värdesana-lyserna framgår det att marken har lågt pH-värde och det är därför möjligt att ben från en eventuell grav har brutits ner fullständigt i den sura miljön. Se bilaga 6 för detaljer kring fosfatanalysen.

Analys och konservering av järn

Järnet som framkom i A2165 skickades för analys och konservering vid Studio Västsvensk Konservering (SVK) där det behandlades av Annika Carlsson och Ane Marte Ringstad. Föremålen röntgades och undersöktes därefter under mikroskop med pensel och skalpell, var-efter originalytor frampreparerades med mikrobläster. Slutligen konserverades de 27 föremålen och sex bitar som hade passning med varandra kunde limmas ihop till tre. Se bilaga 7 för konserveringsrapport.

Sammanfattning av resultat och slutsatserMesolitikum till neolitikum

Ett fynd, kärnfragmentet F74, är eventuellt en del av en ensidig, tvåpolig kärna. Den skulle i så fall typolo-giskt kunna föras till Hensbackakultur. Fragmentet är emellertid osäkert liksom kontexten i stenpackningen A2293 som snarare har karaktär av brons- eller järnål-der. Det kan mycket väl röra sig om en atypisk flinta från en annan period. Sandarnakultur är säkrare be-lagd i materialet genom retuscherade mikrospån, mik-rospånkärnor och avslag av diabas. Förmodligen kan även ett par borrspetsar räknas till Sandarnakultur. En segmentkniv (F136) ger ett belägg för en närvaro av Lihultkultur. Flera fynd i form av kärnor och kärnfrag-ment samt den ovanliga bergartshackan kan dateras till neolitisk tid, sannolikt gropkeramisk kultur.

Gemensamt för de daterande fynden från mesoliti-kum fram till mellanneolitikum är att de nästan ute-slutande förekommer i blandade kontexter tillsammans

Figur 19. Detaljplan över utförd fosfatanalys, representerad av värden enligt citronsyrametoden. Skala 1:200.

Nedom berget 27

med fynd eller 14C-dateringar från senare perioder eller som enstaka schaktfynd från matjorden. Endast i an-läggningen A1178 utgjorde en mikrospånkärna (F72) det enda daterande fyndet. På samma sätt gav ett neo-litiskt avslag (F222) den enda ledtråden till datering av anläggningen A1560. Båda anläggningarna har tol-kats som gropar och båda var i ytan så urlakade att de framträdde först efter en andra avbaning. Det talar för en hög ålder för anläggningarna, men samtidigt finns det strax intill likartade anläggningar som genom fynd eller 14C-analyser daterats till bronsålder. Det är möjligt att enstaka anläggningar har bevarats från mesolitikum och neolitikum. En annan möjlighet är att fynden ge-nom tillfälligheter kommit att bli det enda daterbara i fyllningarna till betydligt yngre anläggningar.

Senneolitikum och bronsålder

Större delen av de fynd som någorlunda säkert kan fö-ras till en bestämd period härrör från senneolitikum eller bronsålder. Fyra av de sammanlagt sju dateringar som gjorts på platsen kan föras till bronsålder. Därav tillhör tre dateringar den äldre bronsålderns perioder II och III. Två av dessa, Ua-36430 och Ua-36431 daterar anläggningar som ingår i den lilla byggnadslämningen medan den tredje, Ua-36428 daterar stenpackningen A412 strax intill. Dateringarna är inte helt samstäm-miga, men kalibreringarna medger en överlappning i intervallet 1380–1290 f.Kr., det vill säga slutet av pe-riod II och övergången till period III. Det är en helt rimlig datering för skäran F175 (figur 20), de bifaci-ala avslagen samt möjligen även keramiken. För detta skede av bronsåldern kan en mindre byggnad beläggas och förmodligen tillkom de intilliggande stenpackning-arna A412, A2165 och kol- och sotlagret A1944 under denna tid. Då byggnaden endast är 2,5 meter bred och saknar spår av eldstad förefaller det mindre troligt att den utgjort bostadshus. Den kan istället ha använts för förvaring eller någon typ av tillfällig produktion. Enligt ett förslag kan platsen ha haft en rituell funk-tion, något som bland annat stöds av de bifaciala avslag som påträffades i gropen A1270. De fjorton avslagen förefaller vara slagna från samma stycke. Ett liknande fynd framkom i samband med förundersökningen på områdets norra del och har satts i samband med ritu-ell deponering (Hernek i tryck).

De tre stenpackningarna tolkades ursprungligen som gravar, vilket går ihop med en rituell tolkning av plat-sen. Inga brända ben framkom dock i stenpackningarna och efter att det som uppfattades som en gravgömma i

A2165 hade fått en recent datering förefaller den tolk-ningen mindre trolig. Fosfatkarteringen visade dock något förhöjda värden för organiska fosfater i och kring stenpackningen A412 samtidigt som pH-värdena är mycket låga. Det är tänkbart att fosfatförhöjningarna representerar spår av nedbrutna kroppar, men i brist på ben och tydliga strukturer är gravtolkningen hypo-tetisk. De förhöjda fosfatvärdena kan också ha avsatts efter att sopor eller annat organiskt material brutits ned.

Den fjärde 14C-dateringen som faller inom brons-ålder har gjorts på förkolnad hassel från kokgropen A1293 och täcker intervallet 930–800 f.Kr. (Ua-36429, 2 sigma). Det är flera århundraden efter den tidigare bronsåldersfasen och motsvarar närmast slutet av pe-riod IV och första halvan av period V. Vad kokgropen använts till är oklart. Eventuellt indikerar en förhöj-ning av organiska fosfater matlagning. Från rännan A1618 som tycks ha varit förbunden med kokgropen finns en samling avslag som sannolikt framställts med metallhammare. Troligen tillhör dessa fynd senare de-len av bronsåldern, alternativt äldre järnåldern. I denna senare fas av bronsåldern passar den påträffade kera-miken också in bättre, det vill säga period III–IV(–V).

Figur 20. Fynd 175, ämne till flintskära. Teckning: Anette Olsson. Skala 1:1.


Förromersk järnålder

En av de sju härdar som framkom intill bergknallen, A286, 14C-daterades i samband med förundersökning-en till intervallet 405–220 f.Kr. (Lindh 2004 a:7). In-vid tre av dessa härdar, däribland A286, fanns mindre packningar av skärvsten som bedömdes ha rakats ur härdarna. Det ligger nära till hands att se hela kom-plexet av härdar och skärvsten som en samtida enhet, även om dateringsunderlaget är litet.

Vid konserveringen av metallen som framkom i sten-packningen A2165 framkom ett föremål som eventuellt skulle kunna utgöra en skära från perioden förromersk järnålder eller tidig romersk järnålder. Det är samtidigt med eller en tid efter dateringen av härdarna. En 14C-datering av kontexten antydde istället att fyndet skulle utgöra sentida metallskrot.

Medeltid

I samband med förundersökningen daterades anlägg-ningen A1571 i undersökningsområdets västligaste del till intervallet 1050–1290 e.Kr. (Lindh 2004 a:7). An-läggningen utmärkte sig genom en massiv fyllning av lera som täckte ett kollager. Eventuellt har leran utgjort tätning i en grop som man velat göra vattentät, kan-ske för garvning eller någon annan process. Det är inte osannolikt att den lilla klunga av gropar och stolphål som finns närmast anläggningen har uppstått samtidigt med den lerfyllda gropen, även om varken fynd eller anläggningar stöder den hypotesen. Det medeltida in-slaget är sammantaget ganska litet och föga upplysande.

Senare tid

Belägg för aktivitet under efterreformatorisk tid är 14C-dateringen av metallgömman A2235 i stenpackningen A2165, som mest sannolikt ligger i intervallet 1720–1820 e.Kr. (50,6% sannolikhet, Ua-36432). Då skulle de identifierade föremålen, en eventuell skära och ett li-tet spadformat föremål – för skinnbearbetning? – kun-na vittna om kortvariga aktiviteter i anslutning till våt-marken. Det bevarade odlingsröset A1039, i omedelbar närhet till åkrarna på östra sidan vägen, talar för att åt-minstone denna del av undersökningsområdet brukats i den expansiva jordbruksfasen under 1800-talet och tidigt 1900-tal. För denna tolkning talar det moderna skräpet i rösets fyllning.

Summering

Flera förhistoriska epoker kunde beläggas, men fynd-materialet gav snarare intryck av att ha avsatts under

många kortare och från varandra skilda perioder än som följden av en lång kontinuerlig användning. Spåren av medeltida markutnyttjande var betydligt mindre om-fattande än vad som förväntades. Istället tycks de mest framträdande spåren ha avsatts under äldre bronsålder.

Det är betydligt svårare att uttala sig om boplatsens inre rumsliga organisation. Man kan slå fast att de flesta förhistoriska spåren på platsen har avsatts mel-lan bergsklacken och den lilla våtmarken och att dessa båda terrängföreteelser förmodligen har haft en bety-delse i sammanhanget. Samtidigt förefaller det sanno-likt att de spår som avsatts inom undersökningsområ-det bara utgör begränsade delar av flera olika förhisto-riska sammanhang.

Utifrån slutundersökningen av den västra delen av Norum 166:1 kan två huvudsakliga teman lyftas fram för fortsatta studier: kokgrops- och härdlokaler samt våtmarksvisten.

Resultat gentemot undersökningsplanenUndersökningsplanen slår fast att undersökningens övergripande syfte är att dokumentera och ta bort be-rörda fornlämningar och därigenom möjliggöra ökad kunskap kring komplexa boplatslämningar med stort tidsdjup. Med utgångspunkt i boplatslämningarnas struktur skall boplatsernas kronologi och korologi kun-na fastställas samt jämföras med övriga fornlämningar och fynd i Hallernaområdet, särskilt i relation till tidi-gare genomförda undersökningar. Resultatet uppfyller detta syfte väl. Tyvärr hade endast en mindre del av alla de undersökningar som genomförts i området avrap-porterats när denna rapport färdigställdes. Det var där-för inte möjligt att göra omfattande jämförelser med andra fornlämningar i denna rapport.

Därutöver hade undersökningen som målsättning att besvara frågeställningar om kontinuitet och dis-kontinuitet på platsen samt om boplatsens rumsliga organisation. Dessa temata ingår i Bohusläns muse-ums program för arkeologisk kunskapsutveckling under Regionala strukturer och Landskapsarkeologi (Axelsson & von Arbin 2005). Slutundersökningen gav utökad kunskap kring kontinuiteten på platsen jämfört med kunskapsläget efter förundersökningen. Det var däre-mot betydligt svårare att uttala sig om boplatsens inre rumsliga organisation.

Nedom berget 29

Publika insatser

På Arkeologidagen, som 2006 inföll den 27 augusti, hölls två visningar av undersökningen av Norum 166:1. Båda visningarna genomfördes av Mattias Öbrink. Till visningen av undersökningen vid Hallerna slöt femton personer upp. I samband med visning av fynd och un-dersökningsytan arrangerades en enkät i Riksantikva-rieämbetets regi, så att vi fick feedback på insatsen. De flesta besökare var kvinnor i åldrarna 20–65. De tyckte att det var engagerat och bra förklarat av arkeologen. Till nästa år föreslogs det att varje visning gärna fick ta lite längre tid än en timme. Besökarna uppskattade också den genomgång som gjordes av de fynd som hit-tats på platsen. Niklas Ytterberg svarade på Göteborgs-Postens frågor.

I slutet av undersökningen hölls också en visning för Kulturnämnden i Stenungsunds kommun, vilket var mycket uppskattat.

Materialets potentialResultaten från slutundersökningen av den västra de-len av Norum 166:1 innehåller viktiga pusselbitar till förståelsen av förhistorisk och historisk landskapsut-veckling i området. Undersökningen omfattade endast en del av en känd fornlämning i ett område med flera näraliggande stora boplatslämningar. Det är därför de-sto mera angeläget att, så snart andra undersökningar i området har avrapporterats, sammanföra resultaten med dem från den västra delen av Norum 166:1.

Kokgropar och härdarFramför allt kan undersökningen av den berörda de-len av boplatsen Norum 166:1 bidra med kunskap om den äldre metalltida fasen i Hallernaområdet, från sen-neolitikum till äldsta järnålder. Här är det en aspekt av

fornlämningen som tyvärr inte kunnat belysas särskilt ingående i föreliggande rapport som skulle förtjäna yt-terligare studium. Det rör datering och funktionsbe-stämning av kokgropar och härdar intill berg och våt-marker, något som på senare år uppmärksammats vid flera undersökningar i Bohuslän (t.ex. Claesson 2007; Lönn 2007; Petersson et al. 2009). För att möjliggö-ra eventuella framtida studier kommer kolprover från Norum 166:1 och liknande platser att sparas i ett sär-skilt ”kokgropsarkiv” på Bohusläns museum (Petersson muntlig uppgift).

VåtmarksvistenFornlämningen verkar vara en god representant för en typ av platser, intill våtmarker med berg i ryggen, som lockat till sig upprepad aktivitet genom hela förhisto-rien. För att förstå dessa ofta småskaliga och kronolo-giskt spridda platser krävs ofta förhållandevis omfat-tande undersökningar, platsernas litenhet till trots. Ett bra exempel på en omfattande undersökning av just en sådan storskalig undersökning av en småskalig och vid första anblicken disparat plats utfördes inom projekt E4-Uppland (Lindberg 2006). Det vore lovvärt om en sådan riktad insats kunde göras även i Västsverige, för en av våra kanske vanligaste men ofta negligerade fornlämningskategorier.

Slutsatser samt åtgärdsförslagEfter genomförd undersökning bedömer Bohusläns museum att den del av Norum 166:1 som omfattades av undersökningsområdet är slutundersökt och bort-tagen. Lagskyddet för denna del bör därmed inte ligga kvar, medan resten av fornlämningen, öster om vägen, har fortsatt lagskydd.


ReferenserLitteraturAndersson, Stina, Rex-Svensson, Karin & Wigforss, Jo-han. 1978. Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter. Göteborgs Arkeologiska Museum, Göteborg.

Axelsson, Susanne & von Arbin, Staffan. 2005. Program för arkeologisk kunskapsutveckling. Bohusläns museum, Rapport 2004:63. Uddevalla.

Claesson, Pia. 2007. Två anläggningstyper – ett sam-manhang? Spår av ritual sett utifrån ett kokgropssys-tem och en cirkulär konstruktion i norra Bohuslän. I: Lönn, Marianne och Claesson, Pia (red.). Vistelser vid vatten. Gropkeramiska platser och kokgropar från bronsål-der och järnålder. Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska under-sökningar skrifter 69, Stockholm: S. 75–102.

Hernek, Robert. 2005. Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenålder i Bohuslän. Gotarc Series B. Gothenburg Archaeological Theses No. 38. Coast-to-Coast-Books No 14. Diss, Göteborgs univer-sitet. Institutionen för arkeologi. Göteborg.

Janson, Sverker. 1936. En boplats från yngre stenålder vid Rörvik. Göteborgs och Bohusläns Fornminnesfören-ings Tidskrift 1936: S. 57–81.

Janzén, Assar. 1972. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän. 6, Ortnamnen i Inlands Nordre härad. 1, Be-byggelsenamn. Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg.

Lindberg, Karl-Fredrik. 2006. Glädjen – rast- och jakt-platser från tidigneolitikum till bronsålder. Väg E4, sträck-an Uppsala–Mehedby, Uppland, Tierps socken, Tierps Allmänning S:1, RAÄ 86. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV GAL, 2006:3. Uppsala.

Lindh, Barbro. 2003 a. Arkeologisk utredning. Äggestorp 1:8 m. fl. Norums socken, Stenungsunds kommun. Bohusläns museum, Rapport 2003:18. Uddevalla.

Lindh, Barbro. 2003 b. Arkeologisk utredning, Äggestorp 1:284 m. fl. Norums socken, Stenungsunds kommun.

Bohusläns museum, Rapport 2003:17. Uddevalla.

Lindh, Barbro. 2004 a. Arkeologisk förundersökning. Äggestorp 1:8 m. fl. Norums socken, Stenungsunds kom-mun. Bohusläns museum, Rapport 2004:4. Uddevalla.

Lindh, Barbro. 2004 b. Arkeologisk förundersökning. Äggestorp 11:21 m. fl, Raä 289 och 291. Norums socken, Stenungsunds kommun. Bohusläns museum, Rapport 2004:30. Uddevalla.

Lönn, Marianne. 2007. Bohuslänska kokgropar. I: Lönn, Marianne och Claesson, Pia (red.). Vistelser vid vatten. Gropkeramiska platser och kokgropar från bronsål-der och järnålder. Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska under-sökningar skrifter 69, Stockholm: S. 17–74.

Nyqvist, Roger. 1990 a. Arkeologisk utredning Hallerna, Norums socken, Stenungsunds kommun, Bohuslän. Bohusläns museum, Rapport 1990. Uddevalla.

Nyqvist, Roger. 1990 b. Arkeologisk förundersök-ning Hallerna. Etapp I:1 Vägområde. Norums socken, Stenungsunds kommun, Bohuslän. Rapport Bohusläns museum 1990. Uddevalla.

Nyqvist, Roger. 1999. Hallerna – en central del av land-skapet. Fynd. Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg. Nr 1–2/99: S. 60–66.

Nyqvist, Roger. 2001. Landskapet som ram – hus och gård som manifest. Urbaniseringsprocesser i Västsverige: en utvärdering av uppdragsarkeologins möjligheter att belysa historiska perspektiv. Institutionen för Arkeologi, Göteborgs universitet. Diss, seminarieupplaga.

Petersson, Håkan, Selling, Susanne & Nilsen, Andrine. 2009. Kokgropar vid berget. Metalltida lämningar på Tanum 1830. Arkeologisk slutundersökning/teknisk rap-port. Tanum 1830, Ryland 3:3, Tanums socken, Tanums kommun. Bohusläns museum, Rapport 2009:29. Uddevalla.

Selling, Susanne. 2003. Arkeologisk utredning. Äggestorp 11:21, Västra Hallerna-området. Norums socken, Stenungsunds kommun. Bohusläns museum, Rapport 2003:17. Uddevalla.

Nedom berget 31

Toreld, Andreas & Nordqvist, Bengt. 2005. 4. En re-dogörelse över den arkeologiska slutundersökningen av RAÄ 424 och RAÄ 425. Bohuslän, Foss socken, Småröd 1:1. I: Toreld, Christina (red.). Mellan fjord och fjäll. Boplatser från stenålder, gravar från brons- och järnålder. Teknisk rapport över de arkeologiska slutunder-sökningarna för E6 Småröd–Saltkällan, RAÄ 424, 425, 239 och 240, Foss socken i Munkedals kommun, Land-skapet Bohuslän i Västra Götalands län. Bohusläns mu-seum och Riksantikvarieämbetet UV Väst. Bohusläns museum, Rapport 2005:50, Uddevalla: S. 18–54.

Thorsberg, Kalle. 2007. Något om spån, cylindriska kärnor och mellanneolitikum. I: Lönn, Marianne och Claesson, Pia (red.). Vistelser vid vatten. Gropkeramiska platser och kokgropar från bronsålder och järnålder. Riks-antikvarieämbetet och Bohusläns museum. Riksantik-varieämbetet Arkeologiska undersökningar skrifter 69, Stockholm: S. 149–178.

Otryckta källorFMIS. Det digitala fornminnesregistret. Riksantikva-rieämbetet.

Hernek, Robert. I manus. Förarbeten och tunna avslag –Tankar kring senneolitiska boplatser i Bohuslän utifrån tillverkning av bifaciala redskap. I: Petersson, Håkan & Toreld, Christina (red.). Utblickar från Munkedal. Fördjupningsstudier E6, sträckan Saltkällan–Håby. Bohusläns museum.

Muntliga källorDr. rer. Nat. Torbjörn Brorsson, 2006-12-14, Konto-ret för Keramiska Studier, Härslöv, [email protected].

Fil. Dr. Håkan Petersson, 2009-09-23, Bohusläns mu-seum, [email protected].

Fil. Dr. Martin Rundkvist, 2006-11-28, Stockholms universitet, [email protected].


Tekniska och administrativa uppgifterLst dnr: 431-23550-2003Bohusläns museums dnr: NOK 667-2006Bohusläns museum pnr: A208Intrasisprojekt: BM06A208001Fornlämningsnr: Norum 166:1

Län: Västra Götalands länKommun: StenungsundSocken: NorumFastighet: Nösnäs 1:178

Ek. karta: 7B8dLäge: X 6442850, Y 1265050 Meter över havet: 34–39Koordinatsystem: RT90 2,5 gon VHöjdsystem: RH70

Uppdragsgivare: PEAB Sverige ABAnsvarig institution: Bohusläns museumProjektledare: Niklas YtterbergFältpersonal: Niklas Ytterberg, Mattias Öbrink, Ingela LundinKonsulter: PEAB, Grävning och markarbeten Vedlab, Glava Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet Studio Västsvensk Konservering Fosfatlaboratoriet, Länsmuseet på Gotland Mats Regnell, Stockholms universitet Kontoret för Keramiska Studier, Härslöv

Fältarbetstid: 2006-08-21 – 2006-09-01Arkeologtimmar: 230Undersökt yta:1 617 m2

Arkiv: Bohusläns museums arkivFynd: Förvaras i Bohusläns museums magasin (F.nr: 1–353). UM nr 29 289.

Nedom berget 33

Bilagor medföljer den tryckta rapporten på CDBilaga 1. Anläggningslista

Bilaga 2. Fyndlista

Bilaga 3. Vedartsbestämning

Bilaga 4. 14C-analyser

Bilaga 5. Makrofossilanalyser

Bilaga 6. Fosfatanalyser

Bilaga 7. Konserveringsrapport för järn

Bilaga 8. Anläggningsritningar

Bilaga 9. Rutbeskrivningar

An

läg

g-

nin

gst

ypId

An

mär

knin

gM

eto

dU

nd

ersö

kt %

Fyn

din

sam

ling

Form

i p

lan

Län

gB

red

dFo

rm i

pro

fil

Dju

pK

ol

Sot

Skär

vste

nFy

llnin

gO

säke

rM

akro

-p

rov

Ko

lpro

vFo

to

Stol

phål

200

Spad

e50

Han

dplo

ckru

nd0,

360,

36sk

ålfo

r-m

ad0,

06x

xx

Svar

t, h

umös

, so

tig s

and

med

kol

bita

r

xx

x

Här

d20

9Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,70

0,60

skål

for-

mad

0,12

xx

Grå

, hum

ös

sand

, fläc

kvis

ro

strö

d el

ler

mör

kt g

rå

xx

Stol

phål

221

Spad

e50

Han

dplo

ckru

nd0,

300,

30fla

ckt

skål

for-

mad

0,04

Mör

kgrå

, hu-

mös

san

dx

Här

d23

0Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,72

0,65

skål

for-

mad

0,20

xx

x1.

sot

ig h

u-m

ös s

and,

2.

mör

kt g

rå

sand

m. k

ol

xx

Skär

vste

ns-

ansa

mlin

g24

4Sp

ade

50H

andp

lock

oreg

el-

bund

et

oval

0,50

0,40

flack

0,08

xSa

mlin

g av

br

ända

ste

nar.

Alv

mel

lan

sten

arna

.

xx

Sten

lyft

254

Spad

e50

Han

dplo

ckov

al0,

250,

20sk

ålfo

r-m

ad0,

02M

örkg

rå, h

u-m

ös s

and

x

Stol

phål

262

Spad

e50

Han

dplo

ckov

al0,

300,

25pl

an

bott

en

sned

ne

d-gr

ävn

0,06

Mör

kgrå

, hu-

mös

san

dx

Här

d27

1Sp

ade

50H

andp

lock

rund

0,65

0,65

skål

for-

mad

0,08

xx

xM

örkg

rå, s

il-tig

san

d, s

vart

o

sotig

, skä

rv-

sten

xx

Här

d28

6Sp

ade

50H

andp

lock

oval

1,50

1,10

skål

for-

mad

0,18

xx

xSv

art,

san

-di

g si

lt m

.mkt

sk

ärvs

ten,

sot

o

kol

x

Hõr

d30

5Sp

ade

50H

andp

lock

oval

1,70

1,10

flack

0,09

xx

xSv

art,

sot

ig

sand

ig s

ilt m

sk

br

sten

o

kol

xx

Sten

pack

-ni

ng37

3Sk

ärsl

ev0

0,00

0,00

0,00

Bilaga 1. Anläggningslista

An

läg

g-

nin

gst

ypId

An

mär

knin

gM

eto

dU

nd

ersö

kt %

Fyn

din

sam

ling

Form

i p

lan

Län

gB

red

dFo

rm i

pro

fil

Dju

pK

ol

Sot

Skär

vste

nFy

llnin

gO

säke

rM

akro

-p

rov

Ko

lpro

vFo

to

Röjn

ings

röse

412

“Gra

v”Sk

ärsl

ev10

0H

andp

lock

oreg

el-

bund

et

trek

an-

tig

1,90

1,80

flack

t tr

att-

form

ad

0,36

xx

1. g

rå, s

iltig

sa

nd, 2

.mör

k-br

un-s

vart

so-

tig, 3

. bru

n-be

gie

silt

xx

Rõnn

a51

2Sk

ärsl

ev25

Han

dplo

ckba

nan-

form

ad1,

200,

32sk

ålfo

r-m

ad0,

16x

x1.

bru

nsva

rt,

hum

ös s

and,

2.

grå

brun

sa

nd m

. kol

.

xx

x

Utg

år53

10

0,00

0,00

0,00

Skär

vste

ns-

ansa

mlin

g55

5Sp

ade

50H

andp

lock

oval

1,10

0,75

flack

0,08

xx

x4

fylln

inga

r m

sot

ig, s

iltig

sa

nd

x

Här

d59

7Sp

ade

50H

andp

lock

oval

2,00

1,00

oreg

el-

bund

en0,

25x

xx

Mör

kgrå

, hu-

mös

, silt

ig

sand

, sot

ig m

ko

l o s

ten

xx

Stol

phål

616

Spad

e50

Han

dplo

ckru

nd0,

600,

60or

egel

-bu

nden

0,22

Grå

silt

ig

sand

med

sm

åste

nar

x

Här

d64

8Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,70

0,60

skål

for-

mad

0,18

xx

x1.

silt

m.

brän

d st

en o

ko

l, 2.

silt

ig

sand

m b

ränd

st

en

xx

Gro

p81

0Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,90

0,55

plan

bo

tten

lu

tan-

de k

an-

ter

0,25

Mör

kbru

n si

lt m

sm

åste

nar

Stol

phål

884

Skär

slev

50H

andp

lock

rund

0,30

0,30

plan

bo

tten

, sk

ålad

ka

nt

0,04

xx

Svar

tbru

n sa

nd, i

nsla

g av

kol

.

xx

Ränn

a91

2Sk

ärsl

ev25

Han

dplo

ckba

nan-

form

ad1,

900,

35sk

ålfo

r-m

ad0,

30x

x1.

bru

nsva

rt

hum

ös s

and

m k

ol. 2

. grå

-br

un s

and

m

svar

ta fl

äcka

r.

xx

x

An

läg

g-

nin

gst

ypId

An

mär

knin

gM

eto

dU

nd

ersö

kt %

Fyn

din

sam

ling

Form

i p

lan

Län

gB

red

dFo

rm i

pro

fil

Dju

pK

ol

Sot

Skär

vste

nFy

llnin

gO

säke

rM

akro

-p

rov

Ko

lpro

vFo

to

Stol

phål

937

Spad

e50

Han

dplo

ckru

nd0,

400,

40sk

ålfo

r-m

ad0,

19x

x1.

mör

kbru

n hu

mös

san

d m

kol

. 2. r

öd-

brun

någ

ot

hum

ös s

and.

xx

Stol

phål

947

Spad

e50

Han

dplo

ckov

al0,

430,

40sk

ålfo

r-m

ad0,

14M

örkt

grå

-br

un, n

gt h

u-m

ös s

and

xx

Stol

phål

968

Spad

e50

Han

dplo

ckru

nd0,

180,

18sk

ålfo

r-m

ad0,

04Sv

art,

ngt

so-

tig, h

umös

sa

nd

xx

Stol

phål

995

Spad

e50

Han

dplo

ckru

nd0,

330,

33sk

ålfo

r-m

ad0,

14x

xSv

artb

run

sand

med

en-

stak

a ko

lbita

r

xx

x

Odl

ings

röse

1039

Mas

kin

50H

andp

lock

0,00

0,00

0,00

Stol

phål

1070

Spad

e50

Han

dplo

ckru

nd0,

350,

35sk

ålfo

r-m

ad0,

08x

xSv

art,

hu-

mös

ngt

sot

ig

sand

m. k

ol-

bita

r o

små-

sten

xx

Gro

p11

78Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,60

0,40

plan

bo

tten

, sn

eda

kant

er

0,20

xx

x1.

grå

brun

hu

mös

silt

ig

sand

...

xx

x

Gro

p11

93Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,55

0,40

trat

t-fo

rmad

0,15

xx

Mör

kt g

råbr

. hu

mös

, silt

ig

sand

xx

x

Övr

igt

1260

Spad

e50

Han

dplo

ckor

egel

-bu

nden

1,50

0,60

flack

0,09

xM

örkb

run

ngt

sotig

, gru

sig

sand

Gro

p12

70Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,65

0,60

oreg

el-

bund

en0,

13x

x1.

sva

rtbr

un,

hum

ös, s

otig

sa

nd, 2

. grå

-br

un s

and

xx

Kok

grop

1293

Spad

e50

Han

dplo

ckov

al0,

700,

60sk

ålfo

r-m

ad0,

22x

xx

Svar

tbru

n, s

il-tig

, hum

ös,

sotig

san

d m

m

kt k

ol

xx

x

Här

d14

18Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,70

0,60

skål

for-

mad

0,13

x1.

sva

rt h

u-m

ös s

and,

2.

mör

kt b

run-

grå

sand

x

An

läg

g-

nin

gst

ypId

An

mär

knin

gM

eto

dU

nd

ersö

kt %

Fyn

din

sam

ling

Form

i p

lan

Län

gB

red

dFo

rm i

pro

fil

Dju

pK

ol

Sot

Skär

vste

nFy

llnin

gO

säke

rM

akro

-p

rov

Ko

lpro

vFo

to

Här

d14

29Sp

ade

50H

andp

lock

rund

0,70

0,70

skål

for-

mad

0,10

Mör

kt b

run-

grå

ngt

hu-

mös

san

d m

flä

ckar

av

grå

sand

x

Gro

p14

38Sp

ade

50H

andp

lock

oval

1,00

0,45

skål

for-

mad

0,12

Svar

t ng

t hu

-m

ös s

and.

Fl

õcki

g m

ot

bott

en

x

Stol

phål

1508

Spad

e50

Han

dplo

ckov

al0,

500,

40pl

an

bott

en

raka

ka

nter

0,05

xG

rå, n

gt s

otig

, si

ltig

sand

x

Gro

p15

21Le

rbot

ten

Spad

e50

Han

dplo

ckru

nd1,

101,

10sk

ålfo

r-m

ad0,

25x

xG

rå s

iltle

ra,

kols

kikt

mot

bo

tten

xx

x

Ned

grõv

-ni

ng15

42Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,55

0,40

flack

0,06

xG

rå, s

otig

, sil-

tig s

and

xx

Gro

p15

49Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,60

0,40

skål

for-

mad

0,12

Grå

, silt

ig

sand

m. e

nst.

st

enar

.

x

Gro

p15

60Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,80

0,60

trat

t-fo

rmad

0,24

xx

Mör

kgrå

ngt

hu

mös

san

d m

gru

s. B

runa

sa

ndflä

ckar

xx

Ränn

a16

18Sk

ärsl

ev80

Han

dplo

ckav

lång

1,30

0,50

skål

for-

mad

0,16

xx

1.sv

artb

run

hum

. san

d.

2.rö

dbru

n gr

usig

san

d (a

lv),

3.br

un-

grå,

hum

. sil-

tig s

and

xx

Stol

phål

1631

Spad

e50

Han

dplo

ckov

al0,

200,

18U

-for

-m

ad0,

12G

råbr

un s

and

xx

Gro

p17

89Sp

ade

50H

andp

lock

oreg

el-

bund

et

oval

0,60

0,45

skål

for-

mad

0,17

xx

Mör

kt g

rå-

brun

ngt

hu-

mös

san

d

xx

Gro

p18

78Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,90

0,60

skål

for-

mad

0,12

xG

rå, s

otig

, sil-

tig s

and

m.

enst

. ste

nar

x

An

läg

g-

nin

gst

ypId

An

mär

knin

gM

eto

dU

nd

ersö

kt %

Fyn

din

sam

ling

Form

i p

lan

Län

gB

red

dFo

rm i

pro

fil

Dju

pK

ol

Sot

Skär

vste

nFy

llnin

gO

säke

rM

akro

-p

rov

Ko

lpro

vFo

to

Stol

phål

1896

Spad

e50

Han

dplo

ckru

nd0,

400,

40pl

an

bott

en,

sned

a ka

nter

0,13

Grå

, ngt

so

tig,s

iltig

gr

usig

san

d

xx

Lage

r19

44K

ol-/

sotla

ger

Exte

nsiv

1H

andp

lock

Lage

r19

57Rö

djor

dEx

tens

iv1

Han

dplo

ck

Lage

r20

550

Gro

p21

07Sp

ade

50H

andp

lock

oval

1,10

0,80

plan

bo

tten

, sk

ålad

ka

nt

0,24

Mör

kgrå

, sil-

tig n

gt h

umös

sa

nd.

xx

Stol

phål

2126

Spad

e50

Han

dplo

ckov

al0,

260,

20sk

ålfo

r-m

ad0,

06x

xG

råbr

un, s

il-tig

san

dx

x

Lage

r21

360

Inre

kon

-st

rukt

ions

-el

emen

t

2138

00,

000,

00

Röjn

ings

röse

2165

“Gra

v”Sk

ärsl

ev10

0H

andp

lock

oval

3,10

2,00

flack

0,15

x1.

bru

ngrå

si

ltig

hum

ös

sand

, 2. b

run-

grå

hum

ös

sand

, 3. b

run

sand

xx

Inre

kon

-st

rukt

ions

-el

emen

t

2235

Met

allg

ömm

a0

0,00

0,00

Lage

r22

530

Gra

v22

93Sk

ärsl

ev10

0H

andp

lock

rek-

tang

ulõr

1,80

0,80

0,00

Brun

, hum

ös,

silti

g sa

nd

sten

ar

x

Röjn

ings

röse

5000

1“G

rav”

0

Inre

kon

-st

rukt

ions

-el

emen

t

5000

20

0,00

0,00

Stol

phål

5001

8Sp

ade

50H

andp

lock

oval

0,50

0,40

trat

t-fo

rmad

0,14

xM

örkg

rå, s

il-tig

lera

, en-

stak

a ko

l

x

Skär

vste

ns-

ansa

mlin

g50

372

Skär

slev

5H

andp

lock

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

1Fl

inta

Plat

tfor

msa

vsla

g15

,32

360/

Ruta

358

2Fl

inta

Stic

kel

17,0

1Fr

amre

tusc

hera

d sp

ets

av a

vsla

g.36

0/Ru

ta 3

58

3Fl

inta

Avs

lag

66,0

323

brän

da36

0/Ru

ta 3

58

4Fl

inta

Avf

all

22,0

265

brän

da.

360/

Ruta

358

5Fl

inta

Split

ter

2,2

1036

0/Ru

ta 3

58

6Fl

inta

Avs

lag

med

ret

usch

1,5

1O

säke

r sk

rapa

. Gro

v fli

nta.

361/

Ruta

358

7Fl

inta

Avs

lag

116,

021

2 br

ända

.36

1/Ru

ta 3

58

8Fl

inta

Avf

all

55,0

215

brän

da36

1/Ru

ta 3

58

9Fl

inta

Split

ter

1,0

536

1/Ru

ta 3

58

10Fl

inta

Plat

tfor

msa

vsla

g31

,01

881/

Ruta

366

11Fl

inta

Spån

likna

nde

avsl

ag3,

21

881/

Ruta

366

12Fl

inta

Eneg

gad

spet

s0,

51

Pils

pets

. Ret

usch

er p

å sk

äran

de e

gg.

881/

Ruta

366

13Fl

inta

Avs

lag

16,0

1088

1/Ru

ta 3

66

14Fl

inta

Avf

all

4,5

288

1/Ru

ta 3

66

15Fl

inta

Split

ter

0,7

488

1/Ru

ta 3

66

16Fl

inta

Spån

kniv

14,0

1Pl

attf

orm

spre

pare

rings

retu

sch

vid

spet

sen.

959/

Ruta

261

17Fl

inta

Spån

likna

nde

avsl

ag5,

22

959/

Ruta

261

18Fl

inta

Avs

lag

21,0

61

brän

d.95

9/Ru

ta 2

61

19Fl

inta

Avf

all

2,7

295

9/Ru

ta 2

61

20Fl

inta

Split

ter

1,1

595

9/Ru

ta 2

61

21Fl

inta

Flat

hugg

et a

vsla

g2,

21

368/

Ruta

366

22Fl

inta

Spån

1,3

1Fr

agm

ent

368/

Ruta

366

23Fl

inta

Avs

lag

68,0

191

brän

d.36

8/Ru

ta 3

66

24Fl

inta

Avf

all

14,9

113

brän

da.

368/

Ruta

366

25Fl

inta

Övr

ig k

ärna

34,0

1N

eolit

isk

typ.

369/

Ruta

366

26Fl

inta

Spån

likna

nde

avsl

ag2,

92

369/

Ruta

366

27Fl

inta

Avs

lag

33,0

191

patin

erad

.36

9/Ru

ta 3

66

28Fl

inta

Avf

all

13,6

92

brän

da.

369/

Ruta

366

29Fl

inta

Split

ter

2,5

2536

9/Ru

ta 3

66

30Fl

inta

Spån

likna

nde

avsl

ag2,

71

362/

Ruta

358

31Fl

inta

Avs

lag

6,2

436

2/Ru

ta 3

58

32Fl

inta

Avf

all

4,3

41

brän

d.36

2/Ru

ta 3

58

Bilaga 2. Fyndlista

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

33Fl

inta

Avs

lag

8,8

136

3/Ru

ta 3

58

34Fl

inta

Avs

lag

13,0

6Sl

agen

med

met

all?

370/

Ruta

366

35Fl

inta

Avf

all

6,4

237

0/Ru

ta 3

66

36Fl

inta

Avs

lag

5,0

588

2/Ru

ta 3

66

37Fl

inta

Split

ter

1,3

696

0/Ru

ta 2

61

38Fl

inta

Avs

lag

10,0

396

1/Ru

ta 2

61

39Fl

inta

Split

ter

0,9

896

1/Ru

ta 2

61

40Fl

inta

Split

ter

0,9

596

2/Ru

ta 2

61

41Fl

inta

Avs

lag

3,6

696

7/Ru

ta 9

65

42Fl

inta

Avf

all

7,0

396

7/Ru

ta 9

65

43Fl

inta

Avs

lag

11,5

410

83/R

uta

965

44Fl

inta

Avf

all

10,6

61

brän

d10

83/R

uta

965

45Fl

inta

Split

ter

1,0

610

83/R

uta

965

46Fl

inta

Avs

lag

17,0

412

23/R

uta

965

47Fl

inta

Avf

all

4,1

212

23/R

uta

965

48Fl

inta

Split

ter

0,7

412

23/R

uta

965

49Fl

inta

Avs

lag

6,0

512

24/R

uta

965

50Fl

inta

Avs

lag

8,6

412

25/R

uta

965

51Fl

inta

Avs

lag

med

ret

usch

14,8

1Si

dore

tusc

h.16

18

52Fl

inta

Avs

lag

274,

014

Hår

d te

knik

, met

allh

amm

are?

Fle

ra s

amm

a st

ycke

.16

18

53Fl

inta

Avf

all

4,0

416

18

54Fl

inta

Split

ter

0,4

316

18

55Fl

inta

Mik

rosp

ån m

ed r

etus

ch0,

41

1270

56Fl

inta

Flat

hugg

et a

vsla

g35

,015

Hör

frå

n sa

mm

a st

ycke

.12

70

57Fl

inta

Avs

lag

35,0

1412

70

58Fl

inta

Avf

all

29,0

131

brän

d.12

70

59Fl

inta

Split

ter

0,2

412

70

60Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

33,0

191

2

61Fl

inta

Avs

lag

121,

07

912

62Fl

inta

Avf

all

9,0

191

2

63Fl

inta

Övr

ig k

ärna

80,0

1N

eolit

isk.

1193

64Fl

inta

Avs

lag

24,0

1111

93

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

65Fl

inta

Avf

all

5,9

32

brän

da.

1193

66Fl

inta

Split

ter

0,1

211

93

67Fl

inta

Avs

lag

59,0

2211

78

68Fl

inta

Avf

all

5,9

511

78

69Fl

inta

Split

ter

1,0

611

78

70Fl

inta

Avs

lag

49,5

420

55

71Fl

inta

Split

ter

0,2

120

55

72Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna

0,9

1Fr

agm

ent

Osä

ker

1178

73Fl

inta

Avs

lag

40,0

81

brän

d11

78

74Fl

inta

Övr

ig k

ärna

16,3

1Fr

agm

ent

2 pl

attf

orm

ar, s

pånl

ikna

nde

nega

tivär

r.50

002

75Fl

inta

Avs

lag

10,9

250

002

76Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

12,8

1En

pla

ttfo

rm94

7

77Fl

inta

Avs

lag

6,5

294

7

78Fl

inta

Avs

lag

8,2

351

2

79Fl

inta

Avs

lag

2,3

120

0

80Fl

inta

Avf

all

0,9

118

96

81Fl

inta

Avf

all

1,1

193

7

82Fl

inta

Avs

lag

2,8

193

7

83Fl

inta

Flat

hugg

et a

vsla

g4,

01

2138

84Fl

inta

Split

ter

0,1

121

38

85Fl

inta

Avs

lag

2,8

316

31

86Fl

inta

Kär

nfra

gmen

t14

,11

För

spån

likna

nde

avsl

ag.

2136

87Fl

inta

Avs

lag

53,0

121

36

88Fl

inta

Avs

lag

5,8

114

29

89Fl

inta

Split

ter

0,2

115

08

90Fl

inta

Flat

hugg

et a

vsla

g1,

21

5000

4

91Be

rgar

tRu

nd s

ten

301,

01

Någ

ot k

antig

ova

l, sl

ät y

ta, d

iaba

s.50

004

92Fl

inta

Spån

likna

nde

avsl

ag17

,01

Del

av

kärn

a fö

r sp

ånlik

nand

e av

slag

.32

0

93Fl

inta

Avs

lag

45,0

2Ej

till

vara

tagn

a.32

1

94Fl

inta

Avs

lag

16,0

4Ej

till

vara

tagn

a. 1

brä

nd.

322

95Fl

inta

Avf

all

1,3

1Ej

till

vara

tage

n. 1

brä

nd.

322

96Fl

inta

Avs

lag

9,0

1Ej

till

vara

tage

n.32

3

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

97Fl

inta

Avs

lag

44,0

2Ej

till

vara

tagn

a.32

4

98Fl

inta

Kär

nfra

gmen

t12

,11

Dål

ig k

valit

et (f

ult)

.32

4

99Fl

inta

Avs

lag

med

ret

usch

3,2

1Fl

athu

gget

. Sm

å fin

a re

tusc

her

läng

s si

-do

rna.

324

100

Flin

taSp

ån3,

51

Inta

kt32

5

101

Flin

taA

vfal

l23

,02

Ej t

illva

rata

gna.

326

102

Flin

taA

vfal

l0,

21

Ej t

illva

rata

gen.

1 b

ränd

.32

7

103

Flin

taA

vsla

g6,

41

Ej t

illva

rata

gen.

1 b

ränd

.32

8

104

Flin

taA

vsla

g2,

11

Ej t

illva

rata

gen.

329

105

Flin

taA

vsla

g1,

71

Ej t

illva

rata

gen.

330

106

Flin

taA

vsla

g63

,02

Ej t

illva

rata

gna.

331

107

Flin

taA

vsla

g m

ed r

etus

ch6,

91

Sido

retu

sch.

332

108

Flin

taA

vsla

g3,

72

Ej t

illva

rata

gna.

335

109

Flin

taA

vsla

g10

,81

Ev. f

örar

bete

till

stic

kel.

336

110

Flin

taA

vsla

g44

,04

Ej t

illva

rata

gna.

338

111

Flin

taA

vsla

g m

ed r

etus

ch4,

91

Sido

retu

sch.

339

112

Flin

taA

vsla

g13

,01

Ej t

illva

rata

gen.

339

113

Flin

taA

vsla

g2,

61

Ej t

illva

rata

gen.

340

114

Flin

taA

vsla

g5,

41

Ej t

illva

rata

gen.

342

115

Flin

taSp

ånkä

rna

196,

01

Face

tter

ad o

ch p

repa

rera

d pl

attf

orm

.34

3

116

Flin

taA

vfal

l8,

53

Ej t

illva

rata

gna.

344

117

Flin

taA

vsla

g35

,02

Ej t

illva

rata

gna.

345

118

Flin

taA

vfal

l7,

02

Ej t

illva

rata

gna.

345

119

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

8,1

134

6

120

Flin

taA

vsla

g3,

02

Ej t

illva

rata

gna.

347

121

Flin

taA

vsla

g10

,71

Ej t

illva

rata

gen.

349

122

Flin

taA

vfal

l16

,43

Ej t

illva

rata

gna.

Dål

ig k

valit

et.

350

123

Flin

taA

vsla

g17

,51

Ej t

illva

rata

gen.

351

124

Flin

taA

vsla

g18

,44

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.35

2

125

Flin

taÖ

vrig

kär

na90

,01

353

126

Flin

taSt

icke

l4,

41

Spån

stic

kel.

354

127

Flin

taA

vsla

g8,

31

Ej t

illva

rata

gen.

355

128

Flin

taA

vsla

g m

ed r

etus

ch0,

71

Flat

hugg

et a

vsla

g.35

5

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

129

Flin

taA

vsla

gssk

rapa

14,6

1D

efek

tÄ

ven

retu

sche

r på

bak

sida

n. A

v på

läng

den.

356

130

Flin

taSp

ån m

ed r

etus

ch4,

61

Sido

retu

sch.

357

131

Flin

taA

vsla

g6,

01

Ej t

illva

rata

gen.

371

132

Flin

taA

vsla

g21

3,0

2Pa

ssni

ng. E

j till

vara

tagn

a.37

2

133

Flin

taM

ikro

spån

med

ret

usch

0,8

1D

efek

tTr

ol. f

rån

fåge

lpils

pets

.52

1

134

Flin

taA

vsla

g2,

71

522

135

Flin

taK

ärnf

ragm

ent

6,4

1Pl

attf

orm

sfra

gmen

t.52

3

136

Flin

taSe

gmen

tkni

v6,

91

Fult

exem

plar

. Lik

nar

segm

entk

niv.

524

137

Flin

taA

vsla

g50

,02

Ej t

illva

rata

gna.

525

138

Flin

taA

vsla

g3,

11

Ej t

illva

rata

gen.

526

139

Flin

taSp

ån0,

31

Frag

men

t52

7

140

Flin

taA

vsla

g3,

21

Mär

klig

.52

7

141

Dia

bas

Avs

lag

194,

01

528

142

Flin

taA

vfal

l27

,01

528

143

Flin

taA

vsla

g12

8,0

2Ej

till

vara

tagn

a.52

9

144

Flin

taFl

athu

gget

avs

lag

8,2

253

0

145

Flin

taA

vsla

g1,

01

Ej t

illva

rata

get.

544

146

Flin

taK

ärnf

ragm

ent

32,0

1Se

Tex

t.54

5

147

Flin

taA

vsla

g11

,11

Ej t

illva

rata

gen.

1 b

ränd

.54

7

148

Flin

taA

vfal

l1,

21

Ej t

illva

rata

gen.

549

149

Flin

taA

vfal

l1,

21

Ej t

illva

rata

gen.

1 b

ränd

.55

1

150

Flin

taA

vsla

g5,

71

Ej t

illva

rata

gen.

554

151

Flin

taA

vsla

g7,

12

Ej t

illva

rata

gna.

570

152

Flin

taA

vsla

g2,

41

Ej t

illva

rata

gen.

571

153

Flin

taA

vsla

g40

,01

Ej t

illva

rata

gen.

807

154

Sand

sten

Slip

sten

295,

01

Slip

ad p

å tr

e si

dor.

808

155

Flin

taA

vsla

g1,

61

Ej t

illva

rata

gen.

1 b

ränd

.80

9

156

Flin

taA

vsla

g8,

03

Ej t

illva

rata

gna.

883

157

Flin

taPl

attf

orm

skär

na34

,01

Ev. r

est

av c

ylin

derk

ärna

.88

4

158

Flin

taA

vsla

g2,

11

Ej t

illva

rata

gen.

958

159

Flin

taA

vsla

g2,

61

Ej t

illva

rata

gen.

963

160

Flin

taA

vsla

g36

,01

Ej t

illva

rata

gen.

964

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

161

Flin

taA

vsla

g11

,33

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

. Avb

anin

gsfy

nd.

979

162

Flin

taA

vfal

l48

,02

Ej t

illva

rata

gna.

Avb

anin

gsfy

nd i

scha

kt.

979

163

Flin

taA

vsla

g38

,15

Ej t

illva

rata

gna.

980

164

Flin

taA

vsla

g9,

93

Ej t

illva

rata

gna.

982

165

Flin

taA

vfal

l2,

52

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.98

2

166

Flin

taA

vsla

g4,

61

Ej t

illva

rata

gen.

1 b

ränd

.98

4

167

Flin

taA

vsla

g4,

51

Ej t

illva

rata

gen.

985

168

Flin

taA

vsla

g1,

63

Ej t

illva

rata

gna.

986

169

Berg

art

Hac

ka24

3,0

1Fr

agm

ent

Nac

kfra

gmen

t, a

v vi

d sk

afth

ål.

981

170

Flin

taA

vsla

g12

,81

Ev. s

ticke

lsla

g.98

7

171

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

4,4

1A

vvik

ande

fär

g. T

rol.

slip

yta

på k

ante

n.98

9

172

Flin

taA

vsla

g7,

25

Ej t

illva

rata

gna.

Del

vis

god

kval

itet.

994

173

Flin

taA

vfal

l0,

72

Ej t

illva

rata

gna.

994

174

Flin

taA

vsla

g21

,01

Ej t

illva

rata

gen.

993

175

Flin

taSk

ära

55,0

1Fr

agm

ent

Föra

rbet

e til

l skä

ra.

1065

176

Flin

taFl

athu

gget

avs

lag

5,3

310

66

177

Flin

taA

vsla

g12

,12

Ej t

illva

rata

gna.

1065

178

Flin

taA

vfal

l2,

22

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.10

65

179

Flin

taA

vsla

g10

,81

Ej t

illva

rata

gen.

1067

180

Flin

taA

vsla

g4,

01

Ej t

illva

rata

gen.

1 b

ränd

.10

68

181

Flin

taA

vfal

l34

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1069

182

Flin

taA

vsla

g0,

71

Trol

. frå

n sa

mm

a st

ycke

som

fnr

171

.10

80

183

Flin

taA

vsla

g16

,13

Ej t

illva

rata

gna.

1081

184

Flin

taA

vfal

l1,

11

Ej t

illva

rata

gen.

1084

185

Flin

taA

vsla

g2,

71

Ej t

illva

rata

gen.

1085

186

Flin

taA

vsla

g18

,91

Frag

men

tEj

till

vara

tage

n.12

10

187

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

1,7

112

11

188

Flin

taA

vsla

g10

,82

Ej t

illva

rata

gna.

1211

189

Flin

taA

vsla

g66

,02

Ej t

illva

rata

gna.

1212

190

Flin

taA

vsla

g4,

35

Ej t

illva

rata

gna.

1213

191

Flin

taA

vfal

l3,

72

Frag

men

tEj

till

vara

tagn

a.12

13

192

Flin

taA

vsla

g5,

92

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.12

14

193

Flin

taA

vfal

l1,

63

Ej t

illva

rata

gna.

1214

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

194

Flin

taA

vsla

g10

,91

Ej t

illva

rata

gen.

1215

195

Flin

taA

vsla

g19

,83

Ej t

illva

rata

gna.

1216

196

Flin

taA

vfal

l4,

63

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.12

17

197

Flin

taSp

ån0,

71

Frag

men

t12

57

198

Flin

taA

vsla

g1,

31

1257

199

Flin

taM

ikro

lit0,

61

Inta

ktA

typi

sk. K

olla

s.12

58

200

Flin

taA

vsla

g62

,02

Ej t

illva

rata

gna.

1258

201

Flin

taA

vfal

l4,

91

Ej t

illva

rata

gen.

1259

202

Flin

taPl

attf

orm

skär

na80

,01

Fin

kval

itet.

För

spå

nlik

nand

e av

slag

. Neo

-lit

isk.

1287

203

Flin

taA

vsla

g0,

91

Ej t

illva

rata

gen.

1288

204

Flin

taA

vsla

g26

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1 b

ränd

.12

89

205

Flin

taA

vsla

g1,

11

Ej t

illva

rata

gen.

1290

206

Flin

taA

vsla

g1,

21

Ej t

illva

rata

gna.

1291

207

Flin

taA

vsla

g4,

72

Ej t

illva

rata

gna.

Hår

d te

knik

, met

allti

da.

1292

208

Flin

taBo

rrsp

ets

1,1

1A

lt. t

värp

il el

. mik

rolit

.13

05

209

Flin

taA

vsla

g17

,82

Ej t

illva

rata

gna.

1305

210

Flin

taA

vfal

l5,

02

Ej t

illva

rata

gna.

1305

211

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

6,9

113

06

212

Flin

taA

vsla

g26

,05

Ej t

illva

rata

gna.

1306

213

Flin

taA

vfal

l75

,02

Ej t

illva

rata

gna.

1306

214

Flin

taA

vfal

l15

,51

Ej t

illva

rata

gen.

1320

215

Flin

taK

ärnf

ragm

ent

4,8

1Fr

agm

ent

Från

pla

ttfo

rmsk

ärna

. Fin

flin

tkva

litet

.13

22

216

Flin

taA

vsla

g1,

61

Ej t

illva

rata

gen.

1322

217

Flin

taA

vsla

g1,

31

Ej t

illva

rata

gen.

1323

218

Flin

taA

vsla

g3,

83

Ej t

illva

rata

gna.

1325

219

Flin

taA

vsla

g7,

61

Ej t

illva

rata

gen.

1415

220

Flin

taA

vsla

g16

,21

Ej t

illva

rata

gen.

1416

221

Flin

taA

vsla

g20

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1417

222

Flin

taA

vsla

g2,

44

Neo

litis

k fli

nta.

1560

223

Flin

taA

vsla

g60

,06

Ej t

illva

rata

gna.

1571

224

Flin

taA

vsla

g46

,02

Ej t

illva

rata

gna.

1572

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

225

Flin

taA

vsla

g10

,22

Ej t

illva

rata

gna.

1573

226

Flin

taA

vsla

g11

,11

Ej t

illva

rata

gen.

1574

227

Flin

taA

vsla

g2,

91

Ej t

illva

rata

gen.

1575

228

Flin

taA

vsla

g5,

21

Ej t

illva

rata

gen.

1576

229

Flin

taA

vfal

l15

,51

Ej t

illva

rata

gen.

1597

230

Flin

taA

vsla

g34

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1598

231

Flin

taA

vsla

g1,

02

Ej t

illva

rata

gna.

1600

232

Flin

taPl

attf

orm

savs

lag

3,8

116

01

233

Flin

taA

vsla

g26

,02

Ej t

illva

rata

gna.

1601

234

Flin

taÍv

rig k

õrna

187,

01

Slag

en r

unt

om (r

undk

ärna

).16

02

235

Flin

taA

vsla

g28

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1602

236

Flin

taPl

attf

orm

skär

na10

4,0

1Jf

r. fy

nd a

v fr

ontf

ragm

ent,

fnr

xxx

.16

03

237

Flin

taSt

icke

l4,

21

1603

238

Flin

taPl

attf

orm

skär

na76

,01

1604

239

Flin

taA

vsla

g38

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1604

240

Flin

taA

vsla

g6,

42

Ej t

illva

rata

gna.

1605

241

Flin

taA

vsla

g5,

73

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.16

06

242

Flin

taA

vsla

g13

,82

Ej t

illva

rata

gna.

1607

243

Flin

taA

vfal

l2,

61

Ej t

illva

rata

gen.

1 b

ränd

.16

08

244

Flin

taSt

icke

l2,

01

1609

245

Flin

taA

vsla

g2,

01

Ej t

illva

rata

gen.

1609

246

Flin

taBo

rrsp

ets

2,5

1A

nvän

d ru

nt o

m, r

etus

cher

på

2 ka

nter

.16

10

247

Flin

taA

vsla

g6,

21

Ej t

illva

rata

gen.

1611

248

Flin

taA

vfal

l4,

11

Ej t

illva

rata

gen.

1612

249

Flin

taA

vfal

l2,

31

Ej t

illva

rata

gen.

1613

250

Berg

art

Avs

lag

10,5

116

14

251

Flin

taA

vsla

g8,

21

Ej t

illva

rata

gen.

1615

252

Flin

taA

vsla

g3,

61

Ej t

illva

rata

gen.

1616

253

Flin

taA

vsla

g81

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1617

254

Flin

taSp

ån1,

01

Def

ekt

Någ

ot a

vbru

tet.

Inge

t ty

pexe

mpe

l.17

28

255

Flin

taA

vsla

g3,

22

Ej t

illva

rata

gna.

1729

256

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

6,7

1In

takt

1730

257

Flin

taA

vsla

g1,

21

Ej t

illva

rata

gen.

1731

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

258

Flin

taA

vsla

g8,

61

Ej t

illva

rata

gen.

1733

259

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

3,6

1In

takt

1734

260

Flin

taA

vsla

g23

,02

Ej t

illva

rata

gna.

1734

261

Flin

taA

vsla

g23

,04

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.17

35

262

Flin

taSt

icke

l21

,01

Gro

v st

icke

l.17

36

263

Flin

taA

vsla

g12

,61

Ej t

illva

rata

gen.

1736

264

Flin

taA

vsla

g5,

41

Ej t

illva

rata

gen.

1737

265

Flin

taA

vsla

g43

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1738

266

Flin

taA

vsla

g39

,01

Refe

rens

, spa

ras.

1739

267

Flin

taSp

ån m

ed r

etus

ch12

,91

Kor

t si

dore

tusc

h.17

40

268

Flin

taA

vsla

g15

,12

Ej t

illva

rata

gna.

1740

269

Flin

taA

vsla

g21

,02

Ej t

illva

rata

gna.

1741

270

Flin

taA

vsla

g46

,01

Öpp

ning

savs

lag.

Ej t

illva

rata

gen.

1742

271

Flin

taA

vsla

g55

,01

Öpp

ning

savs

lag.

Ej t

illva

rata

gen.

1743

272

Flin

taA

vsla

g12

,21

Ej t

illva

rata

gen.

1744

273

Flin

taA

vsla

g8,

91

Ej t

illva

rata

gen.

1761

274

Flin

taA

vsla

g25

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1762

275

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

2,0

117

64

276

Flin

taA

vsla

g12

,81

Ej t

illva

rata

gen.

1764

277

Flin

taA

vfal

l1,

21

Ej t

illva

rata

gen.

1764

278

Flin

taA

vsla

g9,

81

Ej t

illva

rata

gen.

1765

279

Flin

taA

vsla

g0,

61

Ej t

illva

rata

gen.

1766

280

Flin

taA

vsla

g m

ed r

etus

ch12

,01

Spån

likna

nde

avsl

ag (j

fr. n

eg. a

v sp

ånav

slag

)17

67

281

Flin

taA

vsla

g9,

51

Ej t

illva

rata

gen.

1768

282

Flin

taSt

icke

l26

,01

Små

retu

sche

r på

mot

satt

änd

e.17

69

283

Flin

taA

vfal

l13

,42

Ej t

illva

rata

gna.

1769

284

Flin

taA

vsla

g m

ed r

etus

ch9,

61

Bruk

sret

usch

på

flera

sid

or. R

edsk

ap.

1770

285

Flin

taA

vsla

g22

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1771

286

Flin

taA

vsla

g13

,53

Ej t

illva

rata

gna.

1772

287

Flin

taA

vsla

g5,

22

Ej t

illva

rata

gna.

1773

288

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

30,0

117

74

289

Flin

taA

vsla

g2,

31

Ej t

illva

rata

gen.

1774

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

290

Flin

taA

vfal

l3,

81

Ej t

illva

rata

gen.

1775

291

Flin

taA

vsla

g0,

81

Ej t

illva

rata

gen.

1776

292

Flin

taA

vfal

l3,

91

Ej t

illva

rata

gen.

1777

293

Flin

taA

vsla

g2,

21

Ej t

illva

rata

gen.

1778

294

Flin

taA

vfal

l15

,23

Ej t

illva

rata

gna.

1779

295

Flin

taSk

rapa

105,

01

Avs

lags

skra

pa. R

etus

cher

läng

s m

ed h

ela

kant

en.

1780

296

Flin

taA

vsla

g17

,01

Med

bru

ksre

tusc

h på

ena

lång

sida

n.17

81

297

Flin

taA

vsla

g7,

41

Ej t

illva

rata

gen.

1783

298

Flin

taA

vsla

g31

,02

Ej t

illva

rata

gna.

1784

299

Flin

taSp

ån2,

81

Frag

men

t17

85

300

Flin

taA

vsla

g4,

51

Ej t

illva

rata

gen.

1786

301

Flin

taBo

rr7,

71

Def

ekt

Med

vete

t av

brut

en. R

etus

cher

ad.

1787

302

Flin

taA

vsla

g0,

41

Ej t

illva

rata

gen.

1788

303

Dia

bas

Rund

ste

n44

6,0

2Pa

ssni

ng. S

pruc

ken

(eld

påve

rkad

?). S

lipad

? Ä

mne

?17

82

304

Flin

taA

vsla

g0,

31

Ej t

illva

rata

gen.

1802

305

Flin

taA

vsla

g4,

51

Ej t

illva

rata

gen.

1804

306

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

10,9

118

95

307

Flin

taA

vfal

l4,

41

Ej t

illva

rata

gen.

1895

308

Flin

taA

vsla

g23

,01

Ej t

illva

rata

gen.

1927

309

Flin

taA

vfal

l3,

82

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.19

27

310

Flin

taA

vfal

l12

,01

1 br

änd.

1928

311

Flin

taA

vsla

g64

,01

Jäm

för

övrig

t st

ort

avsl

ag.

1974

312

Flin

taA

vfal

l1,

92

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.19

29

313

Flin

taA

vsla

g18

,35

1 br

änd.

1970

314

Flin

taA

vfal

l2,

63

1 br

änd.

1970

315

Flin

taA

vsla

g12

,21

Ej t

illva

rata

gen.

2024

316

Flin

taA

vsla

g0,

31

Ej t

illva

rata

gen.

2026

317

Flin

taA

vsla

g17

,01

Udd

a. F

ragm

ent

av s

pånk

ärna

(?).

2065

318

Flin

taA

vsla

g47

,01

Kär

nfra

gmen

t. E

j till

vara

tage

n.20

91

319

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

1,1

1Fr

agm

ent

Avb

rute

n.23

09

320

Flin

taA

vfal

l44

1,0

1Ej

till

vara

tage

n.22

49

Fyn

dn

rM

ater

ial

Sako

rdV

ikt

An

tal

Frag

men

teri

ng

An

mär

knin

gA

nlä

gg

nin

gFy

nd

enh

etG

räve

nh

et

321

Dia

bas

Äm

ne18

00,0

1Rå

ämne

? Ev

. sla

gen

på e

na s

idan

(osä

kert

).20

53

322

Flin

taA

vsla

g34

,04

2235

323

Flin

taA

vfal

l16

,52

2235

324

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

1,0

1In

takt

2253

325

Flin

taA

vsla

g25

,14

2253

326

Flin

taA

vfal

l18

,72

2253

327

Berg

art

Slip

sten

1G

nejs

/gra

nit?

Till

knac

kad

på s

idor

na.

2291

328

Berg

art

Kna

ckst

en30

0,0

1Ä

rrm

ärke

n i b

åda

ända

r.22

92

329

Dia

bas

Bryn

e43

1,0

1Tä

t, lj

us d

iaba

s (n

ågot

san

dste

n?).

Udd

a.23

20

330

Flin

taA

vsla

g22

,07

1 br

änd.

5000

3

331

Flin

taA

vfal

l11

,43

5000

3

332

Dia

bas

Äm

ne10

80,0

1Ä

mne

? Sl

ipst

en?

Jfr.

närh

et t

ill f

ynde

nhet

13

08.

5000

5

333

Flin

taSp

ånlik

nand

e av

slag

4,9

1D

efek

t50

006

334

Flin

taA

vsla

g17

,75

Ej t

illva

rata

gna.

5000

6

335

Flin

taA

vfal

l7,

03

Ej t

illva

rata

gna.

5000

6

336

Flin

taSp

ån1,

51

Frag

men

t50

007

337

Flin

taPl

attf

orm

skär

na33

,01

Inta

kt50

007

338

Flin

taA

vsla

g9,

52

Ej t

illva

rata

gna.

1 b

ränd

.50

007

339

Järn

Före

mål

27Fr

agm

ent

Inlä

mna

t SV

K f

ör r

öntg

en o

ch k

onse

rver

ing.

2206

340

Dia

bas

Slip

sten

1U

nik.

Tyd

ligt

skål

ad s

lipyt

a.13

08

341

Har

tsH

arts

0,5

2Fr

agm

ent

Har

tsfr

agm

ent.

1969

342

Ker

amik

Kär

l7,

92

Frag

men

tPa

ssni

ng. S

pjäl

kade

.54

3

343

Ker

amik

Kär

l3,

01

Frag

men

tSp

jälk

ad.

546

344

Ker

amik

Kär

l15

,31

Skär

vaSo

t på

insi

da?

548

345

Ker

amik

Kär

l0,

81

Frag

men

tBå

da s

idor

inta

kta

- m

inia

tyrk

ärl/m

ynni

ng?

550

346

Ker

amik

Kär

l2,

21

Frag

men

tN

ött.

982

347

Ker

amik

Kär

l5,

21

Frag

men

tRe

cent

bro

tt, d

elad

i tv

å de

lar.

2133

348

Ker

amik

Kär

l9,

11

Frag

men

tV

ittra

d yt

a. S

ot/r

ödak

tig b

eläg

gnin

g in

sida

.21

34

349

Ker

amik

Kär

l0,

91

Frag

men

tLi

tet

frag

men

t.21

6521

37

350

Ker

amik

Kär

l8,

11

Frag

men

tRe

cent

bro

tt, d

elad

i tv

å de

lar.

Vitt

rad

utsi

da.

2199

351

Ker

amik

Kär

l6,

61

Skad

adSo

t på

insi

da.

2395

352

Kva

rts

Avs

lag

21,6

1Pl

attf

orm

savs

lag.

1269

353

Kva

rts

Kär

na10

2,2

1Bi

polä

r kä

rna.

1319

Bilaga 3. Vedartsbestämning VEDLAB Vedanatomilabbet

Vedlab rapport 0733

Rapport över vedartsanalyser på material från Bohuslän Norum sn. UN Norum 166:1.

_________________________________________________________________________________________ Adress: Telefon: Plusgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 481 11 90-0 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: [email protected]

VEDLAB Vedanatomilabbet

Vedlab rapport 0733


_________________________________________________________________________________________ Adress: Telefon: Plusgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 481 11 90-0 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: [email protected]

VEDLAB Vedanatomilabbet

Vedlab rapport 0733 2007-09-06


Uppdragsgivare: Niklas ytterberg/Bohusläns museum

Arbetet omfattar tolv kolprover från en boplats med gravar, Norum 166:1 med dateringar utifrån fyndmaterialet till stenålder-äldre järnålder samt utifrån 14C på FU äldre järnålder och medeltid.

Proverna innehåller en blandning av kol från al, björk, ek, hassel lind och asp eller salix. Hassel är det trädslag som förekommer i flest prover. Proverna 75, 81, 82 och 87 kommer att ge de säkraste dateringarna eftersom kolet troligtvis kan knytas till anläggningarna och att de innehåller trädslag som inte kan bli så gamla i sig. I proverna med ek och lind finns en risk för högre egenålder pga de arterna kan bli mycket gamla. I de övriga proverna från gropar rännor och gravar kan kolets ursprung vara mer oklart. Prov 83 innehöll tyvärr inte något analyserbart kol. Det är stor risk att provet inte heller räcker för datering.

Analysresultat

Anl. ID Anläggnings- typ

Prov- mängd

Analyseradmängd

Trädslag Utplockat för 14C-dat.

Övrigt

412 43 Grav 0.3g 0.3g 1 bit 1 bit hassel Hassel 1293 75 Kokgrop 33.8g 15.4g 50 bitar 5 bitar björk

39 bitar ek 5 bitar hassel 1 bit bark/näver

Hassel

1193 76 Grop 0.1g 0.1g 1 bit 1 bit asp/salix Asp/salix 1178 79 Grop 0.6g 0.6g 3 bitar 3 bitar lind Lind 512 80 Ränna 0.4g 0.4g 1 bit 1 bit hassel Hassel 305 81 Härd 1.2g <0.1g 2 bitar 2 bitar hassel Hassel 597 82 Härd 0.2g 0.1g 1 bit 1 bit al Al 271 83 Härd 0.6g - - - Inget

analyserbart 912 86 Ränna 0.6g 0.6g 3 bitar 3 bitar hassel Hassel 648 87 Härd 0.3g 0.2g 3 bitar 1 bit al

1 bit björk 1 bit lind

Al

230 89 Härd 7.9g 6.2g 7 bitar 7 bitar ek Ek 2235 Gravgömma <0.1g <0.1g 2 bitar 1 bit björk

1 bit ek Björk

Hoppas ni är nöjda med arbetet!

Erik Danielsson/VEDLAB Kattås670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: [email protected]

Tabell över de vid analyserna framkomna trädslagen och deras egenskaper. Art Latin Max

ålderVäxtmiljö Egenskaper och användning Övrigt

AlGråal Klibbal

Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa

120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar

Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt.

Klibbalen invandrade söderifrån ca 5000 f.Kr. Gråalen kom ungefär samtidigt med granen och samma väg som denna.

Asp Populus tremula

120 år Inte så kräsen vad gäller jordmån

Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån

För lövtäckt och barkbröd.

Asp/Salix Populus tremula/Salix

120/60 år

Ibland är det omöjligt att skilja asp från Salixsläktet.

Björk Glasbjörk

Vårtbjörk

Betula sp. BetulapubescensBetulapendula

300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande.

Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol

Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd.

Ek Quercusrobur

500-1000år

Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel.

Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat

Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år.

Hassel Corylusavellana

60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog

Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband

Vanligt träd på lövängar

Lind Tilia cordata 800 år Näringsrika, väl dränerade, gärna steniga marker Skuggtålig.

Lätt och mjuk ved. Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep

SalixStort släkte med sälgar, pilar och viden

Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande

Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke.

Barken har använts till garvning.

Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992.

Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Rapporten kommer vid årets slut att samanställas i rapportsamlingen Vedlab rapporter 2007. Denna ges ut för att resultaten ska finnastillgängliga för forskning. Rapportsamlingar finns för varje år sedan 1995. Meddela om ni av någon anledning inte vill att er rapport ingår i samlingen.

Tabell över de vid analyserna framkomna trädslagen och deras egenskaper. Art Latin Max

ålderVäxtmiljö Egenskaper och användning Övrigt

AlGråal Klibbal

Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa

120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar

Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt.

Klibbalen invandrade söderifrån ca 5000 f.Kr. Gråalen kom ungefär samtidigt med granen och samma väg som denna.

Asp Populus tremula

120 år Inte så kräsen vad gäller jordmån

Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån

För lövtäckt och barkbröd.

Asp/Salix Populus tremula/Salix

120/60 år

Ibland är det omöjligt att skilja asp från Salixsläktet.

Björk Glasbjörk

Vårtbjörk

Betula sp. BetulapubescensBetulapendula

300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande.

Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol

Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd.

Ek Quercusrobur

500-1000år

Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel.

Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat

Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år.

Hassel Corylusavellana

60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog

Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband

Vanligt träd på lövängar

Lind Tilia cordata 800 år Näringsrika, väl dränerade, gärna steniga marker Skuggtålig.

Lätt och mjuk ved. Innerbarken eller bastet användes till korgar och rep

SalixStort släkte med sälgar, pilar och viden

Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande

Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke.

Barken har använts till garvning.

Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992.

Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Rapporten kommer vid årets slut att samanställas i rapportsamlingen Vedlab rapporter 2007. Denna ges ut för att resultaten ska finnastillgängliga för forskning. Rapportsamlingar finns för varje år sedan 1995. Meddela om ni av någon anledning inte vill att er rapport ingår i samlingen.

Bilaga 4. 14C-analyser

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Postadress: Besöksadress: Stockholms universitet Geovetenskapens hus Telefon (Vx): 08-16 20 00 Inst. för naturgeografi Svante Arrhenius väg 8C Telefax: 08-16 48 18 och kvartärgeologi Frescati 106 91 Stockholm www.geo.su.se

Bohusläns museum

Niklas Ytterberg Box 403 451 19 Uddevalla

1(2)

ANALYSRAPPORT Växtmakrofossilanalyser av jordprover från Norum RAÄ166:1, Västra Götaland.

Metoder De tillsända proverna volymbestämdes genom att den lufttorkade jorden hälldes i en graderad bägare och en känd volym vatten tillsattes. Provvolymen utgjorde alltså jordpartiklar minus luftvolymen mellan partiklarna. Härigenom togs en liter jord ur varje prov. Jordproverna preparerades därefter med en kombination av slamnings- och flotationsteknik. Ingen särskild flotationsapparatur utnyttjades. Sikt med 0,25 mm:s maskvidd användes. Efter lufttorkning konstaterades att de utpreparerade partiklarna var anlupna av en hinna med fint minerogent material. Proverna lades därför i blöt under ett dygn i 1%-ig natriumpyrofosfat (Na4P2O7) och siktades på nytt under rikligt med vatten. Efter lufttorkning studerades preparaten under mikroskop i 6,7-40 gångers förstoring. Sedvanlig bestämningslitteratur och fröreferenser har utnyttjats. Proverna innehöll måttliga eller rika mängder färska rötter samt enstaka färska frön, daggmaskkokkonger och insekter. Dessa betraktades som recenta och noterades inte som fynd. Samtliga växtrester som redovisas var förkolnade. De preparerade proverna och fynd förvaras på Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, men kan med kort varsel tillsändas uppdragsgivaren om så önskas.

Proverna var tagna i samband med en undersökning av en mycket blandad boplats med fynd från mesolitikum, mellan- och senneolitikum, samt härdar och gravar från yngsta bronsålder-äldre järnålder. Boplatsen var anlagd nedanför en bergskant i anslutning till våtmark.

Resultat och diskussion Analysresultaten sammanfattas i en bifogad tabell i slutet av rapporten. Sammantaget har 9 prov om vardera en liter jord preparerats och analyserats. Resultaten var i allmänhet vaga, d v s få växtfynd återfanns i proven. Prepareringen och analysen försvårades dels av att jordproverna innehöll stora mängder svagt nedbrutet recent växtmaterial, framför allt rötter och rottrådar, dels av att det förkolnade materialet var anlupet av en hinna av silt och lerpartiklar. Detta åtgärdades till stor del genom blötläggning i en effektiv dispergeringslösning – natriumpyrofosfat – men mikroskoperingen var likväl besvärlig.

Alla prov innehöll träkol, i samtliga fall i tillräckligt stora mängder för att räcka till AMS-datering. I två prov, ränna A912 (Hus 1) och ”kokgrop” A1293, utgjorde träkolspartiklarna sammantaget några gram, tillräckligt för att ge jorden en mörk och sotig karaktär.

Det var endast i två prov från Hus 1 som bestämbara växtrester återfanns. I ränna A912 fanns ett frö av snärjmåra, i grop A1521 hittades ett frö vardera av målla och pip- eller toppdån. Samtliga fynd representerar kulturmarksväxter som kan relateras till frisk näringsrik jord. De kan mycket väl representera åkerogräs men bör generellt betraktas som arter knutna till miljöer som är starkt på verkade av människan. Förutom åkrar är trädgårdar, gårdskanter, vägkanter och annan ruderatmark exempel på miljöer där de återfinns i nutid. Tyvärr är det mycket svårt att skilja på frön från de båda arterna pipdån och toppdån, vilket jag inte klarade av i detta fall. Men det bör sägas att toppdån ofta hittas på klipphyllor och bergbranter, anmärkningsvärt med tanke på att undersökningsplatsen ligger invid en bergskant.

2(2)

Sammantaget representerar de fåtaliga fynden en mogen kulturmiljö. Man kan möjligtvis säga att växterna indikerar åkermark. Den ringa men dock sammansättningen av växter gör att Jag tror att Hus 1 har en datering till romersk järnålder eller yngre. Om det är aktuellt med ytterligare makrofossilanalyser från samma lokal bör prov från huslämningar prioriteras högre än övriga kontext.

2007-04-02

Mats Regnell 08-16 48 09 — 0705-43 45 86 — [email protected]

Bilaga 5. Makrofossilanalyser

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Postadress: Besöksadress: Stockholms universitet Geovetenskapens hus Telefon (Vx): 08-16 20 00 Inst. för naturgeografi Svante Arrhenius väg 8C Telefax: 08-16 48 18 och kvartärgeologi Frescati 106 91 Stockholm www.geo.su.se

Makrofossilanalys. Norum 166:1.

Mål

la (C

heno

podi

um s

p.)

Pipd

ån/T

oppd

ån (G

aleo

psis

tetr

ahit/

G. b

ifida

Snär

jmår

a (G

aliu

m a

pari

ne)

Provnr. Anl. typ Träkol* ÖvrigtA912 PM70 Ränna, Hus 1 1 XXA937 PM64 Stolphål, Hus 1 XA1270 PM58 Grop, Hus 1 1 1 XA1560 PM67 Grop, Hus 1 X Mkt riklgt m förna

A209 PM66 Härd X Mkt riklgt m förnaA1293 PM68 "Kokgrop", ugn? XXA1521 PM62 Grop, "lerbotten" X Måttligt m bränd leraA2138 PM74 Inre konstruktion i grav A412 XA2235 PM59 Gravgömma i grav A2165 X Mkt riklgt m förna* X = 5-100mg (tillräckligt för AMS-datering), XX = 0,1-5g

LöpNr SUBCLASS ID ProvNr Anm Spottest Citronsyra, P° PH

1 Fosfatprov 1577 1 II 5 5,1

2 Fosfatprov 1578 2 II 7

3 Fosfatprov 1579 3 III 4



6 Fosfatprov 1582 6 III 2 4,6

7 Fosfatprov 1583 7 IV 3



































42 Fosfatprov 50011 50 A IV 9

43 Fosfatprov 50012 51 B III 6

44 Fosfatprov 50013 52 C IV 5

45 Fosfatprov 50014 53 D III 5

46 Fosfatprov 50015 54 E IV 4

47 Fosfatprov 50016 55 F III 5

48 Fosfatprov 50017 56 G III 9

Bilaga 6. Fosfatanalyser

Konserveringsrapport:

Hallerna

Annika Carlsson och Ane Marte Ringstad

2007-05-07

SVK dnr: NOK 01022-2006

Bilaga 7. Konserveringsrapport för järn

Konserveringsrapport:

Hallerna

Annika Carlsson och Ane Marte Ringstad

2007-05-07

SVK dnr: NOK 01022-2006

j

2

Konservator Datum Diarienummer

Annika Carlsson och Ane Marte Ringstad 2007-05-07 NOK 01022-2006

Ärendenamn Beställare

Hallerna2006

Bohusläns Museum Niklas Ytterberg Box 403 451 19 Uddevalla

Landskap Bohuslän

Telefon: 0522-38547

SockenNorum, Stenugnsund

Fastighet Hallerna

RAÄ-nummer166:1

Konserveringsrapport: Hallerna

POSTADRESS/ BESÖKSADRESS LEVERANSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST

[email protected]ägen 2-4, B2 415 02 Göteborg

Gamlestadsvägen 2-4, Hus B2, "Inlastning", BV 415 02 Göteborg

Växeln 031-63 70 00 031-707 03 26

j

Introduktion

I september 2006 inkom till SVK ett antal järnfragment, upptagna från en stenpackning i Hallerna, Bohuslän. Föremålen hittades på en fyndplats där man inte förväntade sig att hitta järn. Föremålen gick sönder vid upptagandet då grävsituationen var komplicerad. Föremålen förvarades i våt jord i tättslutande fyndpåsar för att undvika fortsatt nedbrytning.

Tillstånd/kondition

Föremålen var täckta av en relativt tjock korrosionskrusta med inkorroderat grus och sand. Krustan var inte hård och föll lätt av vid hantering. Ingen aktiv korrosion kunde upptäckas. Vissa föremål var tunna med lite järnkärna kvar och är därför sköra. Få bitar hade tydliga passningar mot varandra.

Frågeställningar

Röntgen för att kunna bestämma om fortsatt konservering. Efter röntgen visade det sig att föremålen kunde vara intressanta. Önskemål om fortsatt

frampreparering. Efter framprepareringen och studier av föremålen bestämdes att de skulle konserveras.

3

j

Konservering

Röntgen och röntgenanalys. Undersökning under mikroskop med skalpell och pensel. Frampreparering av originalytor med mikrobläster, aluminiumoxid 50 my. Vid framprepareringen visade det sig att vissa föremål var sköra. Ett föremål gick av och limmades provisoriskt med cyanoakrylatlim. Kemisk stabilisering genom urlakning av korrosionspåskyndande salter i 0,1 M NaOH under 9 veckor. Kloridavgången mättes med kloridanalysator Sherwood MK II Chloride Analyzer 926S. Urlakningen avslutades när kloridhalten var under 5 mg/l. Urlakning av NaOH och dehydrering i 3 veckor. Torkning i ugn under 1 vecka. Ytblästring med glaspärlor 50 my för att ta bort eventuell aktiv korrosion.For å beskytte föremålen mot fukt och svingningar i miljön, vart det påfört en ytbehandling i form av mikrokrystallinsk vax nr 3971 (Carbona) i vacuumugn. Det fantes passning för 6 biter, två och två limmades samman till 3 bitar.

Packning i syrefritt packmaterial och med neopolen 1710 som stöd. Neopolen är känt för att ha bra åldringsegenskaper.

Särskilda iakttagelser

Föremål 3 (se bild nedan) har en rygg och smalnar av, troligtvis till en egg på ena sidan.

Föremål 3

4

j

Konservering

Röntgen och röntgenanalys. Undersökning under mikroskop med skalpell och pensel. Frampreparering av originalytor med mikrobläster, aluminiumoxid 50 my. Vid framprepareringen visade det sig att vissa föremål var sköra. Ett föremål gick av och limmades provisoriskt med cyanoakrylatlim. Kemisk stabilisering genom urlakning av korrosionspåskyndande salter i 0,1 M NaOH under 9 veckor. Kloridavgången mättes med kloridanalysator Sherwood MK II Chloride Analyzer 926S. Urlakningen avslutades när kloridhalten var under 5 mg/l. Urlakning av NaOH och dehydrering i 3 veckor. Torkning i ugn under 1 vecka. Ytblästring med glaspärlor 50 my för att ta bort eventuell aktiv korrosion.For å beskytte föremålen mot fukt och svingningar i miljön, vart det påfört en ytbehandling i form av mikrokrystallinsk vax nr 3971 (Carbona) i vacuumugn. Det fantes passning för 6 biter, två och två limmades samman till 3 bitar.

Packning i syrefritt packmaterial och med neopolen 1710 som stöd. Neopolen är känt för att ha bra åldringsegenskaper.

Särskilda iakttagelser

Föremål 3 (se bild nedan) har en rygg och smalnar av, troligtvis till en egg på ena sidan.

Föremål 3

4

j

5

Föremål 2 har ett förmodat tillverkat hål i den avsmalnande delen. Den tjockare delen har kanter som utvidgar sig men är sedan avbrutet.

Föremål 2

AnalyserInga analyser efterfrågades.

ResultatFöremål 2 limmades samman med cyanakrylat för urlakning. Detta lösnet under behandlingen och det gick inte å finne passning igen etter vaxning. Föremålet packades slik at en kan se hur det satt ihop. Flere av de minste delene, fick ingen ytbehandling efter urlakning och torkning, om det skal göres analys på materialet. Dom är packat löst för seg, men i samma låda som resten.

Råd och anvisningar om förvaring och hantering

Arkeologiska järnföremål bör enligt Tidens Tand1 förvaras så torrt som möjligt, helst under 18 % relativ luftfuktighet. Hantering bör ske med handskar för att undvika att handsvett och smuts fastnar på föremålen.

Bilagor

RöntgenkommentarerRöntgenbild lämnad till beställande arkeolog. CD med bilder och digital rapport lämnad med föremålen till beställande arkeolog. Bildbilag för föremål efter konservering.

1 Tidens tand. (red) Fjaestad, M. Riksantikvarieämbetet: 1999.

Röntgenkommentar

Hallerna

NOK 01022-2006

Jag kan inte upptäcka några mönster på järnföremålet på röntgenbilden.

Det är svårt att se om alla delarna har hängt ihop eller om det är flera olika föremål.

Föremålet längst upp till vänster skulle kanske kunna tolkas som en hästsko, men det saknas i så fall sömhål som borde sitta tätare. Det svagt synandes föremålet i röntgenbildens överkant har ev ett ”tillverkat hål”.

Föremålet till höger om den största delen kan kanske vara ett handtag till något.

Ränderna som syns på en del av föremålen visar troligtvis en smidesriktning.

2006-10-06 / Annika Carlsson

Röntgenkommentar

Hallerna

NOK 01022-2006

Jag kan inte upptäcka några mönster på järnföremålet på röntgenbilden.

Det är svårt att se om alla delarna har hängt ihop eller om det är flera olika föremål.

Föremålet längst upp till vänster skulle kanske kunna tolkas som en hästsko, men det saknas i så fall sömhål som borde sitta tätare. Det svagt synandes föremålet i röntgenbildens överkant har ev ett ”tillverkat hål”.

Föremålet till höger om den största delen kan kanske vara ett handtag till något.

Ränderna som syns på en del av föremålen visar troligtvis en smidesriktning.

2006-10-06 / Annika Carlsson

Foto av föremålet etter konservering:

Bilaga 8. Anläggningsritningar

Rutbeskrivning Norum 166:1

Samtliga rutor grävdes i anslutning till fyndkoncentrationen i sydvästra delen av undersökningsområdet med skärslev och fyllfat och vattensållades.

Ruta 358 (ruta 1) X= 6442830 Y= 1265037 1x1 meter 4 mm vattensåll.

Stick 1 (G360): 0-0,05 m under avbanad yta. Brungrå fläckig sandig silt. Flintförande. Fynd: flinta (F1, 2, 3, 4, 5). Stick 2 (G361): 0,05-0,10 m under avbanad yta. Brun sand. Flinförande. Fynd: flinta (F6, 7, 8, 9). Stick 3 (G362): 0,10-0,15 m under avbanad yta. Brun sand. Flinförande. Fynd: flinta (F30, 31, 32). Stick 4 (G363): 0,15-0,20 m under avbanad yta. Brun sand. Flinförande. Fynd: flinta (F33). Stick 5 (G50371): 0,20-0,30 m under avbanad yta. Brun sand. Ej fyndförande.

Ruta 261 (ruta 2) X= 6442830 Y= 1265041 1x1 meter 4 mm vattensåll

Stick 1 (G959): 0-0,05 m under avbanad yta. Gråbrun humös siltig sand. Lagret fanns endast i ytan, främst i NV delen (något ojämnt avbanad). Därunder gråbrun siltig sand. Rikligt flintförande i toppen. Fynd: flinta (F16, 17, 18, 19, 20). Stick 2 (G960): 0,05-0,10 m under avbanad yta. Fläckvis gråbrun siltig sand, därunder rödbrun grusig sand. Flintförande. Fynd: flinta (F37). Stick 3 (G961): 0,10-0,15 m under avbanad yta. Rödbrun grusig sand, fläckvis gråbrun siltig sand. Flintförande. Fynd: flinta (F38, 39). Stick 4 (G962): 0,15-0,20 m under avbanad yta. Rödbrun grusig sand. Någon enstaka sten (0,1 m stor). Svagt flintförande. Fynd: flinta (F40).


Stick 1 (G368): 0-0,05 m under avbanad yta. Brun humös sand, något siltig (under a 0,15 avbanad förna). Flintförande. Fynd: flinta (F21, 22, 23, 24). Stick 2 (G369): 0,05-0,10 m under avbanad yta. Översta 0,02 m brun (humös) något siltig sand, därunder rödbrun sand. Flintförande. Fynd: flinta (F25, 26, 27, 28, 29). Stick 3 (G370): 0,10-0,15 m under avbanad yta. Rödbrun sand. Flintförande. Fynd: flinta (F34, 35). Stick 4 (G881): 0,15-0,20 m under avbanad yta. Rödbrun sand. Flintförande. Fynd: flinta (F10, 11, 12, 13, 14, 15). Stick 5 (G882): 0,20-0,25 (0,4) m under avbanad yta. Rödbrun sand. Svagt fyndförande. Spadgrävt i SÖ hörnet ned till 0,4 m djup, dock fyndtomt. Fynd: flinta (F36).


Stick 1 (G967): 0-0,05 m under avbanad yta. Torvigt och humöst, mycket rötter och bark. Flintförande. Fynd:flinta (F41, 42). Stick 2 (G1083): 0,05-0,10 m under avbanad yta. Brun sand med inslag av humös brun sand. A995 framkom i rutan på 0,05 m djup. Flintförande. Fynd: flinta (F43, 44, 45). Stick 3 (G1223): 0,10-0,15 m under avbanad yta. Brun sand med inslag av humös brun sand. Flintförande. Fynd:flinta (F46, 47, 48). Stick 4 (G1224): 0,15-0,20 m under avbanad yta. Brun sand. Svagt flintförande. Fynd: flinta (F49). Stick 5 (G1225): 0,20-0,25 (0,3) m under avbanad yta. Brun sand, från 0,25 m djup gulbrun grov sand. Svagt flintförande ned till 0,25 m djup. Fynd: flinta (F50).

Bilaga 9. Rutbeskrivningar

Nedom bergetKorta nedslag i en lång historia – lämningar från mesolitikum till 1800-talArkeologisk slutundersökningNorum 166:1, Nösnäs 1:178, Norums socken, Stenungsunds kommun

Jonas Svensson Hennius & Niklas YtterbergBohusläns museum Rapport 2010:13

Nedom berget - Bohusläns Museum -Bohusläns Museum

Documents

Transcript of Nedom berget - Bohusläns Museum -Bohusläns Museum