NATIONALEKONOMIK O M P E N D I U M

Kompendiumnationalekonomi

MakroHip2 Vt 2011

Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten

Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också.

Konjunkturer

Konjunkturer är en mätare av det ekonomiska läget eller de ekono-

miska utsikterna. Högkonjunktur är helt enkelt goda tider och lågkon-

junktur dåliga tider. En konjunktur-cykel är perioden mellan en kon-junkturtopp/dal till nästa konjunk-

turtopp/dal.

Kännetecken

Efterfrågan på varor

Efterfrågan på arbetskraft

Inflation

Ökad/ minskad produktion

Det finns konjunkturcykler på lång och kort sikt . På längre sikt finns

1. Kondratieffcykler

2. Kuznetzcykler.

Kondratieffcykler omspänner 50-55 år och mäter prisförändringar. Cyk-

lerna styrs av dominerande tekno-logier som befinner sig olika ske-den.

Toppar Teknologi

1815 Vattenkraft

1865 Ångmaskin

1910 Explosionsmotor

1970 Massproduktion

Idag ?

Kuznetzcykler omspänner en peri-

od på cirka 11-13 år och mäter produktionen. det är ofta en ex-pansiv fas i Kuznetzcykeln vi syftar

på när vi pratar om det glada tjugo-talet eller "the swinging sixties".

Varför finns då konjunkturväxlingar? Några vanliga förklaringar är:

Psykologi påverkar. Tror t.ex många människor att tiderna blir sämre sparar de mer och

konsumerar mindre, och tiderna blir då också sämre.

Acceleratorprincipen- multip-likatoreffekten, Båda dessa effekter gör att både kon-

junkturuppgångar och kon-junkturnedgångar tenderar

att förstärkas.

Globalt inflytande. Händelser och skeenden i andra länder

påverkar oss.

Hur ska konjunkturerna regleras?

Det är svårt men samtliga finans-ministrar har denna strävan.

PenningpolitikPenningpolitiken sköts i huvudsak

av centralbanken med mer eller mindre självständighet och med

mer eller mindre noggranna in-struktioner från parlament och re-gering. I allmänhet har tendensen

under senaste 15-20 åren varit att ge centralbanken ökad självstän-

dighet. Centralbanken heter i Sve-rige Riksbanken. Penningpolitiken har två huvudsakliga medel: räntan

och penningmängden.

Räntan har effekt på:

konjunkturen

inflationen

penningvärdet

Man bör kunna tala om hur räntan påverkar dessa saker.

Riksbanken kan reglera penning-

mängden vilket bland påverkar bankernas

möjligheter att låna ut pengar. Själ-va tryckningen av sedlar har nume-

ra mycket liten betydelse för mängden pengar. Nästan allt kapi-tal finns bara som ettor och nollor i

någon dator.

Penningmängd regleras i detalj

genom

Riksbankens marknadsope-rationer t.ex köp/försäljning av statsobligationer och statsskuldväxlar

Dagslån till bankerna i ränte-korridor

Sedelutgivning

Det är utan tvekan så att räntan är

Riksbankens viktigaste instrument. Penningpolitikens viktigaste mål är

att hålla inflationen under 2%.

FinanspolitikFinanspolitiken är parlamentets/

riksdagens ansvar. Den sköts i hu-vudsak genom budget och skatter.

Budget

Överbalansering-underba-lansering. Genom att över- eller underbalansera budge-ten kan man påverka kon-junktur m.m.

Skatter

Påverkar bl.a mängden läckage i det ekonomiska kretsloppet och påverkar därigenom t.ex multiplikato-reffekten.

PENNINGPOLITIK & FINANSPOLITIK

InflationDet finns olika orsaker till inflation.

Penningmängdsinflation - Om mängden pengar blir för stor så stiger priserna och pengarnas värde urholkas.

Efterfrågeinflation- varierar med konjunktur och kan påverkas av finans- och penningpolitik

Kostnadsinflation- kostna-den stiger på någon produk-tionsfaktor (råvaror, realkapi-tal och arbetskraft inklusive know-how)

Importerad inflation- som kommer från fördyrade im-portvaror/tjänster

De båda sistnämnda kan uppträda oberoende av konjunkturlä-ge

PhillipskurvanDet finns alltid en viss underliggande arbets-löshet. Det är arbets-löshet av typerna struktur-, friktions- och säsongsarbets-löshet. Det finns också alltid en viss inflat ion (kost-nads- o importe-rad inflation)

En nyzeeländsk ekonom vid namn Phillips publicerade 1958 en rad iakttagelser om sambandet mellan arbetslöshet och inflation i USA. Flera ekonomer gjorde liknande iakttagelser från andra länder. Des-sa empiriska iakttagelser blev en kurva (Phillipskurvan) som kan iakt-tas här intill. På 50- och 60-talet kunde därför finansministrar med denna kurva i bakhuvudet göra avväganden mellan inflation och arbetslöshet. På 70-talet stämde dock inte kurvan längre då vi fick stagflation.

Stagflation är när både inflation och stagnation (arbetslöshet) inträder samtidigt.

NAIRUPhillipskurvan stämde ej längre på 1970-talet. Ekonomer (monetaris-ter) tillfogade ett nytt moment som förklaring till varför kurvan inte stämde. Detta var förväntad infla-

tion. Man baserade den förväntade in-

fla t io-

nens storlek på föregående års inflation.

Phillipskurvan kommer– med detta synsätt– att vara vertikal på lång sikt där verklig aggregerad efterfrå-gan möter verklig aggregerat ut-bud. På kort sikt kan man ha en vanlig Phillipskurva men försök att öka efterfrågan på konstlad väg (i syfte att t.ex. minska arbetslöshet) kommer bara att leda till ökad infla-tion. Det finns en naturlig arbets-löshet på en viss nivå. Om man söker gå under denna nivå uppstår inflation. NAIRU betyder Non Acce-lerating Inflation Rate of Unem-

ployment.

Effekter (om man tror på NAIRU):

Inflationsbekämpning fram-står viktigare än efterfråges-timulans

Under perioden då inflatio-nen måste tv ingas ner kommer arbetslösheten att stiga (p.ga föregående rege-rings skapade inflationsför-väntningar)

Arbetslöshet är något natur-ligt (vi anser idag att 6-7 % arbetslöshet är helt OK, el-ler?)

FormlerFormeln för Phillips originalkurva är P = a+b(1/U)

[a & b är konstanter t.ex utbud o efterfrågan. P är prisnivån. U är arbetslöshet.]

Om en av dessa konstanter visar att priserna på arbetsmarknaden är trögrörliga neråt (vilket de i prakti-ken nästan alltid är) kommer kurvan att få en knix.

Monetaristkurva P=ƒ(1/U) +Pe . [ Pe står för pris-

förväntningar]. På lång sikt får kur-van formeln ∆P=f(1/U)[Dessa formler är kanske till glädje för alla matematiskt intresserade , men för alla andra behövs de inte för att klara provet]

Keynesianism-Central gestalt är John Maynard Keynes. Han reagerade mot det sätt som 30-talsdepressionen han-terades. Istället för att spara i en lågkonjunktur vilket man gjorde på

30- ta le t borde

staten enligt Keynes satsa så att man genom injektorer i kretsloppet och via multiplikatoreffekten får hjulen att snurra igen. Staten ska alltså föra en aktiv konjunkturpolitik, satsa i lågkonjunktur och spara i lågkonjunktur. Det förstnämnda kom sedermera att tillämpas gans-ka allmänt i de industrialiserade länderna men det förstnämnda har aldrig varit särskilt aktuellt. Exempel på keynesianistisk politik kan sägas vara New Deal i Roosevelts USA eller den svenska krispolitiken un-der senare delen av 1930-talet.

Även 50- och 60-talens aktiva konjunkturpolitik i de flesta västländer, sär-skilt socialdemokratiskt styrda länder, måste sä-gas vara keynesianskt in-spirerade.

I keynesiansk politik är ar-betslöshetsbekämpning det centrala och det främsta medlet är finanspolitiken.

Neo-keynesianismI modern keynesianism har man betonat att phillipskurvan har skiftat åt höger. Det menar man har skett främst via olika kostnadshöjande faktorer, men också genom att den strukturel-la arbetslösheten har ökat. Man har också infogat inslag av för-väntningsteori, vanligen adaptiv, men neo-keynesianer tror att lö-nerna är trögrörliga neråt.

MonetarismMonetaristisk politik innebär i flera avseenden en återgång till klassisk ekonomisk liberalism. I denna mening är monetarismen förknippat med nyliberalism, men det är ingalunda enbart nyliberaler som är monetarister. Mone-tarister vill ha bort statlig inblandning i ekonomin.

Det centrala i monetarismen är inflationsbekämpning. Det medel man anvisar är i huvudsak en reglering av pen-ningmängden- det är alltså via penningpolitik man bör söka reglera ekonomin. En viktig grundpelare i moneta-rismen är bytesekvationen.

Penningmängd x Omloppshastighet = Prisnivå x Produktion: MxV= PxQ

Centrala gestalter är Milton Friedman och Robert Lucas.

Moderat och neoklassisk monetarismFöljande tabell kan illustrera skillnaden mellan moderat och neoklassisk monetarism.

Moderat monetarism Neo-klassisk monetarism

PEt=Pt-1 PEt=Pt+et

Phillipskurvan vertikal på lång sikt Phillipskurvan vertikal på kort sikt

Lönerna rörliga Lönerna rörliga

P = Priser. E = förväntningar. t =tid.

ÄNTLIGEN!

BYTESEKVATIONEN...