Morgonrock fredag 12 april på Stadshotellet i Luleå

Entreprenören - från ensamvarg till teamspelare

MATS WESTERBERGprofessor Entreprenörskap och Innovation vid Luleå tekniska universitet

Varmt välkomna!

Mats i några bilder

Vanliga (nid)bilder av entreprenören?

Verkligheten i USA – att tjäna pengar är ett av många motiv… men det handlar mer om att få styra över sitt liv… och att få skapa en bättre

framtid…

…och bland svenska entreprenörer i häst-näringen handlar det om att få göra det man vill…

En bit kvar till jämställdhet

Att tjäna pengar är

inte viktigast

Passion/ leva sin dröm eller i alla fall arbeta med det man gillar är viktigast

Ok – girighet verkar inte vara någon primär drivkraft. Det där med att

entreprenören är ensamvarg då? Vad vet vi om hur entreprenörer agerar?

Hur agerar en entreprenör (1)?• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är

entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management”– Entreprenörer utgår ifrån medel snarare än mål (effectuation)

Hur agerar en entreprenör (2)?• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är

entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management”– Entreprenörer tittar normalt inte på avkastning utan vad man

är beredd att satsa och förlora (affordable loss)

Hur agerar en entreprenör (3)?• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är

entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management”– Entreprenörer ser potentiella partners i sin omgivning

snarare än konkurrenter (resource quilting)

Hur agerar en entreprenör (4)?• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är

entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management”– Entreprenörer tar vara på de möjligheter som andra

kanske ser som problem (leverage contingencies)

Hur agerar en entreprenör (5)?• Till skillnad från vad vi ofta lär ut på universitet är

entreprenörskap inte samma sak som företagande eller “management”– Entreprenörer litar på sin förmåga att hantera det som

händer snarare än att förutspå framtiden i detalj

Och detta agerande bygger mycket på att man samarbetar med andra…

Samverkan med minst ett annat företag

(63 %)

Ingen samverkan med andra företag

(37 %)

Ett företag (11 %)

Två till fyra företag (49 %)

Mer än fem företag (40 %)

Samverkan på lokal eller regional nivå

(59 %)

Nationell nivå (33 %)

Internat. nivå (8 %)

Ett företag (11 %)

Två till fyra företag (49 %)

Fem eller fler företag(40 %)

Samverkar man med andra företag?

Ja/Nej

Omfattning av reguljär företagssamverkan

Antal partner

Geografisk omfattning av företagssamverkan

Hur ser samverkansstrukturen ut i svenska småföretag?

2002: N=5035, 5-49 anställda

2002

2008 Samverkan med minst ett annat företag

(68,5 %)

Ingen samverkan med andra företag

(31,5 %)

2008: N =6758, 5-49 anställda

Övriga världen (5 %

)

EU

utom norden (7 %

)

Norden (11 %

)

Nationell (40 %

)

Lokal/reg. (75 %

)

Med i kluster/nätverk. (53 %

)

Men vad är grejen med samverkan – och vad är det som krävs för att

lyckas?

Grunden för nätverk – relationer och utbyten

• Utbytesteorin (Homans, 1958,1961; Blau, 1964) – en viktig förklaringsgrund– Relationer bygger på att alla parter ger och tar

och att det på längre sikt finns balans mellan givande och tagande

• Om du inte (kan eller vill) ge till andra kommer du (med viss fördröjning) inte att få något

• Om du inte (kan eller vill) ta från andra kommer du (med viss fördröjning) inte att få något

• Om man skall nätverka måste man både vara beredd att dela med sig av det man kan och vet samt att vilja och ha förmåga att lära av andra

Effekter av inställning till samverkanFallet Ywood

Inställning till samverkan Givande inställning

Inställning till samverkan Tagande inställning

Utveckling av nya produkter under de

senaste två åren

Förbättrade företagsprestationer under de senaste två

åren

Att giva är saligare än att taga… men glöm inte att givande förutsätter tagande

Nätverkskompetens (Walter, Auer & Ritter, 2006,

Westerberg & Wincent, 2008) eller “Vad som krävs för att bli en effektiv samverkare“

• Förmåga att använda mellanorganisatoriska relationer för att skapa egna konkurrensfördelar. Består av förmåga att:– Kommunicera internt (givet att man har en egen

organisation)• Nätverka i den egna organisationen

– Känna sina partners• Veta vem som kan vad… knowing who

– Upprätthålla goda relationer• Kunna få access till andras kunskap/resurser

– Koordinera gemensamma aktiviteter• Kunna kombinera egna och andras delar till en helhet

– Identifiera och bygga upp nya relationer • Hitta ny kompetens och skapa initial kontakt

möten

nätverk

samverkan

tillit

partnerskap

med foku

s på proce

ssen

Nätverk är bara början på någotsom kan bli mycket mer…

Innovationssystem ?

Abisecta

Hyvlat

Dörrar

Kontors-miljö

GDS

Byggsystem

Timmer-hus

= 40-160 timmar/år

= >160 timmar/år

Från inga kontakter till starka nätverk

De entreprenöriella aktörerna är de som driver detta tydligast genom att vara de som ger mest – då vi frågat deras partners

…och ledaren är central för nätverkandet – med en försiktig

och osäker ledare, mindre nätverkande…

Men det är inte bara företagare som är entreprenöriella!

Entreprenörskap som det definieras idag"Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.”

Genom entreprenörskapet omvandlas information/ kunskap till nya produkter och processer (för både kommersiella och ideella syften) med resultatet att vi skapar mer värde från de resurser vi har. Utvecklingen i samhällets alla sektorer drivs på – fungerar som ”samhällets utvecklingsmotor”

Man kan alltså vara entreprenör i många sammanhang

• I ideella organisationer – skapa nya lösningar för andra i samhället (social entreprenör)

• I existerande organisationer – för att förnya verksamheten och öka konkurrenskraften (intraprenör)

• Inom kulturen – ta fram nya uttryck som kan skapa upplevelser för oss andra (kulturentreprenör)

• Inom politiken – skapa nya förutsättningar för medborgare (samhällsentreprenör)

• Åsså nyföretagare förstås – en traditionell entreprenör

Det är först på senare år som det varit fullt accepterat och bra att arbeta med entreprenörskap/företagsamhet i Sverige…

(Bengt Johannisson, 2008)

23

Era(decennium)

Dominerande förhållningssätt

Kommentarer

1970-tal FÖRAKT Entreprenören ses som kapitalismens fula ansikte

1980-tal FÖRNEKELSE Entreprenörskap finns knappast alls på agendan, vare sig i samhällsdebatten i stort eller i det akademiska samtalet

1990-tal FÖRSTÅELSE Acceptans av entreprenörskap som (ny)företagande samexisterar med bilden av entreprenörskap som företagsamhet (ta-sig-för-samhet)

2000-tal BEJAKANDE Företagsamhet i skilda framträdelseformer inordnas i offentliga och akademiska diskurser

2010-tal PRAKTISERANDE? Entreprenörskap som livsform och verksamhetsform integreras i olika praktiker i hela samhället

Kort historisk odyssé för vurmen kring det entreprenöriella med tonvikt på

utbildningssystemet

• OECD – 1989: Behovet av initiativ och kreativitet hos alla lyfts fram som centralt för framtiden

• EU – 2006: Initiativförmåga och företagaranda lyfts som en av de åtta nyckelkompetenserna

• Sverige, regeringen – 2009: Entreprenörskap skall löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet

• Sverige, skolverket – 2011: Entreprenörskap finns inskrivet i alla läroplaner från förskola till vuxenutbildning

Det handlar om att utvidga elevernas/ studenternas/ medborgarnas komfortzon…

…så de kan ta vara på fler möjligheter och agera entreprenöriellt i fler situationer

Förmågan att agera entreprenöriellt i en

globaliserad värld med större komplexitet och ökad osäkerhet och

kunna hantera och skapa entreprenöriella

aktiviteter och strukturer i olika kontext såsom:

Bygga upp ett företag eller en

organisation

Bättre kunna styra sitt personliga liv i den riktning man

önskar

Hantera en arbetsmarknad med stora krav

på flexibilitet

Arbeta i en stor organisation utifrån

sin personliga kapacitet i syfte att

omforma organisationen och

få den att agera mer entreprenöriellt

Arbeta flexibelt i små organisa-

tioner med kapacitet att växa

Som sagt: Många arenor för att vara entreprenöriell…

Att vara entreprenöriell innebär att lära för livet – i praktiken

• En entreprenöriell person– Reflekterar över sin situation och ser vilka möjligheter det finns

att skapa nya värden för andra (ideella, sociala, kulturella eller ekonomiska)

– Agerar och tar initiativ för att förverkliga möjligheter• Med utgångspunkt i de egna drömmarna, kunskaperna och

kompetenserna• Tillsammans med andra som tror på möjligheten och har kompletterande

kompetenser för att förverkliga idén• Genererar en motiverande lär- och utvecklingssituation (stark autonomi,

meningsfullt och mycket återkoppling)

– Lär sig under processen både vad man kan (stärker självtilliten) och vad man behöver stärka inför framtiden (konkreta kompetensutvecklingsbehov)

Forskningsfronten är nära!

Som professor vill förstärka detta ytterligare genom bygga upp ett kompetenscentrum för entreprenöriellt

lärande på LTU

• Samla intern kompetens• Bygga upp kompetensutvecklingspaket för

skolor/offentliga organisationer/företag• Starta upp forskningsprojekt för att studera

entreprenöriellt lärande i olika miljöer• Samverka starkare med externa parter

både lokalt, regionalt och globalt…så vi tillsammans bättre kan komma åt den potential som finns hos våra unga (och äldre)

TACK FÖR MIG!

30

Nästa Morgonrock Fredag 26 april

Konkurrenskraftiga regioner- en tävling i att vara bäst?

JAN EDLING, författare och debattör, Flexicurity

Varmt välkomna!