Myntfyndfrån

DALARNA

av

Ian Wisehn

Kungl. myntkabinettet

Stockholm 1990

ATA

BM

CNS

DM arkiv

DMinv.

Fv

KMKinv.

KMKsamI.

KMK top.ark.

Kulturarvets arkiv

LL

Månadsbladet

NNUM

NNÄ

Nordiska museet, inv.

RIC

Schö.ck I-VIll

SHMlKMK inv.

Tillväxten

LANDSKA!'SINVENTERING DALARNA

REFERENSERBENÄMNINGAR

Antikvarisk-topografiska arkivet, RAÅ-SHMM.

Malmer, B., 1980.

Corpus Nummorum Saeculorum IX-XI qui in Suecia repertisunt. Catalogue of Coins from the 9th-11th Centuries foundin Sweden. Stockholm. 16. Dalarna 1. Falun - Rättvik. Lund1979.

Dalarnas museum, arkiv med fynd utan inventarienummer.

Dalarnas museum, inventariekatalog.

Fornvännen. Tidskrift för svensk antikvarisk forskning,1906 ff.

KMK:s inventariekatalog från år 1975 med bilagor.

KMK:s samlingar utan inventarienummer.

Myntbeskrivningar, uppgifter om fyndärenden m.m. iKMK:s topografiskt ordnade fyndarkiv.

Kulturarvets förteckning över mynt och myntsamlingar ihembygdsmuseerna, Falun.

Lagerqvist, L.O., 1970.

KVHAA:s Månadsblad 1872-1905. Stockholm.

Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad, 1936 ff.

Nordisk Numismatisk Årsskrift, 1936 ff.

Nordiska museets inventariekatalog, Stockholm.

Robertson, A., 1962.

Schuck, H., 1932 ff.

Den för SHM och KMK från början av 1800-talet till 1975gemensamt förda inventariekatalogen med bilagor.

SHM och KMK. Samlingarnas tillväxt, 1891 ff.

82

LANDSKAPSINVENTERlNG DALARNA

A

Almer, Y., 1988Carlsson, I.

Andersson, C. 1988

Arosenius, T. 1864

Aurivillius, C. 1775

LITTERATURIKÄLLOR

Med Dalälven från källorna till havet. Stockholm.Del II. Bok 10.

Gård eller by? En Dalabygd i vägen. PopulärArkeologi nr 1.

83

Moraskattens silversmycken. (TOR XVIII.) Uppsala.

Observationer som kunna gifwa någon anledning tildhe forna Swenskars och Göthers Penninge Räch­ningz beskaffenhet. Stockholm. (Även i kommenteratnytryck. Göteborg 1980).

Commission Internationale de Numismatique.

Corpus Nummorum Saeculorum IX-XI ... 16, Dalarna1. Falun-Rättvik, Lund.

Oriental Coins and the beginning ofthe Viking period.(Fv.3/4)

Thesaurus nu=orum sueo-gothicorum... accessitejusdem auetoris libellus de nu=ophylaciis Sve­ciae... Holmiae.

Vesterdalarne, dess natur, folklif och fornminnen.Stockholm.

Beskrifning öfver Provinsen Dalarne. I-III.

De nummis arabicis in Sviogothia repertis. (Nova actaregiae societatis scientiarum Upsaliensis. VoL 2.)Upsaliae.

Fyndmaterialet. (Bondeplågarens borg. Om och kringundersökningen av Borganäs. Mogren & Svensson.)

Angående gyllen 1528 och Gustav Vasas krönings­mynt m.m. (Svensk Numismatisk Tidskrift 4/5 1988.)

1928

1984

1980

1686

1979

1983

1976

1731

1855

F

Ersgård, L.,Syse, B.

E

Forsslund, K-E.

Duczko, W.

Dijkman, P.

CNS

CIN-Newsletter

Callmer,J.

c

D

Brenner, E.

Axelsson, M.

B

LANDSKAPSINVENTERING DALARNA

G

Golabiewski, M. (red)l986

Gagner,A.

Golabiewski, M.

H

Hadorph,J.

Hallenberg, J.

Hallerdt, B.

Hallström, G.

Hatz, G.

Hatz, V.

1922

1983

1676

1804

1967

1931

1974

1961

Ett romerskt mynt funnet i Gagnef. (Dalarnas hem­bygdsförbunds tidskrift Il.) Hedernora.

Studie av 1300-talsbrakteater i ett depåfynd frånNärke. (NM XXXIV.)

Guldskatten från regalskeppet Kronan. Katalog nr 24,KMK. Stockholm.

Dahle laghenJThen i forna Tijder hafwer brukatwarhit Öfwer Alla Dalarna och them som in om DalaRåmärken bodde. Nylig igenfunnin uthi ett gammaltMS.to Sampt nu Medh Summarier och ConcordiantierUplagd. Stockholm.

Berättelse om Svenska Kongliga Mynt-Cabinettet,Med Beskrifning öfver de i detsamma befintliga Guld­Mynt, Samt åtskilliga af de öfriga SällsyntarePenningar. Stockholm.

Dalarnas museum - ett torg för kulturell aktivitet.(Svenska Museer.)

Den tidigaste järnåldern i Dalarna. Dalarnas hem­bygdsbok. Falun.

Handel und Verkehr zwischen dem Deutschen Reichund Schweden in der späten Wikingerzeit. Diedeutschen Miinzen des 10. und 11. Jahrhunderts inSchweden. Lund.

Zur Unterscheidung der ottonischen Prägungen inMainz, Speyer und Worms. Commentationes deNummis Saeculorum IX-XI in Suecia repertis, 1.Stockholm.

iIi,

ii

i I

1983 Die italienischen Miinzen in den schwedischenFunden der Wikingerzeit. (NM XXXIII.)

Helenius, Z.

Hermansson, R.

1722

1977

Dissertatio Academicae de Dalekarlia. Pars priorQuam, cum Consensu Amplissimiae Facultat...Upsaliae.

Myntfyndet i Bjuråker (Malung. Ur en sockenshistoria.) Malung.

1980 Hagaskatten, Sveriges största plåtmyntskatt.(NNUM 1.)

84

----~------------~,

85

LANDSKAPSINVENTERING DALARNA

Myntfynden. (Tusen år på Kyrkudden. Leksandskyrka. Arkeologi och byggnadshistoria. Dalarnas Forn­minnes och Hembygdsförbunds skrifter 25.) Falun.

Moraskatten - Dalarnas största vikingatida myntfynd.(Myntkontakt 10.)

Svenska mynt under vikingatid och medeltid samtgotländska mynt. Stockholm.

Numismatisk opslagsbog. M~nter fra vikingetid til vortid. Köpenhamn 1974.

Nummi aliquot diversi ex argento praestantissimi;Nempe decem Olai Sveci, unus Anundi Carbonarii...Lipsiae 1706.

Myntsamlarnytt i Sverige. Utställningen Mynt frånMalung. (NNUM 7.)

Måttordbok. Svenska måttstermer före metersyste­met. Nordiska museet. Stockholm.

Wikingerschmuck und Miinzdatierung. (TOR XIII.)Uppsala.

Dagbok Öfwer en Resa Igenom de, under StoraKopparbergs Höfdingedöme Lydande Lähn ochDalarne År 1757. Västerås. Nytryck 1957.

Ett fynd af kufiska mynt i Dalarne. (KVHAA Månads­blad 4.)

Anglosachsiska mynt i Svenska Kongl. Myntkabinet­tet, funna i Sveriges jord. Stockholm.

1979 Primitivt betalningsmedel i Dalarna. (Myntkontakt 2.)

1970

1706

1977

1762

1875

1881 Anglosachsiska mynt i Svenska Kongliga Mynt­kabinettet, funna i Sveriges jord. Utökad upplaga.Stockholm.

1846

L

Lagerqvist, L.O.

Keder,N.

K

Jonsson, K.,Lindberger, E.

J

Jansson, L 1967

Jansson, S.O. 1950

Jensen, J.8. 1974

Jonsson,K. 1974

1982

Hildebrand, H.

Hiilphers, AA

Hildebrand, RE.

Lagerqvist, L.O., 1981Nathorst-Böös, E.

Lagerqvist, L.O., 1984Nathorst-Böös, E.

Landström, K.H. 1977

Lannerbro, R. 1980

Liljegren, J.G. 1830

Linder Welin, U.s. 1965

LANDSKAPSINVENTERING DALARNA

Mynt, sedlar och medaljer. Ur numismatikens historia.Borås.

Vad kostade det? Priser och löner från. medeltid tillvåra dagar. Stockholm.

Gravarna under vapenhuset i Leksands kyrka.(Stencil.)

S:t Laurentius kapell. (Sool-Öen-- En krönika).

Strödda anteckningar om fynd i svensk jord, med endertill hörande förteckning. (KVHAA Handlingar 13.)

Svensk koppar och kopparmyntning. En handledningvid studiet av myntsamlingen i Bergslagets museum.Göteborg.

M

1974 The First Arrival of Oriental Coins in Scandinavia andthe Inception of the Viking Age in Sweden. (Fv. 3/4)

Malmer, B.

Milne,J.G.

Modeer,A.

Mogren,M.,Svensson, K.

R

Robertson, A.

s

Sahlin, C.

Sarvas, P.

Schiick,H.

1980

1933

1796

1988

1962

1895

1969

1932f

Den senmedeltida pennmgen i Sverige. (KVHAAHandlingar 31.)

Catalogue of Alexandrian Coins in the AshmoleanMuseum. Oxford.

Inledning till närmare kunskap om swenske mynt ochskådepenningar: Från Början och intil dess SwenskaSpiran lemnades afKonung Håkan Magnusson. Lund.

Bondeplågarens borg. Om och kring undersökningenav Borganäs. Stockholm.

Roman Imperial Coins in the Hunter Coin Cabinet.Oxford.

Beskrifning och förteckning örver Stora KopparbergsBergslags Aktiebolags Myntkabinett. Falun.

De svenska myntskatterna från 1700-talet. (NNÅ.)

Kgl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.Dess förhistoria och historia. I-VIII (Stockholm 1932­44).

86

LANDSKAPSINVENTERING DALARNA

1966 Dalarnasjärnålder. Stockholm.

1933 Brakteatstampen från Lödöse. (NM XXVII.) Stockholm.

87

Romerska bronsmynt funna i Sverige. L (NNUM 8.)

Den yngre järnåldern i Dalarna. (Dalarnas Hem­bygdsbok.)

Borganäs i Hedemora. (Dalarnas Hembygdsbok.)

Numi Cufici Regii Numophylacii Holmiensis quosomnes in terra Sueciae repertos... Upsaliae.

Svensk numismatisk uppslagsbok. Mynt i ord och bild1521-1972. Stockholm.

Myntfynden i Korsbetningens massgravar II. (Fv. 2)

Gudz heliga Clöster i Dala. (Dalarnas hembygdsbok.)Falun.

Beskrifning öfver svenska kopparmynt och polletter,del II. Stockholm.

Våra folkminnen. Lund.

Några fynd från gravar under Leksands kyrka. (Fv. 4)

1983

1936

1934

1984 Sveriges Plåtmynt 1644-1776. En undersökning avplåtmyntens roll som betalningsmedel. (Acta Uni­versitatis Upsaliensis.) Uppsala.

1848

1972

1936 Sveriges medeltidsmynt. (Nordisk kultur XXIX.)Stockholm.

1937 Nordens offentliga myntsamlingar. (NNÅ.)

1962

1919

1932

1872

1982 Fyndgravar och gravfynd. (Tusen år på Kyrkudden.Leksands kyrka. Arkeologi och byggnadshistoria.Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbunds skrifter25.) Falun.

1963

Westermark, U.,Wisehn, L

Tornberg, C.J.

w

Trotzig, K.

Trotzig, D.

Tingström, B.

Thordeman, B.

T

von Sydow, W.

Swartling, I.

Stiernstedt, A.W.

Serning, I.

LANDSKAPSINVENTERING DALARNA

SVERIGES REGENTER OCH MYNTHERRAR

Olov Skötkonung ca 995-1022Anund Jakob ca 1022-50Emund gamle ca 1050-60Stenkil ca 1060-66Hallsten ca 1067-70Inge d.ä. ca 1079-84, 1087-1110Blot-Sven 1084-87Filip ca 1110-18Inge d.y. ca 1110-20Ragnvald Knaphövde 1120-talets mittMagnus Nielsen ca 1125-30Sverker d.ä. ca 1130-56Erik Jedvardsson den helige

ca 1156-60Magnus Henriksen ca 1160-61Karl Sverkersson ca 1161-67Knut Eriksson 1167-96Ärkebiskop Johannes 1185-87

(Uppsala)Ärkebiskop Petrus 1188-97

(Uppsala)Sverker d.y. Karlsson ca 1196-1208Ärkebiskop Olov Lambatunga

1198-1206 (Uppsala)Erik Knutsson ca 1208-16Ärkebiskop Valerius 1207-19

(Uppsala)Johan Sverkersson 1216-22Erik Eriksson läspe och halte

ca 1222-29, 1234-50UlfFasijarl ca 1230-48Knut Holmgersson Långe 1229-34Birger Magnussonjarl1248-66Valdemar Birgersson 1250-75Magnus Birgersson Ladulås 1275-90Birger Magnusson 1290-1318Hertig Erik Magnusson 1303-18

(Södermanland)Hertig Valdemar Magnusson 1302-18

(Finland)Magnus Eriksson 1319-63Erik Magnusson 1356-59Håkan Magnusson 1362-63Albrekt av Mecklenburg (A av M)

1364-89Margareta 1389-96, 1396-1412Erik av Pommern (E av P) 1396-1439Kristoffer av Bayern (K av Bl

1441-48

77

Karl Knutsson Bonde (K Kn)1448-57,1464-65,1467-70

Kristian I (Kr I) 1457-64Kettil Karlsson Vasa, Jöns BengtssonOxenstierna, Erik Axelsson Tott,riksföreståndare (Interregnum1465-67)

Sten Sture d.ä. (SSÄ), riksföreståndare1470-97,1501-03

Nils Bosson Sture (Dalarna, hövitsman1466-94)

Hans (Johan II) 1497-1501Svante Nilsson (SNS), riksföreståndare

1504-11Sten Sture d.y. (SSY) , riksföreståndare

1512-20Kristian II (Kr U) 1520-21Gustav Eriksson Vasa (G I), riksförestån-dare 1521-23

Gustav I Vasa (G I) 1523-60Erik XIV (E XIV) 1560-68Hertigarna Johan !III! och KarllIXJ

1568Johan III (J ID) 1568-92Sigismund 1592-99Hertig KarllIXJ av Södermanland

1560-1604Karl lIX! (K IX), riksföreståndare

1599-1604Karl IX (K IX) 1604-11Hertig Johan av Östergötland 1606-18Gustav II Adolf (G II A) 1611-32Kristina 1632-54Karl X Gustav (K X G) 1654-60Karl XI (K XI) 1660-97Karl XII (K XII) 1697-1718Ulrika Eleonora (U E) 1719-20Fredrik I (F I) 1720-51Adolf Fredrik (A F) 1751-71Gustav III (G III) 1771-92Gustav IV Adolf (G IV A) 1792-1809Karl XIII (K XIII) 1809-18Karl XIV Johan (K XIV J) 1818-44Oskar I (O I) 1844-59Karl XV (K XV) 1859-72Oskar II (O II) 1872-1907Gustav V 1907-50Gustav VI Adolf 1950-73Carl XVI Gustaf 1973-

Banko

Besittningsmynt

bo

Brakteat

Depåfynd

DM

dnr

Efterprägling

Ensamfunnet

Frånsida

Fyrk

Gravfynd

Hopat fynd

Jetong

Järnåldern

Klipping

LANDSKAPSINVENTERING DALARNA

ORDLISTAFÖRKORTNINGAR

Riksdaler och skilling banko. Valören i sedlar och skiljemyntfrån Rikets Ständers Bank.

Mynt från Sveriges besittningar från E XIV - K XIV J.

Banko.

Tunt, medeltida silvermynt präglat på en sida. Underlaget vidtillverkningen var bly eller läder. En slät ring, strål- ellerpunktring utgör myntets kant. Svenska brakteater prägladessom 1 penning men även som 'h penning. Benämningen kom tillunder slutet av 1600-talet.

Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt undangömts för attvid ett annat tillfälle återhämtas (= skatt). Som depåfyndbehandlas även en samling mynt, som av annan anledning till­sammans lagts undan eller uppenbarligen förlorats vid ett ochsamma tillfälle t.ex. i en börs.

Dalarnas museum, Falun.

Diarienummer.

Efterbildning eller nyprägling av tidigare utgivna mynt.

Fynd av ett mynt som med största sannolikhet oavsiktligthamnat i jorden utan direkt anknytning till annat fynd.

Se åtsida.

Benämning på 'h örtug ca 1507-23, 14 öre ca 1523-1660.

Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt placerats som grav­gåva i eller i direkt anslutning till grav men inte avsetts attåterhämtas.

Fynd av två eller flera mynt från i huvudsak arkeologiskaundersökningar av ett större begränsat område, t.ex. boplatser,kyrkor, kloster, borgar, stadskvarter, där den kronologiska ochrumsliga spridningen klart anger att mynten hamnat i jordenvid skilda tillfällen.

Myntliknande föremål som präglats som belöningspenning,spelpenning eller räknepenning. Kan också bäras.

Tiden före vikingatidens böljan = före ca 800 e.Kr.

Mynt präglat på fyrkantig platt.

78

km

KMK

Kontramarkering

KrA

KrH

KrS

KVHAA

Medeltid

Myntort

Myntpollett

Mynttecken

Numismatik

Nyare tid

Nödmynt

Platt

Plåtmynt

LANDSKAPSINVENTERING DALARNA

Kopparmynt (räknebegrepp).

Kungliga myntkabinettet. Efter år 1975 med tillägget: statensmuseum för mynt-, medalj- och penninghistoria. Stockholm.

Officiell motstämpling på redan präglat mynt för att ange t.ex.värdeförhöjning.

Mynt med ett krönt A. Svensk penning (brakteat) präglad, iVästerås, ca 1363-1520. Delas in i en äldre och en yngre grupp,Ä (1300-tal) resp. y (ca 1410-1520). Se Malmer 1980.

Mynt med ett krönt huvud. Svensk penning (brakteat) präglad,i Stockholm, ca 1300-1520. Delas in i en äldre och en yngregrupp, Ä (1300-tal) resp. Y (ca 1410-1520). Se Malmer 1980.

Mynt med ett krönt S. Svensk penning (brakteat) präglad, iSöderköping, från ca 1370 till 1400-talets förra hälft. Delas in ien äldre och en yngre grupp, Ä (1300-tal) resp. y (l400-tal). SeMalmer 1980.

Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien,Stockholm.

Från 1000-talets slut - 1520.

Plats där myntet präglats.

Pollett utgiven av Riksgäldskontoret åren 1799-1802 i valörer­na 'h och '4 skilling för att råda bot på skiljemyntsbristen.Gällde som mynt i hela riket.

Se nödmynt.

Vetenskapen om mynt, medaljer, sedlar och polletter.

Fr.o.m. 1520.

Mynt med metallvärde långt under det angivna. Utgavs iSverige åren 1715-19 i koppar i valören 1 daler sm och kalladesofficiellt "mynttecken". Nödmyntet skulle motsvara det betyd­ligt tyngre plåtmyntet i samma valör.

Benämning på det opräglade myntämnet. Kallas även plants.

Stort, fyrkantigt kopparmynt präglat på en sida. Utgavs ivalörerna 'h till 10 daler sm åren 1644-1776 i vikter mellan ca0,3 - 19,7 kg.

79

Pollett

RAÅ-SHMM

RAÄIUV

rdr

Riksmynt

rmt

rst

Rundmynt

Runstycke

Räknepenning

ses

SHM

sk.

Slant

sm

sp.

Specie

Spelpenning

LANDSKAPSINVENTERING DALARNA

Brukades inom t.ex. foretag som bevis på rätt till varor ochtjänster. Stora Kopparbergs Bergslag lät åren 1719-23, 1762-65,1790-91 prägla polletter, som även kom att användas somskiljemynt utanför Bergslagets handelsområde.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Stock­holm.

RiksantikvarieämbetetJUndersökningsverksamheten.

Riksdaler.

Riksdaler och öre riksmynt. Myntenheter 1855-73.

Riksmynt.

Runstycke.

Runda mynt till skillnad från klippingar och plåtmynt.

(Rundstycke.) Benämning på rundmyntet l öre i silver från år1522. Från 1700-talet användes namnet på l öre km och senarepå 1/12 skilling (koppar).

Tillverkades på kontinenten redan på 1200-talet för växlarentill räknetavlan, senare i mässing, med tiden som spelpenningframförallt i Nfunberg under 1600-1800-talen. Förekommerofta i fynd från nyare tid och kan ha använts som småmynt.

Gemensam beteckning for "anonyma" mynt präglade understuretiden (ca 1470-1520). I stället for myntherrens namn stårpå åtsidan namnet på skyddshelgonet Erik den helige, SCSERICVSREX.

Statens historiska museum, Stockholm.

Skilling.

Benämning på l öre sm i koppar under 1600-1700-talen.

Silvermynt (räknebegrepp).

Specie.

Valören i silvermynt.

Präglad jetong använd for att markera vinsten vid kortspel(jämfor nutida spelmarker). Präglades dels för enskilda per­soner, ofta medaljliknande, dels for allmänheten.

80

j

Stamp

Strålring

Styver

Ten

Vikingatid

Åtsida

ÖLM

LANDSKAPSINVENTERING DALARNA

Präglingsverktyg med framställning av myntet.

Se brakteat.

Benämning under 1700-talets början på 1 öre sm i silver och såsmåningom på en V. skilling.

Myntämne för prägling i valsverk. Tenen fördes in mellan tvåvalsar, i vilka åt- och frånsidesstampar fanns fastsatta. Sedantenen färdigpräglats klipptes mynten ut. Metoden användes iSverige för kopparmynt under 1600-talet.

Ca 800 - slutet av 1000-talet.

Den sida av myntet som bär myntherrens främsta symbol inågon form, t.ex. bild/namn. Motsatta sidan benämns frånsida.

Östergötlands och Linköpings läns museum, Linköping.

,

Referens: Lagerqvist 1970; Tingström 1972; Jensen 1974; Lagerqvist & Nathorst-Böös1981,1984.

81