NATURALISMEN DEN NATURLIGA VRLDSSKDNINGEN

SIDA 1

NATURALISMEN - DEN NATURLIGA VRLDSSKDNINGEN

De mest fundamentala och djupaste frgorna kan ofta bli lsta genom studerandet av de sm detaljerna. Denna utgngspunkt har blivit den ledstjrna som vetenskapen jobbar med, att man fr att frst hur ngot r uppbyggt och fungerar, utgr frn de sm detaljerna som hller det samman. Genom en simpel blomma kan man utrna allt frn fotosyntesen till molekylra och kemiska processer, processer som kan frklara varfr blomman ser ut som den gr.

De sm bestndsdelarna vi och vrlden runtom oss r uppbyggda av, r de som avgr hur vi fungerar. Fysiska naturlagar som ligger till grund fr hur universum

beter sig terspeglas ocks i de minsta bestndsdelarna. Likt det terspeglas i oss sjlva, som biologiska varelser, d biologin bara r en mer

komplex form av dessa olika naturlagar i samspel med varandra.

SIDA 2

Den biologiska vrldsskdningen Fr att vi som mnniskor ska kunna frst denna vrld behver vi tillmpa naturalistisk metodik som naturvetenskapen bygger p. Men fr att vi ska frst och kunna utforska denna vrlds alla olsta gtor, s mste vi ocks f samspela och utvecklas med den. Genom kunskap om vr biologiska grund kan vi ta fram samhllsmodeller bst lmpade fr hur vi rent praktiskt fungerar. Fr utan insikten om hur vi sjlva fungerar, s kommer vi heller aldrig kunna utveckla oss sjlva och f ngon hgre insikt eller ens mjlighet att frst vr omvrld. Det naturalismen fresprkar r inte enbart en politisk ideologi eller lra, inte heller r det en simpel id skapad av en simpel mnniska. ven om det finns personer som varit och r betydelsefulla fr naturalismen s r dessa inte dess egentliga skapare. Ingen har uppfunnit" naturalismen, utan endast frmedlat det naturalistiska budskapet. Att pst ngot annat r som att pst att fysikerna skapade fysiken.

Nej, naturalismen r betydligt mer n en simpel politisk id. Naturalismen r som sagt en vrldsskdning. Den naturliga vrldsskdningen. Sjlva krnan i naturalismen r naturen och dess eviga lagar vilka prglar alla levande varelser p vr jord, inklusive mnniskan. Till och med hela universum prglas av dessa ofrnderliga lagar. Som naturalist ser man allt levande och i synnerhet mnniskan som biologiska varelser formade av naturen. Fr samma grundvalar som naturen och djuren dr i lyder under, lyder ven vi som mnniskor under.

Som naturalist s ser man p mnniskan med samma biologiska objektiv som den vriga naturen och ekologin, bde nr det kommer till utformandet av en praktisk politik till de fundamentala naturlagar vi som mnniskor lyder under och som den praktiska politiken och vrldsskdningen mste underordnas.

Sociologisk naturalism r drav ingenting annat n tillmpningen av fysiska och biologiska lagar inom de politiska, ekonomiska, sociala, religsa och filosofiska omrdena p samma stt som de idag tillmpas inom teknologin. I och med detta r naturalismen sant vetenskaplig - till skillnad frn alla andra vrldsskdningar. Den nskar inte att anpassa verkligheten till frutfattade teorier, utan istllet att frm teorierna att passa verkligheten. Nya viktiga vetenskapliga landvinningar skulle drfr omedelbart terspeglas i ett naturalistiskt samhlles praktiska liv.

Och det r hr den biologiska analysen kommer in i bilden och hur vr biologi genomsyrar vrt samhlle

SIDA 3

Folkgemenskap Fr ett samhlle utgrs och r beroende av en sak och det r gemenskapen mellan mnniskorna som lever dr. Folket och individen r en produkt av denna gemenskap som formats fram genom generationerna. Det rr sig om mnniskor som utvecklat band med varandra, som ftts in i en och samma desgemenskap dr de varit tvungna till lojalitet och samarbete gentemot varandra fr att verhuvudtaget verleva. Dessa band har formats fram genom missvxt, svlt och isande vintrar, men ocks genom varma festliga sommarkvllar. Det r ett gemensamt arv som vi br inom oss och som tar sig uttryck i vr kultur och vra seder.

Samhllet r ingen social konstruktion, utan en organisk, biologisk skapelse.

Det mnskliga samhllet har funnits i olika former lnge, frn de tidiga primitivaste till de senare mer utvecklade civilisationerna, frn stam till storstad - men det som karaktriserar detta samspel r den gemenskap som binder mnniskor samman.

Samhllet r egentligen inget annat n just samspel, ett samspel som har skapats mellan mnniskor som haft en naturlig och stark anknytning till varandra. Det gr inte att skapa ett samhlle byggt p frryckta ideologier, teori och utopi hller inte nr man ska bygga samhllen fr biologiska varelser.

SIDA 4

Den enda vrldsskdning som kommer ha en positiv inverkan fr mnniskan r den som bygger p hur mnniskan fungerar, inte hur mnniskan ska fungera, enligt

vrldsskdningen.

Fr visst r det ltt att tala om en global vrld och meningslsheten med nationalstaterna, i takt med den vxande globaliseringen. Att det i teorin ter sig underligt hur vi "moderna mnniskor" fortfarande ska vara s primitiva s vi delar upp oss i olika lnder istllet fr att skapa ett globalt samhlle. Det vi glmmer d r varfr samhllena verhuvudtaget blev till - och vad grunden fr det mnskliga samhllets existens vilar p.

Mnniskan r ett flockdjur, och detta har vi varit lngt innan vi ens blev mnniskor. Det sitter s djupt inom oss s ven om vi logiskt kan frkasta meningsfullheten av det s kommer det fortfarande ta sig uttryck i vra knslor och handlingar, p ett undermedvetet plan. Dessa mekanismer kan vi se terspeglas p flera niver i vrt praktiska liv, frn den innersta krnan i familjen till den strre i folket. Det r ngot som varit livsndvndigt fr oss och som prglat vr existens frn frsta brjan.

Men det stannar inte dr, fr medan vi knner en strre samhrighet med mnniskan som art, n andra arter s knner vi en strre samhrighet med dggdjur n med insekter, allt handlar i grund och botten om vad som pminner oss om oss sjlva.

Hr i ligger ven frklaringen till varfr vi knner en strre empati fr en verkrd hund eller mnniska i frhllande till en verkrd skalbagge, oavsett om de var frmmande fr oss sedan tidigare.

SIDA 5

Samspelet mellan det mnskliga samhllet och naturen: Djupekologi Ur den naturalistiska synvinkeln s ses inte mnniskan som ovanstende eller frmmande naturen. Vi ser tvrtom mnniskan som en integrerad del av ekosystemet, och vr existens som mnniskor r direkt sprungen ur detta samspel, det r ven genom detta samspel som vi lever idag. Nr allt kommer omkring r alla varelser och livsformer i naturen sprungna ur detta; likt de r beroende av detta fr att verleva. S ven mnniskorna. Fr att vi ska kunna leva mste vi ocks vrna det som frutstter vr existens, att vrna naturen r att vrna oss sjlva. Det r oklokt att bita den hand som fder en, och det r just det vi hller p att gra idag. Med dagens teknologiska samhlle s mrks inte vra angrepp p naturen direkt, men det betyder inte att de inte kommer mrkas i framtiden.

Naturalismen handlar om ett ansvarstagande, och str i kontrast till den rdande kortsiktigheten som fljt i globaliseringens tecken. Naturalismen frstr att frvaltande av ansvartagande mste utformas s de praktiskt berr mnniskorna, den kosmopolitiska hllningen frmjar mnniskorna frn sin natur bde direkt och indirekt.

Det r synsttet att vi str ver naturen som legat till grunden fr de mnga problem vi har idag, ja allt frn krig som kan undvikas genom en insikt om vr biologiska grund, till miljfrstringar och klimathot som bygger p kortsiktigheten sprungen ur en allt mer globaliserad och materialiserad tillvaro.

Avsaknaden om vikten med vrt samspel till den vriga ekologin och vr natur r talande fr bda.

Det naturalistiska samhllet sker inte bara i harmoni med de mnniskor som br de, utan ven i harmoni med den natur som br mnniskorna.

SIDA 6

Den naturliga mngfalden Den naturalistiska vrldsskdningen bygger p att mngfalden i sig r naturlig, perfekt och ndvndig. Vi vill se en harmoni mellan svl vrldens folkslag, som mellan djur och mnniska. Och det enda sttet att uppn denna harmoni r att f kunskap om vr urgrund, om vra biologiska principer som franlett hur vi reagerar och agerar i olika situationer och tillmpa denna kunskap p bsta stt fr vr gemensamma framtid.

Varfr har vi egentligen krig i vrlden?

Vad r det som krigen har sin gemensamma nmnare i?

Det rr sig om olika grupper som konkurrerar mot varandra, terigen det flockdjurs-tnk som sitter djupt inom oss, naturalismens syfte r dock inte att frm mnniskorna att ndra p detta tnk d det sitter i vr biologi och i vrt undermedvetna. Det naturalismen vill gra r istllet att frm politiken att anpassas efter mnniskornas frutsttningar

Fr flockdjurstnket i sig behver inte vara dligt, det r ndvndigt fr att vi ens ska kunna samspela och utveckla samhllen, problemen blir nr de olika grupperna tvingas konkurrera mot varandra, det r d konflikterna fds. Och dessa konflikter gr att undvika, genom att lta varje folk ha rtt till sin egen nation, lta de utveckla sina samhllen efter eget behag och acceptera deras rtt att existera som en etnisk och kulturell srart. P s stt kan vi motverka att dessa problem utvecklas i framtiden.

Fr nationalismen r endast ett uttryck fr vr biologi, det vi mste gra r att frvalta detta uttryck, som ocks r det mnskliga samhllets fundament, vl.

Fr det finns olika folkslag och det r inte ngot fult, det r en mngfald vrd att bevara. Det r just dessa principer om varje folks rtt till sin existens och srart och mngfalden p ett strre plan, som erbjuder den bsta garantin fr msesidig tolerans och fr det fredliga samarbetet mellan hela mnskligheten

Som naturalist uppskattar man faktumet att de olika folkslagen skiljer sig frn varandra. Denna vetenskapliga sanning r basen, motiveringen och, p samma gng, skyldigheten fr varje form av nationalism grundad p naturalistiska grundvalar.

SIDA 7

Nationalismen inom naturalismen handlar drav fr folken om att vrna om sin egen srart, inte om att hata andra folkslag och deras egenheter.

P s vis r den nationalism som naturalismen fresprkar en kontrast till rasistiska och chauvinistiska frestllningar, samtidigt som den inte ifrgastter de olika folkens existensberttigande och unikhet.

Som naturalist s anser man att olika folkslag och kulturer ska f fortstta att existera, och lta de blomstra ut i sin fulla potential genom uteblivande av destruktiv exploatering som globalismen fder, och istllet ppeka varje folks rtt till sin nation och de naturresurser den besitter.

Huruvida de olika folken r bttre eller smre r inte mjligt fr ngot folk att bedma. Fr detta skulle krva att de verskrider sina egna biologiska begrnsningar under den tid det tar att dma och ta sig en vermnsklig, ven gudomlig, attityd som r det enda som kan ge en sdan bedmning av vrdet eller brist p sdant hos de mnga livsformerna i den outtmliga naturen.

Under ytan blomstrar mngfalden.

SIDA 8

Framtidens mnniska

Vi r alla olika p ett individuellt plan, ven om vissa liknar varandra mer n andra. Men olikheterna tar sig inte bara uttryck p ett individuellt plan utan ven p ett populationsplan, om detta inte vore sant s skulle naturen best av en soppa av alla mjliga konstiga livsformer - istllet fr som idag en naturlig ordning med grupper som kan inordnas taxonomiskt.

SIDA 9

Frutsttningar och olikheter behver dock inte vara synonymt med vrde eller brist p vrde, likt man omjligt kan sga att musslor r mer vrda eller ndvndigare n myror, d de har helt olika uppgifter i det ekologiska samspelet.

Mnniskans uppdelning och utveckling r lika naturlig som motsvarande evolution r fr de vriga livsformerna p denna jord.

Hela mnniskoslktet kan vara naturalistiskt, alla folkslag och samhllen kan anamma naturalismen, men sjlva krnan i naturalismens storhet bygger p de sm bestndsdelarna, tanken r att det som gr folket unikt ska framhvas.

Och denna aspekt r ngot som allt fr f besitter frstelse fr.

Det ligger hundratusentals Columbi gg verallt, men man trffar mer sllan p ngon Columbus.

Det r den inre isoleringen inom en art som ger upphov till olika raser allt eftersom de anpassar sig till sin milj. Dessa olika raser kommer sedan allt efter tidens gng utvecklas s olika varandra att de blir egna arter.

De nya arterna kommer i sin tur breda ut sig p samma stt som moder arten gjorde, och i sin tur fortstta utveckla nya raser som blir till arter osv. Det r i betraktelsen av rasernas uppkomst som vi kan frst upphovet till mngfalden i naturen som helhet.

Hr i frklaras ven den paradox som uppkommer fr den hastige betraktaren, varfr r inte naturen d segregerad, om naturens utveckling bygger p isolation? Varfr sprudlar det av mngfald verallt?

Nr de nya arterna formats fram och utifall de breder ut sig likt moderarten gjorde, kommer de drav ven i kontakt med sannolikt flera av dess broderarter, men nu har de redan utformats till nya arter, de beblandar sig inte med varandra vilket de skulle gjort under rasstadiet, som d skulle ltt till de kommande arternas undergng.

Nu r det istllet raserna inom de nya arterna som isoleras.

Det r frstelsen av detta frhllningsstt som urskiljer naturalismen frn alla andra vrldsskdningar, svl religioner som ideologier, d de andra bygger p ett universellt tillmpat system, en samhllsmodell eller ett frhllningsstt som inte tar hnsyn till vr biologiska grund.

SIDA 10

Detta i kontrast till naturalismen som endast bygger p mnniskans grundvalar fr framtidens utveckling. Alla mnniskor r flockdjur, folkgemenskapen r grunden fr alla mnskliga samhllen ver hela vrlden.

Med andra ord; ett naturalistiskt Japan kommer inte vara samma som ett naturalistiskt Kongo, som inte kommer vara samma som ett naturalistiskt Norge som inte kommer vara samma som ett naturalistiskt Syrien osv.

Det kommer bli en mnsklighet som blomstrar av mngfald, likt naturen gr.

Det r samhllsutveckling med naturen som ledpinne, med naturens egen visdom som utgngspunkt.

Och bortsett frn att vi mste frhlla oss till den verklighet som naturen erbjuder, om vi vill leva det vill sga, s kan vi ven dra nytta av den.

Det som fr vissa kan framst som en bister och problematisk sanning, s problematisk att de istllet fredrar frnekelsen av den, kan fr andra ge upphov till de mest storslagna visionerna.

SIDA 11

Fr grunden fr alla uppfinningar och modeller r den biologiska individ som tar fram dom, en elefant lever i samma vrld som vi, samma vrld dr det r praktiskt mjligt att skapa en telefon - men elefanten har inte frmgan att tillhanda hlla dessa mjligheter, p grund av sin biologiska grund.

Det r den biologiska grunden som r vrt fundament, istllet fr bara en slags mnniska med samma biologiska grund, kommer vi i framtiden kunna ha flera olika - d de olika raserna ftt utvecklats unikt och specificerat sina inneboende srarter.

SIDA 12

desgemenskap

Fundamentet fr varje mnskligt samhlle r de mnniskor som hller det samman, ngot som redan ppekats i denna skrift.

Folket och dess gemenskap utgr den yttersta bestndsdelen i organiseringen av en civilisation, oavsett var p jorden den r belgen.

Krnan i vrt samspel br framhvas fr att skapa ett starkt och livsdugligt samhlle.

Det r just frstelsen av denna praktik som r den enda lngsiktiga och hllbara kllan till skapandet av en sdan framtida civilisation.

Varje politiskt program mste vara skrddarsytt fr de mnniskor som det r mnat att bemta, detta r A och O fr naturalismen.

Politiken br inte forma mnniskorna, utan mnniskorna br forma politiken, den politik som inte har sin utgngspunkt i hur mnniskorna som biologiska varelser samspelar och utvecklar sina samhllen r heller inte mnad fr att tillgodose mnniskornas behov, utan blott endast sina egna frryckta ideologier och drav vanfrestllningars intressen.

Samhllet mste tillgodose sdant som berr mnniskorna p det direkta planet, sdant som fr invidien att knna sig mer betydelsefull, i samklang med samhllet.

Fr att gra det s mste vi ska i oss sjlva, inte i phittade och i frvg frfattade teorier.

SIDA 13

Endast i ett verkligt harmoniskt samhlle som bestr av mnniskor med samma kulturella, historiska och biologiska bakgrund och med samma framtidsml kan individen finna sinnesfrid och den inre trygghet som hon behver och som vi behver fr att utvecklas. Endast dr kan en mnsklig varelse knna att hon r en naturlig del av en strre helhet, av ngot som r mktigare n individen sjlv och som kommer att fortstta existera nr den individen inte lngre finns till, precis som det har existerat fre den individen fddes. Endast inom en sdan naturlig desgemenskap kan mnniskan finna det eviga liv hon alltid har skt.

SIDA 14

Naturgemenskap

Naturgemenskap skapas nr vi r i samklang med bde naturen utom oss och inom oss, som en utvecklad och frstende del av det ekologiska samspelet. Och slutligen med naturen som helhet, p ett rent metafysiskt plan, ett plan som aldrig gr att frverkliga genom teori; utan endast genom naturalistisk praktik.

Som tnkande mnniskor kommer vi inte bara vara en del av ekologin; utan fr att bli en del av ekologin mste vi ven frst hur den fungerar och forma vra liv baserade p det - d vrt teknologiska samhlle med vrt icke-beroende till naturen p det direkta planet annars kan distansera oss frn den.

Samhrigheten finns redan inom oss, och den r p biologisk grund. Det enda vi ska gra r att locka fram den n mer, vilket endast gr att gra genom att leta i krnan utav den. Det som knyter samman och skapar samhrighet br genomsyra mnniskan p alla niver, frn familjen till lokalsamhllet och nationen. En gemenskap mnad fr att knyta oss samman med naturen som strre helhet gr endast att frverkliga genom praktiserandet av vr biologiska grund i samhllsutvecklingen.

SIDA 15

Meningen med livet? Ja, vad r egentligen meningen med livet? Meningen med livet r helt enkelt verlevnad, det r det som har drivit det framt. Liv vill liv. Och det r detta som naturalismen har byggt hela den biologiska samhllsmodellen och vrldsskdningen utifrn. Men finns det d ingen hgre meningen med vr tillvaro? Vad rttfrdigar vr existens som tnkande mnniskor? Ur ett naturalistiskt perspektiv borde det handla om att utforska kosmos gtor, fr att ta reda p vad som faktiskt r den egentliga meningen med livet, om det nu finns ngon sdan. Men fr att gra detta s krvs det som bekant en stabil och verklighetsfrankrad grund.

Det finns inget som garanterar mnniskornas existens, om mnniskan glmmer bort den natur som format fram henne, den som hon en gng var och frblir sprungen ur, och istllet erstter denna med frryckta ideologiers lagar - s kommer mnsklighetens existens bli ett minne blott. Att uppresa sig mot naturen ger en direkt konsekvens nr man lever i direkt kontakt med den, en primitiv civilisation skulle inte bli lnglivad om de ifrgastter det fundament som de har sin existens att tacka fr, samma gller djuren. En teknologisk civilisation kan trotsa naturlagarna lngre n de primitiva kan, men naturen kommer till sist ta ut sin rtt utan nd. Fr det finns ingenting i denna vrld som kan frm mnniskorna att st ver den, vi r skapade av den, vi bestr av den, vi r bara en liten del av denna vrlds uppbyggnad.

SIDA 16

Om mnniskorna inte accepterar de naturalistiska frhllningsstten som sitt enda hopp fr framtiden, kommer mnskligheten att g under.

Detta kommer att bli den logiska konsekvensen av de stndiga vertrdelserna mot naturens lagar.

Men det kommer inte att innebra slutet p universum. Sett utifrn ett universellt perspektiv r planeten jorden, och mnniskorna p den, endast en liten och totalt umbrlig del av ett enormt maskineri. Om vi frsvinner kommer de olika civilisationerna de senaste 10 000 ren endast ha utgjort en betydelsels episod i en ondlig och tidls vrldsrymd ett experiment som gick fel. Till och med efter ett totalt krnvapenkrig kommer det antagligen fortfarande finnas mjlighet fr biologiskt liv p vissa platser p jorden, och d kommer utvecklingen mot hgre former att pbrjas om igen.

SIDA 17

ven om jorden skulle frstras totalt i ett sdant krig eller av ngon annan anledning s r det mer n sannolikt att det finns liv ngon annanstans p en annan planet i ett vldigt avlgset solsystem ngonstans i rymden, kanske miljarder ljusr bort. I varje fall kommer naturen alltid att existera ven utan mnniskor.

ven utan liv kommer det att existera en naturlig ordning i universum. Detta universum accepterar inte ngra speciallagar fr mnniskan och om hon inte inser det, s har hon frtjnat den kommande undergngen och det finns ingenting som kan ndra p det.

Mnniskorna r inte eviga - men det r naturen.

SIDA 18