Historien om Landgrens holmeNaturvårdsplanen

Visionen om ennationalstadspark

Frågor som kräver svar

Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift Nr 1/2013 - pris 50 kronor

NATUR

Program vår och sommar 2013

Kurser kring mjölksyrning och fjärilar

Ropa inte på vargen!

I SYDVAST

2

Innehåll 3 Ledare: Ropa inte på vargen! - Jan-Åke Hillarp4 FNF:s kurs i mjölksyrning - Gunn Höij7 Varför Landgrens holme - Mikael Kristersson11 FNF:s vår och sommarprogram 201314 Naturvårdsplanen - Rickard Sandberg15 Ny omgång av fjärilskursen - Ulf Westerberg16 Visionen om nationalstadsparken Falsterbohalvön - Lars A Samuelson18 Frågor som kräver svar22 Yttranden, evenemangslista, fototävling m.m23 Information och kontaktuppgifter

Natur i Sydväst, Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift distribueras till såväl medlemmar som prenumeranter två gånger årligen, i januari och augusti. Närtryckt på 130 g Galerie Art Silk papper hos JMS Mediasystem AB i Vellinge. Upplaga 900 ex.

Varg eller hund? Siberian huskey, Skanörs Ljung 6 maj 2010. Det finns raser, som än mera lika varg, t ex Tjeckoslovakisk varghund.

3

2

När varghysteri uppstår i en kommun med Sveriges bäst utbildade befolkning står man i det närmaste med gapande mun. Under nästan 10 veckor har rapport efter rapport om varg kommit från Falsterbonäset. Minst 7 observationer har inkommit till mig bara från området runt Hagarondellen i Skanör. 2,5 månader är en lång tid och att en varg har etablerat revir i Björkhagen och Hagaområdet - utan att varken spillning eller bytesrester har påträffats - är omöjligt. Visst finns det en liten möjlighet att en vandrande varghane hittar hit, men att den skulle etablera sig på Näset, som både är viltfattigt och tätbefolkat, är en omöjlighet. Det är mycket svårt att avgöra vad som är en hund eller en varg, eftersom det idag finns flera hundraser, som är lika stora som varg och dessutom snarlika. Många hundraser har spår av vargstorlek och utseende. Spåret måste dessutom följas en mycket lång sträcka för att man skall börja känna sig säker på att det kan vara varg. Hittar man spillning eller nedlagda byten, så ökar säkerheten. Då kan man sända in salivprov eller spillningsprov för DNA-analys och få observationen säkerställd. Eric Isaksson - internationellt välrenomerad vargspårare - berättade en gång för mig, hur han fått uppgiften att spåra två vargar, som två samer hade sett passera över vägen mellan Gällivare och Kiruna. Erik kunde inte finna några vargspår. Han tog därför kontakt med uppgiftslämnarna, av vilka den ene jagat varg som ung. De följde med honom och visade honom på platsen där övergången skett. Erik fann spåren efter två lodjur. Vi tycker att det är stor skillnad på lodjur och varg, hur svårt är det inte då att skilja hund och varg. Vi har verkligen haft varg i kommunen två gånger sedan 1900. Första gången var 1908 och den vargen finns idag uppstoppad på Falsterbo Museum. Den var född i Karesuando och hade hållits i fångenskap 1,5 år och smet i Malmö och 8 månader senare sköts den på Rådjursvägen i Ljunghusen.Nästa gång var i juni 1984, då Sven-Åke Ebbesson och Lars Edstrand under en promenad på Lilla Hammarsnäs mötte en varg. Den blev sövd och transporterad till Dalarna, där den släpptes med ett sändarhalsband. Den vandrade åter söderöver och ändade sina dagar för en kula i Halland.Det finns ingen anledning till rädsla vid vargmöten. Inte ens vargar i hägn visar aggressivitet. Fallet i Kolmården var en kull treåriga vargar, som hade handuppfötts och p g a olyckliga omständigheter tog chansen att ta över flockledarskapet från sin skötare. Det är inte ofarligt att arbeta med vilda djur i fångenskap, men uppgifter från djurparker tyder på att det farligaste djuret är en handuppfödd råbock. Vilda djur i naturen angriper inte människor oprovocerat och i fallet varg torde det aldrig skett.

Ropa inte på vargen!Text JAN-ÅKE HILLARP, vice ordförande

3

LEDARE

Under sensommaren och hösten har en mjölksyrningskurs hållits i regi av FNF och med stötta av Studiefrämjandet. Kursen startade med en informationskväll i augusti och sedan följde tre månatliga kurskvällar på Ängavallens gård. Elva intresserade deltagare har träffats och fantasin och energin har flödat.

Mjölksyrning är nog i vårt land mest synonymt med surkål, men man kan i princip syra det mesta i grönsaksväg. När man lärt sig grunderna, kan man utveckla och prova nya blandningar. Kineserna syrade redan för 6000 år sedan, så tekniken är alltså mycket beprövad. Världsomseglaren Kapten Cook upptäckte på sina resor att syrade produkter höll skörbjuggen borta. Japanerna syrar också bl. a. misoproduk-ter. Ryssarna gör det och där kallas det kvass, bl. a. lagas den berömda borstj-soppan på mjölksyrade rödbetor. Det framställs även syrade drycker. I Polen och de baltiska länderna samt i stora delar av östra Europa är mjölksyrning stort.

Produkterna innehåller mycket av nyttiga spår- och mineralämnen och de för-stärker C-vitaminets verkan. Det produceras även B12-vitamin vid mjölksyrnings-processen. Många enzymer och nyttiga ämnen, som är läkande för magens tarm-flora, bildas. Användning av ekologiska grönsaker rekommenderas i absolut största utsträckning. Dessa innehåller mycket mer av de mjölksyrebakterier, som är viktiga för att sätta igång jäsningen. En saltlag tillsätts de rensade och skurna grönsakerna och/eller rotfrukterna. Vid jäsningsprocessen tillsätts också smakförstärkare som vitlök och pepparrot, blad av svarta vinbär och hallon är några andra förslag. I samma syfte används krondill, gula senapsfrön och havssalt.

Det finns utmärkt litteratur i ämnet som grund för de egna syrningsförsöken.

Det är viktigt att passa på att producera när grönsakerna är skördemogna. Man börjar i augusti med gurka s.k. Västeråsgurka och fortsätter lämpligen med morötter, brytbönor, vaxbönor, blomkål och gul lök när de är skördemogna, antingen syras de var för sig eller i lämpliga blandningar. På hösten, när vinterkålen är färdig, är tiden inne för surkålen. Till den behövs ingen saltlag, utan man tillsätter endast havssalt, kummin och några skivor av vinteräpple, som blir en god blandning. Här är det av största vikt att skiva fint och att stampa kålen, så att saften tränger fram ur bladnerverna.

FNF: s kurs i mjölksyrning hösten 2012 och 2013Text GUNN HÖIJ, kursledare - Foto PAUL MUSIOLIK

4 5

Varje burk bör stå för jäsning i rumstemperatur för att jäsningen ska kunna starta. Jäsningen bryts efter en tid och burken ska då stå kallt. Efter två till tre månader är de mjölksyrade grönsakerna klara att smaka av. Tidigare användes stora jäskärl om c:a 10 lit med lås för att luften inte skulle komma i kontakt med grönsakerna. Numera är det enklare att till husbehov använda bygelglas, dock ej för små, från 1 ½ lit och uppåt till 2 -3 lit är lämpligt.

Många har visat intresse för en ny mjölksyrningskurs, vilket är glädjande. Den planeras att starta sensommaren 2013. Ett flertal personer och även några av våra populära TV-kockar har i media under det gångna året lyft fram mjölksyrningens fördelar. Vi kan bara instämma.

Kursstart: Preliminärt måndag 29/7 för upptaktsträff, samt ytterligare 3 kurskvällar augusti - oktober.Sista anmälningsdag: 1/7 till britt-elise.bjornhov@telia.comKursavgift: 300:- för FNF-medlem/prenumerant, exkl. litteraturKurslokal : Falsterbo KonsthallKursledare: Gunn Höij, tel. 040 473 173 för mer informationDeltagarantalet är begränsat

Du kan bli medlem för 295kr/år eller prenumerant för 100kr/år, se www.falsterbonaset.se

Mjölksyrade grönsaker

5

Gunnar och Klas Albert Landgren 1934.

6

Varför Landgrens holme?

Landgrens holme, den lilla ö på ca 80x100 m som ligger inom Flommens natur-reservat söder om Hamnvägen i Skanör, har genom olika skyddsåtgärder de senaste åren kommit att bli en viktig fristad för häckande strandängsfåglar av flera arter. Detta i synnerhet för den växande kolonin skärfläckor, som 2012 uppgick till över 200 par.

Många har genom åren frågat mig vad namnet Landgrens holme egentligen kommer ifrån, vem var Landgren? Därför beslöt jag mig i början av sommaren 2012 att gå till källan och träffade den 4 juni Gunnar Landgren, dotterson till holmens Landgren, för att intervjua honom om detta. Gunnar, som var infödd Skanörbo och blev 88 år, avled sorgligt nog i cancer en dryg månad efter vårt samtal.

Mitt samtal med Gunnar blev långt och spännande, ett stycke nutidshistoria om hur det var för en pojke att växa upp på Näset under 1930-40-talen. Här nedan återges den del av samtalet som berörde Landgrens holme och hans morfar Klas Albert Landgren.

MK Kan du berätta något om dig själv?GL Jag heter Gunnar Landgren och är född 1924 den 13 juni och skall alltså snart fylla 88 år, om en vecka, om allt går som det skall…MK Det är svårt att tro, att du är så gammal!GL Vi får väl se…MK Och du har bott hela ditt liv i Skanör?GL Ja, jag har bott hela mitt liv på Mellangatan, ända tills min hustru blev sjuk och vi flyttade hit (Bäckagårdens servicehus) och här är bra.MK Och huset på Mellangatan (gröna huset i hörnet Hamngatan-Mellangatan), det har väl varit din morfars?GL Ja, det var min morfars far som byggde det en gång, Anders Landgren. Och vi har ju en son som heter Anders, den yngste av dem, som kanske var meningen skulle överta huset trodde vi, men så flyttade han till Norrland. Så det blev ingenting med det, de andra vill ju inte ha det, så det får ju säljas.MK Ja, det är tråkigt, vi har samma problem med mitt föräldrahem i Falsterbo som gått i släkten sedan 1700-talet. Själv har jag ju redan renoverat ett annat gammalt hus och min syster bor i lägenhet, vill inte ha hus. Och vår bortgångne brors barn har egna nya hus.

Text MIKAEL KRISTERSSON - Fotograf okänd

6 7

GL Det är ju samma med Tommy och Mona, de har ju egna fina hus.MK Det här med Landgrens holme, var det din morfar som brukade vara där ute, kallades det Landgrens holme efter honom?GL Ja, den norra tredjedelen inhägnade han med gamla staket och där var till och med en grind. Det var det första som blev gjort, han planterade ju trän och var tvungen att inhägna för kornas skull.MK När var detta?GL Ja, hur gammal kan jag ha varit? Mellan 7 och 10 år, vilket innebär i början på 1930-talet.MK Hur kom han på den idén?GL Ja, det kan man undra (skratt). Man hade ju planterat norr om Hamnvägen (Norra Hovbacken) och då ville han väl göra ett försök på holmen söder om. Och han fick fria händer att ta plantor var han ville, som ute vid det som senare kallades Lumumba-området, där fanns ju plantor i överflöd. Så hade han stadsbudet i Skanör, Johan Persson, till att köra ner plantorna till gamla skrothögen (soptippen på Södra Hovbacken) väster om Landgrens Holme. Hur det sen gick till har jag inget minne av, men han hade två små pråmar, en på vardera sidan om Hamnvägen. Om vi använde en av dem minns jag inte. Där var ju rätt djupt vatten, i alla fall knädjupt och det fanns ingen vass på den tiden. På norra ändan av holmen var där liksom en urgröpning i marken, som nog korna sparkat upp, runt denna hade han planterat syrenbuskar och lite blommor av olika sorter. Så där kunde vi sitta i lä och ”hålla eftermiddagskaffe”, det var ju bara på söndagarna vi gick dit.MK Ni hade det som en utflyktsplats?GL Ja, lördagen jobbade man ju halva dagen också, så det blev på söndagarna vi gick dit och höll lite eftermiddagskaffe.MK Det var ju fantastiskt…GL Ja, där var faktiskt riktigt trevligt!MK Hade ni någon ”hodda” där också?GL Nej vi hade inget mer än syrenbuskarna, som ju bildade en berså.MK Men jag hade för mig att han hade höns, gäss och sånt där ute?GL Nej, det hade han inte.MK Då är det jag som inbillat mig eller hört fel, så det var bara för att ha en liten utflyktshage?GL Ja, och så planteringen, han tyckte det var roligt att det växte upp.MK Och sen spred det sig så det blev en hel björkdunge…GL Ja, björken är ju lätt att föröka… Sen vet jag inte sedan när det började förfalla… När morfar blev gammal och i och med att staketet rasade, så var det ju fritt fram för korna, det var ju inte precis något stabilt staket. Det var gjort av gamla grejer som han hade fått.MK Vad hette din morfar i förnamn?GL Klas Albert.

8

MK Vad jobbade han med?GL Han hade många jobb, började som sjöman. Sedan var han sotare i Skanör och Falsterbo ett tag. Därefter blev han byggmästare. MK Ja, det var ju så, man hade många jobb… Jag mins honom sen jag var grabb, när gick han bort?GL 1957. MK Han brukade sitta på bänken utanför huset i hörnet mot Hamnvägen, en riktig profil i Skanör. Men då, när han var gammal, fortsatte han då att åka ut till holmen?GL Jag vet egentligen inte när det slutade, för när jag blev över 13-14 år så hade man andra intressen. Det var ju så att man fick börja arbeta, jag blev dräng på Skanörsgården som var en stor anläggning med sparrisodlingar och sånt. Man slutade skolan när man var 13 år och sen gick man i ”fortsättningsskolan”, men det var bara på kvällen. Och så körde jag ut mjölk för Knut Nilsons till folk på kvällarna, med häst och vagn. Varje kund hade två spannar, de hängde ut tomspannen på staketet, så skiftade man där. Men det tog slut sen, de fick TBC påstods det, av mjölken. Då var jag väl 15 år. Det var så lite kvar så det lönade sig inte, de var rädda för TBC.MK När blev du elektriker då? GL Jag började då, när jag var 15 år, hos en som hette GW Larsson och jag hade tio kronor i veckan. En sommar tog jag jobb på golfklubben i Falsterbo. Det var under kriget och greenkeepern John Ohlsson var inkallad. Det var en Wibom och jag och en till, vi skötte hela golfbanan. Wibom körde med Johan Larssons (bonde och häståkare i Falsterbo) slåttermaskin och skötte fairways och vi andra hade ett helsicke med greenerna, för det var ingen som förstod sig på att ställa in maskinerna när John Ohlsson var borta. Inte heller golftränaren William Hester som då basade över oss. Det var en sommar, sedan började jag med det elektriska igen efter det… MK För att återgå till Landgrens holme, du har inga bilder från när ni var där ute? GL Nej, konstigt nog, för Klas Albert min morfar fotograferade, han hade en sådan där stor kamera. Det ligger en massa gamla glasplåtar på vinden där hemma…MK Aha, där finns kanske bilder från Landgrens holme?!GL Nej, jag tror inte det. Det var mer som från midsommarfirandet i parken, till exempel av den största och högsta midsommarstången, det var han som skötte det, med alla talgor och stag och allt som de hade…MK Ja det var tider då, med den fina dansbanan i Skanörsparken och allt!GL Ja!MK Har du någon bild på Klas Albert.GL Ja, det kan du ju prata med Tommy om, så kan ni gå in och titta där hemma på Mellangatan. Där hänger en stor tavla där han är fotograferad. Och en

8 9

där han har Tommy i famnen.MK Men det här med Landgrens holme, gjorde han detta bara som lite fritidsnöje alltså?GL Ja, han var ju som man säger naturvän, trivdes att vara ute och var väl intresserad att se om det kunde fungera.MK Men du sa att det var andra som hade planterat norr om Hamnvägen?GL Ja talldungen på Hovbacken, men det var ju tidigare. Han menade att kunde det växa där så kunde det växa ännu bättre på holmen där det inte var så torrt.MK Var det syrener, lite björk…?GL Björk och fur och så syrenhäcken runt där. Och så lite blommor…MK Var där en sittplats, hade han lagt ut någon sten… hade ni möbler där ute?GL Nej, vi fick sitta på marken.MK Ja, på 1960-70-talen hade det blivit en stor björkdunge och jag kommer ihåg att stora starflockar övernattade där under försommaren… Men din mormor levde inte så länge?GL Nej hon dog tidigare, hon var inte mer än 50 år när hon dog, jag bodde sedan ensam hos min morfar…MK Så han var änkeman då, hur gammal blev han?GL Han var född 1873 och dog 1957, så han blev 83 eller 84 år.MK Ni har ingen bild av då han sitter utanför huset på gamla dar, för det var ju så typisk…GL Jo det finns massor med bilder. Turister som fotograferade och skickade. Det kom särskilt ett brev där de hade klistrat ett foto av honom utanpå och så ”Skanör”, det var hela adressen. Det kom fram ändå!MK Men han ägde inte Landgrens holme?GL Nej, nej, men han hade ju lov av kommunen. Det var stinsen i Skanör, Johan Nilsson, som var ”högsta chefen” på den tiden. Morfar gjorde ju sådana där flaskskepp - och det hade Johan Nilsson fått ett - så de var nog lite halvkompisar.MK Kommer du ihåg några särskilda andra minnen från Landgrens holme? Eller det var det att ni åkte ut och fikade?GL Ja, det var bara söndagseftermiddagarna som regel, det var enda tiden man var ledig.MK Var det du och din morfar, inga andra?GL Nej, det var bara vi två, det var de där fikastunderna, man tog det ju inte så högtidligt på den tiden… Annars jagade vi tillsammans, men det var inte precis vid holmen. Jag har ju en stor bild där vi är fotograferade 1934 när jag var tio år, vi står med bössor på axeln och harar som vi skjutit, morfar och jag! MK Tack för att jag fick komma och samtala med dig, det var trevligt och spännande!GL Tack själv och lycka till med skärfläckorna!

10

1110

Program FNF:s vår- och sommarprogram 2013

Riv gärna ut mittuppslaget med vårt program och placera på din anslagstavla.

Frågor om programmet ställs i första hand till Sophie Ehnbom 040-470688.

Våra aktiviteter sker i samarbete med Studiefrämjandet.

Torsdagen den 7 februari, kl. 19. “Skånska Fåglar – en introduktion” - Ulf Westerberg visar bilder och förklarar vad och var man ser fåglar i Skåne. Bäckagården, Skanör.

Söndagen den 10 februari, kl. 9-11. Strandvandring i Höllviken. Vandring tillsammans med Jan-Åke Hillarp längs strandpromenaden för att se vinterfåglar. Turen är speciellt lämplig för den som vill börja titta på fåglar. Sam-ling vid Jennys på östra sidan av Falsterbokanalen.

Söndagen den 3 mars, kl. 9-11. Strandvandring i Höll-viken. Vandring tillsammans med Ulf Westerberg längs strandpromenaden för att se om vårfåglarna har kommit. Turen är speciellt lämplig för den som vill börja titta på fåglar. Samling vid Jennys på östra sidan av Falsterbokanalen.

Torsdagen den 7 mars, kl. 19. ”Falsterbonäset – en unik landform.” Jan O. Mattsson, professor i geografi, berättar om vad som skapat halvön och vilka krafter som fortfarande ombildar den. Bäckagården, Skanör kl. 19.

Torsdagen den 14 mars, kl. 19. ”Etiopien – från Lucy till den utrotningshotade etiopiska vargen.” Bilder och berättelser från en rundresa i södra Etiopien. Naturfotograf Tomas Hansen berättar på Lindesgården, Vellinge (mitt emot gästis). Samarrangemang med Vellinge Fotoklubb.

Torsdagen den 21 mars, kl. 19. ”Strandens lilla värld – om småformer, mönster och processer på en sandstrand.” En chans att lära om hur badstranden formas… Jan O. Mattsson berättar på Bäckagården, Skanör.

Torsdagen den 4 april, kl.19. Ekologisk trädgårdsskötsel. Anna Wedeberg (Ekologiska Anna) berättar och ger tips och råd hur man lyckas i sin trädgård. Arrie byahus. Samarrange-mang med Trelleborgs Biologiska Förening.

Söndagen den 7 april, kl. 9-12. Möt våren på Knösen. Vi letar vårtecken och vandrar under ledning av Jan-Åke Hillarp runt Knävången och Knösen. Om vädret tillåter så fikar vi på Knösen. Samling vid Skanörs borgruin bakom Skanörs kyrka.

Torsdagen den 11 april, kl. 19. Sjökaptenen och fågel-

= arrangemang som är del av vårt Natursnokarprogram. Barn är särskilt välkomna!

skådaren Bengt Grandin berättar och visar bilder från en av sina många exotiska resor. Bäckagården i Skanör.

Torsdagen den 18 april, kl. 19. FNF:s Årsmöte på Bäck-agården i Skanör. Efter årsmötet (ca kl. 20) berättar Mats Wirén, ekolog i Malmö stad om ”Grönfläckig padda i åter-tåg”.

Söndagen den 21 april, kl. 10-14. Ljungens Dag. Vi lär oss mer om Skanörs Ljung och röjer handfast björksly och arbetar för att vi skall få behålla Näsets fina öklimat. Ta med egen sekatör, såg eller yxa och matsäck. Stövlar och arbetshandskar är att rekommendera. FNF berättar om fukt-ljungheden och dess arter. Samarrangemang med Frilufts-främjandets Ljungen-avdelning. Barn särskilt välkomna. Samling på parkeringsplatsen, norra sidan av väg 100, mitt på Ljungen.

Söndagen den 28 april, kl. 9-12. Besök på Falsterbo Fågelstation vid Falsterbo fyr. Hur går fågelflyttning till? Vad har fångats och ringmärkts idag? Duktiga guider berät-tar engagerat för alla åldrar. Samling utanför fyrträdgårdens västra sida kl. 9. Efter guidningen går Sophie Ehnbom och de som vill en tur till Nabben. Ta gärna med fika!

Söndagen den 12 maj, kl. 9-12. Vandring i området kring Månstorps gavlar, Månstorps sjö och Kratten un-der ledning av Jan-Åke Hillarp, Ulf Westerberg och Sophie Ehnbom. Samling på parkeringen vid Månstorps gavlar.

Söndagen den 19 maj, kl. 6-9. Traditionsenlig gökotta i Falsterbo stadspark med ornitologen Tommy Holmgren som guide. Alltid intressant att lyssna till fåglarna och Tom-my! Samling vid Skoltorget i Falsterbo. Ta gärna med fika! Onsdagen den 5 juni, kl. 21-23. Naturnatt på Flommen. Lyssna till nattens ljud. Jan-Åke Hillarp guidar. Kläder efter väder. Ta gärna med ficklampa. Vi samlas på parkeringen vid Flommens Golfklubbs parkering, Falsterbo.

Söndagen den 16 juni kl. 9-12. Vilda blommornas dag. Blomstervandring i Arrie friluftsområde under ledning av Anna Wedeberg. Medtag fikakorg. Samling på Arriesjöns parkering.

Vårens och sommarens program 2013

= Blå Flagg-arrangemang

skådaren Bengt Grandin berättar och visar bilder från en av sina många exotiska resor. Bäckagården i Skanör.

Torsdagen den 18 april, kl. 19. FNF:s Årsmöte på Bäck-agården i Skanör. Efter årsmötet (ca kl. 20) berättar Mats Wirén, ekolog i Malmö stad om ”Grönfläckig padda i åter-tåg”.

Söndagen den 21 april, kl. 10-14. Ljungens Dag. Vi lär oss mer om Skanörs Ljung och röjer handfast björksly och arbetar för att vi skall få behålla Näsets fina öklimat. Ta med egen sekatör, såg eller yxa och matsäck. Stövlar och arbetshandskar är att rekommendera. FNF berättar om fukt-ljungheden och dess arter. Samarrangemang med Frilufts-främjandets Ljungen-avdelning. Barn särskilt välkomna. Samling på parkeringsplatsen, norra sidan av väg 100, mitt på Ljungen.

Söndagen den 28 april, kl. 9-12. Besök på Falsterbo Fågelstation vid Falsterbo fyr. Hur går fågelflyttning till? Vad har fångats och ringmärkts idag? Duktiga guider berät-tar engagerat för alla åldrar. Samling utanför fyrträdgårdens västra sida kl. 9. Efter guidningen går Sophie Ehnbom och de som vill en tur till Nabben. Ta gärna med fika!

Söndagen den 12 maj, kl. 9-12. Vandring i området kring Månstorps gavlar, Månstorps sjö och Kratten un-der ledning av Jan-Åke Hillarp, Ulf Westerberg och Sophie Ehnbom. Samling på parkeringen vid Månstorps gavlar.

Söndagen den 19 maj, kl. 6-9. Traditionsenlig gökotta i Falsterbo stadspark med ornitologen Tommy Holmgren som guide. Alltid intressant att lyssna till fåglarna och Tom-my! Samling vid Skoltorget i Falsterbo. Ta gärna med fika! Onsdagen den 5 juni, kl. 21-23. Naturnatt på Flommen. Lyssna till nattens ljud. Jan-Åke Hillarp guidar. Kläder efter väder. Ta gärna med ficklampa. Vi samlas på parkeringen vid Flommens Golfklubbs parkering, Falsterbo.

Söndagen den 16 juni kl. 9-12. Vilda blommornas dag. Blomstervandring i Arrie friluftsområde under ledning av Anna Wedeberg. Medtag fikakorg. Samling på Arriesjöns parkering.

Söndagen den 23 juni, kl. 12-17. Rosor på Falsterbo-näset. Trädgårdsfest för hela familjen med föredrag, odlings-tips, försäljning, fika och växtbyte på Skoltorget i Falsterbo. Utanför torget kan man bege sig på tipspromenad på natur-slingan och rundvandring till olika rosenträdgårdar. Samarrangemang med Svenska Rosensällskapet och Skånska Trädgårdsföreningen.

Söndagen den 7 juli, kl. 7-10. Sälmorgon vid Nabben. Jan-Åke Hillarp berättar om sälarna på Måkläppen och visar dem i sin tubkikare. Kom när du vill. Vi träffas 200 meter öster om Ule Nabbe (Nabben) söder om Falsterbo Fyr.

Söndagen den 21 juli, kl. 9-11. Strandängsvandring med Nils-Arvid Andersson som guide. Samling på Flommens Golfklubbs parkering, Falsterbo.

Söndagen den 28 juli. Havets Dag. Succén vid Falsterbo-kanalen med filmförevisning, verksamhetsvisning, föredrag, provtagning, utställningar och exkursioner fortsätter. Ett samarrangemang där bl. a. Falsterbo-kanalens Båtklubb, Calluna, Lunds Tekniska Högskola, Katastrofhjälp Fåglar & Vilt, Sjöräddningssäll-skapet, kustbevakningen, Sjöfartsver-ket och FNF ingår.

Söndagen den 4 augusti, kl. 8-11. Fåglar på Ängsnäset. P-G Bentz guidar. Samling vid LV4:s skjutfältsgrind invid Ljungens camping.

Söndagen den 11 augusti, kl. 9-12. Fjärilar längs stran-den. Fjärilsexkursion med Ulf Westerberg på Nabben och runt Falsterbo fyr. Samling på parkeringen vid Kolabacken, Falsterbo.

Söndagen den 18 augusti, kl. 9–12. Insekternas dag på Skanörs Ljung. Vi letar fjärilar och andra insekter. Tommy Holmgren guidar bland småkrypen. Ta gärna med egen håv. Denna utflykt är mycket väderberoende och ställs in vid regnigt väder. Samling vid LV4:s skjutfältsgrind invid Ljungens camping.

30 augusti - 1 september Falsterbo Bird Show. Årets program är ej klart i skrivande stund, kommer att finnas på evenemangets hemsida:falsterbobirdshow.se

Vårens och sommarens program 2013

= Blå Flagg-arrangemang

Arbetet med en Naturvårdsplan för Vellinge kommun är i full gång. Vi har börjat med att formera arbetet i styr-, arbets- och referensgrupper. Grupperna består av politiker, experter (från FNF, KFV, Måkläppsföreningen samt Falsterbo Fågelstation), näringsidkare, LRF och personal från kommunala förvaltningar. Naturvårdsplanen, som ska vara en strategiskt inriktad plan för Vellinge kommun, är en vårdande plan dvs. ett underlag för att bevara, skydda, återställa och utveckla naturen i kommunen. Den ska vara en lättillgänglig faktabok och inspirera till kunskapsinhämtning och innovationer samt vända sig till olika målgrupper: kommuninvånare, besökare, hushåll, näringsidkare, lantbruk, skola, kommun och myndigheter. Kommunens mål för naturvården är att främja en hållbar utveckling. En utveckling som bygger på insikten att naturen har ett egenvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Målet för naturvården bidrar till att uppfylla Sveriges (och Vellinge kommuns) miljömål ”God bebyggd miljö” och ”Rikt djur och växtliv”. Naturvårdsplanen ska ligga till grund för kommunens översiktsplan (ÖP). Nu är det omvänd ordning, men fortsättningsvis ska det vara så. Översiktsplanen ska uppdateras efter varje mandatperiod och i det läget börjar man med att uppdatera Naturvårdplanen och först därefter ÖP. Vi kommer att jobba upp en hemsida, där alla kan bidra med kunskap, engagemang och synpunkter samt ta del av den information och de dokument som arbetas fram. Vi kommer också att informera genom appar och genom möten runt om i kommunen med markägare, näringsidkare, medborgare och besökare.Naturvårdsplanen kommer att innehålla en faktadel samt ett antal bilagor som vänder sig till olika målgrupper, se ovan. Planen innehåller också ett åtgärdsprogram för att bevara, skydda och utveckla naturen i kommunen. Planen uppdateras i samband med att översiktsplanen uppdateras, således i högsta grad ett levande planarbete! En projektsekreterare har också anställts och börjar fr.o.m. årsskiftet 2012-13. Efter årsskiftet startar det stora arbetet med att samla in befintlig kunskap och insamlingen fortsätter under hela 2013. Eventuella kompletteringar ska göras och en faktadel, en åtgärdsplan och bilagor ska sättas ihop. Planen skall vara klar i maj-juni 2014.

Välkomna att delta i arbetet!

NaturvårdsplanenText RICKARD SANDBERG - miljöchef i Vellinge kommun

14 15

Ny omgång av fjärilskursen

För första gången genomförde FNF under 2012 en kurs med insekter i fokus, ”Far och flyg”. Kursen blev mycket fort fulltecknad och vi fick tyvärr tacka nej till flera intresserade. Att intresset var stort kände vi på oss, men att det skulle bli så stort överrumplade faktiskt styrelsen.I allt fick vi i vår krets 15 stycken nya ”fjärilsambassadörer” varav flera också kom igång med inventering av dagfjärilar under sommaren 2012.Under 2013 gör vi om det hela med samma inriktning, dvs. först tre teorikvällar med början i mars om insekter och framförallt fjärilar. Då lär vi oss även hur dagfjärilsinventering går till. Under maj-juli gör vi två exkursioner på fjärilsrika platser i Skåne. Guider är precis som förra gången Ulf Westerberg från FNF och Lars Pettersson från Lunds universitet.

Naturvårdsplanen

Svartfläckig blåvinge

Text och Foto ULF WESTERBERG, kursledare

14 15

Förra gången hade vi ekonomiskt stöd från riksföreningen NF. Ett sådant bidrag kan bara fås en första gång, så för denna omgång har vi måst sätta ett pris på 500:-. Vi vill framhålla att detta är mindre än Studiefrämjandets (subventionerade) pris för liknande kurs, och där ingår endast en guide.

”Far och Flyg” - Dagfjärilskurs FNF 2013Sista anmälningsdatum: 28 februari 2013 till britt-elise.bjornhov@telia.comKursavgift: 500:- (FNF-medlem/prenumerant)Kurslokal: Falsterbo KonsthallKursledare: Ulf Westerberg och Lars Pettersson, för mer info ring 040-46 80 14 eller maila info@ulfwesterberg.com

Hjärtligt välkomna att teckna er för denna populära kurs!(Du kan bli medlem för 295kr/år eller prenumerant för 100kr/år, se www.falsterbonaset.se)

Visionen om nationalstads-parken Falsterbohalvön

Omedelbart efter att ha gjort min första bekantskap med Falsterbohalvön för många decennier sedan var det uppenbart vilket unikt natur- och kulturområde detta var. Samtidigt såg jag med förskräckelse hur mer och mer av marken togs i anspråk för bebyggelse. Jag tänkte att här måste något radikalt göras för att begränsa exploateringen. När vi slutligen bosatte oss i Falsterbo år 2000 hade jag precis upplevt hur man lyckats freda stora grönområden i Stockholm. Mitt inne i staden hade Sveriges första nationalstadspark (NSP), Ekoparken, bildats. Om man kunde freda stora grönområden i huvudstaden borde det väl gå att göra det i Vellinge också, tänkte jag.

Text LARS A SAMUELSON, f.d. ordförande i FNF - Foto BJÖRN HILLARP

16

Visionen om nationalstads-parken Falsterbohalvön

Men det visade sig inte vara så lätt. Jag väckte förslaget i FNFs styrelse som backade upp idén. Men när vi presenterade förslaget för dåvarande kommunalrådet Göran Holm (2004-10-11) blev det tummen ner. Vi gav emellertid inte upp utan kallade till presskonferens, spred en informationsbroschyr, samlade in namnlistor, skrev artiklar, presenterade idén i olika föreningar och gjorde en vandringsutställning på biblioteken. Men motståndet från kommunledningen var fortsatt kompakt. Till slut gjorde vi en lista på de grönområden som vi ansåg borde få ett ökat skydd, om inte i form av en NSP så åtminstone som kommunala reservat. Men ej heller detta gav något resultat.

Nu finns emellertid i nyvaknat intresse för att skydda vår halvö. Den politiska kartan har ritats om efter det senaste valet och miljöfrågorna verkar ha fått en större vikt. Är tiden mogen för att etablera Sveriges andra NSP?

Vad innebär en NSP?

Inom en NSP får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden skadas. NSP beslutas av Sveriges riksdag och är skyddade i Miljöbalken. Rent konkret innebär det för vårt vidkommande att man helt enkelt en gång för alla ritar in på kartan var bebyggelse får förekomma och var det ska förbli natur.

Vad kan Vellinge vinna med NSP Falsterbohalvön?

Först och främst: natur- och kulturvärdena bevaras för framtiden. Det kan också ha ett betydande PR-värde att vi har landets andra NSP, vilket bl a kan generera mer turistinkomster. Samtidigt bör man satsa på information om allt vad halvön erbjuder. Högt på önskelistan står här att bygga ett Naturum på Skanörs ljung.

Vilka förpliktelser följer med en NSP?

En NSP kräver framför allt löpande underhåll. En organisation måste svara för skötseln av grönområdena; se till att vandrings-, cykel- och ridvägar är framkomliga; samt att allt informationsmaterial är aktuellt och tillgängligt. Medel för detta tillförs i första hand från Naturvårdsverket och Vellinge kommun.

Vad händer nu?

Frågan behandlas nu vid runda-bordssamtal med deltagande från olika intressenter. Den finns med i diskussionerna vid utformningen av kommunens naturvårdsplan. I övrigt är inget bestämt i dagsläget.

16 17

Frågor som kräver svar

Nedanstående svar frågor och svar har diskuterats med ett antal handläggare och experter uti kommunen. Ett stort tack till Jan-Åke Hillarp och Lisa Sundgren!

1 - Märks klimatförändringen i floran och faunan i Vellinge kommun? Har det försvunnit arter och har det kommit till nya? Har de nya arterna av sjukdomsspridande myggor dykt upp?

Ja det märks – arter som t ex svartbent strandpipare, storspov, enkelbeckasin, fältpiplärka, (gulhämpling), törnskata och utter har försvunnit. Minskat har också alla groddjur på 50 års sikt samt sandödla, stare, ladusvala, sånglärka, gråsparv, hermelin och igelkott.Ökat har en hel del arter som kaja, skata, råka, grågås, gråsäl och ätlig groda (dammgroda). Några arter har tillkommit som vildsvin, björktrast samt bredläppad multe (fisk). Orsakerna till detta är många. Flera arter försvann med ökande befolkning samt ökat antal hundar och katter. Groddjuren är utsatta för den ökande trafiken och minskar i antal. Grodtunnlar skulle behövas. Ökat i antal har multen som kom med varmvattnet från Barsebäcksverket. Vildsvinen kom med utsättningar eller smitningar. Gråsälen ökade, när miljö-gifterna - PCB, metylkvicksilver och DDT - förbjöds. Björktrasten var på framryckning söderöver och häckade på Näset första gången 1975, sedan tog det några år till nästa gång. Ätlig groda har inplanterats i trädgårdsdammar och spritt sig från dessa.

Ingen myggforskning har ännu skett i kommunen.

2 - Vad händer med stranden och dynerna när vresrosen ska tas bort? Hur länge tar det innan såren läks? Länsstyrelsen planerar ju ett återskapande av sandmarkerna i kommunen.

Frågorna kommer från deltagare i FNF:s exkursioner/föredragSvarat har RICKARD SANDBERG, Vellinge kommuns miljöchef

18

19

Fråga 3. Highland Cattle på Skanörs Ljung

Frågor som kräver svar

Vresros som etablerat sig får man bort med betning eller 100 år av ständig bekämpning. Tre länsstyrelser i södra Sverige har beviljats EU-medel för att restaurera det forna myllrande växt- och djurlivet i de sydsvenska sandmarkerna. Igenväxta (bl a av vresros) sandiga områden i Skåne, Halland och på Öland ska öppnas för att bli tillgängligare för såväl sällsynta arter som allmänheten. Länsstyrelserna i Skåne, Halland och Kalmar län ska, tillsammans med Lunds universitet och Kristianstad Vattenrike, arbeta med projektet SandLIFE i Natura 2000-områden under sex år. Projektet som leds av Länsstyrelsen i Skåne har en budget på 70 miljoner kronor och finansieras till hälften av EU-medel. Bl a är Natura 2000-området Falsterbo Skjutfält utpekat. Länsstyrelsen ska komma ut med info i december 2012-januari 2013. Det kan ta ett antal år innan det läks ihop. Arbetet görs etappvis och i dialog med kommunen och FNF.

3 - Vem i kommunen ansvarar för djurhållningen på Skanörs ljung? I höstas var en del av korna mycket magra, revbenen stack ut och de såg eländiga ut.

Vellinge kommun äger korna på Skanörs ljung och har ansvar för dessa. Kommunen har anlitat Lars Persson som har hand om skötseln av djuren. Betet är relativt magert och blandraskorna som har kalvar vilka dias ser rätt magra ut. Kommunen har under hösten sålt dessa till en annan bonde.

18 19

Fråga 9. Posttjänstemannaförbundets semester-hem i Falsterbo från tidigt 1900-tal. Rivs under 2013 till förmån för två parhus. Ligger i ett av två Falsterbokvarter som inte har normalt regelverk då de efter 100 år fortfarande saknar detaljplan.

4 - Kan Vellinge kommun stötta fågelstationen ekonomiskt? I Sydsvenskan stod en artikel om att de hade svårt att få in pengar till verksamheten.

Vellinge Kommun stöttar redan idag Falsterbo Fågelstation, ca 80 000 SEK 2012.

5 - Finns det någon kontinuerlig grodräkning på något område i kommunen? Vi tycker att det har blivit tystare i groddammarna de senaste åren. Finns det färre grodor?

Totalt har groddjuren minskat sedan 50 år tillbaka. Det har funnits kontinuerlig räkning av grönfläckig padda under några år. Övriga arter har bara tillfälligt räknats. Grönfläckig padda har efter åratal av nedgång äntligen ökat troligen p.g.a. utsättningar under slutet av 90-talet. Ätlig groda hörs som aldrig förr. Det pågår en diskussion mellan kommunen, Malmö Stad och länsstyrelsen kring ett framtida inventeringsprojekt.

6 - Vem kan tipsa om tåliga och lokalt traditionella växter till trädgården? Vi vill ha växter som trivs i denna del av Sverige och inte behöver besprutas.

Hos plantskolor och lokala aktörer, t.ex. inom FNF, finns en stor kunskap. Vi har

20 21

en del personer med speciell kunskap om ekologisk odling i kommunen som Ekologiska Anna i Arrie, Linus Wrethov i Vellinge, Nordströms på Ängavallens gård m.fl. I pågående Naturvårdsplanearbete kommer vi att jobba mycket med hur vi genom våra trädgårdar kan bidra till ökad biologisk mångfald,

7 - Är det fara för att fler sälar kommer att skjutas så som det gjorts utanför Skåre? Nya sälar kommer väl att lära sig vittja nät när andra försvinner genom skyddsjakt?

Vellinge kommun har antagit som policy att säljakt inte skall förekomma i kommunen.

8 - En del fiskare, fiskaffärer och fiskavdelningar i kommunen säljer av NF eller WWF rödlistade fiskar eller skaldjur? Kan det påtalas vid en miljökontroll från kommunens tjänstemän eller är det fritt fram? Jag tänker bl a på jätteräkor, ål och tonfisk.

Vi kan informera om detta vid våra inspektioner. När vi handlar upp mat för skola, vård och omsorg ska den vara miljösäkrad.

9 - Har Vellinge kommun några planer på inventering av äldre sommarhus? Vi ser att det rivs allt fler i vårt område och då försvinner också ofta den grönskande trädgården.

Jag har inte sett någon inventering ännu, men jag tar med frågan i vårt Naturvårdsplanearbete för kommunen.

10 - Finns det någon tidsplan för invallningen av Näset? Var kommer i så fall nästa förstärkning att göras? Har det förstärkts någon annanstans än vid Möllevallen i Skanör?

Det finns planer – men just nu är kommunen och länsstyrelsen i diskussion kring vilka eventuella tillstånd som behövs (bl a i Natura 2000 reservat) för att kunna bygga föreslagna invallningar. Men det finns en beredskap och många nya utbyggnadsområden förbereds för ev. översvämningar genom invallning och dammar t ex Skanörs Vångar.

Tack för kreativa och spännande frågor! Vi tar med dessa frågor i vårt Naturvårdsplanearbete också – de är i högsta grad aktuella.

20 21

FototävlingHärmed bjuder FNF in samtliga medlemmar att lämna in bilder till FNF årliga kalender “Natur i Sydväst” för 2014. Lämna in max en påsiktsbild i liggande format per månad - i max storlek 30x20cm. Bilder som blir utvalda skall finnas som antingen en högupplöst digital fil eller som ett negativ eller diapositiv. Vinnande bidrag får användas fritt av FNF i vår årskalender. Som tack får vinnarna en kalender. Bilderna skall lämnas in senast den 1 maj 2013 till Mikael Kristersson, Östergatan 12, 239 40 Falsterbo. Märk samtliga bilder med namn och adress, samt vilken månad den skulle passa i.

Avgivna remissvar och yttrandenFNF yttrar sig som remissinstans regelbundet i olika planärenden som rör Vellinge kommun. Under hösten 2012 har vi bl a lämnat synpunkter på följande ärenden (läs alla yttranden i sin helhet på www.falsterbonaset.se);

Utgrävning på Strandhotellstomten (skrivelse)Gessie bykrog (yttrande)Hököpinge (yttrande)Skanörs centrum (yttrande)Prästgårdsparken Vellinge (yttrande)

Vill du få påminnelser?Vill du bli påmind om FNF:s aktiviteter? Skicka din epostadress till info@falsterbonaset.se.

Upprop till evenemangslistaVi behöver då och då hjälp vid olika event som föreningen deltar i. Det kan vara allt från egna värvningskampanjer till evenemang som Rosor på Falsterbonäset, Falsterbo Bird Show eller Hållbarhetsdagen. Hör gärna av dig till vår sekreterare Britt-Elise Björnhov om du vill hjälpa till vid framtida aktiviteter.

FacebookVi finns på Facebook. Följ oss gärna! Sök på Falsterbonäsets Naturvårdsförening.

22

Om föreningenFalsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) är en partipolitiskt obunden ideell förening, bildad 1970 som en krets inom Naturskyddsföreningen och Naturskydds-föreningen i Skåne. FNF vill verka för att öka värdet på natur- och kulturmiljöer inom Vellinge kommun. Vi vill genom att värna, vårda och visa dessa värden bidra till en mer hållbar utveckling. I detta syfte driver FNF aktuella frågor och utveck-lingsprojekt. Föreningen anser att det krävs genomtänkta visioner för att skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle. Som remissinstans vill vi påverka Vellinge kommuns fysiska planering samt deras behandling av olika natur- och kulturmiljöärenden. Föreningen har för närvarande ca 900 medlemmar.

Medlemskap295,-/år (24 kr/mån). Familj 365,-/år (30 kr/mån). Ungdom (under 26 år) 195:-/år (16 kr/mån). Medlemskapet gäller i Naturskyddsföreningen, Naturskydds-föreningen i Skåne samt FNF och anmäls på www.naturskyddsforeningen.se. Man kan också stödja FNF:s arbete via enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (8 kr/mån). Betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9.

KontaktuppgifterFalsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF), Box 32, 239 21 Skanör. E-post: info@falsterbonaset.se. Hemsida: www.falsterbonaset.se. Facebook: Sök på Falsterbonäsets Naturvårdsförening.

FNF:s styrelseDavid Carlson 040-470025 OrdförandeJan-Åke Hillarp 040-472369 Vice ordförandeElisabeth Forsman 040-471909 SkattmästareBritt-Elise Björnhov 040-472578 SekreterareSophie Ehnbom 040-470688Maria Lomholt 040-471110Mathias Nordström 040-423250Ulf Westerberg 040-468014Jan O. Mattsson 040-455312

Redaktion Natur i SydvästDavid Carlson (redaktör och grafisk form), Strandbadsvägen 2, 239 42 Falsterbo, tel 040-470025, epost info@falsterbonaset.se.Britt-Elise Björnhov, Tvärskiftesvägen 6, 239 42 Falsterbo, tel 040-472578Elisabeth Forsman, Vallbovägen 31, 239 42 Falsterbo, tel 040-471909.

Foton i detta nummerFramsida: Gammal träbåt på Lv4-området - Britt-Elise Björnhov. Omslagets insida: Sibirian Husky - Jan-Åke Hillarp. Försättsblad till program: Bandtång på Falsterbostranden - David Carlson. Baksidan: Fredshög - Britt-Elise Björnhov. Övriga fotografer nämns i respektive artikel.

22

!H

jälp o

ss att bli fle

ra. K

lipp

ut talo

ng

en

o

ch g

e till e

n vän

i Vellin

ge ko

mm

un.

Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) arbetar med att värna, vårda och visa den unika natur- och och kulturmiljön i Vellinge kommun. Vi behöver din hjälp! Enskilt medlemskap kostar 295 kronor/år och för en hel familj 365 kronor/år (då blir man också medlem i såväl Natur-skyddsföreningen som Naturskyddsföreningen i Skåne. Gå in på www.naturskyddsforeningen.se och klicka på “Bli medlem”. Vill man enbart prenumerera på FNF:s tidskrift Natur i Sydväst (utkommer med 2 nummer per år) betalar man in 100 kronor på FNF:s PlusGiro 534526-9.

Naturskyddsföreningen i Vellinge kommun